Steg för stegStrategi för systematiskt energiarbete

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

1

Förord Energikostnaden utgör en väsentlig del av totalkostnaderna för driften av offentliga verksamhetslokaler. Detta faktum i kombination med ökade elpriser samt samhällets ökade krav på energieffektivisering och en minskad miljöbelastning, har lett till en efterfrågan på tips på hur man kan arbeta systematiskt med energieffektivisering. Det är mot denna bakgrund intres­sant att närmare undersöka de arbetssätt som finns inom de offentliga fastighetsföretagen. Syftet med denna skrift är att presentera ett antal exempel på framgångsrikt arbete och också ta upp frågan om hur man kan se de energideklarationer, som enligt lag skall upprättas, som ett bra inven­teringsverktyg.

Rapporten vänder sig till dem som har ett strategiskt och operativt ansvar för energifrågor i de offentliga fastighetsföretagen, som till exempel fastighets­chefer, fastighetsförvaltare och drifttekniker.

Projektet har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S.) i vilket ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare, Fortifikationsverket och Akademiska Hus AB. Projektet har också delfinansierats av Statens energimyndighet.

Skriften är författad av Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult AB. Till sin hjälp har författaren haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter.

Styrgruppen har bestått av: Lars Pellmark, Statens fastighetsverk; Per Björkman, Norrbottens läns landsting; Urban Holm, Locum AB; Ulf Peterson, Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg; Morgan Eriksson, Fortifikationsverket; Mats Adell, Specialfastigheter Sverige AB; Peter Janson, Regionfastigheter Skåne; Hans Isaksson, Statens energimyndighet/K­Konsult Energi AB; Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting samt Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och Landsting.

Linda Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting, har på uppdrag av U.F.O.S. varit projektledare.

Stockholm i oktober 2006

2

© U.F.O.S. 2006

118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00

E-post: fastighet@skl.se • Webbplats: www.offentligafastigheter.se

ISBN-10: 91-7164-183-1

ISBN-13: 978-91-7164-183-0

Tryckeri: AlfaPrint, Sundbyberg

Text: Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult AB

Illustrationer: Oskar Ohlsson

Grafisk form och omslagets illustration: Forum1

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer)

3

Innehåll

Sammanfattning ______________________________________________________________ 4

1 Effektiv energianvändning — en stor utmaning _________________________ 11

1.1 Den ekonomiska agendan _________________________________________________ 11

1.2 Den politiska agendan _____________________________________________________ 12

1.3 Andra initiativ ____________________________________________________________ 15

1.4 Tidsperspektivet __________________________________________________________ 16

2 Inför ett energiledningssystem ___________________________________________ 17

2.1 Organisation, ansvar och befogenheter _____________________________________ 18

2.2 Kartlägg och analysera energianvändningen ________________________________ 20

2.3 Mål och medel — en ledningsfråga ________________________________________ 21

2.4 Systematiskt energiarbete i ett processperspektiv ___________________________ 28

2.5 Inköpsrutiner _____________________________________________________________ 29

2.6 Utbildnings- och utvecklingsplaner ________________________________________ 30

3 Driftprocessen _____________________________________________________________ 32

4 Byggprocessen — gör rätt från början ___________________________________ 37

4.1 Låt totalkostnaden styra byggprojektet, inte projektkostnaden! ______________ 39

4.2 Hyresgästens behov ______________________________________________________ 40

4.3 Miljöprogram _____________________________________________________________ 45

4.4 Tekniska programkrav _____________________________________________________ 46

4.5 Verifiering — nu ett måste ________________________________________________ 49

4.6 Underhåll/ombyggnad/hyresgästanpassning _______________________________ 53

5 Energideklarationer och energisparutredningar __________________________ 54

5.1 Energideklarationsarbetet — en slags energiinventeringsinsats ______________ 59

6 Mobilisera resurser och skaffa verktyg ___________________________________ 66

7 Indikatormodell — ett självdiagnostiskt test ____________________________ 71

8 Intervjuresultat ____________________________________________________________ 75

9 Diskussion och slutsatser __________________________________________________ 86

Bilagor _________________________________________________________________________ 88

Bilaga 1: Inneklimatkrav som påverkar ___________________________________________ 89

Bilaga 2: Programkrav energi — en checklista med exempelvärden ________________ 95

Bilaga 3: Så här gör Akademiska Hus __________________________________________100

Bilaga 4: UFOS-rapporter med koppling till systematiskt energiarbete____________ 102

Bilaga 5: Utdrag ur Locum Miljöhandlingsplan 2005 _______________ digitalt, se sid 88

Bilaga 6: Indikatormodell — ett självdiagnostiskt test _____________ digitalt, se sid 88

Bilaga 7: Samlade länkar _________________________________________ digitalt, se sid 88

4 Steg för steg

SammanfattningDenna rapport är en del i Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS) arbete för rationell fastighetsförvaltning och syftar till att övergripande redovisa metoder och möjligheter att bedriva ett mer syste­matiskt energiarbete inom offentlig fastighetsförvaltning. Bakgrunden är ett antal omvärldsfaktorer, så som snabbare förändringar i den offentliga verksamhetens organisation och verksamhetsinriktningar, ökade krav på inneklimat och miljö samt uttalade energi­ och miljöpolitiska ambitioner på riksnivå. Ambitioner som också gått hand i hand med ökade energi­priser. Den nu aktuella lagen om energideklaration av byggnader omfattar alla offentliga byggnader över 1 000 kvadratmeter och förutsätter att en energibesiktning genomförs.

I arbetet med denna skrift har djupintervjuer genomförts med 16 förval­tare av offentliga byggnader, för att belysa hur energifrågor hanteras idag. Nedan listas en sammanfattning:

• Intervjusvaren visar på stora skillnader i ambition och målmedvetenhet men flera förvaltare har uttalade ambitioner att sänka energikostnaderna. De konkreta övergripande sparmålen ligger på drygt 3 procent per år i genomsnitt för det tiotal organisationer där entydiga svar lämnats, men med en stor spridning och med olika tidsperspektiv. Det är inte ovanligt att det finns en lucka mellan dessa mål och de medel som ställts till för­fogande, eller att uppföljning och nödvändiga verktyg saknas.

• Uttalade ledningsmål att ett livscykelperspektiv (LCC) ska tillämpas finns endast hos några få av de intervjuade. Hjälpmedel för att göra LCC­kalkyler används sällan. På stat­ och landstingssidan förefaller LCC­ tänkandet dock vara mer etablerat, men inte systematiskt tillämpat.

• Alla intervjuade har sett en sjunkande trend för värme, men i denna trend kan också gömmas en övergång från olja till fjärrvärme, eftersom omvandlingsförlusterna flyttas ut från byggnaden. Även inkoppling av värmepumpar kan ge sådana uppföljningsproblem. Trots att det finns upp­satta energimål, saknas anvisningar om hur de ska följas upp. Även föränd­ringar i totalbeståndet, utförsäljningar eller uppköp/införlivning av andra fastigheter påverkar trenden. Jämförelser med andra fastighetsförvaltare eller med nationella nyckeltal försvåras där fastigheter med olika energi­slag ingår i samma siffror.

• För statliga och landstingskommunala förvaltare förefaller effektivise­ring av elanvändningen bli en stor utmaning.

Sammanfattning 5

• Investeringsmedel för lönsamma energiprojekt är ingen självklarhet om politisk vilja för ett längre tidsperspektiv saknas. Flertalet förvaltare har dock inga problem om bara bra investeringsunderlag redovisas. Några förvaltare har inrättat en separat energipott för att enklare och snabbare hantera mindre energiinvesteringsåtgärder. Den egna organisationens för­måga att hinna med att identifiera och genomföra effektiviseringsåtgärder verkar snarare bli den största flaskhalsen.

• Två av de intervjuade organisationerna har driften utlagd helt eller delvis. Flera organisationer har dock skrivit energitjänstavtal för delar av beståndet, i avsikt att skaffa erfarenheter, och har i vissa fall erhållit mycket goda resultat. Vi kan förvänta oss en stark utveckling på detta område de närmaste åren, eftersom så många av de intervjuade verkligen överväger sådana lösningar. I de flesta fall förefaller avtalsförslagen komma från den ”säljande parten”, energitjänstföretaget.

Systematiskt arbete• Energikostnaderna anges av flera förvaltare vara den största påverkbara kostnaden inom förvaltningen. Ändå är det en kostnad som förvånansvärt få arbetar med på ett genomarbetat sätt. Endast två av de kommunala orga­nisationerna kunde peka på att ett mer systematiskt energiarbete pågår med löpande energiinventeringar i det befintliga beståndet. Men flera har ambitioner och har påbörjat insatser för att utveckla arbetet. Få kommuner har en energiansvarig utsedd och än mindre något ledningssystem etable­rat. Hos de större förvaltarna inom landsting och stat är det vanligare med energiarbetet inordnat i deras miljöledningssystem och att en mer medve­ten process kommit igång.

• Att stora energibesparingar är möjliga visar inte bara enskilda genom­förda projekt utan även de förvaltningar där man satt upp effektiviserings­mål på 30 prodent av energianvändningen. En onödigt hög energianvänd­ning innebär att medel som skulle kunnat användas till annat används för att betala den höga energinotan. Riktigt låga energiåtgångstal kräver att genomtänkta rutiner etableras idag och sedan en fortsatt målmedvetenhet i arbetet.

• Ett systematiskt energiarbete innebär att energiaspekterna hanteras strukturerat såväl i investeringsprojekt som i den löpande driften. Utöver det krävs också återkommande ingående energianalyser av byggnaderna. Men för detta ska det finnas tid, kompetens och hjälpmedel. Ett bra sätt för att skapa förutsättningar, avsätta resurser och utveckla rutiner är att införa någon form av ledningssystem för energifrågorna.

6 Steg för steg

• Ett energiledningssystem består av ett begränsat antal delar som tydligt klarar ut ägarens vilja, hur arbetet organiseras, ansvarsfrågor, uppställda mål och hur de ska följas upp. För varje mål krävs också en handlingsplan. Om till exempel en kompetenshöjning krävs, hur ska den åstadkommas? För förvaltningens viktigare delprocesser beskrivs rutiner för hur energi­arbetet ska bedrivas.

• Ett energiledningssystem kan vara mer eller mindre utvecklat, men enklast är att följa de anvisningar som finns för hur ett energilednings­system byggs upp. Ledningssystemet kan sedan vara fristående eller en del av förvaltningen miljöledningssystem. Ett effektivt energiarbete sker bäst samordnat med arbetet att åstadkomma ett bra inomhusklimat och en fungerande drift.

• I offentlig förvaltning förekommer att ägaren ansvarar också för hyres­gästens verksamhet. Då finns all anledning att se hur energi­ och miljö­arbetet ska samordnas mellan verksamhet och förvaltare av lokalerna. Här kan det handla om inköpsrutiner för apparater, hur innemiljökraven ska formuleras, drifttider och incitament.

• Energimål kan formuleras olika på olika nivåer. Mål ska vara uppfölj­ningsbara, medan policys anger inriktningen. Att den övergripande led­ningen uttalar sin vilja och sedan följer upp resultaten är avgörande för att skapa motivation och handling i den operativa verksamheten. I annat fall så finns det tillräckligt med andra operativa frågor, som att klara den dag­liga driften. De uttalade målen måste harmoniera med sådana förutsätt­ningar och ekonomiska medel som gör dem möjliga att genomföra. Vilka avkastningskrav ska till exempel gälla för investeringar i energi sparande åtgärder? Är det lägsta byggkostnad som gäller i investeringsprojekt eller lägsta totalkostnad under byggnadens livslängd? Hur ska detta synsätt genomsyra organisationen?

• Energianvändning är en dold egenskap för byggnader och processer om man inte mäter och följer upp. Det man inte ser gör man heller inget åt. Därför är det så viktigt att det finns genomtänkta rutiner för hur mätdata ska samlas in och hur de ska sammanställas.

Energiarbetet beskrivet som processerEnergiarbetet kan beskrivas som ett processarbete med mål, insatser, resur­ser och utfall för olika delprocesser.

Sammanfattning 7

DriftprocessenFör driftprocessen, vars huvudsakliga mål är att upprätthålla en bra funk­tion (inneklimat etc), finns visst utrymme för successiva förbättringar. Men befintliga installationer och dess förutsättningar ger begränsade möjligheter. Viktigast är hålla koll på systemen så inte energianvändningen ökar. Bra uppföljningssystem är då av stor vikt.

Förändring i verksamheten, drifttid, personbelastning, öppettider, med mera, kan kräva ändrade driftinställningar. Detta kan också påverka energi­användning och inneklimat och kanske kan olika alternativ övervägas. Då är det viktigt att alla drar åt samma håll. Intresset för att hitta rimliga, men energieffektiva lösningar underlättas om alla kan se ett värde i detta, d v s om hyresgästen påverkas av energikostnaden. Inom kommunsidan anges i intervjuerna att hyresrelationen egentligen ger kunden incitament, men att kopplingen av andra skäl är svag, beroende på för sen återkoppling, indirekt koppling (verksamhetsnivå inte objektsnivå), ointresse, okunnig­het om kostnaden, med mera. På den statliga sidan har incitamenten ibland saknats på bägge sidor, när kostnaderna regleras mellan parterna, men inte lokalt, d v s varken förvaltaren eller hyresgästen ser då nyttan med energieffektivisering. Incitamentsbilden påverkar också hur kalkylerna ska göras och om livscykelkostnadskalkyler ens är intressanta. Kundens tids­perspektiv kan ibland vara mycket kort.

Organisation — Energiledningssystem— ansvar, mål, medel

Delprocesser

Metoder

Verktyg

Driftprocess

• systematisera• sortera• prioritera• behovsanalyser

Bygg/ ombyggnad

Energideklara-tioner m m

• övervaknings-system

• mätare etc

• objektdatabas

• lokalförsörj-ningsprogram

• objektdatabas

• underhållsplan

• beräknings-program

• objektdatabas

• åtgärdsplan

8 Steg för steg

Dialogen underlättas om en tydlig beskrivning finns i botten vad avser vilka driftförhållanden och inneklimatkrav som gäller för den aktuella lokalen. Hur energifrågorna ska tas upp vid de årliga lokalbrukarmötena bör framgå av rutinen.

En kompetent och engagerad driftpersonal är av stor betydelse, speciellt hos förvaltare med komplexa byggnader. Åldersstrukturen är sådan att en större omsättning kan förväntas inom någon tioårsperiod, men någon större oro har inte uttalats. Kanske för att man förväntar sig att kunna köpa in mer av dessa tjänster. En strategi som även den förutsätter att det kommer ut en ny generation utbildade och kunniga tekniker. Någon anser att situationen nu påminner om den 1973, då energipriserna sköt i höjden. Alla är motiverade att energispara, men många saknar kunskapen. Det utbud på utbildning som då fanns saknas nu. Att driftteknikerutbild­ningen lagts ner har också nämnts som ett problem.

”Det var ett misstag när man höjde kompetensen till ingenjörsnivå. De blev överutbildade, har andra mål och stannar inte på ett arbete som fastighetsskötare.”

Mot bakgrund av de stora förväntade personalavgångarna, utvecklingen mot ökade krav på innemiljö, mer sofistikerad teknik, med mera, bör utbudet säkras av anpassade kurser för fastighetsskötare, liksom av grund­utbildade drifttekniker med inriktning på fastigheternas drift. Detta förutsätter ökad uppmärksamhet på dessa utbildningsfrågor både på det utbildningspolitiska planet och på den branschorganisatoriska nivån. Är dagens grundutbildning och vidareutbildning anpassad till näringslivets och fastighetsförvaltarnas behov? Är utbudet tillräckligt? Finns det intres­serade ungdomar? Finns anpassat kursutbud för de idag verksamma drift­teknikerna?

ByggprocessenUnder byggprocessen finns det största utrymmet för att välja kostnads­effektiva lågenergilösningar, ändå är det vanligen byggreglernas minimi­krav eller ramen för projektkostnaden som styr, istället för lägsta total­kostnad under hela livslängden. Inom ramen för projektkostnaden ska ju också alla andra önskemål beaktas och kanske med starka företrädare. Här krävs en tydlighet i hur ett långsiktigt perspektiv ska säkras. Antingen med någon form av flexibel projektkostnadsram, möjlighet till kompletterande finansiering för energieffektivare utförande, eller fastställda programkrav som inte kan förhandlas bort utan goda argument.

För att underlätta programarbetet kan färdiga ”tekniska programkrav” för delsystemens energieffektivitet användas. I dessa finns förvaltningens

Sammanfattning 9

policy ”inbyggd” och man slipper ”uppfinna hjulet” för varje projekt som genomförs, vilket underlättar kommunikationen mellan alla parter, snab­bar upp processen och säkrar resultaten. Stora och medelstora förvaltare efterfrågar bättre och mer utvecklade tekniska programkrav som hjälp­medel i byggprocessen. De programkrav för energi som togs fram inom NUTEK anses idag allt för gamla. Uppdateringar, helst vart annat år, är ett önskemål. För nyproduktion är det vanligen byggreglerna som varit styrande, men några nämner att man ställt högre krav på fönster än vad reglerna anger.

Med förändringen i nybyggnadsreglerna, att det är uppmätt energipre­standa som gäller, är det än viktigare att verkliga prestanda följs upp och verifieras under byggprocessen. Redan i programskedet bör anges hur funktionskrav och prestanda ska verifieras under byggprocessen, liksom hur avvikelser ska hanteras. Detta kan beskrivas i en verifikationsplan.

Eftersom slutresultatet för byggprojekten (oavsett hel byggnad eller delsys­tem) påverkas av brukarna, finns anledning att i lokalprogram och rums­program beskriva alla driftförutsättningar som kan påverka driftresultatet. Eftersom energiprestanda för den färdiga byggnaden ofta avviker från beräknade värden, bör verkliga driftförhållanden jämföras med de angivna. Separat eldragning och mätning för verksamheternas eluttag kan också underlätta tidsstyrning för dessa, med mera.

EnergideklarationerArbetet med energideklarationer och liknande energisparutredningar kan ses som komplement till driftprocessen. För att underlätta deklarations­arbetet behövs en byggnadsbeskrivning där byggnadens olika verksamhe­ter finns beskrivna (andel av uppvärmd area) eftersom dessa kan ha olika referensvärden för verksamhetsdelen. Kopplat till deklarationsarbetet väcks en rad policymässiga frågor. Ska arbetet ske med egen personal eller inhyrd? Hur ska extern kompetens bäst tas tillvara? Finns beredskap för att åtgärda lönsamma åtgärder som kommer fram från analyserna? Kan arbetet förberedas eller förenklas genom särskilda insatser, mätinstallatio­ner, med mera? Ska även byggnader under 1 000 kvadratmeter besiktigas? (Ej lagkrav.) Ska befintliga databaser för förvaltningens byggnader kom­pletteras?

Flertalet förvaltare saknar (april 2006) beredskap inför energideklarations­arbetet. Några har mer systematiskt börjat arbeta med genomgång av energistatus och möjliga åtgärder för att lära sig mer om denna process. I dessa fall är man mycket positiv till de resultat man då erhållit och anser att arbetet betalar sig snabbt.

10 Steg för steg

Erfarenheterna från genomförda besiktningsprojekt talar för en integre­rad uppföljning av inneklimat i energianalyserna. Där problem finns med inneklimatet finns också ofta sådana driftproblem som även påver­kar energianvändningen negativt. Inneklimatet följs enklast upp via inneklimat enkäter som pekar ut lokaler med problem. Förvaltarna kän­ner inte till om kunderna/hyresgästen tillämpar upphandlingskrav vid upphandling av apparater och kontorsutrustning. Däremot finns det hos större förvaltare exempel på att de tagit fram informationsmaterial för att göra brukarna energimedvetna och medvetna om hur de kan vara med och påverka energianvändningen.

Tydliga överenskommelser om vilka innemiljökrav som gäller, eller avtal, verkar saknas. Sådana skulle annars underlätta framtida dialoger och upp­följningar. Eftersom åtgärder för att förbättra ett dåligt inneklimat också påverkar driftinställningar eller kräver installationsåtgärder bör de samord­nas med energiarbetet.

Inom ramen för detta projekt har också en indikatormodell utvecklats, som syftar till att fungera som ett slags självdiagnostiskt test på hur man arbetar med energifrågorna i sin egen förvaltning.

Förutsättningarna för att arbeta mer systematiskt med energifrågor än vad som sker idag bedöms som goda. För att bedriva ett framgångsrikt energiarbete krävs troligen minst två personer med ingenjörs- eller driftteknikerkompetens som har tid över för ett systematiskt energiarbete. Då bör en hel del av de exempel och förslag som ges i denna rapport kunna vara tillämpbara. Dessa har knutit an till den metodik som gäller för energiledningssystem och processtänkande.

1. Effektiv energianvändning — en stor utmaning 11

Effektiv energianvändning — en stor utmaning Skälen till att effektivisera energianvändningen är flera:

• Miljön kräver det.

• Det är en långsiktig överlevnadsfråga.

• Omvärlden (EU och den svenska regeringen) kommer kräva det, med hjälp av både morötter och piskor.

• Kunden/hyresgästen förväntar sig det.

• Energikostnaderna motiverar det.

Alla rationella skäl talar alltså för det, ändå kan det vara så svårt. Ständigt missar vi energiaspekter i dagliga beslut och valsituationer, av okunskap, tidsbrist, ointresse, otydlighet i ansvarsfrågor, etcetera. Därför har denna rapport skrivits. Den ska motivera och vägleda till att ge energieffektivise­ring den plats i organisationen som den faktiskt kräver samt lägga grunden för att arbetet sker på ett systematiskt sätt. Vi börjar med att gå igenom några viktiga spörsmål.

1.1 Den ekonomiska agendanEnergikostnaderna har ökat påtagligt under en längre period. Det innebär att en bättre hushållning av fastigheternas energianvändning är nödvändig om kostnaderna ska kunna hållas tillbaka. Låga reala räntor och de höjda energipriserna motiverar idag mycket längre drivna energieffektiviserings­projekt än vi tidigare varit vana vid. En ”omställning” till energieffektiv drift är ett ekonomiskt måste. Den organisation som saknar kompetens och förmåga att aktivt medverka i denna omställning kommer att tära på sin verksamhet.

Sedan mitten av 80­talet har priserna ökat realt på ett påtagligt sätt och för elenergi med flera procent per år. Vilka energiprisförändringar vi kommer att se i framtiden kan man inte med säkerhet förutsäga, men få bedömare tror att oljepriserna kommer att sjunka. Eftersom priserna för olika energi­slag påverkar varandra så kommer ökande oljepriser ge ökade priser även på el, fjärrvärme och biobränsle.

1

12 Steg för steg

1.2 Den politiska agendanVärldsekonomin fick sig en ordentlig ”knäck” under den förra ”oljekrisen” i mitten på 80­talet, då oljepriserna sköt i höjden. Den gången fanns ingen egentlig brist på olja. Idag finns allt fler experter som anser att vi är på väg mot en ”peak oil”­ period, d v s att oljetillgångarna inte utvecklas i samma snabba takt som oljeefterfrågan. Oavsett när en sådan situation uppkom­mer kan det få stora återverkningar eftersom världsekonomin påverkas av tillgången på billig energi. Den svenska ekonomin är idag mindre sårbar för just oljeprisutvecklingen, genom att vi nu under flera decennier med­vetet och framgångsrikt lyckats diversifiera vår energiförsörjning. Men så är vi också lyckligt lottade med rika tillgångar på andra energislag, exempel­vis vattenkraft.

Mindre lyckligt lottade är EU­länderna i sin helhet. Eftersom vi ingår i ett större ekonomiskt samanhang kommer vi påverkas inte bara av omvärldens anpassningsförmåga och därmed omvärldens ekonomiska utveckling, utan också av omvärldens ambitioner och regelverk. Det senare ser vi nu i form av olika EG­direktiv, som vi som medlemsländer har en skyldighet att införa. Ett exempel på dessa direktiv är det om energideklarationer av byggnader, vilket för den offentliga sektorn berör alla offentliga byggnader på mer än 1 000 kvadratmeter (se avsnitt 5.1). Ett annat exempel är det så kallade Energitjänstdirektivet (se nedan).

Energitjänstdirektivet

Direktivet 2006/32/EC från april 2006 innebär att medlemsländerna förvän-tas effektivisera sin energianvändning med 9 procent under en nioårsperiod (start 1 jan 2008).

Vad kan Energitjänstdirektivet betyda för den offentliga förvaltaren?

Varje medlemsland ska själv avgöra hur målet ska uppnås, men förväntas verka för energianalyser och att energieffektiviserande åtgärder genomförs av energi-serviceföretag via så kallad performance contracting. Energileverantörerna kan bli en viktig aktör i detta arbete.

Teknikupphandlingsinsatser som ger effektivare apparater kan tillgodoräknas som besparingsåtgärder.

Generellt efterfrågas en tydlighet i hur information och andra åtgärder verk-ligen påverkar energianvändningen så att det ska vara möjligt att kunna räkna ihop vad man egentligen åstadkommit.

1. Effektiv energianvändning — en stor utmaning 13

Kommentarer

Mot denna bakgrund kan man nog räkna med ett ökat intresse i att kunna läsa av energistatus, inte minst inom den offentliga förvaltningen. Ska staten främja utvecklingen av energieffektivisering som en marknadsvara, något som man kan sälja i form av vita certifikat (intygat om en viss besparing), då måste också möjliga effektiviseringsåtgärder kunna kommuniceras ut på marknaden. Detta kan vara ytterligare ett motiv för att fastighetsförvaltare ska ha bra koll på sina fastigheter och vilken potential de har för att effektiviseras. Mer konkreta slutsatser av direktivet kan vara svårt att dra innan det antagits och innan ett nationellt program för vad detta ska innebära för vår del tagits fram.

Tanken är att varje land ska gå igenom och eliminera eventuella hinder så att marknaden för effektiviseringstjänster kan utvecklas och att energieffektivi-seringar kommer till stånd. Till exempel kan diskussioner bli aktuella om hur hyresgästen/kunden ska bli medveten om sina energikostnader och hur deras beteende påverkar.

I regeringens program (2005) för energieffektivisering och energismart byggande anges målet halverad total energianvändning per uppvärmd yta för bostäder och lokaler fram till 2050.

Att ekonomisk utveckling är bero­ende av tillgång på billig energi, innebär inte att detta förhål­lande måste vara konstant. Den stora utmaningen för oss alla är att knäcka sambandet mellan energi och ekonomisk utveckling, d v s att producera mera av ekonomiska värden med allt mindre insatser av ändlig energi. Då blir också energifrågan mindre ödesmättad.

Dessa frågor har man tittat lite närmre på i EU:s så kallade grönbok Att göra mer med mindre — en grönbok om effektivare energiutnyttjande, men dessvärre har man också funnit att utvecklingen just nu verkar gå åt fel håll:

14 Steg för steg

”Från början av sjuttiotalet till 2002 ökade energiförbrukningen i de nuvarande 25 EU-medlemsstaterna med nästan 40 procent, medan BNP fördubblades genom en genomsnittlig ökning på 2,4 procent per år. Därigenom minskade energiintensiteten, d v s förhållandet mellan BNP och energiförbrukning, med en tredjedel. Sedan år 2 000 har denna positiva utveckling av energiintensiteten emellertid bromsats upp, och har under två år bara legat kring 1 procent.”

(Att göra mer med mindre — en grönbok om effektivare energiutnyttjande. Europeiska unionen.)

Att göra mer med mindre energiinsats kan också vara ett sätt att skapa fler jobb. I denna grönbok sägs att varje investerad krona i effektivisering ger 4–5 gånger flera arbetstillfällen jämfört med att bygga nya kraftverk.

En klok förvaltare skapar en beredskap genom att tidigt se över hur om­världens krav bäst kan hanteras och påbörjar processen. Vi kan inte veta vilka styrmedel staten väljer för att realisera de energipolitiska målen. Det kan bli i form av skatter och reglverk (t ex skärpta byggregler) eller moröt­ter i form av bidrag och subventioner. Däremot kan vi se vilka diskussioner som förs.

I en regeringspromemoria, Energieffektivisering och energismart byggande, Ds 2005:51, förs bland annat följande diskussioner som direkt berör den offentliga fastighetsförvaltningen:

• Statenskaföregåmedfronttekniken! Staten har en stor roll som föregångare och kan ge uttryck för den poli­tiska viljan genom sitt eget ägande. Som en stor fastighetsförvaltare skulle ett konsekvent val av ”bästa (energieffektiva) teknik” vid upphandlingar kunna ge ett påtagligt marknadstryck för leverantörer att få fram bättre produkter samt för konsulter och entreprenörer att skaffa sig kunskapen om dessa. I till exempel Japan har staten sedan länge tillämpat kravet att staten bara ska köpa av de energieffektivaste produkterna på marknaden.

• Livscykelkostnadsbaserad(LCC)upphandling. En avgörande fråga som vi återkommer till i denna rapport.

• Energiledningssystemförstatligafastighetsägare. Tydlig struktur och ansvarsfördelning för energifrågornas hantering, även det återkommer vi till.

• Energitjänstdirektivet Ett sparbeting på 1,5 procent per år för de offentliga förvaltarna anges som lämpligt mål i EG:s energitjänstdirektiv.

1. Effektiv energianvändning — en stor utmaning 15

Spara energi eller konvertera?Att minska fossila importbränslen genom byte till inhemska biobränslen är i ett energipolitiskt per­spektivet bra, men inte tillräckligt. Bara 17 procent av Sveriges energitillförsel baseras på biobränsle (källa: Statens energimyndighet, STEM, Energi­läget 2005). Efterfrågan på dessa kommer att bli större än tillgången framöver. Redan nu importe­ras biobränslen till Sverige från många andra länder. Det är alltså bra att panncentraler och bilar går över till biobaserade bränslen, men långsiktigt är det viktigare att bränsleanvändningen minskas.

Ekonomin i konvertering från olja till annan uppvärmning är ofta så bra att om detta inte genomförs är det snarare brister i den ekonomiska styr­ningen och projektledningskapacitet än den politiska viljan som saknas.

1.3 Andra initiativDet pågår flera aktiviteter för att stötta arbetet med energieffektiv förvalt­ning som inte är direkt knutet till regering och riksdag. Förutom UFOS, som har utarbetat ett antal skrifter som har en stor koppling till det syste­matiska energiarbetet (vi refererar till dessa i berörda avsnitt), finns exem­pelvis följande aktörer och aktiviteter:

Energimyndigheten har utarbetat ett antal upphandlingshjälpmedel och informationsmaterial som finns tillgängligt på myndighetens hemsida (www.stem.se). Myndigheten stödjer också olika upphandlingsinsatser för att få fram ny teknik som främjar energieffektivare drift av byggnader via en beställargrupp för lokaler, BELOK (www.belok.se). BELOK är ett sam­arbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler.

I ByggaBo-dialogen, med ett sekretariat hos Boverket, samlas företag, kom­muner och regeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg­ och fastighetssektor i Sverige. Genom dialog har man enats om en frivillig överenskommelse och om att vidta konkreta åtgärder för en hållbar utveckling. Det finns tre prioriterade områden: Hälsosam innemiljö, effek­tiv energianvändning och effektiv resursanvändning. Syftet med ByggaBo­dialogen är att få ett antal företag att vara föregångare och få fram goda exempel på hur man kan göra.

Inom ramen för Forum för energitjänster (www.energitjanster.se) utvecklas och utbyts tankar och ideér runt energitjänster. Energitjänster är bespa­

16 Steg för steg

ringsfinansierade projekt för energieffektivare drift. Energitjänstföretaget kan ta ansvar för analys, eventuell finansiering, genomförande och garanti­uppföljning av projekten. Projekten omfattar även utbildning, driftstöd och bindande besparingsgarantier.

Statliga bidrag, till exempel stödet till klimatinvesteringsprogram (KLIMP) som administreras av Naturvårdsverket, har som huvudsakligt syfte att öka

takten i omställningen av Sverige till ett ekolo­giskt uthålligt samhälle. Även stödet för energi­investeringar i offentliga lokaler är exempel på tillfälliga riktade stöd. Ofta är dessa tidsbegrän­sade och inte alltid så lätt åtkomliga om inte framförhållning finns. Ett systematiskt arbete med energifrågor kan möjligen ge en bättre beredskap för att dra nytta av denna typ av stöd.

1.4 TidsperspektivetIntresset för energifrågorna har varierat, delvis beroende på svängningar i energipriserna. De kortsiktiga möjligheterna att spara 10–20 procent via driftåtgärder är goda. Ska ytterligare 40 procent energi bort i ett 40­års­perspektiv (d v s cirka 1 procent per år) är uppgiften avsevärt tuffare. Den erhållna besparingen inom driften ska upprätthållas (vilket inte sker utan återkommande insatser). När äldre system byts ut måste de nya vara radi­kalt mycket bättre än de gamla om det långsiktiga målet ska klaras. Alltså måste man våga och klara av att ta stora kliv vid de tillfällen när varaktiga insatser görs — det krävs att nytänkandet släpps fram.

Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokalerEnergieffektivisering, konvertering till förnybara energikällor och installation av solceller. För mer information se www.boverket.se.

2. Inför ett energiledningssystem 17

Inför ett energiledningssystem I detta avsnitt beskrivs översiktligt strategiskt viktiga frågor ledningen behöver ta ställning till. I senare avsnitt redovisas fördjupade beskriv­ningar av utvalda frågor.

Huvudtesen i denna rapport är att energieffektiv förvaltning i högsta grad är en ledningsfråga. Med en eldsjäl i organisationen och lite tur kan bra resultat åstadkommas, men ska en kostnadseffektiv verksamhet säkras, måste mål, medel och ansvar vara tydliga.

Denna rapport riktar sig till förvaltningar med mycket varierande storlek och förutsättningar. Därför bör tips och idéer som lämnas kritiskt diskute­ras, men kan förhoppningsvis leda till ett inspirerande internt utvecklings­arbete.

Energiledningssystem har börjat införas i flera industriföretag. För små förvaltningsorganisationer med några få personer är inget formaliserat energiledningssystem nödvändigt. För större organisationer blir det allt viktigare med ordning och reda. Energiledningen kan med fördel integre­ras inom ramen för ett miljöledningssystem, exempel på detta finns hos några större förvaltningsföretag. Fortsättningsvis diskuterar vi energiled­ningsdelen oavsett om den är integrerad i miljöledningssystem, är fristå­ende eller sker utan att vara formaliserad.

Stöd och anvisningar för energiledningssystem till industrin ges av Energi­myndigheten. Följande punkter har hämtats från Energimyndighetens anvisningar, men bearbetats och anpassats för en fastighetsförvaltning. Det är upp till organisationen själv att bestämma om ett energiledningssystem ska tillämpas och hur det ska se ut. Nedan följer en beskrivning som kan fungera som stöd, tips och ge idéer:

2

Förslag på energiledningssystem

1. Organisation, ansvar och befogenheterBygg upp en organisation för energiledningssystemet med ansvar och befogenheter för systemets olika delar.

2. Anta en energipolicy Forts nästa sida

18 Steg för steg

Punkt 1, 3, 4, 7 8 och 9 kommer att redovisas mer utförligt nedan.

2.1 Organisation, ansvar och befogenheterLedningssystemet ska klara ut vem som ansvarar för att rätt förutsätt­ningar skapas, att mål sätts upp, åtgärder genomförs och att resultat och

Förslag på energiledningssystem

3. Kartlägg och analysera energianvändningenI organisationer där såväl fastighetsförvaltning som ”kund” ingår, kan även ”kundens” energi-användning och dess möjligheter att medverka i effektiviseringsprocessen (ofta beteende-frågorna) ingå.

4. Mål och medel — en ledningsfrågaStäll upp mål som är utmanande, men möjliga att nå.

5. Bestäm hur målen ska mätas och följas upp

6. Till varje mål upprättas en handlingsplanHandlingsplanen kan innehålla åtgärder och förslag från energikartläggningar eller drift-processen, men också kampanjer, utbildningsinsatser eller installation av automatiserade mät- och övervakningssystem, etcetera. Exempel på en handlingsplan ges i bilaga 5.

7. Systematiskt energiarbete i ett processperspektivRutiner för förvaltningens viktigare processer ses över för att öka energieffektiviteten, d v s: • driftprocessen • byggprocessen (bygg- och installationsprojekt) • energiinventeringsprojekt (energikartläggning av byggnadsobjekt).

8. InköpsrutinerRutiner för inköp ses över.

9. Utbildnings- och utvecklingsplanerSe över förvaltningens utbildnings- och utvecklingsplaner för alla medarbetare som kan påverka energianvändningen (personalresursplan).

10. Rutiner för hantering och kommunikationRutiner införs för hur dokument ska hanteras, hur energifrågor ska kommuniceras inom och utom företaget, hur fel i systemet ska upptäckas och rättas till och hur systemet ska revideras.

2. Inför ett energiledningssystem 19

erfarenheter sammanställs. Arbetet måste kunna spridas på många händer och många nivåer i organisationen. För detta krävs en tydlig ansvarsfördel­ning och rutiner. Energifrågorna behöver vara ”organiserade”. Exempel på ansvarsfrågor som kan beskrivas ges i följande checklista som hämtats från Specialfastigheters ledningsarbete.

Checklista för ansvarsfördelning

Uppgift Ansvarig

För energi- och mediastatistik

Informerar inom egen organisation

Följer upp mediaförbrukning/investeringsprojekt

Upprättar rapporteringsrutiner

Kvalitetssäkrar data

Tillser att alla abonnemang är korrekta (storlek och anläggningspunkt)

Upprättar en långsiktig handlingsplan över förbättrings-åtgärder (inkl. finansieringsaspekterna)

Upprättar en kortsiktig åtgärdslista/handlingsplan för årets aktiviteter

Leder energigrupp inom enhet

Hur ansvarsfördelning ska ske måste anpassas till respektive organisation. ”Vi har organiserat verksamheten genom att analysera organisationen uppifrån och ner. Vad är positivt och vad saknas? Vi ser ett behov av att utveckla processen från besiktning av objektet via ombyggnad och fram till drift och underhåll för ett bättre överlämnande av stafettpinnen mellan skedena. En sammanhållen organisation är nödvändig .”

(Ulf Peterson, Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg)

Allra bäst är det om ledningssystemet utformas enligt anvisningarna för ett miljö- eller energiledningssystem. Ett sådant ledningssystem följer fast­ställda rutiner och skapar en inre logik som kan hålla processen levande, genom att resultaten alltid ska följas upp och nya mål formuleras. Om sedan ledningssystemet ska vara certifierat (med granskning av oberoende part) eller bara drivas som ett internt ledningssystem är en fråga som bäst

20 Steg för steg

avgörs av den egna organisationen och beror på hur viktig trovärdigheten är i den externa kommunikationen. Om arbetet ska bedrivas enligt någon form av standardiserat ledningssystem är en typisk fråga för ledningen att ta ställning till. Svensk standard för energiledning är SS 62 77 50 och för miljöledningssystem ISO 14001. Arbetet kan också ske enligt svensk stan­

dard för kvalitetsstyrning, som ger mer betoning på ordning och reda.

Energifrågorna tenderar att splittras upp på olika delar i organisationen. En del i organisationen står för upp­

handlingar, en annan för dess drift och förvaltning, en tredje sköter kundrelationer. Energifrågorna löses bäst om de kan hållas samman på ett lämpligt sätt, antingen i en sammanhållen organisation eller så att man säkrar att stafettpinnen verkligen läm­nas över på rätt sätt i en samordnad ledning.

”Kundernas” behov vad avser inneklimat, beteende och hur mycket elektronisk utrustning de använder får

allt större betydelse för den totala energi användningen och det går inte att åstadkomma riktigt låg energiåtgång utan bra rutiner för att hantera kundernas behov. Denna dialog underlättas om även energi­ och miljömål finns hos kunden. Om ett samlat grepp kan omfatta både verk­samheternas energiarbete och fastigheternas förvaltning är det en fördel. Bedöm om energiledningsarbetet ska bedrivas var för sig och på vilken nivå samordning bör ske.

2.2 Kartlägg och analysera energianvändningenEn sammanställning av energianvändningen på en övergripande nivå är utgångspunkten för att prioritera insatser. Efter en analys av nuläget och de olika möjligheterna att förbättra, kan mål sättas upp och medel och resurser avsättas. Detta är också avstämningspunkten när en energieffek­tiviseringsprocess kommit hela vägen runt (inventering – genomförande – resultat – utvärdering). Då blir slutresultatet utgångspunkten för att sätta upp nya mål och driva processen vidare.

För uppföljningarna krävs lämpliga jämförelsetal. Energital kan relateras till area eller till annan relevant nyttighet. Eftersom olika energislag kos­tar olika mycket kan kostnadstal komplettera energitalen. Parallellt bör innemiljörelaterade jämförelsetal finnas eftersom energi­ och innemiljö påverkar varandra. Ska kopplingar göras till miljöledningssystem behövs också översättningsnycklar till energins yttre påverkan, till exempel i form av CO2­ekvivalent.

2. Inför ett energiledningssystem 21

För att förenkla uppföljningarna behövs hjälpmedel och verktyg, statistik­program, lämpligt utarbetade databassystem, manuella eller automatise­rade mätinsamlingssystem, etcetera. Trender och indikationer på utveck­lingen när den stannar upp/går åt fel håll måste kunna fångas upp på alla nivåer i organisationen.

2.3 Mål och medel — en ledningsfrågaDet är förvaltningsledningens ansvar att förvaltningen arbetar mot givna mål och med den organisation och de medel som bäst främjar dessa mål. Hur bra detta arbete bedrivs är alltså mycket ett resultat av de beslut som ledningen fattar.

”Vad förvaltare i många kommuner saknar är uttalade mål och policy från kommunledningens sida. Om man inte har det, vad jobbar man då mot?”

(Kommunal förvaltare i medelstor kommun på frågan om de viktigaste framgångsfaktorerna.)

Det är inte så vanligt att ledningens viljeinriktning kompletteras med en tydlig handlingsplan. I detta avsnitt ska vi ge exempel på vilka beslut som kan eller bör fattas på ledningsnivå och dess betydelse för ett systematiskt energiarbete. Hur långt ner i detaljerna som ledningen ska engagera sig beror på hur viktiga frågorna är i förhållande till övriga verksamhetsmål. En viktig framgångsfaktor är att energifrågan ges tillräcklig uppmärksamhet i den högsta ledningen.

Energifrågor är normalt underordnade mer övergripande verksamhetsidéer, som till exempel kundrelationen, vars förutsättningar varierar mellan olika offentliga förvaltningar. Hur energifrågorna ska hanteras måste varje orga­nisation själv söka lösningen till. I denna idéskrift ges dock exempel på del lösningar.

A: Ägarens mål B: Ledningens energimål C: Den operativa ledningens energimål

A – Ägarens målStatens, landstingets eller kommunens förväntningar och energimål bör finnas uttryckta, till exempel som ägardirektiv om bolag, eller som förvalt­ningsdirektiv till förvaltningsorganisationen.

Ägaren Uttrycker sin viljeinriktning och eventuella mål

22 Steg för steg

Exempel på hur ägaren kan formulera sina krav

• Fastighetsinnehavet ska energieffektiviseras, med minst 2 procent per år.

• Fossil energi och elvärme ska fasas ut där detta är ekonomiskt motiverat.

• För verksamheterna (den egna offentliga verksamheten) ska Miljöstyrnings-rådets EKU-verktyg (ekologiskt hållbar utveckling) tillämpas för samtliga energi påverkande apparater genom val av högsta energiklass.

• Vid inköp av el ska så kallad grön el väljas

• För större energirelaterade investeringsprojekt ska ett livscykelperspektiv tillämpas, så att lägsta kostnad utifrån en real kalkylränta på 3 procent erhålls under åtgärdens livslängd.

• För energirelaterade mindre projekt som uppfyller lönsamhetskraven inrättas en investeringsfond om 2 miljoner kr att förvaltas av ….

• Energiarbetet ska ske på ett systematiskt sätt (eventuellt tillägg: enligt ett upprättat energiledningssystem), med en tydlig ansvarsfördelning och återrapportering om utfall. Utfallen ska också redovisas i förvaltningens verksamhetsberättelse. Energimålet ska revideras med lämpliga perioder vart-efter erfarenheter erhålls.

Kommentarer Även utan energimål borde ett effektiviseringsarbete ske inom en kost­nadsmedveten förvaltning, eftersom energi kostar pengar. Nyttan med att uttrycka detta kan ändå vara stor. Vad man egentligen säger är då:

”Vi tycker det här är viktigt och vi har förstått att organisationen behöver uppmärksamma detta och organisationen kan också behöva veta att vi uppmärksammar detta.”

När en sådan viljeyttring är framställd så kan ägaren också förväntas få återkoppling på vad man gör; vad planeras, hur har det gått? Ett lämpligt forum för den externa kommunikationen är i verksamhetsberättelsen. Upprättas ett energiledningssystem så formaliseras och dokumenteras dessa rutiner mer i detalj.

Det kan diskuteras om det egentligen finns skäl att i ett ägardirektiv kvanti­fiera ett mål taget utifrån. Normalt är det den operativa ledningen för verksamheten, som efter inventering av möjligheter i de olika objekten redovisar vilka mål man är beredd att ställa upp. Då har man också beaktat de ekonomiska och personella resurser man har till förfogande och sedan stämt av detta i styrelsen eller i nämnden.

2. Inför ett energiledningssystem 23

Att kvantifiera målet, till exempel minst 1,5 procents minskning av energi­användningen, kan dock vara ett sätt att tydliggöra det ”yttre krav” som nu kan förväntas i kommande EG­direktiv. Ett vanligt sätt att formulera detta är att ett visst mål förväntas uppfyllas till ett visst år. Om ett systematiskt arbete introduceras och kommer igång, är det troligen effektivare att målen revideras och sätts i en dialog mellan ledning och verksamhet uti­från de medel och resurser som görs tillgängliga och utifrån den kunskap och de förutsättningar för ekonomiska åtgärder som förvaltningen kan identifiera (t ex i åtgärdsplaner).

Målet att avveckla fossil energi, kan möjligen kompletteras med att också ange inriktningen, d v s med inhemska bränslen. Det kan vara ett önske­mål hos ägaren att till exempel av sysselsättningsskäl förorda konvertering till biobränsle istället för konvertering till värmepumpar. I annat fall styrs valet utifrån ekonomiska och driftplaneringsmässiga meriter. En annan fråga är till exempel inköp av ”grön el” vilket är en rent miljöpolitisk fråga som inte kan motiveras utifrån de ekonomiska spelreglerna och därför måste hanteras på den politiska nivån, om den ska vara med.

B – Ledningens energimålBeroende på relationen mellan ägare och förvaltning kan en del av de mål som redovisats under ägaren istället formuleras på ledningsnivån.

Ledningen Anger organisationens över gripande mål och medel

Ledningens mål bör formuleras entydigt och på ett sätt som är uppföljnings­bart. Finns förvaltningsansvaret utlagt på distriktschefer kan uppdraget att detaljera delmål för dessa delegeras.

Exempel på hur ledningen kan formulera sina mål

• Energianvändningen ska för värme minska med 2 procent och för el med 1 procent under perioden 2007–2012, samtidigt som inneklimatet ska säk-ras/förbättras.

• Under perioden ska fossil energi ersättas med minst 20 GWh.

• Energiprestanda ska bestämmas för samtliga förvaltningsobjekt, och energi-mål för perioden sättas upp för varje objekt.

24 Steg för steg

Exempel på hur ledningen kan formulera sina mål

• För förvaltningsobjekt med flera byggnader ska samtliga byggnader över 300 m2 ha separata åtgångstal per byggnad senast till år 2009 vilka redo-visas i lämplig sammanställning.

Målen kan lämpligen kompletteras med angivna medel och organisatoriska mål:

• Energiarbetet ska ske systematiskt och med en utsedd energisansvarig centralt (och på varje distrikt).

• Energistatistik och energimål ska uppdateras av energiansvarig, med en periodicitet på 2 ggr/år, varvid avvikelser rapporteras.

• Uppföljning av inneklimat och ventilationsflöden (OVK) ska ske på ett systematiskt sätt och integreras med energiarbetet.

• Finansiering av energieffektiviserande åtgärder sker genom XXX.

• För lönsamhetsinvesteringar ska tillämpas en real kalkylränta på 3 procent för åtgärdens ekonomiska avskrivningstid.

• För samtliga investeringar med större energipåverkan ska livscykelkostnaden (LCC) beräknas för optimalt val.

• För dessa investeringar ska också energikrav ställas upp och resultat verifieras. Nya tekniska lösningar ska utvärderas och dokumenteras.

• För återkommande investeringar med energipåverkan ska gemensamma rikt-linjer i form av programkrav för energieffektiv upphandling vara en utgångs-punkt.

Kommentarer Effektiviseringsmålet kan också delas in i delmål avseende:

1. den löpande driften

2. effekter utifrån energieffektiviseringsåtgärder (lönsamhetsinvesteringar).

Motivet till en sådan uppdelning är att ansvaret kan ligga på olika händer och kräva olika styrmedel och underlätta uppföljning, men kan också vara en administrativ belastning.

Det finns en tydlig koppling mellan innemiljö och energi. Frågan om hur innemiljöfrågorna kan hanteras systematiskt beskrivs på sidan 42 och i kapitel 5.

2. Inför ett energiledningssystem 25

LCC-kalkylerMer information om LCC-kalkyler ges i UFOS rapport Energisparguiden (UFOS 2006). Vägledning ges också i utkastet till standard prEN15459 (Värmesystem i byggnader — Indata för ekonomisk utvär-dering av byggnaders energisystem) som kommer att finnas på Swedish Standards Institute (www.sis.se).

Egen pott för

energi

investeringar

kan öka takten!

Att samtliga som arbetar med investeringsbeslut vet vilka förutsättningar som gäller för energirelaterade investeringar är naturligtvis en avgörande fråga. Vald kalkylränta för en livscykelkalkyl (LCC) är ett uttryck för organisationens lång­siktighet. Låga investeringskostnader och höga driftkostnader, eller extra kapitalkostnader så långt detta kan motiveras av lägre energikostna­der. I en trängd situation väljer man en högre kal­kylränta, men får då också räkna med en högre framtida driftkostnad. En pay­off kalkyl kan ge bra vägledning i åtgärder med kort livslängd, men inte för långsiktiga åtgärder.

Förutom kalkylränta, ska man uppskatta framtida energipriser. Det är svårt. Enklast är att använda dagens energiprisnivå och välja en låg real kalkylränta. Det innebär att en åtgärd som precis uppfyller lönsamhetskravet ändå ger ett bra ekonomiskt utbyte när energipriserna stiger.

Kravet på energieffektiva lösningar och livscykeltänkande kan rationa­liseras i form av tekniska riktlinjer. För återkommande upphandlingar av komponenter och delsystem används då generella funktionskrav som motsvarar de lönsamhetskrav som fastställts. Ofta ställs dessa krav redan i programfasen/systemfasen för ett projekt och kallas fortsättningsvis för programkrav.

Avgörande för den ekonomiska styrningen är att det finns investerings­medel och rutiner för hur dessa ska användas. Saknas investeringsmedel kan detta påverka vilka mål som kan uppnås (jfr målformuleringen). Hur ska lönsamma investeringar hanteras som inte kan finansieras nu? Ska de skjutas upp eller finansieras via externa finansieringslösningar? En privat finansiering kan vara kostsammare än en offentlig, men likväl bli mer lönsam än en ute­bliven åtgärd.

Många förvaltningar har en egen pott för energi investeringar för ett snabbare genom­förande och mindre administration.

Med ”minskad energianvändning” avses ofta minskad energianvändning per area (kWh/m2). Även andra nyckeltal kan vara aktuella att komplettera med, som till exempel kilowattimmar/elev, kilowattimmar/arbetsplats, etcetera. Det innebär att energianvändningen jämförs med nyttan uttryckt på andra sätt än uppvärmd area. Bygger vi om så att utrymmen utnyttjas mer effektivt så minskar också energianvändningen per nyttighet. Verk­

26 Steg för steg

samheterna i sig drar energi, till exempel drar varje kontorsarbetsplats energi för sin kontorsutrustning. Ett kontorsutrymme som utnyttjas effektivt så att många kan arbeta på en liten yta, ska ju inte diskrimineras för att detta får ett högre energiåtgångstal uttryckt som kWh per kvadrat­meter. För byggnader med höga takhöjder inom byggnaden kan kWh per kubikmeter vara mer rättvisande än åtgångstal per ytenhet. En redovisning med olika slags jämförelsetal parallellt kan då vara belysande.

För organisationer där den operativa driften lagts ut på driftentreprenad kan målformuleringar och incitamenten vara en del i upphandlingsavtalet. Då ökar också kravet på att dessa kan verifieras.

C – Den operativa ledningens energimålHur relationen ser ut mellan det vi ovan kallar ledningen och den opera­tiva ledningen kan variera. Den operativa ledningen kan också vara orga­niserad på olika led med regionala avdelningar, distrikt och uppdelning på fastighetsnivå (t ex enskilt sjukhus) eller vara en driftentreprenör. Var olika mål lämpligast formuleras och fastslås kan därför variera och kan beskrivas i ledningssystemet.

Operativ ledning Anger den operativa verksam hetens mål och medel

För den operativa ledningen behövs konkreta och uppföljningsbara del­mål, men också att det finns en ”verktygsuppsättning” som möjliggör att målen kan uppfyllas.

Exempel på mål och medelsbeskrivning

Följande effektiviseringar ………………….. planeras bli genomförda till år 2008, etc.

För att uppnå dessa mål krävs:

• en investering på 23 miljoner kr

• en förstärkning av projektorganisationen med 2 ingenjörer, eller inhyrning av extern projektledningskapacitet motsvarande 36 manmånader,

• utbildning av 35 fastighetsskötare

Forts nästa sida.

2. Inför ett energiledningssystem 27

Exempel på mål och medelsbeskrivning

• uppdatering av styr- och övervakningssystem (SÖ-system) vad avser insam-ling av energidata i 28 fastigheter, etcetera

• att tekniska riktlinjer (programkrav) för energieffektivitet utvecklas och til-lämpas vid upphandling av konsulter och utrustning

• att det vid omförhandlingar av hyreskontrakten skrivs generella drifttider in, så att verksamheter som förlänger drifttiderna också får bära de tillkom-mande kostnaderna för till exempel belysning och ventilation.

KommentarerOperativa mål bör kunna anges i siffror för varje objekt. Då kan de sam­manställas till den övergripande uppföljningen. Finns genomarbetade åtgärdsförslag kan även investeringsbehov anges.

Tabell 2.1 Exempel på sammanställningstabell över mål och investeringsbehov för objekt

Objekts-namn

Bygg nads-area

Antal nytto-enheter

Miljö-status nu

Energi-mål värme

Energi-mål el

Investe-rings-behov

Atemp (m2) (t ex elever)

poäng kWh/m2 kWh/m2 kr

Friskus-skolan

Hejarklacken

Lärosätet Höga tankar

I de fall man genomför åtgärdsförslag vartefter de kommer fram finns inte något att lista upp, men normalt brukar större investeringsprojekt (eller kluster av projekt) budgeteras och genomföras först året därpå. Det är hel­ler inte ovanligt att åtgärder samordnas med planerade underhållsinsatser. Även då behövs en sammanställningstabell. Sådan samordning sänker pro­jektkostnaden, minskar projektledningsbehovet och ger mindre störningar hos hyresgästen.

28 Steg för steg

2.4 Systematiskt energiarbete i ett processperspektivFörvaltningsarbete kan beskrivas som ett processflöde. Metodiken bakom detta beskrivs utförligt i UFOS rapport Energisparguiden och i UFOS rapport Rätt process. Processbeskrivningar kan öka tydligheten i förvaltningsarbetet. Vad som sedan är huvudprocess och vad som är delprocess kan diskuteras, men också bero på vad som är verksamhetens syfte, dess ”affärsidé” för att uttrycka detta med ett marknadsbegrepp. För en renodlad fastighetsförvalt­ning kan själva förvaltningen betraktas som huvudprocessen. De olika bygg­projekten (som sedan går över i förvaltningsfasen) utgör då stödprocesser.

Ett systematiskt energiarbete kan ses som en ledningsprocess. Den ska säkra att fastighetsbeståndets energiprestanda förbättras och innemiljö­kvalitén bibehålls eller förbättras.

I ledningsprocessen bör ingå:

• Beskrivning av beståndets status och möjligheter.

• Mål och metoder.

• Organisation för genomförande, vem/vilka som ansvarar för att driva processen.

• Vilka medel och resurser som ska användas (”hjälpverktyg”, personella resurser, utbildningsinsatser, ekonomiska medel och dess villkor).

• Hur resultaten ska följas upp, när det ska ske och vem som ansvarar.

• När målen och processen ska utvärderas och revideras.

När detta finns framme ska alla berörda kunna svara på vad som ska göras, när och hur det ska göras och vem som ansvarar.

Mål och ledningssystem

InsatserFastighets-beståndets energi-prestanda

IntressenterLedning

Hyresgäster

Upphandlings-organisation

ResurserPersonal Metoder och verktyg Förvaltningsplan Ekonomiska medel Extern kompetens Energitjänstföretag

UtfallLägre kostnader

Bättre innemiljö (nöjd kund)

Mindre miljö-belastning

Figur 2.1. Generell processbeskrivning.

2. Inför ett energiledningssystem 29

Om vi betraktar denna ledningsprocess som en huvudprocess i energi­arbetet, kan den beskrivas enligt figur 2.1.

När ska man energieffektivisera? Vi kan se tre principiellt skilda situa­tioner för energieffektiviseringsarbetet. De engagerar olika parter, kräver olika verktyg och metoder, etcetera.

Dessa tre situationer kan därför lämpligen beskrivas som separata proces­ser, vilka beskrivs vardera i respektive kapitel 3–5. Samtliga delprocesser ingår som delar i den kontinuerliga förvaltningsprocessen. Medan drift­processen är ständigt pågående, är byggprocess och energideklarationer/­besiktningar mer av projektkaraktär.

Organisation — Energiledningssystem— ansvar, mål, medel

Delprocesser

Metoder

Verktyg

Driftprocess

• systematisera• sortera• prioritera• behovsanalyser

Bygg/ ombyggnad

Energideklara-tioner m m

• övervaknings-system

• mätare etc

• objektdatabas

• lokalförsörj-ningsprogram

• objektdatabas

• underhållsplan

• beräknings-program

• objektdatabas

• åtgärdsplan

Figur 2.2 Energiarbetet berör flera delprocesser och kan kräva skilda verktyg och metoder.

2.5 InköpsrutinerDen viktigaste ”inköpsrutinen” för en fastighetsförvaltning är själva bygg­processen vid bygg­ och installationsprojekt. Dessa beskrivs som en del­process i kapitel 4. Upphandlingar med väl genomarbetade programkrav beskrivs i avsnitt 4.4.

30 Steg för steg

Även inom driftorganisationen sker inköp; vid utbyten av komponenter och vid köp av kompletterande utrustning. Alla energirelaterade inköp ska då vara energieffektiva. I ledningssystemet bör framgå hur detta ska säkras.

Hyresgästens inköp har allt större betydelse för energianvändningen. Hyresgästens upphandlingsansvarige bör vara väl förtrogen med EKU­verktyget, det hjälpmedel som tagits fram av Miljöstyrningsrådet (se www.eku.nu). De bedriver även utbildning för upphandlare i detta verktyg. Det omfattar till exempel kontorsapparater, ljuskällor och vitvaror. En del av dessa apparater (och ljuskällor) upphandlas av fastighetsförvaltningen, som också kan använda detta verktyg.

Om hyresgästen själv köper in belysningsarmaturer kan fastighetsorganisa­tionen erbjuda sin medverkan och säkra att armaturerna minst uppfyller de generella programkraven.

”Vi har aktivt valt att påverka kunderna vid armaturvalen. I vissa fall har vi även tagit merkostnaderna för att säkra valet av energieffektiva armaturer. För oss innebär det lägre kostnader för kylinstallationer, eftersom det då blir mindre spillvärme.”

(Lasse Pellmark, Statens fastighetsverk)

Även upphandling av elenergi, fjärrvärme etcetera, är en strategisk led­ningsfråga som kan ingå i ledningssystemet för energifrågorna, vilket är en fråga som utvecklas i annan UFOS­utredning.

2.6 Utbildnings­ och utvecklingsplaner Att det finns en engagerad och utbildad personal är en grundbult i det sys­tematiska energiarbetet. Utan detta kunnande underifrån finns ingen som kan ta emot eller lämna förslag. Då kan man inte heller förvalta de åtgärder som genomförts. Energianvändningen kommer sakta men säkert klättra uppåt. Viktiga nyckelord för att få behålla och utveckla en kunnig och engagerad personal är: återkommande utbildning, uppmärksamhet (på mål och utfall) och personalplanering.

När man diskuterar vad som är förvaltningens kärnprocess, bör man också fundera över vilka kompetenser som inte får tappas. Finns det en marknad utanför, där kompetens kan hämtas in och finns kompetens för att klara av kompetenta upphandlingar?

En strategi som förutsätter att det mesta kan köpas utifrån kan vara vansk­lig. Intervjustudien i denna rapport, pekar på att en relativt stor del av driftpersonalen kommer att gå i pension inom en 10­årsperiod. Samma sig­

2. Inför ett energiledningssystem 31

naler kommer också från de kanske mer resursstarka energileverantörerna. En framförhållning i personalplaneringen kan därför vara lämplig.

”Vi arbetar med individuella utvecklingsplaner. Nu ska vi börja arbeta mer systematiskt med dessa, använda en mall att gå efter och göra ett pilotprojekt med den svenska standarden för kompetensförsörjning. Vi kommer få stora pensionsavgångar, men vi vet hur våra behov ser ut i framtiden. Därför analyserar vi nu vad vi absolut själva måste ha och vad som kan köpas in utifrån. Vi kan tänka oss att lägga ut en del av driften, men minst hälften bör vara kvar så vi har kompetensen för att kunna lägga ut. Systemkompetens måste vi alltid behålla, men rutinarbeten som filterbyten är inget problem att lägga ut.”

(Hans Sandqvist, Västfastigheter)

32 Steg för steg

Driftprocessen

I den löpande driften ska optimala driftförutsättningar upprätthållas, fel ska åtgärdas och kunderna hållas nöjda. En kompetent och vaken driftorga­nisation kan också bistå med förslag till förbättringar, bevaka driftfrågor i nyproduktion och ombyggnad, med mera. Här lämnas en sammanfattande beskrivning, eftersom denna delprocess är så väl beskriven i UFOS rappor­ter Rätt process och Energisparguiden och har en rad konkreta energispartips i Inte för kråkorna, också den från UFOS. Den översiktliga delprocessen redovisas i figur 3.1.

Erfarenheterna från genomförda energiinventeringar i befintliga lokaler indikerar att det finns en stor besparingspotential genom enkla åtgärder som inte kräver större investeringar, till exempel korrigering av fel, inställ­ning av drifttider, injustering av luftflöden, med mera.

Man kan fråga sig varför det finns sådana åtgärder. De borde väl redan ha tagits om hand i driftprocessen? Flera tänkbara skäl kan tänkas:

• Det kanske inte ens blev gjort från början (brister i byggprocessen).

• Mindre genomtänkta förändringar kan ha genomförts.

• Klagomål från kunden kan ha resulterat i en olämplig driftinställning. Detta då många systemkonsekvenser kan uppstå som man kanske inte har sett, eller inte är utbildad för att förstå.

Driftprocessen är normalt upplagd för att upprätthålla funktionerna. De dagliga rutinerna fokuseras på att kunden ska bli nöjd. De insatser som

Organisation — Energiledningssystem

Delprocesser Driftprocess Bygg/ ombyggnad

Energideklara-tioner m m

3

3. Driftprocessen 33

krävs för att systematiskt och analytiskt gå igenom den befintliga drift­situationen och åstadkomma möjliga energibesparingar kräver tid och analyskompetens. Normalt behövs en separat kompletterande process med extra stödinsatser. Det kan vara en stödresurs inom organisationen av typen ”energijägare” eller en extern hjälp i form av ”energitjänster” eller ”energy performance”. Ju bättre driftprocessen klarar energifrågorna, ju mindre blir det över för en energijägare att upptäcka, men där identifieras också lönsamma investeringsprojekt.

I processbeskrivningen bör klargöras vad som ska göras, vad som ska doku­menteras och vem som ansvarar. Hur ska till exempel utfallet mätas och var ska det redovisas?

Energimål per objekt Kundens önskemål

InsatserObjektets energi-prestanda

IntressenterLedning

Hyresgäster

ResurserPersonalkompetens SÖ-system Ronderingar Inneklimatenkäter/”nöjd kund” Åtgärdsbudget — småposter Extern kompetens

UtfallBibehålla/förbättra resultat

”Nöjd kund”-index

Figur 3.1. Driftprocessen.

Insatser och resultatI en förteckning (databas) samlas alla objekt, med dess aktuella energi­prestanda, miljöstatus, ”nöjd kund”­index, investeringsplaner, besparings­potentialer, energisparmål etcetera. Därigenom är det möjligt att följa utvecklingen för enskilda objekt, men också i sammanställningar för för­valtningsområden. Normalt utgör en fastighet grunden för objektbeskriv­ningen. För energiändamål, kan en nedbrytning på byggnad vara en lämpli­gare indelningsgrund om flera byggnader finns på samma fastighet. Lagen om energideklarationer utgår från byggnaden som beskrivningsgrund (se även avsnitt 5.1).

34 Steg för steg

Klimatkrav och driftavtalI driftskedet ska avtalade klimatkrav och driftförhållanden upprätthållas så att kunderna blir nöjda och mår bra, och med minsta möjliga kostnads­insats (personal och mediakostnader). Att formalisera detta i avtalsform kanske inte alltid är nödvändigt (beror på kundrelationen), men en tydlig­het i dessa frågor ger stöd i driftarbetet. Det finns en klar koppling mellan drifttider och energiåtgång. Alla förändringar vad gäller kundens använd­ning av byggnaden, öppnings­ och stängningstid, omfattning, person­belastning, verksamhetsförändring får konsekvenser för byggnadens drift. Målet är att hitta det driftsalternativ som bäst uppfyller behoven med minsta insats. En kvällsverksamhet kanske kan förläggas till en sådan del av byggnaden att enbart denna del är i drift på kvällen.

Frågor som innetemperatur och luftomsättning har konsekvenser på arbetsförmåga, hälsa och trivsel. De påverkar också driftkostnaden. I kost­nadsjakten på lägre energianvändning kan konflikter med klimatkrav uppstå. En tydlig beskrivning som underlag underlättar kunddialogen; vad gäller idag? vem ska ta kostnaden för denna förändring? vilka konse­kvenser får detta på energi­ och miljömålen? vilken lösning är acceptabel? Finns också energimål uttalat för objektet, så kan de utgöra stöd i denna kunddialog.

Frågor om inneklimat och drifttider bör regleras i kundrelationen med lämpligt dokument. Ett sådant dokument kan vara den beskrivning som redovisas i avsnitt 4, byggprocessen. En fördjupad beskrivning om inne­miljö frågor redovisas i bilaga 1.

För alla lokaler bör gällande driftförhållanden och inneklimatkrav beskrivas i lämpligt dokument.

Energiinvesteringspott för mindre åtgärderDet kan vara lämpligt att ha en investeringspott för alla små men viktiga energiinvesteringar, som det skulle ta för lång tid att beskriva som inves­teringsprojekt och budgetera för. Detta är ett smidigt och rationellt sätt att smörja hjulen. I ledningssystemet bör framgå var dessa investerings­medel ska ligga och hur de kan användas. Erfarenheterna från kommunal verksamhet indikerar att denna pott lämpligen kan vara cirka 1–2 miljoner kr/år per 200 000–300 000 m2 om också projekt initieras från energibesikt­ningar (se kapitel 5). Storleken på potten bör också bero på uppsatta ener­gimål (ambitionsnivå) och personella resurser. Större åtgärder, som ändå

3. Driftprocessen 35

kräver längre planeringsinsatser och egna finansieringslösningar, hanteras på annat sätt.

”I Karlstad kommun har vi avsatt 2 miljoner kr/år i egna medel för energiprojekt och anser det bra med öronmärkta pengar. Annars är det så många andra som drar i dem. För att upprätthålla engagemanget för dessa åtgärder är det också viktigt att åtgärderna kan genomföras så snart som möjligt och det kan man med egna pengar.”

Lämpliga hjälpverktygFör att underlätta uppföljning av energianvändning och inneklimat, både vad gäller byggnaden och dess olika delsystem (ventilationsaggregat, kyl­aggregat, etc) bör lämpliga hjälpverktyg finnas. Viktiga sådana är:

• styr­ och övervakningssystem (SÖ­system)

• energistatistikprogram som visar utfall jämfört med börvärden och tidigare år

• kundenkäter och brukardialoger

• ronderingar

• egenkontroller

Några hjälpverktyg diskuteras mer ingående i kapitel 6.

Ett problem med såväl energi­ som inneklimat är att de inte kan ses. Hur ska man då kunna skapa engagemang hos personal och kunder? Hur man kan visualisera såväl innemiljö som energianvändning ges i ett exempel från IVL Svenska Miljöinstitutet AB:s huvud­kontor:

På 32 tums bildskärmar vid receptionen på IVL:s huvud­kontor i Stockholm har IVL lyft fram dessa frågor både för personal och kunder. Hela kedjan, från mätare till presenta­tionsskärm med data i realtid, har utformats i ett samarbete mellan IVL, Naturvårdsverket, Akademiska Hus och Aton Energikonsult. På nästa sida visas ett utdrag ur det planerade bildspelet, med en bildserie som behandlar vad som händer just nu.

36 Steg för steg

Bildspel ”Miljötorget”

Energianvändning: Vad händer just nu?

Klimatpåverkan: Bra eller dåligt?

Innemiljökvalitet: Vart är vi på väg?

Planerat bildspel för IVL:s huvudkontor som visar byggna-dens status för energi, klimat-påverkan och innemiljö. I bild-spelet visas för varje delområde nuläge, jämförande värdering och trend.

4. Byggprocessen — gör rätt från början 37

Byggprocessen — gör rätt från början

Organisation — Energiledningssystem

Delprocesser Driftprocess Bygg/ ombyggnad

Energideklara-tioner m m

Störst möjlighet att nå riktigt energieffektiva lösningar är i samband med ny­ eller ombyggnad. Om alla drar åt rätt håll, arkitekter, konstruktörer och installatörer, så kan mycket energieffektiva byggnader åstadkommas. En minskning med en 75 % för värmekostnaden jämfört med befintliga byggnader ska inte vara omöjlig, men kräver kunskap och en medveten process. Men är det lönsamt?

Erfarenheterna från passivhusbyggandet i Sverige av flerbostadshus pekar på några procent högre anläggningskostnad, men en lägre eller bibehål­len totalkostnad. Dock finns påtagliga trösklar att komma över i form av okunskap hos anlitade konsulter, installa törer och entreprenörer om hur man ska gå till väga. För de tidiga projekten uppstår merkostnader för att lära upp alla som deltar i processen. Det är till exempel mindre bra om snickarna lever kvar i okunskapen att lite otätheter är bra så att väggkon­struktionen torkar upp. Eller att konsulterna handlas upp på fastpris och tror de ska projektera en konventionell lösning.

För denna typ av projekt, där utgångspunk­ten är att man ska hitta andra lösningar och konstruktioner än vad entreprenörerna bru­kar leverera, har så kallad partnering varit en intressant entreprenadform.

4

PassivhusHus med så bra klimatskal och effektiv värmeåtervinning att det inte behövs något traditionellt värmesystem.

38 Steg för steg

”I samband med upphandling av en ny vård-byggnad, började vi med en arkitekttävling, där kriterier utformades för att skapa en lösning på uppsatta mål. Konsultsidan upphandlades med kriterierna lägsta möjliga LCC-kostnad för byggnaden, bland annat med målet 100 kWh/m2 inklusive verksamhetsel. Nu vill vi föra över enga-gemanget från konsultsidan till entreprenörssidan och tror att samverkansformen partnering kan vara en framkomlig väg för ett gemensamt engage-mang och för att hitta nya lösningar.”

(Hans, Västfastigheter)

Systematiken i byggprocessen är tillämpbar för alla större genomförandeprojekt och beskrivs därför mer ingående.

PartneringPartnering är en strukturerad samarbets-form i byggbranschen, där byggherren, konsulterna och entreprenörerna gemen-samt löser en bygguppgift. Detta base-ras på ett förtroendefullt samarbete, där alla spelar med öppna kort och där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra. Nyckelfaktorerna i partnering är:

• gemensamma mål • gemensamma aktiviteter • gemensam ekonomi

I konventionella entreprenader överlåts alla handlingar i flera steg med helt nya grupper som tar över (programfas, sys-temhandling, projektering, byggskede, etc). Partnering bygger mer på team-bildning, som följer projektet genom alla dessa faser och där teamet formulerar ett gemensamt mål. (Mer info finns på www.byggforum.se.)

Passivhus i radhusbyggande drar inte mer än 15–20 kWh/m2 (Bruksarea, BRA) för uppvärmningen. Sedan tillkommer energi för varmvatten och hushållsel (se www.husutanvarmesystem.se).

År 2006 fanns i Sverige två områden färdigbyggda, två under uppförande och många fler planerade.

Storfors kommun bygger en ny skola för cirka 300 elever med ett klimatskal enligt passivhusutförande och med en hybridventilation som ger låg energiåt-

gång och bra inneklimat. Skolan kommer ersätta en befintlig skola som idag använder cirka 250 kWh/m2 för värme, varmvatten och el. Nu förväntas fjärrvärmevärmebehovet hamna på nivån 40–70 kWh/m2 och elbehovet på nivån 30–50 kWh/m2.

I Tyskland finns även exempel på kontorshus som byggts med passivhusstandard. Det största är byggt i Ulm och omfattar 420 kontorsarbets-platser.

Exempel på lågenergibyggnader

HybridventilationI hybridventilation är det i huvudsak ter-miska stigkrafter som driver ventilations-systemet, som i detta fall låter tilluften förvärmas i en stor markförlagd kulvert för att därmed ta vara på markvärme vinter tid och markkyla sommartid.

4. Byggprocessen — gör rätt från början 39

4.1 Låt totalkostnaden styra byggprojektet, inteprojektkostnaden!Ofta styrs byggprojekten utifrån en projektkostnadsram, kanske fastställd i en tidig budgeteringsplan. I kommunerna är den fastställd i kommunens budget för det aktuella året. Att ligga under budgetramen blir en prestige­fråga för projektledaren. Under hela byggprocessens gång kommer en rad önskemål fram från blivande hyresgäster, som fler rum, bättre tillgänglig­het, högre kvalitet, bättre standard. Detta kan betyda omprojektering och fördyrat projekt, d v s kostnader som då konkurrerar med energiinveste­ringar.

Projektets totalkostnad borde alltså vara det tak projektet ska arbeta mot, snarare än ”bara” projektkostnaden.

Totalkostnad = Investering +

∑ nuvärde framtida drift-, underhålls- och mediakostnader

Först då lyfts de annars så dolda mediakostnaderna fram och får en roll. Självklart bör även projektkostnaden (investeringskostnaden) beräknas och följas upp på ett professionellt sätt.

Ett alternativ till totalkostnad kan vara att lönsamma merkostnader för att få lägre driftkostnader budgeteras ur separat budgetpost.

Projekt som styrs utifrån totalkostnad innebär ofta högre investeringskost­nad, men sänkt driftkostnad. Beroende på finansieringslösning kan kapital­kostnaderna då bli högre för hyresgästen de första åren. Det är en poli­tisk/förvaltningsstrategisk fråga hur och när detta ska tas ut på kunden, om självkostnadshyra gäller eller inte, om en omfördelning inom förvalt­ningens totalekonomi krävs, etcetera. Om avskrivningstiden är kortare än livslängden och strikt självkostnad tillämpas för objektet, kommer kunden bli motståndare till en effektivare lösning som ökar hyran. Om kunden drabbas, finns kanske skäl att kommunicera hur totalkostnaden påverkar kunden och samtidigt informera om behovet av ekonomisk långsiktighet och milj önytta.

Enklast ledningsmässigt är att en övergripande policy tas om vilken effekti­vitetsnivå som generellt ska gälla vid ny­ och ombyggnation (se även program­ krav avsnitt 4.4).

För nybyggnadsprojekt tillämpas en rimlig ekonomisk avskrivningstid, till exempel 50 år för kontorsbyggnader och förvaltningsbyggnader som är att betrakta som monumentalbyggnader, 33 år för skolor, daghem etcetera

40 Steg för steg

(kan anpassas till förväntad användbarhet i framtiden, stommens kvalitet och kostnads­andel för installationer). För kalkylen behövs också aktuell internränta och riktlinjer för vilka energipriser som ska användas i kalky­lerna (t ex genomsnittligt energipris för perio­den, eller dagens energipris + antagande om årlig förändring).

För byggnader där frekventa ombyggnationer kan förväntas på grund av förändrade verksamheter, nya hyresgäster etcetera, kan en mer ingående kalkyl krävas så att kostnader för återkommande kundanpassningar tas med. För dessa byggnader är kraven på flexibilitet högre. Det ger kostnader för flexiblare lösningar redan från början eller kortare avskrivningstider på ingående systemdelar. Verktyg för kalkylering under investeringens livs­längd finns att hämta på Energimyndighetens hemsida. En mer ingående beskrivning av olika kalkylmetoder ges i Energisparguiden (se bilaga 4).

Även i organisationer där såväl lokalförvaltare som hyresgäst är i samma koncern, kan det i hyresgästens ”värld” vara enklare att få pengar till fram­tida högre driftkostnader än att höja projektkostnaden. Vill man då som brukare höja lokalkvaliteten (större utrymme, bättre planlösning etc), uppstår lätt en motsättning till åtgärder för lägre driftenergi. I dessa fall hamnar energieffektiva lösningar med högre investering i strykklass om inte en genomtänkt energiledning finns.

”Energiåtgärderna blev ofta eftersatta och konkurrensen med verksamheten gjorde det nästan omöjligt att få dem igenom. Nu har vi fått draghjälp av miljöfrågorna, genom ett engagerat landstingsråd.”

(Intervjuad energiansvarig i ett landsting)

För att underlätta en totalkostnadsanalys behöver man kunna uppskatta energiåtgången för alternativa utformningar i det tidiga skedet. Energi­konsekvensen av arkitektoniska utformningar och alternativa systemlös­ningar kan studeras med ”förenklad” programvara, exempelvis BV2Arch eller VIPWEB, där det senare programmet har direktlänk till ritprogram­met ArchiCad. Att sådana typer av analyser genomförs i programskedet bör vara ett krav.

4.2 Hyresgästens behov Utgångspunkten för en nybyggnation eller ombyggnation är den verksam­het som ska bedrivas, d v s hyresgästens behov. Dessa behov omformas till

AvskrivningDen ekonomiska avskrivningen styrs av årsredovisningslagen. Rekommenderade avskrivningstider finns i Kommunförbun-dets skrift ”avskrivningstider”. Frågorna har relativt nyligen diskuterats i UFOS skrift Nya principer för avskrivning, 2002.

4. Byggprocessen — gör rätt från början 41

funktionskrav på yta, rumsstorlek, rumsutformning, inneklimat och even­tuell teknisk utrustning. Dess konsekvenser på drift­ och underhåll och därmed dess totalkostnad måste kunna redovisas klart och begrip­ligt för hyresgästen.

Projekteringsprocessen är sedan en optimering av funk­tionalitet, arkitektur/estetik, teknik och ekonomi.

Hyresgästens behov beskrivs i ett ”lokalprogram” som blir utgångspunkten i projekteringsprocessen. I denna ingår en verksamhetsbeskrivning av planerad verksamhet och om sannolika framtida förändringar (d v s vilken flexibilitet man redan nu ska ta hänsyn till). Specifika risker för hälsa och miljö anges.

Verksamhetskraven bör inte beskrivas som tekniska lösningar, där verksam­heten anger att ”vi ska ha kylbafflar i taket” eller ”golvvärmesystem så att golven torkar upp när man kommer in med blöta skor”. Istället anges funk-tionskrav, i det första exemplet vilka innetemperaturer som krävs och i det senare exemplet vilken upptorkningsförmåga. Sedan är det projektörens uppgift att föreslås kostnadseffektiva lösningar på dessa krav.

I lokalprogrammet, bör önskemål som får konsekvenser för framtida energi­användning anges:

• verksamhetens huvudsakliga drifttider

• verksamhetens variation under dygnet, veckan och året

• antal personer som försörjningssystemen ska beakta

• typiska ”närvaroprofiler”

• aktuella krav på innemiljö (klimat, belysning, ljud)

• avvikande krav på innemiljön för speciell verksamhet.

I något skede i byggprocessen kan lokalprogrammet även kompletteras med ett rumsfunktionsprogram (RFP) för de olika typverksamheterna som ska bedrivas, till exempel typiskt klassrum, typiskt kontorsrum etcetera.

Hur närvaro varierar i typiska verksamheter och dess rum, till exempel antal elevtimmar per klassrum för olika undervisningsnivåer, kan möjligen vara av ganska generell natur, men när vi kommer till kontorsarbetsplatser är variationerna sannolikt mer varierande, beroende på den faktiska verk­samheten. Därför bör detta redan ha uppmätts och beskrivits som under­lag för verksamhetsbeskrivningen. Ett sådant underlag kan då användas bland annat för att bedöma effekterna av behovsstyrd ventilation och när­

42 Steg för steg

varostyrd belysning, sammanlagringseffekter för ventilationssystemet och beräkning av spillvärmeeffekten från personer i byggnaden. Exempel på hur en sådan sammanställning kan se ut ges i tabell 4.1.

”Max antal personer” ger dimensioneringsunderlag för luftflöden. Övriga uppgifter ger underlag för att värdera behovsstyrning. Med ”medel perso­ner/dag” avses antal persontimmar dividerat på den angivna drifttiden för verksamheten. Med ”medel timmar/dag” avses genomsnittligt antal tim­mar någon överhuvudtaget vistas i rummet. Detta värde är intressant om närvarostyrning ska installeras.

InnemiljökravKraven på innemiljön får direkta konsekvenser på energianvändningen och bör därför ägnas speciell uppmärksamhet. Det gäller inte minst krav på belysning, innetemperaturer och luftflöden. Dessa har stor påverkan på energianvändningen och kan vara kostnadsdrivande. Därför är dessa av strategisk betydelse och bör stämmas av på en policymässig nivå.

InnetemperaturDet börvärde som sätts för innetemperaturen (och hur detta tillåts variera under dygnet) har stor betydelse för energiåtgången. Om inget särskilt anges som börvärden är det regler om termisk komfort som ges ut av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen som är vägledande. En annan

Tabell 4.1

Exempel på beskrivning av personbelastning på rumsnivå

(Antal personer) Max antal personer

medel personer/dag

medel timmar/dag

Rumstyp

Arbetsrum typ A

Arbetsrum typ B

Arbetsrum typ C

Sammanträdesrum typ A

Sammanträdesrum typ B

Fikarum

4. Byggprocessen — gör rätt från början 43

utgångspunkt är en nöjd kund, det vill säga en temperatur vid vilken vi mår och presterar som bäst. Genom att välja inneklimatklass enligt Inneklimatinstitutets anvisningar, kan en koppling fås till andel brukare som förväntas bli nöjd med inneklimatet. Ytterligare information, och förslag på hur temperaturkrav som påverkar värme­ och kylbehovet kan formuleras, ges i bilaga 1.

VentilationsflödenEn bra innemiljö kräver en bra luftomsättning i vistelsezonen. Detta kan formuleras som luftflöde per person, ytenhet, under drifttid och utanför drifttid etcetera, eller genom ett krav på maximalt tillåten koldioxidhalt. Koldioxidnivån blir då en enkel indikator på luftomsättningen i rum med hög personbelastning. De råd som angavs i Boverkets byggregler fram till 2006 om minsta frånluftsflöden tolkades av allt för många byggkontrol­lanter som ett krav. Detta gav speciellt problem i lokaler för serviceboende, med höga luftflöden genom få tilluftsdon och därmed drag och ljudpro­blem. Det är alltså inte självklart att innemiljön blir bättre ju högre luft­omsättningen är.

”Vi diskuterar just nu med en hyresgäst som vill kräva högst 600 ppm i rummet. Ett sådant krav skulle kräva kanske tre gånger så stora luftflöden. Inte bara energikostnaderna skulle rusa iväg, även problem med buller från ventilationen, drag och torr luft skulle då bli påtagliga.”

(Intervjusvar, statlig förvaltare).

Ytterligare information och förslag på hur krav som påverkar ventilations­flöden kan formuleras ges i bilaga 1. En hel del kunskap i ämnet finns redo­visat i UFOS rapport Skapa sund innemiljö, (UFOS 2004).

BelysningÄven belysningsplanering måste ta sin utgångspunkt i lokalprogrammet, men också i rumsfunktionsprogrammet (RFP). Vilka belysningskrav ska gälla och under vilka tider? Olika verksamheter har olika belysningskrav under olika perioder på dygnet. Kommer hyresgästen själv ansvara för kompletterande belysning och i så fall i vilken utsträckning? Kan den kompletterande belysningen begränsas effektmässigt genom funktions­krav som lyfts in i hyresavtalet, så att inte energianvändningen och värme­lasterna ökar okontrollerat? Här kanske hyresgästen kan få råd och hjälp för att hitta energieffektiva lösningar. Utifrån detta underlag kan man sedan avgöra vilken typ av belysningsstyrning som kan vara mest effektiv och vilka värmeeffekter som ska kylas bort.

44 Steg för steg

Värmelast från kontorsapparaterPersonbelastning och verksamhetens apparater ger spillvärme och påver­kar värme­ och kylbehov under delar av året. Ju bättre klimatskal, ju längre period under året kan behov av kylning finnas. Strategierna för att minimera kylbehovet måste klaras ut i ett tidigt programskede eftersom också arkitektoniska lösningar har stor betydelse (solinstrålning, dygnsut­jämning i stommen, etc). Kontorsapparater som är ständigt påslagna (ofta datorer, dataskärmar, kopiatorer, kringutrustning) har betydande påverkan på ellasten. Även om inte detta primärt är fastighetsförvaltarens ansvar, så berör det ändå byggnadens funktion. Ska utlovade klimatkrav klaras, så har hyresgästens apparatanvändning mycket stor betydelse.

Idag är nästan all datautrustning försedd med inbyggd styrfunktion för energisparande (”power management” enligt kraven i den amerikanska standarden EnergyStar). Detta innebär att skärmen, respektive datorn (var för sig) stängs av efter inställd tid när den inte används. Problemet är att användarna inte själva vet hur dessa ska ställas in. De förstår heller inte vilken betydelse detta har för energi­ och värmelast. Ofta har deras dataavdelning lagt in programvara som blockerar energisparfunktionen till förmån för företagets logga eller inloggningsbild. Genom information och avstämningar kan hyresgästen påverkas. Säkrast är att frågan regleras via internhyresavtalet eller gränsdragningslista och att det framgår i avtalet att de inneklimatkrav som förvaltaren utlovar eller verkar för, förutsätter att hyresgästen har aktiverade avstängningsfunktioner för sådan teknisk utrustning, när utrustningen inte används.

Som underlag för dimensionering av kyla och för beräkning av byggnadens energiprestanda kan till exempel tabell 4.2 användas. Observera att det är först med en tydlig dokumentering av dessa förutsättningar som det går att i efterhand förklara eventuella driftavvikelser från beräknad energianvänd­ning och vem i byggprocessen som kan ställas till svars för dessa avvikelser.

Verkligt utfall verifieras om möjligt genom separat elmätning av verksam­heternas eluttag, förutsatt en separat eldragning. Den separata dragningen möjliggör också till exempel tidsstyrning av denna elmatning nu eller i framtiden. Att skilja på verksamhetens och byggnadens elanvändning är en central fråga vid nyproduktion, speciellt om de nya byggreglernas energi­krav inkluderar el till fastighetens drift, men inte verksamhetens.

Anvisningarna i detta avsnitt kan synas allt för ambitiösa. Ofta tillämpas bara ett grovt schablonvärde, till exempel att apparaterna ger en värme­effekt på 10 Watt/m2. Men detta schablonvärde har använts för att dimen­sionera kylinstallationerna. Nu ska årsenergi beräknas. Ska låga åtgångstal nås krävs genomtänkta styrsystem. Utan bra dokumentation kommer också alla skylla på alla när resultaten avviker, vilket inte är ovanligt.

4. Byggprocessen — gör rätt från början 45

Detta avsnitt gäller för kontorsapparater i en kontorsverksamhet. För annan verksamhet, som landstingsbyggnader där medicinska apparater dominerar, kan en motsvarande metodik tillämpas.

4.3 MiljöprogramBedriver man ett systematiskt miljöarbete, så upprättar man ett miljöpro­gram för det aktuella projektet. Till detta program kopplas alla relevanta dokument som har bäring på miljö­ och energiaspekter i projektet. Till

Tabell 4.2 Exempel på beskrivning av värmelast från datorer

(Antal dato-rer och kring-utrustning för daglig drift)

Max antal dator platser

1. Effekt per arbetsplats under normal drift (Watt/plats)

2. Effekt per arbetsplats i viloläge (Watt/plats)

3. Effekt per arbetsplats i avstängt läge (Watt/plats)

Rumstyp

Arbetsrum typ A

Arbetsrum typ B

Arbetsrum typ C

Annat Max effekt Genomsnitts-effekt under drifttid (Watt)

Kopieringsrum, effekt

Tabellkommentarer Observera att kolumn 4 och 5 inte säger något om hur lång tid utrustningen är i viloläge eller i avstängt läge. Om hyresgästen i avtalsdiskussionen kan utfästa att skärmar — och helst även datorer — med automatik går över i avstängt läge efter inställd tid (15–60 min) kan denna information i kombi nation med personnärvaro ge underlag för en slutlig dokumentation av beräkningsantaganden, d v s vilken eleffekt per timme som kan förutses. I avstängt ”stand-by”-läge drar all utrustning också effekt och genom den långa tiden i detta läge blir tillskottet inte försumbart. Man kan också överväga separat elmatning för kontorsutrustning på ett sådant sätt att det möjliggör fullständig frånkoppling under icke arbetstid. Det skulle också kunna säkra att kontorsutrustning verkligen blir frånslagen under icke arbetstid — ett installationsmässigt ”verktyg” som hjälper hyresgästen att hålla nere sina elkost-nader och på deras ansvar. En lämplig applikation för detta är skolornas datasalar.

46 Steg för steg

programmet kopplas också hyresgästens miljörelaterade önskemål och samhällskrav (byggreglernas krav på inneklimat och energi) så att dessa kan konsekvensbelysas av projektörerna vad gäller funktion och ekonomi. Alternativa kravnivåer kan då stämmas av innan de fastställs i miljöpro­grammet. Har man inget separat miljöprogram inarbetas kraven i lokalpro­grammet och rumsfunktionsprogrammet samt i andra programhandlingar.

4.4 Tekniska programkravI någon fas av projektet bör fastställas vilka energimässiga funktioner man avser att uppnå. I detta sammanhang utgör byggreglernas energikrav den absoluta miniminivån för byggnaden som helhet. Byggreglerna beskriver däremot inte vilka energikrav som bör ställas på delsystemen för att uppnå helhetsresultatet. Byggreglerna är samhällets sätt att säkra miljökrav på någon slags miniminivå som också ska kunna klaras av alla. De är därför inte anpassade till den mest ekonomiska utformningen för det aktuella objektet. Den frågan måste skötas av byggherren själv och vilka mål som ska ställas är en ledningsfråga.

Istället för att uppfinna hjulet vid varje projekt, definieras ett antal pro­gramkrav som ska gälla i alla projekt. Sådana dokument skapar en tydlig­het, snabbar upp processen och minskar risken för att man ”missar” viktiga energiaspekter eller att man väljer gamla ineffektiva lösningar utifrån det enkla argumentet ”att så här brukar vi göra”.

I ett byggprojekt är det alltid ont om tid också för att hitta nya bättre lös­ningar. Programkraven tydliggör när en sådan arbetsinsats förväntas. Efter­som programkraven är generellt utformade bör avsteg kunna göras, om de bara kan motiveras. Då har man i alla fall ett medvetet förhållningssätt, man vet varför man i det enskilda fallet valt en annan lösning. Är avsteget endast motiverat av att den valda lösningen blir ”billigare” bör en konse­kvenskalkyl utföras som visar att detta gäller under installationens hela livslängd. Om krav i ett upphandlingsunderlag är formulerat som skall­ och börkrav, innebär det att skallkraven inte får åsidosättas.

Man kan betrakta dessa programkrav som ”verktyg” för att underlätta pro­cessen, men dessa verktyg innehåller också organisationens ambitioner och mål konkretiserade för de olika tekniska delsystemen och kan därför också ses som måldokument.

Självklart är energi bara en delaspekt, men dessvärre en aspekt som inte bevakas av sig självt. Ofta är det först i efterhand som man blir medveten om resultatet, när driftkostnaderna blir väsentligt högre än de kunde ha varit.

4. Byggprocessen — gör rätt från början 47

Tillämpning av programkrav på enskilda objekt kan kräva en anpassning till objektets specifika förutsättningar. De kommer då passera ett ”gatlopp” mellan olika intressen och uppfattningar. Konsulter som hellre vill få in sådana lösningar de är vana vid (kräver mindre arbetsinsats). Okunskap om hur den tekniska lösningen ser ut för att kravet ska uppfyllas. Konflikter med andra områden (utrymme för kanaldragning), etcetera. Någon måste alltså utses att ansvara för att programkravens intentioner följs och får bästa möjliga lösningar, att slutresultatet blir bra och framtida driftkostna­der låga. Boverkets byggregler, som avser erhållen energianvändning, måste också säkras.

Krav, sanktioner och vitenNär väl krav formuleras, så ska de också vara möjliga att verifiera och följa upp, vilket diskuteras i avsnitt 4.5. Men vad händer sedan vid en avvikelse? I vissa fall kan man lämna tillbaka det som levererats och ersätta med full­god vara. Ett fönster med vanliga glas istället för energiglas kan stoppas redan vid leveransen till byggarbetsplatsen om rutiner för leveranskontroll finns. Ett klimatskal som är otätt vid en täthetsmätning kan normalt åtgärdas enkelt om tätskiktet är tillgängligt (innan folien byggs in). En färdig

• Programkrav för byggnadssystem.

• Programkrav för ventilationsystem.

• Programkrav för belysnings-installationer.

• Programkrav för kylainstallationer.

• Programkrav för värmesystem (inkl pumpar).

• Programkrav för övriga installa-tionssystem (motorvärmaruttag, elvärmare, golvvärme).

• Programkrav för styr- och övervak-ningssystem.

• Programkrav för byggnader och byggnadssystem.

I bilaga 2 ges konkreta exempel på innehåll för dessa programkrav.

Exempel på programkrav — energi

Dessa programkrav kan sedan innehålla:

• Hur krav på produktens, systemets energi-egenskaper kan formuleras.

• När i processen de ska konkretiseras eller slås fast.

• Förslag på skall- och börkrav, eller hur dessa ska formuleras.

• Uppgifter om hur dessa egenskaper ska verifieras.

48 Steg för steg

byggnad, eller systemdel, som inte uppfyller ställda krav kan däremot i efterhand bli orimligt kostsam att åtgärda (eller försena inflyttning orim­ligt länge). Vad gör man då?

Av detta kan vi dra slutsatsen att krav alltid ska åtföljas av metodik för att följa upp (vad ska in i kvalitetsplanen?) och tydliga skrivningar om vilken påföljd som blir fallet om krav inte uppfylls. Erfarenheterna säger att först med tydliga sanktioner och viten tas kraven på tillräckligt allvar. Krav som ställs utan uppföljning och sanktionsmöjligheter sätter konkurrensen ur spel om vissa följer dem och inte andra.

Välj energiklassDet finns en variant på programkrav som kan vara intressant för byggher­rar som inte vill fördjupa sig i tekniken, men ändå kunna välja utifrån en antagen ambitionsnivå för energifrågorna. Istället för programkrav, anges en önskad energiklass från A–D, där A avser bästa teknik, B motsvarar LCC­nivån, C gällande byggregler och D lägsta investeringskostnad. En stringent uppdelning på A–D enligt dessa principer är inte alltid möjlig, men ger ändå en vägledning.

A A ABästa tillgängliga teknik idag

Kravnivå för ny- och ombyggnad

LCC-nivån

Låg anläggningskostnad

Belysning Ventilation Etc

B B B

C C C

D D D

Klassindelning av systemdelar

Figur 4.1. (Källa: Effektiv elanvändning — en modell för krav och uppföljning. Aton Teknik-konsult 2003, www.aton.se.)

Fördelen med en energiklassning av delsystem är att det på motsvarande sätt som programkrav kan underlätta arbetsprocessen, speciellt i projek­tens tidiga skeden. Till exempel kan energiklass A för belysning i klassrum

4. Byggprocessen — gör rätt från början 49

inkludera en rad olika krav på olika funktioner, så som armaturernas effek­tivitet, drivdonens egenskaper (t ex dimbara högfrekvensdon), närvaro­givare med specificerade egenskaper, samt dagsljusstyrning, allt i ett paket.

Även inneklimatet kan indelas i klasser på motsvarande sätt.

Systematiken med energiklasser för delsystem och inneklimat har tilläm­pats i Energilotsen, som är ett hjälpverktyg för tidigt byggskede (se avsnitt 6).

4.5 Verifiering — nu ett måsteEnligt byggreglerna ansvarar byggherrens för att energikraven verkligen uppfylls och att detta kan visas. Finns osäkerheter i förutsättningar och utförande, ska hänsyn tas till detta genom att lägga på nödvändiga margi­naler. Om den färdiga byggnaden inte klarar kraven ska i princip sådana åtgärder vidtas så att energikravet uppfylls. Det kan bli mycket kostsamt att vidta åtgärder i efterhand om byggnadens med dess system inte har för­utsättningar för att klara kraven.

Samtidigt som byggreglerna förnyas ställs krav på energideklarering även av nya byggnader (se även kapitel 5). Det innebär att byggherren ansvarar för att ställda krav uppfylls, men att en oberoende energiexpert utfärdar deklarationen. En genomtänkt projektstyrning innebär att alla de pro­gramkrav som uppställts i projektets inledning och som tillsammans ger den beräknade årsenergianvändningen också måste klaras. Verifiering av programkrav bör ske så snart som möjligt i byggprocessen så att eventuella fel direkt kan åtgärdas och bekostas av den i byggprocessen som inte lyck­ats uppfylla sina åtaganden. Man vill inte hitta bristerna tre år efter det att en entreprenör eller installatör lämnat byggplatsen.

Det är normalt en fråga för projektören att säkerställa att kontroller och mätningar är praktiskt genomförbara när ställda programkrav ska veri­fieras, till exempel genom att föreskriva mätpunkter och mätmetodik. Ansvaret för att detta görs och att resultaten uppfyller minst byggreglerna, har den kvalitetsansvarige (KA) för bygget. Men den KA behöver inte själv ha kompetens för hur detta ska göras. En energiansvarig för byggprojektet kan utses som följer projektet från början till slut och ser till att anvis­ningar för funktionskontroller kommer fram, dokumenteras i handlingar och sedan verkligen utförs.

Även vid upphandling med totalentreprenad där krav ställs på hela bygg­nadens energiprestanda bör en genomtänkt verifikationsstrategi finnas. Vid avvikelser kommer entreprenören vilja hänvisa till hyresgästernas beteende som förklaring. Det innebär att även i detta fall måste en mer

50 Steg för steg

detaljerad verifiering till för att möjliggöra förklaringar och utkräva ansvar. Vid generalentreprenader eller delentreprenader är det byggherren som ansvarar för slutresultatet. De olika entreprenörerna ansvarar bara för sina delar.

Exakt hur krav ska formuleras och verifieras måste alltså anpassas för det enskilda objektet och för detta bör en energiansvarig utses. Detta bör inte vara samma person som den oberoende energiexpert som ska utfärda en energideklaration, eftersom ett beroendeförhållande uppstår. Man ska inte kontrollera sina egna misstag.

Följande steg kan tänkas i en verifieringsprocess:

1. Energimål formuleras för byggnaden, kan vara ett absolutkrav.

2. En energiansvarig utses, kan vara samma person som är kvalitetsansvarig.

3. Hyresgästens lokalprogram kontrolleras så att all relevant information finns för att genomföra korrekta energikalkyler (se även tabell 4.1 ovan). I normala fall är de baserade på verkliga mätningar för likartad verksamhet. Förvaltaren/byggherren avgör vilket utrymme för förändrade driftförhållanden som bör vara möjligt utan att energikraven överskrids.

4. Byggnaden systemprojekteras och beaktar olika programkrav på energi-prestanda

5. En preliminär energimodell byggs upp för att redan i arkitektens skisskede kunna följa konsekvenserna av olika byggnadsutformningar och systemutform-ningar. Utrymme i denna kalkyl måste finnas för senare oförutsedda energi-poster i detaljprojekteringen och för misstag som genomförs i utförandet.

6. Som resultat erhålls en preliminär energiprestandaberäkning som underlag till bygglovsprövningen. Redan här bör också finnas en principiell verifikationsplan, d v s angivet vad som ska verifieras, när, hur och vem som ansvarar.

7. Denna preliminära beräkning revideras sedan i de olika projektskedena vart-efter fler detaljer finns att mata in, först i projekteringsskedet och sedan efter upphandling och genomförande.

4. Byggprocessen — gör rätt från början 51

En systematisk uppföljning av byggnadens energiprestanda under byggpro­cessens gång, som också kan anpassas till myndigheternas krav på energi­deklarering, samt handlingar till byggnadsnämnden redovisas i figur 4.2.

1. Program-skede

•Programkrav •Ritningar •Konstruk-tionsdata •Projekterings-data

•Beräknings-kalkyl •Energi-prestanda

•E-prestanda – min (inkl. avvikel-ser)

2A. Byggskede

•Medvetna ändringar

•Upphandling •Projektering •Byggande

2B. Byggskede

•Omedvetna ändringar

•Byggkontroll •Funktions- provning •OVK •Täthetsprov-ning

3. Avstäm-nings- procedur•Lista avstäm-ningspunkter

•Inom avvikelse-toleransen eller ny beräk-ning

•E-prestana – min (inkl. avvikelser)

4. Slutbe-siktning

•Kontroll att avstämning genomförts

•Avstämning avtal

5. Kontroll-besiktning efter x år.•Uppmätt energidata

•Avstämning avtal

•E-prestanda

Bestämning av energianvändning i olika byggskeden

Figur 4.2.

Det kan vara en fördel att som i figuren stämma av energiprestanda (punkt 3) utifrån vad som verkligen installerats och verifierats (komponentpres­tanda, luftflöden, m m) under byggprocessen, så att detta är klart och dokumenterat till slutbesiktningen. Vid slutbesiktningen bockas av att en avstämning genomförts och att de beräknade resultaten fortfarande stäm­mer med uppställda krav.

52 Steg för steg

Eftersom byggnadens energibalans ska beräknas i flera skeden, med allt fler detaljer och allt säkrare indata bör samma programvara för beräkning användas genom hela processen. Då slipper man en massa extra inmat­ningar. Den kan däremot innehålla olika nivåer på komplexitet vid inmat­ning av data så att den väl passar de olika skedena. Den bör också kunna användas i driftskedet vid uppföljningar och vid förändringar. Byggherren bör alltså ange vilken programvara som ska användas och att alla indata och resultat sparas digitalt.

Exempel på verifikationsplan Ventilationssystemets förluster

Post När Vem Hur

Tryckuppsättning i systemet

Installations-skede

Installatör Tryckmätning

Luftflöde Installations-skede

Installatör Fasta mätdon

Mätning av system-verkningsgrad

Installations-skede

Energiansvarig Temperatur-loggning

Fläkteffektivitet (SFP) Installations-skede

Installatör

etcetera

Därutöver krävs information om detaljerna för dessa mätningar, vilka mätstandards som ska tillämpas och vilka driftfall som ska ingå om flera driftfall finns. För system med varierande luftflöde bör anges några diskreta mätpunkter så att anläggningens prestanda verifieras.

Verifikationsarbetet kan för vissa centrala delsystem, som till exempel ventilation med värmeåtervinning, underlättas med kompletterande över­vakningssystem. Ett sådant mät­ och övervakningssystem kan vara en inte­grerad del av det centrala styr­ och övervakningssystemet (SÖ­systemet). Erfarenheterna från större byggprojekt med komplexa system är att det kan gå lång tid (flera år) sedan de olika ventilationsaggregaten installera­des innan SÖ­systemet tagits i drift och verkligen fungerar. Montörerna som installerade aggregaten har för länge sedan lämnat byggplatsen. Då kan det vara en fördel med en decentraliserad mät­ och övervakningsenhet för varje aggregat som ingår i själva montaget, och där montören eller den

4. Byggprocessen — gör rätt från början 53

som tar systemet i drift omgående kan se att uppställda krav uppfylls, att temperaturgivarna är rätt monterade och ger rimliga värden etcetera.

4.6 Underhåll/ombyggnad/hyresgästanpassning Ekonomin i en effektiviseringsåtgärd är alltid bättre om den samordnas med andra tvingande åtgärder. Det kan gälla utbyten av fönster eller til­läggsisolering av vägg i samband med underhåll, utbyte av uttjänt ventila­tionsaggregat, eller att nya behov kräver högre luftflöden.

På kommunsidan förefaller samordning av energiåtgärder med underhålls­insatser vara den vanliga utgångspunkten, medan det för andra kan vara hyresgästanpassningar som dominerar förändringsarbetet.

Byggreglernas krav gäller vid byggnadslovspliktiga till­ och ombyggnader. Minimikrav på energiegenskaper kan också bli aktuellt vid större renove­ringar. Boverket har fått i uppdrag att se hur ett sådant krav kan formule­ras.

Processen för dessa om­ och tillbyggnader bör i stor utsträckning kunna följa en liknande systematik som vid nyproduktion, men hänsyn ska tas till befintliga förutsättningar och pågående verksamhet. Rena energi­projekt kan också beskrivas som en separat delprocess.

54 Steg för steg

Energideklarationer och energisparutredningar

Med en driftprocess som har fokus på att upprätthålla installerade funk­tioner och vara kunderna till lags, kommer med tiden allt fler möjligheter att spara energi att finnas. Arbetet med energideklarationer och liknande energisparutredningar kan ses som komplement till driftprocessen. Detta arbete bör därför ske i en separat delprocess, som vi i denna rapport popu­lariserat kallat för ”energijakten”, men som också blir grundbulten i det kommande energideklarationsarbetet.

Energiinventering som delprocessDriftsskedet kännetecknas av att systemen är valda och relativt låsta. Driftpersonalens uppgift är att upprätthålla energistatus eller om möjligt förbättra den inom ramen för vad som är möjligt. Normalt sker ingen direkt analys av driftförhållandena, inte ens då avancerade datorstyrda SÖ­system finns. Systemtekniskt mer bevandrad personal i form av tek­niska konsulter anlitas sällan. Detta innebär att driftpersonal sällan själva genomför systemmodifieringar utan begränsar insatserna till justering av befintliga system. Den dagliga rutinen har fokus mot att kunden blir nöjd vilket också är det primära målet. Energieffektiviseringar som kräver ana­lyser på systemteknisk nivå kräver särskilda insatser.

5Organisation — Energiledningssystem

Delprocesser Driftprocess Bygg/ ombyggnad

Energideklara-tioner m m

5. Energideklarationer och energisparutredningar 55

Ett exempel på en sådan insats är det som Akademiska Hus kallar för natt­vandringar (se sida 58). Dessa nattvandringar ingår alltså inte i den normala driftprocessen utan kan ses som en separat delprocess, knuten till driftverk­samheten.

En sådan delprocess, här kallad energijakten, kan läggas ut på externa före­tag i form av ”energitjänster” eller ”partnering”, där de externa företagen efter sin egen inledande analys lovar att spara en viss mängd energi mot att man delar på förtjänsterna. Har man inte egen kompetens och egna resur­ser är detta en utmärkt idé, man sparar då pengar.

”De hinder vi ser inom den egna organisationen är tidsbrist och personella resurser. Energitjänster skulle kunna vara ett sätt att komma igång på ett strukturerat sätt; definierade mål, handlingsplan och en tydliggjord omfattning. Sedan behövs ett överlämnande till driftarbetet för att hålla anläggningarna i trim. Vad vi egentligen vill åt är inte deras finansierings-lösningar, utan deras kompetens, men vi är ännu inte klara över lämpligt upplägg.”

(Mats Adell, specialfastigheter)

Motiven för att hålla detta inom den egna organisationen är att lönsam­heten är hög och en bra dialog med verksamheten är viktig. En dialog som bör vara en del av organisationens kärnverksamhet. Det är egentligen inte sofistikerade lösningar som ska hanteras i denna delprocess. De kan komma in i ett senare steg.

”Vi har ett team med två personer, en VVS:are och en styrkille som tillsammans med driftfolket går igenom en byggnad i taget i denna energijakt. Vi kallar detta Steg 1. Kunderna blir ofta oroliga att vi ska försämra deras inneklimat i denna jakt. Det går ju inte att optimera utan att testa och få reaktioner från kunderna. Många gånger hittar vi det sämsta rummet, det som blivit styrande för driften. Då kan det vara drag från en ventil, otätheter vid fönstret eller dålig isolering samt ibland även systemfel. När vi åtgärdat felet kan vi ändra inställningen för hela byggnaden. Andra åtgärder kräver investeringar. Nästa steg, steg 2 i vår jakt, kommer kräva än mer kompetens och den kommer vi troligen hämta externt via partnering.”

(Magnus Henriksson, Karlstad kommun)

Processen för att gå igenom beståndet, bestämma energiprestanda och lista lönsamma åtgärdsförslag kan översiktligt beskrivas enligt figur 5.1, nästa sida.

När sedan åtgärderna ska genomföras tar nästa processteg vid. I figur 5.2 på sidan 57 ges ett exempel på hur denna delprocess kan bedrivas. Observera att processen kan utformas på andra sätt och måste anpassas efter den egna organisationens förutsättningar och byggnadernas komplexitet.

56 Steg för steg

Energimål och kundmål Lag om E-dekl.

InsatserObjektets status

Verksamhetsbeskr.

Rumsbeskrivning

IntressenterHyresgäster

ResurserDriftpersonal “Energijägare” Oberoende expert OVK-resultat Metoder och verktyg

UtfallEnergiprestanda (E-dekl.)

Åtgärdsförslag – energi

Underlag till budget

Miljöstatus

Generellt kan vi uppskatta möjligt utfall från denna delprocess på nivån: +/- 15 procent för de investeringsåtgärder som kan upptäckas (utöver driftåtgärderna med sin del potential på samma nivå. Dessa antaganden är dock högst prelimi-nära i avvaktan på deklarationsarbetet. (Källa: Sou 2004:109.)

Figur 5.1. Energiinventering som delprocess.

Att inneklimatenkäter är ett effektivt delverktyg framgår av senare exem­pel. Inneklimatets påverkan och hur krav kan formuleras diskuteras också i bilaga 1. Att optimera byggnadens värme­ och kylsystem innebär också att temperaturer på värmedistribution och tilluft måste kunna provas fram genom sänkningar till dess brukarna reagerar eller börvärdena i vistelse­zonen uppnås. Svaga länkar i systemet (kalla rum) åtgärdas. Man måste våga prova sig fram. En av de intervjuade förvaltarna nämner som exempel att man pressad av sparkraven testat med att starta ventilationen i skolorna först klockan 9.00, vilket gav upphov till mycket protester. Då kom man in i en förhandlingssits och kompromissade om att starta klockan 8.00 (istäl­let för som tidigare klockan 7.00).

När åtgärdsförslag genomförts (genomförandet av åtgärder beskrivs i bygg­ installationsprocessen) och givit förväntat resultat (verifierat) ska aktuella driftinställningar dokumenteras på driftkort. En väsentlig del i denna pro­cess är hur utfallet ska mätas (vilka egenskaper som ska följas upp). Resul­tat och inställningsvärden ska dokumenteras så att driftorganisationen kan upprätthålla resultaten. Ska erfarenheter från nya tekniska lösningar spri­das vidare inom organisationen kanske mer ingående utvärdering krävs.

5. Energideklarationer och energisparutredningar 57

Kundavstämning • Omorientering? VB, RFP, innemiljö • Revidering

Driftanalys• Avstämning, drifttider, VB, RFP. • Avstämning jfr inneklimatkrav

Är inneklimatet bra? etc.Inneklimatuppf på plats: • Mätning • Besiktning • Analys av avvikelser

Ja Åtgärder

Energianalys• Mätning och besiktning • Analys av månadsvärden och timvärden • Analys av delsystem

Inv. åtgärderDriftåtgärder• Intrimning • Driftinvesteringar

Utvärdera och verifiera

Analys och åtgärder

Blev inneklimatet bra? Enkät

Blev energibesparingen enligt förväntan?• Mätning, verifiering

Upprätthåll• Driftkort • Övervakningssystem • Gränsvärdeslarm • Kundrutiner:– ”nöjd kund”-uppföljning, – felanmälan, –enkäter, – kunddialoger

Nej

Nej Ja

Nej Ja

Figur 5.2. Processbild för en inneklimat- och energiinventering. VB = verksamhetsberättelse, RFP = rumsfunktionsprogram.

58 Steg för steg

Exemplet Nattvandringar

Akademiska Hus har testat en metodik i form av ”nattvandringar” för att minska energianvänd-ningen. Nattvandringen utgår från mätvärden på timnivå under minst en veckas tid och kan omfatta alla de viktigare försörjningssystemen: el, värme och kyla. Helst ska mätvärdena avse den enskilda byggnaden eller delar av byggnaden om verksamheterna i byggnaden varierar.

Vad Akademiska Hus konstaterat är att elanvändningen (för fastighet och verksamhet) varit mycket hög även under tider då egentligen ingen eller endast begränsad verksamhet bedrivs (nätter och helger), se exempel i tabell 5.1.

Objekt Byggnads-area

Andel elkraft

El Värme

LOA (m2) nattetid* (procent)

kWh/m2 kWh/m2

Borås Balder 32267 44 117 66

Stockholm Medicinaren 47249 55 114 159

Göteborg Handels högskolan 24468 37 113 95

Tabell 5.1. Mätresultat för eldrift nattetid. * Med nattetid avses 22.00-06.00 samt hela lördag och söndag. Källa: Akademiska Hus.

Av tabellen framgår att elåtgången är relativt hög även under nattetid och att elanvändningen ibland är den största energiposten. För att reda ut vad som ligger bakom dessa elförbrukningar har man kompletterat timmätningarna med förutsättningslösa vandringar genom byggnaderna under nattetid.

”Erfarenheterna från dessa vandringar, hittills endast några stycken, har visat oss att en kom-bination av våra system och hyresgästens beteende både kan leda till hög och låg förbrukning. Exempelvis kan en rutin om att inte stänga av datorer tillsammans med många sent använda, glest besatta rum leda till väldigt höga förbrukningssiffror. Andra observationer är felaktiga driftstider (ibland mekaniskt fixerade timrar, ibland fel i styrning och ibland felaktigt inställd styrning), fel-kopplade återvinningssystem med mera. Vår avsikt är att när nattvandringarna nått en lite större omfattning samla erfarenheterna till grund för en åtgärdslista att bearbeta tämligen generellt.”

(”Erfarenheter från nattvandringar och exempel på drifteffektiviseringar”, Akademiska Hus.)

Akademiska Hus går nu vidare med att pröva automatiserad mätinsamling även för värme, kyla och vatten. Man testar även en funktionen hos en trådlös mätinsamling. Tanken är att urskilja de objekt som avviker negativt och sedan genomföra mer detaljerade energianalyser av dessa.

5. Energideklarationer och energisparutredningar 59

Eftersom en mätaktivitet kostar pengar kommer den normalt inte fram om inte krav ställts från början.

”Vi saknar dokumentation från genomförda projekt ute i förvaltningarna (nya styrsystem för belysning, etc) och förmodligen görs det få uppföljningar.”

(Mats Adell, Specialfastigheter)

Hitta godbitarnaOm man inte har resurser för att ta itu med helheten enligt ovan, kan man göra delinsatser så länge, välja ut de delsystem där man kan förvänta sig störst besparing och inventera dem i hela beståndet.

”Vi har gjort en fullständig inventering över våra ventilationssystem och undercentraler. Den informationen har vi sedan fört över i ett dataprogram, där varje enskild teknisk produkt har en kod från ett underhållsprogram som indexreglerar kostnaden. På så sätt får vi en prissättning som är aktuell för det planerade installationsbytet, samtidigt ser vi kommande installationsbyten och framtida investeringar.”

(Anders Johansson, Lidköpings kommun)

5.1 Energideklarationsarbetet — en slags energiinventeringsinsatsEnligt lag ska alla offentliga byggnader över 1 000 m2 energideklareras och byggnadens energiprestanda ska visas offentligt. Alla kost­nadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder ska listas. Alla som inte redan tidigare arbetat med att aktivt leta efter besparingsåtgärder i sitt bestånd måste nu utarbeta rutiner för denna hantering.

Ingen är tvingad att genomföra de lönsamma åtgärderna, men att inte utföra lönsamma åtgärder är att acceptera fortsatta kostnader. En del för­valtare arbetar sedan tidigare systematiskt med genomgång av sina fastig­heter med egen eller extern energiexpertis inkopplad. Detaljerna vad gäller energi deklarationsarbetet är inte publicerat vid tidpunkten för denna rapport, varför enbart mer generella synpunkter lämnas i följande avsnitt. (Publicering kommer att ske under hösten 2006 på Boverkets webbplats, www.boverket.se.)

Ny lag om energideklarationLagen grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 oktober 2006. Bo verket håller på att utarbeta förordningar som ska vara klara under hösten 2006.

60 Steg för steg

Steg 1. InventeringSom underlag för deklarationen krävs uppgifter om area uppvärmd över 10 grader (Atemp), areans fördelning på verksamhetstyp och levererad energi per energislag. Dessa bör sammanställas i lämpligt format, till exempel i en databas enligt anvisningarna i kapitel 6, så att data från olika databaser kan kommunicera. Därmed är det sedan möjligt att länka leverantörsdata från deras databaser etcetera, så att energiresultaten enkelt kan uppdateras.

Tabell 5.2 Dataunderlag för bestämning av byggnadens energiprestanda och dess referensvärde

Byggnad 1. Del 1 Del 2 Del 3 Summa byggnad

Verksamhetstyp

Atemp (m2)

Köpt el

Köpt värme

etc

I flertalet byggnader är det bara en verksamhet som bedrivs, men för byggnader med olika verksamheter krävs en uppdelning om relevant referensvärde ska erhållas.

Efter det att hänsyn tagits till att olika verksamheter i byggnaden har olika referensvärden, kan byggnaderna sorteras utefter dess energiprestanda. De med sämst prestanda blir föremål för åtgärdsinventering först. En fastig­het med flera byggnader av olika slag (ålder, utformning, verksamhet) på samma mätare kan kräva en separat energibalansberäkning för varje bygg­nad så att energin kan fördelas på de olika byggnaderna.

För att underlätta deklarationsarbetet rekommenderas en samordning i tiden med den obligatoriska ventilationskontrollen. Om OVK­besikt­ningen genomförs separat bör krav ställas på att totalflödesmätning ingår. Det totala luftflödet är en väsentlig information för att kunna upprätta en energibalans. Samtliga energidata för ventilationssystemet bör integreras i uppdraget för den som genomför OVK­besiktningen.

5. Energideklarationer och energisparutredningar 61

Lednings-/policyfrågor:1. När ska egna register anpassas för att beskriva objekt på byggnadsnivå?

2. Ska de läggas in i en databas? (se text till figur 6.2).

3. För vilka byggnader bör undermätare installeras redan nu?

4. Ska separata elmätare installeras för verksamheternas elanvändning i någon byggnad?

5. Kan el­ och fjärrvärmeleverantörernas avläsningar länkas direkt till databasen?

6. Ska besiktningsarbetet kombineras med miljöbesiktning?

7. Certifiera egen personal eller anlita externa energiexperter för besiktningsarbetet?

8. Hur ska överföring av kompetens från extern expertis till egen driftpersonal säkras?

9. Kan energideklarationerna användas för att förbättra förvaltningens image?

10. Hur ska byggnader under 1 000 m2 hanteras?

KommentarerFöreningen för förvaltningsinformation har tagit fram en gemensam stan­dard, FI2, för informationsutbyte mellan olika databaser inom fastighets­förvaltningen (se även avsnitt 6, verktyg).

Genom att dela in statistik och uppföljningar på byggnadsnivå istället för på fastighetsnivå underlättas kommande energideklarationer. Då är det byggnaden och inte fastigheten som deklareras. Ett annat, kanske viktigare motiv, är att all driftuppföljning underlättas med data på byggnadsnivå. Då bör mediaförsörjning till byggnaden kunna mätas och följas upp löpande.

Verksamheternas elanvändning är i de flesta fall integrerad med byggna­dens fastighetsdrift (belysningssystem, pumpar etc). I utredningen om energideklarationer (SOU 2005:67) har föreslagits att verksamheternas elanvändning av praktiska skäl ska ingå i begreppet ”energiprestanda”. Detta också för att motivera fastighetsförvaltaren, med sin driftkompetens på energifrågor, att stötta hyresgästerna i energiklokt beteende. Vidare ligger ansvaret för belysningsinstallationer ibland på förvaltaren, ibland på hyresgästen och ibland delat (fast belysning, respektive arbetsbelys­ning). I den mån verksamhetsel inte ingår i energiprestandabegreppet kan schablonvärden användas för att uppskatta verksamhetens elanvändning. För verksamheter med elanvändningen på samma nivå som värmeenergin kommer osäkerheten i dessa schablonvärden ge en osäkerhet i det resulte­rande energiprestandavärdet.

62 Steg för steg

För offentliga byggnader under 1 000 m2 finns det inte lagkrav på energi­deklarering. Varje förvaltare får själv bedöma nyttan av en deklarering även av dessa och om samma inventeringsmetodik ska tillämpas.

Underlagsrapporter till Utredningen om byggnaders energiprestanda (SOU 2005:67) är åtkomliga via Energimyndighetens hemsida och på hemsidan hos CIT Energy Management AB (www.enerma.cit.chalmers.se under länken ”energidirektivet” nedtill på startsidan.

Ett exempel på hur praktiskt inventeringsarbete kan bedrivas ges i bifogad ruta. Ett annat exempel ges i bilaga 3 där en checklista från Akademiska Hus redovisas.

Exempel från praktiskt deklarationsarbete

”Vi har energideklarerat 25 procent av vårt bestånd på cirka 1 000 000 m2 inom Lokalförsörj-ningsförvaltningen (LFF). Arbetet har varit mycket framgångsrikt och vi räknar med att snabbt få hem kostnaderna för deklarationsarbetet genom sparandet från åtgärderna. För en insats-krona, får vi tillbaka cirka 1.50 kr/år med den metodik vi valt. Ofta hittar vi fel i inställningar eller kan genomföra optimeringar. Eftersom vi är en kvalitets- och miljöcertifierad förvaltning (ISO 9001, respektive ISO 14001) är byggnadernas innemiljö en väsentlig faktor att utgå ifrån. Vårt mål har varit att utveckla en integrerad förvaltningsmetodik för innemiljö och energi på ett sådant sätt så vi når ständiga förbättringar. I våra deklarationer redovisar vi därför både energi-prestanda och nivån på innemiljöns kvalitet och vilka åtgärder som förbättrar bägge dessa aspekter.

I ett första steg mäts upplevd innemiljökvalitet med enkäter. Resultaten visas grafiskt utifrån andelen missnöjda brukare för respektive innemiljöfaktor. Om denna inte får godkänt, så går vi vidare med fysikaliska mätningar av innemiljön i steg 2 vid den initiala besiktningen för de miljöparametrar som fått underkänt. Därmed har dessa mätningar begränsats till endast 5–10 procent i omfattning. Enkätförfarandet har visat sig ha större positiv betydelse för arbetet än man från början trott. Även i byggnader med välskötta byggnadsbestånd har betydande inne-miljöproblem hittats som inte förvaltningen kände till. Enkäten fångar upp vilka rum som inte är bra. Dessa går man sedan vidare med i kartläggningen.

Svarsfrekvenserna har ofta varit relativt låga, 25–50 procent. Detta har ändå visat sig vara fullt tillräckligt för att hitta byggnader med anmärkningar. Svaren ger också viktig information om byggnadens funktion och tillstånd. Det påverkar energianvändningen (t ex hög temperatur vintertid).

I figuren på nästa sida ges en bild över hur processen drivs.

Vid den initiala besiktningen genomförs en översiktlig genomgång av byggnadens klimatskal och tekniska installationer. Detta görs för alla byggnader, men omfattar bara de miljöparametrar som fick underkänt. Fel och brister som upptäcks ger förslag till åtgärder.

5. Energideklarationer och energisparutredningar 63

Om denna besiktning, som kostar cirka 4 000 kronor per byggnad, inte kan förklara orsakerna till hög energianvändning eller miljöbrister, genomförs en kompletterande fördjupad besiktning med mätningar, som kostar mellan 15 och 20 tusen kronor per besiktning.

En av de slutsatser vi kunnat dra är att driftpersonalen saknat kompetens för vissa driftfunktio-ner. Nu får bara de med rätt kompetens (ofta VVS-bakgrund) sköta sådana delar. När vi hand-lar upp OVK köper vi ofta till totalflödesmätning. Vi har funnit att månadsvärden för energi-statistiken är ett minimum. Vid behov loggas även timvärden. För fjärrvärmen behövs även data på flöden och temperaturer.

Om denna besiktning, som kostar cirka 4 000 kronor per byggnad, inte kan förklara orsakerna till hög energianvändning eller miljöbrister, genomförs en kompletterande fördjupad besiktning med mätningar, som kostar mellan 15 och 20 tusen kronor per besiktning.

En av de slutsatser vi kunnat dra är att driftpersonalen saknat kompetens för vissa driftfunktio-ner. Nu får bara de med rätt kompetens (ofta VVS-bakgrund) sköta sådana delar. När vi hand-lar upp OVK köper vi ofta till totalflödesmätning. Vi har funnit att månadsvärden för energi-statistiken är ett minimum. Vid behov loggas även timvärden. För fjärrvärmen behövs även data på flöden och temperaturer.”

(Ulf Peterson, LFF i Göteborg)

Läs mer på www.lff.goteborg.se.

64 Steg för steg

Steg 2. Genomförande av åtgärderI den bästa av alla världar skulle man inte hitta några lönsamma åtgärder vid dessa inventeringar, eftersom dessa redan åtgärdats. I vår värld har verksamheterna förändrats sedan byggnaden uppförts, energikostnaderna har höjts vilket gör fler åtgärder lönsamma, ny teknik har utvecklats och missar förekommer inom driften. Alltså kommer en rad olika åtgärdsför­slag att kunna redovisas. Detta under förutsättning att energianalysen sker seriöst och med erfarna experter för de byggnadskategorier som avses.

En del av åtgärderna kan hanteras i driftorganisationen, kanske med lite mer medel till driftåtgärderna, kanske krävs en personell förstärkning med rätt kompetensnivå (systemkompetens) för att också ta in erfarenheter från de genomförda energibesiktningarna.

Andra åtgärder är mer att betrakta som långsiktiga investeringsåtgärder, till exempel byten av fläktaggregat, utbyte av fönster etcetera. Dessa är enligt inventeringen lönsamma att genomföra (annars har de inte före­slagits), men frågan är när det finns medel och personella resurser för detta. Samordning med planerade kundanpassningar kan vara aktuell, lik­som åtgärder för att förbättra inneklimatet.

I bägge dessa fall genomförs åtgärderna i andra processer, driftprocessen eller i en byggprocess. Energideklarationsarbetet, som är en slags energi­inventeringsinsats, är alltså att betrakta som en delprocess, innan åtgär­derna genomförs. Ska man få fullt utfall i den första delprocessen, krävs resurser och fungerande organisation för dessa följdprocesser. I UFOS­ rapporten Energisparguiden, ges mer ingående beskrivning av både invente­ringsprocessen och genomförandeprocessen, samt en lista på vanligt före­kommande energieffektiviseringsåtgärder.

Ett annat alternativ för genomförandet om man inte själv har kapacitet eller medel är att anlita ett energitjänstföretag som tar ansvar för resultatet och möjligen även för investeringen.

Lednings-/policyfrågor:• Finns intresse och beredskap personellt och ekonomiskt för att ta emot

förslag på effektiviseringsåtgärder?

• Finns en klar policy framme över vad som är lönsamma investeringar (underlag för energiexpertens LCC­kalkyler)?

• Hur ska åtgärdsförslagen finansieras? Via underhållsplanen eller på annat sätt? (se även figur 5.3)

• Finns beredskap och beskrivningsverktyg för att sammanställa åtgärdsförslagen?

5. Energideklarationer och energisparutredningar 65

En sammanställningslista för åtgärdsförslag kan till exempel innehålla föl­jande poster: åtgärdstyp, mängd, planerad tidpunkt, investeringskostnad, energibesparing.

För större förvaltningar kan det kanske vara av intresse att sammanställa åtgärdsförslagen på ett sökbart sätt (databas), så att samordnade upphand­lingar kan åstadkommas.

Lokalanpassning till kundbehoven

Upprätthålla funktionerna

Förbättra innemiljön

Spara energi!

Miljö- och ekonomi- drivna investeringar

Kunddrivna investeringar

”Underhållsinvesteringar”

Figur 5.3. Energiinvesteringarna betraktas ofta som en del av underhållsplanens investe-ringar och konkurrerar då resursmässigt (personal och medel) med de kunddrivna investe-ringarna. Vad blir resultatet?

66 Steg för steg

Mobilisera resurser och skaffa verktygI tidigare avsnitt har framför allt systematiken beskrivits. I detta avsnitt ges exempel och tips på hjälpmedel och verktyg som kan vara användbara och hur viktiga resurser kan mobiliseras. Det är ingen fullständig ”verk­tygslåda” men den kanske kan ge en del uppslag. En väsentligt djupare vägledning ges i flera av de UFOS­rapporter som givits ut och som har stor beröring med det systematiska energiarbetet (se bilaga 4).

Skapa en bra brukardialog!Brukaren/hyresgästen är den bästa mätaren på byggnadens funktion, om vi bara kan läsa av den på ett bra sätt.

1. Den ”nöjd kund”­enkät som flera fastighetsförvaltare använder innehål­ler också någon eller några frågor om man är nöjd med inneklimatet. En sådan enkät är dock inte tillräckligt vägledande som underlag för energi­effektiviserings insatserna och bör därför kompletteras. Inneklimat­enkäter (t ex Örebroenkäten) kan användas med lämpligt intervall. Dessa kan samlas in via pappersenkäter eller via internet (se bilaga 1).

2. Felanmälningar kan organiseras så att de lämnas via en databas på ett sätt som ger underlag för statistikbearbetning: typ av fel, vilken bygg­nad, varaktighet etcetera.

3. Ha alltid energi­ och inneklimatfrågor på dagordningen vid de återkom­mande avstämningarna. Redovisa statistik och förändringar sedan förra avstämningen. Belys de ekonomiska konsekvenserna för kunden. Dis­kutera hur brukarna kan stödjas till en energieffektivare drift i sin verk­samhet som också ger dem lägre elkostnader och direkt eller indirekt en bättre miljö och ett bättre inneklimat.

Att upphandla energieffektivtEtt sätt handla upp mer energieffektivt är att ställa krav på funktioner i form av programkrav vid upphandling och projektering, som sedan följs upp och verifieras. Ett annat sätt är att handla upp utrustning baserat på LCC­kalkyler som ger anbudsgivaren möjlighet att optimera sitt anbuds energieffektivitet och som är förenligt med LOU. I en sådan upphandling redovisas:

6

6. Mobilisera resurser och skaffa verktyg 67

• spelreglerna för hur en LCC­kalkyl ska göras (liksom driftförutsättningar, etc)

• hur anbudet ska värderas

• hur resultaten verifieras

• hur viten eller bonus ska beräknas.

Ett hjälpvektyg för upphandling av energikrävande utrustning finns i skriften Kalkylera med LCCenergi, som är en omarbetad version av det tidi­gare upphandlingsstödet ENEU© som togs fram redan 1994. Kalkylera med LCCenergi, som inkluderar såväl den tidigare industriversionen, som den för lokaler och kommunal verksamhet, ges ut av Industrilitteratur (se även www.industrilitteratur.se).

Ytterligare en hjälp är EKU, ett verktyget för ekologisk hållbar upphand­ling, med information och hjälpmedel i syfte att underlätta arbetet för inköpare och leverantörer att ställa miljökrav vid upphandling. EKU har tagits fram av Miljöstyrningsrådet (www.eku.nu).

Verktyg för uppföljning av energiprestandaFler hjälpverktyg för energiprestandaarbetet kan förväntas komma fram efter det att regelverket kring energideklarationerna är klart.

Beräkningsverktyg för byggnadens energianvändning bör uppfylla den pre­liminära ISO standarden prEN ISO 13790.

Det är möjligt att även beräkningar med andra program kan accepteras. Ett sådant är det integrerade energiprogrammet Energilotsen som består av fyra delar, varav en utgör själva energideklarationen. Tillsammans utgör de fyra delarna ett sammanhållande programstöd för hantering av energifrågor i samband med projektering, byggande och förvaltning av byggnader.

Del 1, Energihjälpen, är en praktisk handledning för projektering, och ger stöd för hur krav ska definieras, styras och följas upp. I Energihjälpen beskrivs också hur den energirelaterade informationen (beskrivningar, beräkningar) kan hanteras i och mellan olika skeden i byggprojektet.

Del 2, Byggherrespecifikation, är en tjänst där byggherren direkt på web­ben skapar en komplett kravspecifikation på den färdiga byggnadens energianvändning och dess inomhusklimat. Kraven specificeras genom att välja bland olika väldefinierade klasser. Genom att välja bland för­definierade energiklasser behöver inte byggherren kunna alla tekniska detaljer som är kopplade till valet eller ens de tekniska programkraven, men kan snabbt se resultatet och betydelsen av detta val.

68 Steg för steg

Del 3, Energiberäkning, utförs med hjälp av programvaran VIPWEB, eller VIP+. Programmet är utformat för bedömning av energibehov i tidigt projekteringsskede och i detta fall baserat på byggherrespecifikationen, enligt ovan. För mer detaljerade energianalyser kan istället programmet VIP+ eller motsvarande program användas.

Del 4, Energideklaration, är ett stöd för att skapa en energideklaration i olika skeden av projektet.

Mer information och en detaljerad beskrivning av handledningens inne­håll för respektive byggherre, arkitekt, installationskonsult kan hämtas på www.vipstar.se.

Ett annat beräkningshjälpmedel i den tidiga processen är BV2Arch. Med dess hjälp kan energiaspekter studeras i ett tidigt skede av byggprocessen. Med hjälp av verktyget kan man grovt jämföra arkitektförslag ur energi­synpunkt. Programmet finns att hämta via beställargruppen för lokaler, BELOK:s hemsida: www.belok.nu.

Energiprestanda för systemdelarFör mer komplicerade byggnader med många olika och stora delsystem, kan uppföljningar på byggnadsnivå dölja allt för många brister i de olika delsystemen. Då är det bättre att löpande följa upp själva delsystemen. Förutom rutiner för manuella uppföljningar kan också hjälpmedel för att följa upp delsystem installeras. Beställargruppen BELOK har låtit ut arbeta

Display WEB- server

Mät- ingångar

IP/LANSÖ

Principfigur för energiprestandamätare

Figur 6.1.

6. Mobilisera resurser och skaffa verktyg 69

en teknisk kravspecifikation för en ”prestandamätare — ventilation” anpassad för insamling, bearbetning och visning av ventilationssystemets energidata. Mätaren kan utföras för central mätning, men kan också utfö­ras som en decentraliserad egen enhet. I specifikationen anges en ”öppen” datastandard och vad den ska kunna göra med insamlade data. Med decen­traliserad menas att värden kan läsas av direkt på en display, men också att alla värden kan föras vidare till det centrala SÖ­systemet när väl detta är i drift. Enheten utgör också ett stöd för den kommande driften, eftersom alla strategiska energivärden (SFP, ventilationssystemets energiprestanda, etcetera) kan övervakas med börvärdeslarm, men också beskådas på plats vid driftronder eller via webben. En första demonstrationsanläggning har installerats hos Stockholms skolfastigheter, SISAB.

Information som kommunicerar — FI2För att underlätta hantering av förvaltningsinformation, har ett antal branschföretag bildat Föreningen för förvaltningsinformation. Detta gjor­des inom ramen för det nationella forskningsprogrammet IT Bygg och Fastighet. Vidare har man skapat en ”defacto­standard” — FI2— för infor­mationshantering genom gemensamma IT­system och krav på funktioner. I detta ingår en gemensam standard för datautbyte mellan olika databaser baserad på xml­teknik. En sådan standard underlättar kopplingar till energi­leverantörernas databaser och mellan förvaltningens egna databaser.

Att styr­ och övervakningssystem (SÖ) kan kommunicera enligt denna standard bör vara ett viktigt krav att ställa vid upphandlingen. SÖ­syste­met bör inte längre ses som ett slutet system enbart för den driftansvarige och där specialutbildning på leverantörens system krävs för att kunna komma åt strategiska data eller för att bygga upp nya sidor. De data man vill kunna skicka vidare ska följa den gemensamma standarden. Därmed möjliggörs integrering av en rad andra strategiska förvalt­ningsdata, som var och en ska kunna hämtas från andra databaser eller datamiljöer i externa databaser. Ett exem­pel på en sådan sammanställ­ning, här kallat för ”öppet hus” ges i figur 6.2

SÖ-system Felanmälan-statistik

Inneklimat-enkät

”Nöjd kund”- enkät

Leverantörs-data

Underhålls- plan

”Öppet hus”

Förvaltnings- beståndet

Figur 6.2. Principfigur för strategisk information mellan öppna databaser. (finns i powerpoint

70 Steg för steg

Incitament — hur då?Är det lämpligt att också införa belöningssystem och incitament för den egna personalen? Den mest utbredda uppfattningen är att uppmärksamhet är det viktiga och då kan tydliga mål och måluppföljningar tillsammans med mer symboliska belöningar vara effektiva, till exempel en middag, kompetensutveckling, åka på VVS­mässan, bättre drifthjälpmedel. Interna energitävlingar där äran är den viktigaste moroten kan också vara lämpliga och där man snarare tävlar mot sig själv än mot andra. Har man redan fått ner energianvändningen till den lägsta nivån, handlar utmaningen om att upprätthålla nivån. Pengar i lönekuverten är betydligt mer känsligt då varje objekt har olika förutsättningar och utgångslägen.

Energifrågorna måste alltså uppmärksammas i organisationen, på alla nivåer. De bör vara en fast punkt på de interna möten man har.

7. Indikatormodell — ett självdiagnostiskt test 71

Indikatormodell — ett självdiagnostiskt test Detta är en indikatormodell för att beskriva och mäta organisationens förmåga. Den är tänkt att fungera som ett stöd i arbetet med att utveckla fastighetsförvaltningens energiarbete genom att tydliggöra förutsättningar och valda strategier. Man kan använda den som ett självdiagnostisk test eller checklista. Det finns inga egentliga rätt eller fel i svaren, eftersom ett systematiskt energiarbete kan ske på många olika sätt och alla har olika förutsättningar.

Kriterieområdena är tänkta att spegla hur väl rustad organisationen egent­ligen är för att kunna bedriva ett effektivt energiarbete vad avser ambi­tioner, verktyg och handlingskraft, men värderingen av svaren måste man slutligen ändå själv stå för.

Motsvarande frågor, men i en något annorlunda utformning, har i denna utredning använts som underlag för intervjuer av offentliga förvaltare. Intervjuresultatet redovisas i nästa kapitel.

KriteriefrågorDessa är tänkta att vara så väldefinierade och enkla att besvara som möj­ligt, men kan naturligtvis ändå vara utan relevans för den enskida organisa­tionen.

Kriteriefrågorna finns också som elektronisk bilaga, se sid 88, bilaga 6.

A Objektens status och möjligheterFinns någon systematisk sammanställning av:

Ja Nej Vet ej

1 byggnadernas energistatus?

2 byggnadernas innemiljöstatus?

3 förvaltningsobjektens energisparmöjligheter genom investeringsåtgärder?

7

72 Steg för steg

B Målkriterier och ledningsfrågor Ja Nej Vet ej

4 Finns något energiledningssystem?

5 Finns ett miljöledningssystem, där också organisationens energiarbete beskrivs?

6 Finns någon uttalat energiansvarig/energicontroller? (följa upp, rapportera, initiera)

7 Finns övergripande energipolitiska inriktningsmål angivna?

8 Finns en handlingsplan fastlagd som energiarbetet följer?

9 Finns en uttalad policy att LCC-perspektiv ska gälla och en utsatt kalkylränta?

10 Finns operativa (specificerade) energimål angivna på objektsnivå?

11 Finns investeringsplaner på objektsnivå för att förbättra energistatus?

12 Finns rutiner för hur energiarbetet ska ske inom driftprocessen?

13 Finns rutiner för hur energiarbetet ska ske inom byggprocessen?

14 Finns rutiner för hur energiarbetet ska ske för energiinventeringsarbetet?

7. Indikatormodell — ett självdiagnostiskt test 73

C Resurser och verktyg Ja Nej Vet ej

15 Finns uttalade energimål för nyinvesteringar utöver byggreglernas minimikrav?

16 Finns generella operativa energidokument (tekniska programkrav) för:

a – verksamheternas upphandling av apparater?

b – verksamheternas användning av apparater?

c – upphandling av installationer?

d – upphandling av SÖ-system (styr-, regler- o uppföljningssystem)?

e – upphandling av byggnader? (krav, verifieringsmetodik, etc)

f – upphandling av konsulter? (kompetenskrav energi)

17 Är inneklimatkrav för varje objekt reglerade i hyresavtal?

18 Tillämpas rutiner för inneklimatundersökningar genom standardiserade enkäter?

19 Används bra verktyg för att sammanställa byggnadernas energiprestanda?

20 Är datainsamling för merparten av energistatistiken automatiserad?

21 Tillämpas automatiserade larm när kritiska gränsvärden överskrids?

22 Tillämpas någon form av LCC-verktyg?

23 Ställs krav på energibalanskalkyler för nyproduktion med specifikt verktyg?

74 Steg för steg

D Kompetent och engagerad personal Ja Nej Vet ej

24 Finns kompetens- och utbildningsbehov kartlagda?

25 Finns en personalrekryteringsplan för strategisk personal?

26 Är drifttekniker/ingenjörer utbildade i LCC-kalkylering?

27 Finns utbildningsplaner för att höja organisationens energikompetens?

28 Finns personal för att kunna ta hand om åtgärdsförslagen från kommande energideklarationer?

29 Finns incitament och uppmärksamhet på energi för personal? Om ja, lista hur.

30 Om annan utförare: ställs prestationskrav på den utförande organisationen?

E Finansiella begränsningar/resurser Ja Nej Vet ej

31 Finns ekonomiska medel tillgängliga för alla lönsamma energiinvesteringar?

32 Finns separat budgetpott för energiinvesteringar?

33 Genomförs alla lönsamma energiinvesteringar?

F Resultat, handlingsplaner, spridning Ja Nej Vet ej

34 Följs årligen energiresultat upp och jämförs med mål?

35 Finns månatlig energistatistik (värme, el) för varje objekt?

36 Är byggnadernas energistatus bättre jämfört med nationella stocken av jämförbara objekt? (kWh/m2)

37 Återkommande genomgång och revidering av handlingsplan?

38 Får/tar hyresgästerna/brukarna del av resultaten?

8. Intervjuresultat 75

Intervjuresultat Följande redovisning baseras på djupintervjuer genomförda under perio­den januari till mars 2006 av representanter för 16 förvaltningar inom kommun, landsting och stat. Den som intervjuats har ofta varit ansvarig för energifrågor eller mer övergripande ansvarig för driftförvaltningen. Intervjusvaren ger på inget sätt en statistisk bild av hur energiarbetet bedrivs, utan har här använts för att belysa hur energifrågorna bedrivs idag och ge underlag för en diskussion om nuläget. Intervjuerna har därutöver givit tips och idéer till denna rapport, bra exempel, men också pekat på svårigheter och behov. Intervjuerna är lösligt byggda på kriteriefrågorna i föregående kapitel men redovisningen nedan kommer inte att följa samma struktur till punkt och pricka.

Förvaltningen i stortDe kommunala förvaltningarna är ofta traditionellt organiserade med egen driftorganisation, med någon eller några ingenjörer med olika kompeten­ser centralt (VVS, el, SÖ, bygg) och sedan driftpersonal som sköter byggna­derna. Vissa har egen byggavdelning, andra inte. En av kommunerna hade all drift utlagd på entreprenad.

Inom landsting och stat varierar organisationerna mer. Här förekommer till exempel distriktsuppdelningar med eget ekonomiskt ansvar. Eventu­ell central kompetens på stabsnivå kan då ha ett övergripande ansvar för energi frågor (initiera, hålla samman, etc), men inte ett ekonomiskt. Kom­petens kan också ligga samlad på distriktsnivå (även energiansvarig), eller också finnas på fastighetsnivå (t ex större sjukhus). I en av förvaltningarna har driften lagts ut helt på entreprenad.

Energimål — finns de?För de flesta intervjuade förvaltningarna fanns energimål uppställda, dels i form av viss besparing till visst år, men även en viljeinriktning att minska eller avveckla oljeberoendet förekommer.

De konkreta övergripande sparmålen ligger på drygt 3 procent per år i genomsnitt för det tiotal förvaltningar där entydiga svar lämnades. Dessa hade dock en mycket stor spridning på mellan 0,08 procent per år till som högst 8 procent per år. De högsta värdena avsåg dock en relativt kort period på kanske fyra till fem år, medan de mer uthålligt angivna målen (ingen direkt tidsangivelse eller mycket lång tidsperiod) snarare låg på

8

76 Steg för steg

nivån 2 procent per år. Vidare är utgångspunkterna mycket varierande. I vissa fall har man just påbörjat mer seriöst arbete med energieffektivise­ring, medan man hos andra arbetat metodiskt med detta sedan 70­talet.

Det är inte ovanligt att det finns en lucka mellan dessa mål och de medel som ställts till förfogande eller att uppföljning och nödvändiga verktyg saknas. I vissa fall skapar detta ett utrymme för den operativa förvalt­ningen att konkretisera målen och själva ta initiativen för att uppfylla dem. Men också motsatsen, att såväl operativa mål för de olika förvalt­ningsobjekten saknas och att resurser, personal och hjälpmedel saknas. Slutligen, finns exempel där organisationens mål (kortsiktiga) helt är en produkt av den operativa organisationens åtgärdsplaner och de budget­medel som då krävs.

Uttalade ledningsmål att ett livscykelperspektiv (LCC) ska tillämpas finns endast hos några få av de intervjuade. Där dessa inte finns varierar det hur man kalkylerar investeringsprojekt, men flertalet vet vilken internränta som gäller. Hjälpmedel för att göra LCC­kalkyler används sällan. På stat­ och landstingssidan förefaller LCC­tänkande vara mer etablerat, men inte systematiskt tillämpat. Här menar vissa att även kunderna nu måste börja tänka i LCC­termer om deras elanvändning ska kunna hållas tillbaka.

Energimål, eller snarare investeringsmål för varje byggnad finns bara hos två av kommunerna som inventerat energisparmöjligheter för objekten och hos ett av landstingsförvaltningarna. Det innebär att de övergripande målen inte trängt ner i form av detaljerade mål på objektsnivå. Det visar att de övergripande målen inte är en summering av objektens sparmöjlig­heter utan mer en allmän bedömning om vad som kan vara möjligt eller önskvärt.

Finns ledningssystem?På kommunsidan är det få som etablerat miljöledningssystem där också energifrågorna lagts in. Endast två av de intervjuade kan peka på att ett mer systematiskt energiarbete pågår med löpande energiinventeringar i det befintliga beståndet. Men flera har ambitioner och har påbörjat insatser för att utveckla arbetet. Flera av de intervjuade kommunerna hade heller ingen energiansvarig utsedd.

Hos de större förvaltarna inom landsting och stat är det vanligare med miljöledningssystem, även certifierade. Detta är dock ingen bekräftelse på ambitionen, eller framgången, eftersom ambitionen avgörs av var och en själv. Men om inte annat, så är det en början på ett mer systematiskt arbete.

8. Intervjuresultat 77

Finns pengar till lönsamma åtgärder?Denna fråga besvaras mycket olika. Flera anger att investeringsmedel för lönsamma energiprojekt inte är något problem om bara ett bra investe­ringsunderlag redovisas.

I andra fall klagar man på en oförståelse från den politiska nivån, att deras tidsperspektiv ofta begränsas till den egna mandatperioden och att energi­sparande då kan få stå tillbaka för andra investeringsmål som är verksam­hetsfrämjande. Därmed skapas en olycklig motsättning mellan verksamhe­ternas behov och möjligheterna att spara pengar genom energieffektivare drift. Den övergripande bilden är dock att de kraftiga energiprishöjning­arna har skapat en medvetenhet och beredskap på ledningsnivå. Investe­ringsmedel för lönsamma åtgärder behöver normalt inte stå tillbaka. Idag är det snarare den egna organisationens förmåga att hinna med att identi­fiera och genomföra effektiviseringsåtgärder som nu är flaskhalsen.

På kommunsidan har många inrättat en separat energipott, för att enklare och snabbare hantera de små åtgärderna. Detta förekommer även inom statlig förvaltning.

”Stor risk att energiprojekten får stryka på foten om inte centrala pengar finns. 2004 avsattes 40 miljoner kr i en central pott. Det föll ganska väl ut och kommer nog återupprepas.”

(Större statlig förvaltare)

Inneklimatuppföljningar?Endast en komun anger att de tillämpar systematiska inneklimatuppfölj­ningar som en del i systematiken för energiåtgärder och har stor nytta av detta. De använder Örebro­enkäten vart tredje år och detta är en del i deras miljödiplomering av alla fastigheter. Det normala annars är att man i ”nöjd kund”­enkäten har någon fråga om inneklimatet. Några menar att allvarliga fel fångas upp i skyddsronderna eller i felanmälningarna. Sedan kan man komplettera detta med en enkät om det behövs.

Fler tror att innemiljöfrågorna blir allt viktigare och anser själva att man borde arbeta bättre med innemiljöfrågor också för att det kan förbättra energiarbetet. Miljöproblem beror ofta på något systemfel som man kan lägga tillrätta. Ska man energieffektivisera måste man också kunna testa temperaturer och då får man till slut klagomål. Tar man vara på dem kan man hitta brister i byggnaden (hitta ”det sämsta rummet”) som kan åtgär­das och sedan sänka både energianvändningen och förbättra miljön.

Checklistor och rutiner efterfrågas för hur frågor om fel ska hanteras när de kommer in, hur de ska dokumenteras etcetera.

78 Steg för steg

” Felanmälan går till driftansvarige, som kontrollerar driften. Hittas inget fel blir det heller inget åtgärdat, men lik väl kan ju felet finnas kvar.”

Tydliga överenskommelser om vilka innemiljökrav som gäller/avtalats ver­kar saknas. Skälet till detta kan man bara spekulera i. Kanske är kunderna inte tillräckligt kunniga i inneklimatets betydelse för hälsa och produkti­vitet och hur dessa krav kan formuleras. Kanske är förvaltarsidan, som tro­ligen har större kunskap på området, mindre benägen att väcka den björn som sover och ställa ut krav som kan bli knepigt att leva upp till.

Beredskap inför energideklarationsarbetet?Nej, flertalet förvaltare har egentligen inte förberett sig (april 2006) för de kommande deklarationerna. Några av de intervjuade kommunerna har inte ens sammanställningar på sina fastigheters energianvändning.

”Jag skulle tro att av 300 kommuner är det bara 50 som har greppet om kilowattimmar per kvadratmeter på objektsnivå.”

(Kommunal förvaltare)

Några har mer systematiskt börjat arbeta med genomgång av energistatus och möjliga åtgärder i hela beståndet eller begränsat sig till energianalyser på enstaka objekt (ofta de största) för att lära sig mer om denna process. I samtliga fall är man mycket positiva till de resultat man då erhåller och anser att arbetet betalar sig snabbt.

Hur man personellt ska hantera de åtgärdsförslag på energieffektiviserande åtgärder som kommer fram har man idag ingen beredskap för. Kanske är frågan för tidigt ställd, men de flesta förvaltningar arbetar inte alls med speciella energiprojekt i form av åtgärder som en konsekvens av en inven­tering och har då svårt att svara på denna fråga. Om besiktningsinsatserna borde samordnas med en samtidig inneklimatuppföljning har de flesta inte funderat över. Själva besiktningsarbetet kommer sannolikt ske med extern personal, närmare bestämmelser kring detta kommer att tas fram av Boverket under hösten 2006.

I vissa fall finns energimätare till de flesta byggnader vilket kommer att underlätta deklarationsdelen, i andra fall inte.

Trenden för värme och elKommer man då att lyckas uppnå angivna mål? Jo, många verkar hopp­fulla, även bland de som har angivit de högsta målen. Toppnoteringen var en sänkning med 10 procent senaste året för ett av landstingsorgani­sationerna. Där har man lagt ut 30 procent av ytan på ett ”performance

8. Intervjuresultat 79

contract”, det vill säga att en entreprenör har förbundit sig att spara en viss procent.

Man är dock medvetna om att de stora kliven kan vara ganska enkla, genom att hitta fel och brister, ställa in drifttider och luftflöden. När man sedan ska gå vidare krävs kanske större investeringar och ingrepp

Alla intervjuade har sett en sjunkande trend för värme. Däremot är denna statistik inte så enkel att särskåda. I trenden göms också övergång från olja till fjärrvärme, som ofta sänker åtgångstalen med kanske 20 procent. Detta får stor betydelse om många konverteringar genomförts de senaste åren. Även inkoppling av värmepumpar kan ge sådana uppföljningsproblem.

Hur nettoenergianvändningen utvecklas kan man alltså inte se om man inte särredovisar de olika energislagen var för sig. I förvaltningar med mycket klimatkyla, ska även den beaktas. En förvaltning lägger in kyla som el, efter det man använt ett omräkningstal. Därför säger också många att det finns uppsatta energimål, men inte anvisningar om hur de ska följas upp. Även förändringar i totalbeståndet, utförsäljningar eller uppköp/införlivning av andra fastigheter påverkar ju genomsnittsvärdena.

Alla dessa faktorer gör det speciellt svårt att jämföra med andra fastighets­förvaltare eller med nyckeltal som tas fram hos Sveriges Kommuner och Landsting där fastigheter med olika energislag ingår i samma siffror. Det finns också svar på kommunsidan där man inte haft problem med att följa trenderna för sitt eget bestånd, eftersom man anser att verksamheterna inte förändras så snabbt att det stör utvärderingen (med undantag av rena kontorshus).

Många verkar också tveksamma till hur man ska lyckas med att sänka elanvändningen, speciellt gäller detta förvaltare inom stat och landsting där verksamheternas apparater drar allt mer el och dessa ingår ju också i energimålen.

”Vi installerar närvarostyrd belysning, effektiva armaturer etcetera, men när allt är gjort på elsidan så ökar den i alla fall.”

(Lasse Pellmark, Statens fastighetsverk)

En viktig kommentar till detta är att i denna typ av verksamhet finns också en tydlig trend att få in allt fler arbetsplatser per areaenhet genom förtätning. Det kan innebära att elanvändningen ökar per area, men mins­kar per person. Alltså att man faktiskt blir allt mer energieffektiv. En mot­verkande trend är samtidigt att man är allt mindre på sin arbetsplats. Det är alltså allt viktigare att inte bara belysningen är närvarostyrd, utan även ventilationen och datorutrustningen.

80 Steg för steg

På kommunsidan har elanvändningen trendmässigt ökat med kanske 2 procent per år (data på LFF:s egna fastigheter) under den senaste 20­års perioden. Flera menar att de med sina insatser lyckas hålla igen denna ökning eller något sänka elanvändningen.

Tekniska programkrav behövsStora och medelstora förvaltare efterfrågar bättre och mer utvecklade programkrav. Speciellt gäller detta för de områden där man redan vet vad man vill ha, till exempel för ventilationssystem och SÖ­system. Saknar man dessa programkrav får man istället ta denna process med konsulterna i varje projekt, vilket uppfattas som onödigt tidskrävande. Det är också krav på fläkteffektivitet (SFP) och SÖ­system som nämns oftast på frågan om man har programkrav. Enklare verktyg för driftövervakning och energi­övervakning efterfrågas också.

Många anser att deras programkrav borde vara mycket mer utvecklade. De tekniska programkrav för energi som togs fram inom NUTEK anses idag allt för gamla. Uppdateringar, helst vart annat år, nämns.

För nyproduktion är det vanligen Boverkets byggregler, BBR som varit sty­rande.

Förvaltarna känner inte till om kunderna/hyresgästen tillämpar upphand­lingskrav vid upphandling av apparater och kontorsutrustning. Däremot finns det exempel hos större förvaltare att de tagit fram informationsma­terial för att göra brukarna energimedvetna och medvetna om hur de kan vara med och påverka energianvändningen.

De minsta kommunerna med få större projekt och långa tider (år) mellan dem, har knappast några motiv att först ta fram generella programkrav. Kraven tas då fram direkt för det aktuella projektet.

Påverkas kunderna av energikostnaderna?Många inom kommunsidan anger att hyresrelationen egentligen ger kunden incitament, men att kopplingen av andra skäl är svag. Det kan vara att den kom­mer så sent, först baserad på kostnaderna förra året, eller att kostnaden ligger på verksamhetsnivå snarare än på objekts­nivå (d v s kopplingen är inte så direkt). Det kan också vara så att hyresgästerna av

8. Intervjuresultat 81

andra skäl är relativt ointresserade, men också kan vara okunniga om att de faktiskt har ett direkt intresse av att hålla ner energianvändningen. Stort intresse från till exempel daghem har nämnts, utifrån deras miljöarbete som skapar motiv för att hålla energianvändningen nere.

Många nämner vikten av att föra upp energifrågorna på hyresgästmötena årligen och att driftsidan får vara med och presentera driftresultat och dis­kutera möjligheter, så inte bara underhållsfrågor och allmän skötsel kom­mer upp.

Vikten av att skapa incitament för förvaltaren själv har också framförts. ”Om man är duktig och sparar energi, vill man gärna se att man får behålla en del av denna vinst för att själv få bestämma över.”

(Kommunal förvaltare)

På den statliga sidan har incitamenten ibland saknats på bägge sidor. ”Kostnaderna regleras mellan parterna, men inte lokalt. Varken förvaltaren eller hyresgästen ser något av nyttan med energieffektiviseringen. Då är det lätt att temperaturerna justeras upp när det kommer ett klagomål.”

Hur kostnaderna för energi hanteras inom organisationen blir ju självklart också styrande för hur kalkylerna ska göras och om livscykelkostnads­kalkyler ens är möjliga. Kundens tidsperspektiv kan ibland vara mycket kort.

”En viktig fråga är hur vi ska få hyresgästen att acceptera investeringsprojekt som är långsiktiga.”

(Specialfastigheter)

Erfarenheterna av olika modeller vad gäller varm­ eller kallhyra varierar.Vi har nu infört kallhyra. Det innebär att vi måste införa mätare på alla byggnader vilket kan vara bra. Hyresgästen betalar enligt budget, men kan få pengar tillbaka om de använder mindre energi. Även driftorganisationen är positiv. Alla förändringar (energianvändning) ska ändå rapporteras och alla vill visa att man gör något som är bra. Åtgärder som genomförs måste därmed också förankras hos kunden eftersom ränta och amortering läggs ut på kunden under angivet antal år och kan ge högre kostnader första åren.

(Peter Jansson, Region Skåne)

Andra anser att kallhyra är helt fel väg att gå. ”Vi har försökt lägga ut incitamenten på kunderna genom kallhyra. Det fungerade inte alls. Vår egen organisation släppte intresset och den andra

82 Steg för steg

parten hade inte kompetens för att ta vara på incitamentet. Istället försöker vi nu utbilda brukarna.”

(LFF, Göteborg)

LCC-upphandlingar”Vi tillämpade ENEU för 10 år sedan. Det var ett bra verktyg, men nytt för alla. Speciellt var det svårt att hantera incitamentsdelen i upphandlingen.

Ingen upphandling med ENEU har gjorts sedan dess eftersom han som höll i det slutade.”

(Magnus Henriksson, Karlstad kommun)

En annan nackdel var att incitamenten var kopplade till utfallet under flera driftår, vilket skapar kostnader och administrativa svårighe­ter att hålla reda på detta som inte ligger i de

vanliga rutinerna. Då kan det vara bättre med avslut där prestanda verifie­ras vid drifttagningen.

Kompetens- och resursbehovEn kompetent och engagerad driftpersonal är en avgörande fråga, vilket speciellt framförs av dem som förvaltar mer komplexa byggnader.

”Duktiga drifttekniker är avgörande, speciellt i en utveckling mot kvalitetsstyrda system, behovsanpassade installationer och högre krav på bra inneklimat.”

(Hans Sandqvist, Västfastigheter)

Ingen av de intervjuade kommunerna har genomfört en ordentlig personal­planering, d v s kartlagt vad man har för resurser och kunnande idag jäm­fört med behoven, hur detta kommer att utvecklas framöver (avgångar) och vad man ska satsa på nu (utbildning och anställningar). Det innebär inte att man ändå kan ha ett bra grepp om situationen, men det finns inte dokumenterat och troligen inte heller ordentligt analyserat.

Genomgående nämns att åldersstrukturen är sådan att en större omsätt­ning kan förväntas inom någon tioårsperiod, men ingen har larmat om att situationen kommer bli ohållbar. Däremot anges att den kan bli relativt drastisk.

”Inom 7 år kommer 30–40 procent ha gått i pension. Då är det viktigt att vi säkrar dem med systemkompetens, driftingenjörerna.”

ENEUEnergieffektiv Upphandling, ett upp-handlingsverktyg med administrativa stöd för vite- och bonus kopplade till verkligt utfall. ENEU är idag ersatt av LCCenergi. (Se även kapitel 6.)

8. Intervjuresultat 83

Successivt anpassas också arbetsorganisationen så att mer trivial service läggs ut (t ex filterbyten) medan nyckelkompetens behålls (systemkompe­tens) och det som har med kundrelationen att göra. En kommunal förval­tare anger att övergången från oljepannor till fjärrvärme minskat behovet av tekniskt kompetenta fastighetsskötare. Nu sker också en övergång till pelletseldning och där kvarstår behoven.

Även andra omorganisationer påverkar rekryteringsunderlaget. ”Vi rekryterar inte längre själva, utan får ta över personer från annan verksamhet, vanligen verksamhetens vaktmästare. Dessa får viss utbildning, vilket är ett stort lyft i de flesta fall, men några är inte mottagliga för utbildningen. Nu kallas de för fastighetsskötare.”

(Förvaltare på mindre kommun)

Någon anser att situationen nu påminner om den 1973, då energipriserna sköt i höjden. Det vill säga alla är motiverade att energispara, men många saknar kunskapen. Det utbud på utbildning för fastighetsskötare som då fanns saknas nu. Utbildningarna vill man ha lokalt. Vidare saknar man de initiativ som Kommunförbundet tog i början på 90­talet med regionala länsträffar. Utbildningspaketen för fastighetsskötare i mitten på 90­talet (4 X 3 dagar) saknas.

”Även nu behöver vi handledning i hur man lägger upp kurser för fastighetsskötarna, d v s utbildning i hur man utbildar, och det brådskar!”

Som komplement till organiserade utbildningar nämns också behovet av informationsutbyten och samverkan med kollegor i andra fastighetsorgani­sationer, till exempel kommuner emellan.

”Det behövs någon lämplig enkel arena för informationsutbyten.”

Att driftteknikerutbildningen lagts ner har nämnts som ett problem eftersom man då blev relativt färdigutbildad. Inom förvaltningen behöver man snarare generalister än specialiserade tekniker för det som idag kal­las förvaltningstekniker (tidigare drifttekniker). Dessa är att betrakta som avancerade fastighetsskötare.

”Det var ett misstag när man höjde kompetensen till ingenjörsnivå. De blev överutbildade, har andra mål och stannar inte på ett arbete som fastighetsskötare.”

(Drifttekniker)

Kompetensförsörjning som en strategisk planeringsfråga har nämnts. ”Det finns ett kvalitetssystem för strategisks kompetensförsörjning, SIS

84 Steg för steg

624070. Denna är generellt skriven men kan underlätta ett strukturerat arbete, vilket vi avser påbörja nu för vår personalplanering.”

(Hans Sandqvist, Västfastigheter)

Många chefer och förvaltare är byggare. Det innebär att driftkompetens måste in på lämpligt sätt, speciellt när driftfrågorna blir allt mer tekniskt sofistikerade.

”Men sätter man fokus på frågorna, så hittar man lösningarna.”

DriftentreprenaderDet finns i princip två former för entreprenadåtaganden. Den ena avser hela driften som läggs ut. Den andra avser energitjänstkontrakt, d v s att ett externt företag går in och genomför åtgärder och stöttar upp driftorga­nisationen så att bättre energiresultat erhålls. Därutöver lägger många ut okvalificerade serviceåtaganden (OVK, filterbyten etc).

Två av de intervjuade företagen har driften utlagd helt eller delvis. I bägge fallen startade man helt utan incitament eller belöningssystem. Det ena företaget arbetar nu med att utveckla incitamentsformerna, både vad avser kundaspekter (nöjd kund) och energi och anser detta vara nödvändigt, men ganska svårt.

” Om man ska fortsätta själv, med egen personal, då måste man också satsa. Annars är det bättre att utveckla incitamentsfrågorna vidare. Man klarar inte egenregi i den takt som skulle behövas.”

Flera företag har skrivit energitjänstavtal för delar av förvaltningen i avsikt att skaffa erfarenheter av detta och har i vissa fall erhållit mycket goda resultat. Att skriva dessa avtal kan kräva ett omfattande arbete i att doku­mentera förutsättningarna så att relevanta jämförelser verkligen kan göras när utfallet ska bestämmas. Har man verkligen blivit effektivare eller har verksamheten förändrats?

”Att skriva avtal om vad som ska göras och vad det kostar är enkelt. Men hur verifierar man sedan resultaten, hur ska de följas upp, var ska man mäta, ska man involvera en oberoende part för värdering, etcetera. Detta tog det ett år att skriva. Nu finns dock en bra grund med det arbete som lagts ner på detta.”

(Region Skåne)

Vi kan förvänta oss en stark utveckling på detta område de närmaste åren, eftersom så många av de intervjuade verkligen överväger sådana lösningar. Det positiva i denna utveckling är att man därmed tvingas att tydliggöra

8. Intervjuresultat 85

vilket inneklimat man ska hålla, vilka drifttider som gäller, att mätare installeras, att anläggningarna följs upp och även att energianvändningen minskar. Flera anser detta vara en strategi för att få in en högre kompetens, mer genomarbetade rutiner och övervakningssystem till den egna driftor­ganisationen.

I de flesta fall förefaller avtalsförslagen komma från den ”säljande parten”, energitjänstföretaget. Gemensamt framtagna avtalskonstruktioner inom förvaltningsorganisationerna för energiincitament nämns i ett fall ( i nyhets­ bladet Offentliga fastigheter), då ett mindre område lagts ut.

Viktigaste framgångsfaktorerna?• Egen SÖ­ingenjör. Utbildad och kompetent driftpersonal.

• Bättre system för teknisk mätning och övervakning, till exempel med gränsvärdeslarm.

• Timdata och månadsvärden.

• Ta in extern kompetens för snabb kunskapsöverföring via partnering. Få med personalen.

En kommentar från Karlstad kommun:”Här krävs mer kvalificerad energiexpertis utöver vad vi själva har. Detta är för stort för oss själva. Kanske ”partnering” kan vara en väg för att få in denna kompetens.”

Så här ser energiarbetet ut i Karlstad:

Steg 1. Energijakten (VVS + SÖ tillsammans med drift).

Ta ut objekten med högsta värdena och gå igenom dessa en i taget:

1. Driftoptimera (direkta åtgärder).

2. Se över energiförsörjningen, (konvertera från el och olja).

3. Systeminventera.

4. Påverka beteendet (skärmsläckare etc) tillsammans med eldsjäl på brukarsidan.

Inför sedan rutiner för att bibehålla bra värden.

Steg 2. Det systematiska energiarbetet.

Inför ledningsrutiner, ronderingar, egenkontroll, uppföljningssystem etcetera.

86 Steg för steg

Diskussion och slutsatserI denna utredning har ett antal offentliga förvaltare intervjuats angående deras energiarbete. Intervjusvaren visar på stora skillnader i ambitioner och målmedvetenhet i förvaltningarnas sätt att organisera detta arbete. Några få förvaltningar har sedan länge mer eller mindre systematiskt arbetat med energifrågorna, medan andra ägnade energifrågorna större utrymme under 70­ och 80­talet när energifrågorna gavs större uppmärksamhet.

Intresset för att nu åter ägna energifrågor större uppmärksamhet förefal­ler stort och motiveras av nu rådande energipriser, nya krav i byggreglerna och energideklarationer. Flera förvaltare har uttalade ambitioner att sänka energikostnaderna. Ambitioner som också harmoniserar med den politiska nivåns (ägarens) uttalade mål.

Möjligheterna att arbeta med energifrågor mer systematiskt än vad som idag sker bedöms som goda, men mer formaliserade rutiner blir sanno­likt begränsat till de större förvaltningarna. Den kritiska ”massan” för att bedriva ett framgångsrikt energiarbete är troligen att minst två personer med ingenjörs­ eller driftteknikerkompetens finns inom förvaltningen med tid över för ett systematiskt energiarbete utöver rutinarbetet med att hålla byggnaderna i drift. Om möjligt ska dessa personer kompetensmäs­sigt tillsammans täcka in både VVS­ och SÖ­området och då gärna ingå i ett större nätverk för att också få externa erfarenheter. Med dessa förut­sättningar bör en hel del av de exempel och förslag som ges i denna rap­port kunna vara tillämpbara, om ock i varierande omfattning.

Förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete skapas alltid i organisatio­nens topp via uttalade mål och genom att organisatoriska förutsättningar skapas och medel och personella resurser avsätts.

Detta har betonats i denna rapport och exempel på hur detta kan ske har redovisats och strukturerats kring den metodik som gäller för energiled­ningssystem och processtänkande. Om dessa förslag verkligen kommer att fungera i den praktiska verkligheten för alla de typer av förvaltningar som är offentliga bör dock uppmärksammas i kommande utvärderingar. Möj­ligen finns behov av att senare utarbeta mer målgruppsanpassade anvis­ningar för hur energiledningsarbetet kan bedrivas.

Om nu organisationens ledning och toppskikt väljer ett systematiskt energi arbete så kommer framgången sedan bli beroende av att det finns kompetent och motiverad personal i basen. Den parallella utvecklingen mot högre innemiljökrav med lägre energiåtgång och mer sofistikerad styr­

9

9. Diskussion och slutsatser 87

utrustning för att klara detta i kombination med stora personal avgångar inom den närmaste tioårsperioden kan bli problematisk. Sannolikt krävs en ökad uppmärksamhet på dessa utbildningsfrågor både på det utbild­ningspolitiska planet och på den branschorganisatoriska nivån för att säkra ett utbud av anpassade kurser för fastighetsskötare och ett utbud av grund­utbildade drifttekniker med inriktning på fastigheternas drift. Till detta kan också intresseskapande insatser behövas för att påverka ungdomarnas utbildningsval mot ett område där efterfrågan kommer bli stor.

Många förvaltningar överväger att säkra framtida kompetens och personal­behov genom externa tjänsteföretag (driftföretag och energitjänstföre­tag). Detta kan möjligen vara en positiv utveckling om därmed ett bättre organiserat arbete kommer till stånd än vad som annars skulle vara fallet, men det påverkar för den skull inte det framtida behovet av utbildade drifttekniker nationellt. Möjligen lever man alltså i en slags falsk trygghet i att personalsituationen alltid kan klaras, om man bara kan hyra in extern personal.

88 Steg för steg

Bilagor

1 Inneklimatkrav som påverkar sid 89

2 Programkrav energi sid 95

3 Så här gör Akademiska Hus sid 100

4 UFOS-rapporter med koppling till systematiskt energiarbete sid 102

5 Utdrag ur Locum Miljöhandlingsplan 2005 DIGITALT (se nedan)

6 Indikatormodell — ett självdiagnostiskt test DIGITALT (se nedan)

7 Samlade länkar DIGITALT (se nedan)

De digitala bilagorna finns för nedladdning på Sveriges Kommuner och Landstings nätbokhandel. Gå till www.skl.se, välj Publikationer och sök på ”Systematiskt arbete med energifrågor”

Bilagor 88

Bilaga 1 89

Inneklimatkrav som påverkar

InnetemperaturerDet finns förvaltare som anger innetemperaturkravet som ett fast börvärde, med en tillåten variation på +/­ x grader under dygnet. Man kan diskutera om ett smalare band mellan max­ och min­värden är ett mått på bättre miljö. Samtidigt är vi människor i viss mån anpassade för ett utomhusklimat som varierar ganska kraftigt under dygnet. Mindre variationer kan då kännas naturligt. Man ska också beakta att installationskostnaderna och energiåt­gången för att värma och kyla, ökar påtagligt om kravet går från +/­ 2 grader till +/­ 1 grader. Ett snävare intervall ökar behovet av aktiv kyla som styrs separat för de olika rummen. Och ett rum som värms på natt och förmiddag för att sedan kylas under eftermiddagen kräver mer tillförd energi.

Genom klimatsimuleringar och systemprojektering kan dessa skillnader tydliggöras i dialog med kunden.

Sambandet mellan inneklimatkrav och hälsa är däremot mer invecklat, om vi med hälsa avser upplevelser och besvär av torr luft, värmekomfort (för kallt eller för varmt), irriterade slemhinnor etcetera. Ju högre utetempera­turen är och ju långvarigare värmeböljan håller i sig, ju mer anpassade blir vi som individer till en högre innetemperatur. Ett sätt att formulera kravet — som tar hänsyn till utetemperaturen — ges i ett exempel taget från Folk­hälsoinstitutets installation för information och uppföljning av innetem­peraturer (se sid 90).

En ny europastandard, Kriterier för inomhusmiljö omfattande värme, luftkvali-tet, ljus och buller, prEN15251, utarbetas för närvarande kring inomhusmiljö.

KlimatkylaEtt sätt att sänka installationskostnaden och energiåtgången för kyla, är att tillåta ett visst antal timmar med högre innetemperatur än vad som anges i kravet. Detta görs i före detta Byggnadsstyrelsens formulering för P25­kravet:

”Temperaturkrav sommar enligt P25Utgående från en klädsel motsvarande 0,5 clo* och normal kontorsaktivitet eftersträvas ur komfortsynpunkt en operativ temperatur upp till +24 °C. Acceptabel variation är 22–26 °C. För normala kontorsrum innebär ovanstående

P25-kravetP25-kravet innebär att inomhustempera-turen under en normal julimånad inte får överskrida 25 °C mer än 10 % av arbets-tiden, det vill säga cirka 17 timmar.

Bilaga

1

90 Steg för steg

Folkhälsoinstitutets installation för information och uppföljning av innetemperaturer

I Folkhälsoinstitutets tidigare lokaler i Stockholm installerades ett informations- och övervaknings-system för inneklimatet organiserat på rums- och byggnadszon, där informationen om vilka inne-miljökrav som ställts kan fås fram, men också hur du som hyresgäst kan påverka din miljö och hur installerade apparater i ditt rum fungerar.

I systemet kan var och en också följa upp vilka verkliga temperaturer man haft senaste veckan.

Genom att all information kopplas via en separat databas kan alla data sparas och blir lätt åtkomlig. Genom en webbaserad enkät kopplad till denna databas kan personalens upplevelser och besvär från innemiljön mätas på ett objektivt sätt. Därmed är det lätt att ”filtrera” enstaka individers klago-mål på för kallt eller varmt rum; är det inställningsfel på systemnivå eller problem i det enskilda rummet?

Även ”felanmälan”vad gäller inneklimatfrågor passerade denna databas, vilket gav underlag för sta-tistiska bearbetningar. Uppföljningssystemet lades ner i samband med att verket utlokaliserades och bytte personal. Mer information kan fås från leverantören (www.redblond.se).

Bilaga 1 91

att operativa temperaturen för en punkt mitt i rummet 1,5 m över golv, eller i djupa rum för en punkt 2 m från ytterväggens inre liv mitt för fönster, får vara högre än 25 °C under maximalt 10 procent av arbetstiden under en statistisk julimånad.”

(Byggnadsstyrelsen. Krav och råd Nybyggnadshandboken, 1992.)

*Clo är ett mått på kläders isoleringsförmåga. 1 clo motsvarar isolationen hos en normal inomhusklädsel vintertid.

Nu räcker det inte med att formulera krav på innemiljön. Ofta måste man också ställa krav på att de konsulter som ska dimensionera installationerna för dessa temperaturer gör sina beräkningar med rätt förutsättningar. Många av de beräkningsprogram som tillhandahålles av utrustningsleve­rantörer för klimatkyla utgår från att kontorsrummets dörrar är stängda hela dygnet. Men, sitter man i ett solbelastat kontorsrum med höga inne­temperaturer låter man vanligen dörren vara öppen till korridoren, vilket dessa program inte tar hänsyn till. Skillnaden i kyleffektbehov blir drama­tisk. Om temperaturskillnaden mellan de två rummen är 2 grader motsva­rar luftutbytet via en öppen dörr dem emellan hela 500 Watt, eller cirka 50 Watt/m2 för ett mindre kontorsrum.

Bilden visar luftläckage genom dörröppning i förhållande till temperaturskillnad mellan rum och korridor. Källa: Byggforskningsrådets rapport Kontor med naturlig kyla.

I denna rapport har främst diskuterats kopplingen mellan klimatkyla och hur innetemperaturkrav kan formuleras. Vilka tekniska lösningar som finns, dels för att undvika kylbehov (solavskärmning, nattventilering etc) och dels för hur kyla kan försörjas och distribueras på mest energieffektiva sätt, ligger utanför ämnet för denna rapport.

92 Steg för steg

VentilationsflödenAtt en hög luftomsättning ger andra effekter än bara frisk luft är allmänt känt. Under vinterperioden kommer stora flöden av uteluft ge mycket torr luft inomhus, vilket kan upplevas som ett besvär. En vanlig uppfattning är att koldioxid kan vara en bra indikator och utgångspunkt vid dimensione­ring av luftflöden. Det finns studier som visar på sambanden mellan kol­dioxidhalt och antalet missnöjda med inneklimatet. Egentligen är det inte koldioxiden själv man då reagerar på, utan ökade temperaturer, lukter och fukt som följer med den ökade personbelastningen. En nivå på 1 000 ppm kan då vara en bra utgångspunkt, men ska inte ses som ett maxvärde utan som ett riktvärde. Det innebär att kortare perioder under dygnet kan en högre nivå accepteras. Om man till exempel sitter i ett sammanträdesrum med för många personer kan koldioxidhalten bli för hög. Det kan säkert gå bra någon halvtimme, men sedan börjar man påverkas negativt. Att tränga ihop sig i ett sammanträdesrum som är dimensionerat för färre per­soner kan alltså gå bra under ett kort sammanträde. Ska man sammanträda längre så måste man vara färre i rummet.

Olika studier och uppföljningar ger mycket olika bilder av vilka luftflöden som ger bäst inneklimat och egentligen är det först i inneklimatenkäter man kan få en verklig bild om inneklimatet är bra eller inte.

Vi har varit vana vid att ventilationsluft och belysning projekteras för maximala belastningen och sedan går hela anläggningen konstant under den tid på dygnet verksamheten bedrivs. När någon arbetar över kanske hela anläggningen körs på full drift även då. Ska vi vid nybyggnation åstad­komma energieffektivitet krävs en helt annan utgångspunkt: behovsstyrd försörjning.

Det teoretiska målet för behovsstyrd försörjning är att när en person för­flyttar sig inom en byggnad så följer både belysningen och ventilationsluf­ten med denna person. Nu krävs ju en del luft även för att ta bort fukt och lukt från material med mera. Men det teoretiska luftbehovet Luftmin för en byggnad skulle utifrån kravet på att koldioxidnivån i lokalen ska under­stiga 1 000 ppm till exempel kunna beskrivas som:

Luftmin = Area x 0,35 + person x 7 l/s.

Här avser vi inte dimensioneringen av det enskilda rummet utan det teore­tiska behovet för hela byggnaden vid en fullkomlig behovsanpassning. Mot denna nivå kan sedan ställas vilket luftflöde som blir fallet när dimensio­nerande luftflöde till samtliga rum summeras Luftdim. Ska dimensione­rande luftflöde försörjas med ett konstant luftflöde hela tiden kommer sannolikt detta luftflöde vara många gånger större än Luftmin och då krävs också en dimensionering av fläktaggregat och kanaler för att klara detta.

Bilaga 1 93

Ännu intressantare blir detta när närvaron i byggnaden varierar mycket för ett antal personer. Årsluftbehovet minskar då ytterligare när hänsyn tas även till detta. I en fulländad behovsstyrd byggnad skulle vi i frånluften kunna mäta upp en koldioxidhalt på cirka 1 000 ppm under större delen av dagen. Detta är i praktiken inte möjligt, med tanke på all reglering och alla givare som då skulle krävas.

Exempel 1

En bra bit på vägen har man kommit inom Akademiska Hus när man installerat ”smarta tilluftsdon” i Academicum, Göteborg, där såväl givare, elektronik och ett reglerbart don är integrerat. Ett don som också klarar en stor flödesvaria-tion, vilket i sig är en utmaning att klara. Eftersom detta är nyintroducerad inno-vation har den fortfarande en kostnadsnivå som inte alltid kan motiveras. Om kostnaden för behovsstyrning med variabla luftflöden är för hög idag, kan man ändå överväga en systemuppbyggnad som möjliggör senare kompletteringar på rumsnivå för behovsstyrning.

Exempel 2

Skanska Fastigheter har för flera kontorsfastigheter valt ett koncept med mycket låga systemtryckfall och där i princip hela trycket tas direkt över til-luftsdonen. Detta ger stor flexibilitet vid omdisponering av rum och verksamhet och låg elåtgång för ventilationsdrift. Låga tryckfall kräver större kanaldimen-sioner och att VVS finns med redan på Arkitektstadiet för att säkra kanalernas dragning och framkomlighet.

Koldioxidhalten i frånluften på en byggnad ger en bild av hur ”överven­tilerad” byggnaden är jämfört med Luftmin och därmed dess potential vid övergång till behovsstyrt luftflöde.

I vissa verksamheter är lukter och andra gaser dimensionerande för ven­tilationen. Är det fuktavgivning som är styrande, kan andra tekniska lös­ningar övervägas, till exempel avfuktning istället för att öka luftflödet.

Förutom luftflöden, som påverkas av lokalprogrammet, kan sedan energi­förlusterna via frånluften minimeras genom värmeåtervinning med bra verkningsgrad och låg elåtgång för fläktdriften, genom rätt dimensione­ring. Här har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt och det finns alla skäl att välja ”bästa teknik” vid nyproduktion/utbyte.

94 Steg för steg

Även möjligheten att kyla lokalen med låga tilluftstemperaturer genom omsorgsfull utformning och placering av tilluftsdonen är en aspekt som direkt påverkar energiåtgången. Ett system med hög grad av värmeåtervin­ning och med tilluftsdon som klarar låga tilluftstemperaturer utan att ge drag, kan innebära att eftervärmning inte krävs av tilluften. Det innebär att ett lägre luftflöde kan bära större kyleffekt och att risken minskar att tilluftstemperaturen ställs upp för att minska klagomål på drag, något som påtagligt kan öka såväl värmebehov, kylbehov och dessutom leda till ett sämre inneklimat eftersom innetemperaturen vanligen då blir för hög. Allt detta nämnt som exempel på samband mellan klimatkrav, energiåtgång och tekniska lösningar. I detta fall är det möjligt att högre donkostnader (med bra egenskaper) kan sänka kostnaden för andra systemdelar och framför allt sänka totalkostnaden genom att ge bra driftegenskaper och därtill nöjda kunder. Exempel på hur programkrav på ett energieffekt ven­tilationssystem kan utformas anges i Bilaga 2.

Bilaga 2 95

Programkrav energi — en checklista med exempelvärden

Energikrav för byggnad• Total energianvändning för respektive energislag.

Ska dessa summeras, ska även eventuella viktningsfaktorer anges.

• Total uppvärmd area, enligt Boverkets definition. Till detta kopplas de dokument som beskriver verksamhet, drifttider och inneklimatkrav.

• Beräkningsprogram som ska användas vid kalkylen.

• Hur verifiering ska ske.

• Hur avvikelser ska hanteras avtalsmässigt.

Observera att kraven avser respektive byggnad om fler byggnader på samma fastighet.

Programkrav för inneklimat med påverkan på energibalansen Operativ temperatur vinter: 22 +/­ 2 °C (vistelsezonen)

Operativ temperatur sommar: 24 +/­ 2 °C (vistelsezonen)

Kortare perioder sommar: Max 27 °C, min 20 °C

Vädringsmöjlighet: Öppningsbart fönster

Luftkvalitet: Max 1 000 ppm (1h medelvärde)

I utvalda rum: Möjlighet att öka luftkvaliteten

Obs, utöver detta finns en rad andra innemiljökrav att definiera: ljud, radon, lukt, formaldehyd, fukt, varav vissa kan påverka även energi­balansen.

Programkrav för ventilationssystemEn bra princip vid dimensionering är att använda livscykelkostnads­optimering (LCC­optimering). Vid schablonval av lämplig elenergi/effek­tivitetsnivå kan normalt nedan stående nyckeltal för eleffektivitet och riktvärde för värmeväxlare anges, som hämtats från Energimyndighetens utkast (pågående arbete) till programkrav för ventilation.

Bilaga

2

96 Steg för steg

Tekniska programkrav för ventilationssystem

Eleffektiva fläktsystem

Krav Uppföljning

Specifik fläkteffekt-SFP

FTX Ombyggnad

FTX Nybyggnad

< 2.0 kW/m3/s

< 1,5 kW/m3/s

Mätning av fläktarnas elanvändning och luftflöde.

Värmeåtervinning

Roterande värmeväxling

Plattvärmeväxlare

Vätskeburen värmeväxling

Luftflödesbalans

75 %

60 %

50 %

< +/- 5 %

Mätning av lufttemperaturer före och efter värmeväxlaren vid nominellt luftflöde.

Luftutbytseffektivitet

Omblandande

Deplacerande

> 45 %

> 60 %

Avklingningsmätning med spårgas.

Administrativa programkrav för ventilationssystem

Drift och underhåll Administrativa krav

Drift- och underhållsinstruktion Målgruppsanpassade instruktioner ska finnas.

Driftinstruktion

– Introduktionsavsnitt – Situationsplan – Orienteringsplaner – Översiktsscheman – Driftkort – Uppgifter om åtgärder vid fel

Ska finnas.

Underhållsinstruktion

– Tillverkarnas instruktioner och rutiner för underhåll av apparater och komponenter.

– Beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder.

– Förteckning över reservdelar samt förbrukningsmaterial.

Ska finnas.

Forts nästa sida

Bilaga 2 97

Administrativa programkrav för ventilationssystem

Drift och underhåll Administrativa krav

Driftpersonalens deltagande i projektet

– närvarande vid projektmöten

– närvarande vid samordnad funktionsprovning

– förfrågningsunderlag på remiss före upp handling.

Ska ingå.

Idrifttagning. Plan bifogas.

Möjligheter till kontroll av klimat och energianvändning.

Alla viktiga klimat och energiparametrar bör registreras som drift-statistik.

Kraven kan kompletteras med detaljkrav på max tryckfall i kanalsystem: till exempel 200 Pa (Pascal), så att det i projekteringen skapas förutsätt­ningar för väl dimensionerad kanalisation. Låga tryckfall påverkar inte bara elåtgång för fläktdrift utan också flexibilitet för framtida ombyggna­tioner och stabilitet.

Temperaturverkningsgrad för värmeåtervinningssystem definieras och mäts enligt tillämplig standard.

Programkrav för belysningsinstallationerDet är möjligt att formulera ett övergripande krav på belysningens energi­effektivitet genom att ange byggnadens maximala så kallade LENI­faktor (Lighting Energy Numeric Indicator) som enligt utkast till ny CEN­stan­dard används för att beräkna energibehovet för belysningsanläggningar. (CEN –European Committee for Standardization, en europeisk standardi­seringskommitté.)

LENI definieras enligt formeln:

Ställs kravet på denna nivå krävs parallellt programkrav för belysningskva­liteterna man samtidigt vill ha. Alternativt ställs krav på max installerade effekter och/eller effektiva styr­ och reglersystem för belysningen.

LENI = Wlight kWh/m2/year

———

A

98 Steg för steg

Programkraven för belysning kan också sammanställas i en tabell med följande principiella innehåll, där angiven drifttid är förvaltningens erfa­renhet av typisk drifttid för aktuell rumstyp och verksamhet från tidigare uppföljningar. Detta som anvisning till den som utför energiberäkningen.

För varje verksamhet/rumstyp kan också definieras skallkrav och börkrav på belysningsstyrka i arbetsområdet, kontrast, luminansförhållanden, reflektansfaktorer för rumsytorna etcetera. Energimyndigheten har tagit fram en rad broschyrer för olika tillämpningsområden (kontor, skolor, vård, sporthallar, industrilokaler) under början av 90­talet. Tyvärr är dessa inte reviderade och idag finns bättre tekniska möjligheter både för ljus­källan (T5­rören) och styrsystem (närvarostyrning, akustisk styrning och dagsljusstyrning). Belysningsbranschen har också tagit fram riktvärden för belysningskrav. Dessa kan uppfattas som normgivande av många, men anses av andra vara en partsinlaga.

Projektering av belysningsstyrning kräver kompetens hos konsult. Upp­handlingskrav bör därför även ställas på konsult (utbildning och referenser på likartade installationslösningar).

Programkrav värmesystem (inkl pumpar)

Dimensionerande effekt.

Dimensionerande fram­ och returtemperatur.

Maximalt tryckfall i värmedistributionssystemet.

Styr och reglersystem för värme: utetemperatur, klimatstyrt (prognos), innetemperaturreferensgivare, konditioneringskörning av cirkulations­pumpar sommarperiod, etcetera.

Typiska drifttider i aktuell verksamhet för angivna styrsystem

Rumstyp Watt/m2 Styrsystem Drifttid (h) Verksamhet

Bilaga 2 99

Programkrav för övriga installationssystem (motorvärmaruttag, elvärmare, golvvärme)

Elvärmare för mark, takavrinning.

Styrning på utetemperatur­ och fukt för alla system över 200 Watt.

Schablon drifttid: 600 timmar/år (enbart utetemperatur: 2 100 timmar/år).

Sektionsuppdelning för alla zoner med skilda förutsättningar (skugga, vädersträck etc).

Möjlighet till manuell in­ och urkoppling av elvärmen utan att styrinställningar ändras.

GolvvärmesystemKompletterande golvisolering för kompensering av ökad temperatur differens.

Tidskonstant för värmesystemet, lägre än x timmar (påverkar reglerförmågan vid väderomslag).

Programkrav för styr- och övervakningssystemI programkraven för en teknikupphandling av SÖ­system har beställar­gruppen för lokaler (BELOK) utarbetat skall­ och börkrav. Totalt omfattar denna 74 bör­ och skallkrav tillsammans, till exempel att data ska kunna överföras via internet till andra databaser. Mer om detta kan man hitta på www.belok.se, under ”projekt”.

100 Steg för steg

Bilaga

3 Så här gör Akademiska HusSystematisk genomgång av befintlig byggnad/verksamhet

Börja med en genomgång av de grundläggande innemiljökraven. Det ger ramar för fortsatta åtgärder och bör därför diskuteras och omprövas. Kan till exempel en större temperatursvängning under dygnet accepteras?

Inom en byggnad finns några områden som direkt kan pekas ut som de stora förbrukningsställena och besparing och effektivisering måste rimli­gen utgå från betraktelser av dessa.

Dessa är i normalfallet ventilation, radiatorvärme, kyla, belysning och datorer. Några åtgärder kring dessa kan sammanfattas i följande punkter:

Ventilation

• kontroll/åtgärd av tidsstyrning

• kontroll/åtgärd av återvinningssystem

• varvtalsstyrning av pumpar (kanske främst vid vätskekopplad återvinning)

• kontroll/byte av filter

• kontroll av luftmängder, också med hänsyn till krav, ev. vinterreducering

• ev. mängdreglering (hel eller delvis VAV/varvtalsstyrning) (VAV– ventilationssystem med variabelt luftflöde)

• ev. byte till effektivare återvinning

• tillförselsystem (t ex markvärmekylsystem).

Radiatorvärme

• inställning av korrekta temperaturnivåer på värmevatten

• inställning av rumstemperaturregulator

• ev. varvtalsstyrning av pumpar

• ev. flödesinjustering

• ev. införa möjlighet till temperatursvaj (termisk lagring i stomme)

• tillförselsystem (t ex markvärmekylsystem).

Bilaga 3 101

Kyla

• solskyddsåtgärder

• dagsljusåtgärder

• nattkylning

• pumpreglering

• belysningsstyrning

• datortyper/driftsvanor

• effektivisering av kylmaskindrift/frikyla

• återvinning från kylmaskin

• värmepumpdrift av kylmaskin

• VAV med sval luft

• markvärmekylsystem.

Belysning• styrning (närvaro, lux, tid, dagsljus).

Datorer

• kundpåverkan rörande hanteringsrutiner (avstängda i icke driftläge)

• kundpåverkan vid inköp (LCD­skärmar, lågenergialternativ, servrar i separata utrymmen).

102 Steg för steg

UFOS­rapporter med koppling till systematiskt energiarbeteExempel på UFOS­rapporter med starka kopplingar till ett systematiskt energiarbete är:

Energisparguiden, som dels ger en djupare beskrivning av hur arbetet kan beskrivas i processtermer och dels ger en översikt över vanligt förekom­mande energisparåtgärder i lokaler. Ett antal bra exempel på teknikprojekt som genomförts redovisas också.

Skapa sund inomhusmiljö, som beskriver en utredningsmetodik för att klar­lägga de inomhusmiljörelaterade utgångspunkterna för fastighetsdriften.

Energiskt sparande, som diskuterar brukarrelationen.

Inte för kråkorna, som diskuterar driftoptimeringens betydelse för energi­effektiva insatser.

Organisation på drift, som definierar och beskriver olika organisations­former.

Driftig kompetens, som diskuterar driftorganisationen betydelse, dess kom­petens och metoder för kartläggning av organisationens kompetensprofil.

Driften på webben, som beskriver strategier för behovsstyrda IT­lösningar för fastighetens tekniska system.

Effektivare Fastighetsverksamhet med ordning och reda och bra IT-stöd, som bland annat innehåller en indikatormodell för att beskriva nuläge, behov och förutsättningar för förbättrat IT­stöd i kommuner.

Erfarenheter från energisparåtgärder, som dels ger en ingående metod­beskrivning av energieffektiviseringen som en process med alla dess del­processer för att identifiera möjliga åtgärder, utreda dessa och delprocesser för att utföra åtgärder. I bilagor ges såväl översikt och konkreta exempel på tekniska effektiviseringsåtgärder.

El-köpet, som diskuterar kompetensfrågor knutna till relationen med de avreglerade aktörerna på energimarknaden.

Rätt process. Arbetsmodell för processledning och processananlys i offent­liga fastighetsföretag. UFOS 2000.

Samtliga skrifter kan beställas på www.skl.se/fastighet. Välj ”Publikationer och bilagor”.

Bilaga

4

Besök vår nätbokhandel

U.F.O.S skrifter presenteras och säljs på Sveriges Kommuner och Lands­tings nätbokhandel. Där finns också många andra publikationer som kan intressera dig.

Gå till www.skl.se och välj Publikationer. Där kan du söka på flera olika sätt efter det som intresserar dig. Välj till exempel ”Fastigheter” i fältet ”Sök på kategori”, och du får en träfflista över alla de idéskrifter, hand­böcker och rapporter som Sveriges Kommuner och Landsting och tidi­gare Kommunförbundet givit ut i ämnet.

På webbsidan är det också enkelt att beställa det du vill läsa. I vissa fall finns användbara bilagor att hämta i elektronisk form utan kostnad.

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Steg för stegStrategi för systematiskt energiarbete

I UFOS rapportserie har energifrågorna den senaste tiden fått sort utrymme. Energisparguiden är mycket praktiskt inriktad med sin exempelsamling om energisparåtgärder, medan Mot nya höjder behandlar energifrågan i ett större sammanhang – på miljömålsnivå.

Denna rapport kommer in mellan de två tidigare – på en strategisk nivå i fastighetsföretaget. Steg för steg redovisar metoder och möjligheter att bedriva ett mer systematiskt energiarbete inom offentlig fastighetsför­valtning. Utgångspunkten är ett sätt att beskriva det systematiska arbetet på tre nivåer: i driftprocessen, vid ny­ och ombyggnationer, och vid de inventeringar som de lagstadgade energideklarationerna förutsätter.

I arbetet med skriften har djupintervjuer genomförts med 16 offentliga förvaltare, och intervjusvaren har legat till grund för delar av de slutsatser som dras.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40,

eller på U.F.O.S webbplats www.offentligafastigheter.se

ISBN-10: 91-7164-183-1 ISBN-13: 978-91-7164-183-0