7164 281 3

  • View
    225

  • Download
    6

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-281-3.pdf

Text of 7164 281 3

  • ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens

    kvalitet och effektivitetJmfrelser mellan landsting

    2007

    ppna jm

    frelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet Jmf

    relser mellan land

    sting 2007

  • ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens

    kvalitet och effektivitetJmfrelser mellan landsting 2007

  • Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2007

    Upplaga: 7 000 ex

    Produktion: Ordfrrdet AB

    Tryck: tta.45, Solna

    ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet kan bestllas eller laddas ner frn

    Sveriges Kommuner och Landstingwww.skl.se/publikationer, tel: 020-31 32 30, fax: 020-31 32 40e-post: order@kommentus.se

    ISBN 978-91-7164-281-3

    eller

    Socialstyrelsens kundtjnst, 120 88 Stockholmtel: 08-779 96 66, fax: 08-779 96 67 e-post: socialstyrelsen@strd.sewebbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat

    Artikelnr. 2007-131-41

  • Frord

    Detta r den andra rapporten med ppna jmfrelser av hlso- och sjukvrdens kva-litet och effektivitet som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt publicerar. Den frsta publicerades 2006.

    Jmfrelser r viktiga ur flera aspekter. De visar medborgare och patienterna vad landsting och regioner stadkommer med sina resurser och r drmed ett viktigt underlag fr den hlso- och sjukvrdspolitiska debatten. Jmfrelserna stimulerar hlso- och sjukvrden till frbttringar, bde genom det tvlingsmoment som lig-ger i jmfrelserna och genom den klla till lrande som de utgr. De r drmed en viktig del i arbetet fr kad effektivitet och kvalitet i den svenska hlso- och sjuk-vrden, med ml som njda och tillfredsstllda patienter och medarbetare, liksom kliniska resultat och hlsoutfall av hgsta klass.

    Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting publicerar var fr sig olika rapporter om hlso- och sjukvrden, inklusive jmfrelser av aspekter p kvalitet och effektivitet. Samarbetet under vinjetten ppna Jmfrelser i hlso- och sjuk-vrden har som sin krna en rlig, gemensam rapport med vergripande jmfrelser av hlso- och sjukvrdssystemet.

    Avsikten r att denna rliga rapportering successivt ska utvecklas, bland annat med hjlp av det omfattande ordinarie arbete som bedrivs inom Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. rets rapport innehller flera nya indikatorer, anvnder nya datakllor och kan fr de flesta indikatorer redovisa mera aktuella data, jmfrt med frra rets rapport.

    Styrgrupp fr arbetet med ppna Jmfrelser 2007 har utgjorts av Roger Molin och Stefan Ackerby frn Sveriges Kommuner och Landsting samt Mona Heurgren och Anders berg frn EpC, Socialstyrelsen.

    I den gemensamma arbetsgruppen har ingtt Max Kster och Rickard Ljung frn EpC, Socialstyrelsen, samt Lena Bckstrm, Bodil Klintberg och Jesper Olsson frn Sveriges Kommuner och Landsting. Lena Eckerstrm, Sveriges Kommuner och Landsting, har koordinerat dialogen med landstingens kontaktpersoner. Fredrik Westander, konsult, har samordnat arbetet.

  • Fr rapportens bilagor har svarat Karin Nyqvist (bilaga 1), Emma Bjrkenstam (bi-laga 3), bda EpC, Socialstyrelsen, samt Nils Janlv (bilaga 2), Medical Management Center, Karolinska Institutet.

    Underlag till rapporten har ven kommit frn kvalitetsregister och andra organi-sationer med tillgng till de hlso- och sjukvrdsdata som anvnts. Ett srskilt tack riktas till dessa.

    Kjell Asplund Hkan SrmanGeneraldirektr, Socialstyrelsen VD, Sveriges Kommuner och Landsting

  • Sammanfattning

    Under vinjetten ppna jmfrelser bedriver Socialstyrelsen och Sveriges Kommu-ner och Landsting tillsammans ett arbete fr att ppet redovisa och jmfra hlso- och sjukvrdens kvalitet och effektivitet. Denna rapport r den andra publiceringen av jmfrelser under denna vinjett.

    Ett syfte med arbetet r att gra den gemensamt finansierade hlso- och sjukvr-den ppen fr insyn. Allmnheten och intressegrupper av olika slag har rtt att f information om verksamhetens kvalitet och effektivitet. ppna jmfrelser ger ocks sakliga underlag fr den offentliga och politiska debatten om hlso- och sjuk-vrden.

    Ett lika viktigt syfte r att bidra till hlso- och sjukvrdens styrning. Landsting och regioner fr ett frbttrat kunskapsstd fr uppfljning och styrning av den egna verksamheten. Jmfrelserna sporrar landsting och regioner till frbttringar och bidrar till lrande mellan dem.

    Frra rets rapport blev uppmrksammad och mottogs vl, bde i den offentliga de-batten och av landstingen. Landstingsledningarnas ansvar fr hlso- och sjukvrdens medicinska resultat synliggjordes. Jmfrelserna har i mnga landsting analyserats och anvnts i den egna styrningen, ofta med fokus p omrden med smre utfall. Indikatorer frn ppna jmfrelser har tagits med i de egna balanserade styrkorten. En ptaglig effekt r ocks landstingsledningarnas kade medvetenhet om vikten av att delta i register och att rapportera data med god kvalitet.

    Denna rapport har samma ambitionsniv och modell fr presentation av utfallen som 2006 rs rapport. Jmfrelserna sker p landstingsniv, men ven ngra il-lustrerande jmfrelser mellan sjukhus redovisas. Indikatorerna r indelade i fyra grupper, Medicinska Resultat, Patienterfarenheter, Tillgnglighet och Kostnader. Fr varje indikator rangordnas landstingen i diagram, dr resultat fr landstingen och riket redovisas. Ofta redovisas knsuppdelad statistik och knsskillnader kommen-teras i texten.

    Ngon sammanvgd rangordning av landstingen genom ett samlat mtt p total-effektivitet grs inte. Vi saknar i nulget bde data och metodik fr att gra detta p ett vl underbyggt stt.

  • En profil per landsting, som innehller alla resultaten sammanstllda per landsting, finns som elektroniskt publicerad bilaga. Med hjlp av landstingsprofilerna blir det mjligt att enkelt f verblick ver varje landstings utfall i alla jmfrelserna.

    rets rapport har utvecklats p ngra viktiga punkter. Fr nstan alla indikatorer r data mer aktuella och avser antingen enbart 2006 eller har 2006 rs data inkluderat, i de fall uppgifter fr flera r terges. kad aktualitet r ett starkt nskeml frn alla anvndare och r en viktig framgngfaktor fr denna typ av jmfrelser.

    Antalet indikatorer r 75, vilket r en kning med 19 jmfrt med 2006 rs rapport. kningen har framfrallt skett inom indikatoromrdet Medicinska resultat. k-ningen avser till exempel ddlighet och komplikationer efter sjukhusvrd, liksom sekundrpreventiv lkemedelsbehandling i stora sjukdomsgrupper som hjrtinfarkt och stroke. I omrdet Kostnader presenteras fyra nya indikatorer som speglar i vil-ken mn kostnadseffektiva behandlingsval grs.

    rets rapport avslutas med ett nytt avsnitt om tillgng och kvalitet i hlso- och sjuk-vrdsdata. Syftet r att peka p det ansvar som ledningarna fr landsting och hlso- och sjukvrden har fr att verksamheterna dels medverkar i angelgna register, dels rapporterar data med god kvalitet.

    Principiellt r det sjlvfallet nskvrt fr ett landsting att ha en hg placering i jm-frelserna. Men redovisningen sker utan att vi analyserar orsakerna till resultaten eller drar slutsatser om konsekvenserna av en placering. Sklet till detta r att om-dmesgilla tolkningar av sjukvrdsdata frutstter allmn kunskap om sakomrdet, tid fr analys och frdjupning samt ven kunskap om olika lokala omstndigheter. Det r drfr landstingens och hlso- och sjukvrdens fretrdare som har de bsta frutsttningarna att tolka och vrdera de egna utfallen.

    Avsikten r att Socialstyrelsens och Sveriges Kommuners och Landstings samarbete med gemensam publicering av ppna jmfrelser inom hlso- och sjukvrden ska utvecklas. Drutver kommer de bda organisationerna att var fr sig bedriva egna ar-beten med likartad metodik, i form av olika frdjupande rapporter och jmfrelser.

    Ngra resultat axplock ur rapportenI rapporten redovisas 75 indikatorer, dr landstingen rangordnas. Det r inte mjligt att ge en sammanfattande bild av resultaten. Hr ges istllet ett axplock avseende de medicinska resultaten.

    vergripande indikatorer r tgrdbar ddlighet (A:1, A:2) och undvikbar sluten-vrd (A:3). Generellt sett har mnnen hgre tgrdbar ddlighet n vad kvin-norna har. Det finns ven ptagliga skillnader mellan landstingen, srskilt fr

  • mn avseende den ddlighet som hlso- och sjukvrden kan pverka. Fr denna indikator (A:3) mrks en viss frbttring sedan frra rets rapport. Undvikbar slutenvrd ska spegla effekterna av sjukvrdsinsatsen i ppen vrd. ven dr r det betydande skillnader mellan landsting.

    Lkemedelsanvndning jmfrs. Andelen ldre med tio eller flera lkemedel (A:7) r i riket drygt 16 procent, med stora skillnader mellan landstingen. Poly-farmaci fr med sig olika risker och br uppmrksammas. Drygt fyra procent av alla ldre har lkemedel dr samtidig anvndning medfr risk fr komplika-tioner (A:9). Bredspektrumantibiotika vid urinvgsinfektion (A:10) anvnds i avsevrt hgre omfattning n vad som r nskvrt.

    Sverige har i internationell jmfrelse goda resultat fr femrsverlevnad vid olika cancerformer. Fr brstcancer (A:11) r femrsverlevnaden knappt 87 pro-cent. Skillnaderna mellan landsting r mycket sm, vilket tyder p en jmn kvali-tet. Vid tjocktarmscancer (A:12) r verlevnaden 56 procent (mn) respektive 60 procent (kvinnor), med ngot strre skillnader mellan landsting. Fr bda can-cerformerna r verlevnaden marginellt lgre n i frra rets rapport. En av tio patienter omopereras inom 30 dagar vid operation fr ndtarmscancer (A:14).

    Andelen diabetiker som nr mluppfyllelse fr vrde fr blodsocker (A:21) och blodtryck (A:22) r lgt, 50 respektive drygt 30 procent, med de mlniver som anvnds i de redovisade jmfrelserna. Andelen diabetiker som ges blodtrycks-snkande lkemedel (A:23) varierar mycket lite mellan de olika landstingen, vil-ket tyder p en jmn kvalitet.

    Ddligheten inom 28 dagar vid stroke (A:25, A:26) och hjrtinfarkt (A:31, A:32) varierar mellan landsting, dock frhllandevis mttligt, f