7164 097 5

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

[email protected], www.skl.se

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Varför ska man undersöka förtroendevaldas makt och inflytande i kommunpolitiken? Har inte dessa personer makt så det räcker och blir över? Så kan tongångarna vara på insändarsidor i tidningar. Makt associeras ofta till något negativt, men är en viktig förutsättning och möjlighet för att förändra vårt samhälle till det bättre. Denna rapport är en beskrivning av hur 2 200 förtroendevalda från 17 kommuner ser på det egna inflytandet och makten i kommunpolitiken.

Tidigare publikationer inom projektet Hur fungerar demokratin? är:

• Jag hör av mig när jag känner mig redo – Medborgar-inflytande i 27 kommuner. ISBN: 91-7289-2684

• Medborgarinflytande i kommunalpolitiken – en fråga om tilltro, vilja och kunnande. ISBN: 91-7289-221-8

• Temahandbok: Medborgarnas inflytande

• 15 kommunala val – Demokratiredovisningar av valet 2002 ISBN: 91-7289-196-3

• Valet 2002. ISBN: 91-7289-129-7

• Temahandbok: Valet 2002

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting

beställs på www.skl.se eller på

tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

Priset för denna rapport är 60 kr exkl. moms.

ISBN 91-7164-097-5

Makten och möjligheten i kommunpolitiken

Makten och möjligheten i kommunpolitikenEn enkätstudie om förtroendevalda i 17 kommuner

DEMOKRATIREDOVISNINGDECEMBER 2005

2

3

Förord

Varför ska man undersöka förtroendevaldas makt och inflytande i kommun-politiken? Har inte dessa personer makt så det räcker och blir över? Så kan tongångarna vara på insändarsidor i tidningar. Makt associeras ofta till något negativt, men makt är en viktig möjlighet för att förändra vårt samhälle till det bättre. Det finns däremot många politiker som vittnar om att makten i politiken allt mer koncentreras till ett fåtal, samtidigt som det idag är svårt att rekrytera nya politiker.

Det finns idag en okunskap bland många människor om förtroendevaldas vill-kor. Den här rapporten kan räta ut några frågetecken men ställer samtidigt nya frågor. När det gäller vissa frågeområden i denna studie, är det svårt att säga om resultaten är positiva eller negativa då det saknas tidigare undersökningar att jämföra med – det behövs med andra ord en politisk värdering.

Rapporten Makten och möjligheten i kommunpolitiken är en beskrivning av hur demokratin fungerar i 17 kommuner. Resultaten kommer från de enskilda kom-munerna som undersökt sina politikers syn på makt och inflytande. Studien har genomförts inom projektet Hur fungerar demokratin? som startade 2002. Tack till alla deltagande kommuner för ert modiga pionjärskap och delta-gande i projektet! På detta sätt lyfts viktiga problem kring förtroendevaldas situation fram.

Anna-Karin Berglund och Johanna Lampinen har skrivit rapporten. Hans Ekholm har tagit fram statistiken och journalisten Sara Bergkvist Månsson har gjort textbearbetningar.

Stockholm i december 2005

Lennart Hansson Johanna Lampinen Sektionschef Projektledare och redaktör Demokrati och styrning

4

Innehåll

1. Är det någon mening med att engagera sig politiskt? 5

2. Så gjordes undersökningen 7

3. Här finns makten och inflytandet 8

4. Är det tjänstemännen som egentligen styr? 11

5. Hur ska medborgarnas makt öka? 15

6. Har fullmäktige förlorat sin betydelse? 19

7. Hur aktiva är fullmäktigeledamöterna? 23

8. De viktigaste uppgifterna 25

9. Kan man förena arbete och politik? 28

10. Går det att förena privatliv med politik? 29

11. Vem blir jämlikt behandlad? 30

12. Hot mot förtroendevalda 33

13. Vilka överväger att hoppa av och varför? 34

Bilagor 37

5

1. Är det någon mening med att engagera sig politiskt?

För att det ska kännas meningsfullt att vara förtroendevald är det viktigt att ha inflytande och möjlighet att påverka de beslut som fattas. Ordet förtroendevald säger något om vad uppdraget handlar om – att man är via valet fått med-borgarnas förtroende att representera dem i de beslutande församlingarna. När vi talar om förtroendevaldas inflytande handlar det således indirekt om medborgarnas möjligheter att påverka. Att ha inflytande innebär att man som förtroendevald inte alltid får igenom alla sina idéer. Men däremot att man har rätten att delta i ett samtal som förändrar, få möjlighet att väga de egna åsikterna mot andras och vara med och fatta besluten.

I praktiken kan man tala om makt. Var finns politikernas, och indirekt medborgarnas makt, i kommunpolitiken? Vilka möjligheter har de enskilda förtroendevalda att påverka? Är det kanske tjänstemännen som styr? Vilket ansvar tar politikerna för sitt uppdrag? Utnyttjar de möjligheterna att debattera och lämna förslag? Är det över huvud taget möjligt att förena uppdraget som förtroendevald med livet i övrigt? Det är ämnet för den enkätundersökning vi redovisar här. Drygt 2 200 förtroendevalda i 17 kommuner har gett sin syn på saken. Den bild som framträder är i korthet den här:

Resultaten visar i likhet med tidigare studier att tjänstemännen och kom-munstyrelsens ordförande upplevs ha för stort inflytande och att nämnder och kommunfullmäktige bör ha mer att säga till om. Majoriteten av de förtroende-valda säger också att fullmäktige saknar arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda när besluten ska fattas. De förtroendevalda upplever att den nämnd man har uppdrag i klarar av sina uppgifter bättre än vad kom-munfullmäktige gör. Hälften av de tillfrågade menar att kommunfullmäktige inte klarar av att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare.

För att de politiska visionerna ska bli verklighet måste samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän fungera bra. En knapp tredjedel av de för-troendevalda anser att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän är otydlig. Dessutom uppger varannan förtroendevald att tjänstemännen ofta agerar på förtroendevaldas områden. Ett uppseendeväckande resultat är att 58 procent anser att de förtroendevaldas roll ofta begränsas till att godkänna tjänstemännens förslag. Det visar att långt ifrån alla upplever sig ha ett verkligt inflytande över de beslut som fattas.

Skulle vi få samma svar om vi istället ställde frågan till tjänstemännen? Klart är att samspelet mellan förtroendevalda och tjänstemännen inte är tydligt definierat och att det uppfattas som ett problem bland många förtroende-valda. Därför är det viktigt att fortsätta diskussionen. Vad beror den otydliga ansvarsfördelningen på? Och hur arbetar de kommuner där många upplever att ansvarsfördelningen är tydlig och samarbetet fungerar bra?

6

De beslutsunderlag som förtroendevalda använder sig av har stor betydelse för beslutens kvalitet och i förlängningen för möjligheten att ta ansvar för beslut. Tre fjärdedelar anser att beslutsunderlagen är lätta att förstå och 64 procent att det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut. Hälften uppger att de skriftliga beslutsunderlagen inte beskriver konsekvenser av beslut på ett tillfredsställande sätt. Drygt 60 procent tycker att beslutsunderlagen redovisar för få alternativ att ta ställning till.

En tredjedel av de förtroendevalda har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med arbete eller studier. En fjärdedel tycker det är svårt att för-ena privatlivet med det politiska uppdraget. Män och kvinnor har däremot lika förutsättningar att kombinera politik med arbete och privatliv. En stor majoritet av de förtroendevalda upplever att man blir lyssnad till under sam-manträden och nio av tio att de blir jämlikt behandlade.

Vad är förklaringarna?Det är intressant att göra jämförelser mellan kommunerna i studien eftersom variationerna eller likheterna säger något om var man kan leta efter fram-gångsfaktorer och lösningar på problem. Vi kan se fyra olika perspektiv att förklara resultaten utifrån:

• Lokala förklaringar som beror på politisk kultur och tradition.

• Individuella/sociala förklaringar som baseras på erfarenheter utifrån kön, ålder, födelseland, partitillhörighet eller typ av uppdrag.

• Det politiska ledarskapet.

• Institutionella förklaringar som handlar om t.ex. vilka uppgifter fullmäk-tige och kommunstyrelsen har, antalet politiker, nämndorganisation och delegationsordning.

Dessa förklaringar tror vi samverkar med varandra på olika sätt. Många av de frågor som ställs i rapporten har vi ännu inga svar på. Syftet med denna rap-port är å andra sidan inte att leverera några färdiga lösningar utan beskriva vad förtroendevalda tycker, ställa frågor om vad det kan betyda i ett längre perspektiv och identifiera utvecklingsområden. Vårt demokratiska system med det kommunala självstyret gör det möjligt att i relativt stor utsträck-ning åtgärda problem på olika sätt, vilket också kan bidra till en mångfald av lösningar. En tanke med denna undersökning är att en enskild kommun ska kunna upprepa samma studie efter en viss tid för att se om saker har blivit bättre eller sämre. För att kunna värdera resultaten på ett bra sätt tror vi att flera mätningar i en och samma kommun skulle underlätta.

7

2. Så gjordes undersökningen

Studien av förtroendevaldas inflytande har genomförts inom projektet Hur fungerar demokratin? Projektet startade 2002 och går ut på att utveckla olika metoder för att beskriva hur demokratin och det politiska uppdraget fungerar i en kommun. De 34 kommuner som har deltagit i projektet bjöds i juni 2004 in för att delta i en undersökning av förtroendevaldas inflytande i den egna kommunen, dvs. den studie vi redovisar här. Andra kommuner som aktivt visade intresse för projektet välkomnades också att delta. Sammanlagt deltog 16 kommuner och en stadsdel i Göteborg (Stadsdelsnämnden Linnéstaden) i undersökningen.

Förtroendevalda från de deltagande kommunerna bjöds in till fokusgruppsam-tal i september 2004 för att identifiera viktiga områden att undersöka. Under-laget från samtalen användes sedan när enkätfrågorna i studien utvecklades. De citat som finns med i denna rapport är hämtade från fokusgruppsamtalen. Enkäten utarbetades sedan av projektgruppen vid Sveriges Kommuner och Landsting, som till sin hjälp hade en referensgrupp bestående av tjänstemän och förtroendevalda från de deltagande kommunerna. Kommunerna skickade ut enkäten, samlade in svaren på egen hand samt registrerade resultaten enligt samma mall. Förbundets statistiksektion sammanställde svaren. Undersök-ningen genomfördes under februari till april 2005.

Undersökningens målgrupp var alla förtroendevalda i kommunen. Vi använde oss av Kommunallagens definition av vem som är förtroendevald: ”Med för-troendevald avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och full-mäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare”.1 Förtroendevalda i kommunala bolag ingick således inte i undersökningen. Urvalet gjordes av en ansvarig projektledare i varje kommun. Sammanlagt fick 3 188 personer enkäten och 2 204 valde att besvara den, vilket ger en svarsfrekvens på 69 procent. Internt bortfall förekommer i en del frågor.

Kommunerna har på eget initiativ deltagit i vår undersökning, det vill säga inget urval av kommuner har gjorts. Det gör att resultatet inte till fullo är representativt för Sverige som helhet. Vi vet med andra ord inte hur dessa kommuner skulle förhålla sig i en totalundersökning av Sveriges samtliga 290 kommuner. Sannolikheten är däremot stor att förtroendevalda från andra kommuner känner igen sig i den bild som presenteras.

1 Kommunlagen 4 kap §1

8

3. Här finns makten och inflytandet

”När det gäller påverkan så ligger det ju väldigt stor makt i kommunstyrelse och arbetsutskott. Det är ju där de stora frågorna avgörs.” 2

Forskare som studerat makten i den kommunpolitiska organisationen hävdar att vi går mot en ökad toppstyrning i politiken. De reformer som genomförts i kommunerna har resulterat i att heltidspolitikernas avstånd till fritidspolitiker förstärkts. Ledande politiker kan i vissa fall utveckla starka band till chefstjäns-temän. Samtidigt upplever ledamöter i fullmäktige och nämnder ett underläge gentemot en specialiserad och professionaliserad tjänstemannakår.3

Vem är det som enligt politikerna själva har mest inflytande i kommunpoliti-ken? De förtroendevalda i vår undersökning fick frågan: Hur stort inflytande anser Du att följande aktörer har över beslutsfattandet i allmänhet i Din kommun? Vi frågade också hur inflytandet borde vara fördelat. De svarande fick ange inflytandet på en tiogradig skala.

De förtroendevalda anser i likhet med tidigare studier, att den politiska mak-ten är för starkt koncentrerad till kommunstyrelsen och dess ordförande, och att tjänstemännen har för stor makt i förhållande till politiker i gemen, men kanske i synnerhet i förhållande till fullmäktige och nämnder.4 Bland de för-troendevalda finns en tydlig önskan att ge framför allt kommunfullmäktige men även nämnderna ett ökat inflytande.

Tabell 1 : Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har/bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i din kommun? (1–10)

Har inflytande Bör ha inflytande Skillnad

Kommunstyrelsens ordförande 8,5 6,9 -1,6

Kommunstyrelsen 8,4 7,7 -0,7

Kommunfullmäktige 6,7 8,7 +2,0

Nämnderna 6,6 7,9 +1,3

Tjänstemännen 7,1 4,5 -2,6

Hur maktfördelningen mellan olika politiska organ ska se ut, är ingen enkel fråga. Fullmäktigeledamöterna utses direkt av väljarna och är kommunens högsta beslutande organ. Samtidigt är det kommunstyrelsen och dess ord-förande som anses ha mest makt. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen, har uppsikt över nämndernas verksamhet, bereder fullmäktiges ärenden och

2 Citaten i denna rapport kommer från förtroendevalda som deltagit i fokusgruppen3 Nilsson 2001:19-20, SOU 2001:484 SOU 2001:48 och Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2000)

Kommunpolitikern – Om demokratin (2000)

9

verkställer dess beslut. Detta gör ofta styrelsen till kommunens viktigaste forum för strategiska diskussioner.

Av svaren att döma vill de förtroendevalda ha en annan ordning. Frågan är vilken? Vill man att fullmäktige ska komma in tidigare i beslutsprocessen för att kunna ge såväl tjänstemän som övriga politiska organ direktiv eller vägledning när man utformar sina förslag? Vill man rentav att fullmäktige ska ta över styrelsens beredande uppgifter för att på allvar bli den arena där de viktigaste besluten fattas? Eller ska svaren mer tolkas som ett missnöje med en alltför stark centralisering av besluten?

Mer makt till nämnderna. Den bild som de svarande ger av fullmäktiges makt i förhållande till kommunstyrelsen stämmer väl överens med utvecklingen hittills. Mer överraskande är att de svarande vill ge nämnderna ett större inflytande än kommunstyrelsen. Detta går i så fall stick i stäv med trenden att ersätta nämnderna med utskott till kommunstyrelsen och att införa en starkare ekonomiska kontroll.

Det finns intressanta skillnader mellan kommunerna när det gäller fördel-ningen av inflytande, Knivsta är ett exempel. Samtliga politiska aktörer upp-ges ha större makt jämfört med genomsnittskommunen. Det ska nämnas att Knivsta är en ung kommun som bildades 2003. Den positiva upplevelsen kan ha färgats av att de poliska aktörerna har mer inflytande och makt att påverka samhällsutvecklingen nu jämfört med då Knivsta inte var en egen kommun. Även i Emmaboda upplever de förtroendevalda att kommunstyrelseordfö-rande och nämnderna har stort inflytande. Tjänstemännen upplevs å andra sidan ha mindre inflytande i Emmaboda än i övriga kommuner. I några andra kommuner är det tvärtom det vill säga att tjänstemännen uppfattas ha stort inflytande medan kommunfullmäktige och nämnder har mindre inflytande än genomsnittet.

I Haninge vill de förtroendevalda i högre grad än andra ge inflytandet till kom-munstyrelseordförande, kommunstyrelse och tjänstemän. I andra kommuner som Karlshamn och Svalöv vill man se ett mindre inflytande hos kommun-styrelseordförande och kommunstyrelse än genomsnittet.

Tabell 2: Förtroendeuppdrag utifrån kön, ålder, födelseland och partitillhörighet (andel i procent, %)

Ordf./vice ordf. Fullmäktigledamot Nämndledamot Ersättare Summa

Kvinna 14 23 31 32 100Man 16 19 29 36 100

18–32 år 6 18 24 51 10033–48 år 14 22 24 40 10049–64 år 18 22 30 29 10065– år 12 17 35 36 100

Utrikes födda 13 26 24 37 100Födda i Sverige 16 20 30 35 100

Majoritetsparti 20 19 27 34 100Oppositionsparti 10 21 33 36 100Annat parti 9 46 22 30 100

Genomsnitt 15 20 29 35 100

Värdena är avrundade, därför kan slutsiffran i vissa fall bli 99 eller 101.

10

Inflytandet utifrån uppdrag. Upplevelsen av inflytande och makt beror även på vilket uppdrag man har. Det uppdrag som formellt sett innebär mest infly-tande i politiken är att ha en ordförandepost av något slag. I vår studie innehas ordförandeposten mestadels av en man i åldern 49–64 år, född i Sverige och tillhörande ett majoritetsparti. För att få möjlighet att lära sig det politiska uppdraget börjar många nya politiker som ersättare. De personer som mesta-dels är representerade som ersättare är män i åldern 18–32 år född i ett annat land och tillhörande ett oppositionsparti.

11

4. Är det tjänstemännen som egentligen styr?

Relationen mellan politiker och tjänstemän”Jag kan uppleva att om man sitter i en nämnd och får rapporter från verksamheten, Då har det ofta passerat så många led … // Man får t ex en helt annan bild när man sitter i ett skolråd och får höra vad föräldrar, elever och lärare säger”

Allt sedan den kommunala förvaltningen professionaliserades och antalet tjänstemän växte har förhållandet mellan politiker och tjänstemän varit kom-plicerat och rollfördelningen diskuterats. Tjänstemännen är ”osynliga” i kom-munallagstiftningen, vilket något tillspetsat, kan ge intrycket av att politiker ensamma råder i den politiska organisationen. Samtidigt har tjänstemännen skaffat sig en stark ställning. Tjänstemän med hög utbildning och lång erfa-renhet har ett kunskapsövertag inte minst i förhållande till fritidspolitiker. Till detta kommer att ledande tjänstemän inom olika sektorer kan hänvisa till speciallagstiftning och olika former av myndighetsföreskrifter för att få en inflytelserik position. Olika strategier och även organisationskoncept har under åren prövats för att skapa större klarhet i relationen mellan politiker och tjänstemän.

I vår undersökning ställdes frågan: Hur uppfattar Du samarbetet mellan förtroen-devalda och tjänstemän? Under denna huvudfråga fick de svarande ta ställning till fyra olika påståenden. Svaren visar att två av tre förtroendevalda tycker att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän är tydlig medan nästan 30 procent bland de förtroendevalda anser att ansvarsfördelningen är otydlig. En mindre andel är osäkra på hur de ska ställa sig i denna fråga.

Diagram 1: Hur uppfattar du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän? 5

Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet

5

6

10

4

Vetej

Procent50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag

Tjänstemännen följer deförtroendevaldas beslut

Tjänstemännen agerar ofta på förtroendevaldas ansvarsområden

Ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig

58

77

49

66

38

18

41

30

5 Observera att summan av stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt och stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet samt vet ej i vissa diagram blir 99 eller 101. Detta beror på avrundningar.

12

Förtroendevalda i Lidköping, Fagersta och Mölndal utmärker sig. Där är det många fler än genomsnittet som anser att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän jämfört med genomsnittskommunen. En viktig fråga i relationen mellan politiker och tjänstemän är om tjänstemän-nen respekterar gränsen för det som är politikernas fält. Studien visar att nästan hälften av de förtroendevalda uppfattar att tjänstemän ofta agerar på förtroendevaldas ansvarsområden.

Ett av huvudmotiven för systemet med heltidspolitiker var behovet att kunna balansera en professionaliserad tjänstemannakår med starka förvalt-ningschefer. Målstyrning, decentralisering, beställar-/utförarorganisation och uppdragsstyrning har bl. a syftat till en tydligare rollfördelning mellan politiker och tjänstemän – dock inte alltid till de förtroendevaldas fördel. Få chefstjänstemän skulle nog ifrågasätta de förtroendevaldas rätt att i kraft av sitt demokratiska mandat fatta de avgörande besluten. Av de förtroendevalda upplever 77 procent att tjänstemännen följer förtroendevaldas beslut. Närmare

Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt Vetej

ProcentGenomsnittGenomsnitt

60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Emmaboda

Knivsta

Svalöv

Älmhult

Härryda

Norrköping

Lidköping

Linnéstaden

Mark

Mölndal

Fagersta

Örebro

Gävle

Haninge

Lycksele

Karlshamn

Sandviken

46

46

45

41

45

43

43

36

40

37

40

36

37

34

34

31

24

42

46

47

50

51

54

54

55

55

58

58

60

61

62

63

64

73

12

9

8

9

5

4

3

9

5

6

3

4

2

5

3

5

3

Diagram 2: Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag

I kommundiagrammen är genomsnittet beräknat på medelvärdet av ”stämm/er inte alls” och ”stämmer ganska dåligt” samt ”stämmer ganska bra” och ”stämmer helt”

13

17 procent uppger dock att tjänstemännen inte följer besluten. Variationerna mellan kommunerna är stora.

Mer än hälften av de svarande, 58 procent, uppger att politikerrollen ofta begrän-sas till att godkänna tjänstemännens förslag. Något hårddraget, anser sex av tio politiker att vårt demokratiska system har ersatts av expertstyre – där politi-kernas roll begränsas till att godkänna tjänstemännens slutsatser och förslag. Variationerna mellan kommunerna är ganska stora. I Sandviken, Karlshamn och Lycksele upplever många förtroendevalda att deras roll är begränsad. I t.ex. Svalöv, Knivsta och Emmaboda är förhållandena de motsatta. Måste de politiska beslutsprocesserna ses över? Att politiska beslut inte genomförs som politikerna har tänkt sig, är ett vanligt problem enligt forskare. Det blir tydligt när politikerna anger målen men överlåter detaljstyrningen till tjänstemännen. I en tidigare studie vittnar nämndledamöter om att de måste vara vaksamma och skeptiska till tjänstemännens framställningar av ärenden eftersom man upplever att tjänstemännen vid vissa tillfällen kan undanhålla information och att man som politiker kan bli ”överkörd”. Nämndens ordförande har däremot enligt studien en betydligt starkare ställning i förhållande till tjänstemännen, eftersom han eller hon har större möjligheter att kontrollera tjänstemännens uppgifter.6

Få alternativ när beslut ska fattas”Man känner sig oerhört hämmad att inte kunna ta sig tid att träffa de olika intres-segrupperna och media. Och samma sak är det med utvecklingsarbetet. Jag har inte tid att sitta och tänka politiskt strategiskt framåt jag ska ju jobba. Man hinner med mötena däremellan och så växer pappershögen med möten som har varit...”

Vilka är orsakerna till att många av de förtroendevalda i vår undersökning uppfattar sig själva som passiva i förhållande till de tjänstemannaförslag som presenteras? Varje person har ju också ett ansvar att försöka förändra det som inte fungerar.

I enkäten ställdes frågor om de beslutsunderlag som politikerna får ta del av. Svaren visar att 63 procent är tillfreds med underlagens omfattning medan 35 procent av de förtroendevalda upplever att de skriftliga beslutsunderlagen är alldeles för omfattande. Det skriftliga språket i politiken kan vara krångligt och stelt och skapa trösklar, särskilt för nya politiker. Hur är dessa förtroen-devaldas utrymme att leva upp till den representativa demokratins ideal att ta fram och överväga seriösa beslutsunderlag, lyssna på berörda, ge utrymme för oliktänkande och att finna till lösningar som kan vinna respekt och inge förtroende?

Hinner inte ta ställning. Två av tre av politiker (65 procent) tycker att det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut. Det innebär å andra sidan att 35 procent har svårt att hinna med beslutstempot och att få tid till att bilda sig en egen åsikt. De måste i viss utsträckning förlita

6 Fredriksson (2003:105-107), jmf Ricklander (1994:19)

14

sig till partikamraters eller tjänstemännens omdömen i ärendena inför det att beslut ska fattas. I svaren förekommer en viss skillnad mellan kommunerna.

Underlagen lätta att förstå. 76 procent av de tillfrågade upplever att besluts-underlagen är lätta att förstå. Resultatet är positivt, men det innebär å andra sidan att nästan var fjärde förtroendevald har större eller mindre svårigheter att förstå de beslutsunderlag de ska ta ställning till. Här finns ett behov av att utveckla mer lättillgängliga underlag.

Bättre konsekvensbeskrivningar. De förtroendevalda ska stå till svars för de beslut man fattar inför väljarna. För att kunna fatta välgrundade beslut är det nödvändigt att man kan bedöma konsekvenserna av de förslag man ska besluta om. Hälften av de förtroendevalda anser att de skriftliga underlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Skillnaderna mellan kommunerna är ganska stora.

Diagram 3: Vad anser du generellt om de beslutsunderlag du får som förtroendevald?

Få beslutsalternativ. Politikerna är inte tillfreds med antalet beslutsalternativ som tjänstemännen presenterar. Två tredjedelar anser att beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ. Det gäller både majoritets- och oppositions-politiker. Det förekommer en viss skillnad mellan kommunerna. Att texter är pedagogiska, lätta att ta till sig och ger en överblick över konsekvenser av beslut borde vara grundläggande i politiska beslutsunderlag. Att det finns förtroendevalda som anser att underlagen är svåra att sätta sig in i, att beslut-salternativen är få och att det saknas bättre konsekvensbeskrivningar kan inte accepteras. Detta är ytterligare ett viktigt område att se närmare på.

70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet

Det är praktiskt möjligt att hinna bildasig en uppfattning i ärenden inför beslut

Beslutsunderlagenär lätta att förstå

Beslutsunderlagen redovisar för få besluts-alternativ att ta ställning till när beslut ska fattas

De skriftliga beslutsunderlagen beskriverkonsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt

De skriftliga besluts-underlagen är för omfattande

34

24

35

49

63

64

74

61

49

35

2

2

4

3

3

Vetej

Procent

15

5. Hur ska medborgarnas makt öka?

Kontakten med medborgarna är en viktig del av det politiska uppdraget. Politikerna är valda att förvalta ett förtroende från medborgarna. Därför är det särskilt intressant vad de förtroendevalda anser är det bästa sättet för medborgarna att påverka. Hur är kommunikationen mellan förtroendevalda och medborgare?

Diagram 4. Hur effektiva tycker du följande metoder är för att få reda på medborgarnas åsikter?

7 Störst andel svarande som anser metoderna som ”alltid effektiva”

Effektiva sätt att påverka. Enligt de förtroendevalda i vår studie är personliga möten, möten med medborgargrupper samt folkomröstningar de mest ef-fektiva metoderna för att få reda på medborgarnas åsikter.7 Folkomröstningar tillhör samtidigt de metoder, som tillsammans med namnlistor, chat- och diskussionsforum på Internet, uppges vara minst effektiva. Att en metod kan vara mer eller mindre effektiv beror troligen på att den kan fungera väl i ett sammanhang medan den kan vara direkt olämplig i ett annat.

Inte alls effektiva Effektiva i några tillfällen Alltid effektiva Vetej

Procent

28

8

16

17

8

15

8

3

8

5

3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Chat/diskussionsforum på internet

Namnlistor

Formaliserade klagomål

Gruppintervjuer (fokusgrupper)

Medborgarförslag

E-post från medborgare

Medborgarenkäter

Tidningsartiklar, insändare

Folkomröstningar

Möten med medborgargrupper

Personliga möten

16

De förtroendevaldas bedömning av metoder kan jämföras med en undersök-ning av medborgarnas inflytande i 27 kommuner som genomfördes 2004.8 Där fick kommuninvånare uppge om de under de senaste två åren hade försökt påverka politiken i sin kommun. Det visade sig att det mest använda sättet att påverka politiken var att skriva under namninsamlingar (65 procent), kontakta kommunal tjänsteman (30 procent) samt demonstrera (17 procent). Denna studie av de förtroendevalda, visar dock att användandet av namninsamlingar som störst andel medborgare använt för att påverka, är en av de minst effek-tiva metoderna enligt politikerna. Trots att medborgarna i studien från 2004, inte påverkat politiken på så många olika sätt, finns en vilja att göra det om det skulle bli nödvändigt. Till exempel kan hälften tänka sig att kontakta en politiker.

Tabell 3: Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har/bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i din kommun (1–10)

Har Bör ha Skillnad

Medborgarna 3,5 7,0 +3,5

Fullmäktige 6,7 8,7 +2,0

Hur mycket inflytande bör medborgarna ha? De förtroendevalda uppger att medborgarnas inflytande är litet men att det bör öka. Samma gäller för full-mäktige som ju är medborgarnas direktvalda representanter. Med andra ord är medborgarnas inflytande både direkt och indirekt (via fullmäktige) lågt trots att de förtroendevalda gärna skulle vilja involvera dem mer. Många av Sveriges kommuner har under lång tid arbetat med olika demokratiinitiativ i form av medborgarförslag, öppna nämndsammanträden, ungdomsråd, pen-sionärsråd och diskussionsfora på kommunernas webbsidor. Trots detta arbete och en stor vilja, verkar det som att politiker och medborgare ännu inte hit-tat varandra. Statsvetarna Mikael Gilljam och Ola Jodal har i en omfattande studie kommit fram till att medborgare i kommuner som genomfört många demokratiinitiativ inte upplever ett större inflytande än medborgare i andra kommuner. Måste vi ge dem rätt i detta fall?9 Demokratiarbetet har till stor del varit fokuserat på hur man ska öka medborgarnas engagemang istället för varför det ska öka och om vad inflytandet ska röra för frågor. Gör vi det för svårt för oss? Har vi underskattat de vanliga mötesplatsernas som arbetsplatser, affärer och torg, skolor och fritidsgårdar? Det kanske är det som är det svåra, att mötas i vardagen?

Medborgarförslag. Medborgarförslag i fullmäktige har varit en populär de-mokratireform, som långt fler än hälften av Sveriges kommuner och landsting infört i fullmäktige sedan det blev möjligt enligt lag 2001. Det finns dock de som menar att reformen försvagar den representativa demokratin, de som vis-serligen är skeptiska men ändå är beredda att pröva medborgarförslag samt de som är positiva och anser att medborgarförslag utgör ett bra komplement till den representativa demokratin. Vår studie visar att 28 procent av de tillfrågade

8 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2004) Jag hör av mig när jag känner mig redo…

9 Gilliam & Jodal (2005)

17

politikerna uppger att medborgarförslag alltid är en effektiv metod, medan 55 procent tycker det är effektivt ibland. Nio procent anser att medborgarförslag inte alls fungerar.

Folkomröstningar. En av de mest omdebatterade demokratifrågorna under senare år har varit folkomröstningars vara eller icke vara och i synnerhet det som kallas det lokala folkinitiativet, att folkomröstning ska genomföras om minst fem procent av medborgarna vill det. Med syftet att förbättra lagstift-ningen som inte fungerat så bra, utformades ett nytt förslag av riksdagen, som innebär att om 10 procent av befolkningen kräver det ska en folkomröstning genomföras.10 Tidningen KommunAktuellt har undersökt kommunstyrel-seordförandenas syn på folkomröstningar.11 Det visade sig att 75 procent är negativa till att folkomröstningar måste genomföras i en fråga då tio procent av befolkningen kräver det. Drygt 40 procent av de förtroendevalda i vår studie

Inte alls effektiva Effektiva i några tillfällen Alltid effektiva Vetej

Procent

5

5

6

5

14

9

10

9

12

7

10

9

15

5

7

11

5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Knivsta

Sandviken

Norrköping

Gävle

Fagersta

Karlshamn

Linnéstaden

Emmaboda

Örebro

Lycksele

Haninge

Mölndal

Älmhult

Lidköping

Härryda

Svalöv

Mark

Diagram 5: Hur effektiva tycker du att folkomröstningar är för att få reda på medborgarnas åsikter?

10 Ds 2004:4

11 KommunAktuellt, 15 januari 2004, Förslag om folkomröstning får nej från ledande politiker

18

uppger att folkomröstningar kan vara effektivt i några tillfällen, 37 procent anser att det alltid är effektivt och 15 procent anser att folkomröstningar inte alls är effektiva. Synen på folkomröstningar som metod att påverka är olika i kommunerna. I Mark, Svalöv och Härryda finns störst andel förtroendevalda som anser att folkomröstningar alltid är effektiva. I till exempel Gävle, Knivsta och Mölndal finns den högsta andelen som uppger att folkomröstningar inte alls är en effektiv metod.

19

6. Har fullmäktige förlorat sin betydelse?

”Fullmäktige i sig har ju ingen egentlig roll än att vara teaterarena där debatten förs i princip. Hur många gånger ändras ett beslut i fullmäktige? Det är möjligtvis så att det kan bli ett tilläggsyrkande eller något.”

Många förtroendevalda uppfattar kommunfullmäktige som maktlöst och svagt och att ledamöterna inte har något egentligt inflytande. Därför upplevs det inte som så meningsfullt att sitta med i fullmäktige som det borde. Befinner vi oss i en brytningstid där de politiska strukturerna och organisationerna har överlevt sig själva?

I teorin är de flesta överens om fullmäktiges viktiga roll, men att få det att fungera i praktiken är inte så lätt. En del kommuner och landsting försöker åtgärda problemet genom omorganisering. Man tar bort nämnderna och stärker fullmäktige genom att inrätta beredningar under fullmäktige eller kommunstyrelsen. En del försöker vitalisera fullmäktiges arbetsformer genom att t ex placera majoritet och opposition mitt emot varandra enligt engelsk modell, man begränsar talartiden och inför eller tar bort allmänhetens fråge-stunder.

Diagram 6: Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter?

Hur upplever de förtroendevalda i vår studie att fullmäktige lever upp till sina uppgifter? De svarande fick ta ställning till sju olika påståenden och det visade sig att fullmäktige är bäst på att vara visionär genom att formulera de viktigaste målen för verksamheten, att vara kraftfull gentemot nämnderna

Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra Vetej

Procent

70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Att vara kraftfull iförhållande till nämnderna

Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut

Att vara nytänkande idet politiska arbetet

Att ge utrymme för vitaladebatter under sammanträden

Att väcka intresse för lokalpolitiska frågor bland kommuninvånarna

Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare

Att formulera de viktigaste målen för den kommunala verksamheten

34

54

64

42

63

48

21

53

35

27

47

32

45

72

13

11

9

12

6

7

7

20

samt ge utrymme för vitala debatter under sammanträden. Fullmäktige är å andra sidan mindre bra på att till exempel använda arbetsformer som ska-par delaktighet för förtroendevalda i beslut samt att vara nytänkande i det politiska arbetet. Variationerna mellan kommunerna är stora, inte minst när det gäller arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda. Många förtroendevalda i Emmaboda, Härryda och Knivsta uppger att de har arbets-former som skapar delaktighet. Ibland annat Örebro, Sandviken och Gävle är förhållandena det motsatta.

Diagram 7: Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut.

Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare är en av fullmäktiges uppgifter. Något mindre än hälften av de tillfrågade menar att fullmäktige klarar detta, sju procent har ingen uppfattning. Hur fullmäktige klarar denna uppgift varierar kraftigt mellan kommunerna. I några kommuner som Mark och Emmaboda uppger många fler förtroendevalda än genomsnittet, att full-mäktige är bra på att föra fram önskemål från invånarna.


ProcentGenomsnitt80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60

Genomsnitt

Gävle

Sandviken

Örebro

Linnéstaden

Lycksele

Karlshamn

Lidköping

Mölndal

Haninge

Svalöv

Älmhult

Norrköping

Fagersta

Knivsta

Härryda

Emmaboda

71

66

59

46

63

51

55

61

55

52

47

44

45

37

21

22

26

27

33

33

33

33

35

37

40

46

46

51

54

58

9

12

15

27

4

16

12

6

10

11

13

10

9

12

Mark 39 48 13

4

13

42

29

21

Diagram 8: Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare.

Nämnden och fullmäktiges arbete. De förtroendevalda anser att nämnden man har uppdrag i är bättre än fullmäktige på att sköta sina uppgifter. Det kan bero på att förutsättningarna för meningsfulla samtal är olika. Det är oftast lättare att komma till tals i en nämnd med färre ledamöter, mer konkreta frågeställningar och mindre formella arbetsformer än i fullmäktige. Oavsett vad förklaringarna är, kan vi konstatera att de förtroendevalda uppger att det organ som är direktvalt av medborgarna har svårare att leva upp till sina uppgifter än vad en indirekt vald nämnd har.

Framför allt är förtroendevalda över 65 år de som är nöjda med hur både full-mäktige och nämnderna sköter sina uppgifter. Ett annat tydligt mönster är att förtroendevalda i majoritetspartierna överlag är mer nöjda med fullmäktige och nämnderna än oppositionen. Det är ett förväntat resultat. Men en fung-erande demokrati är beroende av en vital opposition, vilket förutsätter att även oppositionens ledamöter har goda möjligheter att fungera i sitt uppdrag


ProcentGenomsnitt Genomsnitt

70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Örebro

Karlshamn

Linnéstaden

Norrköping

Svalöv

Härryda

Sandviken

Mölndal

Lycksele

Gävle

Haninge

Fagersta

Lidköping

Älmhult

Knivsta

Emmaboda

Mark

10

12

27

8

5

4

3

5

3

7

6

6

5

9

5

7

3

29

35

36

38

40

42

43

46

47

49

55

55

60

60

64

75

82

61

54

36

54

55

55

54

49

51

44

39

38

36

31

30

18

15

22

som fullmäktigeledamot. Det är viktigt att uppleva att det finns möjlighet att påverka trots att man inte alltid får igenom sina förslag.

Ett annat intressant mönster är att förtroendevalda som har en ordförandepost är mest nöjda med hur fullmäktige och nämnder sköter sina uppgifter. En förklaring till att äldre, ordföranden och majoritetspolitiker är mest tillfreds kan vara att de är mer bekanta med det politiska systemet och har på så sätt större möjlighet att påverka än andra förtroendevalda.

Diagram 9 Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Hur uppfattar du att den nämnd du har uppdrag i lever upp till sina uppgifter?

Meningsfullheten. Meningsfullhet i det politiska uppdraget och fullmäkti-geuppdraget i synnerhet, är central och berör många områden i denna studie. Att förbättra upplevelsen av meningsfullhet är en viktig utmaning för att fler människor ska vilja bli förtroendevalda.

”Jag skulle vilja ha mer människor som kunde tänka fritt som finns med i politiken.”

Resultaten visar att det framför allt är kommunfullmäktigeledamöter som har övervägt att hoppa av sina uppdrag under de senaste två åren (se kapitel 13). Vad säger det om meningsfullheten? Många engagerar sig politiskt för att de har visioner. Den personliga drivkraften har därför en viktig betydelse. Finns det tillräckligt med utrymme och arbetsformer i politiken för att samtala om enskilda politikers visioner och idéer? Det är viktigt att arbeta för att stimulera nytänkandet i politiken och på så sätt få fram nya strategier för att förtroendevalda ska uppleva delaktighet och meningsfullhet.

70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 9080

Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden

Att vara nytänkande idet politiska arbetet

Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut

23

42

41

64

27

54

3

12

5

9

4

11

74

47

54

27

69

35

Nämnd

Kommunfullmäktige

Nämnd

Kommunfullmäktige

Nämnd

Kommunfullmäktige


Procent

23

7. Hur aktiva är fullmäktigeledamöterna?

Den enskilde fullmäktigeledamoten kan formellt sett påverka och föra fram sin talan i fullmäktige genom att debattera, väcka motioner, frågor och inter-pellationer. Hur många har ställt sig upp och gjort ett inlägg, framställt en enkel fråga eller interpellation? Hur många har lämnat en motion eller väckt ett ärende under de senaste två åren?

Tabell 4: Hur ofta har Du i kommunfullmäktige gjort något av följande under denna mandatperiod (andel i procent, %)

Aktivitet Aldrig 1–5 ggr 6– ggr

A. Gjort inlägg i debatt 27 32 40

B. Framställt enkel fråga 66 27 0

C. Framställt interpellation 74 21 0

D. Lämnat motion/väckt ärende 74 21 0

Svaren kan förvåna. Mer än två tredjedelar av de tjänstgörande ledamöterna i fullmäktige har under den gångna mandatperioden aldrig framställt en fråga, interpellation eller lämnat en motion. Däremot har långt fler än hälften gjort debattinlägg. Svaren visar att oppositionen i störst utsträckning använder sig av de fyra angivna aktiviteterna. Utrikes födda är aktiva och använder sig mycket oftare av enkla frågor, interpellationer och lämnar motioner än förtroendevalda födda i Sverige. Skillnaden är över tio procentenheter. Med andra ord utnyttjar utrikes födda förtroendevalda de formella möjligheter som ges för påverkan, mycket mer än personer födda i Sverige.

Män är mer aktiva än kvinnor i att debattera och motionera. Det är däremot ingen större skillnad mellan könen i att ställa enkla frågor och interpellationer. Unga utnyttjar mer sällan än andra sina möjligheter. I övrigt förekommer inga nämnvärda skillnader i aktivitet mellan olika åldrar, bortsett att förtroende-valda över 65 år tillsammans med unga i vissa fall är mindre aktiva.

Tabell 5. Politisk aktivitet utifrån födelseland, tjänstgörande ledamöter (andel i procent, %)

Aldrig 1–5 ggr 6– ggr

Födda i Utrikes Födda i Utrikes Födda i Utrikes Aktivitet Sverige födda Sverige födda Sverige födda

A. Gjort inlägg i debatt 27 28 32 35 40 36

B. Framställt enkel fråga 67 50 26 37 1 1

C. Framställt interpellation 76 64 19 30 0 0

D. Lämnat motion/väckt ärende 50 38 40 50 1 0

24

En del politiker anser att de inte får vara med och påverka lika mycket som andra. Varför har dessa personer sådana upplevelser? Ett svar kan vara att de grupper som känner sig missgynnade inte tillhör normen i politiken. Den genomsnittlige förtroendevalde är en medelålders man, anställd i offentlig sektor och född i Sverige med lång politisk erfarenhet.12 Den som är ny i poli-tiken har oftast inte den sortens bakgrund. Han eller hon kommer med andra erfarenheter. Utmaningen för nya och etablerade politiker är att utifrån en ömsesidig respekt ta tillvara varandras olikheter.

Det är viktigt att få svar på varför vissa förtroendevalda är aktiva och andra inte. Är det mest gruppledaren som är aktiv? Om man vill att fler ska vara delaktiga kanske man bör dela på ansvaret? Det är också viktigt att fundera på hur förtroendevalda bör agera för att uppdraget i fullmäktige ska kännas meningsfullt? Kan till exempel interpellationer och frågor kompletteras med andra vägar som är mindre formella?

12 Det nya seklets förtroendevalda (2004) Richard Öhrvall och Hanna Bäck

25

8. De viktigaste uppgifterna

En enskild förtroendevald har ett antal olika roller och uppgifter. Han eller hon ska representera sina väljare och utifrån ett allmänintresse väga ihop olika gruppers synpunkter och idéer. Man representerar även det egna partiets åsikter samt företräder kommunen som myndighet. Att konflikter mellan den förtroendevaldas olika roller uppstår är inte ovanligt. Ska man försöka få budgeten att gå ihop och lägga ner en skola eller behålla skolan och följa väljarnas åsikter?

De förtroendevalda i vår studie anser att de tre viktigaste uppgifterna i rol-len som förtroendevald är att utveckla kommunen utifrån mål och visioner, att föra fram partiets åsikter och att hålla den fastställda budgeten. Mindre viktigt är det att företräda enskilda väljare samt att föra fram kommundelens intressen.

Diagram 10: Hur viktiga anser du att följande uppgifter är för dig som förtroendevald?

Var finns lojaliteten? ”Jag kan vara väldigt tveksam och jag vill lyssna på de övriga argumenten som kommer fram i fullmäktige och därefter ta ställning. Då får jag ofta skäll. Jag står för det. Mina (parti-) kollegor har efteråt sagt att det kanske inte är så dumt att lyssna på de andra innan vi är för bestämda i vår uppfattning”

Uppfattningarna om hur politikerna ska sköta sin roll på bästa sätt varierar och har betydelse för hur man genomför sitt uppdrag. Svaren visar att kvin-nor i högre utsträckning än män anser att det är mycket viktigt att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter (kvinnor 41 procent, män 33 procent). Skill-naden är påtaglig. Det förekommer även tydliga könsskillnader i frågan om att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter, då kvinnor prioriterar

30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Att föra fram den egnakommundelens intressen/åsikter

Att föra fram enskildaväljares intressen/åsikter

Att hålla denfastställda budgeten

Att föra fram mitt egetpartis intressen/åsikter

Att långsiktigt utvecklakommunen utifrån mål och visioner

Helt oviktigt Ganska oviktigt Ganska viktigt Mycket viktigt

3

1

1

1

1

75

80

94

96

97

22

19

5

3

3

Vetej

Procent

26

lokala intressen betydligt mer än män. Kvinnorna är dessutom mer tydliga i sin partilojalitet än männen. 68 procent av kvinnorna anser att det är mycket viktigt att föra fram det egna partiets intressen och åsikter medan andelen män som tycker så är 61 procent. Män och kvinnor uppger i ungefär lika stor utsträckning att det är viktigt att hålla budgeten. Detsamma gäller frågan om att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner. Här är kvinnor och män relativt ense om att långsiktigt tänkande är mycket viktigt.

De yngsta politikerna mellan 18 och 32 år har en något annorlunda syn på politikerrollen än de äldre kollegorna. Yngre förtroendevalda tycker det är mindre viktigt att föra fram enskilda väljares intressen och åsikter än äldre politiker. Det råder även olika meningar om betydelsen av att föra fram den egna kommundelens intressen. Den yngsta åldersgruppen mellan 18 och 32 år har inte lika stor lojalitet mot den egna kommundelen som de äldre. Har de yngre en svagare lokal anknytning och därför ett annat fokus än de äldre förtroendevalda? Den yngsta åldersgruppen tycker dessutom inte att det är lika viktigt att hålla den fastställda budgeten som de äldre.

Synen på politikerrollen påverkas enligt vår studie inte i någon större utsträck-ning av vilket land man är född i. En skillnad är att en högre andel utrikes födda politiker uppger det som mycket viktigt att föra fram enskilda väljares intressen och åsikter i jämförelse med födda i Sverige. Samt att politiker födda i Sverige i högre grad än utrikes födda tycker det är mycket viktigt att hålla budgeten.

Partiets betydelse för politikernAtt vara lojal med sin partigrupp är fundamentalt i politiken. Att gå emot par-tiet och partikamraterna är att ställa sig utanför gruppen. Om enskilda skulle ha en egen agenda skulle partiets förmåga att driva frågor försämras kraftigt. Som enskild person kan man ha egna politiska idéer och visioner, men det är inom den partipolitiska gruppen som olika synpunkter diskuteras och där man ska komma fram till en gemensam ståndpunkt i en viss fråga. När det är färdigdiskuterat i partigruppen är det majoritetens ståndpunkt som gäller när ledamoten senare ska rösta. Det är en oskriven och självklar regel och det uppfattas som ett stort felsteg att inte följa partilinjen.13

I en internationell jämförelse är Sverige ett land där partierna fortfarande har en stark roll i politiken.14 Denna undersökning bekräftar partiernas starka ställning. I stort sett alla förtroendevalda (97 procent) anser att det är ganska eller mycket viktigt att föra fram det egna partiets intressen. Här kan vi notera att det framför allt är de yngre politikerna mellan 18 och 32 år som tycker att partilinjen är mycket viktig att följa (68 procent). Resultatet kan tolkas så att de yngre förtroendevalda är den mest partilojala åldersgruppen. Det är kanske ett förvånande resultat med tanke på den forskning som talar om

13 Fredriksson 2003:99

14 Föreläsning av Henry Bäck på Demokrati- och självstyrelseberedningens sammanträde, 2005-04-01

27

den yngre generationens politiska engagemang som allt mer frikopplad från partiväsendets intressen och åsikter.

De förtroendevalda fick på en tiogradig skala bedöma de egna möjligheterna till inflytande. Generellt upplever förtroendevalda sitt inflytande som störst bland partikamraterna och inom de egna special- eller intresseområdena. Det personliga inflytandet upplevs som svagare i det större kommunpolitiska sam-manhanget och allra minst i frågor man inte är intresserad av eller insatt i.

Tabell 6: Hur bedömer du dina möjligheter till inflytande över besluten i olika kommunala frågor? (1–10)

Alla förtroendevalda, medelvärde

Personliga möjligheter till inflytande

i Ditt parti inom Dina special/intresseområden 6,7

i Ditt parti utanför Dina special/intresseområden 5,5

i Din kommun inom Dina special/intresseområden 5,1

i Din kommun utanför Dina special/intresseområden 3,9

28

9. Kan man förena arbete och politik?

Det är inte självklart att det går att förena arbete och studier med ett politiskt uppdrag. Tidigare undersökningar visar t ex att privatanställda är underrepre-senterade bland kommunpolitikerna medan anställda inom kommun, lands-ting och statlig sektor är överrepresenterade. Förutsättningarna till deltagande är olika för olika människor. 66 procent av de förtroendevalda anser att det är möjligt att förena arbete och politik medan 34 procent anser att det inte fungerar att ha ett arbete och samtidigt vara politiskt aktiv.

Diagram 11: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med arbete/studier

Både män och kvinnor uppger sig ha nästan lika förutsättningar att kombinera det politiska uppdraget med arbete och studier. Åldern har däremot betydelse för hur aktiv man anser sig kunna vara i politiken. För nästan hälften i åldern 18–32 år, är politik och arbete/studier en ekvation som inte går ihop. Även 33-48-åringar har svårigheter. Därefter ökar möjligheterna med åldern. Kanske är det så att den livssituation man befinner sig i gör att prioriteringarna ser annorlunda ut. Förutsättningarna skiljer sig inte åt nämnvärt mellan kom-munerna.

38%

11%

27% 22%

Vet ej, 2%Stämmer inte alls

Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra

Stämmer helt och hållet

29

10. Går det att förena privatliv med politik?

”Den sociala vänkretsen blir lidande, familjen blir lidande. Man umgås med sina partikamrater”

En viktig förutsättning för att kunna delta i politiken är att privatlivet går att förena med ett politiskt uppdrag. Tre av fyra anser att det är möjligt medan en av fyra inte tycker det fungerar. Det förekommer inga större skillnader mellan förtroendevalda från olika kommuner.

Diagram 12: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med privatlivet

Förutsättningarna att kombinera privatliv och politik är ungefär lika för män och kvinnor. Svårigheter har personer i åldern 33–48 år samt föräldrar. Man kan tycka att det är naturligt att det är svårt att engagera sig politiskt när mycket kretsar kring barnen och deras intressen. I ett fokusgruppsamtal med förtroendevalda sa en deltagare:

”Varför skall man ta in dem som är 20–25 år i politiken? De har hela sin familjetid framför sig. De är upptagna i 15–20 år. Låt dem hålla på med det om de tycker att de vill göra det. Försök inte lura in dem i politiken för då kanske de aldrig vill tillbaka. Men när de är 40–45 år då har de mycket synpunkter på samhället och då vill de in.”

Men ska barn behöva vara ett hinder? På vilket sätt kan man underlätta för föräldrar med småbarn att delta i politiken? Idag är över hälften av kommun-politikerna över 50 år. Är det bara medelålders och äldre som ska ha möjlighet att engagera sig politiskt? Även utrikes födda upplever svårigheter att kombi-nera privatliv med politik. Hur kommer det sig? Kan enkla grepp som anpas-sade mötestider och delade ansvarsområden i politiken vara en lösning?

Vet ej, 1%Stämmer inte alls

Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra

Stämmer helt och hållet

39%

6%

35% 19%

30

11. Vem blir jämlikt behandlad?

Det tillhör de mänskliga rättigheterna att alla människor ska behandlas jämlikt. För att få en bild av vem som blir jämlikt behandlad i politiken har vi utgått från socialpsykologiprofessorn Berit Ås fem härskartekniker när enkätfrågorna formulerades. Hon talar om synliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt påförande av skuld och skam. Det är härskartekniker som används medvetet och omedvetet av människor varje dag, inte minst mellan män och kvinnor.

Diagram 13: Vad är dina personliga upplevelser av det politiska arbetet?

De allra flesta förtroendevalda (91 procent) uppger att de ofta eller alltid blir jämlikt behandlade under sammanträden.

Tabell 7: Jag blir jämlikt behandlad under sammanträden (andel i procent, %)

Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Summa

Kvinna 2 5 36 53 5 100Man 1 3 28 64 3 100

18–32 år 4 9 42 40 6 10033–48 år 2 4 36 53 5 10049–64 år 1 3 30 63 3 10065– år 2 4 26 65 4 100

Födda i Sverige 1 4 31 60 4 100Utrikes födda 2 8 34 53 4 100

Genomsnitt 1 4 31 60 4 100

Förtroendevalda som är män, äldre och födda i Sverige uppger i högre utsträck-ning än kvinnor, unga och utrikes födda att de ofta eller alltid blir jämlikt behandlade under sammanträden. Hur kommer det sig? Kvinnor, unga och utrikes födda brukar oftare än andra lämna sina uppdrag i förtid. Finns det ett samband?

Aldrig Sällan Ofta Alltid

17

4

17

5

Vetej

Procent

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jag blir undanhållen bakgrunds-information inför beslut

Jag blir jämlikt behandladunder sammanträden

Andra politiker brukarreferera till mina ståndpunkter

När jag yttrar mig på sammanträden ägnar sig folk åt annat än att lyssna på mig

12

91

35

11

71

5

48

84

31

Tabell 8: När jag yttrar mig på sammanträden ägnar sig folk åt annat än att lyssna på mig (andel i procent, %)


Kvinna 33 50 7 3 7 100Man 33 50 7 6 4 100

18–32 år 22 55 10 6 6 10033–48 år 32 49 7 6 6 10049–64 år 34 52 6 4 4 10065– år 35 48 8 3 7 100


Genomsnitt 33 50 7 4 5 100

Osynliggörande är en av härskarteknikerna. Genom att fråga de förtroende-valda om andra lyssnar när de yttrar sig, får vi en bild av om man blir osynlig-gjord eller inte. Att systematiskt inte bli lyssnad till är allvarligare än om det sker vid enstaka tillfällen. Vad förväntas man acceptera som förtroendevald? Elva procent uppger att det ofta eller alltid händer att andra ägnar sig åt annat än att lyssna när de talar medan 83 procent menar att det aldrig eller sällan sker. Fler män än kvinnor uppger att de alltid blir ignorerade när de talar. I övrigt finns ingen skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser och inte heller mellan utrikes födda och födda i Sverige. Ålder har betydelse, flest i den yngsta åldersgruppen anser att man inte blir lyssnad till. Det förekommer inga noterbara skillnader mellan kommunerna.

Tabell 9: Andra politiker brukar referera till mina ståndpunkter (andel i procent, %)


Kvinna 8 42 31 1 19 100Man 6 41 36 1 16 100

18–32 år 11 46 23 1 20 10033–48 år 7 42 31 1 18 10049–64 år 6 41 35 1 17 10065– år 6 40 37 0 17 100


Genomsnitt 7 41 34 1 17 100

Ytterligare en fråga som kan visa om man blir osynliggjord eller inte, är om andra förtroendevalda refererar till ens ståndpunkter. När man blir refererad blir man bekräftad, att det man framfört är viktigt. Av de förtroendevalda uppger 35 procent att de ofta eller alltid blir refererade av andra politiker medan så inte är fallet för 47 procent. Tidigare studier visar att särskilt män är bra på att bekräfta varandra genom att upprepa vad tidigare talare har uttryckt. Även denna studie visar att män i större utsträckning än kvinnor blir bekräftade av andra politiker. De yngsta politikerna blir minst bekräftande medan det är vanligare bland personer som är 49 år och äldre. Utrikes födda och födda i Sverige blir bekräftade i ungefär lika stor utsträckning. Skillnaderna mellan kommunerna är marginella.

32

Tabell 10. Jag blir undanhållen bakgrundsinformation inför beslut (andel i procent, %)


Kvinna 34 37 10 2 17 100Man 32 42 9 3 15 100

18–32 år 27 37 13 4 20 10033–48 år 26 39 12 3 21 10049–64 år 34 40 9 3 15 10065– år 39 38 8 2 14 100


Genomsnitt 32 39 10 3 17 100

Att bli undanhållen information är ytterligare en härskarteknik, som vi för-sökt kartlägga genom att fråga om man som förtroendevald blir undanhål-len bakgrundsinformation inför beslut. Det är en knepig fråga att svara på eftersom man inte alltid vet om man blir undanhållen information. Många uppger att de inte vet. 71 procent menar att de sällan eller aldrig blir undan-hållna information medan 13 procent säger att det sker ofta eller alltid. Att förtroendevalda systematiskt, det vill säga ofta eller alltid, blir undanhållna information är oacceptabelt, även om andelen är liten.

Det förekommer vissa variationer mellan kommunerna. Ett fåtal kommuner avviker negativt. Där upplever avsevärt fler förtroendevalda än genomsnittet att de blir undanhållna information. Män och kvinnors upplevelser är unge-fär lika i de tillfrågade kommunerna. De yngsta förtroendevalda säger oftare än andra att de blir undanhållna information. Utrikes födda anger i avsevärt större utsträckning än födda i Sverige, att man blir undanhållen information inför beslut. Detta är mycket allvarligt och bidrar till ett utanförskap. Hur sker informationsutbytet i dessa sammanhang? Hur mycket bestäms i sällskap som inte alla har tillgång till?

Det är viktigt att förtroendevalda som upplever sig bli ojämlikt behandlade har tolkningsföreträde när det gäller att beskriva problemet. Förtroendevalda som befinner sig i överläge känner inte av missförhållanden som man gör om man befinner sig i underläge.

33

12. Hot mot förtroendevalda

Hot och våld mot förtroendevalda har uppmärksammats mycket under senare år. När skatteunderlaget minskar och de politiska prioriteringarna inte längre handlar om vad man ska bygga eller utveckla utan om vad som ska skäras ned.Då skapas en kärvare situation för de förtroendevalda som i värsta fall blir ut-satta för våld och hot. Till detta kommer ett hårdare samhällsklimat med mer hot och våld och en ökad personfokusering i media.15 Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda har gjort en undersökning bland riksdagspolitiker och kommun- och landstingspolitiker. Den visar att hot, våld och trakasserier mot politiker är omfattande. Många förtroendevalda överväger att lämna sina uppdrag på grund av hoten.16

I denna undersökning uppger sex procent att de under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld eller hot på grund av sitt politiska uppdrag. De vanligaste hoten utgörs av aggression, tillmälen, skrik och hot per telefon. Under 2004 genomfördes en undersökning riktad till kommun- och landstingsstyrelseord-föranden. Då uppgav 16 procent att de under de senaste 18 månaderna blivit utsatta för hot.17

Vilka i vår undersökning blir då utsatta? Det förekommer ingen större skill-nad mellan kvinnor och män. Man kan däremot se en viss koppling till ålder. Det är något vanligare med upplevt hot i åldern 33–48 år. Däremot är andelen utrikes födda som utsatts för hot och våld på grund av sitt förtroendeuppdrag anmärkningsvärt hög. 13 procent av de utrikes födda politikerna har drabbats, jämfört med fem procent av politiker födda i Sverige. Det är särskilt allvarligt med tanke på att utrikes födda i vår studie mestadels har uppdrag som ersät-tare eller ledamöter i fullmäktige. Dessa positioner är inte lika utsatta som att vara ordförande eller ledamot i kommunstyrelsen vilket indikerar att hoten troligen inte har koppling till kontroversiella beslut utan till person.

15 Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda (2005) I Mediernas våld?

16 Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda (2005) Underlag för presentation av kartläggning om trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda

17 Ett hot mot demokratin (2004) Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

34

13. Vilka överväger att hoppa av och varför?

”Män uteblir allt mer innan de slutligen lämnar ett uppdrag. Kvinnorna är plikttrogna och går på varje möte. Ingen anar att någonting är fel. Så plötsligt lämnar hon allt, direkt.” (Bärande kraft för demokratin 1994:26)

Enligt utredningen Att vara med på riktigt som gjordes för drygt fem år sedan, avgår majoriteten av förtroendevalda med kommunala förtroendeuppdrag på grund av privata skäl. Det handlade t ex om arbetsförhållanden, flytt från kommunen eller om familjeförhållanden. Förtroendevalda lämnar också sitt uppdrag på grund av politiska skäl. De vanligaste politiska skälen var att uppdraget kändes meningslöst och att man inte lyckats påverka, att uppdra-get handlade om för mycket partipolitik och för lite sakdiskussion, eller att nämnden ofta blev överspelad av andra befattningshavare. Om avhoppen sker på grund av politiska skäl är det ett tecken på svagheter i demokratin.18 För att få en bättre bild av hur politikerna i de 17 projektkommunerna resonerar ställdes frågan till dem i undersökningen.

Diagram 14: Vanligaste skälen till övervägande om avhopp, alla förtroendevalda i undersökningen

18 SOU 2001:48 Att vara med på riktigt, I bilagorna se Peder Nielsen, s. 92–94

Procent0 10 20 30 40 50

Flyttning frånkommunen

Delar inte längre partietsuppfattning i viktiga frågor

För mycket partipolitik,för lite sakdiskussion

Familjeförhållanden

KF/Nämnden/styrelsen blir ofta överspelad av andra politiska nivåer

Förhållanden i arbetet

Uppdraget känns meningslöst/svårt att påverka beslut

7

9

15

21

33

35

45

35

Av de tillfrågade svarade i genomsnitt 34 procent att de övervägt att lämna sitt uppdrag under de senaste två åren. Det vanligaste skälet är att uppdraget känns meningslöst eller att det är svårt att påverka beslut. I andra hand kommer förhållanden i arbetslivet och i tredje hand att nämnden ofta blir överspelad av andra politiska nivåer.19

Något fler kvinnor än män anger som skäl att uppdraget känns meningslöst och/eller att det är svårt att påverka beslut. Männen anger å sin sida i något högre utsträckning att det är för mycket partipolitik på bekostnad av sakdis-kussioner. Vi ser en liten tendens till en klassisk könsfråga: något fler män anger förhållanden i förvärvsarbetet som skäl medan kvinnorna i något högre utsträckning anger familjeförhållanden. Resultaten bekräftar i huvudsak tidigare studier.20

Tabell 11: Andel förtroendevalda som under det senaste året övervägt att lämna sitt uppdrag (andel i procent, %)

Andel

Kvinna 39Man 30

18–32 år 4933–48 år 4849–64 år 3265– år 19

Födda i Sverige 34Utrikes födda 35

Ordförande 29Ledamot i KF 40Ledamot i nämnd 35Ersättare 31

Genomsnitt 34

Vilka förtroendevalda har då övervägt att lämna sina uppdrag? En betydande andel fler kvinnor än män överväger att lämna sitt uppdrag. Tankarna på avgång är framför allt vanliga i åldersgruppen 18–32 år samt 33–48 år. Äldre över 65 år verkar finna sig bäst till rätta i politiken, de har i lägst utsträckning övervägt att hoppa av. Andelen födda i Sverige och utrikes födda är ungefär lika stor. Ett mycket oväntat resultat är att högre andel fullmäktigeledamöter funderar på lämna sitt uppdrag än andra förtroendevalda. Resultaten visar att den vanligaste angivna orsaken till varför fullmäktigeledamöter överväger att lämna politiken är att uppdraget känns meningslöst och/eller att det är svårt att påverka beslut.

19 De svarande hade möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan blir mer än 100 %

20 Wide och Gustafsson (2001)

36

Diagram 15: Vanligaste skälen till övervägande om avhopp, fullmäktigeledamöter

Procent0 10 20 30 40 50 60

Delar inte längre partiets uppfattning i viktiga frågor

Flyttning från kommunen

För mycket partipolitik, för lite sakdiskussion

Familjeförhållanden

Fullmäktige blir ofta överspelad av andra politiska nivåer

Förhållanden i arbetet

Uppdraget känns meningslöst/svårt att påverka beslut

10

10

17

26

33

37

52

37

Bilagor

Deltagande kommuner

Källor: Kommuntyp: Sveriges Kommuner och Landsting. Invånareånarantal: Statistiska centralbyrån. Styre: Dagens Samhälle

Kommunfakta Invånareånareantalet avser 2004-12-31 om inte annat anges.

Haninge: Förortskommun. 71 355 invånare. Styre: s, fp

Knivsta: Pendlingskommun. 13 059 invånare. Styre: m, c, fp, kd, mp

Norrköping: Större stad. 124 410 invånare. Styre: s, v, mp

Älmhult: Varuproducerande kommun. 15 421 invånare. Styre: s, fp

Emmaboda: Varuproducerande kommun. 9 643 invånare. Styre: s

Karlshamn: Övrig kommun, mer än 25 000 inv. 30 847 invånare. Styre: s, fp, kd

Svalöv: Pendlingskommun. 12 973 invånare. Styre: s, m

Härryda: Förortskommun. 31 676 invånare. Styre: s, v, mp, spi

Linnéstaden: Stadsdel i storstadskommun. 31 225 (2004) invånare. Styre (i Göteborg): s, v, mp

Mark: Övrig kommun, mer än 25 000 invånare. 33 356 invånare. Styre: s, v, mp

Mölndal: Förortskommun. 57 752 invånare. Styre: s, v, mp, spi

Lidköping: Övrig kommun, mer än 25 000 inv. 37 241 invånare. Styre: s (minoritet)

Örebro: Större stad. 126 982 invånare. Styre: s, v, mp

Fagersta: Varuproducerande kommun. 12 231 invånare. Styre: v, m, c, fp, kd

Gävle: Större stad. 92 981 invånare. Styre: s, v

Sandviken: Övrig kommun, mer än 25 000 inv. 36 835 invånare. Styre: s (minoritet)

Lycksele: Glesbygdskommun. 12 785 invånare. Styre: s, c, fp, kd

38

SvarsfrekvenserKommun Svarsfrekvens (%) Antal svar Antal som fått enkäten

Emmaboda 66 79 120

Fagersta 76 82 113

Gävle 76 189 227

Göteborgs stad, stadsdelen Linnéstaden 61 11 18

Haninge 76 134 176

Härryda 91 85 93

Karlshamn 80 159 200

Knivsta 56 59 106

Lidköping 59 131 223

Lycksele 68 84 124

Mark 68 134 198

Mölndal 72 178 246

Norrköping 67 196 291

Sandviken 57 128 226

Svalöv 57 80 142

Älmhult 79 94 119

Örebro 67 381 566

Totalt 69 2 204 3 188

Observera att antal svar baseras på det antal enkäter som kommunerna fått in. Vissa svar är ogiltigförklarade av dataprogrammet som använts. Därför kan svarsfrekvenserna skilja sig åt mellan projektgruppens beräkningar och enskilda kommuners.

39

ReferenserBäck, Henry (2005) Föreläsning På Demokrati- och självstyrelseberedningens sammanträde, 1 april 2005.

Bäck, Hanna & Öhrwall, Rickard (2004) Det nya seklets förtroendevalda. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Justitiedepartementet.

Ds 2004:4 Samråd efter folkinitiativ. Justitiedepartementet. Fritzes.

Fredriksson, Jan (2003) Politisk kultur och samhällsengagemang, En etnologisk studie av den parlamentariska vardagen i Helsingborg. Carlsson Bokförlag, Stockholm.

Gilliam, Mikael & Jodal, Ola (2005) Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del III Kommunala demokratisatsningar – vägen till en mer vital demokrati? CEFOS, Göteborgs Universitet.

KommunAktuellt, 15 januari 2004, Förslag om folkomröstning får nej från le-dande politiker.

Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda, Ju 2004:07 (2005) Underlag för presentation av kartläggning om trakasserier, hot och våld mot förtroende-valda.

Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda, Ju 2004:07 (2005) I Medier-nas våld? En antologi från kommittén om hot och våld mot förtroendevalda. Fritzes.

Nilsson, Thorbjörn (2001) Den lokalpolitiska karriären: En socialpsykologisk studie av tjugo kommunalråd. Växjö Univ. press.

Ricklander, Louise (1994) Kvinnlig och Manligt i politiken i Bärande kraft för demokratin. Svenska Kommunförbundet.

SOU 2001:48 Att vara med på riktigt – demokratiutveckling i kommuner och landsting.

Svenska Kommunförbundet (1994) Bärande kraft för demokratin.

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2000) Kommunpoliti-kern – Om demokratin.

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2004). Ett hot mot demokratin. Förtroendevalda som utsatts för våld eller hot om våld.

Wide, Jessika och Gustafsson, Gunnel (2001) Lokal demokrati i förändring. Svenska Kommunförbundet.

40

Enkäten om förtroendevaldas inflytande

ENKÄT

Förtroendevaldasinflytande ikommunpolitiken

Vad är Dina erfarenheter?

Din kommun i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

2

Praktiska möjligheter att delta

1. Hur är Dina praktiska möjligheter att delta i det politiska arbetet i kommunen?Markera Din uppfattning till följande påståenden:

Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer heltinte alls ganska dåligt ganska bra och hållet Vet ej

(1) (2) (3) (4) (5)

A) De nuvarande sammanträdestidernapassar mig bra

B) Jag har svårigheter att kombinera detpolitiska uppdraget med privatlivet

C) Jag har svårigheter att kombinera detpolitiska uppdraget med mitt arbete/studier

Politikerrollen

2. Hur viktiga anser Du att följande uppgifter är för Dig i rollen som förtroendevald?Markera Din uppfattning till följande påståenden:

Helt Ganska Ganska Mycket Vet ejoviktigt oviktigt viktigt viktigt

(1) (2) (3) (4) (5)

A) Att föra fram enskilda väljaresintressen/åsikter

B) Att föra fram den egna kommundelensintressen/åsikter

C) Att hålla den fastställda budgeten

D) Att föra fram mitt eget partis intressen/åsikter

E) Att långsiktigt utveckla kommunen utifrånmål och visioner

Beslutsunderlag

3. Vad anser Du generellt om det beslutsunderlag Du får som förtroendevald?Markera Din uppfattning till följande påståenden:

Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer helt Vet ejinte alls ganska dåligt ganska bra och hållet

(1) (2) (3) (4) (5)

A) De skriftliga beslutsunderlagenär för omfattande

B) De skriftliga beslutsunderlagenbeskriver konsekvenserna av beslutpå ett tillfredsställande sätt

C) Beslutsunderlagen redovisarför få beslutsalternativ att taställning till när beslut ska fattas

D) Beslutsunderlagen är lätta att förstå

E) Det är praktiskt möjligt att hinna bildasig en uppfattning i ärenden inför beslut

3

Inflytande över beslut

4. Hur bedömer Du Dina möjligheter till inflytande över besluten i olika kommunala frågor?Svara genom att sätta kryss med hjälp av nedanstående skala (0–10):

Mycket litet Mycket stortinflytande inflytande

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

(0) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10)

A) I Ditt parti inom Dinaspecial/intresseområden

B) I Ditt parti utanför Dinaspecial/intresseområden

C) I Din kommun inom Dinaspecial/intresseområden

D) I Din kommun utanför Dinaspecial/intresseområden

5. Hur ofta har Du i kommunfullmäktige gjort något av följande under denna mandatperiod:(Om Du inte är ledamot i fullmäktige, eller som ersättare inte någon gång varit tjänstgörandeunder mandatperioden, markera detta i kolumnen längs till höger)

Har ej varit0 ggr 1–5 ggr 6–10 ggr 11– ggr Vet ej tjänstgörande

ledamot(1) (2) (3) (4) (5) (6)

A) Gjort inlägg i debatt

B) Framställt enkel fråga

C) Framställt interpellation

D) Lämnat motion/väckt ärende

6. Vad är Dina personliga upplevelser av det politiska arbetet?Markera Din uppfattning till följande påståenden:

Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej(1) (2) (3) (4) (5)

A) När jag yttrar mig på sammanträdenägnar sig folk åt annat än att lyssna på mig.

B) Andra politiker brukar referera tillmina ståndpunkter.

C) Jag blir jämlikt behandladunder sammanträden.

D) Jag blir undanhållen bakgrundsinformationinför beslut.

4

7. Hur stort inflytande anser Du att följande aktörer har över beslutsfattandeti allmänhet i Din kommun?


0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

(0) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10)

A) Kommunstyrelsens ordförande

B) Kommunstyrelsen

C) Medborgarna

D) Kommunfullmäktige

E) Nämnderna

F) De lokala partiorganisationerna

G) Tjänstemännen

8. Hur stort inflytande anser Du att följande aktörer bör ha över beslutsfattandeti allmänhet i Din kommun?


0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

(0) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10)

A) Kommunstyrelsens ordförande

B) Kommunstyrelsen

C) Medborgarna

D) Kommunfullmäktige

E) Nämnderna

F) De lokala partiorganisationerna

G) Tjänstemännen

Kommunfullmäktige och nämndens arbete9. Hur uppfattar Du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter?

Mycket Ganska Ganska Mycket Vet ejdåligt dåligt bra bra

(1) (2) (3) (4) (5)

A) Att formulera de viktigaste målen för denkommunala verksamheten

B) Att föra fram önskemål och frågorfrån kommuninvånare

C) Att väcka intresse för lokalpolitiska frågorbland kommuninvånarna

D) Att ge utrymme för vitala debatter undersammanträden

E) Att vara nytänkande i det politiska arbetet

F) Att använda arbetsformer som skapardelaktighet för förtroendevalda i beslut

G) Att vara kraftfull i förhållande till nämnderna

Besvara frågan oavsett om Du är medi kommunfullmäktige eller inte.

5

10. Hur uppfattar Du att den nämnd Du har uppdrag i lever upp till sina uppgifter?Om Du inte har ett nämnduppdrag, gå vidare till fråga 11.

Mycket Ganska Ganska Mycket Vet ejdåligt dåligt bra bra

(1) (2) (3) (4) (5)

A) Att vara effektiv i sitt arbetssätt

B) Att bevaka hur beslut följs uppi verksamheterna

C) Att förankra beslut hos kommuninvånarna

D) Att ge utrymme för vitala debatterunder sammanträden

E) Att vara nytänkande i det politiska arbetet

F) Att tillämpa arbetsformer som skapardelaktighet för förtroendevalda i beslut

Samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän

11. Hur uppfattar Du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän?Markera Din uppfattning till följande påståenden:

Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer helt Vet ejinte alls ganska dåligt ganska bra och hållet

(1) (2) (3) (4) (5)

A) Ansvarsfördelningen mellan förtroendevaldaoch tjänstemän är tydlig

B) Tjänstemän agerar ofta på förtroendevaldasansvarsområden

C) Tjänstemännen följer de förtroendevaldasbeslut

D) Förtroendevaldas roll begränsas ofta till attgodkänna tjänstemännens förslag

6

Kontakt med medborgarna

12. Hur effektiva tycker Du följande metoder är för att få reda på medborgarnas åsikter?Markera Din uppfattning till följande alternativ:

Inte alls Effektivt i något/ Alltid Vet ejeffektivt några tillfällen effektivt

(1) (2) (3) (4)

A) E-post från medborgare

B) Gruppintervjuer (fokusgrupper)

C) Folkomröstningar

D) Formaliserade klagomål eller förslag

E) Medborgarenkäter

F) Medborgarförslag

G) Möten med medborgargrupper

H) Chat/diskussionsforum på Internet

I) Namnlistor

J) Personliga möten

K) Tidningsartiklar, insändare i lokalpressen

L) Annat, ange vad

Avhopp och hot

13. Har Du under det senaste året övervägt att lämna Ditt/Dina förtroendeuppdrag?

(1) Ja (2) Nej Gå vidare till fråga 15.

14. Om Du övervägt att lämna ditt/dina förtroendeuppdrag, vad är skälet?Kryssa för det/de alternativ som stämmer bäst in på Dig:

(1) A) Flyttning från kommunen (5) E) Förhållanden i förvärvsarbetet

(2) B) Familjeförhållanden (6) F) Uppdraget känns meningslöst/svårt att påverka beslut

(3) C) Delar inte längre partiets uppfattning (7) G) För mycket partipolitik, för lite sakdiskussion

(4) D) Kommunfullmäktige/Nämnden/ (8) H) Annat skäl, ange vad

15. Har Du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld eller hotpå grund av Ditt politiska uppdrag?

(1) Ja (2) Nej Gå vidare till fråga 17.

➔

i viktiga frågor

Styrelsen blir ofta överspelat av andrapolitiska nivåer/kommunala organ/befattningshavare

➔

7

16. Om ja, på vilket sätt har Du varit utsatt?

(1) A) Aggression, tillmälen, skrik

(2) B) Hot per telefon

(3) C) Hot per brev eller e-post

(4) D) Skadegörelse

(5) E) Annat, ange vad

Några frågor om Dig själv

17. Vad har Du för förtroendeuppdrag i kommunen?

(1) Ledamot i kommunfullmäktige

(2) Ersättare i kommunfullmäktige

(3) Ledamot i nämnd

(4) Ersättare i nämnd

(5) Ordförande/vice ordförande i kommunfullmäktige/nämnd

(6) Annat

18. Tillhör Du ett parti som ingår i den styrande majoriteten eller är i opposition?

(1) Majoriteten/styrande koalitionen i kommunen

(2) Oppositionsparti

(3) Annat

19. Ungefär hur många timmar per vecka lägger Du ner på Ditt/Dinaförtroendeuppdrag?

(1) 0–5 timmar (3) 11–20 timmar (5) 31–40 timmar

(2) 6–10 timmar (4) 21–30 timmar (6) 41– timmar

20. Är Du kvinna eller man?

(1) Kvinna (2) Man

21. Hur gammal är Du?

(1) 18–32 år (2) 33–48 år (3) 49–64 år (4) 65– år

8

22. Hur ser Din familjesituation ut just nu?

(1) Ensamstående utan barn (4) Ensamstående med barn

(2) Gift/sammanboende utan barn (5) Annan, ange vilken

(3) Gift/sammanboende med barn

23. Vilken utbildning har Du?(Om Du ännu inte avslutat utbildningen, markera då den typ av skola Du just nu går i.)

(1) Högst grundskola, eller motsvarande (3) Högst gymnasieskola, eller motsvarande

(2) Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet)

24. Vilken är Din huvudsakliga sysselsättning?Ange endast ett alternativ

(1) Förvärvsarbetande (heltid eller deltid) (4) Företagare

(2) Studerande (5) Arbetssökande

(3) Pensionär (6) Annan, ange vilken

25. Var är Du född?

(1) Sverige (2) Annat land

26. Har Du kommentarer till frågorna i denna enkät?Har Du andra synpunkter som gäller Ditt inflytande eller demokratin i kommunen?

Stort Tack för Din medverkan!

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

[email protected], www.skl.se

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Varför ska man undersöka förtroendevaldas makt och inflytande i kommunpolitiken? Har inte dessa personer makt så det räcker och blir över? Så kan tongångarna vara på insändarsidor i tidningar. Makt associeras ofta till något negativt, men är en viktig förutsättning och möjlighet för att förändra vårt samhälle till det bättre. Denna rapport är en beskrivning av hur 2 200 förtroendevalda från 17 kommuner ser på det egna inflytandet och makten i kommunpolitiken.

Tidigare publikationer inom projektet Hur fungerar demokratin? är:

• Jag hör av mig när jag känner mig redo – Medborgar-inflytande i 27 kommuner. ISBN: 91-7289-2684

• Medborgarinflytande i kommunalpolitiken – en fråga om tilltro, vilja och kunnande. ISBN: 91-7289-221-8

• Temahandbok: Medborgarnas inflytande

• 15 kommunala val – Demokratiredovisningar av valet 2002 ISBN: 91-7289-196-3

• Valet 2002. ISBN: 91-7289-129-7

• Temahandbok: Valet 2002

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting

beställs på www.skl.se eller på

tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

Priset för denna rapport är 60 kr exkl. moms.

ISBN 91-7164-097-5

Makten och möjligheten i kommunpolitiken

Makten och möjligheten i kommunpolitikenEn enkätstudie om förtroendevalda i 17 kommuner

DEMOKRATIREDOVISNINGDECEMBER 2005

Documents

7164 097 5