HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi

En halv miljon människor jobbar inom handeln

11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

2014 uppgick antalet sysselsatta i handeln totalt till 492 559 personer

Varav: Partihandeln: 207 075 personerDetaljhandeln: 285 484 personer

Handeln – den enskilt viktigaste arbetsgivaren för unga

2014 sysselsatte handeln 88 095 ungdomar i Sverige

19 procent av alla sysselsatta i åldern 16-24 år arbetar inom handeln

Siffror för 2014 från RAMS (SCB). Sysselsatta i åldern 16-75 år. Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 (parti- och detaljhandel, utom med motorfordon).

Siffror för 2013 från RAMS (Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik, SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 46, 47 (Parti- och detaljhandel, utom med motorfordon).

0%0%1%

2%2%2%2%2%2%

4%4%4%

5%6%6%

7%11%11%

12%17%

Utvinning av mineralVattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och…

Försörjning av el, gas, värme och kylaFastighetsverksamhet

Handel med motorfordonKultur, nöje och fritid

Finans- och försäkringsverksamhetUthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra…

Jordbruk, skogsbruk och fiskeHotell- och restaurangverksamhet

ÖvrigtInformations- och kommunikationsverksamhet

Transport och magasineringOffentlig förvaltning och försvar; obligatorisk…

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknikByggverksamhet

UtbildningHandel

TillverkningVård och omsorg; sociala tjänster

19%

14%

10% 9% 9%7% 5% 5% 4% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 0% 0% 0%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Handelns bidrag till BNPHandeln står för nära 11 procent av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i svensk ekonomi (BNP). 2015 var handelns bidrag till BNP 403 miljarder kronor

BNP: värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (summan av alla företags förädlingsvärden)

Förädlingsvärde: värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som använts.

Uppgifterna kommer från SCB via Ekonomifakta. Gäller löpande priser.

17%

6%

3%1%0%

11%

4%2%6%4%

8%

10%

4%

1%1%

20%

1% Tillverkningsindustri

Byggindustri

El, gas, värme, vatten, avfall

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Utvinning av mineraler

Handel

Transport och maganisering

Hotell- och restaurang

Information- och kommunikation

Finans- och försäkringsverksamhet

Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare

Juridik, ekonomi, teknik mm

Utbildning, vård och sociala tjänster

Kultur, nöje och fritid

Annan service

Förädlingsvärde, offentlig sektor

Siffror för moms beräknade utifrån statistik över hushållens konsumtion per varugrupp (COI-COP) från SCB som 2014 uppgick till 582 miljarder, samt utifrån schablonmomssatserna 25% för sällanköpsvaruhandeln respektive 12% för dagligvaruhandeln.

92 miljarder kronor i moms

Handelns bidrag till statsbudgetens inkomsterFörutom bidrag till Sveriges ekonomi i form av förädlingsvärde (BNP), genererar han-delns företag och medarbetare intäkter till stat och kommun i form av skatter, som kan finansiera välfärd

Siffror för arbetsgivaravgifter från SCB:s nationalräkenskaper, 2014. Schablonberäkningar har gjorts för att få fram siffror för endast SNI 46 och 47 från siffror över hela G (SNI 45-47), samt för att få fram siffror över inkomstskatt från anställda inom handeln.

69 miljarder kronor i

sociala avgifter(inkluderar arbets- givaravgifter och

löneskatter)

55 miljarder kronor i inkomst- skatter

Var tredje krona av hushållens konsumtion hamnar i detaljhandeln…

2012 handlade svenska hushåll totalt sett 556 miljarder kronor i detaljhandeln…

…det vill säga cirka 58 206 kronor i detaljhandeln per person och år

Siffror för 2012 från SCB:s HUT-undersökning. Detaljhandelskonsumtionen avser endast hushållens konsumtion i detaljhandeln, dvs inte hela detaljhandelns försäljning (som även innefattar företagens konsumtion i detaljhandeln). Hushållens konsumtion anges här exklusive icke vinstdrivande organisationer. Hushållens konsumtion uppgick 2012 totalt till 1 663 694 000 000 kronor.

Handelns investeringar bidrar till framtida tillväxt

Siffror för 2013 från Företagens ekonomi (SCB). Handeln avser här SNI 46 samt SNI 47.

22,4 miljarder kronor

Varav:Partihandel 12,4 miljarderDetaljhandel 10,0 miljarder

0 10 000 20 000 30 000

Hotell och restaurang

Byggverksamhet

Handel

Trasport

Mnkr

33%

39%

27%

Detaljhandelsvaror (exkl.restauranger)Övrig konsumtion (transporter, kommunikation, fritid, sjukvård, m.m)Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning

Handeln en viktig del av en växande besöksnäring

2014 omsatte turism- och besöksnäringen i Sverige 268,5 miljarder kronor och genererade159 000 heltidsjobb.

Drygt 73,7 miljarder kronor av turisternas utlägg hamnar i varuhandeln (shopping och livsmedel), vilket motsvarar 27 procent av den totala turismomsättningen.

Siffror från Shoppingturismen 2015, HUI Research

Konsumtionens klimatpåverkan

I den klimatpåverkan som orsakas av hushållens konsumtion står shopping för 15%, och äta står för 30%.

Resa (25%) och boende (30%) står tillsammans för merparten av hushållens klimatpåverkan.

Siffror för 2008 från Naturvårdsverket, ”Konsumtionens klimatpåverkan”. Den privata konsumtionen stod 2003 för knappt 80 Mton CO2e (SCB och Naturvårdsverket). Den privata konsumtionen i ovanstående diagram innefattar även svenskarnas konsumtion utomlands. De fyra aktiviteterna täcker tillsammans in all privat konsumtion.

30%

30%

25%

15%

Äta Bo Resa Shoppa

27%

73%

Handel Övrig konsumtion (boende, transport mm)

1 av 10 företag i Sverige är verksamt inom detalj- eller partihandeln

1 av 7 nystartade företag i Sverige är ett detalj- eller partihandelsföretag

I absoluta tal är 122 843 företag i Sverige verksamma inom detalj-eller partihandeln. Bland nystartade företag var 8743 nystartade företag 2014 detalj- eller partihandelsföretag. Siffror för 2014 från Företagens ekonomi (SCB), respektive Tillväxtanalys. Siffrorna avser hela SNI 46 respektive hela SNI 47. Vad gäller nystartade företag inkluderas även SNI 45.

1,3 x fler än inom byggbranschen2,4 x fler än inom tillverkningsindustrin

1,5 x fler än inom byggbranschen3,2 x fler än inom tillverkningsindustrin

Handelns bidrag på lokal nivå

En ny, medelstor livs- medelsbutik genererar:• 200 miljoner kr i

omsättning per år• Ca 90 nya jobb

En ny, mindre klädbutik genererar:• 2,5 miljoner kr i

omsättning per år• 1-4 nya jobb

En nytt IKEA-varuhus genererar:• 730-750 miljoner kr i

omsättning per år• ca 200 nya jobb

Ny forskning (Rudholm & Daunfeldt, 2013) visar att en etablering av ett IKEA-varuhus i en kom-mun leder till att:• Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln

i kommunen ökar med 20%• Antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln

i kommunen ökar med 17%

Ovanstående exempel avser ungefärliga beräkningar för en genomsnittlig livsmedelsbutik utifrån etableringsinformation från ICA.se, respektive medianvärden för en klädbutik i storleksgruppen 1-4 anställda, respektive ungefärligt medianvärde för ett IKEA-varhus.

svenskhandel.se