7164 406 0

  • View
    223

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-406-0.pdf

Text of 7164 406 0

  • ppna jmfrelser 2008Vrd och omsorg om ldre

    2008Vrd och omsorg om ldre

  • Upplysningar om rapportens innehll lmnas p Sveriges Kommuner och Landsting avTilsith Lacouture (projektledare), tel. 08-452 75 79

    Bestllning av rapporten kan gras direkt p tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 frn vr hemsida www.skl.se

    Rapporten kan ven laddas hem som pdf-fil frn www.skl.se

    ISBN xx

    Layout och produktion: Kombinera AB Foto: Bruno De Hogues/Gamma/IB Tryck: Edita, Vsters 2008

  • ppna jmfrelser 2008Vrd och omsorg om ldre

  • Frord

    Denna rapport r den andra ppna jmfrelsen av kvaliteten inom vrd och om-sorg om ldre som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar. Rapporten r ett led i SKL:s arbete med att ppet redovisa och jmfra olika verksamheters kva-litet och effektivitet. Arbetet bedrivs under vinjetten ppna jmfrelser. Syftet med jmfrelserna r att stimulera kommuner att i samverkan med landstingen utveckla och frbttra vrden och omsorgen om ldre.

    I rapporten presenteras ett antal indikatorer som belyser kvaliteten i vrd och omsorg om ldre. rets rapport innehller 21 indikatorer vilket r mer n en dubble-ring av de indikatorer som redovisades 2007.

    Avsikten r att ppna jmfrelser av ldreomsorgen ska komma ut rligen och utvecklas med tillgngen till uppgifter. Genom att fler kommuner brjar mta och registrera mtt p kvalitet kommer underlaget fr ppna jmfrelser successivt att frbttras. Ett omfattande utvecklingsarbete pgr med att ta fram mtt och mta olika aspekter p kvaliteten inom ldreomsorgen. Hr kan nmnas SKL:s Jmfrel-seprojekt som har detta syfte och det regeringsuppdrag som Socialstyrelsen har att i samrd med SKL utveckla ett nationellt system fr ppna jmfrelser av kommu-nernas vrd och omsorg om ldre. Hr kan ocks nmnas en utkad registrering till Svenska palliativregistret.

    Rapporten har sammanstllts av SKL inom avdelningen fr vrd och omsorg av Ulla hs, Tilsith Lacouture, Irene Lindstrm och Peter Nilsson. Vi vill tacka Social-styrelsen, Riks Stroke och Svenska palliativregistret fr ett gott samarbete med att f fram underlag till de redovisade indikatorerna. Ett stort tack ocks till referensgrup-pen med fretrdare frn 29 kommuner fr vrdefullt std och konstruktiv medver-kan i rets ppna jmfrelse.

    Stockholm i oktober 2008

    Hkan SrmanVD, Sveriges Kommuner och Landsting

  • 4 ppna jmFrelser 2008 vrd och omsorg om ldre

    Innehll

    Sammanfattning 6

    1. inleDning 10 Syfte och avgrnsningar 11 Rapportens disposition 12

    2. kommunenS roll och anSvar fr lDreomSorgen 13 Ansvarsfrdelning av hlso- och sjukvrd 14 Vrd och omsorg i enskild regi 15

    3. SvenSk vrD och omSorg om lDre i ett internationellt perSpektiv 16 Den demografiska utmaningen 17 ldres levnadsstandard 19 ldreomsorgens kostnader 21 ldres hlsa 22

    4. metoD 25 Indikatorer 26 Utveckling pgr 28 5. JmfrelSer mellan kommuner 30 resultatindiktorer 31 Kommunens information ldreomsorg 31 1. Kommunens information om ldreomsorg 31 Social omsorg och service i srskilt boende 35 2. vntetid till srskilt boende 35 3. ldreboendeindex 37 4. andel njda i srskilt boende 39 Insatser i ordinrt boende 41 5. personalkontinuitet i hemtjnsten 41 6. andel njda brukare med hemtjnsten 44 Frebyggande verksamhet 46 7. Fallskador 46 Medicinskt std i ldreomsorgen 49 8. oplanerade inlggningar p sjukhus 49 9. andel avlidna p sjukhus 51 Lkemedelsfrskrivningar 52 10. samtidig frskrivning av tre eller fler psykofarmaka 53 11. Frskrivning av riskfyllda lkemedelskombinationer 57

  • 5ppna jmFrelser 2008 vrd och omsorg om ldre

    12. Frskrivning av tio eller fler lkemedel 59

    Std till personer som drabbats av stroke 62 13. hlsotillstnd tre mnader efter stroke 62 14. Funktionsfrmga tre mnader efter stroke 64 15. andel njda med stdet frn kommunen eller sjukvrden efter sjukhusvistelsen 66 Vrd i livets slutskede 69 16. Informerande samtal med dende 71 17. ensam i ddsgonblicket 73 18. eftersamtal med nrstende 75 resursindiktorer 77 Personalens kompetens 77 19. personal med vrd och omsorgsutbildning p gymnasieniv 78 20. personal med eftergymnasial vrd- och omsorgsutbildning 79 Kostnader 81 21. avvikelse frn standardkostnaden 82 Bakgrundsmtt 84 Kostnader fr srskilt boende och fr insatser i ordinrt boende 84 Omfattningen av ldreomsorgen 86

    bilagor Bilaga 1: Anvndning av WebOr och kommundatabasen 88 Bilaga 2: Deltagare i referensgrupp 93 Bilaga 3: Indikatorer och kllor 95 Bilaga 4: Frteckning av figurer och kartor 99 Bilaga 5: Rangordning av kommunerna 103

  • 6 ppna jmFrelser 2008 vrd och omsorg om ldre

    ppna jmfrelser 2008 vrd och omsorg om ldre

    sammanFattnIng

    Det pgr ett omfattande utvecklingsarbete, dr mnga kommuner deltar som syftar till att frbttra mjligheterna att mta och jmfra kvaliteten i vrden och omsorgen om ldre. Vi kan i denna, den andra ppna jmfrelsen av ldreomsorgen presentera betydligt fler indikatorer n vad som var mjligt fr bara ett r sedan. En del av indikatorerna har nnu inte brjat anvndas i alla kommuner och r inte till alla delar prvade. Vi har valt att lyfta fram vissa mtt som redan anvnds i ett stort antal kommuner fr att stimulera vriga kommuner till att delta i utvecklingsarbetet av nya indikatorer.

    Stora skillnader mellan kommunerna fr alla indikatorer

    Det r stora skillnader mellan kommunerna fr alla valda indikatorer. Fr vissa av in-dikatorerna kan man se geografiska mnster men som regel r bde kommuner med goda och dliga resultat fr de olika indikatorerna spridda ver landet. Det framgr av kartorna i rapporten dr indikatorerna r rangordnade fr kommunerna med grn

  • 7ppna jmFrelser 2008 vrd och omsorg om ldre

    frg fr de 25 procent bsta vrdena och rd frg fr de 25 procent smsta. Gul frg redovisar vrdena dremellan.

    I den sammanfattande tabellen i bilaga 4 har vi rangordnat kommunerna fr varje indikator. Det finns ingen kommun som har grn frg p alla indikatorer och inte heller ngon som har enbart rd eller gul frg. Det visar att ingen kommun r bst p allt och heller ingen kommun som r smst p allt. Men det finns vissa kom-muner som har mer grnt n andra och vissa kommuner som har mer rtt n andra. Fljande kommuner har totalt de relativt bsta vrdena p indikatorerna.

    figur 1. kommuner med sammantaget bsta resultat per ln. exklusive hgskoleutbildning.

    skne ln Bstad, hgans, ngelholm, svalv, rkeljunga, storp, eslv

    stergtlands ln tvidaberg, valdemarsvik, sderkping, deshg, mjlby

    vstmanlands ln skinnskatteberg, Kungsr, arboga, Fagersta

    dalarnas ln malung-slen, smedjebacken

    jnkpings ln vetlanda, eksj

    Blekinge ln ronneby

    gvleborgs ln sandviken

    Kalmar ln torss

    Kronobergs ln markaryd

    stockholms ln sigtuna

    sdermanlands ln trosa

    Bland de 26 kommuner med sammantaget bsta resultat har 24 lgre kostnader n fr-vntat fr ldreomsorgen, mtt med avvikelse frn standardkostnaden. Av dessa kom-muner vill vi lyfta fram Kungsr, Smedjebacken och Skinnskatteberg som ligger i topp.

    Social omsorg och service

    Personer som fr insatser av kommunen inom ldreomsorgen r starkt beroende av hur insatserna frmedlas. Det handlar bland annat om den enskildes sjlvbestm-mande, information och inflytande, dygnsrytm, mat, utevistelse, aktiviteter och meningsfull tillvaro. I r kan vi redovisa sex indikatorer, dock ej frn alla kommuner, som belyser kvaliteten i social omsorg och service. Hr r ngra exempel.

    Vntetiden till srskilt boende frn anskan till det datum man kunde flytta in var i genomsnitt 57 dagar i kommunerna. Den kortaste vntetiden var tio dagar och den lngsta 170 dagar.

    De som fick hemtjnst varje dag besktes i genomsnitt av 13 olika personer frn hemtjnstpersonalen under en tvveckorsperiod. I de tre kommuner som lyckats bst med personalkontinuitet i hemtjnsten var antalet sju. Smsta vrde var 20 olika personer.

    Cirka 60 kommuner har p ett jmfrbart stt mtt hur njda brukarna r med srskilt boende och med hemtjnsten enligt Njd Brukar Index (NBI). Andel njda brukare var i genomsnitt ngot hgre i hemtjnsten (NBI 79) n i srskilt boende (NBI 76). Indexet varierar frn 65 till hgsta och bsta vrde 96 fr hemtjnsten. Fr srskilt boende var motsvarande variation frn 61 till 94.

  • 8 ppna jmFrelser 2008 vrd och omsorg om ldre

    god vrd

    Mnga av indikatorerna belyser olika aspekter p att den ldre fr en god vrd. En god vrd r resultatet av bde kommunens och landstingets insatser. Oftast gr det inte att srskilja hur effekterna av en srskild tgrd pverkar den ldres hlsa och vlbefinnande. Ett bra resultat frutstter som regel en god samverkan mellan kom-mun och landsting i vrden och omsorgen om den ldre. Hr r ngra exempel p resultat.

    I genomsnitt lades 57 personer per 1 000 invnare 80 r och ldre in p sjukhus p grund av fallskada. Frekvensen var hgre fr kvinnor (65) n fr mn (43). De hgsta frekvenserna fallskador finns i kommuner i Norrland och i storstadsomrden.

    En lg frekvens oplanerade inlggningar p sjukhus fr personer 80 r och ldre indikerar att planering, lkarmedverkan och samverkan mellan landsting och kom-mun fungerar vl i vrden av den ldre. Lgsta frekvensen var 127 oplanerade inlgg-ningar per 1000 invnare 80 r och ldre och den hgsta 986. Genomsnittet var 496.

    Personer ver 80 r r stora lkemedelskonsumenter. En omfattande anvndning av lkemedel i hg lder r problematisk. ldre r knsligare och fr oftare biverkningar n yngre. Mnga lkemedel kar risken fr att lkemedel interagerar och motverkar avsedd effekt. 14 procent av personer 80 r och ldre med aktuell lkemedelsbehand-ling anvnde tio eller fler lkemedel. I kommunen med bsta resultat var andelen drygt sex procent och med smsta resultat 23 procent. En strre andel av kvinnorna fick tio eller fler lkemedel, 15 procent jmfrt med 12,5 pr