7164 200 4

  • View
    221

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-200-4.pdf

Text of 7164 200 4

  • lokala bredbandsnt i Sverige

    r 2006En versiktlig beskrivning av utbredningoch verksamheter

    ~ SverigesKommuneroch Landsting

  • 2Sammanfattning

    r 2006 finns lokala bredbandsnt verksamma i 173 kommuner. I 31 kommuner r nt etablerade genom olikasamverkansformeL

    Av 173 lokala bredbandsnt gs 90 % (156) helt eller delvis av kommuner medan 10 % (17) r privat gda. Av 156 nt med kommunalt gande drivs 76 % (1I8) i bolagsform medan 24 % C38) drivs i frvaltningsform. Kommunala investeringar i lokala bredbandsnt har gjorts p marknadsmssig grund och kan t o m r 2006 uppskattas till

    drygt 14 miljarder SEK. Investeringarna har i huvudsak omfattat installation av optisk fiber, drygt 80 %, och resterande del av aktiv utrustning och

    kundanslutningar. De lokala bredbandsnten nr r 2006 ca 68 % (2,7 miljoner) hushll av den totala bredbandsmarknaden i landet. Den vanligaste affrsiden fr kommunalt gda nt r att tillhandahlla ppen H-infrastruktur p kommersiella villkor till

    andra bredbandsaktrer.

    Bredbandsmarknaden i Sverige

    Svensk bredbandspolitik utgr frn att utbyggnaden av bredband i frsta hand ska ske p kommersiell grund i marknadens regi.Dr marknaden inte bedmer det lnsamt att agera kan dock offentliga medel bidra till att utbyggnad kommer till stnd elleratt konkurrens frmjas. Bredbandsmarknaden i Sverige har r 2006 mnga aktrer men domineras av ngra f nationella aktrer.Marknaden vxer i ttorter och ttbefolkade omrden medan landsbygd/glesbygd slpar efter.

    Tillgng till framtidssker IT-infrastruktur fr elektroniska kommunikationer r som regel hgre i ttorter n i landsbygd ochglesbygd.

    Post- och Telestyrelsen (PTS) har regeringens uppdrag att flja utvecklingen av tillgngligheten till H-infrastruktur med hgverfringskapacitet, i dagligt tal kallat bredband, i hela landet. PTS publicerar rligen en rapport som beskriver lget och pro-blemstllningar p den svenska bredbandsmarknaden. PTS publicerar ocks rligen en rapport "Svensk Telemarknad" dr helamarknaden fr elektroniska kommunikationer beskrivs versiktligt vad avser aktrer, produkter och tjnster.

    Konkurrens och tillgnglighet

    Huvudtanken i lagen om elektronisk kommunikation frn juli r 2005 r att kad tillgnglighet till elektronisk kommunikationi frsta hand ska skerstllas genom effektiv konkurrens p marknaden. Detta ingr ven i de EU-direktiv som ligger till grundfr nationell lagstiftning p omrdet. Regleringar och samhllsingripanden ska tillmpas lngsiktigt och riktas mot bestendefreteelser som snedvrider konkurrensen.

    En viktig utgngspunkt fr IT-politikens utformning p omrdet fr elektroniska kommunikationer r att beskriva och analy-sera frutsttningarna fr konkurrens och att vervaka marknadssituationens utveckling med avseende p prisutveckling ochvalfrihet fr kparna av elektronisk kommunikation och tillhrande tjnster.Den senaste bredbandsrapporten frn PTS, Bredband i Sverige 2006, publicerades i juni r 2006. Rapporten redovisar att bred-bandsutbyggnaden r 2006 hller god fart vad avser ttorter, men r smre i lands- och glesbygd. Det finns fortfarande en digitalklyfta mellan stad och land vilket ska ses mot bakgrund av det vergripande mlet fr svensk IT-politik, nmligen ett hllbartinformationssamhlle fr alla.

    De lokala bredbandsnten i Sverige

    Lokala bredbandsnt har i Sverige etablerats efter avregleringen av telemarknaden 1993. Lokal utbyggnad av IT-infrastrukturskapar alternativ till den IT-infrastruktur som etableras och gs av de nationella aktrerna. De lokala bredbandsnten utgr idagett avsevrt bidrag till landets totala IT-infrastruktur. Flertalet lokala bredbandsnt har etablerats i kommunal regi. Vanligasteformen r energibolag, kabelbolag eller allmnnyttigt bostadsbolag, men ven frvaltningsformen frekommer.

  • De lokala bredbandsnten i Sverige r ingen homogen grupp vare sig det gller inriktning eller omfattning. Grundlggander att det inte finns ngra samhlleliga skyldigheter nr det gller etablering av lokala bredbandsnt frutom det att nten skaetableras utifrn marknadsmssiga frutsttningar. Dessa frutsttningar skiljer sig t avsevrt i olika delar av landet, vilketfrklarar skillnader i affrsmodeller och teknikval. Huvudsyftet med lokala bredbandsnt, s som det uttrycks i bolagsordnin-gar eller gardirektiv, r att ka frutsttningarna fr konkurrens p marknaden genom att etablera alternativ, ppen IT-infra-struktur som erbjuds marknadens aktrer.Det statliga stdet till bredbandsutbyggnad i glesbygd

    Genom de statliga bredbandsfrordningarna ges kommunerna mjlighet att med std av statliga och egna medel initiera,planera och ven etablera utbyggnad av infrastruktur fr bredbandskommunikation i omrden dr marknaden inte agerar pkommersiell grund. Fr att kommunerna skall kunna utnyttja de statliga stdmedlen mste, i enlighet med frordningarna ombredbandsstd, vissa villkor vara uppfyllda.

    De statliga stdmedlen fr i huvudsak anvndas fr utbyggnad av IT-infrastruktur fr bredband i orter/omrdenmed frre n 3000 invnare.

    Kommunerna ska identifiera vilka omrden som inte blir utbyggda genom marknadens frsorg. Detta grs i ett IT-infrastrukturprogram som ska godknnas av lnsstyrelsen /regionalt sjlvstyrelseorgan.

    Kommunerna ska tillmpa ett ppet anbuds-/upphandlingsfrfarande s att man undviker att snedvrida konkur-rensen p marknaden och att marknaden s lngt det r mjligt stimuleras att engagera sig i utbyggnaden.

    Kommunerna ska genom avtal stlla krav p operatren att nten ska vara ppna fr konkurrens och ha tillrckligkapacitet.

    Syfte med denna rapport

    Rapporten r sammanstlld av Sveriges Kommuner och Landsting p underlag som levererats av Svenska Stadsntsfreningen(SSNf).

    De lokala bredbandsnten i Sverige har hittills inte redovisats samlat. Det innebr att knnedom om ntens verksamhet i hu-vudsak finns hos egna ledare och personal. Denna rapport vill ge en versikt ver vilka lokala bredbandsnt som finns r 2006.Vi vill ge politiker, planerare och andra en bild av de lokala ntens ungefrliga utbredning och omfattning samt deras huvud-sakliga affrsinriktning.

    Syftet med rapporten r inte en granskning av de lokala bredbandsnten. Rapporten r en sammanstllning och redovisningav offentliga uppgifter frn hemsidor, verksamhetsberttelser, broschyrer m.m. Nr information inte varit offentligt tillgnglighar vi i vissa fall ftt nja oss med "uppgift saknas".Vi menar nd att rapporten ger en versiktlig bild av den lokala svenska "bredbandskartan" r 2006 som kan tjna som under-lag fr diskussioner kring ml, inriktning och ambitioner fr bredbandsutbyggnaden i landet.

    Stockholm i december 2006UlfJohansson, Direktr Bjrn Bjrk, ProjektledareSveriges Kommuner och Landsting

    3

  • IINLEDNING

    Profilsidor

    De lokala bredbandsnten redovisas i rapporten med en gemensamt utformad "profilsida". Meningen med profilen r att gravissa versiktliga frhl1anden jmfrbara.

    Fr att kunna analysera, vrdera och bedma ntens verksamheter krvs til1gng til1 mer ingende detaljinformation. Sdanfrdjupningsinformation finns som regel redovisad p hemsidor, i verksamhetsberttelser och i andra planeringsdokument. Detgr ocks att kontakta nten direkt fr att f til1gng till relevant information om deras verksamhet. Drfr har vi inkluderatrespektive nts webbadress, i frekommande fall.

    Definitioner och beskrivning av "Profilsidorna"I

    Affrsmodell ISvenska Stadsntsfreningen har i samarbete med sina medlemmar och vriga marknadsaktrer beskrivit treaffrsmodeller som idag kan urskiljas inom de lokala ntens verksamhet. I praktiken frekommer ofta kombi-nationer av dessa modeller vilket gr att det krvs ytterligare information innan man till fullo kan frst hurkartbilden ser ut. I profilerna nedan redovisas den affrsmodell som respektive nt huvudsakligen tillmpar.

    TransmissionsmodellenDet lokala bredbandsntet erbjuder andra operatrer att hyra svartfiber' och/eller transmissionstjnster. Manhar rollen som underleverantr till marknadens vriga aktrer som i sin tur erbjuder slutkunder sina tjnster. Envariant av transmissionsmodellen r att ntgaren avtalar med en kommunikationsoperatr att operera ntetmed krav p ppenhet fr tjnsteleverantrer.

    Med svartfiber menas fiber som r anlagd men inte frsedd med aktiv utrustning (ljus). Brukar ocks benmnas passivinfrastruktur.

    MarknadsplatsmodellenDet lokala bredbandsntet erbjuder en marknadsplats fr vriga aktrer. Dessa fr tillgng till ett nt med,genom en engngsanslutningsavgift, redan anslutna kunder (passiv uppkoppling). Tjnsteleverantrer betalaravgift/hyra till ntgaren fr att n sina kunder. Slutkunder betalar till tjnsteleverantren. Ntgaren har utveranslutningsavgiften ingen ekonomisk relation till slutkunder.

    SlutkundsmodelfenDet lokala bredbandsntet ansluter slutkunder till ntet och tar ut en fast ntavgift fr bredbandsabonnemang.Ovanp detta tillts tjnsteleverantrer mjlighet att erbjuda slutkunder sina tjnster och fakturera dessa direktutan inblandning av ntgaren.

    Marknad Hr redovisas de hushll som direkt ns av det lokala bredbandsntet. Som regel utnyttjar ven nationella bred-bandsaktrer det lokala ntets infrastruktur fr att n sina kunder. Dessa kunder ingr ej i nedanstende siffror.Fr att f en bild av totala bredbandsutbyggnaden i kommunen mste uppgifter om vriga marknadsaktrersandelar tillfras.

    I:ckn~ng:~~~d, .. f k hh "d" f" o I . "Il" Il '11vser us la som nas av passIv m rastru tur oc ar mm re an 100 m or att na ans .utnmg tl natet e er tl entelestation (xDSL).

    Leveransklara bredbandsaccesserAvser hushll som utver passiv infrastruktur ven har frdigt bredbandsuttag installerat och aktiverat, alterna-tivt r anslutna till en telestation med aktiverade och tillgngliga portar fr xDSL.

    Faktiska abonnemangAvser hushll som tecknat abonnemang.

    Kommunala bolagMed kommunala bolag avses bolag som lyder under kommunallagen (1991:900) och dr det kommunala gandetr So % eller mer. Det utgrs som regel