7164 359 9

  • View
    220

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-359-9.pdf

Text of 7164 359 9

  • Idkatalog 2008Belnade frslag frn kommunernas frslagsverksamhet

  • Idkatalog 2008

    Tvlingsbidrag frn kommunerna

    Idpristvlingen hlls fr femtonde ret i rad och katalogen innehller ngra av de insnda tvlingsbidragen.

    Syftet med tvlingen och katalogen r att stta fokus p vad tankeverksamhet kan stadkomma p olika omrden inom kommunernas tekniska verksamheter. Vi vill ocks med tvlingen frmja ett gott klimat som bejakar kreativitet och nytnkande. Frslagsverksamheten r nr den r som bst en outsinlig klla till goda ider och finurliga lsningar som stndigt frbttrar verksamheten och resulterar i stolthet, gldje och engagemang. En aktiv frslagsverksamhet blir ett kvitto p att klimatet r gott. Alla som har erfarenhet av frslagsverksamhet vet att det krvs ett stort engagemang fr att r efter r hlla verksamheten p topp.

    Denna katalog liksom tidigare utgivna innehller goda ider, de flesta framsprungna ur frslagsverksamhet. Det r tilltet och nskvrt att innehllet sprids till s mnga som mjligt. Ju fler som fr nytta av iderna, desto bttre. Lt kreativiteten smitta av sig genom att gra katalogen lttillgnglig. Ett tips r att ta upp mnet frslagsverksamhet p en arbetsplatstrff och i samband med den dela ut katalogen till personalen.

    Alla ider r sjlvklart inte nya utan kan ha fngats upp eller inspirerats frn annat hll. Det som r knt av den ene kan vara nytt fr den andre. Vi inom juryn pstr inte att alla katalogens ider kan rekommenderas utan det r upp till var och en att bedma.

    rets pristagareDe frslag som Sveriges Kommuner och Landsting vill lyfta fram som vinnare i idtvlingen ska ha ett stort mtt av nytnkande i sig, samtidigt som de ska vara anvndbara i de flesta kommuner. Utver ra och bermmelse, blommor och diplom fr pristagarna 10 000 kr i premie.

    I grenen Milj/skerhet gr priset till Anna Kanschat, Gran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson i Malm fr frslaget om Krossad betong som fogmaterial.

    I grenen Teknik gr priset till Anders Wallin och Bengt Franzen i Karlskrona fr frslaget Rr till badbryggor som r ltta att stta i och ta upp.

    I grenen Administration/organisation gr priset till Leif Nielsen och Sivert Salomonsson i Helsingborg fr frslaget om Rutin fr vattenskador.

    Tvlingsjuryn har i r besttt av ke Widenrot, Lule; Maria Eklund, Bollns; Sofia Srensen, Helsingborg; Hans Cederlund, Skvde; Anna Edvardsson, rebro; Lars Pettersson, Skellefte och Bjrn Berntsson, Gteborg.

    Lt text och bilder p fljande sidor inspirera till kontakter om frslagen.

    Frgor om idkatalogen och frslagsverksamheten kan stllas till Bjrn Berntsson, tfn 070662 81 25. Frgor om enskilda frslag stlls till respektive kontaktperson eller till frslagsstllarna.

    Anna Edvardsson, rebro; ke Widenrot, Lule; Bjrn Berntsson, ordf, Gteborg och Lars Pettersson, Skellefte

  • Idkatalog 2008

    Urvalskriterier fr bsta frslag: 1. Nyhetsvrde. Frslaget ska skapa ett vrde och

    inte vara knt sedan tidigare.

    2. Anvndbarhet. Frslaget ska vara anvndbart i fler kommuner n den dr frslaget vckts.

    3. Enkelhet. Motto ju enklare desto bttre. Frslaget ska kunna ha vckts av vem som helst.

    4. Elegans/genialitet. Frslag som r unika fr anvndning i en speciell kommun kan uppmrksammas pga stor elegans eller genialitet.

    Sveriges Kommuner och Landsting 2008

    Adress: 118 82 Stockholm Tfn: 08-452 70 00 Epost: gata@skl.se

    ISBN: 978-91-7164-359-9

    Text: Bjrn Berntsson

    Omslag: Vinnande frslag

    Form och produktion: Bjrn Hrdstedt & Birgitta Granberg

    Tryck: KLF Grafisk Produktion

    Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Ntbokhandel: skl.se (vlj Publikationer)

    I Idkatalogen redovisas ocks hur Arne Nilzon i Pite lyckats frse tvlingen med bidrag under samtliga 15 r som tvlingen hllits. Det har hunnit bli 101 stycken. Dessutom redovisas hur det gick fr Borlnge Energi efter att de 2006 vann frsta pris i tvlingen med ett helt nytt stt att bedriva frslagsverksamhet. Bda exemplen visar att framgngsrik frslagsverksamhet kan bedrivas p olika stt. De gemensamma framgngsfaktorerna tycks vara ett mlmedvetet ledarskap och frstelsen av hur viktigt det r att lyssna till och ta vara p medarbetarnas kreativitet.

    Stockholm i oktober 2008

    Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen fr tillvxt och samhllsbyggnad

    Bengt Westman och Gunilla Glasare

  • Idkatalog 2008

    Borlnge Energi, som bildats genom ett samgende av olika delar av kommunala frvaltningar, innehller idag funktioner fr t.ex, elnt, vatten och avlopp, stadsnt, fjrrvrme, avfall och stadsmilj.

    Debbie Grahn och Arne Torsgrden lmnade 2006 in ett bidrag till Idpristvlingen som handlade om hur Borlnge Energi skulle bedriva sin frslagsverksamhet. Bakgrunden enligt Arne var att man nu nr kvalitetsarbetet intensifierades mste ha en bra metod fr stndiga frbttringar. Debbies och Arnes frslag fick pris av SKL fr sitt nytnkande. Tvlingsbidraget om Borlnge Energis frslagsverksamhet redovisades i 2006 rs idkatalog.

    Men hur gick det sedan? Jo, det fantastiska r att det bara blir bttre och bttre. 2006 nr modellen sjsattes kom det in 101 frslag. Sedan beslutades att man bara skulle belna nr frslagen var genomfrda. Men det ledde inte till frre frslag utan tvrt om, mngden goda ider kade. Det innebar 2007 att 150 genomfrda ider belnades. Och 2008 ser ut att bli lika bra.

    Mlet 100 genomfrda frslag per r r sledes vertrffat med rge. I Borlnge Energi r det VD Anders Lindberg som r envldig i frgor om frslagsverksamhet.

    Hr fljer ngra reflektioner av Debbie och Arne om varfr det gr s bra som det gr och varfr verksamheten utvecklas.

    Intervju med Debbie Grahn och Arne Torsgrden, Borlnge Energi

    Det utbetalas inga personliga belningar utan allt gr till ett gruppkonto och tas ut i form av gemensamma aktiviteter fr utveckling av olika kompetenser. D det inte r frga om personliga belningar spelar det heller ingen roll vem i gruppen som skriver ner och lmnar in frslaget. Det finns sledes ingen grund fr avundsjuka. Man konstaterar ocks att det i de grupper dr det finns en pdrivare fungerar bttre n dr man saknar sdan. Det verkar inte spela ngon roll om det r chefen eller ngon annan i gruppen som r pdrivare.

    Frslaget har kanske inte till alla delar genomfrts som det var tnkt frn brjan. Drfr har Arne och Debbie lmnat in ett frslag till tgrdspaket som komplement till det ursprungliga.

    Frslag till tgrder 1. Intervjuer med dem som lyckats bra i tvlingen

    Var fungerar det och varfr?

    2. Intervjuer med dem som deltagit aktivt Var fungerar det och varfr?

    3. Sammanstllning av intervjuerna.

    4. Tillsammans med Anders g igenom resultatet och plocka fram framgngsfaktorerna.

    DebbieGrahnochArneTorsgrdenvidvattenparkeniBorlnge

  • Idkatalog 2008

    Intervju med Arne Nilzon Pite kommun

    Inom Pite kommun leds frslagsverksamheten centralt av Arne Nilzon som dock har som sin huvudsakliga uppgift att vara arbetsmiljkonsulent.

    Till Idpristvlingen har han levererat enligt nedan. Totalt 101 tvlingsbidrag.

    Under dessa 15 r har jag haft kontakt med Arne via telefon och brev. Nu for jag till Pite och Arne fr att locka ur honom hemligheten bakom den fantastiska idproduktionen. Frn Stadshuset p Svartudden blickar Arne ut ver fjrden dr segelbtarna glider fram. Han berttar om sitt intresse fr att bygga husbussar och det har blivit ngra stycken genom ren. Han berttar ocks om hur man fr in en volvomotor i en mercedesbuss och fr ekipaget godknt av bilprovningen.

    Men frgan r ju hur det kan komma sig att man i Pite varje r levererar bidrag till Idpristvlingen? Ingen annan frvaltning har lyckats med det. Jag tror att svaret p frgan r Arne sjlv. Han brinner fr frslagsverksamhet och pstr att det r den absolut viktigaste verksamheten.

    Arne tog ansvaret fr frslagsverksamheten 1982. P den tiden vcktes ca 10 frslag per r och enbart av

    mn inom de tekniska verksamheterna. De p den tiden lite enkla frslagen som att t ex rta krokig spik taggade Arne till att ta tag i verksamheten och hja kvaliteten. Ett annat ml som sattes upp var att f kvinnorna att delta i lika stor utstrckning som mn.

    En tanke som prglar frslagsverksamheten i Pite r att den ska ledas centralt frn kommunledningskontoret och finansieras med centrala medel. Lgger vi ut ansvar p respektive enhet s tynar den bort sger Arne. Det finns naturligtvis en budget fr verksamheten men den fr nd inte utgra ett tak. ven om frslagsverksamheten leds centralt gr varje frslag till respektive frvaltning fr bedmning. En annan viktig princip slogs fast. Det ska vara lika viktigt med frslagsverksamhet inom de "mjuka" sektorerna som inom de tekniska.

    Frslagskommittn bestr numera av en bedmningsgrupp som leds av Arne och med representanter frn respektive fack. Ett krav fr att f medverka r att man ska vara kompetent och brinna fr verksamheten.

    I brjan fick samtliga belnade medverka p kommunfullmktiges mte i december och dr ta gott och motta applder och diplom. Men d var det bara ca 10 personer. Idag r det s mnga att man tvingats frenkla, vilket innebr att Arne sjlv i december delar ut chokladaskar och diplom till rets belnade frslagsstllare. I mtet med frslagsstllarna fr han bekrftat hur uppskattat det r att f en klapp p axeln av arbetsgivaren.

    Mnga goda frslag inom vrd och omsorg har kommit fram och Arne ger ngra exempel. Ett r Playa Inglae dr man inredde ett rum med sandgolv, palmer, starka lampor, solstolar och strandbrus. Dit in kunde man f komma med baddrkt och bli serverad paraplydrinkar. Det frslaget har tagits upp av flera andra kommuner.

    Frutom att frslagen som till 95 % bestr av arbetsmiljfrbttringar skapar en god arbetsplats ger dessa ocks andra goda effekter. Kvinnorna som numera medverkar i lika hg grad som mnnen kom ganska tidigt in med gruppfrslag. Vinsterna delas