7164 260 8

FoU-strategier i kommuner, landsting och regioner- delrapport två från IKA-projektet

författare: pernilla ohlin

Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

FoU-strategier i kommuner, landsting och regioner- delrapport två från IKA-projektet

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:Jonny Paulsson, tel 08-452 78 37 eller Lars Roswall, tel 08-452 79 25Sveriges Kommuner och Landsting.

Beställning av rapporten kan göras direkt på:tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se, under Publikationer.Pris: 95:- exkl. moms.

Sveriges Kommuner och Landsting

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

[email protected], www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting

Grafisk form och produktion KLF Grafisk Produktion

Tryck: KLF Grafisk Produktion, Stockholm, 2007

ISBN 978-91-7164-260-8

Under 2003 utarbetade Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (sedan 27 mars 2007, Sveriges Kommuner och Landsting), en forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner. Den utgjorde underlag till den forskningspolitiska proposition som kom våren 2005. Hösten 2003 presente-rades den statliga utredningen Innovativa processer (SOU 2003:90). I början av 2004 arrangerades tre seminarier där dessa två rapporter presenterades. Under seminarierna identifierades en rad aktiviteter kring FoU och innovativa processer i kommuner, landsting och regioner. Idén om ett projekt i syfte att identifiera, kartlägga och analysera dessa aktiviteter föddes (IKA-projektet).

Dalarnas forskningsråd fick under 2004 i uppdrag av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbun-det att genomföra projektet. Det är uppdelat i flera delar; en första del genomfördes under 2004-2005 där fokus låg på de lokala och regionala FoU-enheterna i kommuner, landsting och regioner. Ansvarig för hela projektet är Thomas Tydén, delrapporten författades av Peter Möller.

Våren 2006 startade Sveriges Kommuner och Landsting arbetet inför den kommande forskningspo-litiska propositionen som aviseras till hösten 2008 genom att arrangera en serie regionala seminarier. Vid dessa var bl.a. en viktig fråga för förbundet vad innehållet i IKA-projektets del 2 skulle innehålla. Utifrån input vid dessa seminarier och andra kontakter med medlemmarna uppmärksammades att det pågick ett antal intressanta processer bland medlemmarna kring att formulera olika slags forskningsstra-tegier, såväl inom landstingen som inom vissa regioner och med olika fokus. Förbundet beslutade sig för att uppdra åt Dalarnas forskningsråd att identifiera, kartlägga och analysera dessa regionala forsknings-strategiska processer.

Syftet med denna andra delrapport är att titta närmare på var det finns regionala forskningsstrategier, belysa processen att ta fram dem samt även försöka ge en bild av Sveriges Kommuner och Landstings roll i att stödja dylika processer. Arbetet har pågått under 2006 och 2007 och delrapporten är skriven av Pernilla Ohlin.

Stockholm, juni 2007

Jonny Paulsson, Lars RoswallFoU-samordnare och sekreterare i ForskningssekreterareSveriges Kommuner och Landstings FoU-råd Sveriges Kommuner och Landsting

Förord

FoU-strategier i kommuner, landsting och regioner

� Innehållsförteckning

Sammanfattning .........................................................................................................................................5

Studiens syfte och metod ..........................................................................................................................6

FoU-strategier i fem regioner:

Mittsverige, Norrbotten och Västerbotten, Sydsam, Skåne samt Östergötland .....................................7Norrbotten och Västerbotten................................................................................................................................. 7”En forskningsstrategi för Mittsverige” ................................................................................................................ 7Samverkan i Sydsverige (SydSam) i Samhälleligt motiverade forskningsplattformar (SMRP) .................. 8Region Skåne ............................................................................................................................................................. 9Östergötland, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) ...................................................................... 9

Strategier under utveckling ...................................................................................................................... 10Dalarna (Region Dalarna och Dalarnas Forskningsråd) .................................................................................. 10Örebro (Landstinget och Regionförbundet i Örebro län) ............................................................................. 10

Landstingen ...............................................................................................................................................11Landstinget Blekinge ...............................................................................................................................................11Landstinget Dalarna (under remiss t o m 2007-05-07): ...............................................................................11Forskningsrådet i Södra Sverige (FORSS) ...........................................................................................................11Landstinget Gävleborg ...........................................................................................................................................11Landstinget Halland ............................................................................................................................................... 12Landstinget i Jönköpings län ................................................................................................................................ 12Landstinget i Kalmar län ........................................................................................................................................ 12Norrbottens läns landsting ................................................................................................................................... 13Norrlandstingen (Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland) ............................................ 13Region Skåne ........................................................................................................................................................... 13Landstinget i Sörmland .......................................................................................................................................... 13Landstinget Västernorrland .................................................................................................................................. 14Västra Götalandsregionen ..................................................................................................................................... 14Landstinget i Östergötland ................................................................................................................................... 14Örebro läns landsting ............................................................................................................................................ 15

Slutsatser och reflektioner ....................................................................................................................... 16Viktiga frågeställningar .......................................................................................................................................... 16”Att hämta hem pengar från Bryssel” ................................................................................................................. 16Vilken roll har SKL? ................................................................................................................................................. 17

Referenser ................................................................................................................................................. 18Intervjupersoner ...................................................................................................................................................... 18Länkar till FoU-strategier (regioner) ....................................................................................................................19

Länkar till FoU-strategier (landsting) ...................................................................................................... 19

Innehållsförteckning

Sammanfattning �

Många kommuner och regioner saknar i dagsläget forsknings- och utvecklingsstrategier (FoU-strate-gier). Enligt denna studie finns det sju regioner som har eller har påbörjat ett arbete med att definiera viktiga gemensamma forskningsfrågor. Det finns inget öppet motstånd till dem, tvärtom tycker många av de intervjuade vid olika FoU-organisationer, kommuner, regioner och landsting att ett politiskt förankrat dokument vore till hjälp för skapa fokus och samarbete kring forskningsfrågor i den offent-liga sektorn. Ändå saknar de flesta regioner ett helhetsgrepp kring dem vilket resulterar i att landsting, kommuner, regionförbund och andra forskningsutövande verksamheter ofta lever sina egna liv. Viktiga frågor som lyfts fram av flera intervjupersoner är dels vilka aktörer som ska ingå i en process att ta fram en forskningsstrategi, dels vem som ska samordna arbetet. I stort finns en ökande vilja att samarbeta över gränserna, och det syns i de flertal småprojekt som drivs i gemensam regi av högskolor, landsting och regionförbund. De flesta landsting har en forskningsstrategi- eller policy, vilka skiljer sig åt både till innehåll och till utformande.

Sammanfattning


� FoU-strategier i fem regioner

Studiens syfte och metod

Den här studien är den andra delen av det pågående projektet med identifiering, kartläggning och analys av FoU-aktiviteter i kommuner och landsting (IKA-projektet). Studien tittar närmare på var det finns regionala FoU-strategier och hur det gick till när de skrevs. Den tar också upp frågor kring FoU-stra-tegier, regionsamarbete och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) roll i samordning och stöd när det kommer till FoU-strategier. Med FoU-strategi menas i denna studie ett dokument som på något sätt definierar vilka forskningsfrågor som är viktiga i en region och där flera olika aktörer har samrått kring frågan. Frågan har ställts ganska öppen för att fånga in så mycket material som möjligt.

Kartläggningen är baserad på telefonintervjuer med representanter för FoU-enheter, landsting och region-förbund runt omkring i landet, se bilaga. Internet har också varit en viktig källa, likaså strategierna i sig.

FoU-strategier i fem regioner �

Norrbotten och Västerbotten

Strategin vid namn ”FoU-samverkan på EU-arenan för Norrbotten och Västerbotten” är framtagen på uppdrag av North Sweden och har inneburit ett samarbete med länsstyrelserna, landstingen och kom-munförbunden i båda länen liksom Företagarna i Norrbotten, Företagarna i Västerbotten, Norrbottens Handelskammare, Luleå tekniska universitet samt Umeå universitet.

Syften med arbetet är att ta tillvara alla de möjligheter som EU erbjuder i form av ekonomiska resurser, nätverk, samarbetsprojekt m.m. och att ge regionen en tydligare profil på den europeiska arenan inom FoU-området och därmed underlätta för North Sweden att fokusera sitt arbete inom FoU-området.

Mål med arbetet är bland annat att:

Stärka samverkan forskning-näringsliv-offentlig sektor.Öka regionens tillväxt genom att underlätta kommersialisering av forskningsresultat.Öka regionens forskningsfinansiering genom deltaganden i EU-program, till exempel EU:s sjätte ramprogram för forskning och utveckling.

Arbetets utgångspunkt har bland annat varit att hitta fokusområden som påtagligt stärker regionen. Däribland finns:

Nya teknologier (e-hälsa, e-demokrati m fl),Testverksamhet (fordon, fordonskomponenter)Bioteknik (biomedicin, växtbioteknik)Trä (träteknik, design)Gruv och mineral (bergteknik, processteknik)

Initiativet kom 2002 från North Swedens direktör och FoU-ansvarige efter tankar om att regionen måste klargöra vilka FoU-områden som den vill att organisationen ska arbeta för i sin lobbying i EU. Förslaget till FoU-samverkan har tagits fram med hänsyn till andra strategiarbeten i regionen och är en förlängning av Tillväxtprogrammen. Delar av innehållet i strategin finns avspeglat i Norrbottens och Västerbottens Regionala tillväxtprogram.

”En forskningsstrategi för Mittsverige”Mittsverige (Västernorrland och Jämtland) har en forskningsstrategi som ägs av samarbetsorganen i länen: Mittuniversitetet, Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland, Samverkansforum i Väster-norrlands län samt Regionala rådet i Jämtlands län. Syftet är att lyfta fram forskningsområden som är gemensamma för ett flertal av de regionala aktörerna, stärka regionens möjligheter att attrahera forsk-nings- och utvecklingsverksamhet och finansiering samt tydliggöra bilden av regionens profilområden. I skrivande stund är den ute på remiss, men beräknas vara antagen av samtliga parter under våren 2007.

···

·····

FoU-strategier i fem regioner: Mittsverige, Norrbotten och Västerbotten, Sydsam, Skåne samt Östergötland


� FoU-strategier i fem regioner

Initiativet till forskningsstrategin kom från Europaforum Norra Sverige, efter att synpunkter kommit fram att Mittsverige behövde en liknande strategi som North Sweden tog fram 2005 (se föregående av-snitt), för att hela norra Sverige bättre skulle kunna synliggöras i skrivelser till EU-kommissionen. Dess-utom hade ett flertal röster från olika organisationer påpekat att samtliga aktörer i regionen hade någon form av strategi för FoU men att de skilde sig åt i struktur och form. Det fanns därför ett värde i en samlad strategi där de gemensamma punkterna kunde belysas bättre. Under hösten 2005 bildade således kommunförbunden i Västernorrland och Jämtland en arbetsgrupp för att ta fram ett utkast. Strategin innehåller ett antal profilområden som är gemensamma för länets aktörer och som bedömts vara viktiga:

Digitala samhällenSkogen som resursUpplevelser och idrottVälfärdssamhällets utmaningar

Under vart och ett av profilområden finns beskrivningar av länets förutsättningar samt exempel på konkreta forskningsprojekt som pågår eller skulle kunna pågå. Existerande och potentiella aktörer står också utnämnda under profilområdena. Värt att lägga märke till är att landstingen i Västernorrland och Jämtland står utanför strategin, då de som en del av de fyra nordligaste landstingen har gått samman i ett separat samarbete (se sid.12). Processen med att ta fram strategin beskrivs som mycket positiv och dynamisk. Däremot fanns en viss frustration över att samarbetet med Länsstyrelsen inte löpte på lika smidigt som med de andra aktörerna, mycket på grund av skillnad i ”tankesätt och kultur”.

Samverkan i Sydsverige (SydSam) i Samhälleligt motiverade

forskningsplattformar (SMRP)SMRP är ett koncept som Sydsam tillsammans med SKL länge drivit för att det ska bli en del i EU:s sjunde ramprogram för FoU (FP7). Syftet är att skapa en mötesplats för forskare, slutanvändare, finan-siärer och offentliga aktörer. Dessa ska tillsammans definiera gemensamma problem för forskning och sedan följa processen och lättare få ut resultaten till samhället och slutanvändarna. SydSam är med som en av flertal europeiska regioner som ansöker om utrymme och pengar för att skapa strukturer och plattformar för samhällsrelaterad forskning, och slutligen också en forskningsagenda med gemensamma forskningsfrågor. I skrivelser till Europeiska kommissionen har SydSam framhållit följande viktiga forskningsfrågor:

Den åldrande befolkningenMigration och integrationUngdomars livssituationDet låga födelsetalet i Europa

I skrivelserna lägger SydSam även fram viktiga kriterier för väl fungerande sociala forskningsplattfor-mar, bland annat tvärsektionellt tänkande och långsiktighet. I arbetsgruppen för SMRP-arbetet finns alla lärosäten, kommunförbund, regioner och landsting i Sydsverige. Arbetet har pågått sedan mitten av 2005 och i slutet av 2006 gav det resultat: skrivningar om att utlysa medel för s.k. Sociala plattformar för städer och social sammanhållning (Social Platforms for Cities and Social Cohesion) fanns nu med i FP7 i den del som rör Samarbete inom temat Samhällsvetenskap och Humaniora. Under våren 2007 gick arbetet in i en intensiv fas där en ansökan till FP7 förberetts. Förutom SydSam som koordinerar projekt-ansökan och SKL, inkluderas i projektansökan ytterligare tio partners från Frankrike, Tyskland, Storbri-tannien, Italien, Spanien, Tjeckien, Rumänien och Grekland.

····

····

FoU-strategier i fem regioner �

En medarbetare i Sydsams kansli beskriver en vilja hos samtliga parter att vilja satsa på forskning som verkligen används och ”att på allvar bli medlemmar i EU”. Synpunkter som också har framkommit är att eftersom så många FoU-enheter är utförarinriktade, är det lättare för högskolor att tänka strategiskt kring forskningsfrågor. På grund av sin breda sammansättning har därför samarbetet i arbetsgruppen fungerat bra.

Region SkåneRegion Skåne har en tillväxtinriktad forskningspolicy som beskriver processer kring samverkan med en rad strategiska planer för regionen, bland annat utvecklingen av kluster kring functional foods och att stärka integreringen av den medicinska forskningen vid de olika universiteten. En målsättning är att Region Skåne år 2010 ska vara en framstående aktör inom forskning och utveckling, med en helhetssyn och ett gott samarbete mellan forskare, näringsliv och offentliga aktörer.

Policyn skrevs 2003 efter att den politiska forskningsberedningen i regionförbundet givit FoU-enhe-ten ett uppdrag att skriva en gränsöverskridande, otraditionell handlingsplan. Inte bara den kliniska forskningen skulle få utrymme, utan också den forskning som bedrivs av det offentliga tillsammans med näringslivet. Den politiska forskningsberedningen bildades år 2001 på initiativ av FoU-enheten med syfte att bättre upplysa politiker om hur FoU fungerar och för att få politisk förankring i de beslut som enheten fattar.

Östergötland, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS)Vid CKS kansli genomförs ett projekt vid namn ”Östergötlands kommuner formar en lokalt förankrad forsknings- och utvecklingspolitik”. Projektets syfte är att studera och bidra till utvecklingen av lokal forskning och utvecklingspolitik. Projektet ingår i ett FoU-program om Innovativa kommuner, lands-ting och regioner, finansierat av VINNOVA, SKL och Trygghetsfonden för kommuner och landsting. Producerade rapporter utges i en egen serie från 1995 och framåt som kallas ”Innovativa kommuner”. Bland rapporterna kan nämnas ”Kommunal utvecklings- och forskningspolitik” från 2006, som bland annat tar upp hur kommunala forskningsresultat används.


10 Strategier under utveckling

Dalarna (Region Dalarna och Dalarnas Forskningsråd)Initiativet togs av chefen för Dalarnas forskningsråd, Thomas Tydén, efter ett SMRP-seminarium i Bryssel i februari 2006, där han bland annat tog del av Mittsveriges FoU-strategi och på så sätt fick idén att skapa en strategi i Dalarna. I mars beslutade så DFR:s styrelse att verka för att en FoU-strategi med kopplingar till Dalastrategin skulle tas fram, som är en politiskt förankrad utvecklingsplan för regionen med olika definierade temaområden.

Med ekonomiskt stöd från Region Dalarna arbetar nu en konsult med strategin och målsättningen är att slutföra den vid utgången av 2007. Relevanta regionala planerings- och strategidokument ska gås igenom för att skapa en bild av vilka krav och behov på FoU som kan identifieras. Strategin utgår från de olika kunskapsbehov som finns för att realisera målsättningarna i Dalastrategin.

Örebro (Landstinget och Regionförbundet i Örebro län)Diskussioner har påbörjats om en gemensam regional FoU-strategi. Initiativet togs 2006 av regionför-bundets direktör och landstingets forskningschef eftersom det i landstingsnämndens ambition ligger att skapa en sammanhållen strategi för regionen. Arbetet befinner sig i begynnelsefasen, och det var meningen att ett första seminarium med politiker och tjänstemän skulle ha hållits i april 2007. Detta fick dock ställas in p.g.a.. för få anmälda.

Strategier under utveckling

Landstingen 11

Av Sveriges arton landsting och två regioner är det klar majoritet som har en forskningsstrategi eller policy (se sammanfattningar nedan). Dokumenten skiljer sig dock ganska mycket åt, då en del fokuse-rar på själva forskningen och andra mer på FoU-enheternas roll. I de landsting/regioner som inte har någon strategi motiveras detta med att FoU-enheterna i sig har verksamhetsplaner eller att forskningen är så pass spridd att det inte går att komprimera till ett enda dokument. Vid ett landsting ansåg forsk-ningschefen att FoU inte ska ”styras” via ett strategidokument utan måste komma från personalens eller externa forskares egna idéer, och att visionsdokument är förgängliga. Andra förklaringar är att arbetet pågår eller att en omorganisation är på gång.

Landstinget BlekingeIngen policy eller strategi finns, däremot ett antal prioriterade forskningsområden som ligger i fas med hur sjukdomsbilden i samhället förändras. De närmaste åren satsar de särskilt på forskning kring:

kvinnors hälsaåldrandets sjukdomarmötet med patienter med bestående funktionshinder och deras anhörigade hälsofrämjande insatsernas effekter

Landstinget Dalarna (under remiss t o m 2007-05-07)Visionen är att ”all verksamhet och verksamhetsförändringar grundas på evidensbaserad kunskap och att många medarbetare är engagerade i forsknings- och utvecklingsarbetet samt att forsknings- och utveck-lingsarbetet naturligt ingår i all verksamhet”. Målsättningar är bland annat att nuvarande sex doktorand-tjänster utökas till tio och att två docenttjänster på vardera 50 procent ska inrättas.

Forskningsrådet i Södra Sverige (FORSS)Landstingen i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län (Sydöstra Sjukvårdsregionen) och Hälsouniver-sitetet i Linköping har gemensamt tagit initiativet till en förstärkning av den kliniska patientnära FoU-verksamheten i regionen. FORSS övergripande syfte är att åstadkomma en förstärkt regional samverkan inom forskning och utveckling särskilt inom kliniska och patientnära problemområden. FORSS skall också bidra till effektivare användning av tillgängliga FoU-resurser, fördjupad FoU-dialog i regionen, snabbare och bättre kunskapsspridning samt bättre samverkan och högre kvalitet i vården.

Tyngdpunkten skall ligga på patientnära klinisk forskning, men även utvecklingsprojekt med mer all-män vetenskaplig potential, samt folkhälsoinriktade projekt kan beviljas medel. Årligen anslås totalt 20 miljoner kronor till FORSS.

Landstinget GävleborgSyftet med policyn är att Landstinget Gävleborg ska ge förutsättningar och aktivt verka för att forsk-ning och utvecklingsarbete ska bedrivas inom samtliga verksamheter så att kvaliteten ständigt förbätt-ras.

····

Landstingen


12 Landstingen

Framgångsfaktorer är bland annat att man satsar resurser på forskning och utveckling samt en kreativ och FoU-positiv arbetsmiljö. Intern och extern samverkan runt FoU-frågor är också viktigt samt kompe-tenta och utvecklingsbenägna ledare och medarbetare.

Målen är bland andra att forsknings- och utvecklingsarbeten bedrivs inom alla verksamhetsområden, att första linjens chef i hälso- och sjukvården har god kompetens inom området vårdvetenskap eller motsvarande och att inom all förvaltnings- och verksamhetsledning finns forskarkompetens. Vidare ska beslut som medför organisatoriska och/eller metod/processförändringar baseras på väl grundad kunskap och betydelsen av forskning och utveckling tydliggörs i landstingets program för ledarutveckling. Det är också viktigt att det finns en väl fungerande samverkan avseende forskning och utveckling såväl inom landstinget som med kommuner, högskolor, universitet och andra landsting. Till dessa mål finns också en rad konkreta aktiviteter som det finns ansvariga personer kopplade till.

Landstinget Halland Syftet med Landstinget Hallands satsning på forskning och utveckling (FoU) är att:

Höja personalens kompetensGe fler personalkategorier förutsättningar att bedriva FoUSkapa goda förutsättningar för en verksamhetsinriktad FoUGe möjlighet till större andel omvårdnadsforskning, folkhälsovetenskaplig forskning samt forskning inom den gröna sektorn utöver den medicinska/naturvetenskapliga FoU-verksam-hetenFoU ska leda till praktiska resultat och skapa bättre möjligheter och att möta framtida krav på hälso- och sjukvården och basnäringarna inom den gröna sektorn.

Det finns fyra FoU-enheter vid landstinget och dessas uppgifter är att ge stöd och vetenskaplig handled-ning till projektansvariga samt anordna utbildning inom forskningsmetodik. Bland annat ska de förgran-ska projekt till Vetenskapliga rådet samt se till att resultaten sprids inom Landstinget Halland. De ska också ha ge epidemiologiskt och administrativt stöd till dem som bedriver FoU. Vidare ska personalen erbjudas utbildning i forskningsmetodik och folkhälsovetenskap.

Landstinget i Jönköpings länFoU i Landstinget i Jönköpings län är uppdelat så att forskning ligger på Futurum, en akademi för hälsa och vård, medan utveckling ligger på Qulturum, ett centrum för utveckling och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård och tandvård. Futurum har ingen strategi eller policy, utan ett balanserat styrkort som pekar ut dess uppgift och målgrupper. Bland annat ska Futurum verka för att ”långsiktigt behålla och rekrytera vårdpersonal och att landstingets behov av klinisk utbildning och FoU tillgodoses i en landstingsgemensam utveckling”.

Landstinget i Kalmar länI april 2007 fattas beslut om att anta ett samlingsdokument för alla landstingets policies som ersätter tidigare dokument. Ambitionen med översynen är att minska antalet policydokument och få ett fåtal av mera generell karaktär. I dokumentet tas rubrikerna kvalitet och säkerhet, personal, IT, miljö, ekonomi och förvaltning samt kommunikation upp. Det finns inget särskilt avsnitt om FoU.

····

·

Landstingen 13

Norrbottens läns landstingFoU-policyn innehåller visioner och mål för forskningsverksamheten, strategiska riktlinjer för FoU-en-heten samt en inventering av landstingets organisation, resurser och aktiviteter inom den kliniska och verksamhetsanknutna hälso- och sjukvårdsforskningen. Bland annat nämns de starkaste forsknings-områdena, som stöds av Norrbottens läns landsting. De utgörs dels av forskning inriktad på specifikt norrländska sjukdomar, dels av två epidemiologiska forskningsprogram som rör hjärt-kärlsjukdomar och obstruktiva lungsjukdomar.

Norrlandstingen (Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland)Norrlandstingen har ett uppdrag från förbundsdirektionen att ta fram en gemensam FoU-strategi. Detta är dock lagt på is p.g.a.. omprioriteringar och tidsbrist. Dessutom hävdas svårigheter med att synkroni-sera den eventuella strategin med de befintliga på respektive landsting, eftersom de är olika och i vissa fall inte existerar.

Däremot finns en policy rörande hur medlen i Visare Norr ska användas, som är ett forskningsanslag tillgängligt för projekt i de fyra landstingen. Huvudsyftet med Visare Norr är att stimulera till forsk-ning i samverkan mellan anställda i norrlandstingen och universiteten i norra sjukvårdsregionen och därigenom bidra till utvecklingen av en effektiv hälso- och sjukvård genom spridning och tillämpning av vetenskapliga rön samt en hög kvalitet i utbildning av vårdpersonal för norrlandstingen. För 2007 har medel på 2,5 miljoner kronor avsatts och för att få anslag till ett forskningsprojekt krävs ett samverkans-projekt med anställda från minst två av regionlandstingen.

Region SkåneRegion Skåne hänvisar till sin forskningspolicy, som finns beskrivet tidigare i den här studien. I policyn ingår samtliga verksamhetsområden som region Skåne ansvarar för.

Landstinget i SörmlandEn översyn över FoU-verksamheten finns just nu ute på remiss och kommer att fattas beslut om i maj 2007. Sedan 2006 har en ny FoU-organisation successivt byggts upp och i det arbetet har ingått en samordning av landstingets olika FoU-aktiviteter, som nu ligger samlade inom en enhet – FoU-centrum. Under 2005 och 2006 har följande mål uppnåtts, i linje med beslut från Landstingsstyrelsen i Sörmland:

Ett avtal med Uppsala universitet har upprättats som ger Landstinget Sörmland tillgång till den akademiska infrastrukturen.Ett samlat FoU-centrum har utvecklats till en stödfunktion till landstingets verksamheter.Den kliniska och patientnära forskningen har stärkts och fler anställda ges möjligheter att delta i FoU-verksamhet.Litteraturstöd för anställdas kompetensutveckling har stärkts genom att biblioteksverksam-heten vid de fyra sjukhusbiblioteken har knutits till FoU-centrum.Program för forskarutbildning och postdoc-tjänster har kunnat sättas igång. Genom utbild-ningsinsatser förstärks kompetensen hos anställda att själva kunna driva och genomföra FoU-projekt.

·

··

·

·


1� Landstingen

Landstinget VästernorrlandSyfte med landstingets FoU-verksamhet speglar Landstingets verksamhetsidé i skriften ”Liv och Hälsa i Västernorrland”, som innehåller tre mål som i verksamheten bryts ner till operativa/mätbara mål:

Folkhälsa och god livsmiljöEffektivare verksamhetGod kvalitet

Landstingets FoU-verksamhet är ett viktigt verktyg för att stödja och utveckla denna verksamhetsidé genom att utveckla landstingets alla verksamheter genom tillämpad forskning. Detta sker genom att stödja och stimulera i första hand verksamhetsanknuten FoU och att skapa möjligheter för FoU-arbete inom samtliga verksamhetsområden i landstinget.

Varje produktionsenhet bör ha tillgång till en lokal forsknings- och utvecklingsenhet (FoU-enhet). De lokala FoU-enheterna skall kunna stödja och hjälpa alla personalkategorier inom förvaltningen vad gäl-ler forsknings- och utvecklingsprojekt.

Västra GötalandsregionenSedan april 2007 finns ett regionalt råd för samtliga FoU-råd och FoU-enheter under Västra Götalands-regionen. Den har som uppgift att formulera ett gemensamt uppdrag, titta över organisationen inom FoU-verksamheter samt finna samverkan och samordning i olika frågor.

Den komplicerade strukturen för regionens FoU-engagemang motiverade Regionstyrelsen att ge regiondirektören uppdraget att beskriva dess innehåll, finansiering och organisation. Skriften ”FoU för tillväxt i Västra Götalandsregionen” är en inventering och en kartläggning av FoU i regionens hälso- och sjukvårdsverksamheter. Den tar upp strategiska frågeställningar såsom definitionen av forskning kontra utveckling och varför ett kliniskt forskningssystem skulle öka potentialen för större kliniska prövningar i samverkan med läkemedel- och medicinteknisk industri. Den ger också förslag på investeringar och satsningar, bland annat formandet av ett regionalt branschprogram och plattform vid namn Healthcare Life Science- Innovativ Sjukvård för Tillväxt, för att underlätta innovationer och stimulera samverkan mellan sjukvård, klinisk forskning och företag.

Landstinget i ÖstergötlandÖstergötlands läns landsting har en övergripande policy som riktar in sig på den FoU som stödjer landstinget i sin roll som huvudman för hälso- och sjukvård, som ägare/arbetsgivare och som regional aktör. Detta innebär i sig ett tydliggörande av rollfördelningen mellan den akademiska forskningen och landstingets engagemang.

Vidare ska FoU såväl bidra till att utveckla hälso- och sjukvården, som till att skapa intressanta och attraktiva arbetsplatser och arbetsinnehåll. Detta förutsätter dock att fler anställda än idag ges möjlighet att delta på olika sätt och att visionen om Universitetssjukhuset i Östergötland hålls levande.

···

Landstingen 1�

Örebro läns landstingVisionen ”Forskningsförankra vården - vårdförankra forskningen”, vilket innebär att all forskning och utbildning i Örebro läns landsting (ÖLL) ska kännetecknas av att:

Den är klinisk och patientnära med hög relevans för ÖLL.ÖLL samarbetar med Örebro universitet och med länets kommuner för att stärka den medi-cinska forskningen och utbildningen samt stärka utvecklingen i regionen.Forskare finansierade av ÖLL har en klinisk förankring och är kliniskt verksamma.Ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och att etik och genusperspektiv är självklara inslag i forskningen.Ett evidensbaserat arbetssätt tillämpas i all hälso- och sjukvård inom landstinget.

För att uppfylla visionen arbetar de med ett antal prioriterade forskningsområden, bland annat bassjuk-vård, högspecialiserad sjukvård, den samtida ohälsan samt evidensbaserad vård. Strategin beskriver också behovet av en sammanhållen forskningsverksamhet i landstinget som utgår från medborgarnas behov och ser landstinget och länet som en enhet. Särskilda satsningar under de kommande åren är ett ökat ar-bete för jämställdhet i forskningen och för ett genusmedicinskt perspektiv. Ett antal starka forsknings-miljöer bör byggas upp och yngre forskare stimuleras till fortsatt forskningsengagemang. Forskningens betydelse i landstingets alla verksamhetsled betonas.

··

··

·


1� Slutsatser och reflektioner

Det övergripande intrycket efter att ha intervjuat nyckelpersoner i de olika forskningsutövande organi-sationerna är att ett fåtal regioner har ett gemensamt grepp kring forskningsfrågor. De regioner som har arbetat med de här frågorna visar ett stort intresse och engagemang för forskningens betydelse för regio-nal utveckling och ser gärna att den offentliga sektorn satsar mer på samordning av FoU. De strategier som finns skiljer sig åt väsentligt, då vissa är detaljerade och konkreta, andra mer övergripande. Vidare har en del strategier som syfte att synliggöra regionen på den europeiska forskningsarenan, medan andra fokuserar på områden som är viktiga för den regionala utvecklingen.

FoU tas upp i ett flertal regionala utvecklingsprogram (RUP) och tillväxtprogram (RTP), men oftast på en övergripande nivå. I Västerbottens och Norrbottens län finns exempel på hur de regionala FoU-stra-tegierna har fått ligga till grund för FoU-skrivelser i RUP och RTP. Även i Dalarna arbetar man utifrån regionens RUP.

Viktiga frågeställningarUnder samtal med intervjupersonerna för denna studie har ett antal frågeställningar och synpunkter kommit upp som rör forskningsarbete och samordning aktörer emellan. Viktiga frågor som dök upp nästan omedelbart var:

Vad är syftet med en FoU-strategi?Vad ska räknas som en FoU-strategi?Vad är en bra strategi och vad ska den innehålla?Vilka ska vara med i processen med att ta fram en strategi när så många olika aktörer på så olika nivåer sysslar med FoU?

De flesta var dock eniga om att den bör vara politiskt förankrad och att både näringsliv och det offent-liga ska stå bakom den.

Majoriteten av landstingen har en uppdaterad FoU-strategi eller policy. En del av de intervjuade mot-satte sig att landstingen skulle vara involverade, en del tyckte att det vore ett misstag att låta dessa stå utanför, då de ofta är motorn i forskningsarbetet. Vilken roll spelar egentligen landstingen i att driva på forskningen ute i kommunerna? Ett flertal av dem som intervjuades påpekade att ”tänket och drivet” saknas på kommunal nivå och att det inte var finansiering som satte stopp för lyckade forskningsprojekt. En annan viktig fråga är den om regionförbundens roll i samordning av forskningsfrågor. Är det kanske deras roll att ta samordningsansvaret eftersom alla kommuner och landstinget finns representerade där?

Kartläggning av forskning i en region är en förutsättning för en bra regional strategi. Vilken forskning bedrivs och av vem? Ju större län, desto mer bristfällig ter sig kommunikationen FoU-organisationer emellan. Så är också ofta fallet mellan FoU i näringslivet och i det offentliga.

”Att hämta hem pengar från Bryssel”I tre av de sju regioner som har ett gemensamt grepp kring FoU-frågor är det EU-pengar som har varit moroten i arbetet. Norrbotten och Västerbottens, Mittsveriges och Samverkan i Sydsveriges (Sydsams) arbete har sina rötter i viljan att ta del av EU:s forskningspengar samt att profilera sig på ett europeiskt plan. Samarbete och fokus kring forskningsfrågor gör det lättare att sätta Sverige och de aktuella regio-nerna på kartan och underlättar långsiktighet och samtal över organisationsgränserna. Som en intervju-person uttryckte det: ”Nu har vi mycket större chanser att hämta hem pengar från Bryssel.”

····

Slutsatser och reflektioner

Slutsatser och reflektioner 1�

Vilken roll har SKL?De flesta är eniga om att SKL:s roll är att vara dörröppnare och, som en intervjuperson uttryckte det, ”strategisk korridorröjare i Stockholm” eftersom det ibland är svårare att etablera kontakt med natio-nella organisationer än i Bryssel. Några menar också att det inte är självklart att SKL ska medverka i fotarbetet med forskningsstrategier på regional nivå, eftersom det arbetet bör komma underifrån för att ha en chans att överleva långsiktigt. Några av dem som intervjuades anser att SKL inte heller behövs när det kommer till kontakter med EU och Bryssel, eftersom det redan finns etablerade sådana genom olika svenska representationskontor. Andra tyckte att SKL fungerar bra som ett påverkansorgan när det kommer till utrymme i EU:s sjunde ramprogram, och att SKL:s ställning möjliggjorde samtal på nivåer som kommunerna och landstingen inte klarar av lika bra var för sig. Att medverka till att få fler politiker och tjänstemän från kommuner och landsting och regioner att samverka på statlig nivå är också något som SKL skulle kunna arbeta för. En annan viktig uppgift är också att ytterligare uppmuntra samarbete mellan lärosäten och kommuner, landsting och regioner. Detta kräver ett nytänk kring varför forskning på kommun/regionnivå är viktig och vad forskning på den nivån kan leda till för nytta i slutändan.


1� Referenser

IntervjupersonerMay Andersson, Kommunförbundet VästernorrlandBoel Andersson-Gäre, Futurum, Landstinget i Jönköpings länMats Bengtsson, Dalarnas ForskningsrådHåkan Brynielsson, Regionförbundet i Kalmar länLena Chirico, FoU IFO Uppsala länTorbjörn Ektröm, FoUU Stockholms Läns LandstingMats Eriksson, Landstinget ÖrebroMats Falck, North SwedenBirgitta Grahn, FoU Välfärd i Södra SmålandEwa Grodzinsky, FoU-enheten, Landstinget ÖstergötlandBirgitta Götman, Landstinget DalarnaElisabeth Hajtowitz, FoU i VästAnders Holmén, Landstinget HallandMarie-Ann Högman, FoU, Landstinget GävleborgMia Jormfeldt, FoU, Region HallandLeif Knutsson, informationschef, Landstinget i KalmarKaren Lagerkrantz, FoU SkåneJerzy Leppert, chef Centrum för klinisk forskning, Landstinget i VästmanlandMaria Lindbom, Regionförbundet i Kalmar län/SydSamTomas Ljungberg, föreståndare FoU-Centrum SörmlandPeter Lönnroth, bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra GötalandsregionenGunilla E Magnusson, FoU-Enheten, Stockholms StadHans Malker, FoU-centrum, Landstinget VästernorrlandBo-Eric Malmvall, chef för Futurum, Landstinget i JönköpingTorbjörn Midunger, förbundsdirektör, NorrlandstingenMarianne Omne-Pontén, Centrum för klinisk forskning, DalarnaMagnus Rahm, chef, Kompetenscentrum, Landstinget BlekingeJeanette Sundberg Granlund, FoU-Centrum, Landstinget VästernorrlandTomas Svensson, FoU-enheten, Landstinget SörmlandÅke Thörn, FoU-ledare, Norrbottens läns landstingTomas Tydén, Dalarnas ForskningsrådArne Ullman, Regionförbundet i Jönköpings länIngvar Wiberg, Region SkåneUlf Önnerhag, Region Blekinge

Referenser

Referenser 1�

Länkar till FoU-strategier (regioner)FoU-samverkan på EU-arenan för Norrbotten och Västerbotten: www.northsweden.org/Sve/Doku-ment/Filer/FoU-samverkan_Falck.doc

Mittsverige:www.y.komforb.se/Filer/regionalforskningsstrategi-remissupplaga.pdf

Region Skåne:www.skane.se/upload/Webbplatser/FoU/Dokument/ORG.Foupolicytillaggjan05.pdf

Sydsams skrivelser till EU-kommissionen:www.sydsam.se/english/SMRP.asp

Länk till Centrum för kommunstrategiska studier, CKS och Innovativa kommuner:www.isak.liu.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5145&a=30499

Länkar till FoU-strategier (landsting)FORSS: www.forss.ltkalmar.seGävleborg: www.lg.se/upload/epi/fou-forum/Policy.pdfHalland: www.lthalland.se. Sökord ”FoU-policy”.Norrlandstingen: www.norrlandstingen.nuVästernorrland: http://193.235.70.189/fou/POLICY1.pdfVästraGötalandsregionen: http://extra1.vgregion.se/politiskadokument_/default.htmÖstergötland: www.lio.se/upload/6071/Slutversion%20policy.docÖrebro: www.orebroll.se/forskningsstrategi

Våren 2006 startade Sveriges Kommuner och Landsting arbetet inför den kommande forskningspolitiska propositionen som aviseras hösten 2008 genom att arrangera en serie regionala seminarier. Vid dessa var bl.a. en viktig fråga för förbundet vad innehållet i IKA-projektets del 2 skulle innehålla. Utifrån input vid dessa seminarier och andra kontakter med medlemmarna uppmärk-sammades att det pågick ett antal intressanta processer bland medlemmarna kring att formulera olika slags forskningsstrategier, såväl inom landstingen som inom vissa regioner och med olika fokus. Förbundet beslutade sig för att uppdra åt Dalarnas forskningsråd att identifiera, kartlägga och analysera dessa regionala forskningsstrategiska processer.

Syftet med denna andra delrapport är att titta närmare på var det finns regi-onala forskningsstrategier, belysa processen att ta fram dem samt även försöka ge en bild av Sveriges Kommuner och Landstings roll i att stödja dylika proces-ser. Arbetet har pågått under 2006 och 2007 och delrapporten är skriven av Pernilla Ohlin.

Många kommuner och regioner saknar i dagsläget forsknings- och utveck-lingsstrategier (FoU-strategier). Enligt denna studie finns det sju regioner som har eller har påbörjat ett arbete med att definiera viktiga gemensamma forsk-ningsfrågor. Det finns inget öppet motstånd till dem, tvärtom tycker många av de intervjuade vid olika FoU-organisationer, kommuner, regioner och landsting att ett politiskt förankrat dokument vore till hjälp för skapa fokus och sam-arbete kring forskningsfrågor i den offentliga sektorn. Ändå saknar de flesta regioner ett helhetsgrepp kring dem vilket resulterar i att landsting, kommu-ner, regionförbund och andra forskningsutövande verksamheter ofta lever sina egna liv. Viktiga frågor som lyfts fram av flera intervjupersoner är dels vilka ak-törer som ska ingå i en process att ta fram en forskningsstrategi, dels vem som ska samordna arbetet. I stort finns en ökande vilja att samarbeta över grän-serna, och det syns i de flertal småprojekt som drivs i gemensam regi av hög-skolor, landsting och regionförbund. De flesta landsting har en forskningsstra-tegi- eller policy, vilka skiljer sig åt både till innehåll och till utformande.

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:Jonny Paulsson, tel 08-452 78 37 eller Lars Roswall, tel 08-452 79 25Sveriges Kommuner och Landsting

Beställning av rapporten kan göras direkt på:tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se, under Publikationer.Pris: 95:- exkl. moms.

ISBN 978-91-7164-260-8

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50www.skl.se

Documents

7164 260 8