7164 002 9

  • View
    225

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-002-9.pdf

Text of 7164 002 9

  • Frord

    Sedan 1999 har ett utvecklingsprojekt pgtt om marksten ochplattor p trafikerade kommunala ytor. Projektet har finansie-rats av Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare SvenskaKommunfrbundet) tillsammans med Svensk Markbetong somr ett tekniskt samarbetsprojekt mellan STARKA Betongindu-strier, S:t Eriks AB, Cementa AB och Skanska Prefab AB.

    Projektet har drivits i tre delar dr de tv frsta delarna haravrapporterats i var sin rapport.

    Belggning med Plattor och Marksten av Betong - Projekte-ringsanvisningar och rekommendationer (andra upplagan2002)

    Marksten och Plattor p trafikerade kommunala ytor - Till-stndsuppfljning och underskning av markstensytor (2001)

    Tidigare skrifter om marksten och plattor har till strsta delenbehandlat projektering och utfrande. Frn anvndarna efter-frgas ocks anvisningar fr drift och underhll. Projektets del 3har drfr inriktats mot att sammanstlla den kunskap och deerfarenheter som finns om drift och underhll av markstens-belggningar. Resultatet frn del 3 redovisas i denna handbok.Arbetet med handboken har utfrts av Bengt-ke Hultqvist vidVTI tillsammans med representanter frn Sveriges Kommuneroch Landsting (tidigare Svenska Kommunfrbundet) ochSvensk Markbetong: Carmita Lundin, Sveriges Kommuner ochLandsting; Hans Hellberg, Stockholms gatu- och fastighetskon-tor; ke Sandin, Trafikkontoret i Gteborg; Anna Kanschat,Malm gatukontor; Jan-Erik Karlsson, S:t Eriks AB och ErikSimonsen, Cementa AB.

    Sveriges Kommuner och Landsting i januari 2005

    PlAnoR OCH MARKSTEN

    Marksten och plattorp trafikeradekommunala ytorr~"",~ .. ...........,...~-P...,,,. ..................pleaoDrodl~...........

    Marksten och plattor del III - drift & underhll 1

  • Innehll

    Frord 11. Bakgrund 32. Projektering och utfrande vid nybyggnad 5

    Projektering SUtfrande 7Besiktning och inspektion 8

    3. Skador 94. Drift- och underhllstgrder 10

    Barmarksrenhllning 10Rengring 10Ogrsbekmpning 12Underhll av fogar och kantinspnningar 14Vinterunderhll. halkbekmpning lS

    5. Reparationstgrder 16Uppgrvning och omlggning 16Ojmnheter och sttningar 18Spr och deformationer 18vergngskonstruktioner 19

    6. Skade- och tgrdskatalog 20l. Ojmnheter 212. Spr 223. Kantskador 234. Skador vid vergngen mellan olika belggningsmaterial 24S. Glidningar av stenar 2S6. Skador vid anslutningar till brunnar m m 26

    7. Ogrsbekmpning 27Referenser 39

    SverigesKommuneroch Landsting

    Sveriges Kommuner och Landsting 200511882 Stockholm Tfn 08-4527000 Epost: gata@skl.se Webb: www.skl.seSedan 1 januari 2005 samverkar Svenska Kommunfrbundet och Landstingsfrbundet

    under nytt gemensamt namn - Sveriges Kommuner och LandstingDenna rapport r finansierad av FoU-gruppen fr gator och trafik. Det r en av de frstarapporterna som ges ut av det nya frbundet. Den observante lsaren kan se att vi bytt

    typografi. De nya typsnitten heter Charlotte Sans och Berling Nova.

    ISBN: 91-7164-002-9Tryckeri: Alfa Print. Sundbyberg

    Text: Bengt-ke HultqvistFoto: Bengt-ke Hultqvist och Dansk beton Industriforening

    Omslagsfoto av Bjrn Hrdstedt: Sergels torg. "Plattan", i centrala StockholmRedigering. form och produktion: Bjrn Hrdstedt

    Distribution: Tfn 020-31 3230, fax 020-31 3240www.skl.se (vlj Publikationer)

  • 1. Bakgrund

    Marksten och plattor har blivit alltmer vanligt som belggning pgator, torg och ppna platser. P trafikerade ytor anvnds huvud-sakligen marksten, medan bde marksten och plattor r lmpligasom belggning p gngytor och ytor med lttare trafik.Under den senaste femrsperioden har anvndningen av markstenoch plattor kat med mer n 50 procent i Sverige. En anledning rdet kade intresset fr estetik dr marksten och plattor i allt hgregrad anvnds i stllet fr asfalt. En annan anledning r den kadesatsningen p skrare trafik i ttorter dr belggningar av markstenanvnds i praktisk utformning fr att uppmrksamma bilister patt lgre hastighet rder. Dessutom har branschen tagit framteknisk kunskap som har sammanstllts och marknadsfrts.

    Vid jmfrelse med andra lnder i Europa r Sverige nd en litenanvndare av marksten och plattor. I Sverige anvnds rligen 0,3kvmlinvnare eller totalt 3 milj kvm. I Danmark anvnds rligenI,S kvm/invnare och i Holland 1,2 kvmlinvnare. I Tysklandanvnds rligen s mycket som 2,S kvm/invnare eller totalt200 milj kvm per r.P senare r har kommunerna arbetat mycket inom trafiksker-hetsomrdet med att skra trafikmiljn fr oskyddade trafikanter.En viktig del i detta arbete r att snka hastigheterna. Hastighets-dmpande tgrder inkluderar ofta att krbanan smalnas av och attde olika funktionerna i gaturummet tydliggrs. Genom att vljaolika belggningsmaterial, till exempel beroende p om det r kol-lektivkrflt eller om man befinner sig i en korsning med upphjdgngbana, fr man en tydligare trafikmilj. Det material som oftaanvnds och kombineras med asfalt r betongmarksten. Vanligtvisr de gator som krver olika former av trafikskerhetstgrdertungt belastade gator dr hga krav stlls p belggningen.Fr att frbttra kunskapen om markstensbelggningar har Sveri-ges Kommuner och Landsting (tidigare Svenska Kommunfrbun-det) och Svensk Markbetong gemensamt tagit fram en handbokfr projektering och utfrande som innehller anvisningar ochrekommendationer fr belggningar av plattor och marksten avbetong. De anvisningar som har tagits fram gller dock enbart ytorsom trafikeras upp till och med trafikklass 4 i VG 94, dvs S miljo-ner standardaxlar. Dimensioneringsanvisningar br tas fram venfr hgre trafikklasser och fr belggningar dr trafikskerheten

    1. Bakgrund 3

  • krver olika former av tgrder ssom avsmalning av krbanan,upphjningar av vergngsstllen och blandning av olika belgg-ningsmaterial.

    Vid uppfljning av tillstndet fr olika markstensytor har detframkommit att det ofta r stora skillnader i livslngd och skade-utveckling mellan olika ytor. P de markstensytor dr skadorintrffar, uppkommer dessa ofta redan under det frsta ret, ochorsaken till skadorna r ofta brister i projektering eller utfrande.Rtt projekterade och rtt utfrda markstensbelggningar fr oftamycket lng livslngd.Tidigare skrifter om marksten har till strsta delen behandlat pro-jektering och utfrande. Frn anvndarna efterfrgas ocks anvis-ningar fr drift och underhll. Syftet med denna handbok r attsammanstlla den kunskap och de erfarenheter som finns om driftoch underhll av markstensbelggningar. Handboken r avsedd attanvndas av projektrer, entreprenrer samt drift- och underhlls-ansvariga i kommunerna.

    4 Marksten och plattor del III - drift & underhll

  • 2. Projektering och utfrande vidnybyggnad

    Projektering och utfrande beskrivs utfrligt i den handbok somtidigare har tagits fram av Svensk Markbetong och Sveriges Kom-muner och Landsting (tidigare Kommunfrbundet). I detta kapitelsammanfattas ngra utvalda avsnitt frn projekteringshandboken.

    ProjekteringRedan vid projekteringen lggs grunden fr om en markstensytakommer att bli bra eller dlig. Viktiga saker att tnka p r inspn-ningar av kanter, avvattning av ytan och drnering av vgkroppensamt anslutningar mot brunnar och vergngar till andra belgg-ningstyper. Vid projekteringen r det ocks viktigt att ytan utfor-mas s att den r ltt att skta, samt att en underhllsplan tas fram.Erfarenheter frn underhll av tidigare utfrda ytor br tillvaratasvid projekteringen av nya markstensytor.

    GeolexlllTerrass

    Obundet bartager

    Frslilrkningslager

    Uppbyggnad avmarkstens-verbyggnad.

    verbyggnadenMarkstensverbyggnaden r uppbyggd som en traditionell vg-verbyggnad med frstrkningslager, brlager och belggning.Belggningen bestr av sttsand och plattorImarksten av betong.En viktig del av belggningen r fogarna mellan plattorna/mark-stenarna. Fr att stenarna ska samverka som en belggning mstefogarna fyllas med fogsand. Stenens form och lggningsmnstretpverkar ocks belggningens brfrmga.Vid projekteringen r det srskilt viktigt att utforma markstens-ytorna s att man skerstller inspnning, avvattning och drne-ring. En markstensbelggning r inte helt tt utan mste utformass att intrngande vatten kanavledas. Detta r srskilt viktigt nrman anvnder tta bundna brlager.

    Normalt efterstrvas obundna grus-brlager i markstensverbyggnadermen i flera kommuner har manocks goda erfarenheter av bundnabrlager. Om bundna brlageranvnds som frstrkning vid storatrafiklaster, mste drneringen avbrlagerytan vara skerstlld.

    2. Projektering och utfrande vid nybyggnad 5

  • Brlagret ska ha en jmn tjocklek och vara vl packat. Brlagerytanska vara jmn och ha samma lutning som den frdiga belggning-en. Sttsanden utgr underlaget (bdden) fr markstenen ellerplattan och ska best av ett 30 mm jmntjockt lager. Sttsandenska ha en kontinuerlig gradering (0-4 mm). Fogen r en vsentligdel av belggningen och det r viktigt att fogen r fylld under helabrukstiden fr att stenarna ska samverka i belggningen. Fogen skavara 3 mm bred och fogsanden ska ha en kontinuerlig gradering(0-2 mm).KantinspnningarKantstdets frankring och utformning har betydelse fr att und-vika glidningar i belggningen. P trafikerade ytor ska kantstdenvara vl frankrade p bda sidor av belggningen. Dr mindreeller inga trafiklaster frekommer kan en platta eller strre mark-sten frankrad i grus anvndas i stllet. Vid tungt belastade ytor,exempelvis bussgator och busshllplatser, ska kantstd satta ibetong avsluta belggningen.

    Vattenavrinning och drneringVattenavrinningen r alltid viktig att lsa vid gatu- och vgpro-jektering. Kvarstende vatten i konstruktionen, speciellt i stt-sandskiktet, innebr att besvrliga skador ltt uppkommer. Fr atten effektiv avrinning ska erhllas br den tvrgende lutningenvara minst 2,5 procent. Vald lutning ska glla fr samtliga lager,frn terrassniv till frdig yta, s att varje lager r jmntjockt.Normalt utformas verbyggnaden med dubbelsidigt eller enkel-sidigt tvrfall. Att utforma verbyggnaden som en valvkonstruk-tion kan bidra