7164 509 8

  • View
    219

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-509-8.pdf

Text of 7164 509 8

  • Bestll eller ladda ner p www.skl.se/publikationer eller p telefon 020-31 32 30.

    Post: 118 82 Stockholm Besk: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

    www.skl.se

    2010FoU

    i komm

    uner, landsting och regionerSveriges Kom

    muner och Landsting

    FoU i kommuner, landsting och regioner

    Delrapport tre frn IKA-projektet Denna studie handlar om organisationer som syns relativt lite i den nationella forskningspolitiska diskussionen de lokala och regionala FoU-miljerna. Fler-talet av de inventerade organisationerna har sin tyngdpunkt p hlso- och sjuk-vrd och socialtjnst. De speglar ett vxande engagemang hos kommuner och landsting/regioner nr det gller forskning och forskningspolitik. Att dma av inventeringens uppgifter r de primrt intresserade av att skapa FoU-miljer inom eller i omedelbar nrhet till sina egna verksamheter. Detta innebr att det oftare handlar om en mngvetenskaplig och applikationsnra inriktning sna-rare n ett disciplinbaserat arbete.

    FoU-strategier i kommuner, landsting och regioner- delrapport tv frn IKA-projektet

    FoU i kommuner, landsting och regionerdelrapport tre frn ika-projektet

  • FoU i kommuner, landsting och regionerdelrapport tre frn ika-projektet

  • Upplysningar om innehllet:jonny paulsson, foU-samordnare, Skl 08-452 78 37, jonny.paulsson@skl.se Sveriges kommuner och landsting, 2010iSBn: 978-91-7164-509-8text: johan kostela och thomas tydnillustration, framsida: Skl fSproduktion: forsbergvonessentryck: Cicero tryck

  • Frord

    Sedan r 1994 har Dalarnas forskningsrd i samarbetet med dvarande Landst-ingsfrbundet och Svenska Kommunfrbundet och sedermera Sveriges Kom-muner och Landsting genomfrt olika studier av hur Sveriges kommuner och landsting arbetar med forsknings- och utvecklingsfrgor. Fokus i studierna har frmst legat p de FoU-miljer som byggts upp i egen regi av kommuner och landsting/regioner och med en egen grundfinansiering.

    I brjan av 2004 arrangerades ett antal seminarier utifrn den forskningsstra-tegi frbunden lmnat till regeringen och den statliga utredning om innovativa processer i kommuner och landsting (SOU 2003:90) som ocks utgjorde under-lag till den forskningspolitiska proposition som kom vren 2005. Under semi-narierna vren 2004 identifierades en rad aktiviteter kring FoU och innovativa processer. Idn om ett projekt i syfte att identifiera, kartlgga och analysera des-sa aktiviteter fddes (IKA-projektet). Tv delrapporter har hittills producerats, dels en om de lokala och regionala FoU-enheterna som finns i alla ln och dels en rapport om frekomsten av regionala forskningsstrategier

    Freliggande studie av FoU-miljerna r en uppfljning av de tidigare studi-erna och kuggar in i dessa och bygger p erfarenheter frn dem. Dessutom har Dalarnas forskningsrd med std av Socialstyrelsen och SKL tagit fram en bok med rubriken Gott och Blandat (2009) som problematiserar FoU-miljernas verksamhet. Denna rapport tar p flera stllen avstamp i skrivningar frn ovan nmnda skrifter.

    Denna studie handlar om organisationer som syns relativt lite i den nationella forskningspolitiska diskussionen. Flertalet av de inventerade organisationerna har sin tyngdpunkt p hlso- och sjukvrd och socialtjnst. De speglar ett vx-ande engagemang hos kommuner och landsting/regioner nr det gller forsk-ning och forskningspolitik. Att dma av inventeringens uppgifter r de primrt intresserade av att skapa FoU-miljer inom eller i omedelbar nrhet till sina egna verksamheter. Detta innebr att det oftare handlar om en mngvetenskap-lig och applikationsnra inriktning snarare n ett disciplinbaserat arbete.

    Arbetet har pgtt under 2009 och delrapporten r skriven av Johan Kostela och Thomas Tydn, Dalarnas forskningsrd.

    Stockholm, februari 2010

    Jonny PaulssonFoU-samordnareSveriges Kommuner och Landsting

  • Innehll

    6 Inledning 7 Metod 7 forskningslandskapet

    9 FoU-miljernas verksamhet 10 inriktning 10 personal 11 finansiering 13 organisation och huvudmn

    15 SKL:s roll fr de regionala FoU-miljerna 15 Spindeln i foU-ntverket 15 Verka fr de regionala foU-miljernas intresse p nationell niv

    17 FoU-miljernas samverkan och nytta 17 Samverkan med hgskola och universitet 18 Samverkan med andra foU-miljer 18 kad nytta av foU-arbete 20 Hur den ekonomiska krisen har pverkat verksamheten 20 knnedom om regionala forskningsstrategier

    21 Referenser och noter 22 noter 23 Bilaga 1 enktfrgor 24 Bilaga 2 fakta om foU-miljerna

  • FoU i kommuner, landsting och regioner Delrapport tre frn IKA-projektet

    KAPITEL1

    6

    InledningSedan r 1994 har Dalarnas forskningsrd i samarbetet med dvarande Landstingsfr-bundet samt Svenska Kommunfrbundet och sedermera Sveriges Kommuner och Lands-ting genomfrt olika studier av hur kommuner och landsting arbetar med forsknings- och utvecklingsfrgor. Fokus i studierna har frmst legat p de FoU-miljer1 som byggts upp i egen regi av kommuner och landsting/regioner och med en egen grundfinansiering. Stu-dierna har resulterat i sex rapporter (se srskild lista i referensavsnittet).

    Freliggande studie av FoU-miljerna r en uppflj-ning av de tidigare studierna och kuggar in i dessa och bygger p erfarenheter frn dem. Detta mrks bland annat genom att resonemangen i denna rap-port p flera stllen tar avstamp i skrivningar frn ovan nmnda skrifter.

    Denna studie handlar om organisationer som syns relativt lite i den nationella forskningspolitiska diskussionen. Flertalet av de inventerade organisa-tionerna har sin tyngdpunkt p hlso- och sjukvrd och socialtjnst. De speglar ett vxande engagemang hos kommuner och landsting/regioner nr det gl-ler forskning och forskningspolitik. Att dma av in-venteringens uppgifter r de primrt intresserade av att skapa FoU-miljer inom eller i omedelbar nrhet till sina egna verksamheter. Detta innebr att det oftare handlar om en mngvetenskaplig och applikationsnra inriktning snarare n ett disci-plinbaserat arbete.

    En viktig iakttagelse r att ett antal av dessa mil-jer skapades p 1980- och 1990-talet. En period d det svenska hgskolevsendet kraftigt byggdes ut.

    Inte sllan finns det ocks lnkar mellan dessa olika organisationer. Det rr sig sledes snarare om kom-plementra n konkurrerande organisationer. Det kan ligga nra till hands att se framvxten av dessa nya FoU-organisationer som en reaktion p att hg-skolor/universitet har ett statligt uppdrag som inte alltid gr att frena med att snabbt svara upp mot de problemstllningar som synliggrs inom offentlig verksamhet.

    En annan slutsats r att dessa nya FoU-organisa-tioner precis som andra forskningsorganisationer producerar ny kunskap, men att de i frsta hand skapar nya forskningsmiljer. Miljer som innefat-tar svl forskare som praktiker och som stter dia-logen mellan dessa i fokus och pongterar grns-verskridande lrande och sammanfrande av skilda kompetenser.

    FoU-miljerna kan inte beskrivas p ett och sam-ma stt. Det r tvrtom slende hur olika de r or-ganiserade, hur arbetsmetoderna varierar. En del r huvudsakligen forskningsutfrare med en hg grad av implementeringsarbete. Andra har mer av en

  • FoU i kommuner, landsting och regioner Delrapport tre frn IKA-projektet 7

    lnkfunktion mellan praktiken och forskningen. En del hr organisatoriskt hemma i en kommun, lands-ting, regionfrbund eller universitet medan andra r sjlvstndiga i till exempel stiftelseform. Just denna brokighet kan vi ana r en framgngsfaktor. Det ger bilden av organisationer som lyssnar in praktikens behov och som organiserar verksamheten utifrn detta. Det r ingen slump att den antologi om FoU-miljer som Dalarnas forskningsrd tagit fram pa-rallellt med denna kartlggning fick namnet Gott & blandat. Titeln vill visa p denna mngfald och brokighet.

    Ett stt att frst framvxten av de forskningsut-frande miljerna utanfr de traditionella akade-miska institutionerna kan vara den pgende teore-tiska diskussionen om ny kunskapsproduktion samt en diskussion om universiteten och kunskapss-kandets organisatoriska former (Gibbons et al 1994, Nowotny et al 2001, Karlsson & Schilling 2006). Gibbons beskriver hur vetenskapen gr in i vad han kallar fr Mode 2 dr kunskapsproduktionen antar helt nya former med tillmpningen i fokus. Forsk-ningen i Mode 2 tar utgngspunkt i samhlleliga problem som definieras av forskarna i samverkan med dem som berrs av problemen. Nowotny har utvecklat detta resonemang vidare till ett begrepp som hon dpt till Agoraforskning. Agora r grekiska och betyder torg och Nowotnys tanke r att samhl-lelig forskning mste flytta ut frn universitet och hgskolor till de platser dr mnniskor i samhllet verkar och mts - i Nowotnys termer symboliseras denna plats av torget.

    Gemensamt fr Mode 2 och Agoraforskningen r att frgestllningarna fr avgra vilken kunskap och kompetens som krvs av forskarna. Forskarnas dis-ciplintillhrighet blir underordnad problemstll-ningen varfr ord som tvrvetenskap, flervetenskap och transdisciplinr blir honnrsord. De vetenskap-liga disciplinerna kan till och med vara hmmande och begrnsande. Nya och viktiga forskningsfr-gor och forskningsomrden tvingar i allt strre utstrckning forskarna att arbeta ver de grnser som de egna inomvetenskapliga disciplinerna har dragit upp (Gullbenkiankommitteen, 1999). De nya regionala FoU-miljerna kan vl beskrivas som ar-betande med svl Mode 2 forskning som att de per definition befinner sig ute i verksamheterna som ocks formellt ger dem vilket gr att ven begrep-pet Agoraforskning vl passar in p dom.

    Metod

    En enkt skickades elektroniskt till 570 identifiera-de adresser som tckte 136 FoU-miljer. Vi anvnde oss av en rad kllor fr att f fram dessa adresser. Det var t.ex. hemsidan fr FoU-Vlfrd2, databasen FoU i Sveriges3 lista ver FoU-miljer. Vidare ansvarade Dalarnas forskningsrd tillsammans med FoU-vl-frd i Gvleborg och FoU Vlfrd i Uppsala fr den rliga konferen