7164 274 5

  • View
    224

  • Download
    8

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-274-5.pdf

Text of 7164 274 5

  • bryt punkt

    Demokratins

    Ider Reportage Intervjuer Verktyg

    FRNYELSE

  • BRY TPUNK T2

    Produktion Satsa Samhllsinformation, www.satsa.nu Text Carina Roxstrm och Birgita Klepke Gra sk form Losita Garcia Marklund Foto Paul Marshall Omslag samt idbilder Digital Vision Tryck tta45, 2007

    Bestllning Trycksaker frn Sveriges Kommuner och Landsting bestlls via www.skl.se eller p tfn 020-31 32 30

    BEHVER DEN LOKALA OCH REGIONALA DEMOKRATIN FRNYAS? Vilka vgval behver gras fr att mta morgondagens krav p att frena demokrati och effektivitet?

    Den tidigare Demokrati- och sjlvstyrelseberedningen vid Sveriges Kommuner och Landsting genomfrde ett programarbete fr att diskutera olika vgar fr frnyelse. Utgngspunkten har inte varit att demokratin r i kris. Men den lokala och regionala demokratin mste kunna mta utmaningar som fljer av medborgares frndrade vrderingar och behov och andra frndringar i omvrlden. Ytterligare en utgngspunkt fr programarbetet har varit att partierna ska ha en fortsatt viktig roll i den lokala och regionala demokratin.

    Den nuvarande Beredningen fr demokratifrgor tar nu ver stafettpinnen. ven vi ser en utveckling som kr-ver insatser p era plan. De demokratiska formerna behver vitaliseras fr att ka medborgarnas engagemang, in ytande, valfrihet och kunskap. Kommuner och landsting/regioner br f strre mjligheter att sjlva utforma sina demokratiska institutioner och vlja de lsningar som bst medverkar till stark medborgerlig frankring och effektiv politisk styrning. Det mste ske utan att partiernas stllning urholkas.

    Vi mste vga ifrgastta hur demokratin fungerar. Och vi mste precis som nr det gller skola, hlso- och sjukvrd, ldreomsorg och andra kommunala verksamheter vara beredda att prva nya lsningar. Det r srskilt viktigt att frtroendevalda i kommuner och landsting r aktiva i denna process och inte verlter initiativet till andra aktrer.

    Genom att bjuda in ledande frtroendevalda till mtesplatser runt om i landet vill Beredningen fr demo-kratifrgor medverka till en debatt om vilka vgval som behver gras fr att vrt demokratiska system ska klara dagens och morgondagens utmaningar. Vr frhoppning r att stimulera till en diskussion som inte stannar vid att beskriva och analysera olika brister och problem i den lokala och regionala demokratin utan som ocks sker utforma konstruktiva lsningsfrslag.

    Till vr hjlp tar vi de tta frnyelseider som presenterades av den tidigare beredningen. De ska fungera som en idbank. Frhoppningen r att kommande diskussioner ska leda till att frslagen vidareutvecklas och att era frslag kommer fram. Vi vill understryka att frbundet inte tagit stllning till frslagen utan att de r en utgngs-punkt fr diskussioner.

    Sven-ke Thoresen, ordfrande Lars Persson, vice ordfrandeBeredningen fr demokratifrgor Beredningen fr demokratifrgor

    Hur frnyas?

    kan den lokala och regionala demokratin

  • BRY TPUNK T 3

    Beredningen fr demokratifrgor vid Sveriges Kommuner och LandstingUNDER MANDATPERIODEN 2007-2011 har Beredningen fr demokratifrgor bland annat prioriterat frgan om hur den kommunala och regionala demokratin kan frnyas. Tanken r att inledningsvis bjuda in till ett antal regionala mtesplat-ser dr den tidigare Demokrati- och sjlvstyrelseberedningens programarbete Brytpunkt politikens roll i framtiden ska vara ett diskussionsunderlag. Ambitionen r att skapa debatt och bilda opinion i frgor som r viktiga fr frverkligandet av demokrati och mnskliga rttigheter i Sverige.

    4 tta ider i korthet

    6 Medborgarkonsultationer Fullsatt p mte i Kping

    Oxelsund: Vi lt processen ta tid

    Intervju med Stig Montin

    12 Folkomrstningar Schweizarna har lng erfarenhet

    15 Direktvalda styrelser Reportage Sdertlje

    Direktval till Kosternmnden

    22 Konsumentmakt Halland ger konsumenterna kat in ytande

    Nacka frst p plan

    25 Strkt fullmktige Olika lsningar fr liten och stor

    28 Fullmktige utan styrelse Gtene strker fullmktige

    29 Majoritetsstyre Parlamentarism? Javisst.

    31 Tydligare ansvar fr styrelseordfrande Kina stort i Kalmar

    39 Lstips

    Innehll

    Beredningen fr Demokratifrgor. Namnen frn vnster p bilden:

    Margareta Olsson, Karolina Hilding, Carin Wredstrm, Peter Helan-

    der, Jan-Erik Wallin, Hasse Andersson, Greger Tidlund, Paul Lindvall,

    Larry Sder, Rolf Knberg. Frmre raden frn vnster, Hediye Gzel,

    Hector Vallejos, Katarina Berggren, Gsta Bergenheim, Aphram

    Melki, Lena Hartwig, Lars Persson, Sven-ke Thoresen (ordfrande).

    Kontakt beredningens presidiumSven-ke Thoresen (s), ordfrande, 0650-191 12 svenake.thoresen@hudiksvall.seLars Persson (fp), vice ordfrande, 060- 19 19 37 lars.persson@sundsvall.se

    Projektets kontaktpersoner vid frbundskansliet

    Anna Lindstrm, projektledare, 08- 452 79 20anna.lindstrom@skl.seGerd Sundstrm, administratr, 08- 452 79 28 gerd.sundstrom@skl.se

  • BRY TPUNK T4

    Svenska kommuner, landsting och regioner har ett viktigt demokratiuppdrag

    som pverkas av stndiga frndringar i omvrlden. De be nner sig drmed

    i ett spnningsflt mellan demokratiideal och effektivitetsstrvanden nr det

    gller hur uppdrag, ledarskap och relationer inom politiken ska se ut.

    Fr att uppmuntra nya tankar och ider har Brytpunktsprojektet inom Sveriges

    Kommuner och Landsting arbetat fram tta ider om hur det demokratiska

    systemet kan frnyas. Syftet har varit dels att ka medborgarnas in ytande,

    dels att skapa en tydligare och mer effektiv politisk styrning.

    Fr att n detta syfte mste varje id anpassas efter de geogra ska, demogra-

    ska och regionala frutsttningar som gller i olika organisationer och olika

    delar av landet. Medan vissa passar bst i en liten kommun, fungerar andra

    bttre i en stor. Mnga kan ocks kombineras eller modi eras fr att passa

    lokala eller regionala behov. Gemensamt r dock att de tillsammans kan vidga

    det kommunala sjlvstyret.

    Flera av frslagen kan kommuner och landsting sjlva fatta beslut om att ge-

    nomfra. Det enda som krvs r en gemensam vilja, lite mod och rejlt med tid.

    Mer genomgripande frslag som rr politiska styrformer och ven folkomrst-

    ningar krver lagndring fr att kunna verkstllas fullt ut.

    TTA IDER

  • 1. Systematiska medborgarkonsultationer

    Fullmktige ges lagstadgat ansvar fr att medborgare konsulteras i viktiga frgor. Fullmktige avgr i vilka frgor som konsultation ska ske. De frtroendevalda ger processen. Konsultationen r rdgivande och ska ske tidigt i beslutsprocessen.

    2. Frstrkt folkinitiativ om kommunala folkomrstningar Om tio procent av de rstberttigade vill ha folkomrstning ska en sdan genomfras. Folkomrstningen mste rra en frga inom fullmktiges ansvar. Folkomrstningen ska vara rdgivande och fullmktige kan lgga ett motfrslag.

    3. Direktvalda omrdesstyrelser i bostads- omrden och bygder

    Direktvalda omrdesstyrelser kan infras genom beslut i fullmktige. Utgngspunkten ska vara ett uttalat nskeml frn invnarna. Omrdesstyrelserna ansvarar fr lokala frgor.

    4. Medborgerlig konsumentmakt

    Medborgarna ges makt att sjlva kunna vlja vem som ska utfra de vlfrdstjnster som de har rtt att f.

    Fyra ider som strker medborgarnas in ytande

    5. Strkt fullmktige som hgsta beslutande organ

    Fullmktige tar ver beredningsansvaret frn styrelsen. Fullmktiges presidium ges ansvar fr att leda arbetet. Antalet ledamter kan minskas och ska som minst best av hlften av nuvarande antal frtroendevalda. Ledamterna ges mer resurser fr sitt uppdrag.

    6. Fullmktige utan styrelse

    Styrelsens uppgifter inordnas under fullmktige. Fullmktige fr bde beredande och verkstllande uppgifter.

    7. Majoritetsstyre

    Kommun/landstingsstyrelsen bestr enbart av leda- mter frn det eller de partier som ingr i en styrande majoritet. Ledamter i beredningar och nmnder utses proportionellt utifrn antalet mandat i fullmktige.

    8. Tydligare ansvar fr styrelseordfrande och mjlighet till direktval Styrelsens ordfrande fr ett tydligare uppdrag. Ansvaret innebr att leda styrelsens arbete, fretrda kommunen, landstinget eller regionen utt, samt att utva den politiska ledningen av frvaltningen. Direktval av styrelseordfrande kan infras och sker d vid ett srskilt ordfrandeval.

    Fyra ider som strker konstitutionen

    5

    3 Di kt ld d t l i b t d

    er medborgarnas in ytande

  • BRY TPUNK T6

    1MEDBORGARKONSULTATIONER Ett demokratiskt samhlle krver aktiva medborgare som vill och kan ta ansvar. I Kping vill man grna utveckla medborgar-dialogerna sedan den framgngsrika starten fr ett par r sedan nr det var dags att frnya kommunens lngsiktiga ml.

    Kommunchefen Anna Mrtensson en av dem som hlsar alla vlkomna till kvllens mte.

  • BRY TPUNK T 7

    BILARNA STR TTT utanfr Himmeta bygdegrd strax utanfr Kping. Mnga har lockats hit trots is-halka och vintermrker. Snart r salen fullsatt och medborgardialogen kan brja.

    Kvllens tema r kommunens versiktsplan. En frga som visserligen krver medborgerligt deltagande enligt lag, men som ocks leder fram till andra omr-den.

    Vi hade precis brjat konsultera organisationer, f-retag och freningar nr tanken vcktes att vi faktiskt kunde vnda oss direkt till allmnheten, berttar Eli-zabeth Salomonsson (s), kommunstyrelsens ordfran-de.

    Det var nytt fr oss och det kndes vldigt po-

    sitivt att engagera s mnga som mjligt i en visionr process. Vi har inte haft ngon speciell frebild fr vra dialoger. Vi kallar den Kping-modellen och gr p vrt eget vis.

    Hsten 2005 genomfrdes sju dialoger, tv i K-ping och fem ute i de olika kommundelarna. Resulta-tet blev fem ml fr framtiden kring rubrike