Upload
skoevde-nyheter
View
231
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Finansuppföljning av försvaret.
ESV 2013:57
Rapport
Finansiell styrning av försvaret
Regeringsuppdrag till Ekonomistyrningsverket avseende
anslagsindelning och finansiell uppföljning
2
ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag,
uppdrag från myndigheter och andra instanser
eller egeninitierade utredningar.
Publikationen kan laddas ner som pdf-fil
eller beställas från www.esv.se
Datum: 2013-10-31
Dnr: 312-784/2013
ESV-nr: 2013:57
Copyright: ESV
Rapportansvarig: Thomas Loréhn
FÖRORD
3
Förord
I denna rapport redovisar Ekonomistyrningsverket regeringsuppdraget avseende
anslagsindelning och finansiell uppföljning (Fö2013/1169). Generaldirektör Mats
Wikström har beslutat om rapporten. Utredare Thomas Loréhn har varit
föredragande.
Uppdraget har genomförts av en projektgrupp bestående av experterna Claes-Göran
Gustavsson och Anne-Marie Ögren samt utredarna Thomas Loréhn (projektledare)
och Ellen Rova. I den slutgiltiga handläggningen har också avdelningschef Pia
Heyman och enhetschef Anne Bryne deltagit.
INNEHÅLL
4
Innehåll
Förord .......................................................................................................................... 3
1 Sammanfattning ..................................................................................................... 6
2 Inledning ................................................................................................................. 8 2.1 Bakgrund till uppdraget ................................................................................................... 8
2.2 ESV:s tolkning av uppdraget ........................................................................................... 8
2.2.1 Förbandsanslaget ................................................................................................ 8
2.2.2 Det internationella anslaget ................................................................................. 9
2.2.3 Materielanslagen .................................................................................................. 9
2.2.4 Pågående utredningar ....................................................................................... 10
2.3 Avgränsningar ............................................................................................................... 10
2.4 Genomförande .............................................................................................................. 11
2.4.1 Förbandsanslaget .............................................................................................. 12
2.4.2 Materielanslagen ................................................................................................ 12
3 Förbandsanslaget ................................................................................................ 14 3.1 Inledning........................................................................................................................ 14
3.2 Indelningsgrund insatsorganisationen ........................................................................... 15
3.2.1 Iakttagelser ........................................................................................................ 15
3.2.2 Analys ................................................................................................................ 16
3.3 Indelningsgrund Försvarsmaktens ekonomimodell ....................................................... 17
3.3.1 Iakttagelser ........................................................................................................ 17
3.3.2 Analys ................................................................................................................ 18
3.4 Indelningsgrund gemensam administration ................................................................... 20
3.4.1 Iakttagelser ........................................................................................................ 21
3.4.2 Analys ................................................................................................................ 23
3.5 Indelningsgrund kostnadsslag ....................................................................................... 24
3.5.1 Iakttagelser ........................................................................................................ 24
3.5.2 Analys ................................................................................................................ 25
3.6 Indelningsgrund förmågor ............................................................................................. 25
3.6.1 Iakttagelser ........................................................................................................ 25
3.6.2 Analys ................................................................................................................ 26
3.7 Övriga indelningsgrunder .............................................................................................. 27
3.7.1 Kärnverksamhet och stödverksamhet ................................................................ 27
3.7.2 Övningsverksamhet ........................................................................................... 27
3.8 Styrning genom återrapporteringskrav och villkor ......................................................... 28
3.8.1 Iakttagelser ........................................................................................................ 28
3.8.2 Analys ................................................................................................................ 29
3.9 Förslag och överväganden ............................................................................................ 30
4 Materielanslagen .................................................................................................. 33 4.1 Inledning........................................................................................................................ 33
4.2 Kartläggning av finansieringsmodellen .......................................................................... 34
4.2.1 Redovisningen mot anslagen är utgiftsmässig ................................................... 34
INNEHÅLL
5
4.2.2 Klassificering som anskaffning eller vidmakthållande ........................................ 35
4.2.3 Bemyndiganderedovisningen är inte förenlig med budgetlagen......................... 37
4.2.4 Komplexitet på grund av dubbla räntekonton ..................................................... 41
4.2.5 Förskjutningar mellan effekten på budgetsaldot och utgifterna under taket ....... 42
4.2.6 Redovisning av förskott till externa leverantörer ................................................ 45
4.2.7 Skillnaden mellan anskaffningsutgift och balansgill utgift ................................... 46
4.2.8 Tidsmässig förskjutning mellan leverans och fakturering ................................... 48
4.2.9 Sammanfattande iakttagelser och analys .......................................................... 48
4.3 Förslag och överväganden ............................................................................................ 49
4.3.1 Ett förvaltningsanslag för FMV:s myndighetskostnader ..................................... 49
4.3.2 En fungerande finansiell styrning ....................................................................... 55
4.3.3 Indelningen mellan anslaget för anskaffning och anslaget för vidmakthållande . 59
Bilaga 1 ..................................................................................................................... 60
SAMMANFATTNING
6
1 Sammanfattning
Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur den
finansiella styrningen och uppföljningen av Försvarsmakten och den
avgiftsfinansierade stödverksamheten, som utförs av Försvarets materielverk (FMV),
kan förändras och förtydligas. Uppdraget redovisas i denna rapport.
Baserat på uppdragets frågeställningar har vi valt ett finansiellt angreppssätt. Det
innebär att våra analyser och förslag primärt syftar till att förbättra den finansiella
styrningen inom ramen för huvuddragen i regeringens övriga styrning av
verksamheten.
ESV föreslår att anslag 1.1 Förbandsverksamhet och beredskap indelas i följande
anslagsposter:
Ap. 1 Arméförband
Ap. 2 Marinförband
Ap. 3 Flygvapenförband
Ap. 4 Lednings- och underrättelseförband
Ap. 5 Logistikförband
Ap. 6 Nationella skyddsstyrkorna
Ap. 7 Gemensam administration
Förslaget innebär att den finansiella styrningen av Försvarsmaktens
förbandsverksamhet anpassas till regeringens resultatstyrning av Försvarsmakten.
Därmed blir regeringens ekonomiska styrning av myndigheten mer balanserad.
Förslaget förbättrar även regeringens möjligheter att styra omfattningen på
myndighetens gemensamma administration. Förslaget är i huvudsak förenligt med
Försvarsmaktens ekonomimodell.
ESV föreslår att ett särskilt anslag för FMV:s myndighetskostnader förs upp på
statens budget. Anslagsmedlen överförs från anslaget 1:3 Anskaffning av materiel
och anläggningar och anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
och anläggningar.
Förslaget innebär att de finansiella incitamenten för rationalisering av FMV:s
verksamhet ökar. Anslaget kommer att omfattas av de generella
rationaliseringskraven inom statsförvaltningen genom systemet för pris- och
löneomräkning. Förslaget innebär även att statsmakterna effektivare kan koordinera
politiska ambitionsförändringar med motsvarande förändringar av FMV:s kostnader.
SAMMANFATTNING
7
ESV föreslår vidare att materielförsörjningens finansiella transaktioner koncentreras
till antingen Försvarsmakten eller FMV. Inför ett genomförande behöver
konsekvenserna i form av ökade fluktuationer i anslagsutfall mellan åren utredas
närmare.
ESV anser att materielförsörjningens finansieringsmodell har en sådan komplexitet
att en ändamålsenligt finansiell styrning och uppföljning inte är möjlig. Det
huvudsakliga skälet är de finansiella transaktionerna mellan Försvarsmakten och
FMV. Genom att koncentrera ansvaret för de finansiella transaktionerna till antingen
Försvarsmakten eller FMV förenklas modellen. Förutsättningarna för den finansiella
styrningen och uppföljningen av verksamheten förbättras därmed väsentligt.
INLEDNING
8
2 Inledning
2.1 Bakgrund till uppdraget
I propositionen ”Ett användbart försvar” (2008/09:140) presenterade regeringen en
ny försvarspolitisk inriktning. Sveriges försvarsförmåga ska enligt propositionen
stärkas genom att försvarets användbarhet och tillgänglighet ökar.
Den nya inriktningen innebär att insatsförbanden kommer att vara fullt bemannade,
materiellt uppfyllda, samövade och inte kräva någon återtagning för att vara fullt
användbara. Ett nytt personalförsörjningssystem som bygger på frivillighet införs och
förändringar inom materielförsörjningen innebär att nyanskaffning i första hand ska
ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad och beprövad materiel.
Regeringen framhåller i propositionen att den föreslagna utvecklingen mot ett mer
användbart och tillgängligt försvar bara kan ske i den takt som ekonomin medger.
Resurser kommer att behöva frigöras genom förändringar och rationaliseringar ifråga
om personal, materiel- och logistikförsörjning samt övrig stödverksamhet. I takt med
att resurser frigörs ska det nya mer användbara försvaret skapas, där kostnads- och
ambitionshöjningar i operativ verksamhet balanseras mot rationaliseringar och
ambitionssänkningar.
Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2014 redovisat att insatsorganisationen,
med nuvarande anslagsramar, inte långsiktigt kan realiseras och vidmakthållas.
Skälen till detta är främst att kostnaderna för förbandsverksamheten och
materielförsörjningen av insatsorganisationen bedöms överskrida anslagsramarna.
Regeringen har den 5 juni beslutat om uppdraget till Ekonomistyrningsverket (ESV)
avseende anslagsindelning och finansiell uppföljning (Fö2013/1169/ESL).
2.2 ESV:s tolkning av uppdraget
ESV ska enligt uppdraget utreda hur den finansiella styrningen och uppföljningen av
Försvarsmakten och den avgiftsfinansierade stödverksamheten, som utförs av
Försvarets materielverk (FMV), kan förändras och förtydligas. Uppdraget till ESV
består av tre delar.
2.2.1 Förbandsanslaget
Den första delen i uppdraget avser det under utgiftsområde 6 uppförda anslaget 1:1
Förbandsverksamhet och beredskap. ESV ska föreslå en lämplig indelningsgrund för
ytterligare anslagsposter samt pröva möjligheterna att genom preciserade
återrapporteringskrav, villkor etc. åstadkomma en tydligare ekonomisk uppföljning.
INLEDNING
9
Vår tolkning av denna del i uppdraget baseras på att fullt användbara insatsförband
utgör en central beståndsdel i den försvarspolitiska inriktningen. Vi utgår även från
Försvarsmaktens redovisning i budgetunderlaget för 2014 om att
förbandsverksamheten på sikt bedöms överskrida anslagsramarna.
Förbandsverksamhetens betydelse för förverkligandet av den nya förvarspolitiska
inriktningen i kombination med Försvarsmaktens indikationer om långsiktigt
otillräckliga anslagsramar ställer enligt vår bedömning väsentligt högre krav på den
finansiella styrningens utformning. Mot bakgrund av detta har vi uppfattat att
uppdraget efterfrågar en väsentlig förbättring av den finansiella styrningen på detta
område.
2.2.2 Det internationella anslaget
ESV har samrått med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) avseende den del i
uppdraget som avser anslaget 1:2 Internationella insatser. Då förutsättningarna har
förändrats sedan uppdraget beslutades, vilket påverkat när i förhållande till
uppdragets tidsplanering som underlag har kunnat erhållas, gör ESV bedömningen
att en vidare utredning inte längre skulle tillföra något värde för uppdragsgivaren.
Efter samråd med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har ESV därför valt att
fokusera på uppdragets övriga delar.
2.2.3 Materielanslagen
Den tredje delen i uppdraget avser de under utgiftsområde 6 uppförda anslagen 1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar samt 1:4 Vidmakthållande, avveckling
m.m. av materiel och anläggningar. ESV ska enligt uppdraget utreda hur nuvarande
finansieringsmodell förhåller sig till kraven på utveckling och rationalisering av
stödverksamheten, hur beställningsbemyndiganderamarnas innehåll kan förtydligas i
förhållande till begreppet ”ekonomiskt åtagande för staten” i budgetlagen, hur den
ekonomiska uppföljningen kan bli tydligare samt huruvida indelningen mellan
anslagen kan förtydligas.
ESV har konstaterat att den verksamhet som utgör ändamålen för anslagen ovan varit
föremål för flera utredningar under de senaste åren. Några exempel på dessa är
Försvarsstrukturutredningen, Stödutredningen, Försvarsförvaltningsutredningen och
Försvarsstyrningsutredningen. Vi kan samtidigt konstatera att ingen av dessa
utredningar har redovisat närmare hur finansieringsmodellen för denna verksamhet är
utformad. Det innebär enligt vår bedömning att finansieringsmodellens karaktäristika
inte fullt ut har kunnat beaktas när verksamhetens utformning har prövats.
ESV anser att finansieringsmodellens utformning är av väsentlig betydelse för en
välfungerande styrning och uppföljning av verksamheten. Vår tolkning av denna del i
INLEDNING
10
uppdraget är därför att vi ska utreda hur materielförsörjningens finansieringsmodell
förhåller sig till uppdragets frågeställningar samt vid behov föreslå hur modellen
skulle behöva förändras för att uppdragets frågeställningar ska kunna omhändertas på
ett ändamålsenligt sätt.
Vi har valt att utforma förslagen på ett sådant sätt att de kan implementeras inom
ramen för regeringens inriktning för verksamhetsområdet. De närmare
verksamhetsmässiga konsekvenserna har vi inte utrett, detta har inte ingått i
uppdraget och det har inte varit möjligt inom uppdragets tidsramar.
2.2.4 Pågående utredningar
ESV har identifierat två pågående utredningar (motsvarande) som har inverkan på
detta uppdrag.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en ändrad process för hur
regeringen styr investeringar i försvarsmateriel. Uppdraget ska redovisas senast den
31 mars 2014. ESV har utbytt information med utredningen. På grund av uppdragens
skilda tidsförhållanden har det dock inte funnits några förslag från denna utredning
som har kunnat beaktas.
ESV har även fått information om att det inom Försvarsmakten och FMV pågår ett
projekt benämnt LoB2. Syftet med projektet är enligt FMV att omsätta regeringens
beslut om omdaning av försvarslogistiken. Projektet ska ta fram en tydligare och
effektivare uppgifts- och ansvarsfördelning mellan Försvarsmakten som beställare
och FMV som leverantör.
Vi har vidare informerats om att det inom ramen för LoB2 utarbetats förslag om en
ny anslagsstruktur. Detta förslag innefattar, enligt den information vi har fått,
väsentliga förändringar av ändamålen för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och
beredskap, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar samt 1:4 Vidmakthållande,
avveckling m.m. av materiel och anläggningar.
Eftersom det ännu inte finns något beslut från riksdag och regering om en sådan ny
anslagsstruktur har vi valt att i detta uppdrag utgå från den nuvarande strukturen.
2.3 Avgränsningar
Det framgår av uppdraget till ESV att vi inte ska identifiera och föreslå
kostnadsbesparingar. Detta har därmed inte varit en del i vår utredning.
INLEDNING
11
Den del i uppdraget som avser anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap är
avgränsat till att föreslå förändringar i den finansiella styrningen. Det innebär att vi
inte har värderat huruvida regeringens resultatstyrning av Försvarsmakten är
ändamålsenlig.
I den del av uppdraget som avser materielförsörjningen har regeringen inte inkluderat
anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. ESV har därför inte utrett
finanseringsmodellen för bland annat de förråd, serviceställen och verkstäder som
överförts från Försvarsmakten till FMV, då denna verksamhet till stor del finansieras
av ovanstående anslag. Vi har vidare noterat att finansieringsformerna för denna
verksamhet ännu inte fastställts och att Statskontoret har fått i uppdrag att följa den
pågående logistikreformen. Vi har dock utformat förslag som kan fungera oavsett
vilken finansieringsform som beslutas för förråden, serviceställena och verkstäderna.
Enligt den del i uppdraget som avser materielförsörjningen ska ESV pröva hur
finansieringsmodellen avseende anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och
anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
anläggningar förhåller sig till de krav på rationalisering och utveckling av
stödverksamheten som regeringen ställt. Vi har därför prövat huruvida
finansieringsmodellen innefattar sådana krav. Vi har inte utrett huruvida FMV de
facto bedriver ett rationaliseringsarbete. Detta har inte ingått i uppdraget.
Den stödverksamhet inom materielförsörjningen som andra myndigheter, till
exempel Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarshögskolan, utför på uppdrag
av FMV har inte utretts närmare. Detta har inte ingått i uppdraget.
2.4 Genomförande
Uppdraget till ESV avser finansiella frågeställningar. Vi har därför valt ett finansiellt
angreppssätt. Det innebär att våra analyser och förslag primärt syftar till att förbättra
den finansiella styrningen och uppföljningen inom ramen för regeringens övriga
styrning av verksamheten.
ESV har under arbetets gång inhämtat information och synpunkter från
Regeringskansliet, Försvarsmakten och FMV.
Vi har haft tre arbetsmöten med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet och
Finansdepartementet). Syftet med mötena har varit informationsinhämtning till ESV
och kunskapsöverföring från ESV till Regeringskansliet.
INLEDNING
12
Vi har haft två arbetsmöten och ett avstämningsmöte med Försvarsmakten. Inför
avstämningsmötet fick Försvarsmakten ta del av utkast till rapport. Försvarsmakten
har även faktagranskat utkastet till rapport i arbetets slutskede.
Vi har även haft två arbetsmöten och ett avstämningsmöte med FMV. Inför
avstämningsmötet fick FMV ta del av utkast till rapport. FMV har även faktagranskat
utkastet till rapport i arbetets slutskede.
2.4.1 Förbandsanslaget
Uppdraget till ESV är att föreslå förändringar i den finansiella styrningen.
Angreppsättet har därför varit att identifiera hur den finansiella styrningen bör
preciseras för att utgöra ett komplement till resultatstyrningen i dess nuvarande
utformning.
2.4.2 Materielanslagen
Försvarets materielförsörjning är enligt ESV:s bedömning en relativt omfattande,
sammansatt och mångfacetterad verksamhet.
Omfattningen följer av att det samlade utfallet på anslagen för anskaffning och
vidmakthållande uppgår till cirka 16 000 miljoner kronor årligen. Verksamheten kan
beskrivas som sammansatt eftersom anskaffningen och vidmakthållandet är indelat i
cirka 800 olika projekt. Det mångfacetterade inslaget följer av att vissa
materielförsörjningsprojekt avser komplexa materielsystem som är av väsentlig
betydelse för försvarets samlade förmåga. Dessa projekt omsätter flera miljarder
kronor och kan pågå i upp till tio år eller ännu längre. Andra projekt avser enkel
mängdmateriel. Dessa projekt är ofta kortvariga och omsätter ofta relativt små
belopp.
ESV kan konstatera att det saknas en heltäckande beskrivning över
materielförsörjningens finansieringsmodell.
Delar av modellen finns beskriven i samordningsavtalet mellan Försvarsmakten och
FMV samt i respektive myndighets ekonomimodell (motsvarande). Den samlade
modellen från riksdagens anvisande av anslagsmedel, beviljande av kontokrediter i
Riksgäldskontoret och medgivande om beställningsbemyndiganden till
myndigheternas redovisning mot anslag, utnyttjande av kontokediten och utestående
åtaganden i bemyndiganderedovisningen finns dock inte närmare beskriven.
ESV har för denna del av uppdraget därför valt en metod som syftar till att förmedla
en fördjupad förståelse för materielförsörjningens finansieringsmodell.
INLEDNING
13
Vi vill särskilt framhålla att finansieringsmodellen har en komplexitet som enligt vår
bedömning gör den oöverskådlig. Det är viktigt att vår kartläggning betraktas i ljuset
av detta faktum. Vi har eftersträvat att kartlägga de viktigaste delarna i
finansieringsmodellen, vi gör dock inte anspråk på att ha beskrivit modellen i alla
dess former och tillämpningar.
Metoden för att kartlägga och åskådliggöra materielförsörjningens
finansieringsmodell har varit att utforma ett hypotetiskt exempelprojekt. På detta sätt
skapas initialt en förståelse för de finansiella transaktioner som ett enskilt projekt
genererar. Denna förståelse kan sedan vidgas till att även omfatta en förståelse för
den aggregerade finansiella informationen eftersom denna utgör summan av varje
projekts finansiella transaktioner.
Försvarsmakten och FMV har bidragit till utformningen av exempelprojektet och
beskrivningen av dess finansiella transaktioner.
FÖRBANDSANSLAGET
14
3 Förbandsanslaget
3.1 Inledning
ESV ska enligt uppdraget för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap (i det
följande benämnt förbandsanslaget) föreslå lämplig indelningsgrund för ytterligare
anslagsposter, som till exempel kostnadsslag (lön med lämplig underindelning,
lokaler m.m.) eller verksamhetsgrenar enligt Försvarsmaktens ekonomimodell
(FEM). Förslaget ska baseras på en analys av de styrnings- och verksamhetsmässiga
konsekvenserna av olika indelningsgrunder, i förhållande till rådande
anslagskonstruktion. Vårt förslag ska motiveras utifrån för- och nackdelar med olika
indelningsgrunder. ESV ska vidare pröva möjligheterna att genom preciserade
återrapporteringskrav, villkor etc. åstadkomma en tydligare ekonomisk uppföljning.
Förbandsanslagets tilldelade medel uppgår för 2013 till 22 571 miljoner kronor.
Anslaget är indelat i två anslagsposter. Anslagspost 1 för förbandsverksamhet och
beredskap samt anslagspost 2 för den militära underrättelsetjänsten (MUST).
Anslagets ändamål är enligt budgetpropositionen för 2014 att finansiera utbildnings-
och övningsverksamhet för utvecklingen av insatsorganisationen, planering, insatser
samt försvarsunderrättelseverksamhet. Anslaget används även för stöd till frivilliga
försvarsorganisationer samt för stöd till veteran- och anhörigorganisationer.
Anslaget används också till exportfrämjande åtgärder inom försvarssektorn, samt till
avveckling av materiel. Även fasta kostnader för multinationella samarbeten såsom
SALIS (Strategic Airlift Interim Solution) och Strategic Airlift Capability (SAC)
finansieras från detta anslag.
En väl fungerande ekonomisk styrning förutsätter enligt ESV att olika styrformer
stöder varandra när det gäller inriktning och detaljeringsgrad. Med inriktning avses
att styrningen bör ske i samma dimensioner, eller i dimensioner som kompletterar
varandra. Med detaljeringsgrad avses att styrformerna är lika långtgående i
detaljeringsgrad.
ESV har i uppdraget valt att särskilt fokusera på relationen mellan resultatstyrning
och finansiell styrning. Vi anser att den finansiella styrningen i princip inte bör ha en
högre detaljeringsgrad än resultatstyrningen. En sådan alltför detaljerad finansiell
styrning skulle gå utöver vad resultatstyrningen kräver och därmed skapa onödiga
risker för suboptimering, trögrörlighet och administrativ belastning.
FÖRBANDSANSLAGET
15
3.2 Indelningsgrund insatsorganisationen
Regeringens resultatstyrning av Försvarsmakten utgör grunden för våra förslag till en
utvecklad finansiell styrning. I detta avsnitt beskriver vi därför resultatstyrningen av
Försvarsmakten samt analyserar vilka konsekvenser denna får för en indelning av
anslaget i anslagsposter.
3.2.1 Iakttagelser
I instruktionen anger regeringen myndighetens uppgifter. I Försvarsmaktens
instruktion framgår följande i första paragrafen:
1 § Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden
för detta ska vara förmågan till väpnad strid.
I regleringsbrevet anger regeringen bland annat vilka anslagsmedel myndigheten
disponerar samt årliga mål, uppdrag och återrapporteringskrav för myndigheten.
Första till tredje målet i regleringsbrevet för Försvarsmakten avser
insatsorganisationens förmåga, utformning och utveckling.
Organisationens utformning preciseras i en tabell över insatsorganisationen i
regleringsbrevet. Tabellen består av fem delrubriker (stridskrafter eller motsvarande),
45 rader (typförband eller motsvarande) och regeringen preciserar i tabellen även hur
många enheter (förband eller motsvarande) det ska finnas per typförband. Det
innebär att tabellen delar in insatsorganisationen i sammanlagt 108 enheter.
Regeringen styr därutöver förbandens beredskap med mera genom beslut om
anvisningar för försvarsplaneringen, beslut om anmälan till styrkeregister samt beslut
om pågående och planerade insatser.
De tidigare militära myndigheterna sammanfördes i början av 1990-talet till den
gemensamma myndigheten Försvarsmakten. Före sammanförandet hade de olika
försvarsgrenarna varit relativt självständiga. Ett syfte med att bilda en gemensam
myndighet var därför att förbättra samordningen dem emellan.
Styrningen av Försvarsmakten har under åren haft olika inriktning. För att få en
jämförelse över tid har ESV undersökt hur regeringens resultatstyrning av
Försvarsmakten utformades i regleringsbreven i början av 2000-talet. Av detta har
framkommit att större vikt då lades vid en styrning i termer av förmågor och
delförmågor. Insatsorganisationens huvudsakliga utformning fanns även tidigare med
i regleringsbrevet men först efter de omfattande mål och återrapporteringskrav som
relaterade till förmågorna.
FÖRBANDSANSLAGET
16
3.2.2 Analys
Uppgifterna i instruktionens första paragraf ställer i första hand krav på en
fungerande insatsorganisation med en ändamålsenlig utformning. Utformningen av
denna insatsorganisation styr regeringen sedan i de inledande delarna av
myndighetens regleringsbrev, medan de mer precisa beredskapskraven för förbanden
styrs genom särskilda regeringsbeslut.
Insatsorganisationen utgör därmed enligt ESV:s bedömning det mest centrala
inslaget i regeringens resultatstyrning av Försvarsmakten. Vi bedömer vidare att
regeringen tillämpar en detaljerad resultatstyrning av insatsorganisationen.
Den finansiella styrningen har inte samma detaljeringsgrad som resultatstyrningen.
ESV:s bedömning är därmed att det givet resultatstyrningens utformning finns
utrymme för en underindelning av förbandsanslaget i ytterligare anslagsposter.
Vi kan vidare konstatera att förutsättningarna för en underindelning av anslaget ökat
när insatsorganisationen utvecklats till den centrala delen i resultatstyrningen. Detta
eftersom förbanden i insatsorganisationen utgör tydliga och definierbara
kostnadsbärare.
ESV:s bedömning är att en indelningsgrund i anslagsposter baserat på regeringens
resultatstyrning i form av insatsorganisationens utformning bör baseras på
insatsorganisationens delrubriknivå, det vill säga stridskrafter eller motsvarande. Vi
baserar bedömningen på att den finansiella styrningen inte bör bli för detaljerad i
förhållande till resultatstyrningen.
En indelning i anslagsposter baserad på insatsorganisationens delrubriknivå följer
nedan:
Ap 1. Lednings- och underrättelseförband
Ap 2. Logistikförband
Ap 3. Arméstridskrafter
Ap 4. Marinstridskrafter
Ap 5. Flygstridskrafter
Denna indelningsgrund har likheter med den vapengrensstruktur som det militära
försvaret före bildandet av myndigheten Försvarsmakten var indelad i. Det är enligt
ESV dock en väsentlig skillnad mellan dåvarande modell med självständiga
myndigheter och vapengrenar i förhållande till en gemensam Försvarsmakt vars
förbandanslag är underindelat i anslagsposter. Indelningsgrunden ska därför betraktas
som en anpassning till ett en ökad betoning av förbanden i resultatstyrningen, inte
som en återgång till de tidigare vapengrenarna.
FÖRBANDSANSLAGET
17
3.3 Indelningsgrund Försvarsmaktens ekonomimodell
Försvarsmakten har under de senaste åren utvecklat en ny ekonomimodell (FEM).
Syftet med denna modell är att synliggöra förbandens kostnader. Ekonomimodellen
har legat till grund för utformningen av Försvarsmaktens nya affärssystem, Prio.
Det finns flera fördelar med en samstämmighet mellan regeringens finansiella
styrning av Försvarsmakten och Försvarsmaktens interna ekonomistyrning. Den
viktigaste fördelen är att det förenklar myndighetens möjligheter att implementera
regeringens intentioner med styrningen. En annan fördel är att den administrativa
belastningen minskar om myndigheten inte behöver använda parallella modeller för
extern respektive intern styrning.
Vi har därför valt att undersöka förutsättningarna för en sådan samstämmighet.
3.3.1 Iakttagelser
Försvarsmaktens samtliga intäkter och kostnader hänförs till en produkt som slutlig
kostnadsbärare. Produkterna återfinns i en särskild kostnads-/resultatenhetsserie som
är frikopplad från den ordinarie linjeorganisationen. Produktstrukturen utgörs av de
tre nivåerna verksamhetsgrenar, produktgrupper och produkter.
Verksamhetsgrenarna utgör den översta nivån i ekonomimodellens produktstruktur.
De består av:
Verksamhetsgren 1: Insatser.
Verksamhetsgren 2: Uppbyggnad av insatsorganisation och beredskap.
Verksamhetsgren 3: Utveckling.
Verksamhetsgren 4: Övriga verksamheter.
Verksamhetsgren 5: Fredsfrämjande verksamhet.
Verksamhetsgren 6: Stöd till samhället.
Verksamhetsgren 0: Verksamhet som inte är direkt knuten till produkt, men
som är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna producera efterfrågade
produkter.
Under 2012 var cirka 90 procent av kostnaderna under förbandsanslaget hänförliga
till verksamhetsgren 2: Uppbyggnad av insatsorganisation och beredskap och cirka
sju procent var hänförliga till verksamhetsgren 1: Insatser.
Verksamhetsgrenarna är underindelade i produktgrupper. Under verksamhetsgren 2:
Uppbyggnad av insatsorganisation och beredskap ingår följande produktgrupper
(kostnaderna under förbandsanslaget 2012 i parentes):
FÖRBANDSANSLAGET
18
01 Arméförband (5 701 miljoner kronor).
02 Marinförband (4 071 miljoner kronor).
03 Flygvapenförband (6 082 miljoner kronor).
04 Lednings- och underrättelseförband (1 642 miljoner kronor).
05 Logistikförband (518 miljoner kronor).
06 Nationella skyddsstyrkorna (1 696 miljoner kronor).
08 För insatsorganisationen gemensamt (0 miljoner kronor).
Under verksamhetsgren 1: insatser ingår följande produktgrupper (kostnaderna under
förbandsanslaget 2012 i parentes):
07 Internationella insatser (1 445 miljoner kronor)
09 Nationella insatser (30 miljoner kronor)
Produktgrupperna under verksamhetsgren 2 är underindelade i produkter (till
exempel 191. mekaniserade bataljonen) och delprodukter (till exempel 1911.
mekaniserade skyttekompaniet). Produktgrupperna under verksamhetsgren 1 är
underindelade i produkter som utgörs av de specifika insatserna (till exempel ISAF:
Afghanistan).
3.3.2 Analys
Huvuddelen (cirka 90 procent) av förbandsanslagets kostnader är hänförliga till
verksamhetsgren 2: Uppbyggnad av insatsorganisation och beredskap. Det innebär
att en indelning av förbandsanslaget utifrån verksamhetsgrenar blir relativt
obalanserad och av begränsat värde som finansiellt styrinstrument.
Med obalanserad avses i detta sammanhang en stor spridning avseende storleken på
de tilldelade beloppen per anslagspost. Detta behöver inte vara en nackdel, men
uppdelningen bör i sådana fall vara motiverad av att de anslagsposter med låga
tilldelade belopp är av särskilt intresse att följa. Så antas inte vara fallet när det gäller
de övriga verksamhetsgrenarnas betydelse i förhållande till verksamhetsgren 2.
Snarare kan det omvända förhållandet antas råda, det vill säga att den verksamhet
som ingår i verksamhetsgren 2: Uppbyggnad av insatsorganisationen och beredskap
utgör det primära intresset för styrning under förbandsanslaget. Antagandet baseras
på de iakttagelser avseende resultatstyrningen av Försvarsmakten, i form av dess
detaljerade styrning av insatsorganisationen, som presenterades i kapitel 3.2
Indelningsgrund insatsorganisationen.
En indelning baserad på nivån produktgrupper i ekonomimodellen skulle med
utgångspunkt i resultatstyrningen vara mera ändamålsenlig. En sådan
FÖRBANDSANSLAGET
19
indelningsgrund skulle dock resultera i ett stort antal poster (kostnaderna under
förbandsanslaget fördelades under 2012 på 14 produktgrupper).
Ett sätt att minska antalet poster som följer av denna indelningsgrund skulle vara att
renodla förbandsanslaget till att endast omfatta verksamhetsgren 2. Detta skulle
kunna åstadkommas genom att justera definitionerna av verksamhetsgrenarna något.
ESV kan konstatera att en indelningsgrund baserad på produktgrupperna under
verksamhetsgren 2 i huvudsak är överensstämmande med den indelningsgrund som
följer av insatsorganisationens utformning enligt Försvarsmaktens regleringsbrev, se
kapitel 3.2 Indelningsgrund insatsorganisationen.
Den enda skillnaden är att de nationella skyddsstyrkorna (hemvärnsbataljonerna) är
särredovisade som en egen produktgrupp i Försvarsmaktens ekonomimodell men
inkluderade i arméstridskrafterna enligt regleringsbrevets insatsorganisationstabell.
En indelning baserad på produktgrupp i Försvarsmaktens ekonomimodell följer
nedan (motsvarande indelningsgrund från regleringsbrevets insatsorganisationstabell
inom parentes):
Ap. 1 Arméförband (Arméstridskrafter)
Ap. 2 Marinförband (Marinstridskrafter)
Ap. 3 Flygvapenförband (Flygstridskrafter)
Ap. 4 Lednings- och underrättelseförband (Lednings- och underrättelseförband)
Ap. 5 Logistikförband (Logistikförband)
Ap. 6 Nationella skyddsstyrkorna
Skillnaden mellan stridskrafter och förband, för anlagsposterna 1 till 3, i
begreppsapparaten ovan är i detta avseende enligt ESV:s bedömning i huvudsak en
fråga om semantik.
Med utgångspunkt i våra iakttagelser ovan antas att produktgrupp 08 För
insatsorganisationen gemensamt, vars utfall under förbandsanslaget 2012 uppgick till
0 miljoner kronor, inte behöver omfattas om medlen fördelas på de övriga posterna.
Med denna indelningsgrund skulle inriktningen för den finansiella styrningen i
huvudsak överensstämma med resultatstyrningens inriktning. Den finansiella
styrningen skulle öka i detaljeringsgrad jämfört med den nuvarande utformningen,
men resultatstyrningen skulle fortsatt vara den mer detaljerade styrformen.
FÖRBANDSANSLAGET
20
ESV har uppmärksammats på att Försvarsmakten ännu inte använder
ekonomimodellens verksamhetsindelning som grund för sin interna ekonomistyrning.
Denna utgår än så länge från begreppet organisatorisk enhet. Myndighetens
målsättning är dock att övergå till en styrning i enlighet med ekonomimodellen.
För närvarande fördelas de indirekta kostnaderna på produktgrupper två gånger per
år. Kostnadsfördelningen kommer att automatiseras när denna del av
ekonomisystemet (Prio) implementeras.
ESV vill särskilt betona vikten av såväl flexibilitet som förmåga till framförhållning
vid en indelning av anslaget enligt indelningsgrunden ovan. Övergången från ett
system med allmän värnplikt till ett system med anställda soldater och sjömän
innebär att förbandens kostnadsstruktur kommer att förändras väsentligt. Detta är en
långvarig förändringsprocess som enligt den nuvarande planeringen kommer att vara
avslutad först 2020.
Under sådana förhållanden blir det svårare att beräkna det framtida behovet av
anslagsmedel. Planeringsantagandena kommer att vara osäkra och i många fall
saknas tillförlitliga erfarenhetsvärden. Det innebär att såväl regeringen som
myndigheten måste ha en beredskap för att anslagsmedel behöver föras mellan
posterna under innevarande budgetår.
Det finns dock fördelar med en implementering av denna indelningsgrund redan
under pågående förändringsprocess. Genom indelningen tydliggörs hur
anslagsmedlen behöver fördelas mellan insatsorganisationens delar för att
åstadkomma den prioritering som regeringen givit uttryck för i resultatstyrningen.
Sambandet blir tydligare mellan ambitionerna avseende förbandsvolymer med mera i
resultatstyrningen och kostnaderna som följer av dessa på respektive anslagspost.
Ekonomiska obalanser under uppbyggnaden kan lättare identifieras och härledas till
specifika delar av insatsorganisationen.
3.4 Indelningsgrund gemensam administration
ESV har analyserat den finansiella styrningen av de, exklusive Försvarsmakten,
största myndigheterna inom statsförvaltningen. Syftet med detta har varit att
undersöka huruvida det finns andra styrformer inom statsförvaltningen som skulle
kunna vara relevanta att tillämpa även för den verksamhet som finansieras av
förbandsanslaget.
FÖRBANDSANSLAGET
21
Vi har valt att jämföra med de största myndigheterna eftersom regeringen i uppdraget
till ESV konstaterar att förbandsanslaget finansierar en omfattande och sammansatt
verksamhet. Liknande förutsättningar torde enligt ESV:s bedömning kunna gälla
även för de övriga större myndigheterna i statsförvaltningen.
3.4.1 Iakttagelser
Antalet anställda har använts som definition på myndighetens storlek i detta
avseende. Denna definition är vedertagen och uppgiften redovisas årligen av samtliga
myndigheter.
Analyserna av den finansiella styrningen har begränsats till indelningen i anslag och
anslagsposter. Förekomsten av finansiella villkor och särskilda återrapporteringskrav
har inte analyserats närmare. Denna begränsning motiveras med att uppdraget
primärt avser en underindelning av förbandsanslaget i anslagsposter.
De tilldelade beloppen i detta avsnitt är hämtade från myndigheternas regleringsbrev
med ändringsbeslut till och med juli 2013.
De tio myndigheterna med flest antal anställda i statsförvaltningen
Myndighet Antal anställda
Rikspolisstyrelsen med den regionala polisorganisationen. 25 210
Försvarsmakten 19 512
Försäkringskassan 12 151
Arbetsförmedlingen 11 606
Skatteverket 9 849
Kriminalvården 8 856
Lunds universitet 6 686
Trafikverket 6 169
Domstolsverket 5 539
Uppsala universitet 5 263
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket har en verksamhet och en
anslagstruktur som gör jämförelser med Försvarsmaktens förbandsverksamhet
mindre relevanta. Verksamheten vid dessa myndigheter består i huvudsak av att
handlägga system för att hantera stora statliga transfereringar och att initiera
verksamhet som bedrivs i annans regi.
Universitetens finansieringsmodell är av en sådan särskild karaktär att jämförelser
mellan förbandsverksamheten och Lunds respektive Uppsala universitet har ett
begränsat värde.
FÖRBANDSANSLAGET
22
Karaktären på Domstolsverkets verksamhet skiljer sig från Försvarsmaktens
förbandsverksamhet. Den förra är mera likartad mellan de olika verksamhetsställena
medan förbandsverksamheten är sammansatt av verksamheter av olika slag. Detta
innebär att jämförelser får ett begränsat värde och ESV har valt att inte fördjupa
analysen av denna myndighet.
Polisorganisationens anslag är 2013 indelat i fyra anslagsposter varav en, ap.1
Polisorganisationen, disponeras av Rikspolisstyrelsen. Det tilldelade beloppet på ap.1
Polisorganisationen uppgår till 20 440 miljoner kronor och av villkoren till
anslagsposten i regleringsbrevet för Rikspolisstyrelsen framgår att Rikspolisstyrelsen
ska tilldela polismyndigheterna medelsramar.
Kriminalvården disponerar anslagsmedel från tre anslag och det sammanlagda
anslagsbeloppet som tilldelats myndigheten för 2013 uppgår till 8 010 miljoner
kronor. Anslaget 1:6 Kriminalvården under utgiftsområde 4 Rättsväsendet används
för Kriminalvårdens verksamhet. Det tilldelade beloppet på anslaget uppgår till
7 764 miljoner kronor och Kriminalvården disponerar hela beloppet under en
anslagspost, ap.1 Kriminalvården.
Trafikverket disponerar anslagsmedel från nio anslag och det sammanlagda
anslagsbeloppet som tilldelats myndigheten för 2013 uppgår till 41 191 miljoner
kronor. Huvuddelen av det tilldelade beloppet är hänförligt till anslaget 1:1
Väghållning, anslaget 1:2 Banhållning och anslaget 1:3 Trafikverket. De övriga
anslagen används för driftbidrag till ickestatliga flygplatser, trafikavtal, från EU-
budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk, trängselskatt i Stockholm,
trängselskatt i Göteborg samt avveckling av Affärsverket Statens järnvägar.
Anslaget 1:1 Väghållning används för statlig väghållning m.m. och det tilldelade
beloppet på anslaget uppgår till 22 205 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Banhållning
används för investeringar i statliga järnvägar samt drift och underhåll av statliga
järnvägar m.m. och det tilldelade beloppet till Trafikverket uppgår under 2013 till
15 187 miljoner kronor.
Anslaget 1:3 Trafikverket används för Trafikverkets förvaltningskostnader. Från
anslaget finansieras kostnader för ledning, ekonomiadministration,
personaladministration, planering och uppföljning av verksamheten, övrigt
verksamhetsstöd och intern utveckling till den del dessa aktiviteter inte är direkt
hänförliga till kärnverksamhetens produkter och tjänster/prestationer. Det tilldelade
beloppet uppgår under 2013 till 1 382 miljoner kronor.
FÖRBANDSANSLAGET
23
I budgetpropositionen för 2014 föreslås en ny indelning av Trafikverkets anslag. I
den nya indelningen är anslagen trafikslagsövergripande och delas in i ”Utveckling
av statens transportinfrastruktur” och ”Vidmakthållande av statens
transportinfrastruktur”. Anslaget ”Trafikverket” med dess definition kvarstår.
Med anledning av denna förändring pågår även ett arbete med att utarbeta
anslagsposter där inriktningen är en indelning i verksamhetsområden eventuellt med
ytterligare undernivåer i form av delposter.
3.4.2 Analys
Anslaget för polisorganisationen är liksom anslaget för förbandsverksamheten inte
underindelat i flera större anslagsposter, det pågår dock en reformering av
polisorganisationens myndighetsstruktur med mera.
Även den finansiella styrningen av Kriminalvården utgör ett exempel på en statlig
verksamhet där anslagstilldelningen för myndighetens verksamhet inte underindelats.
Trafikverket har flera likheter med Försvarsmakten. Båda verksamheterna består i
anskaffning, vidmakthållande och drift av samhälleliga investeringar. De båda
myndigheterna disponerar ungefär lika mycket anslagsmedel.
Till skillnad från Polisorganisationen och Kriminalvården har Trafikverket flera
större anslag för verksamheten. Dessa likheter är anledningen till att vi analyserar
Trafikverket närmare.
Den största delen av Trafikverkets anslag är till och med 2013 indelade i banhållning,
väghållning och Trafikverkets förvaltningskostnader. Riksdagen har för denna
myndighet således genom anslagsstrukturen valt att särskilja medlen för den
gemensamma administrationen från kärnverksamheten.
Anslagsstrukturen för Trafikverket innebär bland annat att lönekostnader för
anställda som arbetar med den gemensamma administrationen redovisas mot anslaget
Trafikverket medan lönekostnaderna för anställda som arbetar med
kärnverksamheten redovisas mot anslagen Väghållning respektive Banhållning.
I förslaget till ny anslagsstruktur som finns i budgetpropositionen för 2014 särskiljs
fortfarande den gemensamma administrationen från kärnverksamheten. Indelningen i
verksamhetsområden finns också kvar men beslutet flyttas från riksdagen till
regeringen genom att indelningsgrunden flyttas från anslagsnivån till
anslagspostnivån. Förändringen innebär att anslagsstrukturen för Trafikverkets
verksamhet får likheter med anslagsstrukturen för Försvarsmaktens verksamhet.
FÖRBANDSANSLAGET
24
Med utgångspunkt i Trafikverkets anslagsstruktur och utvecklingen av denna skulle
en indelning i gemensam administration och kärnverksamhet kunna överföras till
anslagsposterna för förbandsanslaget. Det skulle innebära att indelningsgrunden som
vi presenterade i kapitel 3.3 Indelningsgrund Försvarsmaktens ekonomimodell
kompletteras med en sjunde anslagspost enligt nedan:
Ap. 1 Arméförband
Ap. 2 Marinförband
Ap. 3 Flygvapenförband
Ap. 4 Lednings- och underrättelseförband
Ap. 5 Logistikförband
Ap. 6 Nationella skyddsstyrkorna
Ap. 7 Gemensam administration
Genom att komplettera indelningsgrunden med en sjunde anslagspost för gemensam
administration får regeringen möjlighet att ta ställning till den gemensamma
administrationens omfattning i förhållande till insatsorganisationens omfattning.
Upprättandet av en särskild anslagspost för gemensam administration innebär att
indelningsgrunden i detta avseende avviker från produktgrupperna i Försvarsmaktens
ekonomimodell.
I Trafikverkets regleringsbrev finns en definition av vad anslaget Trafikverket ska
användas för. Vilka funktioner som ska finansieras genom en anslagspost för
gemensam administration behöver på motsvarande sätt preciseras i Försvarsmaktens
regleringsbrev.
3.5 Indelningsgrund kostnadsslag
Med kostnadsslag avses den indelning i kostnader som följer av kontoplanen. I
uppdraget till ESV exemplifieras kostnadsslag som en möjlig indelningsgrund för
förbandsanslaget. Vi har därför utrett förutsättningarna för en sådan indelningsgrund.
3.5.1 Iakttagelser
Historiskt har anslag indelats i poster för olika utgiftsslag. I Sverige inleddes under
1960-talet försök med att gå ifrån denna indelningsgrund genom så kallad
programbudgetering inom några förvaltningsområden, bland annat försvaret.
Försöken innebar att anslag istället anvisades i programtermer, det vill säga för
väsentliga verksamhetsgrenar. En utgångspunkt för försöken var bedömningen att så
kallad input-styrning genom anvisning av medel grundat på utgiftsslag försvårade
effektivisering av förvaltningen.
FÖRBANDSANSLAGET
25
I början av 1990-talet infördes ramanslag i hela statsförvaltningen. Myndigheterna är
dock fortfarande skyldiga att redovisa en fördelning i utgiftsslag, numera
kostnadsslag, under anslag. Detta behov tillgodoses emellertid med andra metoder än
indelning i anslagsposter.
3.5.2 Analys
För att en indelning av anslag i poster ska kunna fungera väl som styrinstrument bör
indelningsgrunden i möjligaste mån vara endimensionell. Med detta följer att en
indelning i anslagsposter utifrån kostnadsslag inte bör kombineras med poster i andra
dimensioner, till exempel särskilda verksamhetsområden.
Då resultatstyrningen av Försvarsmakten utgår från en verksamhetsdimension
(insatsorganisationens utformning) skulle indelningsgrunden kostnadsslag inte
komplettera resultatstyrningen. Enligt ESV skulle indelningsgrunden kostnadsslag
skapa en obalans mellan resultatstyrningen och den finansiella styrningen.
Om det finns ett särskilt behov av att styra resurstilldelningen i något kostnadsslag är
det bättre att använda tekniken med särskilda villkor. Till detta kommer att det då blir
enklare att utforma slaget av kostnad mer specifikt efter behovet.
De kostnadsslag som redovisas mot anslag är kopplade till de så kallade S-koder som
används i rapporteringen till den gemensamma statsredovisningen och som används
för flera ändamål. Det gäller till exempel för nationalräkenskaperna där
redovisningen behöver vara generell för statsförvaltningen.
3.6 Indelningsgrund förmågor
Regeringens resultatstyrning baserades i början av 2000-talet till stor del på
dimensionen förmåga. Denna dimension är fortfarande en viktig del i statsmakternas
styrning av det militära försvaret. ESV har därför valt att utreda förutsättningarna för
en indelningsgrund utifrån denna styrdimension.
3.6.1 Iakttagelser
Försvarsmakten ska enligt återrapporteringskrav i regleringsbrevet värdera och
redovisa den samlade operativa förmågan. Den samlade operativa förmågan delas i
Försvarsmaktens årsredovisning för 2012 in i följande förmågor:
förmåga att kunna genomföra omvärldsbevakning,
förmåga att kunna genomföra insatser,
förmåga till utveckling av insatsorganisationen,
förmåga att förebygga konflikter samt
förmåga att ge och ta emot militärt stöd.
FÖRBANDSANSLAGET
26
Dessa förmågor finns även nedbrutna i flera nivåer. Som exempel sorterar den mer
specifika förmågan att möta kränkningar under vattnet under förmågan att kunna
genomföra insatser.
3.6.2 Analys
ESV uppfattar att dimensionen förmåga i hög grad karaktäriseras av värderande
inslag och kvalitativa egenskaper snarare än kvantifierbara kostnadsbärare. Med detta
menar vi att bedömningar och överväganden avgör vilka resurser som ska användas
för att lösa respektive förmåga.
En förändrad bedömning skulle kunna innebära att helt andra resurser anses utgöra
grunden för en förmåga. Som exempel kan nämnas förmågan att bekämpa sjömål.
Denna kan till exempel lösas med fartygsburna system (ytstridsfartyg), markbaserade
system (landbaserade sjömålsrobotar) och/eller luftburna system (stridsflyg). Valet
av vilka system som ska kopplas till respektive förmåga blir därmed beroende av
vilka strategiska överväganden som är rådande för tillfället.
ESV kan vidare konstatera att en stor del av försvarets resurser kan användas för att
lösa flera förmågor. Som exempel kan den ovan nämnda resursen stridsflyg bland
annat användas för förmågorna bekämpning av markmål, bekämpning av sjömål,
bekämpning av luftmål och spaning. Frågan uppstår då mot vilken förmåga
kostnaderna för denna resurs ska redovisas.
Denna frågeställning är giltig även på den mest aggregerade förmågenivån. Ska
stridsflygets kostnader redovisas under förmågan att kunna genomföra
omvärldsbevakning, förmågan att kunna genomföra insatser, förmågan till utveckling
av insatsorganisationen, förmågan att förebygga konflikter eller förmågan att ge och
ta emot militärt stöd? En gradering av resursens bidrag till respektive förmåga skulle
behöva utgöra grund för en kostnadsfördelning. Det kommer dock enligt vår
bedömning vara svårt att identifiera en objektiv eller intersubjektiv grund för en
sådan gradering.
Dimensioner som i en sådan hög grad vilar på värderande inslag är enligt ESV:s
bedömning mindre lämpliga som kostnadsbärare eftersom de till sin karaktär är svåra
att konkretisera. ESV kan vidare konstatera att förmågorna inte finns definierade med
någon närmare detaljeringsgrad i Försvarsmaktens regleringsbrev och de utgör inte
kostnadsbärare i Försvarsmaktens ekonomimodell (FEM).
Då resultatstyrningen av Försvarsmakten enligt vår bedömning bör ta sin
utgångspunkt i insatsorganisationens utformning skulle en indelningsgrund av
FÖRBANDSANSLAGET
27
förbandsanslaget utifrån förmågor inte komplettera denna. Enligt ESV skulle
indelningsgrunden förmågor istället skapa en obalans mellan resultatstyrningen och
den finansiella styrningen.
I och med att förmågorna inte utgör kostnadsbärare i Försvarsmaktens
ekonomimodell skulle denna styrdimension antingen medföra en parallell struktur till
myndighetens interna styrning eller förutsätta att ekonomimodellen förändras i
grunden. En sådan förändring kan antas kräva väsentliga förändringar även när det
gäller Försvarsmaktens nya affärssystem, Prio.
3.7 Övriga indelningsgrunder
ESV har under arbetet med uppdraget fått information om ytterligare
indelningsgrunder som skulle kunna vara intressanta. Vi har valt att utreda två av
dessa alternativ närmare.
3.7.1 Kärnverksamhet och stödverksamhet
En indelning i kärnverksamhet och stödverksamhet kan motiveras med syftet att
renodla det som produceras från det stöd som behövs för denna produktion.
Stödverksamhet brukar beskrivas som det arbete som måste göras för att förse
verksamheten med den information som behövs för att bedriva kärnverksamheten.
Exempel på stödverksamheter är IT, ekonomifunktion och personalfunktion (HR).
Dessa frågor är integrerade med kärnverksamhetens dagliga liv. I detta synsätt
innefattas också att stödverksamheten utöver att stödja kärnverksamheten även står
för en viss övervakning och styrning av denna.
Ibland utökar man stödverksamheten till att även avse verksamhet som egentligen är
serviceverksamhet. Serviceverksamhet är en teknisk tjänst som inte nödvändigtvis
behöver utföras i egen regi. Den är i sig nödvändig men skall inte kopplas ihop med
ledning och styrning av verksamheten, alltså stödverksamheten.
Stödverksamheten enligt definitionen ovan ingår i vårt förslag om en särskild
anslagspost för gemensam administration, se kapitel 3.4 Indelningsgrund gemensam
administration.
3.7.2 Övningsverksamhet
ESV har konstaterat att regeringen i de senaste årens budgetpropositioner betonat
övningsverksamhetens betydelse för omställningen till ett tillgängligt och användbart
försvar. Vi har därför utrett möjligheterna att skapa en anslagspost för
övningsverksamhet.
FÖRBANDSANSLAGET
28
ESV ser svårigheter med att definiera vilken verksamhet som ska anses omfattas av
en sådan anslagspost. En stor del av den dagliga verksamhet som ett förband bedriver
skulle kunna betraktas som övningsverksamhet. Det skulle troligtvis vara möjligt att
avgränsa övningsverksamhet till vissa större övningar som genomförs med jämna
mellanrum.
Inrättandet av en särskild anslagspost för övningsverksamhet förutsätter därför att
regeringen tydligt beskriver vilken typ av övningar man avser ska redovisas under
den anslagsposten.
Vidare måste det i beskrivningen av anslagsposten framgå vilka kostnader som ska
inkluderas. Ska det vara någon form av särkostnadsmodell eller ska den deltagande
personalens löner omfördelas till anslagsposten under den tid övningen pågår? Ska
det ske en särredovisning av den materiel som används och hur stor andel av
stödverksamhet och serviceverksamhet ska anses höra till övningsverksamheten?
Dessa delar måste tydligt anges i ändamålet för anslagsposten.
ESV bedömer att det finns alltför stora avgränsningsproblem för att skapa en
anslagspost för övningsverksamhet, varför denna indelningsgrund inte kan
rekommenderas.
Då övningar inte utgör kostnadsbärare i Försvarsmaktens ekonomimodell skulle
denna styrdimension antingen medföra en parallell struktur till myndighetens interna
styrning eller förutsätta att ekonomimodellen förändras i grunden. En sådan
förändring kan antas kräva väsentliga förändringar även när det gäller
Försvarsmaktens nya affärssystem, Prio.
3.8 Styrning genom återrapporteringskrav och villkor
En del i uppdraget till ESV har varit att pröva möjligheterna att genom preciserade
återrapporteringskrav och villkor åstadkomma en tydligare ekonomisk uppföljning.
3.8.1 Iakttagelser
Försvarsmakten har i regleringsbrevet för 2013 under förbandsanslagets anslagspost
för förbandsverksamhet och beredskap tio villkor som anger hur mycket
anslagsmedel myndigheten som mest får förbruka (så kallade högsta-belopp) för en
särskilt definierad verksamhet.
Styrinstrumentet finansiella villkor har likheter med styrinstrumentet anslagsposter. I
båda fallen styr regeringen hur mycket anslagsmedel myndigheten som mest får
använda för en specifik verksamhet. Styrinstrumenten skiljer sig dock åt i flera
avseenden.
FÖRBANDSANSLAGET
29
En underindelning av anslaget i anslagsposter är heltäckande. Det innebär att
styrinstrumentet anslagsposter omfattar anslaget i sin helhet. Finansiella villkor
används istället för att begränsa resursförbrukningen inom en specifik och särskilt
definierad verksamhet.
Anslagsposter omfattas liksom anslag av systemet med sparande och krediter. Det
innebär att myndigheten har ett visst utrymme att föra anslagsmedel mellan åren.
Villkor anger endast det högsta tillåtna beloppet som får förbrukas under ett givet
budgetår.
En underindelning i anslagsposter har vidare karaktären av en mera permanent och
långsiktig finansiell styrning. Villkor är mera användbara när det föreligger behov av
tillfällig styrning.
Finansiella återrapporteringskrav i regleringsbrevet används för att få särskild
finansiell information, till exempel om hur myndighetens anslagsmedel har
förbrukats.
3.8.2 Analys
ESV anser att en fungerande finansiell styrning förutsätter en ändamålsenlig
återrapportering. Vidare ställer en preciserad finansiell styrning ökade krav på
återrapporteringen.
Vi anser att återapporteringen ofta behöver vara mera omfattande och mer detaljrik
än strukturen för de finansiella styrinstrumenten. Den behöver även vara anpassad till
den finansiella styrningens inriktning. En indelningsgrund i anslagsposter som
baseras på insatsorganisationens utformning och produktgrupperna i
Försvarsmaktens ekonomimodell förutsätter således en finansiell återrapportering
som utgår från samma indelningsgrund men i högre detaljeringsgrad. Det kan även
vara relevant att relatera den finansiella informationen enligt anslagsposternas
indelningsgrund till andra dimensioner, såsom till exempel kostnadsslag.
Vi väljer att exemplifiera behovet av en mera omfattande och detaljrik
återrapportering med införandet av en anslagspost för arméförbanden. Vid införandet
av en sådan anslagspost kan det vara relevant att få återapporterat hur utfallet
fördelar sig mellan de olika typförbanden och förbanden (fördjupad detaljrikedom).
Hur skiljer sig utfallet mellan de mekaniserade manöverbataljonerna och de lätta
manöverbataljonerna? Skiljer sig utfallet mellan de enskilda mekaniserade
manöverbataljonerna? En återrapportering av utfallet i en annan dimension, till
exempel kostnadsslag, kan ytterligare fördjupa förståelsen (ökad omfattning). Hur
FÖRBANDSANSLAGET
30
påverkas till exempel lönekostnaderna av förbandens övningsverksamhet? Dessa
återrapporteringar gör det möjligt att successivt öka förståelsen för vad som utgör de
största kostnadsdrivarna. Denna information kan då utgöra utgångspunkt vid framtida
förändringar av såväl resultatstyrningen som den finansiella styrningen.
Vi bedömer att införandet av anslagsposter vid behov skulle kunna föregås av ett
särskilt finansiellt återrapporteringskrav. Detta återrapporteringskrav skulle kunna
utformas i enlighet med den planerade indelningsgrunden för anslagsposterna. Syftet
med återrapporteringskravet skulle då vara att erhålla erfarenhetsvärden som
underlag till införandet av styrformen anslagsposter. Återrapporteringskravet bör
utgå när anslagsposter införts.
3.9 Förslag och överväganden
ESV:s förslag: Anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap indelas i poster
enligt nedan:
Ap. 1 Arméförband
Ap. 2 Marinförband
Ap. 3 Flygvapenförband
Ap. 4 Lednings- och underrättelseförband
Ap. 5 Logistikförband
Ap. 6 Nationella skyddsstyrkorna
Ap. 7 Gemensam administration
Skälen för ESV:s förslag: Regeringens resultatstyrning av den verksamhet som
finansieras av förbandsanslaget är enligt ESV:s bedömning detaljerad. Samtidigt är
den finansiella styrningen i huvudsak begränsad till en övergripande nivå. En
indelning av förbandsanslaget i ytterligare anslagsposter skulle enligt ESV därmed
innebära att den samlade ekonomiska styrningen (som innefattar resultatstyrning och
finansiell styrning) blir mer balanserad.
Motiven till att föreslå anslagsposterna 1 till och med 7 är att dessa:
1. i huvudsak överensstämmer med regeringens resultatstyrning (se vidare kapitel
3.2 Indelningsgrund insatsorganisationen),
2. i huvudsak överensstämmer med produktgrupperna i Försvarsmaktens
ekonomimodell (se vidare kapitel 3.3 Indelningsgrund Försvarsmaktens
ekonomimodell),
FÖRBANDSANSLAGET
31
3. ger regeringen möjligheter att särskilt styra stödverksamheten, i form av
gemensam administration (se vidare kapitel 3.4 Indelningsgrund gemensam
administration) samt
4. innebär en mera detaljerad finansiell styrning utan att resultatstyrningens
detaljeringsgrad överskrids (se vidare kapitel 3.1 Inledning).
ESV har valt att föreslå en särskild anslagspost för de nationella skyddsstyrkorna.
Skälet till det är att dessa, liksom anslagsposterna 1-5, utgör en egen produktgrupp i
Försvarsmaktens ekonomimodell. I regleringsbrevets insatsorganisationstabell
sorterar de nationella insatsstyrkorna i form av hemvärnsbataljoner under rubrikraden
arméstridskrafter. Då hemvärnsbataljonerna utgör en egen rad i regleringsbrevets
insatsorganisationstabell innebär en särskild anslagspost för dessa dock inte att den
finansiella styrningen överstiger resultatstyrningen i detaljeringsgrad.
ESV har i förslaget valt att använda produktgruppernas benämning på
anslagsposterna. Det innebär att benämningen på posterna 1 till 3 avviker något från
benämningen av motsvarande rubriker i regleringsbrevets insatsorganisationstabell.
Då båda benämningarna i allt väsentligt avser samma delar av insatsorganisationen är
valet av benämning dock av underordnad betydelse.
ESV har inte närmare utrett huruvida det föreligger ett fortsatt behov av en särskild
anslagspost för den militära underrättelsetjänsten (MUST). Skälet till det är att denna
verksamhet i vissa avseenden är av en särskild natur som ESV inte kan värdera. Om
ett fortsatt behov av anslagsposten föreligger behöver förslaget kompletteras med en
åttonde anslagspost för denna verksamhet.
ESV avråder från en indelningsgrund utifrån kostnadsslag. Motivet till detta är bland
annat att det skulle skapa en obalans mellan resultatstyrningen och den finansiella
styrningen. Se vidare kapitel 3.5 Indelningsgrund kostnadsslag.
ESV avråder även från en indelningsgrund utifrån förmågor. Motivet till detta är att
det skulle skapa en obalans mellan resultatstyrningen och den finansiella styrningen.
Motivet är även att förmågorna kan vara svåra att konkretisera vilket gör dem
olämpliga som kostnadsbärare. En indelningsgrund utifrån förmågor skulle kräva
väsentliga förändringar av Försvarsmaktens ekonomimodell och Försvarsmaktens
nya affärssystem Prio. Se vidare kapitel 3.6 Indelningsgrund förmågor.
ESV avråder från en särskild anslagspost för övningsverksamhet. Motivet till detta är
bland annat att det skulle föranleda omfattande definitions- och
gränsdragningsproblem. En anslagspost för övningar skulle kräva väsentliga
FÖRBANDSANSLAGET
32
förändringar av Försvarsmaktens ekonomimodell och Försvarsmaktens nya
affärssystem Prio. Se vidare kapitel 3.7.2 Övningsverksamhet.
MATERIELANSLAGEN
33
4 Materielanslagen
4.1 Inledning
ESV ska utreda hur finansieringsmodellen för anskaffning, vidmakthållande och
avveckling av försvarsmateriel och anläggningar förhåller sig till de krav på
rationalisering och utveckling av stödverksamheten som regeringen ställt.
ESV ska därigenom pröva förändringar av konstruktionen för anslaget 1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar (i det följande benämnt anslaget för
anskaffning) och anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
anläggningar (i det följande benämnt anslaget för vidmakthållande). ESV:s
utredning av finansieringsmodellen ska tillgodose ett förtydligande av
beställningsbemyndiganderamarnas innehåll i förhållande till begreppet ”ekonomiskt
åtagande för staten” enligt 6 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
Analysen ska omfatta former för en tydligare ekonomisk uppföljning av de kostnader
på anslaget för anskaffning som inte motsvaras av leveranser, vilka påverkar
Försvarsmaktens balansräkning (krigsmaterielinvesteringar).
Analysen ska även omfatta en beskrivning av förhållandet mellan anslaget för
anskaffning och anslaget för vidmakthållande samt om grunden för indelningen av
verksamhet mellan anslagen kan förtydligas.
Ändamålet med anslagen för försvarets materielförsörjning fastställs årligen av
riksdagen efter förslag från regeringen i budgetpropositionen. Dessa ändamål sätter
gränserna för hur anslagsmedlen får förbrukas, oavsett hur medlen fördelas genom
dispositionsrätter eller köp- och säljförfaranden.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2014 föreslagit att anslaget för anskaffning
får användas för att finansiera anskaffning av materiel och anslagsfinansierade
anläggningar. Vidare får anslaget användas för finansiering av
förstagångsanskaffning av beredskapsvaror. Även utgifter för det multinationella
samarbetet Strategic Airlift Capability (SAC) finansieras från detta anslag. Anslaget
finansierar under 2014 omställnings- och avvecklingskostnader som kan komma att
uppstå vid omstruktureringar inom logistik- och materielförsörjningen samt
forskning och utveckling.
De tilldelade medlen under anslaget för anskaffning uppgår för 2013 till 8 980
miljoner kronor. Beställningsbemyndiganderamen för anslaget uppgår för 2013 till
80 000 miljoner kronor och avser perioden 2014-2027.
MATERIELANSLAGEN
34
Anslaget för vidmakthållande får enligt regeringens förslag i budgetpropositionen
användas för att finansiera vidmakthållande och avveckling av materiel och
anslagsfinansierade anläggningar. Anslaget får vidare användas för kostnader för den
europeiska försvarsbyrån (EDA) och för det säkerhetsfrämjande samarbetet med
andra länder samt till åtgärder för att främja den i Sverige verksamma
försvarsindustrins exportverksamhet.
De tilldelade medlen under anslaget för vidmakthållande uppgår för 2013 till 6 492
miljoner kronor. Beställningsbemyndiganderamen för anslaget uppgår för 2013 till
16 200 miljoner kronor och avser perioden 2014-2021.
Anslagsmedlen tilldelas Försvarsmakten som i sin tur använder huvuddelen av
medlen för att köpa materiel och tjänster av FMV.
Den beräknade budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i FMV:s regleringsbrev
uppgår för 2013 till 18 367 miljoner kronor. Avgiftsbudgeten utgör endast en
totalsumma benämnd materielförsörjning.
En förståelse för finansieringsmodellens utformning och en tydlig spårbarhet mellan
den aggregerade finansiella informationen och de enskilda ekonomiska händelserna
är enligt ESV en grundläggande förutsättning för att kunna utforma en fungerande
finansiell styrning. Vi har därför kartlagt materielförsörjningens finansieringsmodell.
4.2 Kartläggning av finansieringsmodellen
I detta avsnitt redovisar vi de generella iakttagelserna från kartläggningen av
materielförsörjningens finansieringsmodell. Iakttagelserna baseras bland annat på det
exempelprojekt som vi har utarbetat. Exempelprojektet redovisas i bilaga 1.
ESV kan inledningsvis konstatera att materielförsörjningens finansieringsmodell inte
låter sig beskrivas i sin helhet inom ramen för denna rapport. Vår ambition har varit
att i första hand beskriva de vanligast förekommande aspekterna samt att därutöver
redogöra för vissa specialfall som kan ha väsentlig betydelse för en övergripande
förståelse för helheten.
4.2.1 Redovisningen mot anslagen är utgiftsmässig
Av budgetlagen framgår att anläggningstillgångar som används i en myndighets
verksamhet normalt ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Detta regleras
närmare i kapitalförsörjningsförordningen. Infrastrukturella anläggningstillgångar
ska dock enligt samma lag finansieras med anslag och enligt ESV:s allmänna råd till
MATERIELANSLAGEN
35
förordningen gäller detta även för krigsmateriel. Förhållandet framgår också av att
riksdagen anvisat anslag för detta ändamål.
Detta innebär att utgifter för anskaffning av krigsmateriel belastar anslaget direkt
medan kostnaden i resultaträkningen i form av avskrivningar fördelas över
materielens ekonomiska livslängd. Denna utgiftsmässiga anslagsredovisning innebär
för enskilda tillgångar en mera ojämn anslagsbelastning i jämförelse med
lånefinansierade anläggningstillgångar.
Den principiella skillnaden i anslagsbelastning mellan krigsmateriel och
lånefinansierad materiel framgår av nedanstående tabell.
I tabellen illustreras som en heldragen linje exempelprojektets utgifter, kompletterat
med antagandet om en tioårig reinvesteringscykel och en avskrivningstid för
materielen om tio år. Den streckade linjen illustrerar anslagsutfallet om krigsmateriel
hade lånefinansierats. Anslaget belastas jämt över åren med de årliga
avskrivningarna på tillgången. Tabellen är generisk och förutsätter återkommande
återinvesteringscykler såväl före som efter den aktuella tidsperiod som illustreras.
Effekterna för saldot på statens budget blir desamma för båda finanseringsformerna.
4.2.2 Klassificering som anskaffning eller vidmakthållande
Försvarsmakten klassificerar ett materielprojekt antingen som anskaffning eller som
vidmakthållande. Denna klassificering påverkar dels vilket anslag som utgifterna
0
500
1000
1500
2000
2500
milj
on
er k
r
År
Krigsmtrl Lånefinansierad mtrl
MATERIELANSLAGEN
36
kommer att redovisas mot, dels huruvida utgifterna kommer att aktiveras som en
tillgång i balansräkningen eller inte.
För anskaffningsprojekt har Försvarsmakten valt att klassificera samtliga utgifter
som balansgilla. Dessa aktiveras således som beredskapstillgångar på
balansräkningens tillgångssida vilket också genererar statskapital på
balansräkningens skuldsida. Utgifterna redovisas mot anslaget i samband med
anskaffningen eftersom försvarsmateriel anslagsredovisas utgiftsmässigt. Någon
intäkt av anslag redovisas dock inte i resultaträkningen. Beredskapstillgången och
statskapitalet minskas sedan med avskrivningarna under materielens livslängd.
För vidmakthållandeprojekt klassificeras de utgifter som avser en höjning av
förmågan som balansgilla. Dessa aktiveras som tillgång i balansräkningen på samma
sätt som för anskaffningsprojekten enligt ovan. De icke nivåhöjande utgifterna för
vidmakthållandeprojekt kostnadsförs direkt i resultaträkningen och redovisas således
inte som tillgångar i balansräkningen.
Utgifter för projekt som avser förstudier, kravformulering, produktdefinitioner och
dylikt, vilka föregår beslut om anskaffning, klassificeras som icke balansgilla då de
enligt regelverket inte får ingå i anskaffningskostnaden för en tillgång.
Anskaffningar som avser balansgilla utgifter men som understiger en beloppsgräns
kostnadsförs också direkt i resultaträkningen.
Differensen mellan de totala utgifter som redovisas mot anslagen för anskaffning
respektive vidmakthållande och den del av dessa utgifter som aktiveras som tillgång i
balansräkningen förklaras i huvudsak av:
utgifter under beloppsgränsen för aktivering,
icke-nivåhöjande vidmakthållande på anslaget för vidmakthållande samt
utgifter som föregår beslut om serieanskaffning på anslaget för anskaffning.
Vi har valt att utforma exempelprojektet som ett anskaffningsprojekt. Det innebär att
de utgifter som redovisas mot anslaget överensstämmer med värdeökningen av
beredskapstillgångar respektive statskapital på Försvarsmaktens balansräkning och
värdeökning av beredskapstillgångar på balansräkningen i Årsredovisning för staten.
Jämför raderna 20, 42, 51 och 60 i bilaga 1.
MATERIELANSLAGEN
37
4.2.3 Bemyndiganderedovisningen är inte förenlig med budgetlagen
Beställningsbemyndiganden används för att göra det möjligt för staten att inom
ramen för en ettårig budget genom beställningar och andra avtal genomföra åtgärder
som kommer att leda till utgifter under senare budgetår. I budgetlagen finns följande
bestämmelse (6 kap. 1§):
För det ändamål och intill det belopp som riksdagen beslutat för budgetåret får
regeringen beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån
eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det budgeten
avser.
Regeringen får dock utan särskilt bemyndigande göra ekonomiska åtaganden
för staten om dessa uppgår till högst tio procent av ett anvisat anslag, dock
högst tio miljoner kronor.
Regeringen har omsatt bestämmelsen i anslagsförordningen (17§):
För de ändamål och intill det belopp som regeringen beslutat för budgetåret,
får en myndighet beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag,
ersättning, lån eller liknande, som medför utgifter under följande budgetår.
Tillämpningen av bestämmelsen har preciserats genom föreskrift från
Ekonomistyrningsverket:
Bemyndigandet anger det högsta belopp som myndighetens samtliga
åtaganden för ett visst ändamål får uppgå till i slutet av budgetåret.
Regeringen har i uppdraget angett att ESV:s utredning ska tillgodose ett
förtydligande av beställningsbemyndiganderamarnas innehåll i förhållande till
begreppet ” ekonomiskt åtagande för staten” som framgår av 6 kap. 1§ budgetlagen
(2011:203). Vi har därför särskilt studerat hur bemyndigandesystemet inom försvaret
skulle kunna hanteras i en sådan tillämpning.
Försvarsmakten redovisar i bemyndiganderedovisningen utestående åtaganden
gentemot FMV. Det är således ett inomstatligt åtagande som redovisas. Det finns
flera skäl till att de utestående åtagandena i Försvarsmaktens
bemyndiganderedovisning avviker från de faktiska utestående åtagandena för staten.
Försvarsmaktens åtaganden gentemot FMV innefattar även FMV:s
myndighetskostnad, vilken uppgår till cirka 1 500 miljoner kronor per år. Det
MATERIELANSLAGEN
38
utestående åtagande som redovisas i Försvarsmaktens bemyndiganderedovisning är
således ca 1 500 miljoner kronor högre än det faktiska åtagandet för staten.
Beställningen från Försvarsmakten till FMV och beställningen från FMV till de
externa leverantörerna sker inte alltid under samma period. Denna fasförskjutning
mellan perioderna innebär att de projekt som ingår i Försvarsmaktens åtaganden mot
FMV inte är helt överrensstämmande med de projekt som utgör de faktiska
åtagandena för staten. Detta kan innebära att det utestående åtagandet i
Försvarsmaktens bemyndiganderedovisning antingen blir högre eller lägre än de
faktiska åtagandena för staten, beroende av vilka projekt som ingår i respektive
åtagande.
Inom vissa materielförsörjningsprojekt beställer FMV även delprestationer från andra
statliga myndigheter, till exempel Totalförsvarets forskningsinstitut och
Försvarshögskolan. I dessa fall omfattar den inomstatliga beställar-utförarmodellen
således två led; Försvarsmaktens beställning till FMV och sedan FMV:s beställning
till en annan statlig myndighet. Värdet på dessa beställningar ingår i de utestående
åtagandena enligt Försvarsmaktens bemyndiganderedovisning men de utgör inga
åtaganden för staten.
ESV har i exempelprojektet valt att illustrera skillnaden mellan Försvarsmaktens
utestående åtaganden gentemot FMV och de för staten faktiska åtagandena under år
tre, vilket framgår av diagrammet nedan (För att förstå diagrammen fullt ut så
hänvisas till bilaga 1).
0
500 000
1 000 000
1 500 000
2 000 000
2 500 000
3 000 000
3 500 000
1 2 3 4 5 6 7 8
Tuse
n k
ron
or
År Försvarsmaktens åtaganden externa åtaganden
MATERIELANSLAGEN
39
År tre betalar FMV för en leverans från den externa leverantören om cirka 600
miljoner kronor. Leveransen och faktureringen mellan Försvarsmakten och FMV
sker dock först året därpå. De externa åtagandena minskar från år två till år tre med
cirka 600 miljoner kronor, det vill säga det som FMV betalat till leverantören medan
Försvarsmaktens utestående åtaganden förblir nästan oförändrade.
Skillnaden upphör år fyra då FMV levererar och fakturerar vidare till
Försvarsmakten. I normalfallet uppstår dessa differenser således under enstaka år.
Vid projekt som drabbas av förseningar eller andra störningar kan dock differenserna
bli mer omfattande och avse flera år.
I exempelprojektet finns utöver ovanstående även en kontinuerlig differens mellan
Försvarsmaktens åtaganden mot FMV och de faktiska åtagandena för staten i form av
FMV:s myndighetskostnad. Då FMV:s myndighetskostnad utgör en sådan begränsad
del av de totala åtagandena i detta exempel blir effekten inte märkbar. Detta blir mera
tydligt i projekt där de externa leveranserna är av mer begränsad omfattning.
Möjligheterna att fullt ut följa bestämmelserna för beställningsbemyndiganden är
förhållandevis okomplicerade när det gäller att exkludera de statsinterna kostnader
som uppkommer i FMV och som nu faktureras Försvarsmakten inom ramen för
levererade beställningar. De data som krävs för att särskilja externa åtagande finns
hos FMV och kan enligt FMV utan alltför omfattande åtgärder lämnas till
Försvarsmakten för dess bemyndiganderedovisning.
De kvarstående problemen med nuvarande modell är av dubbel karaktär. Det är dels
en fråga om planering och genomförande av beställningarna och dels problem med
att tolka hur regelverket ska kunna efterlevas.
För att åskådliggöra problematiken kan vi återknyta till exemplet i bilagan. Där visas
hur en försenad leverans år fem leder till att det utestående kvarstående externa
åtagandet uppgår till 2 000 miljoner kronor.
Om vi antar att ramen för utestående åtaganden vid året slut som regeringen har
medgett utgått från minskade åtaganden genom planerade leveranser om 1 000
miljoner kronor hade Försvarsmakten på grund av den försenade leveransen
överskridit sitt beställningsbemyndigande, förutsatt att inte heller någon redovisning
mot anslag skett för den förväntade leveransen.
I den nuvarande finansieringsmodellen skulle FMV dock ha kunnat göra en så kallad
tilläggsfakturering för den uteblivna leveransen (se kapitel 4.2.8 Tidsmässig
MATERIELANSLAGEN
40
förskjutning mellan leverans och fakturering) eftersom den bedöms genomföras
under det efterföljande året.
Försvarsmakten skulle då redovisa denna tilläggsfakturering mot anslaget och också
ta upp en tillgång och motsvarande statskapital i sin balansräkning. Metoden innebär
att anslagsbelastningen kan hållas enligt plan men samtidigt blir redovisningen inte i
överensstämmelse med verkligheten.
Det man nu kan fråga sig när det gäller bemyndiganderedovisningen är i vad mån det
är fråga om utestående åtaganden (ja) som kräver anslag under kommande budgetår
(nej).
Staten har alltså i det här fallet ett utestående åtagande som resulterar i framtida
utgifter. Dessa hör till ett anslag men anslaget kommer inte att belastas samtidigt som
utgiften uppkommer därför att anslaget redan har belastats. Frågan är då hur
regelverket ska tolkas. Ska Försvarsmakten i detta fall i sin anslagsredovisning ta upp
den försenade leveransen som ett utestående åtagande eller inte?
Ett motsatt fall uppkommer om en leverans ankommer ett tidigare budgetår än
planerat. Något sådant fall finns inte i exemplet i bilagan. Vi kan ändå med
utgångspunkt från beställningen år fyra i exemplet anta att den första delleveransen
om 1 000 miljoner kronor kommer redan år fyra i stället för som planerat år fem.
FMV betalar den externa leverantören men betalningen resulterar inte i någon
anslagsbelastning.
I nuvarande situation, där FMV fungerar som ett mellanled mellan Försvarsmakten
och den externa leverantören, kan FMV vänta med att vidareförmedla leveransen till
Försvarsmakten till år fem. Därigenom uppskjuts redovisningen mot anslag och
också belastningen på beställningsbemyndigandet.
Om man i denna situation i stället skulle redovisa externa åtaganden så uppkommer
situationen att det externa åtagandet inte längre finns, men att det finns ett framtida
behov av att redovisa utgifter på anslaget. Det finns således en oklarhet om i vad mån
de utgående bemyndigandena ska omfatta den gjorda leveransen eller inte. Också här
finns alltså en oklarhet i hur regelverket ska tolkas.
Det bör enligt ESV framhållas att problemen med att tolka regelverket delvis är en
följd av fenomenet tidsmässig förskjutning mellan leverans och fakturering. Detta
fenomen beskrivs i kapitel 4.2.8 Tidsmässig förskjutning mellan leverans och
fakturering.
MATERIELANSLAGEN
41
4.2.4 Komplexitet på grund av dubbla räntekonton
Betalningsflödet från Riksgäldskontoret till de externa leverantörerna passerar både
Försvarsmakten och FMV:s räntekonton. Ställningen på respektive räntekonto är
således beroende av:
1) överföringen av anslagsmedel (de så kallade tolftedelarna) till Försvarsmaktens
konto i Riksgäldskontoret,
2) betalningarna från Försvarsmakten till FMV samt
3) betalningarna från FMV till de externa leverantörerna.
Punkten två ovan, betalningarna från Försvarsmakten till FMV, innebär att de båda
myndigheterna i vissa fall kan påverka när en extern betalning ska redovisas mot
anslaget (belasta Försvarsmaktens räntekonto) eller påverka Riksgäldskontorets
nettoutlåning (belasta FMV:s räntekonto).
I exempelprojektet illustreras detta fenomen år tre och år sju, se nedanstående
diagram.
År tre betalar FMV en faktura om ca 600 miljoner kronor från den externa
leverantören (industrileverans 1:2) men leveransen och faktureringen gentemot
Försvarsmakten äger rum först året därpå. Utgiften för staten redovisas därmed inte
mot anslaget år tre, i utfallet på statens budget påverkar den dock Riksgäldens
nettoutlåning och budgetsaldot.
-1 500 000
-1 000 000
-500 000
0
500 000
1 000 000
1 500 000
1 2 3 4 5 6 7 8
Tuse
n k
ron
or
År
FMV:s räntekonto Försvarsmaktens räntekonto
MATERIELANSLAGEN
42
År sju fakturerar FMV Försvarsmakten för milstolpe 2:3. Försvarsmakten betalar
dock fakturan först året därpå. I detta fall redovisas utgiften för staten mot anslaget år
sju men betalningen från Försvarsmaktens räntekonto till FMV:s räntekonto sker
först år åtta.
Betalningarna mellan Försvarsmakten och FMV är reglerade i samordningsavtalet
mellan myndigheterna. I avtalet framgår att myndigheterna i undantagsfall kan
anpassa tidpunkten för betalningen i syfte att åstadkomma en jämn anslagsbelastning.
Då FMV på uppdrag av Försvarsmakten beställer prestationer från andra statliga
myndigheter, blir även dessa myndigheters räntekonton en del i den då trelänkade
betalningskedjan inom staten.
4.2.5 Förskjutningar mellan effekten på budgetsaldot och utgifterna
under taket
Fenomenet med den interna faktureringen och de interna betalningsflödena mellan
Försvarsmaktens och FMV:s räntekonton påverkar utfallet på statens budget.
FMV:s betalningar till industrin sker från FMV:s konton i Riksgäldskontoret.
Belastningen av kontot påverkar Riksgäldskontorets nettoutlåning och därmed även
budgetsaldot. Den påverkar dock inte utfallet på anslagen och därmed inte heller
utgifterna under utgiftstaket.
Först när FMV fakturerar Försvarsmakten redovisas utgiften av Försvarsmakten mot
anslaget och först då redovisas en utgift under utgiftstaket på statens budget.
Faktureringen och betalningarna mellan de två myndigheternas konton i
Riksgäldskontoret påverkar då inte budgetsaldot, vilket följer av de kombinerade
effekterna på Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen.
Posten Kassamässig korrigering ingår i statens budget för att budgetsaldot ska
motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten utgör skillnaden mellan å ena
sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å
andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken.
De kassamässiga korrigeringarna omfattar samtliga utgiftsområden på statens budget.
Kassamässiga korrigeringar uppstår bland annat till följd av periodiseringsskillnader.
Den kassamässiga korrigeringen påverkas således av differensen mellan det belopp i
form av anslagsmedel som överförts till Försvarsmaktens räntekonto och det belopp
som Försvarsmakten redovisat mot anslag.
MATERIELANSLAGEN
43
Om Försvarsmakten genom tolftedelarna erhållit mer anslagsmedel än vad som
redovisats mot anslag har utbetalningarna (det kassamässiga flödet från Statsverkets
checkräkning) varit högre än vad som framgår av utfallet på anslaget. Detta
balanseras av en positiv kassamässig korrigering (ökade utgifter) som utgörs av
skillnaden mellan utbetalade anslagsmedel och det belopp som redovisats mot
anslaget.
De utbetalade anslagsmedel som Försvarsmakten inte redovisat mot anslag har dock
ökat behållningen på myndighetens räntekonto. Denna ökade behållning minskar
Riksgäldskontorets nettoutlåning. Den positiva effekten på den kassamässiga
korrigeringen motsvaras därmed av en negativ effekt på Riksgäldskontorets
nettoutlåning.
Om Försvarsmaktens utgifter på anslagen för anskaffning och vidmakthållande hade
varit utomstatliga skulle periodens redovisning mot anslag överensstämma med
effekten på budgetsaldot på statens budget. Förändringar i Riksgäldskontorets
nettoutlåning till följd av en förändrad behållning på myndighetens räntekonto skulle
balanseras mot motsvarande effekt på den kassamässiga korrigeringsposten, med
omvänt tecken.
Då Försvarsmaktens utgifter på anslagen för anskaffning och vidmakthållande är
inomstatliga uppstår dock en avvikelse mellan förändringar i Riksgäldskontorets
nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten. Avvikelsen beror på att
förändrade behållningar på FMV:s konton i Riksgäldskontoret inte skapar
kassamässiga korrigeringar och inte heller några anslagsbelastningar.
Den tidsmässiga förskjutningen mellan leveransen till FMV och FMV:s
vidareleverans till Försvarsmakten påverkar således tidpunkten för när effekten
uppstår å ena sidan på Riksgäldskontorets nettoutlåning och statens budgetsaldo och
å andra sidan på utgifterna under utgiftstaket.
Nedanstående diagram illustrerar tidsförskjutningen mellan effekten på budgetsaldot
(genom Riksgäldskontorets nettoutlåning) och effekten på utgifterna under
utgiftstaket (genom redovisningen mot anslag) för exempelprojektet.
MATERIELANSLAGEN
44
År tre levereras en prototyp och en så kallad PDR (Product Design Review) till
FMV. Leverantören fakturerar FMV för cirka 650 miljoner kronor. Betalningen
belastar FMV:s konton i Riksgäldskontoret. FMV vidarelevererar endast PDR:en till
Försvarsmakten, protypen ska levereras först när FMV genomfört tester och
utvärderingar. Fakturan från FMV till Försvarsmakten för PDR:en uppgår till
30 miljoner kronor.
Försvarsmakten redovisar fakturan från FMV mot anslaget och 30 miljoner kronor
inbetalas på FMV:s räntekonto. Nettoeffekten på FMV:s konton i Riksgäldskontoret
blir således en minskad behållning om cirka 620 miljoner kronor.
Periodens utbetalade anslagsmedel till Försvarsmaktens räntekonto uppgår till
500 miljoner kronor. Då endast 30 miljoner kronor förbrukas har behållningen på
kontot ökat med 470 miljoner kronor.
Eftersom Försvarsmakten redovisar ett lägre belopp mot anslag än det belopp som
tillförts räntekontot uppstår en positiv kassamässig korrigering (ökad ”utgift” på
statens budget) om 470 miljoner kronor. Den kassamässiga korrigeringen och den
förändrade nettoutlåningen som följer av en ökad behållning på Försvarsmaktens
räntekonto tar således ut varandra.
Den samlade effekten på årets budgetsaldo blir negativt om cirka 650 miljoner
kronor, varav 30 miljoner kronor som utgifter på anslag och 620 miljoner kronor som
minskad behållning på FMV:s konton i Riksgäldskontoret.
-2 500 000
-2 000 000
-1 500 000
-1 000 000
-500 000
0
1 2 3 4 5 6 7 8
Tuse
n k
ron
or
År Utgifter under taket Budgetsaldot
MATERIELANSLAGEN
45
År fyra betalar och fakturerar FMV 150 miljoner kronor till den externa leverantören.
Samtidigt levererar och fakturerar FMV prototypen från föregående år vidare till
Försvarsmakten. Fakturan från FMV uppgår till 770 miljoner kronor.
Försvarsmakten redovisar fakturan från FMV mot anslaget och betalningen inbetalas
på FMV:s konton i Riksgäldskontoret. Nettoeffekten på FMV:s konton blir således
en ökad behållning om cirka 620 miljoner kronor.
Periodens utbetalade anslagsmedel till Försvarsmaktens räntekonto uppgår till
500 miljoner kronor. Då 770 miljoner kronor förbrukas har behållningen på kontot
minskat med 270 miljoner kronor.
Eftersom Försvarsmakten redovisar ett högre belopp mot anslag än det belopp som
tillförts räntekontot uppstår en negativ kassamässig korrigering (minskad ”utgift” på
statens budget) om 270 miljoner kronor. Den kassamässiga korrigeringen och den
förändrade nettoutlåningen som följer av en minskad behållning på Försvarsmaktens
räntekonto tar således ut varandra.
Den samlade effekten på årets budgetsaldo blir negativt om 150 miljoner kronor,
varav 770 miljoner kronor som utgifter på anslag och 620 miljoner kronor som ökad
behållning på FMV:s konton i Riksgäldskontoret.
4.2.6 Redovisning av förskott till externa leverantörer
Förskott till leverantörer sker i vissa fall, till exempel när uppbyggnaden av en
tillgång tar lång tid.
Tillämpningen av förskott har enligt FMV blivit mer restriktiv under den senaste
tioårsperioden. Numera förekommer det i princip endast vid vissa multinationella
utvecklingsprojekt och vid köp av materiel genom den amerikanska staten (så kallade
FMS-case; Foreign Military Sales). Förskott kommer även att tillämpas vid
utveckling av JAS 39 version E/F.
Ett förskott avseende en anläggningstillgång får enligt regelverket inte redovisas mot
anslag. Enligt anslagsförordningen är det bara transfereringar (bidrag) som ska
redovisas mot anslag i samband med betalning. Det förekommer dock att
kostnaden/utgiften uppstår vid samma tillfälle som betalningen.
Förvaltningsutgifter och övriga utgifter ska redovisas mot anslag antingen när
kostnaden eller utgiften uppstår vilket betyder att motprestation måste ha skett.
Förskotten synliggörs således endast på FMV:s balansräkning som förskott till
leverantörer och de belastar FMV:s konton i Riksgäldskontoret.
MATERIELANSLAGEN
46
Förskotten uppgick den 31 december 2012 till 1 358 miljoner kronor enligt FMV:s
årsredovisning för 2012, varav 883 miljoner kronor avsåg FMS.
4.2.7 Skillnaden mellan anskaffningsutgift och balansgill utgift
Balansgilla utgifter avser den del av en anskaffning som ska redovisas som en
anläggningstillgång. Enligt regelverket finns vissa kriterier som ska vara uppfyllda
för att utgiften ska klassificeras som en anläggningstillgång.
Kostnader som uppkommer före beslut om anskaffning.
Innan en större materielanskaffning beslutas krävs många gånger förstudier såsom
sökande efter alternativ materiel och alternativa produkter, kravformulering,
utformning, utvärdering och slutligt urval av möjliga alternativ. Alla utgifter
myndigheten har innan beslut fattas om exakt vilken tillgång som ska anskaffas ska
kostnadsföras och är därmed inte balansgilla.
Mindre värde och större anskaffningar av likartade tillgångar.
Enligt regelverket får myndigheter vid anskaffningstidpunkten kostnadsföra
maskiner och inventarier av mindre värde. Myndigheterna bör ta fram riktlinjer för
hur regler om mindre värde ska tillämpas inom den egna myndigheten.
Försvarsmakten har för beredskapsinventarier beslutat om en gräns för mindre värde
på 250 000 kronor. Beredskapsinventarier som anskaffas för mindre än 250 000
kronor kostnadsförs därmed direkt och blir inte en anläggningstillgång i
balansräkningen.
I regelverket finns dock en regel som säger att större anskaffningar av likartade
tillgångar, där varje enskild inventarie understiger beloppsgränsen för mindre värde
ändå bör redovisas som anläggningstillgång.
Naturligt samband.
Maskiner och inventarier som har ett naturligt samband redovisas som ett enda
avskrivningsobjekt och här gäller beloppsgränsen för mindre värde alltså delarna
tillsammans. Naturligt samband finns om delarna kommer att användas tillsammans
under hela sina ekonomiska livslängder.
Livslängd överstigande tre år.
MATERIELANSLAGEN
47
Med utgångspunkt i skattelagstiftningen har det uppstått en praxis inom både den
privata och statliga sektorn att anskaffningar av anläggningstillgångar som har en
beräknad livslängd som överstiger ett år men understiger tre år kostnadsförs direkt.
I ESV:s handledning för materiella anläggningstillgångar står dock att en myndighet
i undantagsfall kan tillgångsredovisa anskaffningar som har en ekonomisk livslängd
understigande tre år. Exempelvis i de fall anskaffningsvärdet är högt i kombination
med att den ekonomiska livslängden är nära tre år.
Exempelprojektet i rapportens bilaga har utformats som ett anskaffningsprojekt.
Enligt Försvarsmaktens definition anses då samtliga utgifter vara balansgilla.
Fenomenet illustreras i diagrammet nedan.
Kurvorna för ökningen av beredskapstillgångar på Försvarsmaktens balansräkning
sammanfaller med de ackumulerade anskaffningsutgifterna.
För Försvarsmaktens vidmakthållandeprojekt uppstår dock en skillnad, då de utgifter
som anses öka materielens förmåga blir balansgilla medan övriga utgifter
kostnadsförs (fenomenet illustreras inte i diagrammet).
Nuvarande finansieringsmodell innebär att leveranser i vissa fall tillfälligt redovisas i
FMV:s balansräkning som pågående arbete. En helhetsbild över det totala värdet av
statens balansgilla utgifter på detta område förutsätter således att de redovisade
tillgångarna hos båda myndigheterna beaktas.
0
500 000
1 000 000
1 500 000
2 000 000
2 500 000
3 000 000
3 500 000
4 000 000
4 500 000
1 2 3 4 5 6 7 8
Tuse
n k
ron
or
År
Försvarsmaktens BR FMV BR Ack anskaffningsutg
MATERIELANSLAGEN
48
I exempelprojektet illustreras detta fenomen under år tre, då en prototyp levereras till
FMV från den externa leverantören. FMV redovisar prototypen i sin balansräkning
som pågående arbete under år tre. När den vidarelevereras till Försvarsmakten år fyra
bokar FMV bort värdet i balansräkningen och Försvarsmakten tar upp det som en
beredskapstillgång i sin balansräkning.
4.2.8 Tidsmässig förskjutning mellan leverans och fakturering
Det har förekommit att FMV fakturerat Försvarsmakten i förtid. En sådan förtida
fakturering innebär att prestationen, i form av en leverans från FMV till
Försvarsmakten, ännu inte ägt rum. Således har inte heller saldot på statens budget
påverkats.
Syftet med den förtida faktureringen är att åstadkomma en redovisning av utgiften
mot anslaget, även om någon utgift för staten ännu inte ägt rum. Behovet av en
förtida fakturering kan till exempel ha föranletts av att en planerad leverans från den
externa leverantören blivit försenad.
Den förtida faktureringen innebär att en inomstatlig utgift, som ännu inte motsvaras
av en utgift för staten, redovisas mot anslaget. Om utgiften bedöms vara balansgill
innebär det även att en tillgång som ännu inte levererats till staten förs upp på
Försvarsmaktens balansräkning.
En förtida fakturering kan inte skiljas från det övriga finansiella flödet. Omfattningen
på detta fenomen kan därför inte verifieras genom att analysera den finansiella
informationen i myndigheternas årsredovisningar.
4.2.9 Sammanfattande iakttagelser och analys
ESV anser att finansieringsmodellens komplexitet inte gör det möjligt för regeringen
att utöva en ändamålsenlig finansiell styrning och uppföljning.
Komplexiteten beror enligt ESV i huvudsak på att materielförsörjningens finansiella
transaktioner hanteras av både Försvarsmakten och FMV.
Komplexiteten beror även på att Försvarsmakten och FMV i vissa situationer kan
påverka när en faktiskt inträffad utgift för staten ska redovisas som en utgift mot
anslaget och därmed under utgiftstaket. När stora leveranser förskjutits tidsmässigt
med kort förvarning har fenomenet använts för att undvika stora fluktuationer i utfall
på anslagen.
MATERIELANSLAGEN
49
Med finansieringsmodellens nuvarande utformning är det enligt ESV inte möjligt att
åstadkomma en tydlig ekonomisk uppföljning av kostnader som inte motsvaras av
leveranser.
Den nuvarande komplexiteten är enligt ESV även en av förklaringarna till att
modellen inte åstadkommer incitament för rationalisering av FMV:s verksamhet.
ESV kan vidare konstatera att den nuvarande finansieringsmodellen avseende
utestående åtaganden inte är förenlig med 6 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
Försvarsmaktens redovisning av utestående åtaganden i bemyndiganderedovisningen
avser myndighetens inomstatliga åtaganden gentemot FMV. Dessa avviker såväl
tidsmässigt som innehållsmässigt från statens utestående åtaganden enligt 6 kap. 1 §
budgetlagen (2011:203).
4.3 Förslag och överväganden
4.3.1 Ett förvaltningsanslag för FMV:s myndighetskostnader
ESV:s förslag: Ett särskilt anslag för FMV:s myndighetskostnader förs upp på
statens budget. Anslagsmedlen överförs från anslaget 1:3 Anskaffning av materiel
och anläggningar och anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
och anläggningar. Anslaget disponeras av FMV och det omfattas av systemet för
pris- och löneomräkning.
Skälen för ESV:s förslag:
Nuvarande finansieringsform begränsar incitamenten för rationalisering av
FMV:s verksamhet.
Finansieringsformen anslag innebär att FMV omfattas av samma generella krav
på kontinuerlig rationalisering som övriga delar av statens verksamhet, till
exempel genom nivån på pris- och löneomräkningen.
Anslagsstyrning möjliggör särskilda rationaliseringskrav och övriga
anpassningar av FMV som följer av politiska beslut.
Anslagen för anskaffning respektive vidmakthållande renodlas.
MATERIELANSLAGEN
50
Incitamenten för rationalisering
ESV:s slutsats är att finansieringsmodellen i dess nuvarande utformning endast
innefattar begränsade finansiella incitament för rationalisering av den del av FMV:s
verksamhet (myndighetskostnad) som finansieras av anslagen för anskaffning
respektive vidmakthållande.
Vi har inte utrett huruvida FMV trots denna avsaknad av finansiella incitament
bedriver ett rationaliseringsarbete inom området i enlighet med de krav som
regeringen ställt. Detta har inte ingått i uppdraget.
Vi baserar vår slutsats på de sammanvägda effekterna av:
monopolförhållandet mellan Försvarsmakten och FMV,
proportionerna mellan FMV:s myndighetskostnader och de totala
kostnaderna/utgifterna på anslagen för anskaffning respektive vidmakthållande
samt
finansieringsmodellens komplexitet.
FMV ska på uppdrag av Försvarsmakten upphandla och vidmakthålla varor och
tjänster. Försvarsmakten har inte möjlighet att använda andra aktörer för att utföra
dessa tjänster. Försvarsmakten är FMV:s huvudsakliga kund, även om FMV kan
sälja tjänster till andra statliga myndigheter.
Det innebär att Försvarmakten och FMV inom ramen för den statliga beställar-
utförarmodellen agerar på en bilateral monopolmarknad. En sådan marknad innebär
lägre incitament för producenten/utföraren att sänka priserna genom rationalisering
och utveckling av verksamheten. Dessutom tillkommer det faktum att
huvudprincipen för så kallat frivilligt efterfrågade varor och tjänster inom staten är
att producenten/utföraren ska bestämma avgiftens storlek så att det ekonomiska målet
full kostnadstäckning uppnås, det vill säga i enlighet med självkostnadsprincipen.
FMV:s myndighetskostnad uppgår enligt myndighetens årsredovisning för 2012 till
cirka 7,5 procent av den totala kostnaden för de prestationer myndigheten levererat
till Försvarsmakten (detta avser förhållandena innan FMV övertog Försvarsmaktens
förråd, serviceställen och verkstäder).
De naturliga incitamenten för Försvarsmakten är att optimera effekten av de totala
utgifter som belastar anslagen för anskaffning och vidmakthållande. Det är därför
MATERIELANSLAGEN
51
inte rationellt för Försvarsmakten att särskilt fokusera på de 7,5 procent av
totalkostnaden som avser FMV:s myndighetskostnader.
Då FMV:s verksamhet finansieras genom att arbetade timmar multipliceras med ett
timpris för respektive materielförsörjningsprojekt blir möjligheterna att överblicka
FMV:s samlade prestationer begränsade. Dessa prestationer finns fördelade på de
cirka 800 olika projekt inom vilka FMV bedriver verksamheten. Vidare löper många
av dessa projekt över flera år, vilket till exempel innebär att förseningar och ändrade
förutsättningar kan påverka såväl omfattningen på, som perioden för, FMV:s
prestationer.
ESV bedömer att denna fragmentisering av FMV:s prestationer minskar
möjligheterna för Försvarsmakten att pröva huruvida omfattningen på FMV:s
samlade arbetsinsats är ändamålsenlig.
ESV bedömer därmed att incitamenten för Försvarsmakten att utöva ett
rationaliseringstryck på FMV:s myndighetskostnader är begränsade.
Vi bedömer vidare att beställar-utförarmodellen i sig (innefattande
avgiftsfinansieringsmodellen), utöver ovanstående komplexitet, minskar
rationaliseringsincitamenten för FMV. Detta beror på att det är Försvarsmakten som
disponerar anslagsmedlen och som är ansvarig för försvarets måluppfyllnad inför
statsmakterna. FMV har ett mera indirekt ansvar som utförare i modellen. Ett sådant
indirekt ansvar för måluppfyllelsen ger enligt ESV lägre incitament till
rationaliseringar jämfört med ett mera direkt ansvar. ESV:s bedömning är därför att
såväl stödfunktionerna som projektorganisationen vid FMV bör omfattas av direkt
anslagsstyrning i enlighet med vårt förslag.
Pris- och löneomräkning
Systemet för pris- och löneomräkning omfattar huvuddelen av de så kallade
förvaltningsanslagen på statens budget. Systemet ska bidra till att skapa
förutsättningar för en produktivitetsutveckling som motsvarar den som uppnås i den
privata sektorn. Systemet grundar sig på ett index där lönedelen reduceras med ett
produktivitetsavdrag som motsvarar produktivitetsutvecklingen i den privata
tjänstesektorn.
Om ett särskilt anslag för FMV:s myndighetskostnader omfattas av systemet med
pris- och löneomräkning säkerställs ett kontinuerligt incitament för
produktivitetsutveckling. Enligt ESV:s bedömning bör de tjänster som FMV utför på
detta område, till exempel i form av projektledning och upphandlingstjänster, kunna
ha sin motsvarighet inom den privata tjänstesektorn. Systemet med pris- och
MATERIELANSLAGEN
52
löneomräkning bör därför vara väl lämpat som rationaliseringsincitament för FMV:s
verksamhet inom detta område.
ESV kan konstatera att FMV årligen förhandlar om priset per arbetstimme med
Försvarsmakten samt samråder om detta med ESV. Vi anser dock att denna
prisförhandling inte motsvarar det rationaliseringsincitament som följer av systemet
för pris- och löneomräkning.
Det beror till del på Försvarsmaktens begränsade möjligheter och incitament att
agera som en effektiv kund. Det beror även på att prisnivån bara är en av variablerna
som behöver inkluderas i ett system för rationaliseringsutveckling. Till exempel
omfattar förhandlingen med Försvarsmakten inte det totala antalet timmar som får
debiteras vilket leder till att ingen begränsning för hur hög myndighetskostnaden får
vara i sin helhet åstadkoms. FMV kan sänka timpriset men ändå öka
myndighetskostnaderna genom att öka antalet timmar som debiteras.
Särskilda rationaliseringskrav
En viktig del i att säkerställa en rationalisering inom statsförvaltningen över tiden är
att verksamhetens omfattning kan anpassas när statsmakterna förändrar ambition och
inriktning för verksamheten.
Då vare sig statsmakterna eller myndigheten Försvarsmakten med nuvarande
finansieringsmodell har tillräckliga förutsättningar att styra FMV:s
förvaltningskostnader, finns risken att dessa kostnader vid en förändrad politisk
inriktning förblir på en nivå som är högre än optimalt.
Genom en direkt anslagsstyrning kan statsmakterna samordna politiska
ambitionsförändringar med motsvarande förändringar av de anvisade respektive
tilldelade beloppen på anslaget.
Renodling av anslagen
Med ett särskilt anslag för FMV:s myndighetskostnader uppnås en ökad renodling av
anslagen för anskaffning respektive vidmakthållande mot att endast finansiera för
staten externa utgifter.
Denna renodling medför vissa förenklingar av materielförsörjningens
finanseringsmodell, bland annat genom ett närmande mellan Försvarsmaktens
långsiktiga ekonomiska åtaganden gentemot FMV och FMV:s långsiktiga åtaganden
gentemot för staten externa aktörer.
MATERIELANSLAGEN
53
Anslagen för anskaffning respektive vidmakthållande kommer dock alltjämt att
innefatta vissa inomstatliga åtaganden eftersom FMV för Försvarsmaktens räkning
beställer prestationer från andra myndigheter, till exempel Totalförsvarets
forskningsinstitut och Försvarshögskolan. Stödverksamheten vid dessa myndigheter
har dock inte ingått i uppdraget till ESV och de finansiella formerna för detta stöd
har inte utretts närmare.
FMV beställer även tjänster av Försvarmakten för Försvarsmaktens räkning. Detta
avser främst tester och utprovning av materiel. ESV har i denna rapport inte närmare
utrett detta, då fenomenet inte påverkar finanseringsmodellens
rationaliseringsincitament avseende FMV:s verksamhet.
Förslagets konsekvenser för beställar- utförarmodellen
Vår bedömning är att det fortfarande kan vara myndigheterna Försvarsmakten och
FMV som liksom idag avgör hur FMV:s tjänster ska fördelas mellan de olika
materielförsörjningsprojekten. Statsmakterna skulle med ett särskilt anslag för
FMV:s myndighetskostnader på detta område endast fastställa det yttre ramverket.
Vi anser därmed att ett särskilt anslag för FMV:s myndighetskostnader inte innebär
att huvuddragen i beställar- utförarmodellen behöver förändras. Ett stöd för denna
bedömning är att regeringen under perioden 2007-2009 beslutade om reducerade
kostnadsnivåer, bland annat avseende FMV:s myndighetskostnader (motsvarande)
utan att denna tillfälliga ramstyrning i form av finansiella villkor föranledde några
väsentliga förändringar i beställar- utförarmodellen.
Vi antar därmed att även en permanent styrning av myndighetskostnaderna genom
anslag kan rymmas inom huvuddragen för beställar- utförarmodellen i dess
nuvarande utformning.
Förslagets konsekvenser för tillgångarnas bokförda värde
En nackdel med ett särskilt anslag för FMV:s myndighetskostnader är att värdet på
de beredskapstillgångar som bokförs i Försvarsmaktens balansräkning blir något för
låga eftersom kostnaden för FMV:s nedlagda prestationer för anskaffningen inte
kommer att ingå i anskaffningsvärdet.
Då värdet på FMV:s prestationer utgör en relativt ringa del av det samlade
anskaffningsvärdet bedömer ESV att denna nackdel är hanterbar. Om informationen
behöver inhämtas, till exempel för vissa större materielprojekt, skulle detta kunna ske
genom särskilda återrapporteringskrav i FMV:s regleringsbrev.
MATERIELANSLAGEN
54
Alternativet anslagsposter eller finansiella villkor
ESV har även utrett möjligheten att styra FMV:s myndighetskostnad genom
finansiella villkor eller genom särskilda anslagsposter under anslagen för anskaffning
respektive vidmakthållande.
ESV:s bedömning är att anslagsstyrning är att föredra framför en styrning med
finansiella villkor. Vi anser att villkorsstyrningen ökar den finansiella styrningens
komplexitet eftersom Försvarsmakten då fortfarande är den som betalar för
myndighetskostnaderna. Modellen skulle därmed även fortsatt innefatta två aktörer,
regeringen och Försvarsmakten, som styr FMV:s myndighetskostnader.
Anslagsstyrningen ger även bättre förutsättningar för en långsiktig
produktivitetsutveckling då systemet för pris- och löneomräkning kan tillämpas.
ESV:s bedömning är att anslagsstyrning även är att föredra framför särskilda
anslagsposter under anslagen för anskaffning respektive vidmakthållande. Särskilda
anslagsposter ger visserligen likvärdiga möjligheter för regeringen att direkt avgöra
vilka de finansiella rationaliseringsincitamenten ska vara för FMV.
En nackdel med styrformen anslagsposter är dock att regeringen behöver avgöra hur
stor del av FMV:s myndighetskostnader som ska fördelas på anskaffning respektive
vidmakthållande, trots att en sådan uppdelning inte är nödvändig för att åstadkomma
incitament för en rationell verksamhet. Vidare innebär styrformen särskilda
anslagsposter att anslagen för anskaffning respektive vidmakthållande även
fortsättningsvis skulle innefatta för staten interna kostnader i samma utsträckning
som idag.
Förslagets konsekvenser för FMV:s förråd, service och verkstäder
Uppdraget till ESV har inte omfattat de logistiktjänster, bland annat förråd, service
och verkstäder, som förts över från Försvarsmakten till FMV. Vi har därför inte utrett
finansieringsformerna för denna del av FMV:s verksamhet.
Dessa logistiktjänster finansieras för närvarande genom avgifter från Försvarsmakten
och vi har fått information om att Försvarsmakten och FMV gemensamt utreder de
framtida finansieringsformerna.
En anslagsstyrning av FMV:s myndighetskostnader inom området anskaffning och
vidmakthållande av materiel kan därför, beroende på vilken finansieringsform som
statsmakterna väljer för ovan nämnda logistiktjänster, behöva fungera parallellt med
en avgiftsfinansiering. Viss del av myndighetens gemensamma funktioner (overhead)
MATERIELANSLAGEN
55
behöver således belasta den avgiftsfinansierade verksamheten. Det förutsätter en
modell för fördelning av dessa kostnader.
ESV kan konstatera att många myndigheter inom statsförvaltningen är
blandfinansierade och att det finns väl utvecklade former för hur styrning och
redovisning omhändertar detta. Vår bedömning är därför att en sådan
blandfinansiering skulle fungera väl.
ESV anser vidare att skilda finansieringsformer inte behöver utgöra något hinder för
att uppnå synergieffekter genom att i staten inordna verksamheter under samma
myndighet.
4.3.2 En fungerande finansiell styrning
ESV:s förslag: Materielförsörjningens finansiella transaktioner koncentreras till
antingen Försvarsmakten eller FMV. Inför ett genomförande behöver
konsekvenserna i form av ökade fluktuationer i anslagsutfall mellan åren utredas
närmare.
Skälen för ESV:s förslag: En renodling där de finansiella transaktionerna
koncentreras till en myndighet innebär att betalningarna koncentreras till en
myndighets konto i Riksgäldskontoret. Därmed skapas en samstämmighet mellan
statens faktiska utgifter, utgifterna som redovisas under utgiftstaket och effekten på
budgetsaldot, förutsatt en samstämmighet mellan fakturering och betalning.
Förslaget innebär att finansieringsmodellen förenklas och blir överskådlig.
Förutsättningarna finns då för att börja implementera en fungerande finansiell
styrning av materielförsörjningen.
Förslaget innebär även att värdet av statens anskaffningsutgifter koncentreras till en
myndighets balansräkning. Detta förenklar sambanden mellan investeringsutgifterna
och den värdeökning som följer av dessa.
Vid en koncentrering av transaktionerna blir de utestående åtagandena i
bemyndiganderedovisningen i överenstämmelse med 6 kap. 1 § budgetlagen
(2011:203).
MATERIELANSLAGEN
56
Samstämmighet med modellen för infrastrukturinvesteringar
Förslaget till koncentrering innebär att finansieringsmodellen för försvarsmateriel får
flera likheter med finansieringsmodellen för infrastruktur. Några likheter som ESV
identifierat följer nedan:
Statens upphandling av försvarsmateriel respektive infrastruktur koncentreras i
finansiellt avseende till en myndighet per sektor.
Statens finansiella transaktioner vid försvarsmaterielupphandling respektive
infrastrukturupphandling är renodlade till en myndighets konto i
Riksgäldskontoret per sektor.
Värdet av den upphandlade försvarsmaterielen respektive infrastrukturen finns
samlad i en myndighets balansräkning per sektor.
En likartad finansieringsmodell för försvarsmateriel och infrastruktur bör enligt ESV
skapa bättre förutsättningar för statsmakternas finansiella styrning. Dessa båda
områden utgör en väsentlig andel av statens samlade investeringar och en mer
likartad finansieringsmodell bör kunna bidra till ökad överskådlighet och
synergieffekter.
En koncentrering till Försvarsmakten
En koncentrering av de finansiella transaktionerna till Försvarsmakten skulle
innebära att myndighetens övergripande ansvar för materielupphandlingarna
tydliggörs. Det blir samtidigt tydligare att FMV är stödjande till Försvarsmakten på
materielförsörjningsområdet.
Vilken myndighet som bör ha den formella statusen som upphandlande myndighet
kan behöva utredas närmare.
En koncentrering till FMV
En koncentrering av de finansiella transaktionerna till FMV skulle förutsätta att
dispositionsrätten till anslagen för anskaffning respektive vidmakthållande fördes
över från Försvarsmakten till FMV.
När tillgången är anskaffad och levererad till FMV sker en överföring av tillgången
till Försvarsmakten varför en modell för överföring av materielen från FMV till
Försvarsmakten skulle behöva utarbetas. Tillgångarna behöver föras över mellan
myndigheterna eftersom det i egentlig mening inte sker någon försäljning.
MATERIELANSLAGEN
57
Ett skäl till varför Försvarsmakten även med detta alternativ fortsatt bör äga
tillgångarna är att den myndighet som använder materielen enligt ESV också bör äga
och ha kontroll över den. Efter överföringen ska Försvarsmakten bedöma den
ekonomiska livslängden och besluta om vilka avskrivningstider som ska gälla för de
olika tillgångarna.
ESV kan konstatera att en överföring av anslagen för anskaffning och
vidmakthållande till FMV i grunden skulle förändra ansvarsförhållandena inom det
militära försvaret. Ansvaret för det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter,
såväl i fredstid som vid höjd beredskap, skulle då delas mellan Försvarsmakten och
FMV. ESV har vidare uppmärksammat att Försvarsstrukturutredningen föreslagit en
sådan överföring av anslagen men att regeringen inte har beslutat att genomföra
denna del av utredningens förslag. Regeringens uppdrag till ESV är dock avgränsat
till den finansiella styrningen. Givet en sådan avgränsning är det enligt ESV:s
bedömning möjligt att renodla och koncentrera det finansiella flödet även till FMV.
Analys av hanterbara anslagsfluktuationer
Den nuvarande finansieringsmodellen har gjort det möjligt för myndigheterna att i
vissa fall påverka när en utgift för staten ska redovisas mot anslag. Med ESV:s
förslag till en renodlad finansieringsmodell, där de finansiella transaktionerna
koncentreras till en myndighet och denna myndighets konton i Riksgäldskontoret,
upphör denna möjlighet.
ESV föreslår därför att hanteringen av anslagsfluktuationer vid ett renodlat finansiellt
flöde utreds närmare. Utredningen bör även innefatta förslag till hur
anslagsfluktuationerna kan minimeras.
ESV föreslår att en sådan närmare utredning bör beakta de av riksdagen, genom
behandlingen av den senaste försvarspolitiska inriktningspropositionen, fastställda
principerna för materielförsörjningen. Dessa principer innebär att nyanskaffning i
första hand bör ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad och beprövad
materiel. Detta står i tydlig kontrast till den tidigare ordningen, då utveckling av
svenska särlösningar ofta utgjorde utgångspunkten för den materiella förnyelsen.
Utveckling av komplexa försvarsmaterielsystem är förenad med stora osäkerheter.
Dessa projekt kantas ofta av svårlösta tekniska problem, oväntade förseningar och
stora fördyringar. Vi bedömer att dessa förhållanden varit kännetecknande för delar
av den svenska materielförsörjningen, till exempel när det gäller flygsystem,
fartygssystem, luftvärnssystem och system för indirekt eld.
MATERIELANSLAGEN
58
ESV utesluter inte att övergången till de nya materielförsörjningsprinciperna innebär
en väsentligt minskad risk för oväntade fluktuationer i anslagsutfallet. Denna effekt
kan i sådana fall antas inträda successivt, då flera materielsystem från den tidigare
utvecklingseran ännu inte slutlevererats.
ESV föreslår att utredningen beaktar möjligheterna att förstärka och utveckla
förmågan att prognostisera och planera anslagsförbrukningen över tid på
materielförsörjningsområdet. En sådan utvecklad förmåga torde, givet en förenklad
finansieringsmodell, vara nödvändig såväl i Regeringskansliet som vid
myndigheterna. Ett särskilt fokusområde skulle kunna vara hur den planerade
anslagsförbrukningen tidigt kan integreras i planerings-, besluts- och
upphandlingsprocesserna.
Jämförelser med området för infrastruktur kan vara relevanta eftersom det finns
likheter mellan infrastrukturinvesteringar och investeringar i försvarsmateriel. ESV
har i detta avseende noterat att Trafikverket har en kredit på anslagen för väghållning
respektive banhållning om tio procent.
Fördjupad förståelse för det finansiella flödet
Inom ramen för nuvarande finanseringsmodell bör framtagandet av analysverktyg
och modeller kunna utgöra ett visst stöd för en förbättrad ekonomisk uppföljning av
de största materielprojekten.
En översikt över hur respektive projekt påverkar årliga anslagsutfall, krediter på
konton i Riksgäldskontoret och utestående åtaganden förutsätter att information om
följande variabler sammanställs och analyseras:
antalet milstolpar mellan Försvarsmakten och FMV,
tidpunkten för respektive milstolpe,
innehållet i respektive milstolpe,
betalningsplanen mellan Försvarsmakten och FMV,
antalet leveranser från den (de) externa leverantören (leverantörerna),
tidpunkten för respektive extern leverans,
innehållet i respektive extern leverans samt
betalningsplanen mellan FMV och den (de) externa leverantören
(leverantörerna).
Då förutsättningarna för projekten kan förändras över tid behöver informationen och
analyserna följas upp och uppdateras regelbundet.
MATERIELANSLAGEN
59
4.3.3 Indelningen mellan anslaget för anskaffning och anslaget för
vidmakthållande
ESV:s förslag: begreppet anskaffning och/eller vidmakthållande preciseras i
ändamålet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och/eller
anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar.
Skälen för ESV:s förslag: Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014 att
ändamålet med anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar bland annat
ska vara att finansiera anskaffning av materiel och anslagsfinansierade anläggningar.
Ändamålet med anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
anläggningar föreslås bland annat vara att finansiera vidmakthållande och
avveckling av materiel och anslagsfinansierade anläggningar.
ESV kan konstatera att begreppen anskaffning respektive vidmakthållande inte ges
någon närmare definition i ändamålen för anslagen. Då begreppen till del kan anses
vara överlappande föreligger enligt ESV även en överlappning mellan anslagens
ändamål.
Det skulle enligt ESV:s bedömning vara möjligt att minska denna överlappning
genom en närmare precisering av begreppen i ändamålen med anslagen. En
begreppslig precisering kan dock inte undanröja överlappningen fullt ut.
En precisering av anslagens ändamål är i första hand en politisk fråga och ESV
lämnar därför inget närmare förslag till hur ändamålen bör omformuleras.
BILAGA 1
60
Bilaga 1
I denna bilaga illustreras vilka finansiella transaktioner ett större anskaffningsprojekt
kan ge upphov till. Syftet med exemplet är att skapa en förståelse för det finansiella
flöde som ett enskilt projekt genererar. Denna förståelse kan sedan vidgas till att även
omfatta en förståelse för den aggregerade finansiella informationen eftersom denna
utgör summan av varje projekts flöde.
Exemplet utgår från följande förenklingar och antaganden:
Materielförsörjningen antas innefatta ett anskaffningsprojekt och ett anslag. Ett
syfte med denna förenkling är att illustrera vilka effekter en enskild anskaffning
får i olika informations- och styrdokument. Genom att åskådliggöra effekterna
för ett enskilt projekt blir det lättare att sedan tolka och förstå mer aggregerad
information.
Anslagstilldelningen antas vara 500 miljoner kronor per år, förutom sista året då
anslagstilldelningen antas vara 516 miljoner kronor. Beloppet är anpassat till
förutsättningarna för exempelprojektet, se nedan. Det är även anpassat till att
kunna använda relativt jämna belopp.
Försvarsmakten antas vidare få disponera ett obegränsat anslagssparande och en
obegränsad anslagskredit. Syftet med detta är att i exemplet kunna illustrera en
jämn anslagstilldelning över tiden samtidigt som utfallet varierar väsentligt
mellan projektets olika faser. Det exceptionellt höga anslagssparandet och
anslagskrediten som följer av denna förenkling ska inte uppfattas som ett
argument för ett högre medgivet sparande eller medgiven kredit avseende
materielanslagen. Det är istället en följd av att endast ett projekt illustrerats.
Effekten upphör, eller reduceras väsentligt, när verksamheten består av många
projekt i olika faser.
Försvarsmakten och FMV har bidragit till utformningen av exempelprojektet och
dess finansiella transaktioner.
BILAGA 1
61
Om Exempelprojektet
ESV har valt att utforma exemplet som ett anskaffningsprojekt. I tabellen nedan
framgår hur exempelprojektet är utformat samt varför det givits denna utformning.
Variabel Värde Kommentar
Projekttid 8 år De större anskaffningsprojekten antas
omfatta cirka fem-tio år från start till
avslut.
Milstolpar 8 st. Med milstolpar avses delleveranser från
FMV till Försvarsmakten. Enligt
gällande riktlinjer ska
anskaffningsprojekten omfatta minst en
milstolpe per år.
Leveranser från
extern leverantör.
5 st. FMV antas anlita en extern
huvudleverantör. Huvudleverantören
anlitar i sin tur olika underleverantörer.
FMV-tid 20 000 tim. Arbetsinsatsen från FMV antas omfatta
cirka två årsarbetskrafter per år.
FMV:s timpris 800 kr. Kostnaden per timme för FMV:s arbete
antas uppgå till 800 kr.
FMV:s
förädlingsvärde
16 000 000 kr 20 000 * 800
Externa kostnader 4 000 000 000 kr Avser det totala beloppet som
huvudleverantören fakturerar FMV
under anskaffningsprojektet.
Totala kostnader 4 016 000 000 kr Summan av FMV:s förädlingsvärde och
de externa kostnaderna.
Balansgilla utgifter 4 016 000 000 kr Utgifter som Försvarsmakten aktiverar
som beredskapstillgång i
balansräkningen (dvs utgifter för
tillgångar som antas ha ett bestående
värde).
Exempelprojektets beställningsflöde
Försvarsmakten lägger år ett den första beställningen till FMV avseende utveckling
av en prototyp om 1 000 miljoner kronor. FMV åtar sig att leverera en PM om utfört
arbete om 1 miljon kronor (år ett), en första PDR (Product Design Review) (år två)
om 199 miljoner kronor, en andra PDR (år tre) om 30 miljoner kronor samt
prototypen inkl. slutrapportering av utvecklingen (år fyra) om 770 miljoner kronor.
BILAGA 1
62
FMV arbetar år ett till hälften (1 miljon kronor) med den första leveransen (PM om
utfört arbete) och till hälften (1 miljon kronor) med den första PDR:en. År två arbetar
FMV med den första PDR:en (2 miljoner kronor). År tre arbetar FMV med den tredje
PDR:en. (2 miljoner kronor) och år fyra till hälften med prototypen (1 miljoner
kronor).
FMV lägger år ett den första beställningen till industrin avseende utveckling av en
prototyp om 993 miljoner kronor. Industrin åtar sig att leverera en första PDR (år
två) om 196 miljoner kronor samt prototypen inklusive en andra PDR om 797
miljoner kronor (år tre). Fakturering avseende den andra leveransen är uppdelad i två
delar. Den första delen uppgår till 647 miljoner kronor och avser leveranstillfället (år
tre). Den andra delen uppgår till 150 miljoner kronor och avser FMV:s
leveransgodkännande av prototypen (år fyra).
Försvarsmakten lägger år fyra den andra beställningen till FMV avseende
serieanskaffning om 3 016 miljoner kronor. FMV åtar sig att leverera delserie ett om
1 010 miljoner kronor (år fem), delserie två om 1002 miljoner kronor (år sex),
delserie tre om 1 002 miljoner kronor (år sju) samt en slutrapportering om 2 miljoner
kronor (år åtta).
FMV arbetar halva år fyra samt hela år fem med den första serieleveransen (3
miljoner kronor). År sex arbetar FMV med den andra delserien (2 miljoner kronor)
och år sju med den tredje delserien (2 miljoner kronor). År åtta arbetar FMV med
slutrapporteringen (2 miljoner kronor).
FMV lägger år fyra den andra beställningen till industrin avseende serieanskaffning
om 3 007 miljoner kronor. Industrin åtar sig att leverera delserie ett (år fem) om
1 007 miljoner kronor, delserie två (år sex) om 1 000 miljoner kronor och delserie tre
(år sju) om 1 000 miljoner kronor.
Det finansiella flödet
Tabellen refererar till sista sidan i denna bilaga.
Finansiellt flöde år ett
År Händelse Cellreferens i
Excel
1 Försvarsmakten lägger en första beställning till FMV. Beställningen
avser utveckling och leverans av en prototyp. Värdet på beställningen
uppgår till 1 000 miljoner kronor (utestående åtagande).
C70 (delvis)
1 FMV lägger en första beställning till den externa leverantören. Värdet
BILAGA 1
63
på beställningen uppgår till 993 miljoner kronor.
1 Försvarsmakten har inget anslagssparande och ingen nyttjad
anslagskredit som överförs från föregående år.
C57
1 Försvarsmakten tilldelas årets anslagsmedel. C58
1 Försvarsmaktens disponibla anslagsbelopp består av årets tilldelning
samt överföringsbeloppet från föregående år.
C59
1 Försvarsmaken har inget ingående saldo på räntekontot. C64
1 Årets anslagstilldelning utbetalas av Riksgäldskontoret månadsvis till
Försvarsmaktens räntekonto enligt utbetalningsplan i myndighetens
regleringsbrev.
C65
1 FMV arbetar med projektet vilket genererar personal-, lokal- och
övriga driftskostnader om 2 miljoner kronor.
D34:37
1 FMV har inget ingående saldo på räntekontot. D64
FMV:s utgifter för arbetet med projektet finansieras tillfälligt med
kredit i Riksgäldskontoret.
D66
1 Milstolpe 1:1 levereras från FMV till Försvarsmakten. Leveransen
utgörs av en PM om utfört arbete. Det fakturerade beloppet uppgår
till 1 miljon kronor. Fakturan minskar det utestående åtagandet
mellan Försvarsmakten och FMV.
C70 (delvis)
1 FMV fakturerar Försvarsmakten för milstolpsleveransen. Det
inbetalade beloppet tillförs FMV:s räntekonto i Riksgäldskontoret.
D65
1 FMV redovisar det fakturerade beloppet som intäkt av avgift. D31 (delvis)
De upparbetade kostnaderna vid FMV som ännu inte fakturerats
Försvarsmakten bokförs som PGA (pågående arbeten) på
balansräkningen.
D44
1 I bokslutet redovisas det pågående arbetet som upplupen intäkt under
intäkter av avgifter på resultaträkningen.
D31 (delvis)
1 Årets kapitalförändring blir 0 kr. D38
1 FMV får ett negativt utgående saldo på räntekontot i
Riksgäldskontoret.
D67
1 FMV:s negativa saldo på räntekontot redovisas som en skuld på
balansräkningen.
D50
1 Försvarsmakten bokför det fakturerade beloppet som en
beredskapstillgång på Försvarsmaktens balansräkning (produkter i
arbete).
C42
1 Då försvarsmateriel avräknas anslaget utgiftsmässigt bokförs en
ökning av statskapitalet på balansräkningens skuldsida som
motsvarar värdet på beredskapstillgången.
C51
1 Betalningen för milstolpsleveransen sker från Försvarsmaktens
räntekonto i Riksgäldskontoret.
C66
BILAGA 1
64
1 Försvarsmaktens utgående saldo på räntekontot blir positivt. C67
1 Försvarsmaktens positiva saldo på räntekontot i Riksgälden bokförs
som en tillgång på balansräkningen.
C47
1 Försvarsmaktens investeringsutgift avräknas mot anslaget. C60
1 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel överstiger årets utfall. Det
utgående överföringsbeloppet blir positivt.
C61
1 Då förbrukningen av anslagsmedel understiger det disponibla
beloppet uppstår en skuld på statsverket. Skulden redovisas som en
negativ avräkning med statsverket på balansräkningen.
C43
1 Utfallet på anslaget redovisas som en utgift under utgiftsområde 6. D5
1 Den ökade behållningen på Försvarsmaktens räntekonto redovisas
som en minskad nettoutlåning (minskar utgifterna på statens budget).
C6
1 Den minskade behållningen på FMV:s räntekonto redovisas som en
ökad nettoutlåning (ökar utgifterna på statens budget).
C7
1 Årets totala effekt på nettoutlåningen blir en minskning. C8
1 Då Försvarsmakten redovisar ett lägre belopp mot anslag än det
belopp som tillförts räntekontot uppstår en positiv kassamässig
korrigering (ökad ”utgift” på statens budget).
C9
1 Årets effekt på budgetsaldot blir negativt. C10
1 FMV:s personal-, lokal- och driftskostnader omförs i årsredovisning
för staten från kostnader i resultaträkningen till beredskapstillgång på
balansräkningen. Detta eftersom beloppet har eller kommer att
aktiveras på Försvarsmaktens balansräkning.
C20
1 Årets utbetalade medel (Försvarsmaktens anslagsutfall samt FMV:s
nyttjande av räntekontokrediten) resulterar i en ökad upplåning vilket
ökar statsskulden på balansräkningen i årsredovisning för staten.
C25
1 Transaktionerna mellan Försvarsmakten och FMV elimineras i
årsredovisning för staten.
Finansiellt flöde år två
År Händelse Cellreferens i
Excel
2 Försvarsmaktens anslagssparande redovisas som ingående
överföringsbelopp i anslagsredovisningen.
F57
2 Försvarsmakten tilldelas årets anslagsmedel. F58
2 Försvarsmaktens disponibla anslagsbelopp består av årets tilldelning
samt överföringsbeloppet från föregående år.
F59
2 Årets anslastilldelning utbetalas av Riksgäldskontoret månadsvis till
Försvarsmaktens räntekonto enligt utbetalningsplan i myndighetens
regleringsbrev.
F65
BILAGA 1
65
2 FMV arbetar med projektet vilket genererar personal-, lokal- och
övriga driftskostnader.
G34:37 (delvis)
2 Industrileverans 1:1. Industrin levererar den första PDR:en till
FMV. Värdet på leveransen uppgår till 196 miljoner kronor.
2 Industrileveransen minskar statens utestående åtaganden. F71 (delvis)
2 FMV redovisar fakturan från industrin som en driftskostnad. G36 (delvis)
2 FMV:s utgifter för arbetet med projektet finansieras tillfälligt med
kredit i Riksgäldskontoret.
G66
2 Milstolpe 1:2 levereras från FMV till Försvarsmakten. Leveransen
utgörs av PDR från industrin innefattande pågående arbetet från år 1
samt utfört arbete under år 2. Värdet på leveransen uppgår till 199
miljoner kronor (196 + 1 + 2).
2 Milstolpsleveransen minskar Försvarsmaktens utestående åtaganden
gentemot FMV.
G70 (delvis)
2 FMV fakturerar Försvarsmakten för milstolpsleveransen. Det
fakturerade beloppet bokförs som en intäkt av avgift.
G31
2 I bokslutet bokar FMV bort det pågående arbetet på balansräkningen
från föregående år mot intäkterna på resultaträkningen (detta
eftersom det pågående arbetet intäktsfördes år 1 men faktureras år 2).
G44/G31 (delvis)
2 Årets kapitalförändring blir 0 kr. G38
2 Det fakturerade beloppet betalas in på FMV:s räntekonto i
Riksgäldskontoret.
G65
2 FMV:s saldo på räntekontot blir 0 kr. G67
2 Försvarsmakten redovisar milstolpsleveransen som en ökning av
beredskapstillgångarna.
F42 (delvis)
2 Då försvarsmateriel avräknas anslaget utgiftsmässigt bokförs en
ökning av statskapitalet på balansräkningens skuldsida som
motsvarar värdet på beredskapstillgången.
F51 (delvis)
2 Betalningen för milstolpsleveransen sker från Försvarsmaktens
räntekonto i Riksgäldskontoret.
F66
2 Försvarsmaktens saldo på räntekontot är positivt. F67
2 Försvarsmaktens tillgodohavande på räntekontot i Riksgäldskontoret
redovisas som en tillgång på balansräkningen.
F47
2 Investeringsutgiften redovisas mot anslaget. F60
2 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel överstiger årets utfall. Det
utgående överföringsbeloppet i anslagsredovisningen blir positivt.
F61
2 Då anslagsmedel betalats ut till Försvarsmakten utan att förbrukas
uppstår en skuld till statsverket. Skulden redovisas som en negativ
avräkning med statsverket på balansräkningen.
F43
2 Utfallet på anslag redovisas som en utgift under utgiftsområde 6. G5
BILAGA 1
66
2 Den förändrade behållningen på Försvarsmaktens räntekonto
redovisas som en minskad nettoutlåning.
G6
2 Den förändrade behållningen på FMV:s räntekonto redovisas som en
minskad nettoutlåning.
G7
2 Årets totala effekt på nettoutlåningen blir en minskning. G8
2 Då Försvarsmakten redovisar ett lägre belopp mot anslag än det
belopp som tillförts räntekontot uppstår en positiv kassamässig
korrigering (ökad ”utgift” på statens budget).
G9
2 Årets effekt på budgetsaldot blir negativt. G10
2 FMV:s personal-, lokal- och driftskostnader är utomstatliga och
aktiveras mot beredskapstillgångar (från Försvarsmaktens
balansräkning) i årsredovisning för staten.
G20 (delvis)
2 Årets utbetalade medel (netto) resulterar i en ökad upplåning vilket
ökar statsskulden på balansräkningen i årsredovisning för staten.
G25
2 Transaktionerna mellan Försvarsmakten och FMV elimineras i
årsredovisning för staten.
Finansiellt flöde år tre
År Händelse Cellreferens i
Excel
3
Försvarsmaktens anslagssparande redovisas som ingående
överföringsbelopp i anslagsredovisningen.
I57
3 Försvarsmakten tilldelas årets anslagsmedel. I58
3 Försvarsmaktens disponibla anslagsbelopp består av årets tilldelning
samt anslagssparandet från föregående år.
I59
3 Årets anslagstilldelning utbetalas av Riksgäldskontoret månadsvis till
Försvarsmaktens räntekonto enligt utbetalningsplan i myndighetens
regleringsbrev.
I65
3 FMV arbetar med projektet vilket genererar personal-, lokal- och
övriga driftskostnader om 2 miljoner kronor.
J34:37 (delvis)
3 Industrileverans 1:2. Industrin levererar under året den andra
PDR:en samt en prototyp till FMV. Prototypen ska kvalitetssäkras av
FMV innan den levereras vidare till Försvarsmakten. Värdet på
leveransen är 797 miljoner kronor. Faktureringen är dock uppdelad i
två delar. Den första fakturan avser leveranstidpunkten år tre och
uppgår till 647 miljoner kronor. Den andra fakturan avser FMV:s
leveransgodkännande (år fyra) och uppgår till 150 miljoner kronor.
Den första fakturan från industrin minskar statens utestående
åtaganden.
I71
3 FMV redovisar fakturan från industrin som en driftskostnad i J36 (delvis)
BILAGA 1
67
resultaträkningen.
3 FMV:s utgifter finansieras tillfälligt med kredit i Riksgäldskontoret. J66
3 Milstolpe 1:3 levereras från FMV till Försvarsmakten. Leveransen
utgörs av den andra PDR:en. Värdet på leveransen uppgår till 30 mkr
(varav 28 miljoner avser industrifakturan och 2 miljoner FMV:s egna
kostnader).
3 Milstolpsleveransen minskar Försvarsmaktens utestående åtaganden
mot FMV.
J70
3 FMV fakturerar Försvarsmakten för milstolpsleveransen. Det
fakturerade beloppet bokförs som en intäkt av avgift.
J31 (delvis)
3 Inkomsten från Försvarsmakten tillförs FMV:s räntekonto i
Riksgäldskontoret.
J65
3 FMV:s saldo på räntekontot minskar. J67
3 Den negativa behållningen på räntekontot redovisas på skuldsidan i
balansräkningen.
J50
3 Försvarsmakten redovisar det fakturerade beloppet som en
beredskapstillgång på balansräkningen (produkter i arbete).
I42 (delvis)
3 Då försvarsmateriel avräknas anslaget utgiftsmässigt bokförs en
ökning av statskapitalet på balansräkningens skuldsida som
motsvarar värdet på beredskapstillgången.
I51 (delvis)
3 Betalningen för milstolpsleveransen sker från Försvarsmaktens
räntekonto i Riksgäldskontoret.
I66
3 Försvarsmaktens utgående saldo på räntekontot blir positivt. I67
Försvarsmaktens tillgodohavande på räntekontot i Riksgälden
bokförs som en tillgång på balansräkningen.
I47
3 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel överstiger årets utfall. Det
utgående överföringsbeloppet i anslagsredovisningen blir positivt.
I61
3 Då anslagsmedel betalats ut till Försvarsmakten utan att förbrukas
uppstår en skuld till statsverket. Skulden redovisas som en negativ
avräkning med statsverket på balansräkningen.
I43
3 Den del av industrifakturan (värdet av prototypen) som FMV ännu
inte fakturerat Försvarsmakten (647-28=619) redovisas som en
ökning av pågående arbete på FMV:s balansräkning.
J44
3 Ökningen av pågående arbete bokförs som en upplupen intäkt under
intäkter av avgifter på resultaträkningen.
J31 (delvis)
3 Årets kapitalförändring blir 0 kr. J38
3 Utfallet på anslag redovisas som en utgift under utgiftsområde 6. J5
3 Den förändrade behållningen på Försvarsmaktens räntekonto
redovisas som en minskad nettoutlåning (minskar utgifterna)
J6
3 Den förändrade behållningen på FMV:s räntekonto redovisas som en J7
BILAGA 1
68
ökad nettoutlåning (ökar utgifterna).
3 Årets totala effekt på nettoutlåningen blir en ökning. J8
3 Då Försvarsmakten redovisar ett lägre belopp mot anslag än det
belopp som tillförts räntekontot uppstår en positiv kassamässig
korrigering (ökad ”utgift” på statens budget).
J9
3 Årets effekt på budgetsaldot blir negativt. J10
3 FMV:s personal-, lokal- och driftskostnader är utomstatliga och
aktiveras mot beredskapstillgångar (motsvarar summan av
beredskapstillgångar i Försvarsmaktens balansräkning och pågående
arbeten i FMV:s balansräkning) i årsredovisning för staten.
J20
3 Årets utbetalade medel (netto) resulterar i en ökad upplåning vilket
ökar statsskulden på balansräkningen i årsredovisning för staten.
J25
3 Transaktionerna mellan Försvarsmakten och FMV elimineras i
årsredovisning för staten.
Finansiellt flöde år fyra
År Händelse Cellreferens i
Excel
4 Försvarsmakten lägger en andra beställning till FMV. Beställningen
avser anskaffning av tre delserier. Värdet på beställningen uppgår till
3 016 mkr (utestående åtaganden).
L70
4 FMV lägger en andra beställning till den externa leverantören. Värdet
uppgår till 3 007 mkr (utestående åtaganden).
L71
4 Försvarsmaktens anslagssparande redovisas som ingående
överföringsbelopp i anslagsredovisningen.
L57
4 Försvarsmakten tilldelas årets anslagsmedel. L58
4 Försvarsmaktens disponibla anslagsbelopp består av årets tilldelning
samt anslagssparandet från föregående år.
L59
4 Årets anslagstilldelning utbetalas av Riksgäldskontoret månadsvis till
Försvarsmaktens räntekonto enligt utbetalningsplan i myndighetens
regleringsbrev.
L65
4 FMV arbetar med projektet vilket genererar personal-, lokal- och
övriga driftkostnader om 2 miljoner kronor.
M34:37 (delvis)
4 FMV har leveransgodkänt prototypen och betalar den andra fakturan
från industrileverans 1:2 (150 mkr). Fakturan redovisas som en övrig
driftskostnad.
M36 (delvis)
4 Fakturan från industrin minskar statens utestående åtaganden. L71
4 FMV:s utgifter för arbetet med projektet finansieras tillfälligt med
kredit i Riksgäldskontoret.
M66
4 Milstolpe 1:4 levereras från FMV till Försvarsmakten. Leveransen
BILAGA 1
69
utgörs av prototypen samt slutrapportering av utvecklingen. Värdet
på leveransen uppgår till 770 miljoner kronor (varav 769 miljoner
kronor avser industrifakturan och 1 miljon kronor FMV:s egna
kostnader).
4 Milstolpsleveransen minskar Försvarsmaktens utestående åtaganden
gentemot FMV.
L70 (delvis)
4 FMV fakturerar Försvarsmakten för milstolpsleveransen. Det
fakturerade beloppet bokförs som en intäkt av avgift.
M31
4 I bokslutet bokar FMV bort det pågående arbetet i balansräkningen
från föregående år mot intäkterna i resultaträkningen (detta eftersom
det pågående arbetet intäktsfördes år 3 men faktureras år 4).
M44 (delvis)
M31 (delvis)
4 Halva årets arbete vid FMV avser beställningen av delserie tre. Dessa
upparbetade kostnader ingår inte i årets faktura till Försvarsmakten.
Värdet bokförs som PGA (pågående arbeten) på balansräkningen.
M44 (delvis)
4 I bokslutet redovisas det pågående arbetet som upplupen intäkt under
intäkter av avgifter på resultaträkningen.
M31 (delvis)
4 Årets kapitalförändring blir 0 kr. M38
4 Det fakturerade beloppet betalas in på FMV:s räntekonto i
Riksgäldskontoret.
M65
4 FMV:s saldo på räntekontot blir negativt. M67
4 Det negativa saldot på räntekontot redovisas som en skuld till
Riksgäldskontoret på balansräkningen.
M50
4 Försvarsmakten redovisar milstolpsleveransen som en ökning av
beredskapstillgångarna.
L42
4 Då försvarsmateriel avräknas anslaget utgiftsmässigt bokförs en
ökning av statskapitalet på balansräkningens skuldsida som
motsvarar värdet på beredskapstillgången.
L51
4 Betalningen för milstolpsleveransen sker från Försvarsmaktens
räntekonto i Riksgäldskontoret.
L66
4 Försvarsmaktens saldo på räntekontot är positivt. L67
4 Försvarsmaktens tillgodohavande på räntekontot i Riksgäldskontoret
redovisas som en tillgång på balansräkningen.
L47
4 Investeringsutgiften redovisas mot anslaget. L60
4 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel överstiger årets utfall. Det
utgående överföringsbeloppet i anslagsredovisningen blir positivt.
L61
4 Då anslagsmedel betalats ut till Försvarsmakten utan att förbrukas
uppstår en skuld till statsverket. Skulden redovisas som en negativ
avräkning med statsverket på balansräkningen.
L43
4 Utfallet på anslag redovisas som en utgift under utgiftsområde 6. M5
4 Den förändrade behållningen på Försvarsmaktens räntekonto M6
BILAGA 1
70
redovisas som en ökad nettoutlåning (ökar utgifterna på statens
budget).
4 Den förändrade behållningen på FMV:s räntekonto redovisas som en
minskad nettoutlåning (minskar utgifterna på statens budget).
M7
4 Årets totala effekt på nettoutlåningen blir en minskning. M8
4 Då Försvarsmakten redovisar ett högre belopp mot anslag än det
belopp som tillförts räntekontot uppstår en negativ kassamässig
korrigering (minskad ”utgift”).
M9
4 Årets effekt på budgetsaldot blir negativt. M10
4 FMV:s personal-, lokal- och driftskostnader är utomstatliga och
aktiveras mot beredskapstillgångar (motsvarar summan av
beredskapstillgångar i Försvarsmaktens balansräkning och pågående
arbeten i FMV:s balansräkning) i årsredovisning för staten.
M20
4 Årets utbetalade medel (netto) resulterar i en ökad upplåning vilket
ökar statsskulden på balansräkningen i årsredovisning för staten.
M25
4 Transaktionerna mellan Försvarsmakten och FMV elimineras i
årsredovisning för staten.
Finansiellt flöde år fem
År Händelse Cellreferens i
Excel
5 Försvarsmaktens anslagssparande redovisas som ingående
överföringsbelopp i anslagsredovisningen.
O57
5 Försvarsmakten tilldelas årets anslagsmedel. O58
5 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel består av årets tilldelning
samt anslagssparandet från tidigare år.
O59
5 Årets anslagstilldelning utbetalas av Riksgäldskontoret månadsvis till
Försvarsmaktens räntekonto enligt utbetalningsplan i myndighetens
regleringsbrev.
O65
5 FMV arbetar med projektet vilket genererar personal-, lokal- och
övriga driftkostnader om 2 miljoner kronor.
P34:37 (delvis)
5 Industrileverans 2:1 Industrin levererar delserie 1 (av 3). Värdet på
leveransen uppgår till 1 007 miljoner kronor.
5 Industrileveransen minskar statens utestående åtaganden. O71
5 FMV redovisar fakturan från industrin som en driftskostnad P36 (delvis)
5 FMV:s utgifter för arbetet med projektet finansieras tillfälligt med
kredit i Riksgäldskontoret.
P66
5 Milstolpe 2:1 levereras från FMV till Försvarsmakten. Leveransen
utgörs av delserie 1 (av 3). Fakturabeloppet uppgår till 1 010 miljoner
kronor, varav 1 007 miljoner kronor avser industrifakturan och 3
BILAGA 1
71
miljoner kronor (1 miljon kronor från föregående års arbete och 2
miljoner kronor för årets arbete) FMV:s egna kostnader.
5 Milstolpsleveransen minskar Försvarsmaktens utestående åtaganden
gentemot FMV.
O70
5 FMV fakturerar Försvarsmakten för milstolpsleveransen. Det
fakturerade beloppet bokförs som en intäkt av avgift.
P31
5 FMV:s kostnader för utfört arbete motsvarar intäkten av avgift. Årets
kapitalförändring blir 0 kr.
P38
5 Det fakturerade beloppet betalas in på FMV:s räntekonto i
Riksgäldskontoret.
P65
5 FMV:s saldo på räntekontot blir 0 kr. P67
5 Försvarsmakten redovisar milstolpsleveransen som en ökning av
beredskapstillgångarna.
O42
5 Då försvarsmateriel avräknas anslaget utgiftsmässigt bokförs en
ökning av statskapitalet på balansräkningens skuldsida som
motsvarar värdet på beredskapstillgången.
O51
5 Betalningen för milstolpsleveransen sker från Försvarsmaktens
räntekonto i Riksgäldskontoret.
O66
5 Försvarsmaktens saldo på räntekontot är positivt. O67
5 Försvarsmaktens tillgodohavande på räntekontot i Riksgäldskontoret
redovisas som en tillgång på balansräkningen.
O47
5 Investeringsutgiften redovisas mot anslaget. O60
5 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel överstiger årets utfall. Det
utgående överföringsbeloppet i anslagsredovisningen blir positivt.
O61
5 Då anslagsmedel betalats ut till Försvarsmakten utan att förbrukas
uppstår en skuld till statsverket. Skulden redovisas som en negativ
avräkning med statsverket på balansräkningen.
O43
5 Utfallet på anslag redovisas som en utgift under utgiftsområde 6. P5
5 Den förändrade behållningen på Försvarsmaktens räntekonto
redovisas som en ökad nettoutlåning (ökar utgifterna)
P6
5 Den förändrade behållningen på FMV:s räntekonto redovisas som en
minskad nettoutlåning (minskar utgifterna).
P7
5 Årets totala effekt på nettoutlåningen blir en ökning. P8
5 Då Försvarsmakten redovisar ett högre belopp mot anslag än det
belopp som tillförts räntekontot uppstår en negativ kassamässig
korrigering (minskad ”utgift” på statens budget).
P9
5 Årets effekt på budgetsaldot blir negativt. P10
5 FMV:s personal-, lokal- och driftskostnader är utomstatliga och
aktiveras mot beredskapstillgångar (motsvarar summan av
beredskapstillgångar i Försvarsmaktens balansräkning och pågående
P20
BILAGA 1
72
arbeten i FMV:s balansräkning) i årsredovisning för staten.
5 Årets utbetalade medel (netto) resulterar i en ökad upplåning vilket
ökar statsskulden på balansräkningen i årsredovisning för staten.
P25
5 Transaktionerna mellan Försvarsmakten och FMV elimineras i
årsredovisning för staten.
Finansiellt flöde år sex
År Händelse Cellreferens i
Excel
6 Försvarsmaktens anslagssparande redovisas som ingående
överföringsbelopp i anslagsredovisningen.
R57
6 Försvarsmakten tilldelas årets anslagsmedel. R58
6 Försvarsmaktens disponibla anslagsbelopp består av årets tilldelning
samt anslagssparandet från föregående år.
R59
6 Årets anslagstilldelning utbetalas av Riksgäldskontoret månadsvis till
Försvarsmaktens räntekonto enligt utbetalningsplan i myndighetens
regleringsbrev.
R65
6 FMV arbetar med projektet vilket genererar personal-, lokal- och
övriga driftkostnader om 2 miljoner kronor.
S34:37
Industrileverans 2:2 försenas. Ingen leverans sker år sex.
6 FMV:s utgifter för arbetet med projektet finansieras tillfälligt med
kredit i Riksgäldskontoret.
S66
6 Milstolpe 2:2 försenas på grund av den försenade leveransen från
industrin. Ingen milstolpsleverans sker år sex.
6 Då FMV inte fakturerar Försvarsmakten på grund av
industriförseningen redovisas årets upparbetade kostnader som
pågående arbete på balansräkningens tillgångssida.
S44
6 I bokslutet redovisas det pågående arbetet som upplupen intäkt under
intäkter av avgifter på resultaträkningen.
S31
6 Årets kapitalförändring blir 0 kr. S38
6 FMV får ingen inbetalning på räntekontot under året. S65
6 FMV:s saldo på räntekontot blir negativt. S67
6 FMV:s negativa saldo på räntekontot redovisas som en skuld på
balansräkningen.
S50
6 Försvarsmakten bokför ingen utgift under året. Anslagsutfallet blir 0
kronor.
R60
6 Då anslagsmedel betalats ut till Försvarsmakten utan att förbrukas
uppstår en skuld till statsverket. Skulden redovisas som en negativ
avräkning med statsverket på balansräkningen.
R43
6 Försvarsmakten har ingen utbetalning under året. Saldot på R67
BILAGA 1
73
räntekontot blir positivt.
6 Försvarsmaktens tillgodohavande på räntekontot i Riksgälden
bokförs som en tillgång på balansräkningen.
R47
6 Utfallet på anslaget under utgiftsområde 6 blir 0 kronor. S5
6 Den förändrade behållningen på Försvarsmaktens räntekonto
redovisas som en minskad nettoutlåning (minskar utgifterna)
S6
6 Den förändrade behållningen på FMV:s räntekonto redovisas som en
ökad nettoutlåning (ökar utgifterna)
S7
6 Årets totala effekt på nettoutlåningen blir en minskning. S8
6 Då Försvarsmakten redovisar ett lägre belopp mot anslag än det
belopp som tillförts räntekontot uppstår en positiv kassamässig
korrigering (ökad ”utgift” på statens budget).
S9
6 Årets effekt på budgetsaldot blir negativt. S10
6 FMV:s personal-, lokal- och driftskostnader är utomstatliga och
aktiveras mot beredskapstillgångar (motsvarar summan av
beredskapstillgångar i Försvarsmaktens balansräkning och pågående
arbeten i FMV:s balansräkning) i årsredovisning för staten.
S20
6 Årets utbetalade medel (netto) resulterar i en ökad upplåning vilket
ökar statsskulden på balansräkningen i årsredovisning för staten.
S25
6 Transaktionerna mellan Försvarsmakten och FMV elimineras i
årsredovisning för staten.
Finansiellt flöde år sju
År Händelse Cellreferens i
Excel
7 Försvarsmaktens anslagssparande redovisas som ingående
överföringsbelopp i anslagsredovisningen.
U57
7 Försvarsmakten tilldelas årets anslagsmedel. U58
7 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel består av årets tilldelning
samt anslagssparandet från tidigare år.
U59
7 Årets anslagstilldelning utbetalas av Riksgäldskontoret månadsvis till
Försvarsmaktens räntekonto enligt utbetalningsplan i myndighetens
regleringsbrev.
U65
7 FMV arbetar med projektet vilket genererar personal-, lokal- och
övriga driftkostnader om 2 miljoner kronor.
V34:37 (delvis)
7 Industrileverans 2:2. Industrin levererar den från år sex försenade
delserie 2. Värdet på leveransen uppgår till 1 000 miljoner kronor.
7 Industrileverans 2:3. Industrin levererar delserie 3 (av 3) till FMV.
Värdet på leveransen uppgår till 1 000 miljoner kronor.
7 Industrileveranserna minskar statens utestående åtaganden. U71
BILAGA 1
74
7 FMV bokför fakturorna från industrin som en driftskostnad. V36 (delvis)
7 FMV:s utgifter för arbetet med projektet finansieras tillfälligt med
kredit i Riksgäldskontoret.
V66
7 Milstolpe 2:2. Leveransen avser delserie två inkl. FMV:s arbete
under år sex. Värdet på leveransen uppgår till 1 002 miljoner kronor
(1000 +2).
7 Milstolpe 2:3 levereras till Försvarsmakten i slutet av året.
Leveransen avser delserie tre inkl. FMV:s arbete under år sju. Värdet
på leveransen uppgår till 1 002 miljoner kronor (1000 +2).
Fakturering sker innan bokslutet men betalning först nästa år.
7 Milstolpsleveranserna minskar Försvarsmaktens utestående
åtaganden gentemot FMV.
U70
7 FMV fakturerar Försvarsmakten för milstolpsleveranserna. Det
fakturerade beloppet redovisas som intäkt av avgift.
V31 (delvis)
7 I bokslutet bokar FMV bort det pågående arbetet på balansräkningen
från föregående år mot intäkterna på resultaträkningen (detta
eftersom det pågående arbetet intäktsfördes år ett men faktureras år
två).
V31 (delvis)
7 Årets kapitalförändring blir 0 kr. V38
Det fakturerade beloppet från milstolpe 2:2 betalas in på FMV:s
räntekonto i Riksgäldskontoret.
V65
7 FMV:s saldo på räntekontot blir negativt. V67
7 Det negativa saldot på räntekontot redovisas som en skuld till
Riksgäldskontoret på balansräkningen.
V50
7 Då fakturan avseende milstolpe 2:3 inte betalas före bokslutet bokför
FMV en fordran på Försvarsmakten.
V46
7 Försvarsmakten redovisar milstolpsleveranserna som en ökning av
beredskapstillgångarna.
U42
7 Då försvarsmateriel avräknas anslaget utgiftsmässigt bokförs en
ökning av statskapitalet på balansräkningens skuldsida som
motsvarar värdet på beredskapstillgången.
U51
7 Betalningen för milstolpsleverans 2:2 sker från Försvarsmaktens
räntekonto i Riksgäldskontoret.
U66
7 Försvarsmaktens saldo på räntekontot är positivt. U67
7 Försvarsmaktens tillgodohavande på räntekontot i Riksgäldskontoret
redovisas som en tillgång på balansräkningen.
U47
7 Då fakturan för milstolpsleverans 2:3 inte betalas före bokslutet
bokför Försvarsmakten en skuld till FMV.
U52
7 Investeringsutgiften redovisas mot anslaget. U60
7 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel understiger årets utfall. U61
BILAGA 1
75
Det utgående överföringsbeloppet i anslagsredovisningen blir
negativt.
7 Då anslagsförbrukningen överskrider det disponibla beloppet uppstår
en fordran till statsverket. Fordran redovisas som en positiv
avräkning med statsverket på balansräkningen.
U43
7 Utfallet på anslaget redovisas som en utgift under utgiftsområde 6. V5
7 Den minskade behållningen på Försvarsmaktens räntekonto redovisas
som en ökad nettoutlåning (ökar utgifterna på statens budget).
V6
7 Den minskade behållningen på FMV:s räntekonto redovisas som en
ökad nettoutlåning (ökar utgifterna på statens budget).
V7
7 Årets totala effekt på nettoutlåningen blir en ökning. V8
7 Då Försvarsmakten redovisar ett högre belopp mot anslag än det
belopp som tillförts räntekontot uppstår en negativ kassamässig
korrigering (minskad ”utgift” på statens budget).
V9
7 Årets effekt på budgetsaldot blir negativt. V10
7 FMV:s personal-, lokal- och driftskostnader är utomstatliga och
aktiveras mot beredskapstillgångar (motsvarar summan av
beredskapstillgångar i Försvarsmaktens balansräkning och pågående
arbeten i FMV:s balansräkning) i årsredovisning för staten.
V20
7 Årets utbetalade medel (netto) resulterar i en ökad upplåning vilket
ökar statsskulden på balansräkningen i årsredovisning för staten.
V25
7 Transaktionerna mellan Försvarsmakten och FMV elimineras i
årsredovisning för staten.
Finansiellt flöde år åtta
År Händelse Cellreferens i
Excel
8 Försvarsmaktens nyttjade anslagskredit redovisas som ingående
överföringsbelopp i anslagsredovisningen.
X57
8 Försvarsmakten tilldelas årets anslagsmedel (16 miljoner
motsvarande FMV totala kostnad för att runda av projektperioden
med jämna belopp).
X58
8 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel består av årets tilldelning
minus nyttjad kredit från tidigare år.
X59
8 Årets anslagstilldelning utbetalas av Riksgäldskontoret månadsvis till
Försvarsmaktens räntekonto enligt utbetalningsplan i myndighetens
regleringsbrev.
X65
8 Försvarsmakten betalar fakturan från FMV avseende milstolpe 2:3
som fakturerades år sju från kontot i Riksgäldskontoret.
X66 (delvis)
8 Skulden till FMV på balansräkningen bokas bort. X52
8 Tillgodohavandet i Riksgäldskontoret på balansräkningens X47 (delvis)
BILAGA 1
76
tillgångssida minskas med motsvarande belopp.
8 Betalningen från Försvarsmakten avseende milstolpe 2:3 inkommer
på FMV:s räntekonto.
Y65 (delvis)
8 Kundfordran i balansräkningen bokas bort. Y46
8 Krediten i Riksgäldskontoret på balansräkningens skuldsida minskas
med motsvarande belopp.
Y50 (delvis)
8 FMV arbetar med avslutningen av projektet vilket genererar
personal-, lokal- och övriga driftkostnader om 2 miljoner kronor.
Y34:37
8 FMV:s utgifter för arbetet med projektet finansieras tillfälligt med
kredit i Riksgäldskontoret.
Y66
8 Milstolpe 2:4 levereras från FMV till Försvarsmakten. Milstolpen
innefattar slutrapportering av anskaffningsprojektet.
8 Milstolpsleveransen minskar Försvarsmaktens utestående åtaganden
gentemot FMV.
X70
8 FMV fakturerar Försvarsmakten för milstolpsleveransen. Det
fakturerade beloppet bokförs som en intäkt av avgift.
Y31
8 FMV:s kostnader för utfört arbete motsvarar intäkten av avgift. Årets
kapitalförändring blir 0 kr.
Y38
8 Det fakturerade beloppet betalas in på FMV:s räntekonto i
Riksgäldskontoret.
Y65
8 FMV:s saldo på räntekontot blir 0 kr. Y67
8 Försvarsmakten redovisar milstolpsleveransen som en ökning av
beredskapstillgångarna.
X42
8 Då försvarsmateriel avräknas anslaget utgiftsmässigt bokförs en
ökning av statskapitalet på balansräkningens skuldsida som
motsvarar värdet på beredskapstillgången.
X51
8 Betalningen för milstolpsleveransen sker från Försvarsmaktens
räntekonto i Riksgäldskontoret.
X66 (delvis)
8 Försvarsmaktens saldo på räntekontot blir 0 kr. X67
8 Investeringsutgiften redovisas mot anslaget. X60
8 Försvarsmaktens disponibla anslagsmedel överensstämmer med årets
utfall. Det utgående överföringsbeloppet i anslagsredovisningen blir 0
kr.
X61
8 Då förbrukade anslagsmedel motsvarar utbetalade anslagsmedel blir
posten avräkning med statsverket på balansräkningen 0 kr.
X43
8 Utfallet på anslag redovisas som en utgift under utgiftsområde 6. Y5
8 Den förändrade behållningen på Försvarsmaktens räntekonto
redovisas som en ökad nettoutlåning (ökar utgifterna på statens
budget).
Y6
8 Den förändrade behållningen på FMV:s räntekonto redovisas som en Y7
BILAGA 1
77
minskad nettoutlåning (minskar utgifterna på statens budget).
8 Årets totala effekt på nettoutlåningen blir en minskning. Y8
8 Då Försvarsmakten redovisar ett lägre belopp mot anslag än det
belopp som tillförts räntekontot uppstår en positiv kassamässig
korrigering (ökad ”utgift”).
Y9
8 Årets effekt på budgetsaldot blir en minskning. Y10
8 FMV:s personal-, lokal- och driftskostnader är utomstatliga och
aktiveras mot beredskapstillgångar (motsvarar summan av
beredskapstillgångar i Försvarsmaktens balansräkning och pågående
arbeten i FMV:s balansräkning) i årsredovisning för staten.
Y20
8 Årets utbetalade medel (netto) resulterar i en ökad upplåning vilket
ökar statsskulden på balansräkningen i årsredovisning för staten.
Y25
8 Transaktionerna mellan Försvarsmakten och FMV elimineras i
årsredovisning för staten.
BILAGA 1
78
D E G H J K M F P Q S T V W Y Z
Utfallet på statens budget
5 Utgiftsområde 6
6 FM
7 FMV
8 Riksgäldskontorets nettoutlåning
9 Kassamässig korrigering
10 Budgetsaldot
12 Årsredovisning för staten RR
13 Intäkter
14 Kostnader
15 Årets över-/underskott
17 Årsredovisning för staten BR
18 Tillgångar
19 Pågående arbeten
20 Beredskapstillgångar
21 Förutbetald kostnad
22 Summa tillgångar
23 Kapital och skulder
24 Nettoförmögenhet
25 Statsskuld
26 Summa kapital och skulder
28 Resultaträkning FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV
29 Verksamhetens intäkter
30 Intäkter av anslag
31 Intäkter av avgifter 2 000 198 000 649 000 152 000 1 002 000 2 000 2 002 000 2 000
32 Summa 2 000 198 000 649 000 152 000 1 002 000 2 000 2 002 000 2 000
33 Verksamhetens kostnader
34 Kostnader för personal 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800
35 Kostnader för lokaler 150 150 150 150 150 150 150 150
36 Övriga driftskostnader 50 196 050 647 050 150 050 1 007 050 50 2 000 050 50
37 Summa 2 000 198 000 649 000 152 000 1 009 000 2 000 2 002 000 2 000
38 Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
40 Balansräkning FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV
41 Tillgångar
42 Beredskapstillgångar 1 000 200 000 230 000 1 000 000 2 010 000 2 010 000 4 014 000 4 016 000
43 Avr statsverket -499 000 -800 000 -1 270 000 -1 000 000 -490 000 -990 000 514 000
44 Pågående arbeten 1 000 0 619 000 1 000 0 2 000 0 0
45 Förskott till leverantörer
46 Fordringar hos andra myndigheter 1 002 000
47 Räntekonto i Riksgäldskontoret 499 000 800 000 1 270 000 1 000 000 490 000 990 000 488 000
48 Summa tillgångar 1 000 1 000 200 000 0 230 000 619 000 1 000 000 1 000 2 010 000 0 2 010 000 2 000 5 016 000 1 002 000 3 801 000 0
49 Kapital och skulder
50 Räntekonto i Riksgäldskontoret 1 000 619 000 1 000 2 000 1 002 000
51 Statskapital 1 000 200 000 230 000 1 000 000 2 010 000 2 010 000 4 014 000 4 016 000
52 Skulder till andra myndigheter 1 002 000
53 Förutbetalda intäkter avs PGA
54 Summa kapital och skulder 1 000 1 000 200 000 0 230 000 619 000 1 000 000 1 000 2 010 000 0 2 010 000 2 000 5 016 000 1 002 000 4 016 000 0
56 Anslagsredovisning FM FM FM FM FM FM FM FM
57 Ingående överföringsbelopp 0 499 000 800 000 1 270 000 1 000 000 490 000 990 000 -514 000
58 Årets tilldelning 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 516 000
59 Disponibelt belopp 500 000 999 000 1 300 000 1 770 000 1 500 000 990 000 1 490 000 2 000
60 Utfall 1 000 199 000 30 000 770 000 1 010 000 0 2 004 000 2 000
61 Utgående överföringsbelopp 499 000 800 000 1 270 000 1 000 000 490 000 990 000 -514 000 0
63 Saldon i Riksgäldskontoret FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV FM FMV
64 Ingående saldo 0 0 499 000 -1 000 800 000 0 1 270 000 -619 000 1 000 000 -1 000 490 000 0 990 000 -2 000 488 000 -1 002 000
65 IN räntekonto 500 000 1 000 500 000 199 000 500 000 30 000 500 000 770 000 500 000 1 010 000 500 000 0 500 000 1 002 000 516 000 1 004 000
66 UT räntekonto -1 000 -2 000 -199 000 -198 000 -30 000 -649 000 -770 000 -152 000 -1 010 000 -1 009 000 0 -2 000 -1 002 000 -2 002 000 -1 004 000 -2 000
67 Utgående saldo 499 000 -1 000 800 000 0 1 270 000 -619 000 1 000 000 -1 000 490 000 0 990 000 -2 000 488 000 -1 002 000 0 0
69 Bemyndiganderedovisning FM FM FM FM FM FM FM FM
70 Utestående åtaganden (inomstatligt) 999 000 800 000 770 000 3 016 000 2 006 000 2 006 000 2 000 0
71 Utestående åtaganden (externa) 993 000 797 000 150 000 3 007 000 2 000 000 2 000 000 0 0
4 016 0004 014 0002 012 0002 010 0001 001 000
0
849 000200 000
0
4 016 0004 014 0002 012 0002 010 000
2 000 200 000 849 000 1 001 000 2 010 000
849 000200 0002 000
1 001 000
849 000200 000
-1 000 -198 000
2 000
0 0 0 0 0 0
-649 000
2 012 000 4 014 000 4 016 000
2 000
4 016 0004 014 0002 012 0002 010 0001 001 000
0 0 0
0 0
0 00
år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8
-770 000 -2 000
499 000
-1 000
498 000
-499 000 -301 000
-30 000
470 000
-619 000
-149 000
-470 000
-199 000
301 000
1 000
302 000
-270 000
618 000
348 000
270 000
-152 000 -1 009 000
0
500 000
-2 000
498 000
-500 000
-2 000
-1 010 000
-490 000
1 000
-489 000
490 000
-502 000
1 002 000
500 000
-498 000
0
-2 004 000
-502 000
-1 000 000
-1 502 000
1 504 000
-2 002 000
Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00
Box 45316 Fax 08-690 43 50 ISSN:
104 30 Stockholm www.esv.se ISBN:
ESV gör Sverige rikare
–Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen
och granskar Sveriges EU-medel.
–Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.