7164 247 9

  • View
    223

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-247-9.pdf

Text of 7164 247 9

  • Kapitelnamn

    Lars Nord och Gunnar Nygren

    Prktiga massmedierDe lokala mediernas valbevakning 2006

  • Prktiga massmedier

  • Kapitelnamn

    Prktiga massmedierDe lokala mediernas valbevakning 2006

    Lars Nord och Gunnar Nygren

  • Sveriges Kommuner och Landsting

    118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20

    Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

    info@skl.se, www.skl.se

    Sveriges Kommuner och Landsting 2007

    Frfattare Lars Nord och Gunnar Nygren

    Produktion Kommentus Frlag

    Omslag och grafisk form Mona Rnningen

    Omslagsfoto Sara Danielsson/Johner Bildbyr (tidningarna)

    och Mona Rnningen (TV-bilden)

    Tryck Bulls Graphics AB, Halmstad 2007

    ISBN 978-91-7164-247-9

  • Frord 4

    Inledning 5

    1. Den viktiga valrrelsen 6

    2. Valrrelser handlar om kommunikation 12

    3. Mnga valstudier f lokala mediestudier 20 En studie av den lokala valrrelsen i medierna 23

    4. S bevakades valet 2006 av lokala medier 26 En omfattande bevakning 26 Genrer i valbevakningen 33 Valbevakningens journalistiska karaktr 38 De lokala valens sakfrgor 42 En arena fr politiker 46 Partiskhet i mediernas bevakning? 49

    5. Sjukvrdsval och sverigedemokrater 60 Sverigedemokraterna i valbevakningen 65

    6. Valjournalistik i valet och kvalet 69 De lokala valrrelserna 2006 71 Ett sllsynt sakligt speglande val 77 Lokala marknader och lokal offentlighet 80 Journalistisk logik och fragmenterade publiker 86 Mer prktiga n mktiga lokala medier 88

    Litteratur 91

    Bilagor 95 Bilaga 1: De underskta kommunerna och landstingen 95 Bilaga 2: Kodschema och instruktioner fr innehllsanalysen 101

    Innehll

  • Prktiga massmedier

    Frord

    Den 17 september 2006 genomfrdes 311 val i Sverige ett riksdagsval, 20 lands-tingsval och 290 kommunval. Riksdagsvalet och regeringsfrgan fick av naturliga skl den strsta uppmrksamheten svl i medierna som i den allmnna debatten. Men ven de lokala och regionala valen r utomordentligt viktiga. Den svenska folkstyrelsen frverkligas enligt regeringsformen genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och kommunal sjlvstyrelse. Sjlvstyrelsen utvas av be-slutande frsamlingar som utses vid de 310 kommun- och landstingsvalen. Genom dessa val har mnniskor mjlighet att vlja sina fretrdare, pverka politikens framtida inriktning och utkrva ansvar, precis som i riksdagsvalet.

    Sjlvstyrelsen innebr att medborgarna har strre nrhet till beslutsfattarna och drmed bttre mjligheter att pverka besluten. Och det handlar om beslut av stor betydelse fr mnniskors vardag. Kommuner och landsting har ett vidstrckt ansvar i den svenska samhllsorganisationen, svarar fr politikomrden som str hgt upp p medborgarnas politiska dagordning och fr verksamheter som tar i ansprk mer n 20 procent av BNP och 70 procent av den offentliga konsumtionen.

    Medborgarna r starkt beroende av mediernas bevakning fr att kunna flja den politiska processen i kommuner och landsting. Det r oerhrt viktigt att medierna frmr genomfra en bevakning som underlttar medborgarnas mjlig-heter att gra vlgrundade stllningstaganden och att utkrva ansvar. Mediernas bevakning av den nationella valrrelsen har blivit freml fr terkommande granskningar. Nr det gller kommun- och landstingsvalen r tillgngen p studier och analyser betydligt mindre.

    Sveriges Kommuner och Landsting har drfr initierat och finansierat ett forskningsprojekt vid Demokratiinstitutet DEMICOM vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Rapporten har skrivits av medieforskarna Lars Nord och Gunnar Nygren och bygger p en innehllsanalys av mediernas bevakning av de lokala respektive regionala valrrelserna i fem kommuner och fyra landsting under de tre veckor som fregick valet. Frfattarna svarar sjlva fr innehllet i rapporten. Syftet r att ka kunskapen om mediernas bevakning av valrrelserna i kommuner och landsting. Det r vr frhoppning att rapporten ska inspirera till och utgra ett underlag fr diskussioner om mediernas roll i den lokala och regionala demo-kratin.

    Sveriges Kommuner och Landsting

    Lennart HanssonSektionen fr demokrati och styrning

  • Det finns gott om vetenskapliga studier som strker tesen att det moderna samhl-let i hg grad pverkas av mktiga massmedier. Det finns betydligt frre arbeten som mynnar ut i slutsatsen att moderna massmedier i strre utstrckning karakt-riseras av att vara prktiga n att vara mktiga.

    Under arbetet med den hr skriften har vi vid ett flertal tillfllen ftt omprva vr egen frutvarande hllning och vrt etablerade perspektiv p mediernas funk-tionsstt. Gng p gng har empirin i form av den systematiska innehllsanalysen presenterat resultat som varit verraskande och tankevckande.

    Det gr inte att tala om att medier bevakar en valrrelse p ett visst stt. I stllet bevakar en mngd olika medier valrrelsen p flera olika stt. Nr det gller de etablerade lokala massmedierna som dagstidningar, lokalradio och regional TV vilka sttt i centrum fr den hr analysen s r den generella bilden tydlig: Det rr sig till stor del om en statisk pliktrapportering p partiernas villkor och utan strre engagemang.

    Avsikten med den hr skriften r emellertid inte att leverera ett antal skolms-taraktigt beskftiga ppekanden om hur journalistiken ska vara. Den frgan stller vi oss ppna infr och hoppas i stllet att med den hr boken kunna initiera en viktig debatt mellan journalister, mediegare, politiker och medborgare om den lokala politiska journalistikens villkor. Det r ett viktigt mne, alltfr sllan disku-terat i vr tids storstadsdominerade medievrld.

    Skriften bygger p ett forskningsprojekt genomfrt hsten 2006 vid Demokra-tiinstitutet DEMICOM vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landsting. BoPer Larsson har dr bisttt oss med goda rd och vrdefulla synpunkter p materialet under arbetets gng. Vi vill ocks tacka forskningsassistenterna Jeanette Lozanovska och Anna-Sara Nyberg vid Demokratiinstitutet samt Eleonore Park Edstrm, Jesper Falkhei-mer, Maria Nygren och Maria Wigur vilka samtliga gjorde mycket viktiga insatser i samband med insamlingen av det omfattande mediematerialet.

    Junibacken och Krampan i april 2007Lars Nord och Gunnar Nygren

    Inledning

    Inledning

  • Prktiga massmedier

    Tisdagen den 29 augusti 2006 var en viktig dag fr de borgerliga politikerna i Landstinget i stergtland. Det var dagen d slutspurten mot ett maktskifte i landstinget skulle inledas.

    De fyra allianspartierna hade skrivit ihop sig om en vison fr landstinget som byggde p konkurrens inom sjukvrden och utlovade god vrd utan ker till alla. En ganska typisk borgerlig sjukvrdspolitik som nu skulle lanseras fr vljarna. Och jordmnen tycktes god missnjet hade under de senaste ren varit stort bland stgtarna med det s-ledda landstingets omstruktureringar i sjukvrden.

    Den 30 augusti blev det ordentligt genomslag i tidningarna: I lnets strsta tidning stgta Correspondenten presenterades visionen i en

    stor nyhetsartikel p de speciella valsidorna, partierna fick sjlva in en debattartikel som toppade debattsidan och ledarredaktionen gav dem sitt std i en underledare. Tidningens egen s-krnikr skrev om fromma frhoppningar.

    Den stora kollegan Norrkpings Tidningar (NT) fortsatte samma dag sin granskning av sjukvrden med en helsida om ortopedin, och en av valsidorna do-minerades av alliansens utspel (med vinkel p frdelarna fr Norrkping).

    ven i den lilla s-tidningen Folkbladet fick visionen bra utrymme med allian-sen p bild i en refererande artikel.

    Men i lokalradion och regional-TV blev det inget dr fick alliansen vnta till de srskilda sjukvrdsdebatterna veckan innan valet fr att presentera sin politik.

    S-majoriteten i landstinget hamnade p efterklken. Dagen efter sammankal-lade de till en presstrff fr att bertta hur bra sjukvrden fungerar. Folkbladet presenterade det stort med bild p glada socialdemokrater, medan NT gjorde en mindre bildls text lngst ner p sidan 14. I stgta Correspondenten syntes inte den socialdemokratiska motattacken alls.

    Denna hndelse var illustrativ fr den lokala journalistiken i valrrelsen 2006. Sjukvrden var d den i srklass strsta lokala valfrgan i stergtland. Under tre veckor publicerade de lokala medierna 146 artiklar och inslag om sjukvrden, och nstan hlften av allt som handlade om de lokala valen i stergtland kretsade kring sjukvrden. Publiciteten kring alliansens vision fr sjukvrden var bara en liten del av all denna publicitet. Men den r ett exempel p hur samspelet mellan medier och lokala politiker kan fungera ett exempel p medier som mest fung-erar som arena fr de lokala politikerna och dr journalistiken oftast handlar om nyhetsurval och referat.

    Mediernas bevakning av kommunval och landstingsval i Sverige har sllan studerats p ngot heltckande stt. Forskning runt mediernas roll i valrrelser

    . Den viktiga valrrelsen

  • har koncentrerats p riksdagsvalet och de stora nationella medierna samt storst-dernas dagstidningar (t.ex. Strmbck 2004; Asp 2006). Mediernas roll i de lokala valen har hamnat i skymundan, och slutsatser om hur de stora medierna bevakar riksdagsvalet har i debatten tagits som generella slutsatser som gller alla typer av medier och valrrelser p alla niver.

    I den hr skriften genomfrs en systematisk underskning av hur valen i fem kommuner och fyra landsting bevakades i dagstidningar, lokalradio och regional TV de tre sista veckorna fre valet 2006. I resultaten framtrder bde likheter och skillnader med mediernas roll i riksdagsvalet; likheter som till exempel syns i de satsningar p egna serier och granskningar som mnga lokala medier gr, men kan-ske frmst skillnader som pekar p att de lokala valrrelserna ser annorlunda ut i de lokala medierna n riksdagsvalet i de