7164 375 9

  • View
    221

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-375-9.pdf

Text of 7164 375 9

  • Parkering p gatumark 2008Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

  • Parkering p gatumark 2008 1

    Sveriges Kommuner och Landsting ger vartannat r ut en samlad statistik ver parkering p gatumark i Sveriges kommuner. Fregende rapport gavs ut 2006 och avsg frhllandena i kommunerna r 2006 och kommunernas kostnader och intkter fr parkering och felparkering fr r 2005.

    Syftet med redovisningen r att mjliggra jmfrelser mellan kommunerna nr det gller parkeringsavgifter, felparkeringsavgifter, bestmmelser kring parkering fr rrelsehindrade, nyttokort, boendeparkering, miljbilar och Pskiva samt metoder fr att ta in avgifter. Skriften kan ocks utgra ett underlag fr de kommuner som vervger att infra kommunal parkeringsvervakning.

    Underlaget till statistiken har samlats in via elektroniska enkter till kommunerna. Uppgifterna om parkeringsavgifter och felparkeringsavgifter m m i denna utgva avser frhllanden r 2008, utom fr kommunernas kostnader och intkter fr parkering och felparkering som avser r 2007.

    Liksom tidigare inleds rets rapport med en text som tar upp och frklarar begrepp och omrden som rr parkering. Denna lilla parkeringsskola ska underltta lsning och frstelse av rapporten och kasta ljus ver dagens parkeringssituation.

    rets enkt har besvarats av 265 av landets 290 kommuner. Detta innebr en svarsfrekvens p dryga 91 procent. Befolkningsmssigt innefattar svaren ver 96 procent av landets invnare. Med ett ftal undantag har samtliga kommuner med kommunal parkeringsvervakning besvarat enkten. Rapportens uppgif

    ter tcker drmed i stort sett in de kommuner som har kostnader och intkter fr parkering och felparkering. Eftersom vissa skillnader i bokfring av kostnader och intkter kan frekomma mellan kommunerna br dock de siffror som redovisas i rapporten och dess bilagor tolkas med viss frsiktighet. Avgifter, kostnader och intkter redovisas alla i rrliga priser.

    Sedan frra enkten har Parkeringsutredningen lmnat sitt betnkande Ett enhetligt sanktionssystem fr felparkering till Nringsdepartementet. Mnga remissinstanser hade starka synpunkter p frslagen i utredningen och departementet beslt att inte g vidare med utredningens frslag. Ngon ny versyn av parkeringsbestmmelserna r i dagslget inte aktuell.

    Med anledning av att samtliga kommuner vid utgngen av 2008 ska ha beslutat om de lokala trafikfreskrifter (LTF) som fanns innan Trafikfrordningen trdde i kraft 1999, infogades i rets enkt tv frgor rrande detta. Svaren visar att ett antal kommuner kommer att f svrt att hinna med de snva tidsramarna fr omskrivning och publicering av trafikfreskrifterna.

    Underskningen har genomfrts och sammanstllts vid Sveriges Kommuner och Landstings sektion fr trafik, teknik och trygghet av Sofia Hoffman. Frgor om enkten besvaras av Lars Ahlman, telefon 04034 35 75, epost lars.ahlman@malmo.se.

    Sveriges Kommuner och Landsting i augusti 2008

    Avdelningen fr tillvxt och samhllsbyggnad

    Gunilla Glasare och Bengt Westman

    Parkering p gatumark 2008

  • 2 Parkering p gatumark 2008

    Sveriges Kommuner och Landsting 2008

    Adress: 118 82 Stockholm fn 08-452 70 00 www.skl.se

    ISBN: 978-91-7164-375-9

    Text & projektledning: Sofia Hoffman och rjan Eriksson

    Tryck:

    Form och produktion: Bjrn Hrdstedt

    Distribution: tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller frbundens publikationssajt: www.skl.se, vlj Publikationer

    Innehll

    Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

    Liten parkeringsskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Avgiftsbelagd parkering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

    Felparkering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Parkeringsvervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Parkering fr rrelsehindrade. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151. Kommunal parkeringsvervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

    2. Avgiftsbelagd parkering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

    3. Nyttokort, boende- och miljbilsparkering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

    4. Felparkeringsavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

    5. Restriktioner och dispenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

    6. Tillstnd fr rrelsehindrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

  • Sammanfattning 3

    173 av landets 290 kommuner har kommunal parkeringsvervakning (KP) under hela eller delar av r 2008. Det r en kning jmfrt med 2006 med 9 kommuner. 16 kommuner har valt att infra kommunal parkeringsvervakning och 7 kommuner att avveckla den. Ut ver de 173 kommunerna uppger ett antal att man vervger att infra KP under 2008.

    Frutom i vra strsta stder och i de minsta kommunerna r det vanligaste att parkeringsvervakningen skts med personal frn kommunens egen frvaltning. Med undantag fr Malm sker vervakningen i de fem strsta kommunerna frmst med hjlp av personal frn vaktbolag. Detta r ocks fallet i mnga mindre kommuner. Ovanligast r att personal frn en annan kommun skter om vervakningen. I det ftal kommuner dr detta frekommer utfrs vervakningen endast ngon dag eller ngra timmar per vecka. Skillnaderna i resurser fr vervakning r naturligtvis mycket stora. Stockholm har 150 helrstjnster fr parkeringsvervakning medan mnga av de sm kommunerna bara har ngon vervakare p deltid, ibland bara under ngon del av ret. Srskilt i turistkommunerna r det vanligt att man hyr in en vervakare frn ngot bevakningsfretag under den mest intensiva besksssongen.

    Drygt 20 kommuner har uppgivit att de hjt en eller flera av felparkeringsavgifterna till 2008. De frmsta sklen till hjning som framhlls i svaren r: generella kningar av felparkering, i synnerhet p plats avsedd fr rrelsehindrad, frndringar i Trafikfrordningen rrande stannande och parkering i terrng, tidigare fr lga avgiftsniver som inte fungerat avskrckande p felparkerarna, att en versyn av felparkeringsavgifterna inte gjorts p lnge och att kade intkter krvs fr att balansera kade kostnader fr parkeringsvervakningen.

    De totala intkterna av parkeringsavgifter (inklusive nyttokort, miljbils och boendeparkering) har minskat ngot jmfrt med 2005. D uppgick den totala summan till dryga miljarden, medan den r 2007 stannade p omkring 950 Mkr. En del av minskningen kan troligen frklaras av det kande antalet milj bilar som i mnga kommuner fr parkera gratis eller till en reducerad avgift, liksom att ngra av de strre kommunerna dragit ned p parkeringsvervakningen.

    Ocks den sammanlagda intkten frn fel-parkeringsavgifter har minskat en aning sedan 2005. D uppgick kommunernas totala intkter frn felparkeringsavgifter till cirka 475 Mkr. 2007 ligger summan p omkring 440 Mkr. ven denna minskning torde kunna hnfras till att ett par stora kommuner reducerat parkeringsvervakningen under ret.

    Antalet kommuner som erbjuder srskilda parkeringsvillkor fr miljbil har kat frn 28 kommuner 2006 till 42 kommuner 2008. I dessa kommuner anvnds srskilda parkeringstillstnd fr miljbilar. Parkeringstillstndet r gratis i 15 av kommunerna, medan en avgift p mellan 50 och 500 kronor tas ut av vriga kommuner. Ingen kommun har parkeringsplatser som r reserverade enbart fr miljbilar.

    Vid utgngen av 2008 ska alla kommuner ha beslutat om de lokala trafikfreskrifter (LTF) som gllde innan Trafikfrordningen trdde i kraft 1999. Underskningen visar att ett tjugotal kommuner i juli 2008 r klara med omskrivningen av de lokala trafikfreskrifterna. 100 kommuner uppger att de inte pbrjat arbetet med omskrivningen, och ett tiotal kommuner anger ett slutdatum fr omskrivningsarbetet som ligger lngre fram i tiden n maj 2009.

    Sammanfattning

  • 4 Parkering p gatumark 2008

    F vardagliga freteelser vcker s starka knslor som parkeringsavgifter och felparkeringsavgifter. ven om det jmfrt med andra samhllsfrgor kan uppfattas som blott ett irritationsmoment i vardagen, r felparkeringsavgiften en av de vanligaste orsakerna till att en enskild medborgare utstts fr kommunens myndighetsutvning. Det r drfr viktigt att regelsystemet upplevs som rimligt och rttvist.

    Drfr r det p sin plats att hr beskriva bland annat vem som har ansvaret fr parkering, varfr det finns parkeringsregler och varfr vi har avgifter fr parkering och felparkering.

    Ansvaret fr parkeringRegelsystemet fr parkering skiljer sig t mellan allmn platsmark och kvartersmark.

    Med allmnna platser avses i plan och bygglagen gator, vgar, torg och andra omrden som r allmnt tillgngliga och avsedda fr gemensamma behov. Kommunen har ansvaret fr all allmn platsmark. I den hr skriften anvnder vi ordet gatumark som gemensam benmning p trafik och parkeringsytor inom dessa typer av omrden.

    Kvartersmark r mark avsedd fr bebyggelse eller annat ndaml. Kvartersmark inom ett planomrde omfattar all mark som inte r allmn platsmark.

    Inom kvartersmark r det normalt fastighetsgaren som har ansvaret fr att det finns parkeringsplatser i tillrcklig omfattning. Denna grundregel tillmpas vid ny och ombyggnad, men r av praktiska skl inte mjlig att tillmpa i stdernas centrala delar dr planer och bebyggelse kom till stnd lngt innan bilen blev var mans och kv