1404 pastoratstidningen webb

knivstapastoratEN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN [ÅRGÅNG 9, NR 4 DEC 2014–FEB 2015]

Välkommen hit, välkommen hem

TEMA:HELIG-HET

Större än oss själva

Gott Nytt Kyrkoår! Dop- ochvigselbilder Fråga prästen

Här är musikeni advent och jul

2 KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan

ELDSJÄLEN

Rune Jansson, Lagga

26 ÅR GAMMAL tar Rune Jansson över efter att ha jobbat hemma på pappa Leonards gård under hela uppväxten. Året är 1959, platsen Lagga-Väs-by, och det är nu Rune som förvaltar arrendet.

– Alla fyra sädesslag har växt här och gör det än, säger Rune och pekar ut över området som sträcker sig framför oss ner till ån vid Väsby kvarn i Lagga. 25 hektar har stått under hans vård och omsorg under många år. Jobbet är i dag utlejt. Lika länge, på ett år när, har Rune Jansson haft förtroendeuppdrag i Lagga församling. 1960 valdes han in i kyrkorådet.

– Jag var inte så mycket i kyrkan till att börja med. Det är mer på senare år det har blivit så, sä-ger han och menar med det i alla fall säkert minst 30 år. För om än kroppen inte riktigt orkar med att arbeta i jordbruket, så räcker den gott och väl till att göra tjänst i kyrkan. Av de 54 år Rune Jansson hittills engagerat sig i kyrkan, har de 20 senaste varit som kyrkvärd.

DE INLEDANDE ÅREN, när engagemanget sträckte sig till förtroendeuppdraget i kyrkorådet, har med åren växt till en personlig tro. Att gå i kyrkan regelbundet är något ännu fler borde göra, menar han. Det är en fin och viktig tradition.

– De gamla gjorde det före oss. De döptes, kon-firmerades och gick i kyrkan. Varför inte fortsätta med den traditionen? säger Rune Jansson.

MÅRTEN GUDMUNDHS

MÅ

RTEN

GU

DM

UN

DH

S

KNIVSTA PASTOR AT En t idn ing f rån Svenska k yrkan 3

INNEHÅLL

Knivsta pastoratnummer 4, 2014

Pastoratstidningen utkommer med fyra nummer per år: i mars, juni, september och december. Tidningen trycks i 6 400 ex, och distribueras till samtliga hushåll i Knivsta kommun.

ANSVARIG UTGIVARE:

Kyrkoherde Anders [email protected]

REDAKTÖR:

Mårten [email protected]

REDAKTION:

Anne-Lina Sandell JannerEva Okfors

GRAFISK FORM/REDIGERING:

Mårten Gudmundhs

OMSLAGSFOTO:

Mårten Gudmundhs

TRYCK:

Wikströms tryckeri, Uppsala

Knivsta pastorat består av Kniv-sta, Alsike, Husby-Långhundra, Lagga, Vassunda och Östuna församlingar.

KONTAKTINFORMATION:

Besöksadress pastorsexpeditionen:Häradsvägen 4, KnivstaPostadress: Box 23, 741 21 KnivstaE-post:[email protected]

Telefonväxel: 018 – 34 10 40Telefax: 018 – 34 18 32Pastoratets plusgiro:10 00 09 – 0

Facebook: facebook.com/svenskakyrkaniknivstafacebook.com/Laggakyrkafacebook.com/HusbyLanghundrafacebook.com/sanktamariaalsikefacebook.com/sanktabirgittakyrkan

Twitter: twitter.com/svky_knivsta

Intagram: instagram.com/svky_knivsta

Blogg: blogg.svenskakyrkan.se/knivsta

2 ELDSJÄLEN Rune Jansson, Lagga finns alltid där för att hjälpa

4 LEDAREN Matz Antesten Skapade till mer än det synliga

5 HÄNT I PASTORATET Det myllrar av liv och händelser i Knivstas sex församlingar!

6 TEMA Helighet Syster Karin: Vi är alla kallade till helighet

8 PÅ GÅNG MISSA INTE-AKTIVITETER Pastoratstidningen tipsar

8 KYRKOÅRET SÅ SER KVARTALET UT Från kyrkans nyår till fastan

9 FRÅGA PRÄSTEN Hur kan det finnas en god, allsmäktig Gud i en värld fylld av ondska?

10 HÄNDER I S:TA MARIA ALSIKE Från förskola till boende Den egna maten ökar prestationen

11 DÖPTA-VIGDA-BEGRAVDA Hela livets kyrka Pastoratet runt

12 PROJEKT OCH KONTAKT Vi lyfter fram det internationella Så når du de anställda

4

26

9

12

Gott nytt!VÄLKOMMEN TILL ETT nytt kyrkoår! Den för-sta advent börjar allt på nytt, igen. Det där med nytt är extra lätt för undertecknad att relatera till i år. Jag är nyanställd kommuni-katör i Knivsta pastorat.

DE FÖRSTA VECKORNA har jag åkt omkring i pastoratet och tittade rätt storögt på vad som görs och vad som finns.Vilken rikedom på aktiviteter, engagerade människor, makalösa byggnader, vacker konst, fantastisk musik och rika gudstjänstliv som finns i församling-arna i Knivsta, Alsike, Husby-Långhundra, Lagga, Vassunda och Östuna. Och detta Sverigeunika Sankta Maria i Alsike därtill, med allt från förskola till LSS-boende, konfe-rensanläggning och lägenheter under ett och samma tak.

Det är en svindlande tidsrymd som ryms inom pastoratet – från Husby-Långhundra

kyrka, vars äldsta delar är från 1100-talet till Sankta Maria Alsike vars äldsta delar är från 2009... Det som händer i pastoratet syns varje vecka i Knivsta-Nytt, i UNT och via hemsidan www.svenskakyrkan.se/knivsta och i sociala medier. Välkommen, du med.

I OCH MED detta nummer har också Pasto-ratstidningen genomgått en justering. Vad tycker du? Blev det bra? Har du förslag på förbättringar? Hör gärna av dig till mig.

PÅ OMSLAGET LÄNGST ner till vänster, kom-mer det att finnas en hälsning som är ny varje nummer. Jag har lånat Uppsala kom-muns slogan denna gång. Tycker den passar bättre på pastoratet...

Mårten Gudmundhs, redaktör [[email protected]]


LEDARE

Helig, ett mångtydigt kärnord, an-vänt som benämning på det som tillhör den gudomliga sfären, ofta i motsättning till profan.

NATIONALENCYKLOPEDIN

GENOM HELA MÄNSKLIGHETENS kända och tolkade historia tycks vi ha delat in vår tillvaro i det som uppfattats som heligt och det som tillhör det profana.

Genom tiderna har erfarenheten av det he-liga ibland utnyttjats till att styra och kontrol-lera individer och grupper, och under andra samhällsformer har heligheten uppfattats som ett hot mot hela maktstrukturen. Vi kan i vår egen historia kanske minnas när den av kyrkan förvaltade och omhuldade Heligheten kunde framställas stå i motsatsförhållande till jämn-likhets- och demokratisträvanden och många därför ville se en kyrka som enbart fokuserade på det mänskliga och demokratiska. Det är en utveckling som har fått många goda konsekvenser och gjort det möjligt för kyrkan att finnas som en aktiv kraft i samhäl-let. Men någonstans gjordes ett vägval som kunde få oss att tro att heligheten inte fanns med i vår moderna samhällsutveckling, som om heligheten hörde till det förmoderna samhället och något som fanns i mindre ”utvecklade” kulturer.

Den inre tomhet som vi skapats med, vårt mänskliga fönster mot evigheten, fick söka sin tillfredsställelse i konsumtion och standard-ökning, med kanske inte helt lyckade konsekvenser.

NÄR VI NU ser ut över världen kan vi kanske ett ögonblick känna oss isolerade från den mänsklighet som världen över uttrycker sin er-farenhet av, och längtan efter, helighet och den Helige genom gudstjänster, riter och manifesta-tioner – vi som har byggt vår profana värld till ett välfärdssamhälle som inte räknar med den Helige. Vi har ett samhälle där vi inte förstår varför psykisk ohälsa och ensamhet breder ut sig, ett samhälle som jag tror blir allt mer sårbart om vi inte bejakar att vi är skapade till något mer än det synliga och påtagliga; att vi är skapade till en relation med den Helige.

VÅRT UPPDRAG SOM Kyrka är att berätta om Den Trefalt Helige, den Gud som tog mänsklig gestalt i Betlehems födelseunder och som levde, dog och uppstod för att öppna en väg för oss att leva i en gemenskap som inte döden kan rå på. Vi vill dela med oss av det mysterium som vi aldrig fullt ut kan förstå och förklara men som är Kyrkans stora gåva till mänskligheten.

Det här tidningens temaavsnitt handlar om helighet och vi hoppas att du igenom det du läser ska kunna skönja bilden av den Helige som vi lärt känna genom Jesus

Kristus. Vi önskar att den känsla av helighet som kan erfaras i en rofylld ljusgudstjänst, i

en obeskrivlig upplevelse av skön-het eller genom den tacksamhet

som känns större än vad ord kan beskriva, skulle få sitt sammanhang och finna sitt uttryck för ditt möte med den Helige själv.

Matz Antestenpräst Knivsta pastorat

[[email protected]]

Den inre tomhet som vi

skapats med, vårt mänskliga fönster mot evigheten, fick söka sin tillfredsstäl-lelse i konsumtion och standardökning, med kanske inte helt lyckade konsekven-ser.

Vi är skapade till något mer än det synliga

ISTO

CKP

HO

TO


HÄNT I PASTORATET

Barnmusikal där himlens stjärnor ser påKÖRER I mitten av oktober fram-fördes musikalen ”Mot hjärtats mitt” av sångare och skådespe-lare från Knivsta församlings barnkörer Nova och Credo.670 elever från skolor i Knivsta kom för att se den under två intensiva dagar för barnkörerna. Förutom skolföreställningarna framfördes också en kortversion på fredagen samma vecka vid lunchmusiken i S:ta Birgittakyr-kan. En avslutande föreställ-ning för allmänheten på söndag eftermiddag samlade ytterligare

omkring 200 besökare. I musi-kalen, som är skriven av Karin Runow, får vi möta Anna och hennes jämnåriga som övar inför en teater. Anna längtar efter att bli sedd och känna tillhörighet. På jorden landar stjärnorna Zeta, Delta och Epsilon.De undrar varför det kommer så många önskningar från jorden, den bor-de väl vara ett paradis! I samtal med Anna och andra personer i staden får de höra om männis-kornas längtan efter kärlekoch rättvisa.

62 konfirmanderDen 7 december är årets tredje och sista konfirmandgrupp i gång med läsningen. I år är det totalt 62 ungdomar som går i konfirmationsundervisning. De tre gruppernas konfirmations-läger förläggs till Åland, Saxnäs respektive England.

På liv och dödKNIVSTA En vandring på liv och död var det drama-tiska temat när några skolklasser kom på besök i samband med allhelgonahelgen.

LjusutdelningKNIVSTA 250 stearinljus med en hälsning om ljus i mörker delades ut av ungdomsgrup-pen i Knivsta församling under fredagskvällen i allhelgona-helgen.

Dopträd invigtKNIVSTA Söndag 9 november invigdes Knivsta församlings dopträd. Varje gång någon döps i Knivsta församling kommer ett ljus att tändas och placeras i dopträdet, som en påminnelse och en bön för den som döpts. Två gånger per år bjuds alla som döpts in till dopfest och då får man också ta med sig sin ljus-stake hem efteråt. Torsten (Totte) Karlsson har formgett och tillverkat trädet i smide och Anita Andersson har tillverkat ljusstakarna i kera-mik, som ser ut som blad. ALSJ

Alsike kloster firade 50 årALSIKE Den 12 oktober firade Helgeandssystrarna i Alsike sitt 50-årsjubileum i närvaro av nunnor och munkar från Sverige, England och Tyskland, landshövdingen, före detta

integrationsminister Erik Ullenhag och många andra.

Högmässan leddes av är-kebiskop Gunnar Weman och kyrkoherde Anders Johansson. Efter mässan

välsignades området där den nya ekologiska kloster-

byn skall byggas.

Ikonmålare berättadeVASSUNDA Ikonmålaren Christina Lundström gästade S:ta Maria Alsike när kontraktssyfören-ingen höll möte arrangerat av Vassunda syförening. De gamla ikonerna hade betydligt kraf-tigare färger än man kan tro, men vid restaureringar får dessa klarare färger inte återskapas. Att måla ikoner är som att spela musik, menade hon. EO

Tacksägelsedagmed skördefestLAGGA VASSUNDA HUSBY-LÅNGHUND-

RA & ÖSTUNA Tacksägelsedagen firas andra söndagen i oktober. I Lagga församling smyckade kyrkokören kyrkorummet med blommor, korgar med äpplen, rotfrukter och annat från årets skörd. I Vassunda församling fick den som ville bära fram gåvor av årets skörd till ett bord i koret i kyrkan. Efter gudstjänsten fick den som ville ta med sig något hem mot en gåva till Världens barn-insamlingen.I Husby-Långhundra var det CKF som arrangerade med pro-dukter från årets skörd och bjöd på kyrkkaffe efter gudstjänsten.Också Östuna kyrka pryddes med skördeprodukter som se-dan auktionerades ut. HL & MG

De förtroende-valda i pastoratetFULLMÄKTIGE OCH RÅD Visste du att kyrkofullmäktige är pastoratets högsta beslutande organ? Ledamöterna väljs i kyrkovalet och ansvarar för verksamhetsmål, riktlinjer och budget.Kyrkofullmäktige utser också kyrkorådet, som är pastora-tets styrelse, samt ledamöter i församlingsråden.Ledamöterna sitter i fyra år, mandatperioden 2014–17.Här är ledamöterna i Knivsta pastorats kyrkofullmäktige, indelade efter de nomine-ringsgrupper de sitter för: Demokrati och omsorg i Knivsta pastorat: Iris Denstedt Stigzelius, Paul Ciszuk, Lena Ranerson, Cenneth Gustafs-son. Ersättare: Ulf Klingström, Manne Ring.Kyrkans framtid i Knivsta pastorat: Eva Okfors, Ker-stin Eskhult, Jacobina Silén, Mariana Eriksson, Marianne Hägerström, Ann-Britt Linder, Eva Block, Johan Hellstrand, Kim Nylander, Helena Reu-terdahl, Marita Sköldberg, Marie-Louise Kilberg Fendin. Ersättare: Per Lindström, Torsten Karlsson, Bo Lilje, Lars Olofsson, Björn Källström, Ann-Kristin Grevarp.Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan: Lena Abjör-ner, Linnéa Norman, Clare Mellqvist, Lennart Lundberg, Anders Thulin, Kerstin Lund-gren, Maud Johansson, Per Mellqvist, Camilla Löfgren, Kerstin Selén.Kyrkorådets ledamöter sor-terade efter de nominerings-grupper de sitter för i rådet:Kyrkans framtid i Knivsta pastorat: Eva Okfors, Kerstin Eskhult, Mariana Eriksson, Helena Reuterdahl, Jan-eric Jonsgården. Ersättare: Johan Hellstrand, Kim Nylander, Marianne Hägerström.Demokrati och omsorg i Kniv-sta pastorat: Iris Denstedt-Stigzelius, Per Mellqvist. Er-sättare: Cenneth Gustafsson.Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan: Lena Abjörner, Kerstin Lundgren, Lennart Lundberg, Eva Åsjö. Ersättare: Manne Ring.

Följ med i det som händer, när det händer via våra olika kanaler på internet. Förutom hemsidan, finns vi också på facebook, instagram och twitter. Se adresser på sidan 3.

MG

ALSJ

MG


TEMA: HELIGHET

»Vi är skapade att söka den Helige «

Vi är skapade att söka efter helighet. Egentligen att söka den Helige.Det menar syster Karin vid Alsike kloster. Hon och de andra Helgeands-

systrarna är för många själva sinnebilden för att välja ett heligt liv. Men det slår hon ifrån sig. ”Det är många i stugorna som är frommare än jag”, säger hon och skrattar gott.

GRYTAN PUTTRAR I köket. Klara, syster Karins med-hjälpare, ansvarar i dag för lunchen. Det är precis fullt i klostret i den gamla skolan i Alsike och kön att få plats är ringlande lång. Klostret får i runda slängar 20 förfråg-ningar varje vecka om att få sin tillflykt där.

Vi sitter i det mindre rummet bredvid köket för att kunna tala ostört, men ändå finnas till hands om det behövs. Ämnet för samtalet är ”helighet”, men det tar sin början i just denna vardags bestyr.

– I dag är alla förskolebar-nen på förskola. Det ska bli så spännande att se hur det har gått, säger hon. I klostret just nu finns flyktingar över hela skalan; från helt papperslösa, till personer och familjer som är under pågående utredning om uppehållstillstånd, till någon som redan fått svenskt medborgarskap. Alla barnen har plats i skolor i kommu-nen.

– Sådan är lagen sedan förra sommaren. Men Knivsta är en föregångskommun, förklarar syster Karin och berättar hur Knivsta kommun för fem-sex år sedan fattade det modiga beslutet att bestämma att alla barn i kommunen ska ha rätt till skolgång. Alla. Oavsett pappersstatus.

– Det här gjorde att barnen här i klostret både fick skol-skjuts och specialhjälp när de har haft särskilda behov.

DET ÄR ETT liv fyllt av prak-tiska göromål i Alsike kloster. Det mesta kretsar kring arbe-tet med de flyktingar som sökt sin fristad här, ett arbete som pågått alla de femtio åren som klostret har funnits. Under mötet hinner både matlag-ningen, trilskande oljepannor och igenkorkade stuprännor avhandlas. Men också detta ord. Helighet.

– Jag har tänkt på det några dagar. Helighet är ju något vi alla människor söker efter. Vi är skapade på det viset. Det är därför det överhuvudtaget finns religioner. I oss finns en längtan till det heliga, eller egentligen till den Helige, till Gud själv.

HON REFERERAR TILL 2 Mose-boken i Gamla testamentet där det berättas om Mose, som ville se Gud. Men fick han se Guds ansikte skulle han genast dö. Därför kunde han bara få se Gud på ryggen.

– Vi kommer aldrig kunna vidröra det heliga utan att dö. Men i och med att Jesus Kristus kom till jorden, tog hela vår synd, skuld och skam på sig i döden på korset, så öppnades en väg för oss att få

komma nära Gud själv. Det är ju helt fantastiskt, ler hon.

DETTA MÖTE MED helighet finns i mässan, i nattvardens vin och bröd tillsammans med andra kristna, förklarar syster Karin.

– Vi kan inget göra för att förtjäna det. Vi kan bara tro och ta emot. Där i kommunio-nen, tillsammans med andra i den världsvida kyrkan, får vi del av Gud själv. Det är ett mysterium. Vi kan bara förstå det till viss del, säger hon.

HENNES VAL ATT leva sitt liv som nunna, utan knappt några egna saker, självutgi-vande för andra, utan egna barn och livspartner, det har inte på något vis att göra med att förtjäna denna närhet till Gud, försäkrar syster Karin. Den kan man inte köpa med vare sig pengar eller goda gärningar.

– Det handlar uteslutande om att det är min kallelse. Den väg just jag skulle gå. Vi har alla vägar som är våra.

Möjligheten att möta den Helige utan att förgås är given till alla efter dopet i mäsasn, säger hon.

– Ingen är syndfri. Det är många som är frommare än jag ute i stugorna, säger hon och skrattar gott. Men vi är alla kallade till att bli hel-

gon, genom att ta del av det Heliga.

MÖTET MED GUD själv är motorn som ger orken att ge till andra. Nunnorna möts till bön och andakt sex gånger om dagen.

– Stunderna i vårt kapell är som ett modernt värmeverk. Dit tar jag min oro och ångest men också min glädje och läg-ger fram den inför Gud som tar hand om den, säger syster Karin.

Mårten Gudmundhs

Klara och syster Karin tar en kaffepaus i förmiddagens arbete i Alsike kloster. På vöggen hänger en kopparbild av Jesu sista måltid.


Helena Dahlberg:– Jag upplever helighet när jag är mentalt stilla och förankrad i nuet. Det kan vara var som helst.

Lars Olofsson:– För mig hänger helighet ihop med respekt! Jag tänker att man upplever det heliga när man gör något gott av det som är svårt!

Det heliga kan dyka upp när som helst och var som helst - vi missar nog de heliga oftare än vi ”fångar” det heliga ögonblicket.

Erik Bolkéus:– Det heliga upplever jag i natt-varden! Det är som en pulserade känsla i bröstet, man blir både helt lugn och nästan skakig sam-tidigt. Det är en otroligt närvaro och energi!

När och var upplever du helighet?ENKÄT: ANNE-LINA SANDELL JANNER

Klara och syster Karin tar en kaffepaus i förmiddagens arbete i Alsike kloster. På vöggen hänger en kopparbild av Jesu sista måltid.

MÅ

RTEN

GU

DM

UN

DH

S


PÅ GÅNG

KYRKOÅRET – detta händer första kvartalet

DECEMBER JANUARI30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 4

1 i a

dven

t

2 i a

dven

t

3 i a

dven

t

4 i a

dven

t

juld

agen

juln

atte

n

anna

ndag

jul

sö e

jul

nyår

sdag

en

sö e

nyå

r

tret

tond

edag

jul

1 e t

rett

onde

dage

n

ADVENTSTIDEN JULTIDEN

Kyrkoåret startar

Här minns vi martyrerna

Jesu dop i fokus

KYRKOÅRET börjar Första söndagen i adventstiden.

ADVENTSTIDEN omfattar de fyra söndagarna fram till jul. Tiden handlar om förberedelse. Ordet Advent kommer från latinets adventus (Domini) som betyder (Herrens) ankomst. I kyrkan är advent en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul.

JULTIDEN inleds ofta på julnatten med en julnattsmässa, annars på juldagen, ofta med en julotta där vi gläds över Jesu födelse. Julens färg är vit; nu är fastan över och vi går in i en tid av glädje. Annandag jul firar vi den helige Stefanos dag. Då tänker vi speciellt på dem som fått lida för sin tro. Jultiden avslutas med Trettondedag jul, den dag då de vise männen som följt stjärnan från sitt hemland efter sin långa resa kom och hyllade Jesusbarnet med sina gåvor.

TRETTONDAGSTIDEN

SÖNDAG 30 NOVEMBER 1:A SÖNDAGEN I ADVENT kl 16.00 Vassunda kyrkaMusikgudstjänstChorus Nouveau under ledning av Magnus Ericsson. Olof Norberg, präst.Kyrkkaffe i församlingshemmet.

SÖNDAG 7 DECEMBER 2:A SÖNDAGEN I ADVENT kl 18.00 Lagga kyrkaMusikmässa med advents- och julmusik ”Sjung med himmelen”Kyrkokören med solister under ledning av Erik Tegenborg.Johan Näslund, flöjt. Gunilla Norlin, piano.Helene Lindström, präst.

LÖRDAG 13 DECEMBER kl 14.00 S:ta Birgittakyrkan Barnens Lucia Pyttekören och barnkören Nova under ledning av Anne-Lina Sandell Janner.Alla barn får komma klädda för Luciatåg och gå med om de vill!Kyrkan öppen för servering efter konserten och under eftermid-dagen.

kl 18.00 S:ta BirgittakyrkanLucia-konsertKören Credo samt ungdoms-grupp under ledning av Anne-Lina Sandell JannerVi firar Knivstas Lucia.Servering efter konserten.

LÖRDAG 20 DECEMBER kl 18.00 S:ta BirgittakyrkanVi sjunger julen inKnivsta församlings alla körer under ledning av Anne-Lina Sandell Janner.S:ta Maria Gospelkör under led-ning av Anna Bergvall.Instrumentalister.Mingelfika efer konserten.

SÖNDAG 21 DECEMBER4:E SÖNDAGEN I ADVENTkl 18.00 Östuna kyrka Nu tändas tusen juleljus- vi sjunger julens sånger!Kör, instrumentalister och för-samling under ledning av Bertil Magnusson. Nils Erik Åberg, präst.

TISDAG 6 JANUARITRETTONDEDAG JULkl 18.00 Husby-Långhundra kyrkaJulmusikgudstjänst ”Stjärna ur fjärran”Fanny Sverke, sångSångkvartettErik Tegenborg, kantorDavid Silverkors, präst

Här är musikeni advent och jul

Att sjunga och spela är bra för hela människan. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/knivsta under rubriken ”Musik och körer i Knivsta pastorat”.

MA

RTIN

JA

NN

ER


FRÅGA PRÄSTEN

FEBRUARI1 4 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

2 e

tret

tond

edag

en

3 e

tret

tond

edag

en

sept

uage

sim

a

kynd

elsm

ässo

dage

n

fast

lags

sönd

agen

asko

nsda

gen

1 i fa

stan

FASTAN

Jesu dop i fokus

Jungfru Maria kyrkogångsdag

TRETTONDAGSTIDEN har fått den gröna färgen - hoppets och vårens färg, men också den färg som används då ingen annan färg är föreskriven. Under Trettondagstiden firas två speciella söndagar, kyndelsmässodagen och fastlagssöndagen.

Kyndelsmässodagen, även kallad Jungfru Marie kyrkogångsdag, är en festdag i kyrkan. Då berättar vi om hur Maria bär Jesus till templet och om Symeon och Hanna som kan bekräfta att Jesus är Messias, den utvalde, som kommit för att befria.

Fastlagssöndagen, är en fest-dag med rubriken ”Kärlekens väg”. Denna dag och dagarna fram till askonsdagen präglas av glädje, festival och karneval.

FASTETIDEN börjar på Askonsdagen. I askons-dagsmässan tecknar präs-ten vanligen ett kors med aska på deltagarnas pannor för att påminna om män-niskans dödlighet. Fastan är en tid för eftertanke inför påsken, en tid då vi avstår saker; traditionellt kött och fet mat, i dag kanske godis eller rentav Facebook.

Fråga: Hur kan det fin-nas en god, allsmäktig Gud i en värld så fylld av ondska?

David Silverkors, präst, svarar:Frågan kallas för Teodicépro-blemet och spänner både över den intellektuella frågeställ-ningen, om hur det logiskt går ihop, och över den personliga – när vi själva eller människor vi känner drabbas av ondska.

Ett modernt filosofiskt svar på frågan finner vi hos Alvin Plantinga (som 1965 publicerade ”The Free Will Defence”). I vida filosofiska kretsar anses han ha lyckats försvara att Gud både är allsmäktig och god samtidigt som ondskan finns. Argumen-tet handlar om att det inte bara är Gud och ondskan vi ska pussla samman, utan även människans fria vilja.

I korthet går Plantingas argument ut på följande: En värld där vi har fri vilja

i meningsfull mängd är mer värdefull än en värld utan fri vilja. Det innebär att Gud skapade människan med möjligheten att göra ont och kan inte bestämma över hur hon ska välja. Det får i sin tur följden att människor väljer att göra onda saker, vilket är källan till moralisk ondska. Men faktumet att människan fritt väljer att gå fel, motsäger varken Guds allmakt eller hans godhet, för han kunde enbart ha stoppat den mora-liska ondskan genom att ta bort möjligheten till att välja det moraliskt goda. Den värld vi lever i är den bästa möjliga Gud kunnat skapa där han samtidigt minimerar ondska i kombination med att männis-kans fria vilja finns.

JAG TROR ATT vi sympatise-rar med tanken på att ha en egen vilja och rätten att få utöva den. Enligt Plantinga innebär den dock att världen ser ut som den gör, för andra människor gör andra val än vi själva.

Personligen finner jag det vara ett rätt tillfredsställande svar rent intellektuellt, men det är kanske inte lika lätt på det känslomässiga planet.

ETT KLASSISKT LUTHERSKT svar på frågan är att vi inte vet varför Gud tillåter ondskan att florera som den gör i världen. För det har han inte berättat för oss. Så när vi står inför frågan om Gud och ondskan, får vi utgå från vad vi vet och ställa oss frågan om det är nog för att vi ska kunna lita på Gud.

”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.” - Joh 3:16

Så vad är det då

vi vet? Bibeln berättar om hur Gud skapat världen och gjort oss människor till sin avbild. Bibeln berättar hur Gud inte låter sig nöja med att vi valt bort honom, utan att han bli-vit människa i Jesus Kristus. Han visade oss hur vi ska leva våra liv och han offrade sig för våra synders (våra mora-liska bristers) skull på korset. Han besegrade döden och har

gått före oss till himlen för att bereda plats för oss där. Han har alltså delat våra plågor och gått i döden för var och en av oss. Frågan vi får ställa oss är, är

detta en Gud jag, trots mina och

andras lidan-den i detta liv, kan lita på?

För min del vet jag vilket svar jag vill leva

mitt liv i, vet du?

I Knivsta pastorat finns flera möjligheter att träffas för att samtala kring kristen tro. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/knivsta och klicka på rubriken ”Mötesplatser för vuxna”


DÖPTA-VIGDA-BEGRAVDA

Alsike församlingDopgudstjänsterAlvin Hägerström

VigselgudstjänsterAnna Fredlund och Ingolf Pääjärvi

BegravningsgudstjänsterGunborg Johansson

Husby-Långhundra församlingBegravningsgudstjänsterBernt LindqvistStig ÅsbergMaj-Britt Zotterman

Knivsta församlingDopgudstjänsterAlvar BågvikenCaroline HagedomLilly LundinOskar FolkessonMio AnderssonTheodor Alström DahlénNoah Alström DahlénEris BrandtOskar SandbergErik SandbergAlvin SöderbergBewin James Lindberg

VigselgudstjänsterAnnika Bremer och Niklas Svanström

Erica Wall och Magnus BurlingJohanna Johansson och Kenneth HagedomElin Åhrberg Zetterholm och Mårten Eker

BegravningsgudstjänsterBirger NorrmanHugo BromsLars Stremberg

Vassunda församlingDopgudstjänsterIda FridénTheodor Salén HellqvistElin Aston Brånn

Milton LindströmVilda HöijerLudwig Vastesson

VigselgudstjänsterIngela Svanäng och Björn HesthamarJacqueline Markstedt och Fredrik Vastesson

Östuna församlingVigselgudstjänsterLeena Myrberg och Lars Flood

BegravningsgudstjänsterBritta LinderIrene Frölander

Här förtecknar vi de kyrkliga handlingar som har ägt rum i pastoratet under perioden 20140904 -20141103

Alvar, 6/9 2014

Alvin, 18/10 2014

Bewin James, 25/10 2014M

ATIL

DA

SC

HEN

NIN

G

Ida, 13/9 2014

Oskar, 27/9 2014 Vigsel mellan Anna Fredlund och Ingolf Pääjärvi, 13/9 2014

Vigsel mellan Jacqueline Markstedt och Fredrik Vastesson och dop av Ludwig, 25/10 2014. Familjen har tagit efternamnet Wastesson.Vigsel mellan Leena Myrberg och Lars Flood, 13/9 2014.

ELIN JONSSON


AKTUELLT FRÅN S:T MARIA ALSIKE

Vill fotografen ha en skrikbild så får han det. Hanna Lawyer, Angelica Norlander, Emelie Rosqvist, Axel Lindström, Tristan Gumble, Hugo Lourenco, Philip Åkervall levererar.

Alexandra Nygård förbereder lunchen. Tempot är högt. Om tjguo minuter kommer det första gänget hungriga elever.

Eget kök ökar prestationenKÖKET I S:ta Maria lagas all mat för den egna verksamheten. Fördelarna är flera, menar Sara Wallmyr Kindstedt, ansvarig för bland annat kök och konferens.

- Vi har jätteduktiga kockar, så maten blir verkligen god och näringsrik, konstaterar hon.

Att den inte behöver transpor-teras och hållas varm länge bidrar förstås också till både smak och kvalitet.

Men kanske viktigaste vinsten, menar Sara Wallmyr Kindstedt, är den nära relationen med försko-lan och skolan.

– Vi har ett fantastiskt sam-arbete här i S:ta Maria Alsike, där vi utvärderar matsedeln löpande. Orken och prestationen påverkas mycket av lunch och mellanmål och vi har flera gånger finjusterat matsedeln efter att vi har fått feedback om eftermiddagsorken från skolan och förskolan.

JULTIPS: Låt faster bo på vandrarhemVANDRARHEMMET S:ta Marias vandrarhem har rum lediga under jul- och nyårshelgerna.

Passa på att boka, medan det fortfarande är ledigt!

Det är nytt och fräscht, från 240 kronor per person i dub-belrum (bara 100 kronor för extrasäng). Läs mer på: http://sanktamariaalsike.se/konferens/vandrarhem-sta-maria-alsike/

S:ta Maria Alsike är en plats för människor att mötas och växa. Här finns förskola, skola F-6, LSS-boende, lägenheter, vandrarhem, restaurang, café, konferens, rörelsesal och kapell. Flera av lokalerna kan hyras. Läs mer på: www.sanktamariaalsike.se

En härlig höst och vinterSKOLAN Kan ni tänka er att skrika för allt vad ni är värda rätt in i kameran? Den frågan behöver man bara ställa en gång till klass sex i S:ta Maria skola. Här är man van att både spela teater och jobba med bilder och multimedia med sina iPads.

Vi skriver början av november när tidningen gästar S:ta Maria skola. Höstlovet har just slutat och det är några korta oxveckor kvar tills december brakar loss

med alla härliga extrahändelser som väntar.

– Just nu laddar vi för en stor nobelfest, med nomineringar, utmärkelser och en härlig lunch med efterrätt från köket och med både lärare och elever fin-klädda, säger rektor Lotta Tham.

HÖSTEN HAR VARIT händelserik. Inför FN-dagen hade klasserna övat in fredssånger och skrivit egna dikter, som sedan fram-fördes inför resten av skolan i rörelsesalen. Skoljoggen drog in

hela 2 500 kronor till ett skolpro-jekt i pastoratets vänförsamling i Musume, Zimbabwe.

Flera gånger under hösten har skolan letat sig utanför de egna väggarna, bland annat med aktiviteter på Eda lägerskola, uteskola varje vecka och en promenad tillsammans med pil-grimer en bit av den nyöppnade pilgrimsleden Ingegerdsleden för den som ville.

Sankta Maria skola har i dag 140 elever fördelat från förskole-klass till årskurs sex.

Duschas i sagorFÖRSKOLAN - Den här hösten ”duschar” vi barnen med sagor, gamla sagor, sägner, nya sagor, fabler och utländska sagor. Det innebär att barnen får uppleva sagor med alla sinnen, både ge-nom att se och lyssna, men även vara delaktiga och skriva eller spela teater, sjunga eller skapa, berättar förskolechefen Irene Molander.

Förskolan har det här läs-året 60 barn och tio pedagoger, fördelat på tre avdelningar i S:ta Maria förskola och en i Vassunda.En massa härliga sagor har fått extra utrymme i S:ta Maria förskola.

MG

MG

MG


TILL SIST

Präster Anders Johansson, kyrkoherde .......................................... 018- 34 68 [email protected]

Olof Norberg, bitr kyrkoherde ........................................... 018-34 68 08 [email protected]

Matz Antesten (vik) ............................................................... 018-34 68 30 [email protected]

Erik Eckerdal, (tj.ledig) [email protected]

Helene Lindström ................................................................... 018-34 68 06 [email protected]

David Silverkors ...................................................................... 018-34 68 40 [email protected]

Hans Stigzelius (vik)................................................................ 018-34 68 04 [email protected]

Martin Valman (föräldraledig tom 141231) .......................... 018-34 68 10 [email protected]

Nils Erik Åberg (vik).........................................................018-34 10 40 (vx)

Diakoner Carina Hedman ......................................................................... 018-34 68 16 [email protected]

Marie Simas Nordberg ...........................................................018-34 68 32 [email protected]

Christina Åberg (vik) .................................................................018-34 68 12

Musiker

Anne-Lina Sandell Janner, samordnare ..............................018-34 68 38 [email protected]

Anna Bergvall ............................................................................018-34 68 36 [email protected]

Bertil Magnusson ....................................................................018-34 68 44

Gunilla Norlin .............................................................................018-34 68 42 [email protected]

Erik Tegenborg ..........................................................................018-34 68 14 [email protected]

Barn- & ungdomsansvariga Therese Hamrén (tj.ledig)[email protected]

Hannele Larsson ........................................................................018-34 68 31 [email protected]

Nils Lindmark ............................................................................ 018-34 68 19 [email protected]

Niclas Sand (vik) ......................................................................018-34 68 28 [email protected]

Vaktmästare Jan Moby, Fastighets & kyrkogårdschef ...........................018-34 68 48 [email protected]

Henrik Eklund ............................................................................018-34 68 56

Martina Karlsson ......................................................................018-34 68 59

Kenneth Lager ..........................................................................018-34 68 52

Emil Molinder ........................................................................... 018-34 68 50 [email protected]

Kristina Wolrath .......................................................................018-34 68 34 [email protected]

Administration Lacka Linder, kanslichef ..........................................................018-34 68 17 [email protected]

Helén Eriksson ...........................................................................018-34 68 21 [email protected]

Ola Forsgren .............................................................................018-34 68 24 [email protected]

Mårten Gudmundhs ...............................................................018-34 68 29 [email protected]

Eva Lindén ................................................................................ 018-34 68 03 [email protected]

Nils Lindmark ............................................................................ 018-34 68 19 [email protected]

Samuel Öhlin .............................................................................. 018-34 68 11 [email protected]

PersonalfrågorAnna Antesten, personalchef ............................................. 018- 34 68 20 [email protected]

För kontaktuppgifter till S:ta Maria skola, förskola, LSS-boende m.m. se hemsidan www.sanktamariaalsike.se.

www.sanktamariaalsike.sewww.svenskakyrkan.se/[email protected]

KONTAKTA OSS

Projektet:SKIA = Svenska Kyrkans Internationella ArbeteSvenska kyrkans internationella arbete inleddes på 1870-talet. Kyrka, skola och sjukhus stod i centrum. Sedan dess har arbetet fortsatt för en rättvis värld utan hunger, fattigdom och förtryck. Svenska kyrkan stöder ett stort antal projekt runt om i världen. Plusgironummer: 90 01 22-3

Läs mer om Svenska kyrkans omfattande internationella arbete: http://svenskakyrkan.se/internationelltarbete

IKO

N

Documents

1404 pastoratstidningen webb