Förord Ett syfte med föreliggande rapport är att ge sjukvårdshuvudmännen information om rutiner för hanteringen av föremål som kan innehålla smittämnen. Syftet är vidare att bidra till en mellan sjukvårdshuvudmännen gemensam hantering av detta avfall och att underlätta för berörda att hitta rätt i regelsystemen för transport av farligt gods. En säker hantering av smittförande ämnen, utan krångel och onödiga kostnader, är en ytterligare målsättning.

Rapporten har utarbetats av konsultföretaget Kemi & Miljö i Stockholm med Bertil Krakenberger som projektledare. Författaren svarar själv för rapportens innehåll som även har granskats av Bengt Stridsberg, Statens räddningsverk och Ewa Ljungdahl-Ståhle, Smitt-skyddsinstitutet. Båda har deltagit i arbetet med rapporten och lämnat värdefulla synpunk-ter. I rapporten behandlas huvudsakligen inrikes transporter1 .

Smittskyddsinstitutet har gett ut en anvisning om hur prover ska hanteras, ”Packa provet rätt”2 . Den ska fungera som en lathund för den som står med ett provrör i handen och und-rar hur man ska göra. Men de som har kunskap om reglerna för transport av farligt gods eller som har kompetens inom smittskyddsområdet kan ha behov av en djupare genomlysning av området. Dessutom fi nns det även andra godsslag som kan innehålla smittförande ämnen.

De regler som ligger till grund för detta dokument ändras fortlöpande. Texten är upp-daterad till vad som gäller för transportregelverken 2005. Lokala rutiner som upprättats sedan tidigare behöver justeras. Rutiner som gäller transporter på väg och järnväg ska, enligt Statens räddningsverk, vara justerade senast 2005-07-01 för att uppfylla dessa regler. Nya ändringar av reglerna för transport av farligt gods sker fortlöpande.

Provtagning och hantering av provmaterial inom sjukvården omfattas av Hälso- och sjuk-vårdslagen. Det måste därför fi nnas rutiner som säkrar patientsekretess och kvalitet i verk-samhet som rör provtransport. Dessa aspekter har inte tagits med i denna text eftersom den främst har ett transportsäkerhetsperspektiv.

Rapporten vänder sig främst till dem som utformar och ansvarar för rutinerna, t.ex. berörda verksamhetschefer, transportchefer, miljöchefer, säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods och de som ansvarar för upphandling av transportförpackningar och transporttjänster.

Kontaktperson vid Sveriges Kommuner och Landsting har varit utredare Thomas Rostock.

Stockholm i juni 2005

Sveriges Kommuner och LandstingSveriges Kommuner och Landsting

Ellen HyttstenDirektör, Avdelningen för vård och omsorgDirektör, Avdelningen för vård och omsorg

1) Det förekommer i viss utsträckning transporter av prover till andra länder. I de fall dessa transporter sker med fl yg så kan IATA-DGR PI650 vara minimikrav. Där stadgas t ex att prover ska skickas i förpackningar där den minsta sidan ska vara minst 10 cm. Ytterligare krav kan tillkomma. Speditören kan antagligen visa på dessa krav och hur de kan lösas.

2) Kan hittas på www.smittskyddsinstitutet.se/upload/Publikationer/packa_provet_ratt.pdf

2

Frågeställningar kring transporter av föremål som kan innehålla smittämnen – goda rutiner inom sjukvårdenGrunder för klassningenSmittförande ämnen är farligt gods när de ska transporteras. I alla regelverk slås fast att smittförande ämnen endast är sådant som kan överföra sjukdom till dem som utsätts för ämnena och om det är osannolikt att ämnena kan överföra sjukdom ska de inte omfattas av bestämmelserna.

Transportreglerna för alla olika transportslag3 utvecklas huvudsakligen ur FN:s rekom-mendationer för transport av farligt gods4. När ändringar sker i FN-rekommendationerna görs dock motsvarande ändringar i transportreglerna med betydande eftersläpning. Vissa av våra tolkningar av regelverken baserar sig på texter i senaste upplagan av FN-rekommen-dationerna.

GodskategorierDe godskategorier som har relevans i samband med reglerna för transport av smittförande ämnen är

• prover av alla slag från patient med konstaterad eller misstänkt smitta. Smittämnen klassas i kategori A eller B. Defi nitionerna av dessa kategorier anges i bilaga 1

• prover utan smittmisstanke

• avfall från behandling av patient med allvarlig smitta eller smittförande avfall från mikrobiologiskt laboratorium

• skärande/stickande avfall som varit i kontakt med kroppsvätska

• infekterad tvätt

För dessa godskategorier står valet mellan följande klassningar:

• UN 28145 SMITTFÖRANDE ÄMNE SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR

• UN 3373 DIAGNOSTISKA PROVER

• UN 3291 KLINISKT AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller

• Ej farligt gods

Skillnader mellan transportslagBeskrivningen av hanteringen utgår från reglerna för transport av farligt gods på väg (ADR-S). Reglerna för transport på järnväg (RID-S) är nära identiska i de avseenden som har betydelse här. Där reglerna för övriga transportslag avviker från ADR-S anges detta i avsnitten för transport till sjöss, i luften och med posten.

3) ADR för transport på väg, RID för transport på järnväg, IMDG för transport till sjöss och IATA-DGR eller ICAO-TI för transport i luften. ADR och RID fi nns med vissa nationella avvikelser. De svenska reglerna heter ADR-S och RID-S. ADR-S och RID-S kommer i nya upplagor vid årsskiftet 2004/2005. Denna skrift är upp-daterad till och med dessa upplagor.

4) UN Recommendations for the Transport of Dangerous Goods, ST/SG/AC. 10/aktuell upplaga5) UN står för United Nations (FN) och de nummer som förekommer efter är de som anges i ”FN-rekommenda-

tionerna för transport av farligt gods” och även i regelverken för transport av farligt gods på väg, på järnväg, till sjöss och i luften. Varje typ av farligt gods har ett eget UN-nummer.

3

1 Prover och avfall med konstaterad eller misstänkt förekomst av smittämne, kategori A6

Dessa godstyper ska anges som UN 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNE SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR. Det smittämne som ingår eller misstänks ingå ska alltid specifi ceras efter denna beteckning.

Godset ska packas i enlighet med förpackningsinstruktion P 620. Den innebär att:

• innerförpackningar ska bestå av ett eller fl era primärkärl (t ex provrör) i sekundär-förpackning (t ex hylsa). Både primärkärl och sekundärförpackningar ska vara vätsketäta. Sekundär förpackning ska innehålla en absorbent som förmår suga upp hela vätskemängden. Om sekundärförpackningen innehåller fl era primärkärl ska dessa vara placerade så att ömsesidig kontakt ej kan uppstå.

• innerförpackningar ska läggas i en stabil ytterförpackning. Ytterförpackningens minsta dimension (längd, bredd eller djup) får inte vara mindre än 100 mm.

• innerförpackning med smittförande ämne inte får packas i samma ytteremballage som annat gods. Däremot kan ytterförpackningar med olika gods packas i extra ytterförpack-ning. Sådant ytteremballage får innehålla torris7.

1. Ämnen som skickas vid eller över omgivningens temperatur ska ha primärkärl av glas, metall eller plast. Tät förslutning ska säkras genom värmeförsegling, kantförstärkt propp, metallfl äns eller skruvlock förstärkt med tejp eller låssäkring.

2. Ämnen som skickas kylda med is eller torris ska ha inneremballage som är säkrade så att de inte rubbas ur sitt läge om isen smält eller torrisen förångats. Vid packning med is ska ytteremballaget vara tätt. Vid packning med torris ska ytteremballaget kunna släppa ut bildad koldioxid. Förpackningarnas funktion får inte påverkas av mycket låg temperatur.

3. Ämnen som skickas med fl ytande kväve ska ha primärkärl av plast. Materialen i primär-kärl och sekundärförpackning ska inte påverkas av mycket låg temperatur och kärlen ska vara anpassade till varandra. Kvävet ska förvaras i dubbelväggigt kärl med vakuum-isolering (Dewar-kärl). Om kärlet är av glas så ska det vara placerat i metallhölje. Kollit ska vara försett med bäranordning och vara märkt med etikett 2.2

4. Lyofi liserade (torkade) ämnen får också som primärkärl ha igensmälta ampuller eller glaskärl med gummiproppar och metalltätning.

• Primärkärl eller sekundärförpackning ska motstå ett invändigt övertryck på minst 95 kPa och temperaturer på –40 till +55 oC utan att läckage uppstår.

6) OBS Detta är instruktionen för hantering av de mest farliga smittämnena. Därmed gäller de endast en mycket liten andel av proverna och avfallet. Defi nitionerna av kategorierna smittförande ämnen anges i Bilaga 1.

7) Torris är fast koldioxid. Det håller en temperatur på –78,5 oC

4

• De kompletta förpackningarna, inner- och ytterförpackningar tillsammans, ska vara provade och typgodkända. Detta ska framgå av att ytterförpackningarna är märkta med en godkännandekod som innehåller texten ”Class 6.2”. Förpackningar med detta typgod-kännande kan bl.a. sökas hos Sveriges Provnings och Forskningsinstitut (tfn 033-16 50 00; e-post info@sp.se).

• Ytterförpackning ska märkas med ”UN 2814” och med etikett 6.2

Etiketten måste avlägsnas eller döljas om förpackningen returneras utan smittförande innehåll.

Dessa ämnen får inte transporteras med posten.OBS! Avfall efter patient med sjukdom av riskklass 4 i Arbetsmiljöverkets föreskrift Mikro-biologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:1, ska destru-eras på plats. Vårdens ansvariga bör se till att det fi nns en rutin för sådant tillfälle.

2 Prover från patient med konstaterad eller misstänkt smitta av kategori B samt lämpligen de fl esta övriga diagnostiska prover

Rubricerade prover av vävnad, kroppsvätska eller exkret, ska anges som UN 3373 DIAGNOS-TISKA PROVER eller UN 3373 KLINISKA PROVER.

Det är ofta svårt att separera prov med smitta från de, där ingen smittmisstanke fi nns, dvs. att avgöra om ett prov ska klassas som ”diagnostiskt prov” enligt den defi nition som anges i föreskriften eller inte. De fl esta prover är ju diagnostiska i ordets normala betydelse. Begrep-pet diagnostiskt prov och de bestämmelser för dessa som fi nns i reglerna för transport av far-ligt gods bör därför användas i alla fall utom de som anges i föregående avsnitt.

Dessa prover ska packas i enlighet med förpackningsinstruktion P 650 vilket betyder att

• förpackningarna ska vara tillräckligt kraftiga för att motstå de belastningar och vibratio-ner samt de temperatur-, tryck- och fuktighetsförändringar, som uppstår vid transporter inklusive lastning och loss n ing, utan att de läcker. Förpackningen ska bestå av primärkärl (kan vara fl era), sekundärförpackning och ytterförpackning. Primärkärl (t ex provrör) ska packas i sekundärförpackningar (t ex hylsa, se även förslag längst ner i detta avsnitt) så att de inte vid normala transportförhållanden kan gå sönder eller läcka. Sekundärför-packningarna ska säkras med stötdämpande material i ett ytteremballage. Läckage får inte påverka det stötdämpande materialets eller ytteremballagets skyddande egenskaper.

5

• varje kolli ska vara märkt med följande symbol.

Linjebredd ska vara minst 2 mm. Bokstäver och siffror ska vara minst 6 mm höga.

Det går också att använda Postens etikett 2112.17.8

• Komplett kolli ska klara de fallprov som det hänvisas till i förpacknings instruktionen.

• Flytande prov ska packas med absorberande material mellan primärkärl och sekundärför-packning. Detta ska kunna absorbera hela vätskemängden. Om fl era bräckliga kärl place-ras i samma sekundärförpackning ska de skiljas åt så att ömsesidig kontakt förhindras.

• Flytande prover ska ha täta primärkärl och tät sekundärförpackning. Endera primärkärl eller sekundärförpackning ska motstå ett invändigt övertryck på minst 95 kPa (c:a 1 atm) utan att läckage uppstår.

• Förpackningarna ska uppfylla kraven ovan, men behöver inte genomgå typgodkännande.

Bilden illustrerar hur för-sändelsen kan utformas.

8) Postens etiketter är kostnadsfria och kan beställas på www.posten.se. Gå över Företag/Förbered utskick/Blanketter/Brev och värdeförsändelser/Välj typ av blankett

6

• För prover som ska transporteras kylda eller frysta gäller

1. Ämnen som skickas kylda med is eller torris ska ha inneremballage som är säkrade så att de inte rubbas ur sitt läge om isen smält eller torrisen förångats. Vid packning med is ska ytteremballaget vara tätt. Vid packning med torris ska ytteremballaget kunna släppa ut bildad koldioxid. Primärkärl och sekundäremballage får inte påverkas av mycket låg temperatur. Ytterförpackningen ska vara märkt ”Koldioxid, fast” eller ”Torris”.

2. Ämnen som skickas med fl ytande kväve ska ha primärkärl av plast. Materialen i primär-kärl och sekundär förpackning ska inte påverkas av mycket låg temperatur och kärlen ska vara anpassade till varandra. Kvävet ska förvaras i dubbelväggigt kärl med vakuum-isolering (Dewar-kärl). Om kärlet är av glas så ska det vara placerat i metallhölje. Kollit ska vara försett med bäranordning. Kollit ska vara märkt med etikett 2.2.

Transporten ska åtföljas av godsdeklaration med angivande av UN 1977, KVÄVE, KYLT, FLYTANDE, se bifogad godsdeklaration, bilaga 2.

Teststickor och testpinnarDiagnostiska prover som är applicerade på stickor eller pinnar får9 förpackas i inner förpack-ningar av kartong och i ytterförpackningar av ogenomtränglig plast eller plastfolie av till-räcklig styrka och täthet om den totala förpackningsvikten inte överstiger 500 g. Försändel-sen ska vara märkt med

I övrigt behöver inte förpackningsinstruktion P 650 följas för dessa prover.

ProvrörsställKraven i P 650 är lätta att infria för enstaka prover. Det är mer komplicerat att uppfylla kraven när hela provrörsställ ska skickas. Ingen primärkärlsleverantör tar ansvar för att deras produkter uppfyller kravet att de ska klara ett invändigt övertryck på 95 kPa. Det har dock gjorts godtagbara tester vid UMAS i Malmö.10 Primärkärlen höll tätt. De får därmed anses följa P 650. Eftersom dessa primärkärl är de förhärskande inom sjukvården så kan övertrycks-kravet anses tillgodosett. I de fall andra primärkärl används ska de vara försedda med skruv-propp eller annan förslutning som klarar dessa tryckkrav.

Även sekundärkärlet ska vara tätt. Det kan t ex lösas genom att man ställer provrörsstället i en plastpåse med tät förslutning, t ex blixtlås eller clips, eller om plastpåsen är tillräckligt följsam kan det räcka med hård hopknytning.

9) Enligt det multilaterala avtalet, M143, undertecknat av Sverige.10) Testerna gjordes enligt standarden SS-EN 829. Den standarden föregick P 650 och innebär bl.a. att man

placerar fyllda förpackningar i ett undertryck på 95 kPa med förslutningen riktad neråt.

7

3 Prover utan smitta

För prover utan smittmisstanke ställs inga särskilda krav i regelverken. De fl esta av dessa prover är dock lämpliga att hantera tillsammans med Diagnostiska prover ovan. Det är vanligen för komplicerat att hålla isär prover med och utan smitta och det ger inga vinster ur ekonomiska eller tidsmässiga aspekter. Att bara ha en i stort sätt heltäckande rutin har stora fördelar.

4 Smittförande avfall av kategori B11

Smittförande avfall som innehåller patogener som odlats till höga koncentrationer oskadlig-görs lämpligen på plats t ex genom autoklavering. Smittförande avfall av kategori B, utom kulturer, transporteras som UN 3291 KLINISKT AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S.

Förpackningar ska uppfylla kraven i förpackningsinstruktion P 621. Det innebär att de ska vara styva och uppfylla provningskraven för förpackningsgrupp II i ADR. Att förpackning är typgodkänd ska framgå av en väl synlig tryckt eller präglad kod innehållande bl.a. och ett X eller ett Y. Då vätska fi nns i avfallet ska antingen absorbtionsmedel tillsättas som för-mår suga upp hela vätskemängden, eller så ska förpackningen klara ett övertryck på 20 kPa (0,2 bar).12

Förslutningen ska sluta tätt efter fyllning och det ska framgå om den har öppnats efter tillslutningen.

Förpackningen ska märkas med ”UN 3291” och med etikett 6.2:

Enligt Socialstyrelsens föreskrift för smittförande avfall, SOSFS 1999:27 (M), ska det även märkas med symbolen för bio logisk fara i ett triangulärt gult fält med svart bård och med texten ”Smittförande avfall”13. T ex

11) Se Bilaga 1 för defi nitionen av kategorierna smittförande ämnen.12) ADR-S 6.1.5.4.3, förpackningsgrupp II13) Föreskriften ska revideras och troligen kommer en ny upplaga under 2005. En av nyheterna är högst sanno-

likt att kravet på märkning av förpackningar med smittförande avfall kommer att slippa symbolen för smitt-förande ämne i ett gult triangulärt fält. Samma symbol fi nns ju redan i ett vitt kvadratiskt fält enligt reglerna för transport av farligt gods.

8

De här angivna kraven på märkning kan kombineras på samma etikett.Föreskriften kräver dessutom förvaring i högst +8 oC om den pågår mer än ett dygn. Vid

förvaring längre än fem dygn krävs frysförvaring, högst –20 oC. Förvaringsplats för smitt-förande avfall ska vara skyltad med symbolen och texten ovan och den ska vara låst om den inte kan kontrolleras kontinuerligt.

Avfall efter patient med sjukdom av skyddsklass 4 ska dekontamineras på plats.

5 Skärande/stickande avfall

Skärande/stickande föremål som varit i kontakt med kroppsvätska klassas enligt Social-styrelsens föreskrift för smittförande avfall, SOSFS 1999:27 (M) som smittförande avfall. De ska ligga i förpackningar som är punktionstålig och kunna kvarhålla vätska. Detta avfall kan förvaras obegränsad tid vid rumstemperatur. I övrigt gäller samma regler som för smitt-förande avfall ovan.

Transporter av skärande/stickande/smittförande avfall från hemsjukvård och motsva-rande är undantagna från reglerna för transport av farligt gods.14

OBS Skärande/stickande/smittförande avfall från behandling av patient med smitta av kategori A ska behandlas i enlighet med instruktionen för UN 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNE SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR, P 620. Se avsnitt 1 ovan.

6 Infekterad tvätt

Tvätt från behandling av patient med sjukdom av skyddsklass 2 till 3 i Arbetsmiljöverkets föreskrift Biologiska ämnen, AFS 1998:12 ska vanligen inte behandlas som farligt gods. Normalt kan rutinen med invändig säck av vattenlösligt material och utvändig gul textilsäck användas.

Tvätt som är nerblodad eller på annat sätt indränkt med sekret eller exkret från patient med allvarlig sjukdom desinfekteras före transport eller behandlas som smittförande avfall. Om detta skickas i säckarna ovan fi nns risk att den vattenlösliga säcken försvagas eller löses upp.

7 Transporter till sjöss

Texten bygger på antagandet att vad som kan komma i fråga till sjöss endast är inrikes prov- och avfallstransporter.

För farligt-gods-transporter mellan skärgårdsöar och fastlandet eller över sjöar och vatten-drag kan Sjöfartsverket teckna överenskommelser med färjerederier med innebörden att bestämmelserna i ADR (vägtransport) kan tillämpas om båtresan är kortare än en timme. Vägverket har sådan överenskommelse för sina färjor och det fi nns även privata färjerederier som har det.

14) Räddningsverket och Smittskyddsinstitutet gör gemensamt bedömningen att dessa transporter går in under avsnitt 1.1.3.1c i ADR. För transporter under detta undantag gäller inte bestämmelserna i ADR/ADR-S. Brev till Sveriges Kommuner och Landsting, Räddningsverkets diarienummer 142-1144-2005.

9

Vid transporter mellan fastlandet och Gotland gäller Östersjöavtalet15 som innebär att man på särskilt avlysta turer kan köra enligt reglerna för transport på väg, ADR, enligt ovan. Öster sjöavtalet gäller även transporter över Öresund. Kontrollera med respektive färjerederi om deras policy.

Vid turer som inte omfattas av undantagen ovan ska reglerna för transport av farligt gods på sjön, IMDG, tillämpas.

8 Transport i luften

Endast prover antas transporteras med fl yg. Här anges bara de krav som ställs på godsavläm-naren. Ytterligare krav fi nns, men de hanteras av speditören.

Vid fl ygtransporter gäller minst ICAO-TI:s regler. Många fl ygbolag är medlemmar i IATA. IATA har hårdare regler för transport av farligt gods. Reglerna stämmer väl med reglerna för vägtransport. Här anges de ytterligare krav som tillkommer vid lufttransport.

För transporter av prover, UN 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNEN SOM PÅVERKAR MÄN-NISKOR, gäller förpackningsinstruktion PI 602. Det innebär att

• ytteremballage inte får ha något mått som understiger 100 mm.

• förpackningen måste på utsidan vara tydligt och beständigt märkt med namn och telefonnummer på den som ansvarar för godset.

• på ytterförpackningen ska anges UN 2814 INFECTOUS SUBSTANCES AFFECTING HUMANS samt (Liquid) eller (Solid).

För transporter av UN 3373 DIAGNOSTISKA PROVER gäller förpackningsinstruktion PI 650, som förutom kraven i P 650 i ADR, även stadgar följande:

• Primärkärl får innehålla högst 500 ml fl ytande prov eller 500 g fast prov.

• Ytterförpackning får netto innehålla högst 4 l fl ytande prov eller 4 kg fasta prov.

• På ytterförpackningen ska anges DIAGNOSTIC SPECIMENS

För alla provtransporter gäller följande:

• Om proverna kyls med fl ytande kväve ska PI 202 följas. Denna instruktion förklaras inte här. Kontakta speditören för hjälp. I detta fall ska även anges UN 1977 NITROGEN RE FRIGERATED LIQUID på ytterbehållaren. Med pilar eller med etikett som nedan ska anges förpackningens upprätta position.

På ytterbehållaren ska stå DO NOT DROP – HANDLE WITH CARE och med 120 oC intervall runt om ska det stå KEEP UPRIGHT

15) Östersjöavtalet är ett multilateralt avtal om särregler för transporter på Östersjön.

10

• Om proverna kyls med torris ska anges UN 1845 CARBON DIOXIDE, SOLID (Dry ice) på ytterförpackningen.

• På ytterförpackningen ska anges avsändarens och mottagarens namn och deras adresser.

Speditören kan ge uppgift om hur godsdeklaration ska fyllas i och vilka ytterligare krav som kan tillkomma.

9 Transport med posten

Posten transporterar diagnostiska prover som rekommenderat första klassbrev (dvs. inte ekonomibrev) under förutsättning att förpackningsreglerna, P 650, tillämpas. Som ytter-förpackning används lämpligen kraftigt vadderat kuvert. Brevet märks med Postens etikett 2112.17.

Posten transporterar inte prov som ska klassas som UN 2814 SMITT FÖRANDE ÄMNE SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR.

10 Transporthandlingar vid transport på väg

Remiss som ska medfölja prov läggs mellan sekundärförpackningen och ytterförpackningen.Transporter av prover och avfall enligt avsnitt 1 samt av avfall enligt avsnitten 4 och 5 ska

åtföljas av transporthandlingar. Transporthandlingar är godsdeklaration och skriftliga in-struktioner, s.k. transportkort.

Här lämnas förslag på godsdeklaration i Bilaga 2. Den är designad för att kunna använ-das både gentemot reglerna för transport av farligt gods på väg, ADR-S, SRVFS 2004:14 och Avfallsförordningen, 2001:1063. De som inte transporterar avfall kan förenkla blanketten genom att ta bort det som gäller avfall. Blanketten kan även byggas ut för att omfatta andra gods och avfallsslag.

Vid transport av UN 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNE SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR ska aktuell mikroorganism anges med ett vetenskapligt namn i godsdeklarationen.

Här ges även förslag på transportkort i Bilaga 3. Kortet kan gärna ändras så att det passar lokalt. Det går t ex bra att fylla i aktuella telefonnummer till polis och sjukhus.

Transportkort ska vara utformade i enlighet med en mall som anges i avsnitt 5.4.3.8 i ADR. Här har den indelningen följts, men för att göra kortet överskådligt har inte alla rubri-ker som förekommer där använts uttryckligen.

11

11Avvikelse- och skadehantering

De personer som hanterar smittförande ämnen ska vara medvetna om

• de risker som ligger i transporterna

• hur man ska agera när det uppstår skada på godset och då någon kommer i kontakt med innehållet

• ansvaret att rapportera till arbetsledning när problem uppstår

Lathundar för hanteringen av smittförande ämnen kan innehålla ungefär vad som står i bifogat transportkort. Där ska dessutom framgå att incidenter och olyckor ska anmälas i det interna systemet för avvikelserapportering. De ska dessutom rapporteras till säkerhetsråd-givaren. Denne får därefter avgöra om rapport ska skickas till Räddningsverket.

12 Krav på säkerhetsrådgivare

De som transporterar eller skickar smittförande ämne eller smittförande avfall ska ha till-gång till säkerhetsrådgivare. Undantagna är bara de som transporterar eller skickar UN 3291 SMITTFÖRANDE AVFALL, N.O.S. i mindre mängd än 333 kg per transport. Diagnostiska prover kräver inte säkerhetsråd givare. Säkerhetsrådgivare kan ingå i den egna organisationen eller vara kontrakterad konsult.

En säkerhetsrådgivare ska vara godkänd av Räddningsverket för de transportslag som är aktuella (väg, järnväg, sjö och luft).

I säkerhetsrådgivarens uppgifter ingår bl.a. att tillse

• att beslutade rutiner är tillfredsställande dokumenterade, att de följer regelsystemen, att de är säkra och att de följs.

• att personalen har tillräcklig information/utbildning för att klara sina arbetsuppgifter.

• att använda transporthandlingar, förpackningar och övrig materiel följer regelsystemens krav.

• att det fi nns fungerande beredskapsrutiner för olyckor och att det fi nns system för av-vikelse- och olycksrapportering.

En säkerhetsrådgivare upprättar en årlig rapport till verksamhetsledningen. Rapporten ska beskriva hur hanteringen följer eller avviker från rutiner och regelsystem. Där kan även fi nnas förbättringsförslag. Säkerhetsrådgivaren skriver även rapport till Räddningsverket vid större avvikelser och vid olyckor.

12

13 Tillämpade regelverk

UN Recommendations for the Transport of Dangerous Goods, ST/SG/AC. 10/aktuell upplaga

ADR-S (SRVFS 2004:14)

RID-S (SRVFS 2004:15)

ICAO-TI

IATA DGR, 46th Edition, 2005

IMDG-koden (SJÖFS 2003:15)

Östersjöavtalet, 2004 (Multilateralt avtal om särregler för transporter på Östersjön)

Brev till Sveriges Kommuner och Landsting, Räddningsverkets diarienummer 142-1144-2005

Avfallsförordning, (SFS 2001:1063)

Smittförande avfall (SOSFS 1999:27(M))16

Statens räddningsverks föreskrifter om säkerhetsrådgivare för farligt gods (SRVFS 2002:3)

Multilateral Agreement, M143, under section 1.5.1 of ADR relating to the carriage of diagnostic specimens

Arbetsmiljöverkets föreskrift Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1)

16) Föreskriften ska revideras och troligen kommer en ny upplaga under 2005.

13

Kategori B: Varje smittförande ämne som inte uppfyller kriterierna för att omfattas av kate-gori A. Det innebär bl a att ämnen i listan som anges som ”endast kulturer” tillhör B i de fall som inte avser kulturer.

Med kulturer avses resultat av processer där patogener förökats till höga koncentrationer. Här avses bara avsiktligt genererade patogener. Kulturer avsedda för diagnostiska och kli-niska syften ingår ej.

* Enligt Räddningsverket kommer en komplettering med dessa ämnen att göras i en ändringsföreskrift för ADR-S/RID-S, som träder i kraft 1 juli, 2005.

** Gäller endast som kulturer och vid nationella transporter enligt Räddningsverkets ändringsföreskrifter

ApkoppsvirusBacillus anthracis (endast kulturer)Brucella abortus (endast kulturer)Brucella melitensis (endast kulturer)Brucella suis (endast kulturer)Burkholderia mallei – Pseudomonas mallei – rots (endast kulturer)Burkholderia pseudomallei – Pseudomonas pseudomallei (endast kulturer)Chlamydia psittaci – fågelburna stammar(endast kulturer)Clostridium botulinum (endast kulturer)Coccidioides immitis (endast kulturer)Coxiella burnetii (endast kulturer)Hemorragisk Krim-Kongofeber-virusHemorragisk Omskfeber-virusDenguevirus (endast kulturer)Escherichia coli, verotoxigen (endast kulturer)EbolavirusFlexaIvirusFrancisella tularensis (endast kulturer}GuanaritovirusGula febern-virus (endast kulturer)HantaanvirusHantavirus, som orsakar HPSHendravirusHepatit B-virus (endast kulturer)Herpes B-virus (endast kulturer)

HIV (endast kulturer)Högpatogent fågelinfl uensavirus (endast kulturer)Japansk encefalit-virus (endast kulturer)JuninvirusKyasanur forest disease-virusLassavirusMachupovirusMarburgvirusMycobacterium tuberculosis (endast kulturer)NipahvirusPoliovirus (endast kulturer)Rabiesvirus **Rickettsia prowazekii (endast kulturer)Rickettsia rickettsii (endast kulturer)Rift Valley-febervirus **Rysk sommar-vår-encefalitvirus (endast kulturer)SabiavirusShigella dysenteriae typ 1 (endast kulturer)TBE (Fästingburet encefalitvirus)Variola (Smittkoppor, major och minor)*Venezuelansk hästencefalitvirus**Västnilvirus (endast kulturer)Yersinia pestis (endast kulturer)Östlig hästencefalit-virus (endast kulturer)

Bilaga 1Klassifi cering av smittförande ämnen

Kategori A: Ett smittförande ämne som transporteras i en form som kan framkalla permanent invaliditet eller livshotande eller dödlig sjukdom hos människor eller djur som exponeras för det. Exempel på ämnen som uppfyller dessa kriterier anges i följande tabell.

14

Bilaga 2

Landstingsförbundet

2003-10-23 15(16)

Bilaga 2

Godsdeklaration för farligt gods/avfall**Stryk ”avfall” om deklarationen endast avser smittförande ämne som prov

Avsändare Mottagare

Vårdenhet: Företag:

Adress: Adress:

Org.nr: Kommunkod:

Avsänt den: Org.nr:

Transportör Mottaget den:

Företag: Ansvarig:

Adress: Namnförtydl.:

Org.nr:

Transport som inte överskrider de i 1.1.3.6 i ADR-S angivna mängderna.

Transportkategori 2: ….. kg (….. poäng) Varje kg ger 3 poäng, gäller UN 3291

Transportkategori 3: ….. kg (….. poäng) Varje kg ger 1 poäng, gäller UN 1977 Stryk allt detta om lasten ger mer än 1000 poäng eller om den innehåller smittförande eller giftiga ämnen

Godsbeskrivning (Stryk de alternativ som inte gäller)

Klass och för-packningsgrupp

Avfallskod Typ av kollin

Antal kollin

Brutto-vikt

Prover

UN 2814 SMITTFÖRANDE ÄMNE SOM PÅVERKAR MÄNNISKOR

Specifikt: …………………………………..

…………………………………………......

UN 1977 KVÄVE, KYLT, FLYTANDE

6.2, ”Class 6.2”

2, -

Farligt avfall

UN 3291 KLINISKT AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S.

6.2, II 18 01 03

Summa:

Ort och datum: ........................................................................... / ….......

Ansvarig avsändare: …..................................................................................... Tfn: ...............................................

Namnförtydligande: ...........................................................................…...........

Exempel på farligt avfall med EWC-koder. OBS Allt farligt avfall är inte farligt gods.

Cytostatika o andra cytotoxiska läkemedel 18 01 08 Olja 20 01 26 Lösningsmedel 20 01 13 Färg, lack, lim 20 01 27 Bekämpningsmedel 20 01 19 Miljöfarliga batterier 20 01 33 Lysrör o annat kvicksilveravfall 20 01 21

15

Bilaga 3

Landstingsförbundet

2003-10-23 16(16)

Bilaga 3

ADR Klass 6.2

UN 2814 eller 3291

Transportkort för

Smittförande ämne/avfallRiskerÄmnena kan orsaka smitta vid kontakt med öppet sår, skadad hud eller slem -hinna. Då de sitter på vassa föremål kan smitta överföras genom penetration av hud.

SkyddsutrustningSkyddshandskar och engångs andningsskydd

Våtservetter med sprit

SaneringsutrustningYt- och handdesinfektionsmedel

Tom förpackning för smittförande avfall

Skadat emballage

Ta på skyddshandskar

Lägg utspillt material och trasig förpackning i tom förpackning för smittförande avfall

Sprid ut ytdesinfektionsmedel på nersmutsat område

Lägg handskarna tillsammans med spillet i lämplig vätsketät förpackning. Förslut noga.

Brand

Större brand och brand i last ska släckas av brandkår.

Mindre fordonsbrand kan släckas med bilens brandsläckare eller med jord, sand eller snö.

Informera polisen eller lokal miljö - och hälsoskyddsmyndighet om ämne kommit ut.

Telefonnummer kan fås på telefon 118 118.

Första hjälpen

Vid hudkontaktAnvänd genast handdesinfektionsmedel

Vid kontakt nära sår gör man dessutom som vid stickskada

Vid stickskadaKontakta snarast i första hand företags -hälsovården eller jourhavande läkare pånärmaste infektionsklinik.

Om osäkerhet råderFråga i första hand avdelning för sjukhushygien eller motsvarande på närmaste akutsjukhus. Telefonnummer kan fås på telefon. 118 118.

Detta kort tillhör: …………………………………………………. Telefon: …………………..

Vid olycka

Stäng av motorn

Förbud mot öppen låga

Förbud mot rökning

Markera riskområdet och varna förbipasserande

Larma snarast räddningstjänst och polis, tel112

Skada på fordon eller last

Observera t ex fuktfläckar

Kör inte innan lasten bedöms säker

Tillkalla saneringsexperter vid behov

Beställning av skriften kan göras direkt påtel 020-31 32 30, fax 08-020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.seISBN: 91-7164-063-0

© Sveriges Kommuner och LandstingGrafi sk form samt tryck: KLF Grafi sk produktion, 2005