7164 193 9

  • View
    217

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-193-9.pdf

Text of 7164 193 9

  • 118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20

    Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

    info@skl.se, www.skl.se

    Svenska Kommunfrbundet och Landstingsfrbundet i samverkan

    Fr att snabba p spridningen av frbttringskunskap erbjuder Sveriges Kommuner och Landsting sedan januari 2003 en projektledarutbildning med inriktning mot Genombrottsmetoden. Efter 3 r och 8 utbildningsomgngar var det tid att utvrdera denna satsning. Soa Tullberg vid Frvaltningshgskolan, Gteborgs Universitet, har gjort utvrderingen. Denna rapport r en kortversion av hennes examensarbete.

    BEST NR 5090

    TRYCKSAKER FRN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

    BESTLLS P WWW.SKL.SE ELLER P

    TFN 020-31 32 30, FAX 020-31 32 40.

    Genombrott- Eekter av projektledarutbildningen Hinder och std

  • Genombrott- Eekter av projektledarutbildningen Hinder och std

  • Eventuella frgor om rapporten kan stllas till

    Eva Westerling 08-452 73 87

    Carina Svensson 08-452 76 84

    Sveriges Kommuner och Landsting

    118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20

    Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

    info@skl.se, www.skl.se

    Sveriges Kommuner och Landsting

    Gra sk form och produktion KLF Gra sk Produktion

    Tryck KLF Gra sk Produktion, Stockholm 2006

    ISBN-10 91-7164-193-9

    ISBN-13 978-91-7164-193-9

  • Vrden och omsorgen har ver tid blivit bttre och bttre. Mycket mer kan idag gras fr mnga er i termer av bot och lindring n tidigare. P mnga hll pgr ett intensivt utvecklings- och frbttringsarbete fr att nnu bttre tillgodose behov och fr-vntningar hos patienter och brukare. Trots detta gr det enligt mngas uppfattning alldeles fr lngsamt att f genomslag p bred front fr nya rutiner och ny praxis, som i ngot avseende visats sig bttre n de gamla och invanda.

    Sveriges Kommuner och Landsting har som en av sina upp-gifter, att stdja sjukvrdshuvudmnnen i deras arbete med att utveckla och frbttra vrden och omsorgen samt att stdja och underltta spriding av bttre praxis. Med spridning menas i detta sammanhang att er gr p ett annat och bttre stt inte bara knner till vad andra gr. Att f er att gra p ett bttre stt med std av ett systematiskt kvalitets- och frbttringsarbete r nu-mera ett beprvat angreppsstt fr att frbttra vrd och omsorg. Snabbare spridning av bttre praxis ibland uttryckt som att sluta gapet mellan kunskap och det som faktiskt grs r grundtanken i Genombrottsmetoden, som introducerades i Sverige 1996 av det dvarande Landstingsfrbundet. Landstingsfrbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, har sedan dess drivit ett er-tal projekt med olika inriktningar baserade p denna metodik.

    Fr att snabba p spridningen av frbttringskunskap erbju-der Sveriges Kommuner och Landsting sedan januari r 2003 en projektledarutbildning p 2,5 dagar med inriktning mot Genom-brottsmetoden. Efter tre r och tta utbildningsomgngar var det tid att utvrdera denna satsning. Vilka eekter gav utbildningen? Hur kunde den frbttras fr att bttre rusta de blivande projekt-ledarna att framgngsrikt leda projekt p hemmaplan?

    Frord

  • 4

    Uppdraget att utvrdera projektledarutbildningen gick till Soa Tullberg, vid Frvaltningshgskolan, Gteborgs Universitet. Utvrderingen blev ett examensarbete i oentlig administration som redovisades i en magisteruppsats med titeln Hinder och std vid frndringsarbete i hlso- och sjukvrdsorganisationen. En utvrdering av eekterna av Sveriges Kommuner och Landstings projektledarutbildning med inriktning mot Genombrott.

    Freliggande rapport r en kort version av uppsatsen komplet-terad med ngra korta reektioner av Carina Svensson och Eva Westerling, sektionen fr verksamhetsutveckling, som varit uppdragsgivare och diskussionsparter till Soa under arbetet. Vr frhoppning r att resultaten frn uppfljningen skall vara till nytta fr kommuner och landsting, som vill starta egna projektle-darutbildningar eller frbttringsprojekt.

    Stockholm i oktober 2006

    Ellen HyttstenDirektrAvdelningen fr Vrd och Omsorg

  • 5

    Bakgrund

    Frfattaren ck i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, sektionen fr verksamhetsutveckling, att utvrdera eekterna av en nationell projektledarutbildning, som pgtt sedan r 2003. tta omgngar har genomfrts och cirka 130 projektledare har utbildats. Projektledarutbildningen r ppen fr blivande projektledare i alla organisationer inom vrd och omsorg, svl landsting som kom-muner, om beslut nns att starta ett Genombrottsprojekt inom 12 mnader.

    Utbildningen genomfrs samlat under 2,5 dagar och fokus r p uppdraget att vara projektledare i ett projekt som tillmpar Genom-brottsmetodiken. Denna metodik har utvecklats vid The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston av statistikern Tom Nolan och lkaren, tillika chefen fr IHI, Donald Berwick och r numera ett beprvat angreppsstt fr att med ett systematiskt lrandestyrt frbttringsarbete minska gapet mellan kunskap och praxis. Efter utbildningen genomfrs korta telefonmten en gng i mnaden, vid vilka deltagarna kan ta upp frgor med resurspersoner p Sveriges Kommuner och Landsting samt dela med sig av gldje-mnen och problem. Ett par gnger om ret i samband med andra kvalitetsaktiviteter - sker tersamlingar, vid vilka det nns mjlighe-ter att ntverka och diskutera frgor med likasinnade.

    Rapporten du hller i din hand utgr ifrn den magisteruppsats som gjordes utifrn Sveriges Kommuner och Landstings uppdrag. Rapporten lyfter fram eekterna av projektledarutbildningarna och vad som av deltagarna har upplevts vara hindrande respektive stdjande faktorer fr spridning och frankring av Genombrottsme-todiken. Syftet med uppfljningen och utvrderingen ur Sveriges Kommuner och Landstings perspektiv var att f ett underlag fr stllningstagande till projektledarutbildningens medlemsnytta och vad som kunde frbttras bde innehllsmssigt och pedagogiskt.

    Fr att samla in relevant information genomfrdes en enkt-underskning som kompletterades med tv intervjuer. Enkten var webbaserad och skickades med e-post till dem som har genomgtt projektledarutbildningen.

  • 6

    Underlaget i rapporten utgrs av enktsvar och intervjuer. I mars 2006 skickades en webbaserad enkt ut till de personer som har genomgtt projektledarutbildningen, totalt 130 enkter. E-post-meddelandet inleddes med en informerande text varefter den svarande via en lnk gick in p enkten som bestod av totalt 24 frgor. Fem grundlggande frgor stlldes till alla i brjan av enk-ten, sedan delades den i tv delar beroende p om respondenten hade startat projekt efter genomgngen utbildning eller inte.

    Enkten gick fram till 123 personer, av dem svarade 91 stycken vilket gav en svarsfrekvens p nrmare 74 procent. Svarsfrekven-sen p hela populationen, 130 stycken, blev 70 procent.

    Tv intervjuer genomfrdes fr att komplettera enktsvaren och fr att kunna ge svaren mer djup. Urvalet av intervjuperso-nerna var inte slumpmssigt utan de var handplockade utifrn vissa kriterier. Argumentet fr detta var att det var viktigt att de som intervjuades verkligen kunde besvara de frgor som behvde stllas utifrn enktresultatet. Intervjuguiden innehll 16 frgor som formulerades fram utifrn enktsvaren.

    Svaren presenteras i tv delar - eekter samt hinder och std. Under eekter presenteras svaren p de frgor som berr vilka eekter projektledarutbildningen har lett till. I den andra delen, hinder och std, presenteras de hindrande och stdjande faktorer som projektledarna upplevt i sitt arbete med att driva ett Genom-brottsprojekt. De hindrande och stdjande faktorerna delas upp i tre kategorier; formella institutionella, informella institutionella och professionella. De tre kategorierna utgr frn bentlig teori och tidigare forskning p omrdet fr frndringsarbete och framfrallt frndringsarbete i hlso- och sjukvrden.

    Studiens genomfrande

  • 7

    Ett syfte med studien var att utvrdera och flja upp vilka eekter Sveriges Kommuner och Landstings projektledarutbildning har ftt i deltagande kommuner och landsting. Genom att flja upp vad som har hnt efter utbildningen fs en bild av eekterna bde vad det gller deltagarnas mjlighet och frutsttningar att starta Genombrottsprojekt och hur utbildningen har kunnat bidra till spridning av metodiken och hur spridningen i sin tur har lett till frbttringar fr patienterna.

    Av de respondenter som har besvarat enkten kom 72,5 % frn landsting och 21 % frn kommun.1) Det var viktigt att frgorna i enkten besvarades av personer frn bde kommun och lands-ting, d det av intervjuerna framkom att det kan nnas skillnader mellan att arbeta med frbttringsarbete i kommun- respektive landstingsmilj. Att det kulturmssigt nns en skillnad i hur man tnker runt frndringar och vilket frhllande man har till forsk-ning, pverkar hur Genombrottsmetodens upplgg accepteras. Detta har hanterats genom att projekten drivs ngot annorlunda eller att det lggs mer tid p att f de mer naturvetenskapligt inriktade i landstingen att frst tanken och det eektiva med metodens upplgg, att testa mnga sm saker samtidigt och inte utvrdera en frndring i taget.

    Ja, jag tror att det kan nnas en skillnad. Landstingen r redan frn brjan inne p processer och forskning. S r det inte i kommun, vi har inte forskningen knuten till oss. Men vi borde ha mer av det. Landstinget har ett annat tnk, de fr utvecklingen framt p ett annat stt.

    Sttet att driva projekten p kan vara olika. Landstingen krver mer lkarmedverkan i projekten. Landstingen tittar ven p strre frndringar n jag kan tnka mig att man gr i kommunen. I kommunerna tittar man mer p mnga sm steg ngot som kanske inte landstingen fr med utan de koncentre-rar sig p stora frndringar istllet.

    Ja, jag har en knsla av att det kan vara s att man p landstingsniv fr lgga lite mer tid p att f deltagarna att acceptera upplgget, men jag har inga fakta p det.

    Vilka eekter har projekt- ledarutbildningen ftt?

  • 8

    Re