Nr 2 • 2001Artilleri-Tidskrift

Arti

lleri

& L

uft

vä

rn

1

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-TidskriftTidskrift för artilleriet och luftvärnet

Häfte 2 • 2001 Årgång 130

ISSN 004 – 3788

RedaktörenNya stadgar klubbade .......................................................................................... 2

Göran Persson in memoriam ............................................................................... 4

Tore Deutgen in memoriam ................................................................................ 6

Lave MalmgrenEnkät ................................................................................................................... 7

Stig SchyldtArtilleriklubbens utveckling ................................................................................ 9

Anders Bengtsson, Kenneth Nygren, Mattias ThomssonVäderkorrektionsskjutning ................................................................................ 12

Rickard Karlsson, Henrik Rudolfsson, Jan SamuelssonKvadrant- och korrektionsskjutning .................................................................. 18

Joakim EricsonH M Konungens skjutpris 2001....................................................................... 22

P G PerssonTeknikkontor luftvärn ...................................................................................... 25

Anders CarellHårt pressad på min högra flank ...................................................................... 28

Ulf PerssonEkonomin styr verksamheten 2001 .................................................................. 30Omslagsbild: Vid Artilleriklubbens årsmöte avtackades Bo Pederby med S:ta Barbara-statyett. Sedan 1987har han formellt varit tidskriftens redaktör men redan tidigare har han medverkat under åtskilliga år. Genomsin kunnighet och entusiasm har han i hög grad satt sin prägel på tidskriftens utvecking under 80- och 90-talen. Se även sida 3. Foto Stefan Bratt.Fo

rm o

ch la

yout

: Mar

ie T

hela

nder

2

Lave MalmgrenRedaktören

Artillerklubbens årsmöte avhölls iVillingsberg 2001-05-16 med ett 30-taldeltagare. Regnet hängde i luften menbröt lyckligtvis inte ut.

Deltagarna fick först ta del av hur Artilleri-regementet har konstituerats och hur dethar utvecklats under sitt första år. Rege-mentschefen Anders Carell trycker hårt påtraditionen. Man knyter an till 1794 dåKungl Artilleriregementet blev Svea, Göta,Wendes och Finska artilleriregemnentenaoch tar upp det gamla valspråket: UltimaRatio Regum – Konungarnas yttersta ar-gument.

Regementets vision är ambitiös:• Vi ska, tillsammans med Norrlands

Artilleribataljon, bli erkända som Euro-pas mest effektiva artilleriorganisation.

Vilket förledde en ung fänrik att översättavalspråket ”Det lilla vi har skall bli(otryckbart) bra!” Och det förefaller somom man lever efter den devisen.

Efter regementschefens genomgång fickvi en demonstration av den nya artilleri-lokaliseringsradarn ARTHUR, en kom-ponent som tycks passa mycket väl in iFörsvarsmaktens RMA – Revolution inMilitairy Affairs. Före årsmötet följde viockså ett moment i befälsutbildning – enövning ingående i artilleriofficerarnaskompetensuppbyggnad.

Årsmötet inleddes med parentation överavlidna medlemmar.

Sven BergelinFolke Dahlander

Tore DeutgenErik Furuby

Claes-Henric LewenhauptGösta Lindström

Stig LöfgrenGöran PerssonSture SandelinErik Tornberg

Överstelöjtnant Lave Malmgrenär tidskriftens redaktör.

Nya stadgar klubbade i första omgången

3

Artilleri & LuftvärnUnder årsmötet valdes ny styrelse:

Öv Anders Carell, ordf (nyval)Öv 1 Roland Ekenberg (omval)Öv Jan-Erik Jakobsson (omval)

Öv Ulf Persson (omval)Övlt Sören Möller (omval)Övlt Stig Enander (omval)

Övlt Per Pettersson (omval)Övlt Bo Arvidsson (omval)Mj Joakim Levin (nyval)

RO/Mj Andreas Herlitz (nyval)

Den viktiga punkten på årsmötet var se-dan styrelsens förslag till nya stadgar.Omarbetningen av stadgarna är föranleddav att styrelsen har sett ett behov av attanpassa klubbens verksamhet och inrikt-ning till Arméns nya organisation medall verksamhet vid våra truppslag i hu-vudsak koncentrerad till Kristinehamnresp Halmstad.

I samband med att styrelsen påbörjadearbetet med stadgeförslaget genomfördesden enkät, som gick ut med nr 4/00.Resultatet redovisas i artikel sida 7 ff.

Styrelsen överväganden inför omarbet-ning sammanfattas i ordförandes PM, seartikel sida 9 ff.

Efter överläggning antogs stadgeförslageti ett första beslut. Slutligt beslut om stad-garna kan därmed fattas vid höstmötet.Förslaget innebär bl a följande föränd-ringar.• Portalparagrafen trycker på att klubben

skall verka för artilleriets och luftvärnetsutveckling.

• Klubben avhåller årsmöte i regel i april

– maj, då alla beslut om bokslut, bud-get och styrelse fattas.

• Övriga sammankomster kallas klubb-möten, varvid i regel anordnas föredrag,diskussioner, förevisningar mm i aktu-ella militära ämnen.

• Ordförande skall vara yrkesofficer medomfattande erfarenhet av ledande be-fattningar inom artilleriet eller luft-värnet.

• Utöver ordförande består styrelsen avminst fyra ledamöter representerandeartilleriet, luftvärnet, Försvarets mate-rielverk och reservofficerarna.

• Styrelsen utser inom sig vice ordförande,sekreterare, kassör och klubbmästare.Kassören är tillika kassör i Artilleri-Tid-skrift.

• Premisserna för att ändra stadgar ochför att upplösa klubben preciseras.

Stadgeförslagen för Artilleriklubben ochArtilleri-Tidskrift finns tillgängliga hossekreteraren Sören Möller e-postsoren.moller@swipnet.se – se även sida 32.

Redaktören redovisade också sitt arbetemed att ordna tidskriftens arkiv och syste-matisera tidskriftens artiklar enligt ett an-passat ”bibliotekssystem”.Då arbetet ärslutfört kommer det vara möjligt att sökaartiklar via internet – sannolikt via en länktill ArtSS bibliotek. Arbetet kommer attredovisas i ett kommande nummer, var-vid även ArtSS bibliotek skall presenteras.

Årsmötet avslutades med att tidskriftensmångårige biträdande redaktör, Bo Pederby,avtackades och tilldelades en välförtjäntS:ta Barbara-statyett (se omslagsbilden.)

4

Förre luftvärnsinspektören, översten avförsta graden Göran Persson avled 5/32001. Han var född i Lund 25/10 1921och hans föräldrar var lantbrukaren PerPersson och Betty Nilsson. Han blev fän-rik vid Skånska luftvärnskåren 1944.

Göran Persson var en tävlingsmänniska iordets bästa bemärkelse och det kom att

prägla hela hans framgångsrika bana, oav-sett om det var fråga om fysiska eller in-tellektuella prestationer, och oavsett omhan själv deltog eller formade reglerna.Rättvisa villkor skulle alltid råda.

Efter trupptjänstgöring och obligatoriskaskolor genomgick Göran Persson Krigs-högskolans högre tekniska kurs, fullgjorde

Göran Persson in memoriam

5

Artilleri & Luftvärntjänst som generalstabsaspirant och blevkapten i generalstabskåren 1956.

Långsiktig planering och studier var hansviktigaste verksamhetsområden. Hanbidrog som chef för Arméstabens studie-avdelning 1963-68 i avgörande grad tillatt utveckla såväl övergripande försvars-maktsplanering som studietekniken närdet gällde val mellan alternativa framtidavapensystem. Villkor och kriterier fast-ställdes med yttersta noggrannhet. Denryckighet i planeringsförutsättningarnasom inträffade p gr a nya planerings-direktiv fann han mycket störande.

Ett viktigt resultat av studierna rörandeframtida luftvärnssytem var beslutet attluftvärnet efter hand skulle ombeväpnasfrån automatkanoner till luftvärnsrobotar– t ex det svensktillverkade luftvärnsrobot-systemet 70.

Efter tjänstgöringen vid studieavdelningenblev Göran Persson lärare vid LvSS och1969 chef för Skånska luftvärns-regementet. Under hans tid som chef förregementet genomfördes där de organisa-toriska slutproven med de krigsförband,som skulle utrustas med robot 70.

1973 invaldes Göran Persson i KunglKrigsvetenskapsakademiens avdelning III(luftkrigsvetenskap), där han gjorde vär-defulla insatser. 1975 utnämndes han tillluftvärnsinspektör. Nu påbörjades leve-ranserna av det nya luftvärnsrobot-systemet 70 och större delen av vårt luft-värn skulle omorganiseras från automat-kanoner till robotar. Det var en mycketkrävande uppgift, som han ledde med stor

framgång. Samverkan med Flygvapnetutvecklades, men särskilt utveckladessamarbetet med krigsförband ur andradelar av armén. Utbildning och personal-tjänst blev hans viktigaste arbetsområden.

Att rätta officerare befordrades var enmycket omfattande uppgift för entruppslagsinspektör i den tidens centra-liserade system. Nu kom Göran Perssonsutpräglade sinne för rättvisa och nog-grannhet till sin rätt. Han mödade sigalltid med att skaffa fullständigt under-lag rörande luftvärnets aktiva personal.Hans val av personer för befordran komatt påverka luftvärnet långt efter hansavgång.

Inom utbildningsområdet utvecklade handen tävlan mellan luftvärnetsutbildningskompaniersom tidigare på-börjats. Bestämmelserna för tävlingengranskade han omsorgsfullt. Att segra ochvinna det åtråvärda vandringspriset förbäst utbildade kompani var något väsent-ligt för varje kompanichef inomluftvärnet.

Göran Persson pensionerades somluftvärnsinspektör 1982. Redan efternågot år började en svår sjukdom –Alzheimers sjukdom – att påverka hansliv. Det är vekligen ett grymt ödes ironi,att en spänstig idrottsman med matema-tiskt sinne och logik som framståendeegenskaper genom sjukdomen förlorarorienteringsförmågan i livet och sedanförmågan att tänka redigt.

Sven SjölanderF d luftvärnsinspektör

6

Förre chefen för Kungl Gotlands artilleri-kår, översten Tore Deutgen avled 19/82000. Han föddes i Kloster i Eskilstuna1909 och blev efter skolgång i Norrköpingfänrik vid Kungl Svea artilleriregemente1931. Efter studier vid Artilleri- ochIngenjörhögskolan 1934 befordrades hantill kapten 1940, till major 1949 och tillöverstelöjtnant 1954.

Tore Deutgens militära gärning kom vä-sentligen att genomföras inom artilleriet,och han var också en erkänt skicklig artil-lerist. Han hade följdriktigt många viktiga

lärarbefattningar vid Artilleriskjutskolanoch Artilleri- och Ingenjörhögskolan.

1956 blev han chef för Artilleri- ochIngenjörofficersskolan, som ett par år ti-digare hade övertagit gamla AIHS uppgiftatt ge unga artilleri-, luftvärns-, ingenjöroch signallöjtnanter deras grundläggandetruppslagsofficersutbildning.

1958 utnämndes Tore Deutgen till översteoch året därpå till chef för Kungl Gotlandsartillerikår. Han blev den kårchef somstannade längst på sin befattning: i tio årfram till sin pension 1970. Han kom däri-genom att i hög grad sätta sin prägel påförbandet både genom sin roll som erkändartilleriexpert och patriarkalisk ledare – iordets bästa bemärkelse.

Tore Deutgen medverkade i Artilleri-Tid-skrift med några artiklar, bl a om artilleri-erfarenheter från Koreakriget. Han hadeett mycket välvårdat språk och gav genomartiklarna en intressant relief åt artillerietsom kraftsamlingsvapen – utan att blundaför krigets helvete.

1961 invaldes han i Kungl Krigsveten-skapsakademin.

Själv minns jag Tore Deutgen som en avde där äldre officerarna som man såg upptill. Han hade en intellektuell och still-sam framtoning, alltid proper och elegant.Han är den ende officer som jag har settbära monokel till fältuniform.

Lave MalmgrenRedaktör

Tore Deutgenin memoriam

Foto: Gotlandsartilleristers kamratförening

7

Artilleri & Luftvärn

I AT nr 4/00 var införd en enkät, där lä-sarna uppmanades att lämna synpunkterpå tidskriften och klubbens verksamhet.40 av 838 abonnenter har svarat, dvs nå-got fler än som brukar bevista klubbenssammankomster. Hur många som harsett enkäten utan att svara vet man ju inte,men de som har svarat tillhör dem somläser tidskriften regelbundet och tyckeratt tidningen är bra (32 svar) eller mått-ligt bra (6 svar).

Man konstaterar vidare att bland de somhar svarat är• 37,5 % f d yrkesofficerare,• 25 % reservofficerare,• 20 % ”övriga intressenter” och• 19,5 % yrkesofficerare.

Detta torde kunna tolkas som att detstörsta intresset för klubben/tidskriftenfinns bland fd YO och det minsta intres-

set bland YO. Om detta är korrekt kanman dra endera av två slutsatser (ellerbåda):❑ Klubben och tidskriften bör ägna större

uppmärksamhet åt målgrupperna fdYO och RO.

❑ Klubben bör lägga om sina aktiviteterför att kunna fånga även YO intresse.

Om de svar som har inkommit är repre-sentativa för klubbens medlemmar kanman beträffande tidskriften dra slutsat-sen att innehållet är tämligen väl avvägtmellan debatt, artilleri-, luftvärns- ochhistoriska artiklar; möjligen att läsekret-sen efterlyser mer debatt och i så fall påbekostnad av historiska artiklar.

Spontant har även anmälts intresse förandra arméers utrustning och metoder.

Lave Malmgren

Åtminstone 40 personersom gillar tidskriften!

Överstelöjtnant Lave Malmgren ärtidskriftens redaktör.

8

EnkätBeträffande klubbens verksamhet kanman – med samma förbehåll som ovan –dra slutsatsen att möten bör förläggas tillStockholm och att därnäst intressant kanvara Kristinehamn och Halmstad (i nämndordning) – det senare sannolikt ett uttryckför att fler artillerister än luftvärnare harsvarat på enkäten, vilket i så fall kan tol-kas som att klubben är av något störreintresse för artillerister.

Vidare kan svaren tolkas som att tidpunk-ten för våra sammankomster (kvällar i deflesta fall men även tjänstetid) passar deflesta, och att medlemmarna i stort settär till freds med omfattningen av klub-bens verksamhet: Man är angelägen ominformationen men ser också gärna in-slag av materielvisningar, industribesökoch diskussioner – något färre förord förhistoriska inslag. Men även dessa prefe-

renser torde vara ett utslag av att andrakategorier än YO dominerar enkätsvaren.

Så att… För att kunna utgöra ett statis-tiskt säkerställt underlag bör enkäten gö-ras om och då rikta sig till ett slumpmäs-sigt urval av dem, vars uppmärksamhetvi är angelägna om.

Redaktören tackar för inkomna svar ochvärdefulla synpunkter. Underlaget harutnyttjas vid styrelsens överväganden rö-rande Artilleriklubbens nya inriktning –se nästa artikel.

Ett års medlemskap har – utan nota-rius publicus överinseende – lottats ut tillL-O Nilsson, Blekingegruppen, KalleHjerpe, Stockholm och Gustaf Carlsson,Huddinge.Grattis och tack för hjälpen!

Ät Din lunch på Militärsällskapet.Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör iStockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militär-sällskapet (servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservarekan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Med-lemmar har dessutom möjlighet att disponera lokalernaför högtidsdagar eller andra sammankomster på kvälls-tid. Njut av den vällagade och rikliga maten och kopplaav i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ettkonferensrum är iordningställt för sammanträden.Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappaTel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54

9

Artilleri & Luftvärn

Stig Schyldt

Denna PM utgör styrelsens bakgrunds-underlag till förslag om ändrad verk-samhetsinriktning och nya stadgar förArtilleriklubben och Artilleritidskrift.

BakgrundUnder en följd av år har Artilleriklubbensmedlemsantal minskat. Detta är i sig inteförvånande eftersom totala antalet artil-leri- och luftvärnsofficerare också mins-kat. Det notabla för klubben är emeller-tid att minskningen till stor del beror påutebliven rekrytering. Klubbens medlem-mar är till största delen stabila medlem-mar som kvarstannar i klubben år frånår. För att långsiktigt stärka klubbens fort-bestånd erfordras att en stabil nyrekryte-ring kan komma till stånd.

Under en följd av år har detta problemuppmärksammats och diskuterats i sty-relsen. Ett antal satsningar har gjorts för

att rekrytera yngre officerare. Dessa sats-ningar har hittills inte varit tillräckligtframgångsrika.

Styrelsen beslöt därför att göra en störreöversyn av klubbens framtid under inne-varande mandatperiod. Denna PM är enredovisning av arbetet och underlag förförslag att föreläggas årsmötet för beslut.

OmvärldsanalysUnder de senaste åren har skett stora för-ändringar, som påverkar klubbens förut-sättningar i hög grad. Den stora minsk-ningen av artilleri- och luftvärnsofficeraresom redan nämnts är en sådan. Än störrebetydelse har, att dessa officerskårer nuär koncentrerade till i huvudsak ett för-band i vardera truppslaget. Det viktigasyftet för såväl klubben som tidskriftenatt sprida information till och mellan

Översten av första graden Stig Schyldt har varit Artilleri-klubbens ordförande fram till årsmötet 16 maj 2001.

Detta är hans sista inlägg som ordförande,en ordförandetid som har präglats av

målmedvetet arbete under angenäma former.

Artilleriklubbens utveckling –anpassning till Arméns omstrukturering

10

Artilleriklubbenförbandens officerare bortfaller i allt vä-sentligt genom denna förändring.

En andra viktig del i klubbens verksamhetvar att samla truppslagens officerare iStockholmsområdet och, med ett moderntuttryckssätt, vara ett sätt att skapa ett nät-verk mellan dessa. Idag är truppslagscentraborta och AIRS, ArtSS, och LvSS i sinnuvarande form lokala skolor vidtruppslagsförbandet. Information spridsdärför på annat sätt än genom klubbmötenoch i tidskriften.

Fortfarande finns ett antal officerare somtjänstgör i centrala staber och förvaltning.En kontakt med truppslagsfrågor och ”ettnätverk” mellan dessa bedöms alltjämt varaett behov.

Jag kan också notera hur de senasteåren har inneburit, att information omoch inflytandet över utveckling förförsvarsmakten i allmänhet ochtruppslagen i synnerhet har koncentre-rats och blivit extremt toppstyrd. Inteens truppslagsföreträdarna i de cen-trala stabsfunktionerna har kunnat hanågon inverkan på viktiga beslut.Chefer som ”offentligt” uttryckt avvi-kande mening har tillrättavisats. Omdenna hårda centralstyrning kommeratt fortsätta efter tillträde av ny ÖB ärännu för tidigt att avgöra.

För att säkerställa inflytande på verk-samheter måste man hitta nya vägar,främst genom påverkan i den allratidigaste delen av beslutsprocessen.Endast genom saklig påverkan påtidig beslutsberedning torde det varamöjligt att påverka förloppet.

Framtida läge för klubbenEn framtida inriktning för klubben måsteutgå från att truppslagen nu är begränsadetill att omfatta ett truppslagsförband.Regementschefen är tillika företrädare förresp funktion och utövar i detta avseendeden gamla ”inspektörsrollen”. Genomdenna sammanhållning svarar regements-chefen också för en stor del av den informa-tionsinsats, som tidigare var klubbens verk-samhet – till del genom tidskriften. Dettaavser även information till reservofficerare,vilket klubben även har ägnat viss upp-märksamhet.

I dagens utlokaliserade situation torde för-banden och dess kamratföreningar svaraför den sociala verksamhet som klubbenssammankomster har medverkat till. Detfår bedömas som tveksamt om kontaktermellan förbanden och dess luftvärns- respartilleriofficerare i sig är tillräckligt att-raktivt för att locka till deltagande i klubb-möten.

Ett kontaktbehov för truppslagens offi-cerare i Stockholmsområdet kan även ifortsättningen vara en roll för klubben.

Alternativ för klubbenStyrelsen granskade flera alternativ förklubbens fortsatta verksamhet. De formu-lerades så att allt från att avbryta verk-samheten till att försöka kraftigt höja ak-tiviteten belystes.

Alternativet att avbryta kunde direktavföras från diskussionen.

Det mest begränsade alternativ som över-vägdes mera noggrant var att endast utge

11

Artilleri & LuftvärnArtilleri-Tidskrift. Alternativet bedömdesinte lämpligt då underlaget för en fram-gångsrik tidskrift sannolikt skulle nedgårelativt snabbt.

Den längsta diskussionen fördes kring huratt aktivera klubben och skaffa flera med-lemmar. Alternativ med breddning avklubben t ex med KA-officerare överväg-des. Den pågående utvecklingen mot”amfibietruppslag” bedömdes försvå-rande för ett sådant samgående men detkan ändå finnas skäl att undersöka omsamverkan mellan klubbarna skullekunna vara intressant.

Det bedömdes också att en satsning pårekrytering av reservofficerare skulle varaen möjlighet. Dessa kan ses som en stormålgrupp för information genom Artil-leri-Tidskrift. Denna får dock inte kon-kurera med förbandsinformationen.

För att aktivera yngre officerare torde krä-vas att klubben förmår genomföra aktivi-teter som är av stort intresse och ger denenskilde ett utbyte. Detta kräver att nyckel-personer kan engageras till våra samman-komster och att dessa utformas så att med-lemmarna i ökad utsträckning kan delta ioch ha inflytande på de ärenden som be-handlas. Förutsättningarna torde ocksåvara att några av aktiviteterna kan genom-

föras på förbandens ”hemorter”. Styrelsensförslag blev i detta hänseende att ge en nyinriktning till sammankomsterna.

Förslag till inriktningStyrelsens förslag efter diskussionen blev:• Satsning på att genomföra de regel-

bundna klubbmötena i seminarieform.Som tema skall väljas frågor ”i tiden” ochsyftet skall vara att deltagare i pågåendeeller kommande beslutsberedning skallinbjudas till seminarierna så att sakliginformation tidigt kan ställas till förfo-gande. Mötena skall kunna alterneramellan Kristinehamn, Halmstad ochStockholm. Efterhand kan antalet mö-ten i denna form kanske vara två omåret (utöver årsmöte).

• Klubbaktiviteter koncentreras till års-mötet då alla beslut om klubb-verksamheten och tidskriften fattas.

• Satsning görs på att engagera egna(yngre) officerare i aktiviteterna ochdärigenom rekrytera dessa som med-lemmar.

• Satsning görs också på att rekrytera flermedlemmar bland reservofficerare.

• Kontakter tas för en ev samverkan medKA/Amfibie-föreningen.

Stadgarna har omarbetats i enlighet meddessa förslag.

Artilleriklubben och Artilleri-Tidskriftframför sitt tack till en uppskattad ordförande.

12

TTÖ

Vid tidigare skjutningar har konstateratsatt ett mål träffas på olika sätt om förband/pjäser skjuter mot målet från fyra håll. Vaddetta beror på är inte helt klarlagt. Vid etttillfälle sköt samtliga förband för kort i för-hållande till målet. Bäringsskillnadernamellan pjäserna var vid detta tillfälle ~ 900.

Väderkorrektion eller”Tag ändring UP”?För att kontrollera vad felläget kunde beropå samt att ytterligare bidra till utveck-

ling av nytt skjutreglemente ställdes föl-jande uppgift:

Genomför en kvadrant- och korrektions-skjutning mot ett mål. Beräkna korrektio-nen för inskjutande pjäs och överfördenna till de andra pjäserna. Kontroll-skjut dessa mot säkert lägesbestämdamål. Höjdvärdet skall vara ca två timmargammalt samt ett nytt vara uppmätt närförsta pjäs skjuter. Jämför spridning avV

0 med spridning i nedslag. Fastställ om

överensstämmelse föreligger (beräknaL

50 och B

50 och jämför detta med STV).

Korrektionen skall vara väderberoende.

Anm. L50

och B50

= 50 % längd- resp sid-spridning. STV = skjuttabellverket.

Anders BengtssonKenneth NygrenMattias Thomsson

Anders Bengtsson tillhör Artilleri-regementet, Kenneth NygrenNorrlands artilleribataljon vidI 19 och Mattias Thomsson F 17.Författarna var löjtnanter ochelever vid TaP Art 2000/01 dåförsöket genomfördes.

Väderkorrektionsskjutning

�

�

X

Anders Bengtsson Kenneth Nygren

Mattias Thomsson

13

Artilleri & Luftvärn

Morgondagens artilleri-system heter APS 07

SE-691 80 Karlskoga, SwedenTel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30Internet: www.boforsdefence.se E-mail:info@boforsdefence.se

APS 07 är ett eldrörsartillerisystemmed eldkraft som raketartilleri ochsom dessutom medger träff i enenskild byggnad med alla skott –på 60 kilometers skjutavstånd.

MRSI, Multiple Round SimultaneousImpact, är exceptionellt stort för APS07. Mer än 10 skott från samma pjäskan slå ner i målet samtidigt.

APS 07 har mycket högt skydd tackvare många samverkande egenska-per:- Gun-and-Run-förmåga- Stealth-utformning- Pansrat och minskyddat personal-utrymme

LCC, Life Cycle Cost, är avsevärtlägre än för motsvarande system påmarknaden. Den låga kostnaden ba-serar sig främst på att APS 07 är in-stallerad på ett civilt standardchassi.

14

GenomförandeSkjutningen ägde rum vecka 10 påVillingsbergs skjutfält. Tre pjäser urArtilleriregementets Bergslagsbataljon ut-nyttjades och de grupperades med en pjäsi söder (TS), en i väster (TV) och en i ös-ter (TÖ).TS skjutriktning 0476, -avstånd 6560 m.TV skjutriktning 1495, -avstånd 6963 m.TÖ skjutriktning 4425, -avstånd 6584 m.

TS var korrektionspjäs och korrektionenberäknades utifrån dess skjutningar ochöverfördes till TV och TÖ som i sin turkontrollsköts mot samma mål som TS.

AmmunitionsstörningarFör att så långt möjligt avgränsa felet tillvädret måste alla övriga inflytelser bestäm-mas så noggrant som möjligt. Alla granatervägdes på ett gram när. Kruttemperatur ochV

0 mättes för varje granat. De störningar

som SKER (skjutelementräknare) ej kundehantera korrigerades efter varje skott.

KorrektionenEftersom ammunitionsstörningarna be-stämts så noggrant som möjligt kan detfelläge som uppstår antas vara väder-beroende och i detta fall avgränsat till vindlängs och tvärs (W

l och W

t.). Efter

korrektionspjäsens skjutning beräknadesmedelträffpunktens felläge i förhållande tillmålet med hänsyn tagen till uppmätt V

0och ammunitionsstörningar.

Med utgångspunkt från felläget och skjut-riktningen gjordes en vindkomposant – ens k inflytelsevind, vilken antas orsaka fel-läget.

Inflytelsevinden IW räknades sedan omtill W

t och W

l för TV och TÖ i deras

skjutriktningar. Genom att multipliceraW

l och W

t med Cw

l och Cw

t fick vi fram

ett ändringskommando i respektive skjut-riktning som sedan kontrollsköts motsamma mål som korrektionspjäsen hadeskjutit in mot.

MedelträffpunkterDiagrammet överst till vänster på nästa sidavisar hur skotten hade tagit om inte hän-syn hade tagits till inflytelsevinden. Dia-grammet till höger visar hur skotten togefter att hänsyn tagits till inflytelsevinden.

Man kan konstatera att både TV och TÖhar förbättrade lägen på sina medelträff-punkter vilket visar att den här metodenär möjlig att tillämpa. Korrektionspjäsens(TS) skott 6-10 har följt ändrings-kommandot i längd bra men har fått ettstörre fel i sida, vilket troligen beror påinmätningsfel pga trädbrisader.

TTÖ

�

Skjutriktning

HtVr

X

Wt

IW

Wl

15

Artilleri & Luftvärn

Mäts V0 rätt?Under skjutningarna mättes V

0 för varje

granat. Resultatet visar på en stor sprid-ning och är dessutom i vissa fall helt olo-gisk med hänsyn till hur skotten har tagiti terrängen. Bl a har vissa skott slagit nedbredvid varandra men har haft en skill-

nad i V0 på 3 m/s vilket enligt STV skulle

resultera i 60 m i skottvidd.När de faktiska nedslagen (bilden nedantill vänster) korrigeras med ammunitions-störningarna ökar spridningen när denegentligen borde bli mindre (nedan tillhöger).

Nedslag utan inflytelsevindSkjutriktning 0000

Korrigerade medelträffpunkter iSkjutriktning 0000

Okorrigerade nedslag Korrigerade nedslag med amstör

▼ TS 6-10 ▲ TV 11-15 • Tö 16-20 ◆TS 1-5

▼

▲◆

•

-100 100

-100

100

-100

-100

100

100

▼

▲◆

•

▼ Medel TS 1-5 ▲ Medel TS 6-10

• Medel TV ◆ Medel TÖ

Läng

sTvärs

-150

-150

150

150

-150

-150

150

150

◆◆

◆ ◆◆

◆

◆◆◆

◆

◆◆◆

◆

◆

◆◆

◆

◆

◆◆

◆

◆◆◆

◆◆◆◆

◆

◆◆

◆

◆◆

◆

Läng

s

Tvärs

16

KursgårdLvbyn VäddöÖppen 15/4-15/10

Naturskönt belägen vid Ålands hav

Tel.0176-542 19 alt. 0708-99 06 32

Ring för information eller offert!

L50 och B50

TTÖ

KORRIGERAT OKORRIGERATPJÄS SKOTT L

50B

50PJÄS SKOTT L

50B

50

TS 1-5 20 40 TS 1-5 25 40TS 6-10 60 30 TS 6-10 30 30TV 11-15 40 10 TV 11-15 35 10TÖ 16-20 80 10 TÖ 16-20 65 10

Tabellen utvisar L50

och B50

med och utankorrektion för ammunitionsstörningaroch V

0. Enligt STV skall L

50 vara 45 m

och B50

vara 7 m. TS:s stora B50

beror påinmätningsfel.

SammanfattningPjäserna träffade målet oavsett skjutrikt-ning och vi kan därför inte dra några slut-satser rörande det felläge som beskrivs ibakgrunden till uppgiften.

Granaterna har följt väderkorrektionenoberoende av skjutriktning vilket visar attdenna metod är möjlig vid skjutning påsamma y och kan vara ett alternativ tillUP-systemet.

Det fortsatta arbetet med korrektionsme-toden bör prövas med större fellägen. Manbör även testa om det är möjligt att över-föra korrektionen mellan förband medolika skjutavstånd.

^

Artilleri & Luftvärn

17

18

Vid tidigare skjutningar har konstateratsatt ett mål träffas på olika sätt om förband/pjäser skjuter mot målet från fyra håll. Vidett tillfälle sköt samtliga förband kort i för-hållande till målet. Bäringsskillnadernamellan pjäserna var vid detta tillfälle ca 900.

Ve 110 genomförde vi en ” kvadrant- ochkorrektionsskjutning” på Villingsbergskjutfält i syfte att ta fram orsaker till detta.

UppgiftGenomför en kvadrant- ochkorrektionsskjutning mot ett mål: Be-räkna korrektionen för en inskjuten pjäsoch överför denna korrektion till deandra pjäserna. Kontrollskjut dessakorrektioner mot ett säkert lägesbestämtmål (samma mål som korrektions-pjäsen). Höjdvärdet skall vid skjutningenvara ca två timmar gammalt och ett nyttvara uppmätt när första pjäs skjuter.

Jämför spridning av utgångshastighet(V

0) med spridning i nedslag. Fastställ

om överensstämmelse föreligger. Beräk-na spridning i längd (L

50) och i sida (B

50)

och jämför dessa med skjuttabellverket.

Individnummer på pjäs och radaran-tenn skall redovisas.

Ge förslag på hur korrektionen skallhanteras med dagens materiel.

AnalysAnalys ledde till att en pjäs skulle varakorrektionspjäs och att två kontrollpjäser.Korrektionspjäsen skjuter fem skott. Uti-från nedslag beräknas en korrektion för kon-trollpjäserna. Eftersom korrektionen skallvara väderberoende tas alla inflytelser sominte skjutelementräknare (SKER) tar hänsyntill bort. Korrektionen tas med vind längs(W

l)

och vind tvärs (W

t)

eftersom metoden

hanterar korrektion i både sida och längd.

TTÖ

Rickard KarlssonHenrik RudolfssonJan Samuelsson

Rickard Karlsson tillhör Artilleri-regementet, Henrik Rudolfsson ochJan Samuelsson P 4. Författarna varlöjtnanter och elever vid TaP Art2000/01 då försöket genomfördes.

Kvadrant- ochkorrektionsskjutning

Rickard Karlsson Henrik Rudolfsson

Jan Samuelsson

Artilleri & Luftvärn

19

Kontrollpjäserna skjuter vardera fem skottpå given korrektion för att se att meto-den fungerar.

Vädret, som mäts upp när första pjäs skju-ter, ska jämföras med vädret som är tvåtimmar gammalt i syfte att kontrollera,om given korrektion stämmer överensmed förändringen i vädret.

Korrektionsmetod – Wl och WtGenom att med största möjliga noggrann-het bestämma de störningar som orsakaruppkommet felläge vid inskjutning ochdärefter korrigera nedslagen, kan det kvar-varande felläget antas utgöras av ett vind-fel, inflytelsevind (med riktning och has-tighet i m/s).1. Felläget utvärderas i skjutriktningen

som ∆l och ∆t (bild 1).2. En inflytelsevind beräknas genom di-

vision av felläget i längd ∆l med Cwl

och i sida ∆t med Cwt. Dessa bägge

vektorer bildar en resultant, inflytelse-vinden, vilken antas orsaka kvarståendefelläge (bild 2).

3. För att överföra korrektion till annatskjutande förband vektoruppdelasinflytelsevind längs och tvärs i den nyaskjutriktningen (bild 3).

4. Inflytelsen beräknas genom att multip-licera vindvektorerna med Cw

l respek-

tive Cwt för det nya skjutavståndet

(omvänt p 2).5. Inflytelsevindens korrektion effektueras

genom eldreglering med skjutriktningsom observationsriktning före det för-sta eldöppnandet.1

FörutsättningSkjutningarna genomfördes på Villings-bergs skjutfält ve 110 med förband urBergslagsbataljonen från Artillerirege-mentet. Under två timmar sköts 20 skottövningsgranat m/54-77Z med tändrör m/80 och laddning 4.1 Artilleritidskrift nr 1 2000 sid 23-24 ”Alternativakorrektionsmetoder”, Henrik Andersson, Carl-MagnusOlofsson, Johan Spånbo m fl.

Bild 1.Fellägetutvärderas iskjutrikt-ningen som∆l och ∆t.

Bild 2. Dividera felläget i längd medCwl och i sida med Cwt.

Bild 3. Överföra korrektion till ett annatskjutande förband.

∆l∆t

XX Mål

Felläge

Wt inflytelsevind == ∆t/Cw

t korrpjäs

Inflytelsevind

Wl inflytelsevind =∆l/Cw

l korrpjäs

Inflytelsevind frånkorrektionspjäsen

20

Korrektionspjäsen (benämnd TV) hadeöstlig skjutriktning, kontrollpjäserna väst-lig (TÖ) resp nordlig (TS).

Det önskvärda att ha vinkelrätt förhållandemellan pjäserna kunde således, p gr a skjut-fältets beskaffenhet, inte tillgodoses. Tillvår hjälp för inmätning av nedslagen hadevi två eldledningspansarbandvagnar 3022med personal.

Före skjutningen hade alla data vad avsergranatvikter och t

krut (kruttemperatur)

sammanställts. Därefter gav vi order tillskjutande förband avseende ∆∆P, SKER,t

krut och B+K (∆V

0 batteri + krut).

GenomförandeSkjutningen startade litet försenat, då öv-riga TTÖ-grupper genomförde sina skjut-ningar vid samma tillfälle. Detta fick tillföljd att vår skjutning både fick väder-förändringar och fick avslutas i mörker.

Vi påbörjade vår tekniska tillämpningsöv-ning med att skjuta med korrektions-pjäsen. De första fem skotten visade sigligga hitom i skjutriktningen med träd-brisad som följd. De vindförhållanden sområdde var sådana att röken vid nedslag frånövningsgranaterna var svår att upptäckaoch mäta.

Av dessa skott beräknades ett ändrings-kommando. Därefter sköts ytterligare fyraskott för att kontrollera att rätt ändrings-kommando givits till korrektionspjäsen.Dessa skott tog bortom i skjutriktningenoch fastställdes med hjälp av B-observa-tion.

En följd av detta var att vi gjorde en nyberäkning där hänsyn togs till nedslagsvin-kel och skogens höjd för att kunna ”ob-servera” nedslagen för de sista fyra skot-ten. Flyttet medgav att vi nu kunde se detfemte nedslaget och fastställa korrektionentill de två övriga pjäserna.

Korrektionen sändes via tal till de två öv-riga pjäserna som en eldreglering medskjutriktning som observationsriktning.

Därefter sköt vi med den pjäs som hadevästlig skjutriktning. Dessa skott visade sigta något hitom i skjutriktningen (målträffmed kompani med fältmässig spridning).

Avslutningsvis sköt vi med pjäsen mednordlig skjutriktning. Nedslagen tog förkort i förhållande till skjutriktningen, vil-ket berodde på ett hastigt väderomslagsamt att tiden mellan korrektionsskjut-ningen och dessa skott var för lång. In-hämtad höjdprognos jämförd med väder iSKER ger vid handen att W

l för pjäsen i

söder skiljer sig med 9 m/s, vilket innebär168 m i målterrängen.

När vi senare korrigerade de olika nedsla-gen med de inflytelser som SKER inte kanta hänsyn till samt den väderförändringsom skedde så träffar samtliga pjäser må-let (bild 4).

Slutsatser

Korrektionsmetoden fungerar. Vi kundedock konstatera att nuvarande system förbestämning av ammunitionsinflytelsersamt lagringsmöjligheter i SKER inte ärtillfyllest för att korrektionsmetoden skall

TTÖ

Artilleri & Luftvärn

21

kunna användas (onödiga felkällor somskapar osäkerhet).

Slutsats är att metoder för mätning ochinlagring av värden måste bli noggran-nare om korrektionsmetoden skall kunnaanvändas: SKER måste kunna lagra inexakt granatvikt och rätt kruttemperaturmåste kunna mätas vid pjäsplats.

FörslagEtt förslag för framtiden är att granaternavid tillverkning märks med streckkod somanger vikt. Innan granaten ansätts sker enavläsning så att rätt korrektion kan tas.

Vad gäller mätning av t krut

föreslås att kru-tet förvaras i värmeskåp så att det erhålleren konstant temperatur. Vid ammuni-tionsersättning levereras krutet i utbytbaravärmeskåp. För att få rättvisande mätre-sultat föreslås att en tillförlitlig V

0-mät-

utrustning anskaffas.

Vi kunde även konstatera att målområdetvar för litet. Vindförhållandena och den

ammunitionstyp som användes försvåradeinmätning. För att undvika dessa felkällorbör spränggranater samt ett mer öppet ochstörre målområde användas vid fortsattaförsök.

SammanfattningVi kan konstatera att resultatet av vår TTÖdivergerar mot tidigare genomförda skjut-ningar med korrektionsmetod. Metodenär enligt vår mening fullt användbar, närförband skjuter mot målet från flera håll,men den måste förbättras enligt de slut-satser vi kommit fram till.

I två av de tre skjutningarna ger resultatetatt spridningsbilden ökar när hänsyn tas tillexakta ammunitionsinflytelser och upp-mätta V

0-värden.

För att utveckla korrektionsmetoden med Wl

och Wt bör man jämföra den med UP-me-

toden. Om jämförelse skall kunna ske krävsdet att två pjäser från samma plats skjutermed lika ingångselement. För närvarandejämförs inte UP med korrektionsmetoden.

Medelträffpunkter förTV, TÖ och TS. Defyrkanter som kanutläsas ur diagrammetär korrigerade nedslagmed ammunitions-störningar och visar attmetoden fungerar.

- 400 - 200 200 400

400

200

- 200

- 400

TS (faktiska)TSTÖ (faktiska)TÖTV (faktiska)TV

Bild 4

22

Pokalskjutning

”Det sägs att kungen kommer”, avslutarprogramchefen, Övlt Nils-Ove Gustafs-son, veckan i ännu ett tappert försök attskapa nervositet inför årets pokalskjutning.

Som kavallerist var det väldigt roligt att varamed i en så traditionstyngd tävling och liteextra kändes det även utan den stämningsom byggdes upp av lärarnas ryktessprid-ning och elevernas egna spekulationer. Se-dan jag började på artilleriets kaptenskurs ihöstas har jag upplevt ett antal av trupp-slagets fina traditioner och jag hoppas fåuppleva fler Sankta Barbara- firande ävenefter det att jag åkt hem till K4 igen.

Många har frågat mig varför jag som jä-gare valt den här inriktningen. Svaret ärenkelt. I det nya jägarförband som K4 nuutvecklar är området bekämpning enmycket viktig del som måste behärskas tillfullo. Min inriktning sedan flera år är eld-ledning och artilleriets taktiska programverkade vara – och är – det bästa val jag

kunde göra för att utveckla mig inom dethär området. Förutom kunskaper får manett antal kontakter som är ovärderliga förframtiden.

Kvarts- och semifinalen genomfördes ieldledningssimulatorn. Särskilt i semi-finalen var det ett bra moment med mycketinformation på kort tid där det gällde attfokusera på rätt sak. Uppgiften var att somkompaniartillerichef nedkämpa ett antalmål för att understödja sitt förbands an-fall. Finalen hade en liknande ram där våruppgift vara att understödja bataljonensanfall på Villingsbergs skjutfält, från O3till Lövhaget. Miljön var dock en helt an-nan än i simulatorn.

Ett dygn före finalen visste jag fortfarandeingenting om vad som komma skulle, för-utom att jag tillsammans med min final-motståndare, Anders Farinder från P 18,skulle prövas i konsten att skjuta prick medartilleri.

Joakim Ericson

H M Konungens skjutpris 2001

Lt Joakim Ericson, K 4 (till vän-ster), mötte lt Anders Farinder,

P 18 i årets final i pokalskjutning.Båda var elever vid Artilleriets

taktiska program 2000/01.

Artilleri & Luftvärn

23

På finaldagsmorgonen mötte vi kaptenHenrik Andersson i vår lektionssal påArtSS. Vi hade kvällen innan blivithemkörda med bil från Villingsberg för attvi skulle få så lite information som möjligtom finalen. När vi började gå mot kasern-vakten istället för att sätta oss i en bil di-rekt på ArtSS parkering, förstod vi nog attdet skulle bli ett annat transportmedel. Enhelikopter 9 landade på fotbollsplanen ochi den satte vi kurs mot Villingsberg.

Under lunchen i lägret delgavs vi eget lägeoch vår uppgift. Även under måltiden fickvi sitta ensamma för att inte få någon ex-tra information om skjutningen. Vi komockså överens om att Anders skulle börja.Efter lunch flög Anders iväg och jag självstod ensam utanför matsalen och lyssnadetill ett antal eldöppnanden. Det enda jagförutsatte var att han lyckades väl.

När helikoptern kom tillbaka tog jag An-ders plats framme till vänster om pilotenoch vi flög först västerut över pjäsernasgruppering och sedan österut mot O3. Iobservationsställning målspelade kapten

Andersson, från baksätet i helikoptern, uppen fiende på höjden nordost om ”Kopjen”.

Efter en snabb eldtillståndsbegäran hosbataljonchefen VJ påbörjade jag nedkämp-ning av målet. Det första ingångs-kommandot var dock hitom målet efter-som jag inte fick terrängen vid höjden attstämma med kartan. I ärlighetens namnskall sägas att det målet var relativt enkelt.Till svar fick jag ett felmeddelande att jaglåg utanför höger skjutgräns. Några skjut-gränser hade vi naturligtvis inte fått, meni den stunden fick silverpokalen vingar ochden flög iväg tillsammans med mina chan-ser att vinna.

Det jag fått lära mig i Arvidsjaur är dockatt aldrig ge upp så efter en kontroll, en nyeldsignalering och två eldregleringar lågverkanselden i målet. Under tiden angavsett nytt mål. ”Bunker vid Lövhaget”. Jagrapporterade verkan till VJ och begärde flergranater för att nedkämpa det nya målet.Direkt i första eldöppnandet mot Lövhagetlåg elden rätt och det flyttet var nog vadsom räddade mig kvar i tävlingen.

Mål 2 var HansÅhmans vackertblåmålade bunker,som löpte stor risk fören fullträff.

24

PokalskjutningSamtidigt som jag ”öste på” fler eldstötarmot målet stod (fick jag veta sedan) övers-telöjtnant Hans Åhman på åskådarplatsoch fruktade att hans vackert blåmåladebunker skulle träffas. Fyra eldstötar motnya målet och sedan lämnade jag tillbakaeldtillståndet och vi tillbakaryckte till läg-ret. Inledningen grämde mig, men jaginsåg att det gått relativt snabbt.

Efter att ha hämtat Anders i lägret anslötvi till åskådarna vid O3. När vi kom runthörnet möttes vi av en spontan applådoch våra kurskamrater tyckte att vi sköttoss bra båda två. Juryn hade redan be-stämt sig och när ställföreträdandeartilleriregementschefen överste Klintängredovisade tiden som den avgörande fak-torn tändes åter ett hopp hos mig. Detvar en härlig känsla när det stod klart attjag hade lyckats bäst. Sedan följde pris-

utdelningen med gratulationer av bådekamrater på plats och regementschefenvia mobiltelefon. Efteråt spikades äventrätavlan upp vid O3.

Ett speciellt tack vill jag rikta till Andersför en bra finalinsats och att han så sentsom samma morgon som finalen gav migtips i e-tjänst. Samt mina kurskamraterför väl genomförd kvarts- och semifinal.

En eloge vill jag även ge till den övnings-ledning som planerat och genomfördeårets pokalfinal. Den gav i min värld rätt-visa förutsättningar och det var en för-mån att få vara en av de två tävlande.

Men tyvärr kom dock inte kungen.

Finalsegrarens sista prov: att spika uppminnestavlan vid oplatsen O3.

Artilleri & Luftvärn

25

I samband med omstruktureringen avFörsvarsmakten inrättas teknikkontor lik-nande de typkontor som funnits en tidinom Flygvapnet. Inrättandet av teknik-kontor innebär att de tidigare typkontoreni tillämpliga delar omformas. Syftet är attett tydligare ansvar än hittills skall kunnautövas avseende de mest kostnadsdrivandeoch komplicerade systemen. I ansvaret lig-ger bland annat att på ett rationellt sätt(under chefen för Krigsförbandsledningen)utöva Försvarsmaktens ägarroll för aktu-ella system, att övergripande styra nyttjan-det samt att skapa en sammanhållen bildav status och kostnader, som en grund förtekniska och ekonomiska analyser. Dettaär en nödvändig ambitionshöjning inomområden som, i vissa avseenden, varit ef-tersatta under de senaste decennierna.

De inrättade nivåoberoende teknikkon-toren utgör således Högkvarteretsresurs för att rikstäckande ochförsvarsgrensoberoende styra driften av

för respektive teknikkontor utpekadesystem.

Sju teknikkontor (TeK) har inrättats, var-av tre inom arméförband, nämligenTeK Stridsfordon/P 4, TeK Luftvärn/Lv 6och TeK Telesystem/S 1. De övriga teknik-kontoren har ansvar för i huvudsak ma-rin- och flygsystem. Alla teknikkontor ärorganiserade som egen enhet inom förban-den, men lyder i sin funktion direkt un-der högkvarteret.

TeK Lv har ansvaret för RBS 70, RBS 90,RBS 77/97 och RBS 23. Verksamhetenkan hänföras till fyra huvuduppgifter:• Representera ägarföreträdaren och ut-

öva driftstyrning.• Uppföljning och analys.• Konfigurationsläge, modifiering och

TO-verksamhet (tekniska order).• Tekniskt systemstöd och teknisk ut-

veckling.

P G Persson

Överstelöjtnant P G Persson är chefför luftvärnets teknikkontor.

Teknikkontor luftvärn

26

Under det första verksamhetsåret har TeKLv varit organiserat med en ledning samtfyra projektledningar med benämningarna• Projekt RBS 70/90,• Projekt 23/97,• Projekt Sensor/Samband och• Projekt Eldrör.

Inför den fortsatta verksamheten pågår förnärvarande ett organisationsarbete inomTeK Lv, som kan komma att innebära attorganisationen ändras under 2001.

Verksamheten inom de olika projektenhar skild prägel. Projekt RBS 70/90 harsom huvuduppgift att identifiera under-hållsstatusen på dessa luftvärnets bredd-system samt medverka i budgetprocessentillsammans med högkvarteret.

Projekt RBS 23/97 och Projekt Sensor/Samband har huvudsakligen sina arbets-uppgifter inom området tekniskt system-stöd och teknisk utveckling. Dessa projektlämnar i mycket stor omfattning stöd tillFMV i arbetet med att modifiera RBS 77till RBS 97 samt beträffande utvecklingenav RBS 23 (eldenhet 23 och underrättelse-enhet 23). Projekt Eldrör utför sitt arbetei direkt samverkan med TeK Strf, då verk-samheten domineras av Lvkv 90. Arbetetbestår främst i konfigurationsuppföljningav Lvkv 90 och det nyinledda arbetet medatt realisera en teknikdemonstrator, genomatt göra tekniska förbättringar på en avLvkv 90-vagnarna.

Fullbemannat skall TeK Lv vara 18 per-

soner, varav 15 officerare och tre civila.Nuvarande bemanningsnivå är totalt tiopersoner och efter semestern tillkommerytterligare två. Officersbefattningarna ärfördelade mellan Luftvärnet och Arménstekniska kår.

I FörLed 2001 har teknikkontoren ävenerhållit uppgiften att lämna underlag förförnödenhetsrörelser. För TeK Lv har dettainneburit att ett förslag till fullföljande avdet inledda omförrådsställningsarbetet hartagits fram i samverkan med underhålls-organisationen m fl aktörer. Detta arbetesyftar till att den framtida förrådsställ-ningen av luftvärnets förband och mate-riel skall optimeras i förhållande tillutbildningsplattformarnas behov ochunderhållsresursernas lokalisering underbeaktande av de operativa kraven.

Under en följd av år har besparingartagits ut på materielunderhåll, medkonsekvens att den materiella statusennedgått. För viss materiel har den blivitså låg att den inte kan tas i bruk utanomfattande underhållsåtgärder. För attkunna styra materielsystemens statushar teknikkontoren inrättats och de hardärmed fått en central roll för styrningenav systemens drift och förrådshållning.

En annan viktig uppgift är det tekniskasystemstödet till FMV och därmed kopp-lingen till försvars- och underhålls-industrin. Genom insatser inom dettaområde kan materielens slutliga utform-ning påverkas från ritbordsstadiet till le-verans och vidmakthållandet optimerasöver systemens livslängd.

TeK Lv

Artilleri & Luftvärn

27

Informationsövertag är grundstenen i kraftfullt försvar. Bättre informationleder till bättre beslut och förmåga att genomföra en precisionsinsats.

De två viktigaste förutsättningarna för Informationsövertag är sensorer –mänskliga såväl som tekniska – och kommunikation.

Ericsson erbjuder en unik kombination av avancerade och mångsidigakommunikationssystem, sensorer och förmåga att integrera dessa för attuppnå Informationsövertag under 2000-talet.

ARTHUR

defenseinfo@emw.ericsson.se www.ericsson.com/microwave

Information Superiority by Ericsson

28

FM ekonomi

Att ”ominrikta” Försvarsmaktens omfat-tande verksamhet på så kort tid somriksdagsbeslutet i fjol förutsatte har visatsig vara svårt – var det någon som troddenågot annat? Avvecklings- och omställ-ningskostnaderna, främst på personalsi-dan, visade sig för år 2000 vida överstigatilldelade ramar. Försvarsmakten fördemed sig en skuld på ca 700 Mkr på an-slaget 6.1 (förbandsverksamhet) in i år2001. Det visade sig också att medels-behovet för förbandsverksamheten i den”mindre men bättre” Försvarsmakten varbetydligt större än som tidigare prognos-tiserats. Försvarsmakten begärde att fåomfördela medel från materielanslaget6.3 – där såväl resultatet från 2000 somprognosen för 2001 visar ett underutnytt-jande – för att täcka dels skulden från2000, dels det större medelsbehovet 2001.Regeringen medgav endast medel för attbetala skulden.

Att genomföra verksamhet med för småresurser och samtidigt ej kunna utvecklapersonal och materiel är på lång sikt för-

ödande. Att nu ta krafttag och en gång föralla lösa den finansiella krisen och skapaen trovärdig plattform för fortsatt verksam-het är synnerligen viktigt. Därför ställerArtilleriregementet upp på ÖB:s strategiatt så snabbt som möjligt komma till rättamed ekonomin. Ett bärande inslag i stra-tegin är att gå skuldfri in i 2002. Därför ärdet riktigt och nödvändigt att anpassa verk-samheten under 2001. Problemet för fram-för allt armén är att reduceringskravetkommer när årets mest kostnadskrävandeverksamhet redan är genomförd. Det finnshelt enkelt inte så mycket rörliga kostna-der kvar att spara!

Artilleriregementet har ålagts av HKVatt redovisa en besparing för inneva-rande år om 16,2 Mkr. Verksamhetenhar genomlysts med deltagande påstor bredd. Beaktande den ytterstprekära situation har Artilleri-regementet själv föreslagit en reduce-ring på 21 Mkr.

Konsekvenserna för Artilleriregementet ärbesvärande – men faktiskt hanterbara!

Anders Carell

Överste Anders Carell är chefför Artilleriregementet.

Hårt pressad på min högra flank…

Foto: Bosse Johansson

Artilleri & Luftvärn

29

Främst beroende på förutseende återhåll-samhet under vårens slutövningar: Billi-gare övningsammunition har skjutits i st fdyra stridsladdade granater. (Åtgärden harinneburet en sänkning av planerad mål-uppfyllelse – främst att belysa eldens ver-kan i målet – men ändock kunnat ges ac-ceptans i den kärva ekonomiska situatio-nen.) Ammunitionsmängden har reduce-rats. Övningarna har avkortats och färreförband än planerat har deltagit i verksam-heten.

För att nå det totala besparingsmålet harregementet nödgats vidtaga ytterligareoönskade åtgärder. Vi har utgått dels fråndet av ÖB högst prioriterade målet inne-varande år – att innehålla anvisad ram, delsfrån regementschefens egna prioriteringar.Dessa är och har varit:

Verksamhet som ej får påverkas avbesparingsåtgärder• Lagar och förordningar samt beredskaps-

krav.• Snabbinsatsstyrkan IA 01 verksamhet.• Införande av miljöledningssystem.• Akuta arbetsmiljöåtgärder.

Verksamhet som endast i begränsadomfattning – främst genom ambitions-anpassningar – får påverkas• Grundutbildningen.• Befälsutbildnings- och kompetens-

uppbyggnadsperioden ve 118-120.• Reservofficersträff vecka 134.• Nivåhöjande utbildning.• Övrig kompetenshöjande utbildning.• Informationstjänsten.• Garnisonsvisa idrottstävlingar.• Artilleridemonstratorprojektet.

• Övriga utvecklingsprojekt med interna-tionell samarbetspartner.

Verksamhet som kan tillåtas i högregrad påverkas (exempel)• Regementets ceremoniverksamhet.• Större tävlingsverksamhet.• Alla inköp ”som kan vänta”.• Utlandsresor (utom nödvändig kompe-

tenshöjning inom Artdemo ram).• Ej ”akuta” utvecklingsprojekt – t ex

reglementsarbete.

Med dessa prioriteringar har möjligabesparingar presenterats. Sammantagetbedöms de ge följande konsekvenser:• Funktionens utveckling skjuts i vissa avse-

enden framåt i tiden. Utan ett senare åter-tagande kan konsekvenserna bli mycketstora.

• Målen för grundutbildning och kompe-tensutveckling har sänkts, men konse-kvenserna är under rådande förhållan-den acceptabla.

• Övrig verksamhet minimeras så att en-dast nödvändig drift genomförs. Det finnst ex inga resurser att genomföra verksam-hetsrelaterade byggnadsåtgärder på våraskjutfält även om akuta behov uppstår.

• Stor risktagning vad avser materielunderhåll.

Med redovisade reduceringar bedömsdet trots allt möjligt att nå målbild 2010om återrtagande medges under 2002-2003. Regementets personal är fastbesluten att ”rida ut stormen” ochgeneral Fochs ord styr fortfarande vårtarbete.

”Hårt pressad på min högra flank. Mincenter viker tillbaka. Omöjligt att manöv-rera. Situationen utmärkt. Jag anfaller.”

30

FM ekonomi

Året 2001 hade just börjat, och mullretfrån Högkvarteret sökte sig ut till alla för-band och skolor. Mullret blev tydligare ochvisade sig innebära, att omstruktureringenunder 2000 kostat alldeles för mycket ochdet ekonomiska överdraget måste hämtasin på förbandsverksamheten. I ett förstasteg reducerades verksamheten genom att:

• FOCUS 2001 i Norrland inte genom-fördes utan slutövningen genomfördesi södra Sverige.

• 100 värnpliktiga färre utbildas 2001/2002. Detta innebär att brigad-kompaniet upplöses, dock skall verksam-het för luftvärnets fortsatta mekaniseringfullföljas.

• Reservofficersprogrammet (ROP) in-ställs.

ÖB önskan till försvarsdepartementet attutnyttja förnyelsepengar inom materiel-området till att täcka överdraget accep-

terades inte. För förband och skolormåste nu kostnaderna för verksamhetenunder året minimeras, så att Försvars-makten kan gå skuldfri in i 2002.

I ett andra steg innebär detta att Luftvärns-regementet vänt på alla stenar i syfte attreducera kostnader. Övertidsstopp, redu-cering av övningsdygn och resor, mycketrestriktiv inköpsverksamhet, värdering avmaterielutnyttjande samt materielunder-håll mm har genomförts. Verksamhet somgenererar stora kostnader är i huvudsak ge-nomförda vid Lv 6 under innevarande årdvs bataljons- och slutövningar.

Befälsomgången rycker in i mitten av junioch resterande värnpliktiga i slutet av au-gusti. Möjligheterna att reducera kost-naderna för dessa värnpliktiga är i principredan uttagna genom besparingarna i fö-regående vända. Samma sak gäller utbild-

Ulf Persson

Ekonomin styr verksamheten 2001

Överste Ulf Persson är ställföreträdandechef för Luftvärnsregementet.

Artilleri & Luftvärn

31

ning inom yrkesofficers-programmet och det taktiskaprogrammet, kaptenskursen.De stora kostnaderna för dessakurser följer i allt väsentligtövningsserien där merpartenav kostnaderna faller ut under2002.

Utvecklingsverksamheten ärreducerad till att i princip om-fatta endast intern verksamhetvid Luftvärnsregementet.

De reduceringar av verksamheten somnu måste genomföras påverkar i allrahögsta grad kärnverksamheten. Inomramen för givna direktiv prioriterarLuftvärnsregementet värnpliktsutbild-ning, nivåhöjande utbildning ochluftvärnsfunktionens utveckling övertiden. Alla andra verksamheter genom-förs på en absolut miniminivå. Visstkostnadsutfall skjuts medvetet till 2002.

Sammantaget kommer de totala redu-ceringarna till del att innebära struktu-rella förändringar av unik natur vars ef-fekter inte till fullo kan förutses.

Försvarsmakten har hamnat i en för-hoppningsvis temporär kärv ekonomisksituation.

Trots dessa besparingskrav kan vi se posi-tivt på framtiden. Vi har mycket mer attglädjas åt än att bekymra oss för.

Det finns en vilja på alla nivåer att drivautveckling och utbildning framåt. Jag villi detta sammanhang också framhålla de

goda inflytelser som infanteristerna frånI 16/Fo 31 haft för utvecklingen vid rege-mentet.

Inom utbildningsområdet förväntar vi ossmycket av den nya stridsträningsanlägg-ningen (STA Lv) som skall stå färdig tillhösten och lagom till starten på värnplikts-utbildningen. I anläggningen, som ärvärldsunik, kan alla nivåer tränas samti-digt t ex bataljons-, kompani-, plutons- ochtroppnivå. För första gången i luftvärnetshistoria kommer också utvärdering av stri-den att kunna genomföras.

Organisering av luftvärnets krigsförbandhar påbörjats. Chefer med ställföreträdareoch tekniska chefer är utsedda och har ge-nomfört ett första möte. Bataljonschefernaskall nu driva arbetet vidare inom respek-tive bataljon med syfte att alla officerareskall vara placerade under hösten.

Snart kommer också BAMSE som ger funk-tionen modern teknik och nya förmågor.

Modern luftvärnsutbildning i traditions-rik miljö. Infanteristerna från I 16 harett gott inflytande på Lv 6 utveckling.

32

RO

LF &

CO

TRY

CK

ER

I A

B, S

KÖ

VD

E 2

001

ArtilleriklubbenAdress:Försvarets Materielverk – AML,115 88 STOCKHOLM

Ordförande:Överste Anders Carell,Artilleriregementet,681 82 KRISTINEHAMNTel 0550–350 14

SekreterareÖverstelöjtnant Sören Möller,Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJETel: 0176–145 09.E-post: soren.moller@swipnet.se

Medlemsavgifter:Årsavgift 100 krStändigt medlemskap 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas tillArtilleriklubbens postgiro 5 47 31–5©2001 Artilleri-TidskriftUtdrag ur tidskriften får göras med angi-vande av källa.

Artilleri-Tidskriftpostgiro 19 09 19-1

bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser:Inom Sverige 150 kr per år

Inom Norden 175 kr per år

Utom Norden 200 kr per år

Lösnummerpriser:

Enkelnummer 70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr

Dubbel-/Temanummer 90 kr

vid köp av minst 10 ex 70 kr

Artilleri-TidskriftTidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av ArtilleriklubbenArtilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad

Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig:Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDETel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se

Biträdande redaktör:Vakant

Ekonomichef både i klubben och tidskriften:Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMNTel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se

Redaktionskommitté:Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef, sekreterare samt representanter förArt överste Anders Carell, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 ochLv överstelöjtnant Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01

Redaktionsadress:Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden tillekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben

Ammunition 5.56mm - 155mm

Self Propelled Artillery 155mm 39/52 Calibre

Towed Artillery 105mm, 155mm

Tank Guns 105mm, 120mm

Mortar Systems 51mm, 81mm, 120mm

Military Vehicles

Naval Systems

Rocket Launchers, Motors and Warheads

Small Arms

RO Defence - providing total systems capability. RO Defence provide

Training, Test and Support

Facilities and a complete

range of logistic services

to armed forces worldwide

RO Defence

South Mead Road

Building 281, Filton

Bristol BS34 7RP

United Kingdom

Telephone:

+44 (0) 117 317 3702

Facsimile:

+44 (0) 117 317 3708

in collaboration with

BS Dnyamics Consulting KB

Telephone 08 630 1135

Unrivalled Capability

www.baesystems.com

MS

033-0

1

Posttidning B

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson

Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

S A A B B O F O R S D Y N A M I C Sw w w . s a a b . s e

Med Saab BoforsDynamics in i framtiden