Idkatalog 2008Belnade frslag frn kommunernas frslagsverksamhet

Idkatalog 2008

Tvlingsbidrag frn kommunerna

Idpristvlingen hlls fr femtonde ret i rad och katalogen innehller ngra av de insnda tvlingsbidragen.

Syftet med tvlingen och katalogen r att stta fokus p vad tankeverksamhet kan stadkomma p olika omrden inom kommunernas tekniska verksamheter. Vi vill ocks med tvlingen frmja ett gott klimat som bejakar kreativitet och nytnkande. Frslagsverksamheten r nr den r som bst en outsinlig klla till goda ider och finurliga lsningar som stndigt frbttrar verksamheten och resulterar i stolthet, gldje och engagemang. En aktiv frslagsverksamhet blir ett kvitto p att klimatet r gott. Alla som har erfarenhet av frslagsverksamhet vet att det krvs ett stort engagemang fr att r efter r hlla verksamheten p topp.

Denna katalog liksom tidigare utgivna innehller goda ider, de flesta framsprungna ur frslagsverksamhet. Det r tilltet och nskvrt att innehllet sprids till s mnga som mjligt. Ju fler som fr nytta av iderna, desto bttre. Lt kreativiteten smitta av sig genom att gra katalogen lttillgnglig. Ett tips r att ta upp mnet frslagsverksamhet p en arbetsplatstrff och i samband med den dela ut katalogen till personalen.

Alla ider r sjlvklart inte nya utan kan ha fngats upp eller inspirerats frn annat hll. Det som r knt av den ene kan vara nytt fr den andre. Vi inom juryn pstr inte att alla katalogens ider kan rekommenderas utan det r upp till var och en att bedma.

rets pristagareDe frslag som Sveriges Kommuner och Landsting vill lyfta fram som vinnare i idtvlingen ska ha ett stort mtt av nytnkande i sig, samtidigt som de ska vara anvndbara i de flesta kommuner. Utver ra och bermmelse, blommor och diplom fr pristagarna 10 000 kr i premie.

I grenen Milj/skerhet gr priset till Anna Kanschat, Gran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson i Malm fr frslaget om Krossad betong som fogmaterial.

I grenen Teknik gr priset till Anders Wallin och Bengt Franzen i Karlskrona fr frslaget Rr till badbryggor som r ltta att stta i och ta upp.

I grenen Administration/organisation gr priset till Leif Nielsen och Sivert Salomonsson i Helsingborg fr frslaget om Rutin fr vattenskador.

Tvlingsjuryn har i r besttt av ke Widenrot, Lule; Maria Eklund, Bollns; Sofia Srensen, Helsingborg; Hans Cederlund, Skvde; Anna Edvardsson, rebro; Lars Pettersson, Skellefte och Bjrn Berntsson, Gteborg.

Lt text och bilder p fljande sidor inspirera till kontakter om frslagen.

Frgor om idkatalogen och frslagsverksamheten kan stllas till Bjrn Berntsson, tfn 070662 81 25. Frgor om enskilda frslag stlls till respektive kontaktperson eller till frslagsstllarna.

Anna Edvardsson, rebro; ke Widenrot, Lule; Bjrn Berntsson, ordf, Gteborg och Lars Pettersson, Skellefte

Idkatalog 2008

Urvalskriterier fr bsta frslag: 1. Nyhetsvrde. Frslaget ska skapa ett vrde och

inte vara knt sedan tidigare.

2. Anvndbarhet. Frslaget ska vara anvndbart i fler kommuner n den dr frslaget vckts.

3. Enkelhet. Motto ju enklare desto bttre. Frslaget ska kunna ha vckts av vem som helst.

4. Elegans/genialitet. Frslag som r unika fr anvndning i en speciell kommun kan uppmrksammas pga stor elegans eller genialitet.

Sveriges Kommuner och Landsting 2008

Adress: 118 82 Stockholm Tfn: 08-452 70 00 Epost: gata@skl.se

ISBN: 978-91-7164-359-9

Text: Bjrn Berntsson

Omslag: Vinnande frslag

Form och produktion: Bjrn Hrdstedt & Birgitta Granberg

Tryck: KLF Grafisk Produktion

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Ntbokhandel: skl.se (vlj Publikationer)

I Idkatalogen redovisas ocks hur Arne Nilzon i Pite lyckats frse tvlingen med bidrag under samtliga 15 r som tvlingen hllits. Det har hunnit bli 101 stycken. Dessutom redovisas hur det gick fr Borlnge Energi efter att de 2006 vann frsta pris i tvlingen med ett helt nytt stt att bedriva frslagsverksamhet. Bda exemplen visar att framgngsrik frslagsverksamhet kan bedrivas p olika stt. De gemensamma framgngsfaktorerna tycks vara ett mlmedvetet ledarskap och frstelsen av hur viktigt det r att lyssna till och ta vara p medarbetarnas kreativitet.

Stockholm i oktober 2008

Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen fr tillvxt och samhllsbyggnad

Bengt Westman och Gunilla Glasare

Idkatalog 2008

Borlnge Energi, som bildats genom ett samgende av olika delar av kommunala frvaltningar, innehller idag funktioner fr t.ex, elnt, vatten och avlopp, stadsnt, fjrrvrme, avfall och stadsmilj.

Debbie Grahn och Arne Torsgrden lmnade 2006 in ett bidrag till Idpristvlingen som handlade om hur Borlnge Energi skulle bedriva sin frslagsverksamhet. Bakgrunden enligt Arne var att man nu nr kvalitetsarbetet intensifierades mste ha en bra metod fr stndiga frbttringar. Debbies och Arnes frslag fick pris av SKL fr sitt nytnkande. Tvlingsbidraget om Borlnge Energis frslagsverksamhet redovisades i 2006 rs idkatalog.

Men hur gick det sedan? Jo, det fantastiska r att det bara blir bttre och bttre. 2006 nr modellen sjsattes kom det in 101 frslag. Sedan beslutades att man bara skulle belna nr frslagen var genomfrda. Men det ledde inte till frre frslag utan tvrt om, mngden goda ider kade. Det innebar 2007 att 150 genomfrda ider belnades. Och 2008 ser ut att bli lika bra.

Mlet 100 genomfrda frslag per r r sledes vertrffat med rge. I Borlnge Energi r det VD Anders Lindberg som r envldig i frgor om frslagsverksamhet.

Hr fljer ngra reflektioner av Debbie och Arne om varfr det gr s bra som det gr och varfr verksamheten utvecklas.

Intervju med Debbie Grahn och Arne Torsgrden, Borlnge Energi

Det utbetalas inga personliga belningar utan allt gr till ett gruppkonto och tas ut i form av gemensamma aktiviteter fr utveckling av olika kompetenser. D det inte r frga om personliga belningar spelar det heller ingen roll vem i gruppen som skriver ner och lmnar in frslaget. Det finns sledes ingen grund fr avundsjuka. Man konstaterar ocks att det i de grupper dr det finns en pdrivare fungerar bttre n dr man saknar sdan. Det verkar inte spela ngon roll om det r chefen eller ngon annan i gruppen som r pdrivare.

Frslaget har kanske inte till alla delar genomfrts som det var tnkt frn brjan. Drfr har Arne och Debbie lmnat in ett frslag till tgrdspaket som komplement till det ursprungliga.

Frslag till tgrder 1. Intervjuer med dem som lyckats bra i tvlingen

Var fungerar det och varfr?

2. Intervjuer med dem som deltagit aktivt Var fungerar det och varfr?

3. Sammanstllning av intervjuerna.

4. Tillsammans med Anders g igenom resultatet och plocka fram framgngsfaktorerna.

DebbieGrahnochArneTorsgrdenvidvattenparkeniBorlnge

Idkatalog 2008

Intervju med Arne Nilzon Pite kommun

Inom Pite kommun leds frslagsverksamheten centralt av Arne Nilzon som dock har som sin huvudsakliga uppgift att vara arbetsmiljkonsulent.

Till Idpristvlingen har han levererat enligt nedan. Totalt 101 tvlingsbidrag.

Under dessa 15 r har jag haft kontakt med Arne via telefon och brev. Nu for jag till Pite och Arne fr att locka ur honom hemligheten bakom den fantastiska idproduktionen. Frn Stadshuset p Svartudden blickar Arne ut ver fjrden dr segelbtarna glider fram. Han berttar om sitt intresse fr att bygga husbussar och det har blivit ngra stycken genom ren. Han berttar ocks om hur man fr in en volvomotor i en mercedesbuss och fr ekipaget godknt av bilprovningen.

Men frgan r ju hur det kan komma sig att man i Pite varje r levererar bidrag till Idpristvlingen? Ingen annan frvaltning har lyckats med det. Jag tror att svaret p frgan r Arne sjlv. Han brinner fr frslagsverksamhet och pstr att det r den absolut viktigaste verksamheten.

Arne tog ansvaret fr frslagsverksamheten 1982. P den tiden vcktes ca 10 frslag per r och enbart av

mn inom de tekniska verksamheterna. De p den tiden lite enkla frslagen som att t ex rta krokig spik taggade Arne till att ta tag i verksamheten och hja kvaliteten. Ett annat ml som sattes upp var att f kvinnorna att delta i lika stor utstrckning som mn.

En tanke som prglar frslagsverksamheten i Pite r att den ska ledas centralt frn kommunledningskontoret och finansieras med centrala medel. Lgger vi ut ansvar p respektive enhet s tynar den bort sger Arne. Det finns naturligtvis en budget fr verksamheten men den fr nd inte utgra ett tak. ven om frslagsverksamheten leds centralt gr varje frslag till respektive frvaltning fr bedmning. En annan viktig princip slogs fast. Det ska vara lika viktigt med frslagsverksamhet inom de "mjuka" sektorerna som inom de tekniska.

Frslagskommittn bestr numera av en bedmningsgrupp som leds av Arne och med representanter frn respektive fack. Ett krav fr att f medverka r att man ska vara kompetent och brinna fr verksamheten.

I brjan fick samtliga belnade medverka p kommunfullmktiges mte i december och dr ta gott och motta applder och diplom. Men d var det bara ca 10 personer. Idag r det s mnga att man tvingats frenkla, vilket innebr att Arne sjlv i december delar ut chokladaskar och diplom till rets belnade frslagsstllare. I mtet med frslagsstllarna fr han bekrftat hur uppskattat det r att f en klapp p axeln av arbetsgivaren.

Mnga goda frslag inom vrd och omsorg har kommit fram och Arne ger ngra exempel. Ett r Playa Inglae dr man inredde ett rum med sandgolv, palmer, starka lampor, solstolar och strandbrus. Dit in kunde man f komma med baddrkt och bli serverad paraplydrinkar. Det frslaget har tagits upp av flera andra kommuner.

Frutom att frslagen som till 95 % bestr av arbetsmiljfrbttringar skapar en god arbetsplats ger dessa ocks andra goda effekter. Kvinnorna som numera medverkar i lika hg grad som mnnen kom ganska tidigt in med gruppfrslag. Vinsterna delas lika inom gruppen och tas fr det mesta ut genom att gruppen gr ngot gemensamt fr pengarna och

r Antal

94 1

95 3

96 4

97 4

98 9

99 7

00 13

01 11

02 8

03 6

04 6

05 3

06 6

07 10

08 10

Idkatalog 2008

drmed strks sammanhllningen inom gruppen. Denna goda effekt har ocks i stor utstrckning smittat av sig p mnnen.

r 2007 var det 250 personer som belnades varav 125 kvinnor. ven chefer medverkar genom att lmna frslag men mnga tjnstemn p olika niver anser nog att det ingr i jobbet. Detta r nog bara ett argument man tar till fr att man inte vgar lmna ut sig. Man r kanske blyg eller tror att andra ska tycka att ens frslag r fr enkelt eller kanske rent av dumt.

Men sger Arne, inget frslag r fr litet och alla frslag r bra. Argumentet att det ingr i jobbet mste bort. Dessutom mste man f in frslagskulturen i samtliga verksamheter inte bara de tekniska.

I brjan fick alla en inlmningspremie som bestod av en Ttrja men nr frslagsstllarna blev mnga blev hanteringen av premierna en alltfr tung uppgift. Detta verkar inte ha haft ngon betydelse utan det r nog mottagandet av frslagen som r det viktigaste.

En kurs i frslagsverksamhet som Arne deltog i p 80talet ledde till att deltagarna, som var frn olika frvaltningar, statliga verk och privata fretag, eftert fortsatte att trffas. Detta ntverk har numera tynat bort men skapade d inspiration hos deltagarna. Det vore nskvrt sger Arne om det gick att skapa ett nytt sdant ntverk. Adress till Arne r arne.nilzon@klk.pitea.se

Bjrn Berntsson

ArneochBjrnutanfrStadshuset

Idkatalog 2008

Belnade frslag 2008

Krossad betong som fogmaterialFrslagsstllare: Anna Kanschat, Gran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson, MalmKontaktman: Anna Kanschat, tfn 04034 22 21, epost: anna.kanschat@malmo.seKommentar: Under 2007 har Gatukontoret Malm och SLU i Alnarp bedrivit ett projekt om fogmaterial.

Projektet har inkluderat faktainsamling, anordnande av seminarium och framtagande av testytor. I projektet har bl a olika materials resistens mot ogrsmotstndskraft underskts. Mnga av de produkter som finns p marknaden r specialtillverkade och drfr ocks mycket dyra.

Ett led i utvecklingsarbetet r att bli bttre p att anvnda restprodukter. Gatukontoret i Malm och Kommunteknik har drfr jobbat vidare med att testa krossad betong som fogmaterial. Att just krossad betong valdes beror p att materialet har ett hgt pHvrde som har visat sig vara en viktig frklarande faktor till ogrsmotstndskraften. En annan faktor som testades var cementeringseffekten, d v s ifall betongen har en efterbindningseffekt och p s stt r extra motstndskraftig mot sopning och renhllning.

Krossad betong har testats p olika ytor. Ett lyckat exempel r Sdra Frstadsgatan, som omfogats med krossad betong p den strcka som r ggata i Malm.

Gatan sopas dagligen och med renhllningen frsvinner fogmaterialet. Runt gaturumsmbler uppstr ltt ogrs som r svrt att f bort. Gatan var drfr infr tgrden i stort behov av omfogning. tgrden utfrdes under vecka 10.

Fr att f ner kostnaden lades materialet ut med en kvast monterad p en traktor.

Kostnaden inklusive utlggning hamnade kring ca 30 kr/m2, vilket r mycket billigt i jmfrelse med andra fogmaterial.

En viss cementeringseffekt har noterats i det krossade materialet, vilket innebr att motstndskraften mot sopning har frbttrats.

VINNARE i klassen Milj/skerhet!

Idkatalog 2008

Den krossade betongen som anvndes r restbetong, krossad i fraktionen 04. Restbetong kommer frn fabriksbetong eller betongvarufabrik och utgrs av verbliven betong eller betongvaror frn tillverkning. I framtiden r idn att vid renovering av en gngbana, skicka de kasserade betongplattorna till en kross och anvnda sig av detta som fogmaterial.

Rr till badbryggor som r ltta att stta i och ta upp.Frslagsstllare: Bengt Franzen och Anders Wallin, KarlskronaKontaktman: Christer Hoff, Tekniska frvaltningen Karlskrona, tfn 045530 31 48,

epost: christer.hoff@karlskrona.seKommentar: Arbetet med att stta ut och ta in flytbryggor vid kommunens badplatser r ett pfrestande

arbete fr ryggar och armar. Tv av vra medarbetare har drfr tnkt till och tillverkat tv hjlpmedel som gr detta arbete mindre pfrestande. Vi har under flera r deltagit i arbetet med att stta ut vra badbryggor och slpat de tunga lerfyllda rren som hller bryggorna p plats. Min vrkande rygg har ftt oss att tnka till och vckt idn om ett stt att undvika att rren blir lerfyllda, vilket skulle minska det enskilda rrets vikt med 3040 kilo.

Frn rrens bas skrs tv stycken trianglar ut och avlgsnas, varefter resterande material vrms upp och formas till en spets. Skarvarna svetsas och du har ett rr som r ltt att banka ner i bottensedimentet, samt lttare att ta upp p hsten p grund av att ingen lera finns inuti rren.

Rutin vid vattenskadaFrslagsstllare: Leif Nielsen och Sivert Salomonsson, Helsingborg Kontaktman: Leif Nielsen, Stadsbyggnadskontoret Helsingborg, tfn 04210 52 64,

epost: leif.nielsen@helsingborg.se

Kommentar: Vattenskador i Helsingborg Vaabonnenter inom Helsingborgs stad har under rens lopp drabbats av vattenskador

frn ett ftal per r fram till 2006 d ca 70 fastigheter drabbades. Fr de som drabbas av intrngande avloppsvatten via ledningsnt eller ytledes inrinning

av dagvatten frn gator, parker, krar eller annan yta innebr detta en stor sanitr, psykologisk och ekonomisk olgenhet.

VINNARE i klassen Teknik!

VINNARE i klassen Administration!

Idkatalog 2008

Fr att hantera vattenskador som uppkommer vid stora regn inom staden krvs att man snabbt och effektivt kan ta hand om de som drabbas. Detta mste ske p ett korrekt och objektivt stt dr hnsyn tas till svl de drabbade som till vakollektivet som inte ska bra kostnader om det inte freligger ett ansvar. Detta ansvar mste drfr utredas snabbt, korrekt och professionellt.

Fr att kunna utreda ansvaret skyndsamt och fr att effektivisera handlggandet har VAverket ansett att man behver se ver hur man ska hantera detta p ett bra stt.

Fr att gra detta mjligt har VAverket lagt upp nya rutiner s att olika handlggare ska kunna arbeta med samma renden och registrera fortskridande tgrder. Det ska g att se hur lngt ett specifikt rende har fortskridit. I databasen gr det ven att gra selekteringar fr att f fram specifika uppgifter och fr uppfljning.

Fr att utreda kan det krvas att extra resurser stts in nr det blir s stora regn som vi hade i augusti 2007. Vattenskadorna var enormt mnga, omkring 170 stycken, och belastningen p VA verkets personal var enormt stor. Vid detta tillflle fanns dessa rutiner frdiga och skadorna kunde lggas in i databasen. Mallar fanns ocks frdiga fr att informera de drabbade om hur skadan kommer att hanteras och hur de ska agera vad avser skadestndskrav. Med frsta brevet skickas ven med en broschyr om kllarversvmningar.

Helsingborgs stad r idag medlem i Svenska kommunfrskringar. I avtalet med Svenska kommunfrskringar har verenskommits om att de med sina jurister handrcker oss i varje enskilt rende och tar stllning i ansvarsfrgan utifrn det utredningsmaterial som vi skickar till dem.

Svenska kommunfrskringar har lovordat vrt arbete och de har begrt vrt tillstnd att lta medlemskommuner anvnda sig av detta stt att arbeta.

ven tidningen Svenskt vatten har skrivet en artikel om kllarversvmningar och om Helsingborgs stads stt att hantera vattenskador.

Det r drfr viktigt att VAverket gr utredningar fr varje enskild skada som intrffar. Denna utredning har vi valt att gra i form av en enklare eller en strre utredning med databerkningar, frgning, rkning av avloppsledningar inom och utom fastighet.

I omrden dr mnga fastigheter drabbas grs i regel en strre utredning dr man utreder bde inom och utom fastighet. Mlet r att samtliga fastigheter som drabbas ska beskas och utredning inom fastighet ska ske i varje fall Det r viktigt med klara rutiner som alla kan arbeta mot fr att f en god versikt och smidighet i hanteringen av dessa vattenskador.

Databasen gr ocks att koppla till vrt kartsystem dr man versiktligt kan verblicka statusen i renden. Se nedan

Varje rende diariefrs och ges ocks ett skadenummer som vi fr av skerhet och beredskap.

Vid anmld skada tar Va verket in uppgifter per telefon om skadans omfattning.

Informationsbrev skickas till skadelidande.

Nr sedan krav frn skadelidande och frskringsbolag inkommer skickar vi en skadeanmlan till vrt frskringsbolag.

Rapport. Sektionschefen avgr sedan vem som ska gra den mindre utredningen som bestr av utredning inom fastighet.

Utredning. ven hr avgr sektionschefen om det ska utfras ngon strre utredning med databerkningar, frgning, rkning av avloppsledningar inom och utom fastighet.

Rapporter och utredningar skickas sedan till Svenska kommunfrskringar som handrcker oss i ansvarsfrgan. Efter deras stllningstagande tas beslut om ansvar eller inte. De kontrollerar ven att de regressande frskringsbolagen fljer de frskringsrttsliga reglerna med hnsyn till ldersavdrag etc.

Freligger ansvar erstter vi regressande frskringsbolag och sjlvrisken till den skadelidande.

rendet avskrivs sedan.

Samtliga steg kryssas i frn 1 4d fr att flja statusen i handlggningen.

Idkatalog 2008

Inmatningsbildidatabasen

0 Idkatalog 2008

Mittrefug Nobelvgen Frslagsstllare: Anna Kanschat, Gran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson, MalmKontaktman: Anna Kanschat, Gatukontoret Malm, tfn 04034 22 21,

epost: anna.kanschat@malmo.seKommentar: Mittrefugen p Nobelvgen r smal, ca 12,5 m bred. Nobelvgen r starkt trafikerad

och med mnga tunga fordon. Att rensa ogrs i mittrefugen upplevs som obehagligt nr tung trafik drar frbi alldeles intill. Dlig luft, suget och vibrationerna och den hga bullernivn gr det angelget att hitta andra belggningar som minskar sktselbehovet. Hr har vi prvat en metod med krossad betong med hgt PHvrde som hittills visat sig motst bevxning.

Tv olika utfranden testas:

Strre tgrd: Schakt 150 mm Geotextil Obundet brlager 018 100 mm Betongkross 50 mm

Mindre tgrd: Schakt 50 mm Betongkross 50 mm

Lack CreteSeal p ytor exklusive runt trden fr att hlla materialet p plats och minska dammbildningen.

Ca pris 350 kr/m2.

Idkatalog 2008

Mittrefug Ystadvgen Frslagsstllare: Nora Bengtsson, MalmKontaktman: Nora Bengtsson, Gatukontoret Malm, tfn 04034 35 77,

epost: nora.bengtsson@malmo.seKommentar: Som ett led i arbetet att bygga bort svrsktta ytor har konstgrs anlagts i mittremsan

lngs Ystadvgen. Konstgrset r utlagt i tv etapper 2006 och 2007. Tidigare har mittremsan i Ystadvgen varit mycket svr att skta. Belggningen bestod av grus och att ta bort ogrs var ett problem ur arbetsmiljsynpunkt d bredden enbart r 2 meter. Det gr mycket tung trafik p Ystadvgen och hastighetsgrnsen r 70 km/h. Arbetet var farligt, bullrigt och trttande.

Vid ombyggnaden till konstgrs schaktades befintligt lager bort och ersattes med ett packat lager av stenmjl med tjocklek p 2030 mm. Konstgrset ligger lst p stenmjlslagret och frankring har gjorts genom att manuellt lgga p grus.

Ytan krver mycket lite sktsel och ser fin och prydlig ut under alla rstider. Runt trden har den ursprungliga ytan bevarats och nya lkar har planterats. P vren lyser pskliljorna vackert gula.

Idkatalog 2008

Lyftok fr storsckFrslagsstllare: Lars Andersson och Hkan Strmberg, HelsingborgKontaktman: Peter Skantz, Stadsbyggnadsfrvaltningen Helsingborg, tfn 04210 59 78,

epost: peter.skantz@helsingborg.seKommentar: Ett fyrbent stjrnlyftok har tillverkats fr att underltta vid hanteringen av storsck.

Tidigare var man tvungen att kroka och lossa kroken fr hand antingen p flaket eller p marken. Med det nya lyftoket slpper storsckens lastband nr denna stts ner vilket gr att man bara behver fsta oket vid scken. Vid avlastning slpper oket genom vridning med rotatorn. Man behver inte hoppa upp och ner frn flaket. Oket r testat och godknt i verensstmmelse med kraven i europastandarden EN 13155.

Idkatalog 2008

Lyftanordning fr glasiglooFrslagsstllare: Tony Falk, TrollhttanKontaktman: Jan Samuelsson, Tekniska

Verken Trollhttan, tfn 070392 49 77, epost: jan.samuelsson@trollhattan.se

Kommentar: Vid tmning av glasigloo p lastbilsflak mste fraren kliva upp p flaket fr att flytta lyftkroken frn lyftglan till ppnings glan. Tony har frenklat tmningen genom att komplettera kranarmen med ett kttingspel. Inuti kranbalken har han monterat en hydraulkolv med ca en meters slaglngd. I kolven har han fst en ktting med lyftkrok. Denna lyftkrok fster fraren i ppningsglan p igloon. Kranens ordinarie lyftkrok fsts i lyftglan. Nr glasigloon hnger ver flaket lyfter fraren ppningsglan och tmmer igloon. En extra finess r att igloons bottenluckor nu kan stngas innan igloon stts p plats. Nu behver man inte lngre kliva i glaskrosset.

Potthlslagning vintertidFrslagsstllare: Orvar Stensson, TidaholmKontaktman: Olof Kling, Tekniska

kontoret Tidaholm, tfn 050260 60 86, epost: olle.kling@tidaholm.se

Kommentar: Nr vi lagar potthl i asfaltsbelggningen vintertid och d vrt asfaltverk r stngt har vi tidigare anvnt kallasfalt som dock ej givit godtagbar hllbarhet. Vi vrmer nu istllet riven tervunnen varmasfalt frn vr tervinningscentral i vrmeugnar, ven dessa kommer frn tervinningscentralen. Materialet blir mycket hllbart och r fr vrigt godknt fr verasfaltering.

Idkatalog 2008

Soda istllet fr kalk i reningsprocessen fr vattenproduktion p Mlndals VattenverkFrslagsstllare: Reine Rohman och Dennis Yhr, MlndalKontaktman: Kjell Levin, Gatukontoret Mlndal, tfn 031315 00 00Kommentar: Frslaget har som huvudinriktning att gra dricksvattenprocessen mer ltthanterlig

genom att eliminera hanteringen av kalk och minska doseringen av koldioxid. Frslaget berr enbart den egna frvaltningen men pverkar p stt och vis hela kommunen. Metoden i sig r inte knd sedan tidigare men laboratoriefrsk har till vissa delar genomfrts. Det finns nnu ingen kommun som har tillmpat processen men frsk pgr i tv kommuner.

Med beaktande av den frbttrade arbetsmiljn, mindre reparationstgrder, och sannolikt

lgre frbrukning av tvttmedel hos hushllen, anses frslaget vara utomordentligt vrdefullt. Frslaget anvnds numera i den dagliga driften.

Kalken som sdan hade, enligt den gamla lran, en skyddande effekt mot korrosion i metalliska rrmaterial. Ca2+, kalciumjonen i kalken ansgs vara den vsentliga bestndsdelen. S r inte fallet, det r HCO3

, alkaliniteten, som r viktig. Med hjlp av Soda, Na2CO3, erstts kalkens skyddsegenskaper samtidigt som behovet av koldioxid minskas till 1/3. Dricksvattnets hrdhet minskar, vilket i sin tur medfr minskad frbrukning av tvttmedel. Dosering av koldioxid minskar. Arbets och driftmiljn frbttras p grund av att kalkdammet frsvinner.

Den kade kemikaliekostnaden i kombination med minskade reparationstgrder bedms inte medfra ngon ekonomisk vinst. Dremot frbttras arbetsmiljn och underhllskostnaderna. Miljkemigruppen i Sverige AB med ste i Gteborg har medverkat i olika pilotfrsk fr att verifiera frslaget. Fretaget har utifrn analyser frn 2004 och 2005 berknat och testat hur vattenprocessen pverkas med olika doseringar.

Milj & hlsoskyddskontoret har informerats och gett tillstnd till att frndra processen. Fullskalefrsket inleddes vren 2006 och har kontrollerats helt enligt dricksvattenkungrelsen. Sjlvklart kommer processfrndringen att fljas upp ytterligare. Vad som r mrkbart med vattenkvaliteten r hrdheten. Vattnet betraktades tidigare som ett mjukt vatten och numera r det mjukare. I siffror har vattnet ndrats frn 3,5 till 1,5 tyska hrdheter. P sikt pverkar detta doseringen av tvttmedel i vra hushll.

EfterskottsbetalningFrslagsstllare: Gun Edin och Ann Hk, MlndalKontaktman: Ronnie Carlsson, Gatukontoret Mlndal, tfn 031315 15 29,

epost: ronniecarlsson@molndal.se Kommentar: Frslaget innebr att vi tryckt upp telefonnummer till parkeringsbolagets kundtjnst.

Mnga kunder glmmer att logga ut ur parkeringssystemet och nu kan man ringa kundtjnst fr utloggning om man glmt det. Vi har kpt in ett program som gr att kundtjnsten kan ha direktkontakt med varje parkeringsautomat och drmed logga ut kunder som glmt det. Frut loggades kunderna ut efter tre dagar och det blev mycket administration kring att rkna ut hur de skulle debiteras. Administrationen kring glmda utloggningar har minskat vsentligt.

Idkatalog 2008

Avknnararm fr P-biljetter Frslagsstllare: LarsIngvar Lagergren och Alexander Viljakainen, MlndalKontaktman: Ronnie Carlsson, Gatukontoret Mlndal, tfn 031315 15 29,

epost: ronniecarlsson@molndal.se Kommentar: Frslaget innebr att vi frlngt en biljettarm som knner av nr biljetterna brjar ta

slut. Den frlngda armen kan stllas in p olika larmniver fr att anpassas efter behovet p respektive parkeringsplats. Den lgsta nivn ligger p dagsbehovet fr biljetter per maskin. Servicepersonalen kan nu varje morgon, se p sin dator vilka maskiner som behver fyllas p med nya biljetter under dagen. Vilket innebr att vi inte frlorar intkter.

Inkp av strmomvandlareFrslagsstllare: Bo Olsson och Stefan Larsson, MlndalKontaktman: AnneLie Fant, Gatukontoret Mlndal, tfn 031315 15 02,

epost: anneliefant@molndal.seKommentar: Frslaget innebr att vi skall kpa in en inverter (strmomvandlare) frn 12V till 220

V. Den skall anvndas frn bilen eller grvmaskinen och p detta stt frsrja de flesta handverktyg som gr p 220V. Detta r ett smidigt stt att arbeta p srskilt vid svrframkomliga utrymmen dr personalen slipper att bra med sig ett portabelt elverk fr sin strmfrsrjning. En del grvmaskiner som vi anlitar har sdan utrustning och d anvnder vi denna.

Idkatalog 2008

Apparat fr kontroll av slpvagnar m m Frslagsstllare: Rickard Bruzgo, Kristianstad Kontaktman: Anna Elofsson, C4 teknik Kristianstad, tfn 04413 57 06,

epost: anna.elofsson@kristianstad.se Kommentar: Fr att kontrollera de

elektriska funktionerna p slpvagnar, redskap m m krvs att dragbilen r tillkopplad. Rickard har tillverkat en apparat som gr att dragfordonet inte behvs. Apparaten erstter fordonets elfunktioner fr strlkastare, blinkers och bromsljus. Det r bara att plugga in slpets kontakt i apparaten och prova funktionerna.

Pfyllning av hydraulolja i Ville 345 Frslagsstllare: Gte Nilsson, Pite Kontaktman: Arne Nilzon,

Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51, epost: arne.nilzon@pitea.se

Kommentar: Pfyllning av hydarulolja har tidigare skett med handpump. Med den nya slang som konstruerats kan man fylla p baklnges genom en hydraulkoppling med hjlp av tryckluft.

Idkatalog 2008

Snurrbart diagonalblad med bde grovt och fint stlFrslagsstllare: Gustav Kling, Daniel Lundmark, Gte Nilsson och Micke Lundgren, Pite Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51,

epost: arne.nilzon@pitea.seKommentar: Fr att rensa hockeybanorna har vi tillverkat ett diagonalblad med bde ett grovt och ett

fint stl. Bladet kan roteras s att vi kan anvnda bda sidor.

Hylla fr oljekannor Frslagsstllare: Gustav Kling, Pite Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51,

epost: arne.nilzon@pitea.seKommentar: Vi har tillverkat en hylla som hngs i ett oljefat dr vi placerar kannorna s att de r

tomma nr vi ska ha dem. Fatet str p hjul fr enkel transport till oljerummet fr tmning.

Idkatalog 2008

Svetsbord fr precisionssvetsning Frslagsstllare: Gustav Kling, Daniel Lundmark, Gte Nilsson och Micke Lundgren, PiteKontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51,

epost: arne.nilzon@pitea.seKommentar: Fr att kunna jobba i rtt hjd vid precisionssvetsning har vi konstruerat ett arbetsbord

som passar till saxlyften.

Lyftanordning till grsklippareFrslagsstllare: Daniel Lundmark, Pite Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51,

epost: arne.nilzon@pitea.seKommentar: Jag har tillverkat en lyftanordning till grsklippare fr att enklare kunna utfra service

och reparationer. Stllningen r samtidigt justerbar fr att passa alla olika modeller.

Idkatalog 2008

Avskrmning av sandskopan Frslagsstllare: Daniel Lundmark, Pite Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51,

epost: arne.nilzon@pitea.seKommentar: Jag har tillverkat en avskrmning med snabbfsten fr sandskopan s att bara halva

skopbredden anvnds nr det finns nskeml om att spara.

Hllare fr att slipa knivar till grsklippare Frslagsstllare: Gte Nilsson, Pite Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51,

epost: arne.nilzon@pitea.seKommentar: Vi gr ca 100 slipningar per r av knivar till grsklippare. Vi har gjort en hllare fr att

kunna slipa och ven svetsa p dr de r skadade.

0 Idkatalog 2008

Bult till sandspridaren Ville 345Frslagsstllare: Gte Nilsson och Lars Westerlund, Pite Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51,

epost: arne.nilzon@pitea.seKommentar: Tidigare sgade vi gngstng vilket var tidsdande. Nu tar man en bult, trr p en strre

mutter och svetsar fast. Vi har ven tillverkat en hllare s att muttern kommer p rtt stlle. Bultarna slits mycket hrt nr de roterar i sanden hela tiden.

Centralsmrjning Frslagsstllare: Gustav Kling, Pite Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret

Pite, tfn 091169 60 51, epost: arne.nilzon@pitea.se

Kommentar: Frslaget underlttar smrjning av klippcylindrarna. Skerhetsregler gr att man mste ha skruvar p luckorna till klippdcken , vilket gr att smrjningen tar ondigt lng tid och att den blir sllan gjord.

Fotsteg fr ltta lastbilar Frslagsstllare: Gustav Kling, Pite Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Pite, tfn 091169 60 51,

epost: arne.nilzon@pitea.seKommentar: Vi har tillverkat ett fotsteg fr att underltta uppstigning p flaket p ltta lastbilar.

Man slipper ppna lmmar fr att stiga upp.

Idkatalog 2008

Solcellsdrift av tillflliga larm Frslagsstllare: Michael Angelin, Ralph Hansson och Sture Pettersson, Gteborg. Kontaktman: Jan Grimmeflt, Gteborg Vatten, tfn 031368 71 71,

epost: jan.grimmefalt@vatten.goteborg.se Kommentar: Frslaget innebr att tillflliga larm som saknar el ska kunna drivas av solceller. Frslaget

har testats p en frsksanlggning och fungerar bra. Solinstrlningen under den ljusa delen av ret r runt 200W/m2 som dygnsmedelvrde och sllan under 50 W/m2 ven molniga dagar. Med nuvarande verkningsgrad p solceller cirka 10 % rcker det gott fr att driva en larmanlggning. Under vintertid kan solinstrlningen vara under 10 W/m2 i veckor. Hur lnge exempelvis en Cactusundercentral d kan drivas beror i frsta hand p tillgnglig batterikapacitet. De anlggningar som nu r i drift visar att en Cactusenhet kan drivas med solceller som vinklas mot solen under den mrkaste delen av ret.

vervakning av VA-anlggningarFrslagsstllare: Michael Angelin och Patric Jonsson, Gteborg. Kontaktman: Jan Grimmeflt, Gteborg Vatten, tfn 031368 71 71,

epost: jan.grimmefalt@vatten.goteborg.seKommentar: Frslaget innebr att larm fr t ex hgniv och ndutlopp frn vissa vaanlggningar ska

kunna verfras via en GSMtelefon. Cactus har tagit fram en lsning dr larmsignaler kan skickas med enbart en GSMtelefon via SMS. Tidigare har erfordrats en PLCSmart I/O som finns installerad i varje spillvattenpumpstation. Om GSMtelefonen anvnds i de stationer som vi bedmer att vi inte kommer att datorisera p mnga r innebr det att en PLCSmart I/O kan frigras och anvndas i en station som ska datoriseras. P det viset sparar vi de kostnader som en PLCSmart I/O annars skulle ha medfrt. Frslaget har tillmpats under ca 3 r och 5 st Smart I/O per r har kunnat anvndas enligt frslaget.

Lggning av grusstdskantFrslagsstllare: Kjell Hansson och Lorentz

Stenvall, Skellefte Kontaktman: Lars Pettersson, Tekniska

kontoret Skellefte, tfn 091073 78 30, epost: lars.a.pettersson@skelleftea.se

Kommentar: Frslagsstllarna har byggt om utlggaren av kantstd frn att vara lastbilsmonterad till att nu kunna kopplas till hjullastare.

Idkatalog 2008

Hjlpmedel fr att ta upp rr vid flytbryggor.Frslagsstllare: Bengt Franzen och Anders Wallin, KarlskronaKontaktman: Christer Hoff, Tekniska frvaltningen Karlskrona, tfn 045530 31 48,

epost: christer.hoff@karlskrona.seKommentar: Nr flytbryggorna ska tas upp efter sommarens badssong anvnds en s k hejare som fsts

p rret och under denna placeras en domkraft fr att dra loss rret ur bottensedimentet. Problemet brukar vara att flytbryggan pressas allt djupare ner i vattnet p grund av trycket frn domkraften. Mnga gnger nda ner tills bottnen hindrar den att komma lngre. Vi har konstruerat ett hjlpmedel som gr att man kan brga rren utan att bli blt om ftterna. Hjlpmedlet bestr av en platta ca 40* 40 centimeter som monterats p ett aluminiumrrs ena nde. Detta stlls p bottnen intill rret som ska tas bort. Runt rret finns en justerbar sprr som placeras under bryggkanten och hindrar den att sjunka ner nr domkraften anvnds. ven hejaren har omkonstruerats och gjorts mindre och lttare, samt frsetts med en tvrgende hvstng, som anvnds fr att vicka loss rret och som handtag fr att lyfta rret. Mnga gnger behvs inte domkraften utan hvstngen ger tillrcklig kraft att lyfta rren. ven bultarna till hejaren har svetsats fast p ett mindre handtag, vilket gr att man slipper ha extra verktyg med fr att anvnda den.

Idkatalog 2008

Idkatalog 2008Belnade frslag frn kommunernas frslagsverksamhet

Det finns inget s roligt som att ha ider, lsa problem och f knna uppskattning. Mnga arbetar i dag i organisationer som uppmuntrar och belnar kreativitet och engagemang.

Denna fjortonde upplaga av Idkatalogen har tillkommit tack vare personal p gatukontor och tekniska kontor som med entusiasm och skapargldje frbttrat metoder och hjlpmedel. Den uppvisar ett axplock av den idrikedom som berr gatuverksamheten och som belnats av kommunerna i frslagsverksamheten.

I skriften Slpp fram iderna frn 1994 finns goda rd om hur man kan utforma och utveckla kommunens frslagsverksamhet.

ISBN 978-91-7164-359-9

118 82 Stockholm. Besk: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan bestllas p tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller p frbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer