7164 201 1

  • View
    219

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-201-1.pdf

Text of 7164 201 1

  • 118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20

    Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

    info@skl.se, www.skl.se

    Svenska Kommunfrbundet och Landstingsfrbundet i samverkan

    Hur fungerar egentligen den lokala offentligheten i vra kommuner? I denna rapport ges en bild av hur kommunen bevakas och p vilket stt kommunpolitik, verksamheter och aktrer skildras i media. Vi fr ven ta del av hur kommunens egen information fungerar och hur kommunens hemsida och offentliga samlingslokaler nyttjas. Resultaten baserar sig p underskningar i 14 kommuner.

    Bestll denna och tidigare publikationer inom projektet Hur fungerar demokratin?

    Den lokala offentligheten En studie av makt, medier och mtesplatser i 14 kommuner. ISBN 10: 91-7164-201-3, ISBN 13: 978-91-7164-201-1

    Jag hr av mig nr jag knner mig redo Medborgarinflytande i 27 kommuner ISBN: 91-7289-2684

    Medborgarinflytande i kommunalpolitiken en frga om tilltro, vilja och kunnande ISBN: 91-7289-221-8

    Temahandbok: Medborgarnas inflytande

    15 kommunala val Demokratiredovisningar av valet 2002 ISBN: 91-7289-196-3

    Valet 2002 ISBN: 91-7289-129-7

    Temahandbok: Valet 2002

    Trycksaker frn Sveriges Kommuner och Landsting

    bestlls p www.skl.se eller p

    tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

    Priset fr denna rapport r 60 kr exkl. moms.

    Fr ytterligare information kontakta: Anna-Karin Berglund

    tfn 08-452 79 26, e-post: anna-karin.berglund@skl.se

    ISBN 10: 91-7164-201-3

    ISBN 13: 978-91-7164-201-1

    Den lokala offentligheten Den lokala offentlighetenEn studie av makt, medier och mtesplatser i 14 kommuner

    DEMOKRATIREDOVISNING NOVEMBER 2006

  • Frord

    En frutsttning fr en fungerande lokal demokrati r att medborgarna fr in-formation och kan gra sig en uppfattning om vad som sker i kommunpolitiken, i verksamheterna och den lokala utvecklingen. En annan viktig frutsttning r att det finns forum dr medborgare och frtroendevalda kan mtas och dr ider och synpunkter kan ventileras kort och gott att det finns mjlighet till ett of-fentligt samtal i kommunen.

    Rapporten Den lokala offentligheten r en underskning av hur det offentliga sam-talet fungerar i 14 kommuner. Resultaten kommer frn de enskilda kommunerna som underskt mediestruktur, kommunal information samt offentliga mtesplat-ser som fysiska samlingslokaler och kommunens hemsidor p web. Studien har genomfrts inom projektet Hur fungerar demokratin? som startade 2002.

    Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagande kommuner i projektet och till profes-sor Lars Nord som bisttt i genomfrandet av underskningen.

    Fr innehllet svarar Lars Nord som ven har frfattat rapporten.

    Stockholm i november 2006

    Lennart Hansson Anna-Karin Berglund Chef fr sektionen Projektledare Demokrati och styrning

  • Innehll

    Sammanfattningipunkter 5

    1. Hurserdetlokalaoffentligasamtaletut? 6Den medialiserade demokratin 7

    2. Sgjordesunderskningen 9Ngra begrnsningar 10

    3. Enfrgaommedierochomlokaljournalistik 11En frga om journalistik 12

    4. Kommunikationutanmedier 14Vikten av mtesplatser 15Dialogen p Internet 16

    5. Varfinnsdelokalanyheterna? 19Dubbel medieskugga 20Ganska sm nyheter 21

    6. Vilkenbildgermediernaavkommunen? 22Neutralt och balanserat 23Lngt frn granskning 24

    7. Vilkakommertilltalsimediernaochhurbehandlasde? 25Kommunala stereotyper 26

    8. Vilkenbildgerkommunenavsigsjlv? 28Medier och kommun i samspel 29

    9. Sserdetlokalaoffentligasamtaletut! 30Maximal offentlighet 30Offentlighetens triangel 32

    Referenser 34

    Bilagor 35Bilaga 1. Checklista Det offentliga rummet 35Bilaga 2. Kodschema med instruktioner 37

  • Sammanfattningipunkter

    Mediebevakningen av kommunerna varierar kraftigt och omfattningen av denna bevakning kan huvudsakligen frklaras av nrvaron av lokala medier och kommunernas storlek.

    Kommunbevakningen r verlgset mest omfattande i lokalpressen.

    Kommunala nyheter prioriteras i allmnhet inte srskilt mycket jmfrt med andra lokala nyheter och har svrt att bli dagliga huvudnyheter. Frhllandet gller i srskilt hg grad p mediernas webbplatser.

    Opinionsjournalistik (ledare, debatt och insndare) om kommunala frgor frekommer tmligen sllan.

    Bilden av kommunen r generellt ganska balanserad i lokala medier, men i kommuner med lg medienrvaro finns exempel p ensidig bevakning. Nr mnga medier finns i kommunen balanserar de mediebilden bttre.

    Klart mest dominerande aktrer i kommunmaterialet r kommunala tjns-temn, som ocks fr en frhllandevis gynnsam behandling. De enda som i huvudsak skildras negativt r politiker, i synnerhet politiker frn majoritets-partier.

    Kommunernas egen kommunikativa kapacitet varierar, men mngsidigheten i perspektiv frklaras inte helt av resurser och kommunstorlek.

    Alla kommuner erbjuder i stort samma fysiska mtesplatser fr politiska samtal.

    De flesta kommuner erbjuder mycket mttlig interaktivitet p den egna hemsidan.

  • 1. Hurserdetlokalaoffentligasamtaletut?

    Kanske r det helt enkelt s att det lokala offentliga samtalet ligger i luften hela tiden? Kanske r det s att den svenska samhlleliga vardagen vibrerar av sikter, stmningar och stllningstaganden? Nr Gran Persson inledde valrrelsen 2006 i brjan av augusti terkom han till ett gammalt favorittema om den allmnna opinionen: Nr han gr Drottninggatan fram kan han knna av hur det politiska lget faktiskt r p ngon procentenhet nr (DN 060809). Sdana ptagliga upplevelser av vad mnniskor runt omkring oss knner och tycker r annars inte alltfr vanliga. Snarare finns tecken p att det offentliga samtalet inte r lika vi-talt som frr och inte ger rum p s mnga platser som tidigare. Politiska mten lockar frre deltagare och personliga samtal p bussen och i fikarum kan rra s mycket mer n politik och samhllsliv.

    En sak r dock sker: Det brusar faktiskt hela tiden av sikter, meningsutbyten och verklighetsbilder. De flimrar frbi p tv- eller dataskrmen, p tidnings-sidor eller i radioapparater och i-pod-spelare. Medierna finns verallt och deras innehll gr knappast att undg. De utgr drmed en viktig del av den svenska offentligheten. Det har faktiskt aldrig frut funnits s goda mjligheter att flja med i vad som hnder runt om kring oss. Det finns allt fler radio- och TV-kanaler och ett obegrnsat utbud av information p Internet. Om ngon kunde avlyssna det stndigt pgende mediebruset skulle han eller hon uppfatta en kakofoni av knslor och sikter i en omfattning som aldrig frr. Samtidigt spelar inte detta enorma utbud ngon strre roll fr det offentliga samtalet som vi knner det frn frr. Ty vad spelar det fr roll om ingen annan har sett det intressanta tv-program jag valde att flja under grdagskvllen? Vad har det fr betydelse fr min vn om den text jag uppskattade p ntet i gr redan r ersatt av en ny av ett helt annat slag? Frgan om offentligheten r drfr inte alldeles enkel. Frutsttningarna fr en vl fungerande offentlighet kan tyckas goda med tanke p medieutbudet och vra kade kunskaper om omvrlden och det samhlle vi lever i, men det r samtidigt uppenbart att kvaliteten i ett sdant offentligt meningsutbyte inte i praktiken behver vara direkt avhngig de teoretiska och rttsliga frutsttningar som rder i den moderna vlfrdsstaten (Habermas 1998).

    En frutsttning fr en fungerande demokrati r en fri siktsbildning. Det innebr i grunden att alla medborgare till exempel ska vara garanterade rtten att uttala vilka sikter de vill, delta i vilka mten och freningar de vill och omfattas av religionsfrihet. Men dessa grundlagsfsta rttigheter lgger bara en viktig grund fr den fria siktsbildningen. Ett centralt begrepp fr att den fria siktsbildningen ska kunna omsttas i praktiken r det offentliga rummet (Rothstein et al. 1995; Petersson 1999). Med detta begrepp avses snarast en offentlig dialog dr det finns vissa regler, accepterade av merparten deltagare, om villkoren fr detta samtal. Den senaste Demokratiutredningen i Sverige fresprkade en deliberativ och deltagande demokratimodell dr ett vitalt fungerande offentligt samtal r en hrnsten fr att demokratin ska fungera (SOU 2000:1).

  • Det offentliga rummet fungerar sllan helt enligt den fria siktsbildningens ideal. Det beror inte bara p att mnniskors medieanvndning skiljer sig t allt mer eller att vi har olika intressen. I realiteten har dessutom olika grupper i det svenska samhllet varierande makt och resurser, vilket gr att vissa grupper och indivi-der har svrare n andra att gra sig gllande i offentligheten. Deras sikter eller perspektiv marginaliseras, eftersom de antingen inte uppmrksammas i samma utstrckning som mer rststarka grupper, eller inte har tilltrde till det offent-liga rummet verhuvudtaget. Demokratin r aldrig perfekt, och s r inte heller offentligheten. Rummet r inte ppet fr alla, och alla har inte lika mjligheter att gra sig hrda i debatten. Det behver inte vara argumentens styrka som br det offentliga samtalet, utan det kan i lika hg grad vara ekonomiska resurser eller politisk makt. P samma stt kan villkoren fr offentligheten formas av vilka regler som finns fr vem som fr delta i debatten och vem som avgr dessa regler.

    DenmedialiseradedemokratinDen moderna svenska demokratin kan tveklst beskrivas som en medialiserad demokrati. De flesta mnniskor fr sina kunskaper om samhllet genom me-dierna. Den genomsnittliga mediekonsumtionen i Sverige uppgr till nstan sex timmar per dygn. Den som vill bilda opinion mste i stor utstrckning frska anpassa sig till mediernas stt att arbeta, inte minst nr det gller att dramati-sera och verraska. Mediernas dominans ver det offentliga rummet kan drfr ytterligare bidra till att detta inte fungerar i enlighet med idealen. Medierna ska enligt teorin informera, granska och stimulera debatten, men ocks detta r en idealbild. I realiteten utmrks medierapporteringen inte sll