7164 331 5

  • View
    224

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-331-5.pdf

Text of 7164 331 5

  • Allt annat n oljaUppvrmning med frnybar energi

    Utveckling av fastighetsfretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

  • 1

    Frord

    I takt med stigande oljepriser och en kad debatt om vrt ansvar fr den globala miljn kar intresset fr konvertering av ldre oljepannor, inte minst i offentlig sektor dr kraven p miljhnsyn kanske r strre n i andra sammanhang.

    Denna skrift vnder sig till frvaltare och teknisk personal i offentliga fastighetsfretag. Det r vr frhoppning att ven beslutsfattare och politiker kan ha gldje av skriften. Syftet med skriften r att ge en bred och orienterande information om konvertering av uppvrmningsformer, i frsta hand frn oljeuppvrmning till andra mer miljriktiga alternativ. Skriften r inte avsedd att vara en projekteringshandbok utan r mer tnkt att ge inspiration och viss handledning fr bestllare i processen att byta uppvrmningssystem.

    Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsfretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Hr ingr Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum fr statliga byggherrar genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har ocks stttats eko-nomiskt av Statens energimyndighet.

    Skriften r frfattad av civilingenjr Per Forsling, Fastighetsgarna Stockholm. I projektets styrgrupp ingick: Hans Isaksson, Statens energi-myndighet; Morgan Eriksson, Fortifikationsverket; Lars Pellmark, Statens fastighetsverk; Hans Johansson, Akademiska hus AB; Sven-Erik Sedin, rnskldsviks kommun och Keneth Westlund, Jmtlands lns landsting.

    Ulf Sandgren och Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och Lands-ting har p uppdrag av U.F.O.S fungerat som projektledare.

    Stockholm i mars 2008

  • 2 Allt annat n olja

    Innehll

    Sammanfattning....................................................................................................................... 3

    1.. Att.vlja.uppvrmningsform............................................................................................ 5

    2.. Fldesschema.fr.konverteringsprojekt....................................................................... 8

    3.. Alternativa.uppvrmningsformer..................................................................................11

    4.. Strategi.vid.val.av.uppvrmningsform.........................................................................23

    5.. Frutsttningar.och.krav.fr.olika.uppvrmningsformer........................................27Biobrnsle..pellets............................................................................................................................................28

    Vrmepumpar.......................................................................................................................................................40

    Fjrrvrme.............................................................................................................................................................52

    6.. Miljpverkan...................................................................................................................60

    7.. Kalkyler..............................................................................................................................67

    8.. Drift-.och.frvaltningsskedet........................................................................................ 74

    Frklaringar.och.frkortningar........................................................................................... 76

    Kllor.och.referenser............................................................................................................77

    .U.F.O.S..2008

    118.82.Stockholm. . Tfn.08-452.70.00. . www.offentligafastigheter.se

    ISBN:.978-91-7164-331-5

    Tryckeri:.Alfa.Print,.Sundbyberg

    Projektledning:.Ulf.Sandgren

    Text:.Per.Forsling

    Foto:.Lars.Pellmark,.Bjrn.Hrdstedt,.SVEBIO.m.fl

    Omslagsfoto.av.Bjrn.Hrdstedt:.Riddarfjrden.i.Stockholm.en.kall.novemberdag.2004..Den.hga.skorstenen.som.det.ryker.ur.r.den.oljedrivna.pannan.Ludvigsberg,.som.Fortum.

    anvnder.fr.spetsvrme.till.fjrrvrmentet.nr.det.blir.riktigt.kallt.i.huvudstaden.

    Form.och.produktion:.Bjrn.Hrdstedt.och.XGS.Grafisk.produktion

    Distribution:.Tfn.020-31.32.30,.fax.020-31.32.40,..eller.frbundets.publikationswebbplats.www.skl.se/publikationer

  • 3Sammanfattning

    Sammanfattning

    Uppvrmningsformen har avgrande betydelse fr en byggnads totala driftekonomi och miljbelastning. Ett smart val av uppvrmningsform medverkar till lga kostnader och bekvm och bekymmersfri drift som resulterar i liten miljbelastning. I dagens lge r det i huvudsak tre olika uppvrmningsformer som r aktuella d man vljer ny lsning: biobrnsle, fjrrvrme och vrmepump. Alla alternativen har sina frdelar och nackdelar. Inte sllan r samtliga alternativ praktiskt genomfrbara fr det aktuella projektet. Det r lmpligt att p ett tidigt stadium utreda samtliga alternativs mjligheter och konsekvenser bde tekniska, organi-satoriska och ekonomiska innan man lser sig vid en teknisk lsning.

    Det frsta alternativet r eldning av biobrnslen, i frsta hand avses pellets, briketter, flis eller annat frdlat biobrnsle. Av de olika biobrnsleslagen r det i frsta hand pellets som haft en mycket stark frsljningsutveckling det senaste decenniet. Utvecklingen fr eldning av fasta brnslen har gtt kraftigt framt. Att elda med till exempel pellets r idag en i stort sett automatiserad process med mycket litet behov av drift och sktsel. Fastbrnsleeldning r dock omgrdad av en del regler

  • 4 Allt annat n olja

    och bestmmelser, frmst av skerhetsskl. Det r drfr ndvndigt att anlggningar fr fastbrnsleeldning r frsedda med erforderlig skerhetsutrustning och att driftpersonalen r utbildad och organiserad p lmpligt stt. Bio brnsleeldning har mycket goda miljegenskaper, det r en uppvrmningsform som ofta betraktas som helt koldioxidneutral. Kostnadsmssigt str sig biobrnsleeldning mycket bra i konkurrensen med andra uppvrmningsalternativ.

    Det andra uppvrmningsalternativet som r relevant och intressant att studera vid konvertering r fjrrvrme. Fjrrvrmen har en mycket stark position p den svenska fastighetsmarknaden, i vissa omrden dominerar fjrrvrmen helt och kan ha upp emot 90 procent av den lokala uppvrm-ningsmarknaden. Fjrrvrmen r en tekniskt okomplicerad uppvrm-ningsform som krver liten investering och har hg driftskerhet. Mnga fjrrvrmeverksamheter har en god miljprestanda och driftsituationen fr en fjrrvrmekund r i allmnhet bekymmersfri. Fjrrvrme begrnsas av rrntens utbredning och r drfr inte tillgnglig verallt. Framfr allt r det i ttorter som fjrrvrme r ett tillgngligt alternativ. Marknaden fr fjrrvrme knnetecknas av lokala monopol dr man som fastighets-gare har sm mjligheter att pverka prissttning, leveransinnehll och andra viktiga leveransvillkor. Som fjrrvrmekund har man i allmnhet ingen mjlighet att konkurrensutstta den lokala fjrrvrmeleverantren genom ngon annan fjrrvrme leverantr.

    Det tredje tillgngliga alternativet fr uppvrmning som r intressant att studera r vrmepumpar av olika slag. Beroende p fastighetens frut-sttningar, lge och vrmebehov kan vrmepumpslsningar skrddarsys med alternativa kllor till vrme. Vrmekollektor kan placeras i jord, berggrund, sjvatten, frnluft med flera. ven grundvatten kan anvndas som vrmeklla fr drift av vrmepump. Vrmepumpstekniken har varit knd lnge och r vl beprvad, tidigare genomfrda installationer med krnglande kompressorer och dlig verkningsgrad har ersatts av moderna lsningar med hg prestanda, avancerad styr- och vervakningsutrustning och god driftekonomi. Marknaden fr vrmepumpar i svenska smhus har fullkomligt exploderat under slutet av 1990-talet och fortsatt in i 2000-talet. Mycket tyder p att ven marknaden fr strre vrmepumps-anlggningar kommer att uppvisa liknande frsljningskningar.

  • 51 Att vlja uppvrmningsform

    1 Att vlja uppvrmningsform

    Regeringen, bde den tidigare socialdemokratiska och den nuvarande alliansregeringen, har uttalat att uppvrmningsformerna i Sverige ska vara fria frn fossila brnslen inom en snar framtid. Det r en mlformulering som stmmer vl verens med internationella taganden att befolkningen mste reducera sitt beroende av energi frn fossila kllor. Att konvertera bort oljeeldning frn den bebyggda sektorn br egentligen inte vara s svrt, frgan r varfr det inte redan r gjort. Tekniska lsningar finns och de ekonomiska villkoren fr konvertering frn olja till andra uppvrm-ningsformer r i allmnhet mycket goda.

    Ett val av uppvrmningsform ska vara lngsiktigt. Uppvrmningen svarar fr en betydande del av fastighetens miljpverkan. Ocks en stor del av de lpande driftkostnaderna hrrr frn uppvrmningen. Det valda alter-nativet kommer att finnas i fastigheten under lng tid, mellan 15 och 30 r r ingen orimlighet. Valet av uppvrmnings form har utvecklats under ren. Teknikutveckling, energiprisutveckling, politiska styrmedel, trender och miljmedvetenhet r ngra av de faktorer som under ren har pver-kat oss i valet av uppvrmningsform. Allt eftersom omvrlden frndras

  • och ny teknik introduceras p marknaden frndras ocks vra val. Att studera den historiska utvecklingen kan ge viss ledning infr framtiden.

    Under brjan av 1970-talet var elektricitet och olja sjlvklara uppvrm-ningsformer i mnga bostder. Smhusbebyggelsen frn den perioden fr-sgs med direktverkande el. Det var ett val av uppvrmningsform som gav lga produktionskostnader. I flerbostadshus och andra strre byggnader dominerade oljeeldning kraftfullt. 1970 stod oljeuppvrmning fr cirka 70 procent av all uppvrmning i sektorn bostder och service. Framtidstron var stark och det fanns en politisk enighet om utbyggnad av krnkraften i Sverige.

    Under 1970-talets mitt intrffade den frsta oljekrisen. Runt 197