7164 063 0

  • View
    221

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-063-0.pdf

Text of 7164 063 0

  • Frord

    Ett syfte med freliggande rapport r att ge sjukvrdshuvudmnnen information om rutiner fr hanteringen av freml som kan innehlla smittmnen. Syftet r vidare att bidra till en mellan sjukvrdshuvudmnnen gemensam hantering av detta avfall och att underltta fr berrda att hitta rtt i regelsystemen fr transport av farligt gods. En sker hantering av smittfrande mnen, utan krngel och ondiga kostnader, r en ytterligare mlsttning.

    Rapporten har utarbetats av konsultfretaget Kemi & Milj i Stockholm med Bertil Krakenberger som projektledare. Frfattaren svarar sjlv fr rapportens innehll som ven har granskats av Bengt Stridsberg, Statens rddningsverk och Ewa Ljungdahl-Sthle, Smitt-skyddsinstitutet. Bda har deltagit i arbetet med rapporten och lmnat vrdefulla synpunk-ter. I rapporten behandlas huvudsakligen inrikes transporter1 .

    Smittskyddsinstitutet har gett ut en anvisning om hur prover ska hanteras, Packa provet rtt2 . Den ska fungera som en lathund fr den som str med ett provrr i handen och und-rar hur man ska gra. Men de som har kunskap om reglerna fr transport av farligt gods eller som har kompetens inom smittskyddsomrdet kan ha behov av en djupare genomlysning av omrdet. Dessutom nns det ven andra godsslag som kan innehlla smittfrande mnen.

    De regler som ligger till grund fr detta dokument ndras fortlpande. Texten r upp-daterad till vad som gller fr transportregelverken 2005. Lokala rutiner som upprttats sedan tidigare behver justeras. Rutiner som gller transporter p vg och jrnvg ska, enligt Statens rddningsverk, vara justerade senast 2005-07-01 fr att uppfylla dessa regler. Nya ndringar av reglerna fr transport av farligt gods sker fortlpande.

    Provtagning och hantering av provmaterial inom sjukvrden omfattas av Hlso- och sjuk-vrdslagen. Det mste drfr nnas rutiner som skrar patientsekretess och kvalitet i verk-samhet som rr provtransport. Dessa aspekter har inte tagits med i denna text eftersom den frmst har ett transportskerhetsperspektiv.

    Rapporten vnder sig frmst till dem som utformar och ansvarar fr rutinerna, t.ex. berrda verksamhetschefer, transportchefer, miljchefer, skerhetsrdgivare fr transport av farligt gods och de som ansvarar fr upphandling av transportfrpackningar och transporttjnster.

    Kontaktperson vid Sveriges Kommuner och Landsting har varit utredare Thomas Rostock.

    Stockholm i juni 2005

    Sveriges Kommuner och LandstingSveriges Kommuner och Landsting

    Ellen HyttstenDirektr, Avdelningen fr vrd och omsorgDirektr, Avdelningen fr vrd och omsorg

    1) Det frekommer i viss utstrckning transporter av prover till andra lnder. I de fall dessa transporter sker med yg s kan IATA-DGR PI650 vara minimikrav. Dr stadgas t ex att prover ska skickas i frpackningar dr den minsta sidan ska vara minst 10 cm. Ytterligare krav kan tillkomma. Speditren kan antagligen visa p dessa krav och hur de kan lsas.

    2) Kan hittas p www.smittskyddsinstitutet.se/upload/Publikationer/packa_provet_ratt.pdf

  • 2Frgestllningar kring transporter av freml som kan innehlla smittmnen goda rutiner inom sjukvrden

    Grunder fr klassningenSmittfrande mnen r farligt gods nr de ska transporteras. I alla regelverk sls fast att smittfrande mnen endast r sdant som kan verfra sjukdom till dem som utstts fr mnena och om det r osannolikt att mnena kan verfra sjukdom ska de inte omfattas av bestmmelserna.

    Transportreglerna fr alla olika transportslag3 utvecklas huvudsakligen ur FN:s rekom-mendationer fr transport av farligt gods4. Nr ndringar sker i FN-rekommendationerna grs dock motsvarande ndringar i transportreglerna med betydande efterslpning. Vissa av vra tolkningar av regelverken baserar sig p texter i senaste upplagan av FN-rekommen-dationerna.

    GodskategorierDe godskategorier som har relevans i samband med reglerna fr transport av smittfrande mnen r

    prover av alla slag frn patient med konstaterad eller misstnkt smitta. Smittmnen klassas i kategori A eller B. De nitionerna av dessa kategorier anges i bilaga 1

    prover utan smittmisstanke

    avfall frn behandling av patient med allvarlig smitta eller smittfrande avfall frn mikrobiologiskt laboratorium

    skrande/stickande avfall som varit i kontakt med kroppsvtska

    infekterad tvtt

    Fr dessa godskategorier str valet mellan fljande klassningar:

    UN 28145 SMITTFRANDE MNE SOM PVERKAR MNNISKOR

    UN 3373 DIAGNOSTISKA PROVER

    UN 3291 KLINISKT AVFALL, OSPECIFICERAT, N.O.S. eller

    Ej farligt gods

    Skillnader mellan transportslagBeskrivningen av hanteringen utgr frn reglerna fr transport av farligt gods p vg (ADR-S). Reglerna fr transport p jrnvg (RID-S) r nra identiska i de avseenden som har betydelse hr. Dr reglerna fr vriga transportslag avviker frn ADR-S anges detta i avsnitten fr transport till sjss, i luften och med posten.

    3) ADR fr transport p vg, RID fr transport p jrnvg, IMDG fr transport till sjss och IATA-DGR eller ICAO-TI fr transport i luften. ADR och RID nns med vissa nationella avvikelser. De svenska reglerna heter ADR-S och RID-S. ADR-S och RID-S kommer i nya upplagor vid rsskiftet 2004/2005. Denna skrift r upp-daterad till och med dessa upplagor.

    4) UN Recommendations for the Transport of Dangerous Goods, ST/SG/AC. 10/aktuell upplaga5) UN str fr United Nations (FN) och de nummer som frekommer efter r de som anges i FN-rekommenda-

    tionerna fr transport av farligt gods och ven i regelverken fr transport av farligt gods p vg, p jrnvg, till sjss och i luften. Varje typ av farligt gods har ett eget UN-nummer.

  • 31 Prover och avfall med konstaterad eller misstnkt frekomst av smittmne, kategori A6Dessa godstyper ska anges som UN 2814 SMITTFRANDE MNE SOM PVERKAR MNNISKOR. Det smittmne som ingr eller misstnks ing ska alltid speci ceras efter denna beteckning.

    Godset ska packas i enlighet med frpackningsinstruktion P 620. Den innebr att:

    innerfrpackningar ska best av ett eller era primrkrl (t ex provrr) i sekundr-frpackning (t ex hylsa). Bde primrkrl och sekundrfrpackningar ska vara vtsketta. Sekundr frpackning ska innehlla en absorbent som frmr suga upp hela vtskemngden. Om sekundrfrpackningen innehller era primrkrl ska dessa vara placerade s att msesidig kontakt ej kan uppst.

    innerfrpackningar ska lggas i en stabil ytterfrpackning. Ytterfrpackningens minsta dimension (lngd, bredd eller djup) fr inte vara mindre n 100 mm.

    innerfrpackning med smittfrande mne inte fr packas i samma ytteremballage som annat gods. Dremot kan ytterfrpackningar med olika gods packas i extra ytterfrpack-ning. Sdant ytteremballage fr innehlla torris7.

    1. mnen som skickas vid eller ver omgivningens temperatur ska ha primrkrl av glas, metall eller plast. Tt frslutning ska skras genom vrmefrsegling, kantfrstrkt propp, metall ns eller skruvlock frstrkt med tejp eller lsskring.

    2. mnen som skickas kylda med is eller torris ska ha inneremballage som r skrade s att de inte rubbas ur sitt lge om isen smlt eller torrisen frngats. Vid packning med is ska ytteremballaget vara ttt. Vid packning med torris ska ytteremballaget kunna slppa ut bildad koldioxid. Frpackningarnas funktion fr inte pverkas av mycket lg temperatur.

    3. mnen som skickas med ytande kvve ska ha primrkrl av plast. Materialen i primr-krl och sekundrfrpackning ska inte pverkas av mycket lg temperatur och krlen ska vara anpassade till varandra. Kvvet ska frvaras i dubbelvggigt krl med vakuum-isolering (Dewar-krl). Om krlet r av glas s ska det vara placerat i metallhlje. Kollit ska vara frsett med branordning och vara mrkt med etikett 2.2

    4. Lyo liserade (torkade) mnen fr ocks som primrkrl ha igensmlta ampuller eller glaskrl med gummiproppar och metallttning.

    Primrkrl eller sekundrfrpackning ska motst ett invndigt vertryck p minst 95 kPa och temperaturer p 40 till +55 oC utan att lckage uppstr.

    6) OBS Detta r instruktionen fr hantering av de mest farliga smittmnena. Drmed gller de endast en mycket liten andel av proverna och avfallet. De nitionerna av kategorierna smittfrande mnen anges i Bilaga 1.

    7) Torris r fast koldioxid. Det hller en temperatur p 78,5 oC

  • 4 De kompletta frpackningarna, inner- och ytterfrpackningar tillsammans, ska vara provade och typgodknda. Detta ska framg av att ytterfrpackningarna r mrkta med en godknnandekod som innehller texten Class 6.2. Frpackningar med detta typgod-knnande kan bl.a. skas hos Sveriges Provnings och Forskningsinstitut (tfn 033-16 50 00; e-post info@sp.se).

    Ytterfrpackning ska mrkas med UN 2814 och med etikett 6.2

    Etiketten mste avlgsnas eller dljas om frpackningen returneras utan smittfrande innehll.

    Dessa mnen fr inte transporteras med posten.OBS! Avfall efter patient med sjukdom av riskklass 4 i Arbetsmiljverkets freskrift Mikro-biologiska arbetsmiljrisker smitta, toxinpverkan, verknslighet, AFS 2005:1, ska destru-eras p plats. Vrdens ansvariga br se till att det nns en rutin fr sdant tillflle.

    2 Prover frn patient med konstaterad eller misstnkt smitta av kategori B samt lmpligen de esta vriga diagnostiska proverRubricerade prover av vvnad, kroppsvtska eller exkret, ska anges som UN 3373 DIAGNOS-TISKA PROVER eller UN 3373 KLINISKA PROVER.

    Det r ofta svrt att separera prov med smitta frn de, dr ingen smittmisstanke nns, dvs. att avgra om ett prov ska klassas som diagnostiskt prov enligt den de nition som anges i freskriften eller inte. De esta prover r ju diagnostiska i ordets normala betydelse. Begrep-pet diagnostiskt prov och de bestmmelser fr dessa som nns i reglerna fr transport av far-ligt gods br drfr anvndas i alla fall utom de som anges i fregende avsnitt.

    Dessa prover ska packas i enlighet med frpackningsinstruktion P 650 vilket betyder att

    frpackningarna ska vara tillrckligt kraftiga fr att motst de belastningar och vibratio-ner samt de temp