View
250
Download
4
Embed Size (px)
DESCRIPTION
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-560-9.pdf
Citation preview
Statistik om hälso- och sjuk -vård samt regional utveckling2009VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER
Statistik om hälso- ochsjukvård samt regional utveckling 2009VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER
2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:Gun Bahnö (ekonomi) tfn 08-452 77 22
Kristina Green (verksamhet) tfn 08-452 77 29
Martin Lindblom (verksamhet) tfn 08-452 77 38
Siv-Marie Lindquist (ekonomi) tfn 08-452 74 74
Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20
Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50
[email protected], www.skl.se© Sveriges Kommuner och Landsting, juni 2010
Grafisk form och produktion Elisabet JonssonOmslagsillustration Tomas ArfertTypsnitt Chronicle Text och Whitney.
isbn 978-91-7164-560-9
issn 1652-6937
Sveriges Kommuner och Landsting (skl) samlar varje årin och presenterar bokslutsstatistik om verksamhetoch ekonomi i landstingen och regionerna. I dennarapport redovisas uppgifter för 2009. Från och medår 2007 är produktionen av eko no misk bok sluts -statistik (räkenskapssam man drag) överlämnad tillStatistiska centralbyrån (scb). skl kommer i högreutsträckning än tidigare att fokusera på att presen-tera och analysera statistiken om landsting och regi-oner.
Den statistik som presenteras i denna rapport skage information om hälso- och sjukvård och annanlandstingsverksamhet på såväl regional som natio-nell nivå. Uppgifterna ska tillgodose statens krav påinformation om sektorn. Inte minst ska landstingenoch regionerna ges möjlighet att jämföra sig med va-randra.
Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsent-ligt från och med insamlingen 2002. En ny indel-ningsgrund Verksamhetsindelning för landsting ochregioner, vi 2000, togs då i bruk. Delområdena i vi2000 har i stor utsträckning bestämts efter princi-pen att det ska vara möjligt att få en samlad beskriv-ning av de prestationer som har utförts, och vad dethar kostat att utföra dem. All landstingsfinansieradverksamhet ska redovisas oavsett vem som har pro-ducerat den.
Inom primärvården kan bland annat allmänlä-karvård, sjuksköterskeverksamhet, samt sjukgym-nastik och arbetsterapi följas upp. Från och med2009 gjordes vissa förändringar i indelningen av pri-märvård. Jourverksamhet särredovisas inte längresom eget delområde (inkluderas i allmänläkarvård
respektive sjuksköterskevård). Sjukgymnastik ocharbetsterapi bildar ett delområde. Specialiserad vårdindelas i förhållandevis få delområden jämfört medprimärvård, trots att största delen av sjukvårdskost-naderna ligger där. Skälet till detta är att patient -registret kan användas som kompletterande data -källa till vi 2000. Registret innehåller detaljerad in-formation om de patienter som har vårdats inomspecialiserad vård. Vissa övergripande uppgifter frånpatientregistret redovisas i denna rapport. Mer om-fattande jämförelser och beskrivningar baserade påpatientregistret planeras i andra statistikpublikatio-ner om hälso- och sjukvård från skl.
Jämförelser och analyser baserade på statistik en-ligt vi 2000 och patientregistret kommer även attpresenteras i rapporten Landsting och regioner i dia -gram och siffror 2009 samt i databasen Sjukvårdsda-ta i Fokus, tillgänglig via vår webb plats (se sidan 5).
Landstingen och regionerna har lagt ner ett stortarbete för att få fram den statistik som presenterashär. Kvaliteten i uppgifterna har ökat successivt ochstatistiken har kunnat presenteras allt tidigare un-der året. Ambitionen är att statistiken ska utvecklasytterligare, bland annat genom erfarenhetsutbytenmellan landstingen via de nätverk som är knutna tillstatistiken samt ett nära samarbete med scb angå-ende den ekonomiska statistiken.
Stockholm i juni 2010
Agneta RönnStatistiksektionenSveriges Kommuner och Landsting
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 3
KAPITEL0Förord
1 Inledning 51.1 Vad redovisas i rapporten? 51.2 Vad ska statistiken användas till? 51.3 Statistik med väsentligt höjd
ambitionsnivå 61.4 Viss osäkerhet i jämförelserna 61.5 Annan verksamhets- och ekonomi -
statistik 71.6 Definitioner och använda begrepp 7
2 Landstingens och regionernas ekonomi 82.1 Ekonomiskt resultat, finansiell utveck -
ling och ekonomisk ställning 82.2 Utgifter efter utgiftsslag 102.3 Inkomster efter inkomstslag 10
3 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling 11
3.1 Kostnader efter område 123.2 Kostnader för enskilda huvudmän 12
4 Hälso- och sjukvård 134.1 Kostnader efter område 134.2 Kostnader för enskilda huvudmän 134.3 Prestationer i översikt 144.4 Besök och vårdplatser åren 2004–2009 174.5 Utgifter och inkomster 19
5 Primärvård 205.1 Kostnader efter delområde 205.2 Kostnader för enskilda huvudmän 205.3 Prestationer m m 215.4 Utgifter och inkomster 225.5 Kostnader och prestationer efter
delområde 22
6 Specialiserad somatisk vård 286.1 Kostnader efter delområde 286.2 Kostnader för enskilda huvudmän 296.3 Utgifter och inkomster 296.4 Kostnader och prestationer efter
del område 30
7 Specialiserad psykiatrisk vård 327.1 Kostnader efter delområde 327.2 Kostnader för enskilda huvudmän 337.3 Utgifter och inkomster 337.4 Kostnader och prestationer efter del område 34
8 Tandvård 368.1 Kostnader efter delområde 368.2 Kostnader för enskilda huvudmän 378.3 Utgifter och inkomster 378.4 Prestationer efter delområde 38
9 Övrig hälso- och sjukvård 399.1 Kostnader efter delområde 399.2 Kostnader för enskilda huvudmän 409.3 Prestationer m m 409.4 Utgifter och inkomster 40
10 Regional utveckling 4110.1 Kostnader efter område 4110.2 Kostnader för enskilda huvudmän 4110.3 Utgifter och inkomster 4210.4 Utbildning och kultur 4210.5 Trafik och infrastruktur samt allmän
regional utveckling 43
11 Tabellbilaga 45Befolkning 48Ekonomi 49Verksamhet 127
BilagorBilaga 1 Indelningsgrunder 193Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp 207
4 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Innehåll
1.1 Vad redovisas i rapporten?
Sveriges Kommuner och Landsting (skl) samlarvarje år in och presenterar bokslutsstatistik omverksamhet och ekonomi i landstingen och regio-nerna. I denna rapport redovisas uppgifter för 2009.Från och med år 2007 är produktionen av eko - nomisk bokslutsstatistik (räkenskapssam man drag)överlämnad till Statistiska centralbyrån (scb). sklkommer i högre utsträckning än tidigare att fokuse-ra på att presentera och analysera statistiken omlandsting och regioner.
I denna statistikrapport redovisas uppgifter omden landstingskommunala verksamhet som har be-drivits under 2009. Uppgifterna har inhämtats frånlandsting, regioner och Gotlands kommun via enkä-ter. Gotlands kommun som ansvarar för såväl lands-tingskommunal som primärkommunal verksamhethar enbart lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård,inte om övriga verksamheter eller om verksamhetentotalt.
Landstingens verksamhet beskrivs på övergri-pande nivå och per område och delområde enligtVerksamhetsindelning för landsting och regioner,vi 2000. Indelningen med definitioner beskrivs i bi-laga 1. Verksamheten beskrivs såväl i ekonomiskatermer som i verksamhets-/prestationstermer så-som besök och vårdtillfällen. Vilka prestationsmåttsom används inom de olika delarna av sjukvårdenoch hur dessa mått hänger ihop framgår av figurenpå sidan 14 och av bilaga 2.
Den statistik som har samlats in redovisas i abso-luta tal, och i vissa fall i relation till invånare, ochkommenteras kortfattat. Ytterligare jämförelser ba-serade på statistiken kommer att redovisas senare iår i en separat rapport, Landsting och regioner i dia -
gram och siffror 2009. Jämförelsetal presenteras äv -en i databasen Sjukvårdsdata i Fokus på förbundetswebbplats www.skl.se (klicka på Vi arbetar med, Sta-tistik).
Texttabeller och diagram avser i allt väsentligtriksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i ta-bellbilaga.
Vissa övergripande uppgifter från patientregist-ret redovisas också. Mer omfattande jämförelseroch beskrivningar baserade på patientregistret pla-neras i andra statistikpublikationer om hälso- ochsjukvård från skl.
Nedan används begreppet huvudman i betydelsenlandsting, regioner och Gotlands kommun. Ofta an-vänds begreppet landsting synonymt med huvud-man.
1.2 Vad ska statistiken användas till?
Den ekonomiska statistiken ska tillgodose statenskrav på officiell statistik och ligger bland annat tillgrund för nationalräkenskaperna. Den tjänar ävensom underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgif-terna presenteras förutom i denna rapport i rappor-ter och databaser från scb, statistikansvarig myn-dighet för ekonomisk information. Verksamhetssta-tistiken produceras i nära samarbete med Socialsty-relsen, statistikansvarig myndighet inom hälso- ochsjukvårdsområdet.
Statistiken ska kunna användas på alla samhälls -nivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vadlandstingen och svensk hälso- och sjukvård åstad -kommer och hur skattemedlen används. Uppgifter-na ska ge en jämförbar och rättvisande bild av lands-tingens olika verksamhetsområden oberoende av
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 5
KAPITEL1Inledning
organisation och driftform och ska därmed kunnaanvändas av landstingen som underlag för analyseroch jämförelser. skl har, som företrädare för lands-tingen, behov av underlag för analyser av ekonomioch verksamhet.
1.3 Statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå
Förändringar i enlighet med en statistiköversynfrån 1998
Under senare delen av 1990-talet genomfördedåvar ande Landstingsförbundet (nuvarande Sveri-ges Kom muner och Landsting) gemensamt med med - lem marna och i samarbete med Socialstyrelsen, Sta-tistiska centralbyrån (scb) med flera, en översyn avhälso- och sjuk vårds sta ti stiken. Översynen resulte-rade i att en rad för änd ring ar genomfördes i statisti-ken och att ett antal projekt startades för att utveck-la statistiken vidare.
Patientrelaterad information används och vidareutvecklas
I konsekvens med beslutet att använda och vida-reutveckla patientrelaterad information utnyttjarskl sedan 1999 det så kallade patientregistret för dju-pare analyser och jämförelser av specialiserad slu-ten vård. Uppgifterna till registret inhämtas av Soci-alstyrelsen och ställs även till förbundets förfogan-de. Regis tret innehåller uppgifter om diag noser, ål-der, kön, hemort etc för varje enskilt vård till fälle/patient i sluten vård. Från och med 2002 ska pati-entregistret även innehålla information om patien-ter som besökt läkare i specialiserad vård. På sammasätt som för vårdtillfället ska information om diag -nos, ålder, kön etc finnas för läkarbesöket. Mer om-fattande jämförelser och beskrivningar baserade påpatientregistret publiceras i andra statistikpublika-tioner om hälso- och sjukvård från skl.
Ett arbete pågår på förbundet för att medverka iutvecklingen av så kallade KPP-system (kpp= Kost-nad Per Patient), där kostnader knyts till det enskil-da vårdtillfället/besöket. En databas med uppgifterför ett antal sjukhus med kpp-redovisning finns påförbundets webbplats www.skl.se. (Klicka på: Vi ar-betar med, Statistik.) Uppgifterna omfattar kost-
nadsuppgifter för mer än 60 procent av det totalaantalet vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård.
Prestationer och kostnader knyts samman
År 2002 infördes den nya modellen vi 2000, för denlandstingsgemensamma ekonomi- och verksam-hetsstatistiken. Ambitionsnivån höjdes därmedhögst väsentligt, bland annat genom att vi 2000 in-nehåller betydligt fler delområden jämfört med tidi-gare indelning. Enligt vi 2000 delas landstingsverk-samheten in i två huvudområden, hälso- ochsjukvård respektive regional utveckling. Verksam-heten inom dessa huvudområden är i sin tur indela-de i områden med vidare förgreningar i delområden.Totalt finns ett fyrtiotal del områden, vilket framgåri bilaga 1.
Valet av delområden i vi 2000 har i stor utsträck-ning bestämts efter principen att det ska vara möj-ligt att redovisa och analysera prestationer tillsam-mans med kostnader. Med vi 2000 skapas förutsätt-ningar för integrerad analys av verksamhet och eko-nomi, vilket tidigare har saknats.
Ambitionsnivån har även höjts genom att alllandstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oav -sett vem som har producerat den.
1.4 Viss osäkerhet i jämförelserna
Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort ar -bete för att få fram statistiken enligt vi 2000. Kvalite-ten i statistiken har generellt ökat från 2002.
Några landsting har svårt att skilja ut hemsjukvårds-
besök från ”vanliga” mot tagningsbesök.Uppgifterna om nettokostnad per delområde in om
hälso- och sjukvården är behäftade med viss osäkerhet.För att få fram uppgifterna krävs att kostnader ochintäkter omfördelas från ansvars områden i respek-tive landsting till delområdena enligt vi 2000. Oftaska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden.Vissa landsting har hjälp av en väl utvecklad intern-redovisning, medan andra tvingas använda nycklarav olika slag. Fördelningsnycklarna kan ha utfor-mats med större eller mindre precision.
Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsut-byten mellan landstingen bland annat via de nätverksom finns för statistiken samt genom att använda
1. Inledning
6 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
statistiken för uppföljning räknar vi med att kvalite-ten och jämförbarheten kommer att öka ytterligareoch att uppgifterna ska kunna presenteras ännu ti-digare under året.
1.5 Annan verksamhets- och ekonomi -statistik
Totalkostnadsbokslut
Med ett antal års mellanrum sammanställer förbun-det uppgifter om prestationer och kostnader per kli-nik och mottagning i den specialiserade vården. Enförutsättning för att sjukhusen ska kunna lämnauppgifterna är att de upprättar ett så kallat total-kostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelastill kliniker respektive mottagningar. En undersök-ning avseende 2009 års verksamhet kommer attkunna presenteras hösten 2010. Liksom för föregå-ende undersökning avseende 2008 kommer uppgif-terna ur totalkostnadsboksluten att kompletterasmed uppgifter från patientregistret och kostnads-vikter baserade på kpp-data. Jämförelserna kan dä-rigenom bli mer rättvisande. Hänsyn kan tas till attpatientstruktur vad gäller sjukdomar, ålder medmera varierar mellan kliniker.
Statistik från Nysam
En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbe-tat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvår-den. För närvarande (verksamhetsåret 2009) deltar 12landsting/regioner i Nysam (Nyckel tals samverkan).Statistik för 2009 har presenterats i en huvudrap-port och ett antal delrapporter.
1.6 Definitioner och använda begrepp
För att få en enhetlig redovisning av områden ochdelområden enligt vi 2000 finns anvisningar medexempelsamling och verksamhetsbegrepp.
Uppdaterade definitioner finns i Socialstyrel-sens termbank (http://app. socialstyrelsen.se/termbank).
För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kost-nads-/intäktsslag finns en landstingsgemensambaskontoplan. Den definierar begreppen och uppda-teras löpande. Uppgifterna för 2009 redovisades en-ligt L-Bas 2005 (en kontoplan för landstingens extern -redovisning).
I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur vi 2000 samtL-Bas 2005 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra in-delningsgrunder samt definitioner på använda be-grepp och termer. L-Bas 2005 och vi 2000 finns till -gäng liga på förbundets webbplats: www.skl.se underVi arbetar med, Ekonomi, Redovisning.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 7
1. Inledning
2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell ut-veckling och ekonomisk ställning
Nedan redovisas i sammandrag för landsting och re-gioner resultaträkning, finansieringsanalys respek-tive balansräkning.
Såväl resultaträkning som balansräkning redovi-sas enligt den uppställning som finns angiven i denkommunala redovisningslagen.
I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren2007 till 2009. (Statsbidraget till läkemedelsförmå-nen redovisas från och med 2005 som ett generelltstatsbidrag, inte som specialdestinerat, under verk-samhetens intäkter.)
För landsting och regioner sammantagna visarboksluten ett överskott på 2,8 miljarder kronor förhelåret 2009. Detta kan jämföras med ett resultat för2008 på 0,9 miljarder.
Fem av de 20 landstingen redovisade under skott.Gotlands kommun fick ett överskott. Verksamhe-tens kostnader uppgick till 243,8 miljarder kronor2009 och avskrivningarna till 6,8 miljarder kronor. Itabell 4 framgår hur dessa kost nader (250,6 miljar-der) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6hur kostnaderna fördelar sig mellan verksam-hetsområden.
Intäkterna i verksamheten uppgick till 36,4 mil-jarder kronor, skatteintäkterna till 175,7 och gene-rella statsbidrag (nettoredovisade) till 41 miljarder.Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas itabell 5 (intäktsslag) och 6 (verksamheter).
I tabell 2 redovisas en sammanställning av lands -tingens och regionernas finansieringsanalys.
8 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
KAPITEL2Landstingens och regionernas ekonomi1
Tabell 1. Resultaträkning, samtliga landsting och regionerMiljoner kronor
2007 2008 2009
Verksamhetens intäkter 32 288 33 559 36 449Verksamhetens kostnader 223 162 234 357 243 771Avskrivningar 6 299 6 539 6 841Nettokostnader 197 175 207 336 214 163Skatteintäkter 163 751 171 418 175 714Generella statsbidrag 37 752 38 738 40 990Finansiella intäkter minuskostnader –360 –1 921 251Resultat före extraordin poster 3 969 900 2 792Extraordinära poster, netto 33 0 0Årets resultat 4 002 900 2 792
Tabell 2. Finansieringsanalys , samtliga landsting och regionerMiljoner kronor
2008 2009
Löpande verksamhet 14 793 26 231Investeringsverksamhet –11 192 –13 486Finansieringsverksamhet 148 –2 194Årets kassaflöde 3 747 10 551Likvida medel vid årets början 21 406 25 152Likvida medel vid årets slut 25 154 35 704
1. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomifinns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien Ekono-miNytt. Bokslutsuppgifterna för 2009 publicerades i mars 2010, menför att få en fullständig bild av verksamheten 2009 presenteras uppgif-terna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kom-mun.
I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2007–2009. Uppgifter om landstingens och regionernastillgångar, egna kapital och skulder framgår.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 9
2. Landstingens och regionernas ekonomi
Övriga kostnader 4 %
Investeringar iinventarier 2 %
Investeringar i markoch byggnader 2 %
Lämnadebidrag 6 %
Köp av verk-samhet 12 %
Material ochtjänster 28 %
Övriga kostnaderför personal 15 %
Löner 30 %
Diagram 1. Utgifter efter utgiftsslag 2009, samtliga landsting ochregionerProcent
Tabell 4 . Utgifter efter utgiftsslag 2009, samtliga landsting och regioner
Utgiftsslag Miljoner Procentuell andel Procentuell andelkronor av utgifterna av utgifterna exkl
köp från lt/region
Löner exkl skattefria ersättningar 77 952 29,4 30,3Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) 39 221 14,8 15,3Köp av verksamhet 37 857 14,3 11,7
därav från landsting/regioner 7 852 3,0Lämnade bidrag 15 512 5,8 6,0
därav bidrag till trafiken 9 320 3,5 3,6Material 44 131 16,6 17,2
därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material 35 184 13,3 13,7därav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen 20 960 7,9 8,2
Tjänster 28 954 10,9 11,1därav köp av verksamhetsanslutna tjänster 7 594 2,9 2,8
därav från landsting/regioner 473 0,2Nedskrivningar och förlust vid avyttring 120 0,0 0,0Verksamhetens kostnader totalt 243 748 91,9 94,3Avskrivningar 6 841 2,6 2,7Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar 250 589 94,5 97,6Kostnader utanför verksamhetsresultatet 3 129 1,2 1,2Kostnader totalt 253 718 95,7 95,5Investeringsutgifter för byggnader och mark 6 311 2,4 2,5Investeringsutgifter för inventarier, övriga investeringar 5 172 2,0 2,0Summa investeringsutgifter1 11 482 4,3 4,5Utgifter totalt 265 200 100,0exkl. köp från landsting/regioner 256 875 100,0
1 Exklusive inköp av finansiella anläggningstillgångar.
Tabell 3. Balansräkning, samtliga landsting och regionerMiljoner kronor
2007 2008 2009
Anläggningstillgångar 77 495 81 986 89 768Bidrag till statlig infrastruktur 1 171Omsättningstillgångar 47 229 51 504 63 170Tillgångar 124 723 133 491 154 109Eget kapital 33 693 34 589 37 417Avsättningar 38 514 43 393 50 135Långfristiga skulder 7 830 8 282 9 841Kortfristiga skulder 44 687 47 225 56 718Skulder 52 517 55 507 66 558Soliditet (procent) 27 26 24AnsvarsförbindelserPensionsförmåner intjänade före 1998
1 134 607 136 169 139 595
1 Inklusive löneskatt.
2.2 Utgifter efter utgiftsslag
Landstingens och regionernas totala kostnader upp-gick till 253,7 miljarder kronor och de totala utgift -erna till 265,2miljarder kronor 2009. Exkluderas kost -naderna för köp från landsting och regioner (kost -naden räknas både i säljande och köpande lands -ting) hamnar utgifterna på 256,9 miljarder kro nor.Lönekostnaderna utgjorde 30 procent och övrigakostnader för personal 15 procent av utgifterna. Det-ta framgår av tabell 4 och diagram 1 på sidan 9.
2.3 Inkomster efter inkomstslag
Landstingens totala inkomster uppgick till 256,6miljarder kronor 2009. Landstingsskatten utgjordecirka 71 procent av inkomsterna (exklusive för -säljning till landsting). Det generella statsbidraget(nettoredovisat), 41 miljarder kronor, mot svarade17 procent av inkomsterna. Detta fram går av tabell 5och diagram 2.
2. Landstingens och regionernas ekonomi
10 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Övrigt 2 %
Försäljning av verksamhet 2 %
Försäljning av tjänster 2 %
Patient-avgifter 2 %
Generella stats-bidrag 17 %
Erhållnabidrag 3 %
Skatteinkomster 71 %
Diagram 2. Inkomster efter inkomstslag 2009, samtliga landstingoch regionerProcent
Tabell 5 . Inkomster efter inkomstslag 2009, samtliga landsting och regioner
Inkomstslag Miljoner Procentuell andel Procentuell andelkronor av inkomsterna av inkomsterna exkl
köp från lt/region
Patientavgifter och andra avgifter 6 186 2,4 2,5därav för öppenvård 2 484 1,0 1,0därav för sluten vård 519 0,2 0,2därav för tandvård 2 781 1,1 1,1därav övrigt 401 0,2 0,2
Försäljning av verksamhet 12 964 5,1 2,1därav till landsting/region 7 801 3,0
Försäljning av tjänster 6 080 2,4 2,5därav till landsting/region 826 0,3
Försäljning av material och varor 1 269 0,5 0,5Erhållna bidrag 8 185 3,2 3,3
därav specialdestinerade statsbidrag 5 323 2,1 2,1Övriga intäkter 1 742 0,7 0,7Verksamhetens intäkter totalt 36 426 14,2 11,2Intäkter utanför verksamhetsresultatet 220 085 85,8 88,7
därav bidrag från staten 40 990 16,0 16,5därav ränteinkomster 1 128 0,4 0,5därav skatteintäkter 175 714 68,5 70,9
Intäkter totalt 256 511 100,0 100,0Summa investeringsinkomster1 111 0,0 0,0Inkomster totalt 256 622 100,0exkl. försäljning till landsting/region 247 995 100,0
1 Exklusive försäljning av tillgångar.
Landstingens och regionernas verksamhet har delats ini två huvudområden, hälso- och sjukvård respektiveregional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokost-naden för hälso- och sjukvård uppgick till 197,1 mil-jarder kronor och nettokostnaderna för regional ut-veckling till 16,2 miljarder 2009. Cirka 91 procent avlandstingens kostnader gick därmed till hälso- ochsjukvårdsändamål.
Nettokostnaden för huvudområdet hälso- ochsjukvård 2008 var 191 miljarder kronor medan den2009 uppgick till cirka 197,1 miljarder. Volymmäs-sigt blir detta en ökning i fast pris på 1,5 procent. Församtliga verksamheter blir ökningen i fast pris 1,6procent.
KAPITEL3Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling
Tabell 6. Kostnader och intäkter efter område 1 2009, samtliga landsting och regioner, inklusive Gotland kommuns nettokostnader förhälso- och sjukvårdMiljarder kronor
Netto- Verksamhetenskostnad2 externa interna externa interna
kostnader kostnader intäkter intäkter
Primärvård 33,4 29,9 13,8 3,1 7,4Specialiserad somatisk vård 103,7 82,7 50,2 11,6 18,4Specialiserad psykiatrisk vård 17,9 16,2 8,2 1,7 5,0Tandvård 4,9 7,8 2,6 4,1 1,4Övrig hälso- och sjukvård 14,8 16,3 7,6 4,4 4,8Läkemedelsförmån 21,1 21,1 0,0 0,0 0,0Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,2 1,0 0,2 0,0 0,1Hälso- och sjukvård 197,1 175,1 82,8 24,9 37,0Utbildning 0,8 1,8 0,4 1,4 0,1Kultur 2,6 3,1 0,2 0,6 0,1Trafik och infrastruktur 11,3 13,3 0,3 2,1 0,2Allmän regional utveckling 1,5 1,6 0,1 0,2 0,1Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0Regional utveckling 16,2 19,9 1,1 4,3 0,4Serviceverksamheter 0,0 50,8 –11,2 7,2 32,3Övrigt 3 2,1 4,9 0,0 0,0 2,8Summa verksamhet 4 215,5 250,7 72,6 36,4 72,6Finansiering utanför verksamheten 3,1 220,1skatteintäkter 175,7generella statsbidrag 41,0finansiella intäkter/kostnader 3,1 3,4extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0
1 Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen (läkemedel i öppen- 4 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderarvård) har brutits ut och redovisas som ett eget verksamhetsområde. Gotlands kommuns nettokostnader (1 280 mnkr) för hälso- och
2 Bruttokostnad minus bruttointäkt. sjukvård. När det gäller verksamheternas kostnader och intäkter3 Interna ränteintäkter. ingår inte Gotland.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 11
3.1 Kostnader efter område
Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningenmellan verksamheterna. Av de totala netto kost na -derna är det specialiserad somatisk vård (49 %), pri-märvård (16 %), läkemedelsförmån (10 %) och specia-liserad psykiatrisk vård (8 %) som har de största an -delarna. De fyra områdena tillsammans motsvarar 83procent av landstingens totala nettokostnader.
Under huvudområdet Regional utveckling utgörtrafik och infrastruktur det resursmässigt störstadelområdet med 5 procent.
I tabellerna E2 och E3 i tabellbilagan redovisas enöversikt av verksamheternas nettokostnader för deenskilda huvudmännen i miljoner kronor respekti-ve kronor per invånare. En översiktlig nettokost-nadsutveckling mellan åren 2008 och 2009 återfinnsi tabell E4.
3.2 Kostnader för enskilda huvudmän
I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna försjukvård respektive regional utveckling per invåna-re i respektive landsting. Nettokostnaderna är dekostnader som ska finansieras med skatter, generel-la statsbidrag och finansnetto.
Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvars -områdena skiljer sig något mellan landstingen. An-svaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inteläkarinsatser, kan överlämnas från lands ting/ regio-ner till kommuner och så har skett hos cirka hälftenav landstingen/regionerna. Stockholms läns lands-ting ansvarar som enda landsting/regi on för färd-tjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnatansvaret för rehabilite ring till kommunerna i länet.Västra Götalands regionen har unika kostnader förvissa verksamheter under regional utveckling.
För mer information se EkonomiNytt 12/06 och15/07.
3. Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling
12 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Läkemedelsförmån 10 %Övrigt 2 %
Trafik och infra-struktur 5 %
Övrig hälso- o sjuk-vård, inkl pol verk-samhet 8 %
Tandvård 2 %
Specialiserad psykiatrisk vård 8 %
Specialiserad somatisk vård 49 %
Primärvård 16 %
Diagram 3. Nettokostnader efter område 2009,samtliga landsting och regionerProcent
Tuse
ntal
kro
nor p
er in
våna
re
Genomsnitt för riket = 22 839 kr/inv
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
15,0
17,5
20,0
22,5
25,0
27,5
Regional utvecklingHälso- o sjukvård
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 4. Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2009Tusental kronor per invånare
4.1 Kostnader efter område
I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnader-na för hälso- och sjukvård (197 miljarder kronor)gick 53 procent till specialiserad somatisk vård, 17procent till primärvård och 9 procent till specialise-rad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrighälso- och sjukvård, som bland annat omfattar han-dikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt ambu-lans- och sjuktransporter, motsvarade 8 procent avnettokostnaderna. Kostnaden för läkemedel inomförmånen utgör 21 miljarder kronor eller 11 procentav hälso- och sjukvårdens nettokostnader.
4.2 Kostnader för enskilda huvudmän
I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- ochsjukvårdskostnader per invånare i respektive lands - ting. Nettokostnaderna redovisas per invånare ochområde. Som beskrivits i föregående kapitel finnsvissa olikheter i ansvarsområden mellan landsting-en, som förklarar vissa kostnadsskillnader.
Det finns andra orsaker till skillnader i kostnadermellan huvudmännen, bland annat har landstingenolika förutsättningar att bedriva verksamhet. I ut -jämningssystemet används för hälso- och sjuk vård -en ett så kallat behovsindex för att ut jämna förstruk turella skillnader, bland annat i vårdtyngd, de-mografi och socioekonomi (ålder, inkomst, syssel -sättning med mera) samt merkostnader i gles be-byggelse och merkostnader för små landsting.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 13
Politisk verksamhet avseendehälso- och sjukvård 1 %
Läkemedels-förmån 11 %
Övrig hälso- ochsjukvård 8 %
Tandvård 3 %
Specialiseradpsykiatrisk vård9 %
Specialiserad somatisk vård53 %
Primärvård17 %
Diagram 5. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område2009, samtliga huvudmänProcent
KAPITEL4Hälso- och sjukvård
Tuse
ntal
kro
nor p
er in
våna
re
Genomsnitt för riket = 21 101 kr/inv
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
12,5
15,0
17,5
20,0
22,5
25,0
ÖvrigtLäkemedels-förmånen
Tand-vård
Specialiseradpsykiatrisk vård
Specialiseradsomatisk vård
Primär-vård
Got
land
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 6. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvud-man 2009Tusental kronor per invånare
Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 28 i tabellbilagan.
4.3 Prestationer i översikt
Fler prestationsmått redovisas
Som mått på prestationer i hälso- och sjukvårdenanvänds besök respektive vårdtillfälle/utskriven pa-tient. Besök används för att beskriva behandlingar iöppen vård och vårdtillfällen behandlingar i slutenvård. Båda måtten är trubbiga men genom att an-vända den information som finns om varje enskiltvårdtillfälle i det så kallade patient registret kan vår-dtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnosmed mera. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas iså kallade drg-system 2. I ett sådant system är grup-perna såväl medicinskt som resursmässigt homoge-na.
För läkarbesök i den öppna specialiserade vårdenfinns motsvarande möjligheter att kompletteramåttet besök med information om diagnos, ålderetc.
Inom den specialiserade vården särskiljs mottag-ningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjuk vård de-finieras som ”öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ett
besök normalt kräver”. Enligt regelverket ska det förpatienten ”finnas en upprättad vårdplan”. Exempelpå dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill sägakirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggsin på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet ochbesök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder.
Hemsjukvård, som definieras som en tredje vård-form vid sidan av öppen och sluten vård, särredovi-sas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl pri-märvård som specialiserad somatisk respektive psy-kiatrisk vård utgör hemsjukvården delområdeninom samtliga tre områden. Besök inom hemsjuk -vård får därmed en annan innebörd än besök påmottagning eller besök inom dagsjukvård.
Inom primärvården har det blivit allt vanligare attett ”vanligt” besök på vårdcentralen ersätts med entelefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgif-ter om antalet telefonkontakter. För att räknas/regi-streras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt be-sök och det ska finnas en journal anteckning enligtjournallagen.
Ytterligare en differentiering av prestationerna iöppen vård erhålls genom att hembesök särredovi-
4. Hälso- och sjukvård
14 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård
ÖppenvårdMottagningsbesök
HembesökTelefonkontakt
Öppenvård Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet
Mottagningsbesök
HemsjukvårdHemsjukvårdsbesök
Telefonkontakt
Sluten vårdVårdtillfälle
HemsjukvårdHemsjukvårdsbesök
Sluten vårdVårdtillfälle
MottagningsverksamhetMottagningsbesök inkl.
ev hembesök
DagsjukvårdDagsjukvårdsbesök
Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården
2. Diagnosrelaterade grupper.
sas. Detta sker dock enbart i primärvården beroen-de på att hembesöken framförallt sker där. I figurenpå sidan 14 sammanfattas de prestations begreppsom har använts i denna rapport.
All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas
De kostnader som redovisas för en verksamhet ochett landsting, inkluderar kostnader för verksamhetsom landstinget har köpt av andra vård producenter.Kostnaden avser med andra ord den verksamhetsom har konsumerats av invånarna i landstinget, oav -sett vem som har producerat den. (Kostnader förverksamhet som landstinget har sålt har på motsva-rande sätt exkluderats.)
För att kunna koppla samman kostnader ochverksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifternaom prestationer på samma sätt, det vill säga de skainkludera verksamhet som har köpts av andra pro-ducenter än landstinget. För verksamheter där enrelativt omfattande köpt verksamhet finns, presen-teras uppgifter separat för köpt verksamhet, i annat
fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfi-nansierade verksamheten totalt.
Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård
I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationernainom öppen vård och hemsjukvård i sammanfatt-ning. I primärvården redovisas förutom prestatio-nerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjuk -vårdsbesök även telefonkontakter i de fall de harjournalförts och ersatt ett ”vanligt” besök. I specia-liserad vård förekommer förutom mottagningsbe-sök, hembesök och hemsjukvårdsbesök äv en dag-sjukvårdsbesök. Observera att vissa lands ting ävenför 2009 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter,varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga.
Besök för vaccination ska enligt anvisningar gene-rellt redovisas som besök. Flertalet landsting hardock uppgivit att besök för vaccination mot pande-min, Nya influensan (h1n1) inte har kunnat redovi-sas.
I tabell V 37 finns vissa uppgifter om verksamhe-tens omfattning.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 15
4. Hälso- och sjukvård
Tabell 7. Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2009, samtliga huvudmän1
Tusental
Primärvård Specialiserad Specialiserad Totalt, somatisk vård psykiatrisk vård Hälso o sjukvård
varav Annan varav Annan varav Annan varav Annanvårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare
LäkareMottagningsbesök och hembesök 13 788 4 881 10 836 2 781 1 003 289 25 627 7 950varav allmänläkarvård 2 13 202 4 770 13 202 4 770
mödrahälsovård 132 31 132 31barnhälsovård 410 71 410 71
Hemsjukvårdsbesök 194 30 26 7 0 0 220 36Dagsjukvårdsbesök med läkarmedverkan 1 040 71 12 0 1 052 71Annan personalkategori än läkareMottagningsbesök och hembesök 22 157 7 571 5 759 432 3 554 273 32 070 8 355
varav mödrahälsovård 1 872 340 1 872 340barnhälsovård 2 196 425 2 196 425handikapp-/hjälpm verks 3 600 79
Hemsjukvårdsbesök 2 821 1 027 375 112 27 0 3 222 1 138Dagsjukvårdsbesök utan läkarmedverkan 684 7 105 5 789 12
1 Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.2 Inklusive jour.3 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård (ej primärvård/specialiserad vård).
Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primär-vård.
Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i pri-märvården, men antalet besök är sannolikt unders-kattat.
I diagram 8 presenteras uppgifter om hur besökenfördelas på läkare respektive övrig sjukvårdsperso-nal. Flest besök görs hos andra personalkategorierän läkare i primärvård. Läkarbesöken fördelar sig istort sett jämnt mellan primärvård och specialise-rad vård.
I diagram 9 visas antalet besök per invånare och hu-vudman. Genomsnittligt antal besök per invånare iriket var 6,7. Även fördelningen av besök mellan deolika delarna av hälso- och sjukvården framgår av di-agrammet.
4. Hälso- och sjukvård
16 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tuse
ntal
bes
ök
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
35000
40000
Övrig hälso-o sjukvård
Specialiseradpsykiatrisk vård
Specialiseradsomatisk vård
Primär-vård
Annan personalän läkare
Läkare
Diagram 8. Läkarbesök 1 och besök 1 hos övriga personalkategorier 2009 efterområde, samtliga huvudmänTusental
Besö
k/in
våna
re
Genomsnitt för riket = 6,7
01
23
45
67
8
Övrig hälsoo sjukvård
Specialiseradpsykiatrisk vård
Specialiseradsomatisk vård
Primär-vård
Got
land
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 9. Totalt antal besök 1 per invånare efter område och huvudman 2009
Tuse
ntal
vår
dkon
takt
er
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
Hemsjukvårds-besök
Dagsjukvårds-besök
Mottagnings- ochhembesök
Telefon-kontakter
Övrig hälso-och sjukvård
Specialiseradpsykiatrisk vård
Specialiseradsomatisk vård
Primär-vård
Diagram 7. Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård 2009 efter typ avvårdkontakt och område, samtliga huvudmänTusental
1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök o dagsjukvårdsbesök.
1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårds-besök, hos läkare och annan personal.
Vårdkontakter i sluten vård
I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om pre-stationer i sluten vård, vårdtillfällen, efter medi-cinsk huvudgrupp. I bilaga 2 framgår vad som ingårunder respektive huvudgrupp.
4.4 Besök och vårdplatser åren2004–2009
I tabell 8 (på sidan 18) och diagram 11 presenterasuppgifter om antalet besök åren 2004 till 2009.
Besök avseende vaccinering mot Nya influensan(h1n1) ingår inte.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 17
4. Hälso- och sjukvård
Primärvård 0,3 %Psykiatrisk vård 6 %
Övrig somatiskvård 7 %
Kirurgiskkorttidsvård
42 %
Medicinskkorttidsvård
45 %
Diagram 10. Vårdtillfällen 2009, samtliga huvudmän
Tuse
ntal
22000
24000
26000
28000
30000
32000
34000
36000
38000Annan personal än läkareLäkare
200920082007200620052004
Diagram 11. Besök 1 åren 2004–2009, samtliga huvudmänTusental
1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök.
Antalet läkarbesök har ökat under perioden 2004–2009. Mellan 2008 och 2009 ökade totala antalet lä-karbesök med i ge nom snitt 1,8 procent. I tabell V 4.1i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mel-lan 2008 och 2009 per huvudman. Redovisade besök
hos andra personalkategorier än läkare har ökat iantal mellan 2008 och 2009. Den genomsnittliga ök-ningen var 1,8 procent. I tabellbilagan visas besö-kens förändring per huvudman i tabell V 4.2.
Antalet vårdplatser har successivt minskat underen rad år och detta gäller även för perioden 2004 till2009 enligt uppgifterna i tabell 9. Minskningen hardock avtagit de senaste fyra åren. An tal et disponiblavårdplatser totalt har minskat från 25862 till 25653mellan 2008 och 2009. Minsk ningar har skett inomden specialiserade somatiska vården medan detinom den specialiserade psykiatriska vården sketten liten ökning. I tabell V32 i tabellbilagan visasvård platsernas förändring mellan 2008 och 2009 perhuvudman.
I diagram 12 visas utvecklingen av antalet vård -platser totalt och i vissa huvudgrupper.
4. Hälso- och sjukvård
18 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Inde
x, 2
004
= 10
0
80
82
84
86
88
90
92
94
96
98
100
102
104
Vårdplatser,totalt
Geriatriskvård
Specialiseradpsykiatrisk vård
Kirurgiskkorttidsvård
Medicinskkorttidsvård
200920082007200620052004
Diagram 12. Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen åren 2004–2009
Tabell 8. Besök1 samt procentuell förändring 2004–2009, samtliga huvudmänTusental
2004 2005 2006 2007 2008 2009
LäkarbesökTotalt 25 292,9 25 394,4 25 733,6 25 899,4 26 432,0 26 898,6procentuell förändring 0,4 1,3 0,6 2,1 1,8
varavPrimärvård 12 415,8 12 717,6 13 010,4 13 212,1 13 653,6 13 981,7procentuell förändring 2,4 2,3 1,6 3,3 2,4Specialiserad somatisk vård 11 939,4 11 739,0 11 789,8 11 740,8 11 800,3 11 901,3procentuell förändring –1,7 0,4 –0,4 0,5 0,9Specialiserad psykiatrisk vård 937,7 937,8 933,4 946,4 978,1 1 015,6procentuell förändring 0,0 –0,5 1,4 3,3 3,8
Besök hos annan vårdpersonal än läkareTotalt 32 928,2 33 094,2 34 060,6 34 695,3 35 454,6 36 081,9procentuell förändring 0,5 2,9 1,9 2,2 1,8
varavPrimärvård 23 413,7 23 352,8 24 004,1 24 341,7 24 803,5 24 977,8procentuell förändring –0,3 2,8 1,4 1,9 0,7Specialiserad somatisk vård 6 047,8 6 170,0 6 380,7 6 492,9 6 664,4 6 818,0procentuell förändring 2,0 3,4 1,8 2,6 2,3Specialiserad psykiatrisk vård 3 008,8 3 147,9 3 231,7 3 345,0 3 493,9 3 686,5procentuell förändring 4,6 2,7 3,5 4,4 5,5Övrig hälso- och sjukvård 2 458,0 423,4 444,2 515,6 492,8 599,6procentuell förändring –7,5 4,9 16,1 –4,4 21,7
Samtliga besökTotalt 58 221,1 58 488,5 59 794,2 60 594,7 61 886,6 62 980,5procentuell förändring 0,5 2,2 1,3 2,1 1,8
1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. 2 Avser handikapp- och hjälpmedelsverksamhet.Besök avseende vaccinering mot den Nya influensan (H1N1) ingår inte.
*Förändringen mellan 2005 och 2006 har troligen till viss del redovisnings-mässiga orsaker.
4.5 Utgifter och inkomster
Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjuk -vårdens externa kostnader (exklusive köp frånlandsting och regioner) till 167,2 miljarder kronoroch de externa intäkterna (exklusive försäljning tilllandsting och regioner) till 17,3 miljarder år 2009.Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttoin-täkter) var 195,8 miljarder kronor och utgifterna förinvesteringar 5,3 miljarder. Ovanstående uppgifterför respektive huvudman återfinns i tabellernaE 25–E 28 i tabellbilagan.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 19
4. Hälso- och sjukvård
Tabell 10. Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2009, samtliga landsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor
Löner exkl skattefria ersättningar 60 462Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 27 599Köp av verksamhet 33 468
därav från landsting/regioner 7 794Lämnade bidrag 1 169Material och tjänster 50 571
därav läkemedel inom förmånen 20 960Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 1 689Verksamhetens externa kostnader 174 958exkl. köp från landstig/regioner 167 164Nettokostnad 195 784Mark och byggnader 2 698Inventarier 2 637Summa investeringsutgifter 5 335Patientavgifter och andra avgifter 5 904Försäljning av verksamhet 10 041
därav till landsting/regioner 7 627Försäljning av tjänster 1 678Försäljning av material och varor 359Erhållna bidrag 6 155Övriga intäkter 794Verksamhetens externa intäkter 24 931exkl. försäljning till landsting/regioner 17 304Summa investeringsinkomster 16
Tabell 9. Vårdplatser efter verksamhetsområde 2004–2009, samtliga huvudmän
2004 2005 2006 2007 2008 2009
Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen 26 070 25 545 25 343 25 280 24 922 24 542
därav:Primärvård 127 114 97 96 97 88Specialiserad somatisk vård 21 455 21102 20803 20 750 20 433 20 044
därav:Medicinsk korttidsvård 10 145 9836 9589 9 656 9 578 9 443Kirurgisk korttidsvård 8 031 7880 7696 7 663 7 548 7 661Ofördelad korttidsvård 823 897 865 784 883 816Geriatrisk vård 2 036 1996 2100 2 038 1 989 1 699Övrigt 420 493 553 609 435 425
Specialiserad psykiatrisk vård 4 488 4328 4443 4 434 4 392 4 410Vårdplatser vid övriga enheter1 1 018 934 880 916 940 1 111Totalt 2 27 088 26479 26223 26 196 25 862 25 653Vårdplatser/1 000 inv 3,0 2,9 2,9 2,9 2,8 2,7Tekniska platser 1 633 1528 1503 1 522 1 596 1 722Platser på patienthotell 331 365 323 279 314 406
1 Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande.2 Exklusive tekniska platser och platser på patienthotell.
Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverk-samhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar,ålder eller patientgrupper svarar för befolkningensbehov av grundläggande medicinsk behandling, om-vårdnad, förebyggande arbete och rehabiliteringoch som inte kräver sjukhusens medicinska och tek-niska resurser.
Observera alltså att primärvård inte är synonymtmed verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redo-visas inte eventuellt förekommande specialistläkar-mottagningar annat än för allmän läk ar vård underprimärvård. Basal mödra- och barn hälsovård ingåräven om den bedrivs på kvinno- och barnkliniker påsjukhus. Se vidare kommentarer under respektivedelområde samt definitioner i bilaga 1.
5.1 Kostnader efter delområde
Verksamheten i primärvård delas upp i åtta delom-råden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 17procent av de totala sjukvårdskostnaderna.
I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagtredovisar en nettokostnad för primärvård, exklusiveläkemedel inom öppen vård, på 33,4 miljarder kro-nor 2009.
5.2 Kostnader för enskilda huvudmän
I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostna-der per invånare i respektive landsting. Som tidiga-re beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård iordinärt boende mellan huvudmännen (se Ekono-miNytt 12/06 och 15/07). Underlaget till diagram 14återfinns i tabell E39 i tabellbilagan.
20 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
KAPITEL5Primärvård
Övrig primärvård 8 %Sluten primärvård 1 %
Primärvårdsanslutenhemsjukvård 5 %
Sjukgymnastik oarbetsterapi12 %
Barnhälsovård5 %
Mödrahälsovård4 %
Sjuksköter-skevård13 %
Allmänläkarvård51 %
Diagram 13. Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedelinom läkemedelsförmånen, efter delområde 2009, samtliga huvudmänProcent
Tabell 11. Nettokostnader1 för primärvård efter delområde 2009,samtliga huvudmän
Delområde Miljoner kronor Procent
Allmänläkarvård 2 17 211 51,5Sjuksköterskevård 2 4 400 13,2Mödrahälsovård 1 351 4,0Barnhälsovård 1 821 5,4Sjukgymnastik o arbetsterapi 4 011 12,0Primärvårdsansl hemsjukvård 1 679 5,0Sluten primärvård 219 0,7Övrig primärvård 2 738 8,2Summa primärvård 33 431 100,0
1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.2 Inklusive jour.
5.3 Prestationer med mera
Antalet vårdcentraler
Antalet vårdcentraler uppgick till 1106 år 2009. Avdessa drevs 379 i privat regi.
Läkarbesök efter delområde
I tabell 12 presenteras uppgifter om hur många lä-karbesök som gjorts under 2009 inom primärvår-dens olika delområden. Uppgifterna redovisas ävenper invånare.
Totalt gjordes 14,0 miljoner läkarbesök, motsva-rande 1,50 besök per invånare, under 2009. Besök enavsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barn -hälsovården gjordes motsvarande 0,54 besök perbarn i åldern 0 till 6 år.
Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde
Besök hos andra personalkategorier än läkare redo-visas i tabell 13.
Antalet redovisade besök hos andra personalkate-gorier än läkare uppgick till 25,0 miljoner 2009. Detbetyder att antalet besök per person i genomsnittuppgick till 2,67. Inom barnhälsovård gjordes mot-svarande 2,90 besök per barn i åldern upp till ochmed 6 år.
Hembesök efter delområde
Antalet hembesök i primärvården redovisas i tabell14. Hembesök ska inte blandas ihop med hem-sjukvårdsbesök, som avser besök hos en definieradgrupp av patienter (se vidare definitioner i bilaga 1).
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 21
5. Primärvård
Tuse
ntal
kro
nor p
er in
våna
re
Genomsnitt för riket = 3 579 kr/inv
0,0
0,5
1,01,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
Got
land
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 14. Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läke-medelsförmånen, per huvudman 2009Tusental kronor per invånare
Tabell 12. Läkarbesök 1 inom primärvården efter delområde 2009,samtliga huvudmän
Tusental besök Besök/invånare 2
Allmänläkarvård 3 13 202 1,41Mödrahälsovård 132 0,05Barnhälsovård 410 0,54Primärvårdsansl hemsjukvård 194 0,02Övrig primärvård 43 0,00Summa besök 13 982 1,50
1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök.2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.
Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.3 Inklusive jour.
Tabell 13. Besök 1 hos andra personalkategorier än läkare inomprimär vården efter delområde 2009, samtliga huvudmän
Tusental besök Besök/invånare 2
Sjuksköterskevård 3 8 853 0,95Mödrahälsovård 1 872 0,78Barnhälsovård 2 196 2,90Sjukgymnastik o arbetsterapi 7 739 0,83Primärvårdsansl hemsjukvård 2 821 0,30Övrig primärvård 1 498 0,16Summa besök 24 978 2,67
1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök.Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.
2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.
3 Inklusive jour.
Tabell 14. Hembesök inom primärvården efter delområde 2009, samtliga huvudmän
Tusental hembesök av Hembesök/Läkare Övriga Totalt invånare1
totalt
Allmänläkarvård 3 136 136 0,01Sjuksköterskevård 3 829 829 0,09Mödrahälsovård 0 2 2 0,00Barnhälsovård 1 75 75 0,10Sjukgymnastik o arbetsterapi 267 267 0,03Övrig primärvård 3 34 37 0,00Summa hembesök 2 140 1 207 1 347 0,14
1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.
2 Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.3 Inklusive jour.
Telefonkontakter inom primärvården efter delområde
Uppgifter om antalet telefonkontakter redovisas itabell 15. Enbart telefonkontakter som har journal-förts enligt journallagen medräknas. Kontakten skaha ersatt ett ”vanligt” mottagningsbesök. Antalet re-dovisade telefonkontakter har uppgivits vara cirka
13,1 miljoner motsvarande 1,40 kontakter per invå-nare 2009. Det största antalet telefonkontakter,motsvarande 0,71 per invånare, har lämnats försjuksköterskevård. Motsvarande uppgift för allmän-läkarvården är 0,42.
5.4 Utgifter och inkomster
I tabell 16 redovisas landstingens och regionernasutgifter och inkomster för primärvård, exklusive lä-kemedel inom läkemedelsförmånen, 2009.
Landstingens och regionernas externa kostnader(exklusive köp från landsting och regioner) uppgicktill 29,6 miljarder kronor och de externa in täkterna(exklusive försäljning till landsting och regioner) till2,8 miljarder. Nettokostnaderna, de kostnader somska finansieras med skatt och generella statsbidrag,uppgick till 33,2 miljarder kronor 2009. Uppgifterper huvudman redovisas i tabellerna E36–E39 i ta-bellbilagan.
5.5 Kostnader och prestationer efter delområde
Från och med 2009 gjordes vissa förändringar i in-delningen av primärvård. Jourverksamhet särredo-visas inte längre som eget delområde (inkluderas iallmänläkarvård respektive sjuksköterskevård). Sjuk -gymnastik och arbetsterapi bildar ett delområde.
Allmänläkarvård
Under allmänläkarvård (inklusive jour) redovisasmottagningsverksamhet och hembesök som bedrivsav läkare som upprätthåller funktionen som specia-list i allmänmedicin. Insatser som avser patientersom är registrerade som mottagare av hemsjukvårdredovisas under delområde primärvårdsanslutenhemsjukvård.
I det fall allmänläkarmottagningen är integreradmed sjuksköterskemottagningen redovisas endastden del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avserläkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskansegna patienter omfattas av delområdet sjuksköters-kevård.
I tabell 17 ges en sammanfattande bild av verk-samhet och kostnader inom allmänläkarvård. Upp-
5. Primärvård
22 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabell 16. Utgifter och inkomster för primärvård 2009, samtliga landsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor
Löner exkl skattefria ersättningar 10 523Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) 4 796Köp av verksamhet 9 348
därav från landsting/regioner 293Lämnade bidrag 120Material o tjänster, exkl läkemedel inom förmånen 4 997Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 91Verksamhetens externa kostnaderexkl läkemedel inom förmånen 29 876exkl köp från landsting/regioner 29 583
Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 33 237Mark och byggnader 74Inventarier 181Summa investeringsutgifter 256
Patientavgifter och andra avgifter 1 234Försäljning av verksamhet 520
därav till landsting/regioner 273Försäljning av tjänster 275Försäljning av material och varor 38Erhållna bidrag 895Övriga intäkter 138Verksamhetens externa intäkter 3 099exkl. försäljning till landsting/regioner 2 827Summa investeringsinkomster 0
Tabell 15. Telefonkontakter inom primärvården efter delområde 2009, samtliga huvudmän
Tusental telefonkontakter med Telefonkont./Läkare Övriga Totalt invånare 1
totalt
Allmänläkarvård 2 3 965 3 965 0,42Sjuksköterskevård 2 6 660 6 660 0,71Mödrahälsovård 3 119 122 0,05Barnhälsovård 0 136 137 0,18Sjukgymnastik o arbetsterapi 370 370 0,04Primärvårdsansl hemsjukvård 28 47 75 0,01Övrig primärvård 2 1 720 1 722 0,18Summa telefonkontakter 3 999 9 052 13 051 1,40
1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.
2 Inklusive jour.
gifter redovisas om antalet prestationer mätta i mot-tagningsbesök, hembesök respektive telefonkon-takter samt uppgifter om nettokostnader. Uppgifterredovisas i absoluta tal och relaterade till invånare.Tre typer av prestationer redovisas, mottagningsbe-sök, hembesök och telefonkontakter. För att kunnasummera dem har hembesök och telefonkontaktergivits vikter gentemot mottag nings besöket. Vikter-na antas motsvara skillnader i resursåtgång. Etthembesök har (med tanke på restid med mera) anta-gits motsvara två mottagningsbesök och en telefon-kontakt en tredjedels mottagningsbesök.
Antalet viktade kontakter uppgick till 14,7 miljo-ner. Antalet viktade besök och telefonkontakter var1,57 per invånare 2009.
Av tabellen framgår också att 35 procent av vård-kontakterna producerades av andra vårdgivare änlandstinget/regionen.
Nettokostnaden, exklusive läkemedel inom läke-medelsförmånen, för allmänläkarvården uppgicktill 17,2 miljarder kronor eller 1843 kronor per invå-nare. Produktionskostnaden 3 per viktad vårdkon-takt beräknas till 1190 kronor.
Sjuksköterskevård
Under sjuksköterskevård (inklusive jour) redovisasmottagningsverksamhet och hembesök, som be-drivs av sjuksköterskor kring egna patienter. Un-dantag är mot tagningar för mödra- respektive barn -hälso vård som utgör egna delverksamheter. Sjuk-sköterskemottagningen omfattar såväl dis trikts skö -terskemottagning som specialmottagning för till ex-empel astma-, diabetes- och hypertonipatienter. Gy-nekologiska undersökningar och hälsokontrollersamt preventivmedelsrådgivning som varken sker ianslutning till graviditet eller inom ungdomsmot-tagningsverksamhet ingår också här.
Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård redovisas under de-lområdet primärvårdsansluten hemsjuk vård.
I tabell 18 presenteras uppgifter om antalet pre-stationer mätta i mottagningsbesök, hembesök re-spektive telefonkontakter samt uppgifter om netto-kostnader. Uppgifter redovisas i absoluta tal och re-laterade till invånare.
Se kommentar till tabell 17.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 23
5. Primärvård
3. Kostnad för landstingets produktion av verksamhet(förvaltnings- eller bolagsform).
Tabell 17. Allmänläkarvård 2009, samtliga huvudmän
Läkare
Vårdkontakter i tusental 1
Mottagningsbesök 13 066Hembesök 136Summa besök viktade 2 13 339Telefonkontakter 3 965Samtliga vårdkontakter viktade 2 14 661andel producerat av Annan vårdgivare, % 35,1
Vårdkontakter per invånareSumma besök viktade 1,43Samtliga vårdkontakter viktade 2 1,57
Nettokostnad 3
Nettokostnad i milj kronor 17 211Nettokostnad per inv 1 843Produktionskostnad per vårdkontakt 2 1 190
1 Inklusive jour.2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och entelefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.
3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Tabell 18. Sjuksköterskevård 2009, samtliga huvudmän
Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personal-
kategori kategorier
Vårdkontakter i tusental 1, 4
Mottagningsbesök 7 213 811 8 024Hembesök 697 132 829Summa besök viktade 2 8 608 1 075 9 683Telefonkontakter 6 605 55 6 660Samtliga vårdkont viktade 2 10 810 1 093 11 902andel producerat av Annan vårdgivare, % 19,0 16,0 18,7Vårdkontakter per invånare 4
Summa besök viktade 0,92 0,12 1,04Samtliga vårdkont viktade 2 1,16 0,12 1,27Nettokostnad 3
Nettokostnad i milj kronor 4 400Nettokostnad per inv 471Produktionskostnad per vårdkontakt 2 364
1 Inklusive jour.2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en
telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.4 Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.
5. Primärvård
24 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabell 19. Mödrahälsovård 2009, samtliga huvudmän
Läkare Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personalkategorier
kategori viktad 2
Vårdkontakter i tusental 5
Mottagningsbesök 132 1 853 17 2 002 880Hembesök 0 2 0 2 1Summa besök viktade 1 132 1 856 17 2 005 881Telefonkontakter 3 119 1 122 51Samtliga vårdkontakter viktade 1 133 1 896 17 2 046 898andel producerat av Annan vårdgivare, % 23,3 18,0 9,6 18,3 18,7Vårdkontakter per invånare 3, 5
Summa besök viktade1 0,05 0,77 0,01 0,84 0,37Samtliga vårdkontakter viktade 1 0,06 0,79 0,01 0,85 0,37Nettokostnad 4
Nettokostnad i milj kronor 1 351Nettokostnad per inv 3 563Produktionskostnad per vårdkontakt 1 1 508Antal kvinnor 15–54 år i befolkningen 2 401 022
1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits mot-svara 1/3 mottagningsbesök.
2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.3 Invånare avser gruppen kvinnor 15–54 år.4 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.5 Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.
Tabell 20. Barnhälsovård 2009, samtliga huvudmän
Läkare Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personalkategorier
kategori viktad 2
Vårdkontakter i tusental 5
Mottagningsbesök 409 2 091 30 2 530 1 258Hembesök 1 74 1 75 31Summa besök viktade 1 411 2 239 31 2 681 1 319Telefonkontakter 0 133 3 137 55Samtliga vårdkontakter viktade 1 411 2 283 32 2 726 1 337andel producerat av Annan vårdgivare % 17,3 19,3 12,0 18,9 18,6Vårdkontakter per invånare 3, 5
Summa besök viktade 1 0,54 2,96 0,04 3,54 1,74Samtliga vårdkontakter viktade 1 0,54 3,01 0,04 3,60 1,76Nettokostnad 4
Nettokostnad i milj kronor 1 821Nettokostnad per inv 3 2 404Produktionskostnad per vårdkontakt 1 1 314Antal barn 0–6 år i befolkningen 757 716
1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits mot-svara 1/3 mottagningsbesök.
2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.3 Invånare avser gruppen barn 0–6 år.4 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.5 Besök avseende vaccinering mot Nya influensan (H1N1) ingår inte.
Mödrahälsovård
Under mödrahälsovård redovisas mottagningsverk-samhet och hembesök som sker inom ramen förmödrahälsovård. Här ingår gynekologiska under-sökningar, mammografier och hälsokontroller avgravida kvinnor, för- och eftervård, samt preventiv-medelsrådgivning i anslutning till graviditet. Basalmödrahälsovård som bedrivs på sjukhus redovisasockså här.
Ungdomsmottagningsverksamheten omfattas inte.Denna verksamhet redovisas under övrig primär-vård.
Se kommentar till tabell 17. Ytterligare en vikt-ning av prestationer har gjorts i tabell 19, nämligenmellan besök hos läkare och besök hos andra perso-nalkategorier. Resursmässigt beräknas ett besök hosandra personalkategorier än läkare motsvara 40procent av ett läkarbesök. Vid summering av besö-ken hos olika personalkategorier har läkarbesöketdärmed fått vikten 1 och andra besök vikten 0,4.
Barnhälsovård
Under barnhälsovård redovisas mottagningsverk-samhet och hembesök som sker inom ramen förbarnhälsovård. Även basal barnhälsovård som be-drivs på sjukhus ingår.
Se kommentar till tabell 17 och 19.
Sjukgymnastik och arbetsterapi
Under sjukgymnastik och arbetsterapi redovisasmottagningsverksamhet och hembesök samt ar-betsplatsbesök. Insatser som avser patienter som ärregistrerade som mottagare av hemsjukvård redovi-sas under delområdet primärvårdsansluten hem-sjukvård.
Se kommentar till tabell 17.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 25
5. Primärvård
Tabell 21. Sjukgymnastik och arbetsterapi 2009, samtliga huvud-män
Sjuk- Annan Samtligagymnast personal- personal- /Arbets- kategori kategorierterapeut
Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 7 251 221 7 472Hembesök 258 9 267Summa besök viktade 1 7 766 239 8 005Telefonkontakter 363 6 370Samtliga vårdkontakter viktade 1 7 887 241 8 129andel producerat av Annan vårdgivare, % 58,0 27,5 57,1Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,83 0,03 0,86Samtliga vårdkontakter per inv 1 0,84 0,03 0,87Nettokostnad 2
Nettokostnad i milj kronor 4 011Nettokostnad per inv 429Produktionskostnad per vårdkontakt1 510
1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och entelefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.
2 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Primärvårdsansluten hemsjukvård
I tabell 22 redovisas primärvårdsansluten hem -sjukvård. Hemsjukvård definieras som hälso- ochsjuk vård när den ges i patients bostad eller mot -svarande och där ansvaret för de medicinska åtgär-derna är sammanhängande över tiden. Åtgärder/in-satser ska ha föregåtts av vård- och om sorgs pla ne -ring. ”Hemsjukvård är till sin karaktär annorlundaän den öppna vården. Den består av ofta relativtlångvariga vårdepisoder med stort behov av om-vårdnad och i bland av medicinska insatser som merliknar insats erna inom den slutna vården. Hem-sjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppenoch sluten vård.”
Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskiltboende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsför-
delningen mellan landsting och kommuner. Lands-tinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjuk -vård, i såväl ordinärt som i särskilt boende. Vidarehar landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i ordi-närt boende. Ansvaret för denna verksamhet kandock efter särskild överenskommelse överlåtas tillprimärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften avlandstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjuk -vård i särskilt boende upp till läkarnivå.
Några landsting och regioner har svårt att redovi-sa uppgifter om hemsjukvård. Sannolikt ingår delarav hemsjukvården under allmänläkarvård och sjuk-sköterskeverksamhet.
Vid summering av hemsjukvårdsbesök har liksomför övriga delområden insatser av andra personalkate-gorier än läkare viktats med 0,4 mot läkarinsatserna.
5. Primärvård
26 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabell 22. Primärvårdsansluten hemsjukvård1 2009, samtliga huvudmänSe även specialiserad somatisk hemsjukvård.
Läkare Sjuksköt- Sjuk- Arbets- Annan Samtliga Samtligaerska gymnast terapeut personal- personal- personal-
kategori 2 kategorier kategorierviktad 3
Vårdkontakter i tusentalHemsjukvårdsbesök i ordinärt boende 58 1 774 12 21 1 013 2 879 1 187Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende 136 0 0 0 0 136 136Summa hemsjukvårdsbesök viktade 4 194 1 774 12 21 1 013 3 015 1 322Telefonkontakter 28 42 1 3 1 75 47Samtliga vårdkontakter viktade 4 203 1 788 12 22 1 014 3 040 1 338andel producerat av Annan vårdgivare, % 15,3 36,3 4,7 4,1 37,3 34,8 33,1Vårdkontakter per invånareSumma hemsjukvårdsbesök viktade 4 0,02 0,19 0,00 0,00 0,11 0,32 0,14Samtliga vårdkontakter viktade 4 0,02 0,19 0,00 0,00 0,11 0,33 0,14Nettokostnad 5, 6
Nettokostnad i milj kronor 1 679Nettokostnad per inv 180
1 Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjuk- 4 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och envården, varför uppgifterna är underskattade. telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.
2 Varav undersköterska/biträde totalt 1 009 552 besök och 244 telefon- 5 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.kontakter. 6 Sexton huvudmän har angivit en kostnad.
3 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagitsmotsvara 40 % av ett läkarbesök.
Sluten primärvård
Under sluten primärvård redovisas observations -platser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. Iendast fyra landsting, ofta med glesbygd, förekom-mer sluten vård inom primärvården.
Övrig primärvård
Under övrig primärvård redovisas exempelvisungdomsmottagning med preventivmedels-rådgivning som sker inom dess ramar, skol -häl so vård, företagshälsovård, fotvård, patient -information/hälsoupplysning till enskilda pa -tienter/patientgrupper, exempelvis rökav vän j - ningsgrupper, ”bantargrupper” och kost nadför vaccin (bland annat mot Nya influensan,h1n1).
Se kommentar till tabell 17 och 19.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 27
5. Primärvård
Tabell 24. Övrig primärvård 2009, samtliga huvudmän
Läkare Sjuksköt- Annan Samtliga Samtligaerska personal- personal- personal-
kategori kategorier kategorierviktad 2
Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 40 320 1 143 1 504 626Hembesök 3 1 33 37 17Summa besök viktade 1 46 323 1 209 1 578 659Telefonkontakter 2 1 587 134 1 722 690Samtliga vårdkontakter viktade 1 47 852 1 253 2 152 889andel producerat av Annan vårdgivare, % 22,8 2,0 32,3 20,1 20,2Vårdkontakter per invånareSumma besök viktade 1 0,00 0,03 0,13 0,17 0,07Samtliga vårdkontakter viktade 1 0,01 0,09 0,13 0,23 0,10Nettokostnad 3
Nettokostnad i milj kronor 2 738Nettokostnad per inv 293
1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har an-tagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.
2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkar-besök.
3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Tabell 23. Sluten primärvård 20091, samtliga huvudmän
Vårdkontakter (konsumtion)Vårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal) 4 016andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0Vårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,43
Nettokostnad 2
Nettokostnad i milj kronor 219
1 Endast ett fåtal landsting/regioner har sluten primärvård.2 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) definie-ras som ”hälso- och sjukvårdsverksamhet som krä-ver mer specialiserade åtgärder än vad som kan gesi primärvård”. (Jämför definition av primärvård.)
Under området specialiserad somatisk vård redo-visas verksamhet som i huvudsak bedrivs vid sjuk-hus men även utanför sjukhus på specialistläkar-mottagningar eller vårdcentraler. All verksamhetvid sjukhus ingår inte heller, exempelvis ska basalmödra- och barnhälsovård redovisas som primär-vård.
Den specialiserade somatiska vården omfattarmedicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabili -tering, geriatrisk vård med mera. För ytterligare de -fi nition, se kommentarerna till primärvården samtvi 2000 – anvisningar med exempelsamling ochverksamhetsbegrepp.
6.1 Kostnader efter delområde
I tabell 25 framgår att landstingen och regionernasammanlagt redovisar en nettokostnad för speciali-
serad somatisk vård, exklusive läkemedel in om läke-medelsförmånen, på 103,7 miljarder kronor 2009.Som framgick av diagram 5 motsvarade kostnaderna53 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.
Av den somatiska vårdens kostnader avsåg 59 pro-cent sluten vård, se diagram 15. Dagsjukvården be-räknas motsvara 6 procent av kostnaderna, mendenna uppgift är sannolikt underskattad. Några hu-vudmän har haft svårt att skilja ut dagsjukvård frånmottagningsverksamheten, som i sin tur därmed äröverskattad.
Endast 1,1 miljarder kronor motsvarande 1,0 pro-cent av kostnaderna anges vara hemsjukvård. Ävendetta är en underskattad siffra. Nettokost na den förprimärvårdsansluten hemsjukvård upp gick enligttabell 22 till 1,7 miljarder kronor. Hemsjukvård re-dovisas även inom den specialiserade psykiatriskavården, se tabell 35. För en sammanfattning av hem-sjukvården se tabell 37.
28 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Somatisk sluten vård59 %
Somatisk hem-sjukvård 1 %
Somatisk dag-sjukvård 6 %
Somatisk mottagnings-verksamhet
34 %
Diagram 15. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård, ex-klusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter del område2009, samtliga huvudmän
KAPITEL6Specialiserad somatisk vård
Tabell 25. Nettokostnader1 för specialiserad somatisk vård efterdel område 2009, samtliga huvudmän
Delområde Miljoner kronor Procent
Somatisk mottagningsverksamhet 35 648 34,4Somatisk dagsjukvård 6 040 5,8Somatisk hemsjukvård 1 069 1,0Somatisk sluten vård 60 928 58,8Summa specialiserad somatisk vård 103 685 100,0
1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
6.2 Kostnader för enskilda huvudmän
Diagram 16 visar vilka kostnader som har uppstått iden specialiserade somatiska vården per invånare irespektive landsting 2009. För att kunna bedömakostnadsnivåerna bör uppgifterna kompletterasmed ytterligare information såsom skillnader i an-svarsområden och olika förutsättningar att bedrivaverksamhet (se vidare under avsnitt 3.2 och 4.2).
6.3 Utgifter och inkomster
I tabell 26 framgår bland annat att de externa kost-naderna (exklusive köp från landsting och regioner)för specialiserad somatisk vård var 76,0 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och regioner) 5,2 miljarder. Upp-gifter per huvudman redovisas i tabellerna E 40–E 43 i tabellbilagan.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 29
6. Specialiserad somatisk vård
Tuse
ntal
kro
nor p
er in
våna
re
Genomsnitt för riket = 11 100 kr/inv
02
46
810
1214
Got
land
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 16. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård, exklusive läke-medel inom läkemedelsförmånen 2009Tusental kronor per invånare
Tabell 26. Utgifter och inkomster för specialiserad somatisk vård2009, samtliga landsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor
Löner exkl skattefria ersättningar 33 343Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 15 008Köp av verksamhet 19 264
därav från landsting/regioner 6 685Lämnade bidrag 192Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 13 846Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 1 032Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 82 685exkl. köp från landsting/regioner 76 001
Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 102 955
Mark och byggnader 2 574Inventarier 1 723Summa investeringsutgifter 4 296
Patientavgifter och andra avgifter 1 521Försäljning av verksamhet 7 071
därav till landsting/regioner 6 354Försäljning av tjänster 511Försäljning av material och varor 85Erhållna bidrag 2 023Övriga intäkter 389Verksamhetens externa intäkter 11 600Exkl försäljning till landsting/regioner 5 245Summa investeringsinkomster 16
6.4 Kostnader och prestationer efter del område
Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet
I tabell 27 presenteras uppgifter om specialiseradsomatisk mottagningsverksamhet.
Antalet mottagningsbesök inklusive hembesökuppgick till 16,6 miljoner och till 13,1 miljoner om deviktas. Flertalet besök, 10,8 miljoner, gjordes hos lä-kare. Besök hos andra personalkategorier än läkarehar antagits motsvara 40 procent av ett läkarbesökvid summering. Skillnader i resursåtgången liggerbakom vikt ning en.
Landstingen har köpt 22 procent av vårdkontak-terna (viktade) från andra producenter.
Nettokostnaderna uppgick till 35,6 miljarder kro-nor, vilket motsvarar 3816 kronor per invånare 2009.Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt be-räknas till 2 714 kronor.
Specialiserad somatisk dagsjukvård
Här redovisas öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagki-rurgi, dagmedicin och övrig dag sjukvård. För patien-ten ska det finnas en upprättad vårdplan. Dagmedi-cin omfattar bland annat dialysbehandling, cytosta-tikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjuk vårdomfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering.
För att operationellt skilja ut vad som ska redovi-sas som dagsjukvård har Socialstyrelsen tagit framen lista med drg-koder. Listan presenteras på Social -styrelsens webbplats.
Dagsjukvårdsbesöken är uppdelade på besök medläkarmedverkan respektive besök utan läkarmed-verkan.
6. Specialiserad somatisk vård
30 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabell 28. Specialiserad somatisk dagsjukvård 2009, samtliga huvudmän
Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier
viktad 1
Vårdkontakter i tusentalDagsjukvårdsbesök (1 000-tal) 1 040 684 1 724 1 313andel producerat av Annan vårdgivare, % 6,8 1,0 4,5 5,6Besök per inv 0,11 0,07 0,18 0,14
Nettokostnad2, 3
Nettokostnad i milj kronor 6 040Nettokostnad per inv 647Produktionskostnad per vårdkontakt1 6 867
1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.
2 Generellt är kostnaden något underskattad eftersom några landsting haft svårtatt skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.
3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Tabell 27. Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2009, samtliga huvudmän
Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier
viktad 1
VårdkontakterMottagningsbesök/hembesök(1 000-tal) 10 836 5 759 16 595 13 140andel producerat av Annan vårdgivare, % 25,7 7,5 19,4 22,5Besök per inv 1,16 0,62 1,78 1,41
Nettokostnad 2, 3
Nettokostnad i milj kronor 35 648Nettokostnad per inv 3 816Produktionskostnad per vårdkontakt1 2 714
1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.
2 Generellt är kostnaden något överskattad eftersom några landsting haft svårt attskilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.
3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Specialiserad somatisk hemsjukvård
I tabell 29 redovisas uppgifter om specialiserad so-matisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.
Specialiserad somatisk sluten vård
I tabell 30 presenteras uppgifter om specialiseradsomatisk sluten vård, det delområde inom speciali-serad somatisk vård som tar de största resurserna.
Antalet vårdtillfällen uppgick till 1,5 miljoner.Netto kostnaden uppgick till 60,9 miljarder kronor,6523 kronor per invånare.
I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfäl-len per specialitet, baserat på Socialstyrelsens pati-entregister. I registret finns för varje vårdtillfälleäven omfattande information om patientens diag -nos, vilka operationer som utförts med mera. Dessauppgifter redovisas och analyseras i andra statistik-publikationer om hälso- och sjukvård från skl.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 31
6. Specialiserad somatisk vård
Tabell 29. Specialiserad somatisk hemsjukvård 2009, samtliga huvudmänSe även primärvårdsansluten hemsjukvård.
Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier
viktad 1
VårdkontakterHemsjukvårdsbesök (1 000-tal) 26 375 400 176andel producerat av Annan vårdgivare, % 26,8 29,8 29,6 29,4Hemsjukvårdsbesök per inv 0,00 0,04 0,04 0,02
Nettokostnad 2, 3
Nettokostnad i milj kronor 1 069Nettokostnad per inv 114
1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 %av ett läkarbesök.
2 Tretton huvudmän har angivit en kostnad.3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Tabell 30. Specialiserad somatisk sluten vård 2009, samtliga huvudmän
Vårdkontakter (konsumtion)Vårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal) 1 463andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0Vårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,16
Nettokostnad1
Nettokostnad i milj kronor 60 928Nettokostnad per inv 6 523Produktionskostnad per vårdkontakt 44 035
1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Den specialiserade psykiatriska vården omfattar slu-ten vård (heldygnsvård) och öppenvård – specialise-rade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funk-tionsnedsättning. Området omfattar allmän psykia-tri, barn- och ungdomspsykiatri samt rätts psykiatrioch även beroendevård, det vill säga vård av perso-ner med missbruk av alkohol eller andra droger,matmissbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk.
7.1 Kostnader efter delområde
I tabell 31 och diagram 17 framgår att landstingenoch regionerna sammanlagt redovisar en nettokost-nad för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive lä-kemedel inom öppen vård, på 17,9 miljarder kronor2009. Som framgick av diagram 5 motsvarade kost-naderna 9 procent av de totala sjuk vårds kost na der -na. Av dessa är nästan hälften (49 %) sluten vård.Dagsjuk vården beräknas motsvara närmare 2 pro-
cent av kost naderna, men som tidigare nämnts ärkostnaden för denna verksamhet underskattad. Nå -gra huvudmän har svårt att skilja ut dagsjukvårdfrån mottagningsverksamheten, som i sin tur därmedär överskattad. Endast motsvarande 0,4 procent avkostnaderna anges vara hemsjukvård, även detta enunderskattad uppgift. Netto kostnaden för primär-vårdsansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell 22till 1,7 miljarder kronor och specialiserad somatiskhemsjukvård enligt tabell 29 till 1,1 miljarder.
Prestationer i hemsjukvård i sammanfattningfinns i tabell 37.
32 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Psykiatrisksluten vård49 %
Psykiatrisk hemsjukvård 0,4 %Psykiatrisk dagsjukvård 2 %
Psykiatrisk mot-tagningsverksamhet49 %
Diagram 17. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård,exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter del område2009, samtliga huvudmän
KAPITEL7Specialiserad psykiatrisk vård
Tabell 31. Nettokostnader1 för specialiserad psykiatrisk vård efterdel område 2009, samtliga huvudmän
Delområde Miljoner kronor Procent
Psykiatrisk mottagningsverksamhet 8 728 48,8Psykiatrisk dagsjukvård 317 1,8Psykiatrisk hemsjukvård 80 0,4Psykiatrisk sluten vård 8 752 49,0Summa specialiserad psykiatrisk vård 17 877 100,0
1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
7.2 Kostnader för enskilda huvudmän
I diagram 18 presenteras uppgifter om nettokostna-der för specialiserad psykiatrisk vård per invånare irespektive landsting 2009. För att bedöma kostnads-nivåerna måste uppgifterna kompletteras med yt-terligare information. Se vidare under avsnitt 3.2och 4.2.
7.3 Utgifter och inkomster
I tabell 32 framgår bland annat att de externa kost-naderna (exklusive köp från landsting och regioner)för specialiserad psykiatrisk vård var 15,6 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och regioner) 0,9 miljarder. Netto-kostnaderna var 17,8 miljarder kronor. Uppgifterper huvudman redovisas i tabellerna E 44–E 47 i ta-bellbilagan.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 33
7. Specialiserad psykiatrisk vård
Tuse
ntal
kro
nor p
er in
våna
re
Genomsnitt för riket = 1 914 kr/inv
0,0
0,5
1,01,5
2,0
2,5
Got
land
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 18. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive läke-medel inom läkemedelsförmånen, 2009Tusental kronor per invånare
Tabell 32. Utgifter och inkomster för specialiserad psykiatriskvård 2009, samtliga landsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor
Löner exkl skattefria ersättningar 8 509Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 3 872Köp av verksamhet 1 987
därav från landsting/regioner 659Lämnade bidrag 15Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 1 742Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 104Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 16 228exkl. köp från landsting/regioner 15 569
Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 17 773
Mark och byggnader 272Inventarier 166Summa investeringsutgifter 437
Patientavgifter och andra avgifter 231Försäljning av verksamhet 926
därav till landsting/regioner 784Försäljning av tjänster 89Försäljning av material och varor 13Erhållna bidrag 371Övriga intäkter 80Verksamhetens externa intäkter 1 711Exkl försäljning till landsting/regioner 927Summa investeringsinkomster 0
7.4 Kostnader och prestationer efterdel område
Specialiserad psykiatrisk mottagnings -verksamhet
I tabell 33 presenteras uppgifter om specialiseradmottagningsverksamhet. Antalet mottagningsbesökinklusive hembesök uppgick till 4,6 miljoner och till2,4 miljoner om de viktas. Besök hos andra personal-kategorier än läkare har antagits motsvara 40 pro-cent av ett läkarbesök vid summering. Skillnader iresursåtgång ligger bakom viktningen.
Cirka 16 procent av verksamheten har landsting-en köpt av andra producenter.
Nettokostnaderna uppgick till 8,7 miljarder kro-nor, vilket motsvarar 934 kronor per invånare 2009.Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt be-räknades till 3612 kronor.
Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård
Här redovisas öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver. För patienten ska det finnasen upprättad vårdplan. Se vidare avsnitt 1.4.
I tabell 34 presenteras uppgifter om psykiatriskdagsjukvård. Jämfört med andra delområden är om-fattningen mycket liten, delvis beroende på att upp-gifterna har varit svåra att ta fram för landstingen.Dagsjukvårdsbesöken är uppdelade på besök medläkarmedverkan respektive besök utan läkarmed-verkan.
Nettokostnaderna har uppgivits vara 0,3 miljar-der kronor.
Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård
I tabell 35 redovisas uppgifter om specialiserad psy-kiatrisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.
7. Specialiserad psykiatrisk vård
34 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabell 33. Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2009, samtligahuvudmän
Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier
viktad 1
VårdkontakterMottagningsbesök/hembesök(1 000-tal) 1 003 3 554 4 558 2 425andel producerat av Annan vårdgivare, % 28,8 7,7 12,3 16,4Besök per inv 0,11 0,38 0,49 0,26
Nettokostnad 2
Nettokostnad i milj kronor 8 728Nettokostnad per inv 934Produktionskostnad per vårdkontakt1 3 612
1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 %av ett läkarbesök.
2 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Tabell 34. Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård 1 2009, samtliga huvudmän
Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier
viktad 2
VårdkontakterDagsjukvårdsbesök (1 000-tal) 12 105 117 54andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0 4,4 3,9 3,4Besök per inv 0,00 0,01 0,01 0,01
Nettokostnad3
Nettokostnad i milj kronor 317Nettokostnad per inv 34
1 Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut dagsjuk-vården, varför uppgifterna är underskattade.
2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara40 % av ett läkarbesök
3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Tabell 35. Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård 1 2009, samtliga huvudmän
Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier
viktad 2
Vårdkontakter (konsumtion)Hemsjukvårdsbesök(1 000-tal) 0 27 27 11andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0 0,0 0,0 0,0Besök per inv 0,00 0,00 0,00 0,00
Nettokostnad 3, 4
Nettokostnad i milj kronor 80Nettokostnad per inv 9
1 Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut dagsjuk-vården, varför uppgifterna är underskattade.
2 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara40 % av ett läkarbesök.
3 Sex huvudmän har angivit en kostnad.4 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Specialiserad psykiatrisk sluten vård
I tabell 36 presenteras uppgifter om specialiseradpsykiatrisk sluten vård, det delområde inom specia-liserad psykiatrisk vård som tar de största resurser-na.
I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfäl-len per specialitet tabell V 34.
Antalet vårdtillfällen uppgick till 93800. Netto-kostnaden uppgick till 8,8 miljarder kronor, 937 kro-nor per invånare.
Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning
I tabell 37 redovisas uppgifter om primärvårdsan-sluten hem sjuk vård samt specialiserad somatiskrespektive psykiatrisk hemsjuk vård i sammanfatt-ning.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 35
7. Specialiserad psykiatrisk vård
Tabell 37. Hemsjukvård totalt 2009, samtliga huvudmän
Hemsjukvårdsbesök, totalt av/hosLäkare Annan Samtliga Samtliga
personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier
viktad 1
Vårdkontakter i tusentalPrimärvårdsansl hemsjukv 194 2 821 3 015 1 322Spec somatisk hemsjukv 26 375 400 176Spec psykiatrisk hemsjukv 0 27 27 11S:a hemsjukvårdsbesök 220 3 222 3 442 1 509
Vårdkontakter per invHemsjukvårdsbesök per inv 0,02 0,34 0,37 0,16
1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.
Tabell 36. Specialiserad psykiatrisk sluten vård 2009, samtligahuvudmän
VårdkontakterVårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal) 94andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0Vårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,01
Nettokostnad1
Nettokostnad i milj kronor 8 752Nettokostnad per inv 937Produktionskostnad per vårdkontakt 93 264
1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Inom området tandvård redovisas delområdet All-mäntandvård för vuxna. Här redovisas all tandvårdinklusive förebyggande som bedrivs på allmännatandvårdskliniker och som ges till personer från detkalenderår de fyller 20 år.
Inom delområdet Landstingets tandvårdsstöd re-dovisas uppsökande och nödvändig tandvård somges till personer med stort omvårdnadsbehov. Dess -utom omfattas tandvård till personer med behov avsärskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdoms-behandling. År 2001 erhöll landstingen och regio-nerna en preliminär statlig ersättning för åtagandetmotsvarande 405 miljoner kronor. Från och med2002 övergick dessa ersättningar till ett generelltstatsbidrag.
Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar alltandvård inklusive förebyggande (som inte är spe -cia listtandvård) och som ges till personer i åldernupp till 19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingenskyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till allabarn och ungdomar till och med det kalenderår defyller 19 år. Lagen ger landstingen möjlighet att träf-fa avtal med privata vårdgivare. Samtliga landstinghar tecknat sådana avtal.
Inom delområdet Specialisttandvård redovisastandvård som till största delen utförs vid specialist-
tandkliniker. En viss del utförs även av privat -praktiserande specialisttandläkare i framföralltStockholm, Malmö och Göteborg. Under specia list -tandvård redovisas exempelvis tandreglering ochtandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfat-tar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna.
8.1 Kostnader efter delområde
I tabell 38 och diagram 19 framgår hur tandvårdensnettokostnader fördelar sig mellan delområden2009. Som framgick av diagram 5 motsvarade netto -kostnaderna för tandvård 3 procent av de totala häl-so- och sjukvårdskostnaderna.
Landstingens kostnader för vissa så kallade folk -tandvårdsspecifika kostnader exempelvis kostna derför tillgänglighet, sistahandsansvar för akut tand -vård med mera, är i olika grad utfördelade till delom-råden.
36 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
KAPITEL8Tandvård
Specialist-tandvård32 %
Allmäntandvårdbarn och ungdomar48 %
Landstingetstandvårdsstöd16 %
Allmäntandvård vuxna 4 %
Diagram 19. Nettokostnader för tandvård efter delområde, exklu-sive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2009, samtliga huvud-män
Tabell 38. Nettokostnader1 för tandvård efter delområde 2009, samtliga huvudmän
Delområde Miljoner kronor Procent
Allmäntandvård vuxna 197 4,0Landstingets tandvårdsstöd 817 16,5Allmäntandvård barn och ungdomar 2 353 47,6Specialisttandvård 1 581 32,0Summa tandvård 4 947 100,0
1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Av totalt cirka 4,9 miljarder kronor gick närmarehälften till allmäntandvård för barn och ungdom ar.Specialisttandvårdens nettokostnader var 1,6 mil-jarder kronor, en kostnadsandel på 32 procent.
8.2 Kostnader för enskilda huvudmän
I diagram 20 presenteras uppgifter om tandvård ensnettokostnader för enskilda huvudmän. Kostnader-na är relaterade till invånare.
8.3 Utgifter och inkomster
I tabell 39 redovisas landstingens och regionernasutgifter och inkomster för tandvård 2009.
De externa kostnaderna (exklusive köp frånlandsting och region) uppgick till cirka 7,8 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och region) till cirka 4,1 miljarder.Nettokostnaderna var 4,9 miljarder kronor.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 37
8. Tandvård
Kro
nor p
er in
våna
re
Genomsnitt för riket = 530 kr/inv
010
020
030
040
050
060
070
080
0
Got
land
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 20. Nettokostnader för tandvård, exklusive läkemedel inom läkeme-delsförmånen, 2009Kronor per invånare
Tabell 39. Utgifter och inkomster för tandvård 2009, samtligalandsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor
Löner exkl skattefria ersättningar 3 269Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 1 559Köp av verksamhet 1 571
därav från landsting/regioner 21Lämnade bidrag 0Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 1 319Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 122Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 7 840exkl. köp från landsting/regioner 7 818
Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 4 915
Mark och byggnader 13Inventarier 211Summa investeringsutgifter 226
Patientavgifter och andra avgifter 2 758Försäljning av verksamhet 1 087
därav till landsting/regioner 26Försäljning av tjänster 33Försäljning av material och varor 28Erhållna bidrag 208Övriga intäkter 24Verksamhetens externa intäkter 4 138Exkl försäljning till landsting/regioner 4 112Summa investeringsinkomster 0
8.4 Prestation efter delområde
I tabell 40 redovisas uppgifter om antalet patienter itandvård 2009. Inom allmäntandvård för barn ochungdomar har också uppgifter avseende listade barnoch ungdomar samlats in. Valfrihet har införts inombarn- och ungdomstandvården. Med listade barnoch ungdomar avses de mellan 3 och 19 år som är lis-tade hos en vårdgivare i tandvård och som kallas tillregelbundna undersökningar.
Under Landstingets tandvårdsstöd redovisas an-tal behandlade patienter som fått tandvård som ettled i en sjukdomsbehandling under en begränsadtid. Här redovisas också antal uppsökta patientersamt antal personer som erhållit nödvändig tand-vård. I tabell V 35 i tabellbilagan redovisas tandvår-den uppdelad på verksamhet producerad av annanvårdgivare.
8. Tandvård
38 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabell 40. Tandvård efter delområde1 2009, samtliga huvudmän
Allmäntand- Allmäntandvård för barn Specialist- Summavård för vuxna 2 och ungdom 3 tandvård (exkl Landstingets
Antal patienter Antal listade 4 tandvårdsstöd)
Patienter/listadePatienter (1000-tal) 5 1 903 1 411 1 647 207 3 521andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0 10,0 11,5 5,1 4,3Patienter per inv 0,20 0,64 0,89 0,02 0,38
Nettokostnad 6
Nettokostnad i milj kronor 197 2 353 1 581 4 131Nettokostnad per inv 28 1 075 169 1 272Antal 20 år och äldre i befolkningen 7 152 707Antal 0–19 år i befolkningen 2 187 975
Tabell 40 forts. Tandvård efter delområde1 2009, samtliga huvudmän
Landstingets tandvårdsstöd2 TotaltLed i sjukdoms- Uppsökta Nödvändig Summa tandvård
behandling patienter tandvård
PatienterPatienter (1 000-tal) 35 98 119andel producerat av Annan vårdgivare, % 28,6 44,8 34,8Patienter per inv 0,00 0,01 0,02
Nettokostnad 6
Nettokostnad i milj kronor 817 4 947Nettokostnad per inv 114 530
1 Vissa s k folktandvårdsspecifika kostnader (kostnader för tillgänglighet,sistahandsansvar för akuttandvård m m) är i olika grad utfördelade till del-områden. Uppgifterna har räknats upp med tidigare års värden för någralandsting. Se tabell V 35.
2 Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre.3 Uppgifter per invånare avser gruppen 0–19 år. Några huvudmän har ej
kunnat lämna uppgifter om listade barn och ungdomar.4 Uppgifterna avser gruppen 3–19 år (1 854 823). 5 Uppgifter för Patienter avseende barn och ungdom hos annan vårdgivare
är ofullständiga.6 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
Under övrig hälso- och sjukvård redovisas kostnadersom inte ska relateras till vårdtillfälle eller besökoch som inte ska föras ut på den enskilda patienteni kpp-system. Se vidare avsnitt 1.3.
9.1 Kostnader efter delområde
I tabell 41 och i diagram 21 redovisas nettokostnaderför övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2009.Av totalt 14,8 miljarder kronor avsåg 29 pro centhandikapp-/hjälpmedels verk sam het. Am bu lans- ochsjuktransporter utgjorde 25 procent av nettokostna-derna.
Under handikapp-/hjälpmedelsverksamhet redo-visas bland annat kostnader för hjälpmedels -centraler (hörcentraler, syncentraler, instrument-verkstäder etc), ortopedteknisk verksamhet samtpedagogisk hörselvård.
Under social verksamhet redovisas barn- ochungdomsvård samt vård av missbrukare. Här re do -visas även landstingens insatser i form av rådgivningoch annat personligt stöd enligt lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade (lss).
Delområdet fou avser forskning och utvecklingsom framförallt bedrivs inom ramen för de medi-cinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten ärnära integrerad med patientvården, vilket innebäratt kostnader för fou är svåra att få fram. Den klinis-ka forskningen vid undervisningssjukhusen är iprincip statligt finansierad.
För definitioner i övrigt, se bilaga 1.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 39
KAPITEL9Övrig hälso- och sjukvård
Övrigt12 %FoU avseende
hälso- och sjukvård15 %
Folkhälso-frågor4 %
Socialverksamhet4 %
Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet29 %
Sjukresor12 %
Ambulans- ochsjuktransporter25 %
Diagram 21. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård, exklu-sive lä ke medel inom läkemedelsförmånen, 2009, samtliga huvudmän
Tabell 41. Nettokostnader1 för övrig hälso- och sjukvård efter del -område 2009, samtliga huvudmän
Delområde Miljoner kronor Procent
Ambulans- och sjuktransporter 3 707 25,0Sjukresor 1 716 11,6Handikappverksamhet/hjälpmedels-verksamhet 4 334 29,2Social verksamhet 526 3,5Folkhälsofrågor 571 3,8FoU avseende hälso- och sjukvård 2 204 14,8Övrigt 1 787 12,0Summa övrig hälso- och sjukvård 14 847 100,0
1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.
9.2 Kostnader för enskilda huvudmän
I diagram 22 presenteras uppgifter om nettokostna-der för övrig hälso- och sjukvård per invånare i re-spektive landsting. Som framgick av diagram 5 mot-svarade nettokostnaderna cirka 8 procent av de to-tala sjukvårdskostnaderna.
Verksamheterna och kostnaderna är inte jämför-bara men diagrammet syftar till att ge en komplettbild av hälso- och sjukvården i enskilda landstingoch regioner.
9.3 Prestationer med mera
För flertalet delområden inom området övrig hälso-och sjukvård finns inte prestationer i form av besök,vårdtillfälle eller dylikt. Verksamheterna mäts i hu-vudsak enbart med kostnader och intäkter. För han-dikappverksamhet/hjälpmedels verk samhet redovi-sas dock vissa journalförda besök. För att få fullstän-dighet i antalet besök redovisas uppgifterna i tabell42.
9.4 Utgifter och inkomster
I tabell 43 redovisas uppgifter om landstingens ochregionernas utgifter och inkomster för övrig hälso-och sjukvård. Nettokostnaderna uppgick till 14,7miljarder kronor. De externa kostnaderna (exklusi-ve köp från landsting och regioner) var 16,2 miljar-der och de externa intäkterna (exklusive försäljningtill landsting och regioner) 4,2 miljarder kronor.
9. Övrig hälso- och sjukvård
40 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tuse
ntal
kro
nor p
er in
våna
re
Genomsnitt för riket = 1 589 kr/inv
0,0
0,5
1,01,5
2,0
2,5
Got
land
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 22. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman, ex-klusive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2009Tusental kronor per invånare
Tabell 42. Övrig hälso- och sjukvård 2009, handikapp verk sam -het/hjälpmedelsverksamhet, samtliga huvudmän
Samtliga personal-kategorier
Vårdkontakter i tusentalBesök/hembesök 600andel producerat av Annan vårdgivare, % 13,2Besök/hembesök per inv 0,06
Tabell 43. Utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård2009, samtliga landsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor
Löner exkl skattefria ersättningar 4 459Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 2 185Köp av verksamhet 1 291
därav från landsting/regioner 109Lämnade bidrag 597Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 7 452Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 339Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 16 324exkl. köp från landsting/regioner 16 215
Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 14 735
Mark och byggnader 32Inventarier 314Summa investeringsutgifter 347
Patientavgifter och andra avgifter 159Försäljning av verksamhet 437
därav till landsting/regioner 189Försäljning av tjänster 768Försäljning av material och varor 195Erhållna bidrag 2 649Övriga intäkter 162Verksamhetens externa intäkter 4 370Exkl försäljning till landsting/regioner 4 180Summa investeringsinkomster 0
Under huvudområdet Regional utveckling redovisasfem områden som presenteras och preciseras ne-dan. Landstingens aktiviteter inom huvudområdetsker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regi-onen, bland annat med näringsliv och kommuner.Gemensam finansiering är vanlig.
10.1 Kostnader efter område
Av diagram 23 framgår hur nettokostnaderna för re-gional utveckling fördelar sig efter områden 2009.Nettokostnaderna för regional utveckling motsvara-de 8 procent av landstingens kostnader i genom -snitt.
Det resursmässigt största delområdet trafik ochinfrastruktur utgör 69 procent av nettokostnaderna.Kostnaderna för kultur och utbildning motsvaradeen kostnadsandel på 16 respektive 5 procent.
I tabellbilagan, E 60 och E 61, framgår hur netto-kostnaderna fördelar sig efter delområde inom ut-bildning, kultur, trafik och infrastruktur res pektiveallmän regional utveckling.
10.2 Kostnader för enskilda huvudmän
I diagram 24 redovisas nettokostnaderna för regio-nal utveckling per invånare i respektive landsting.Det finns stora olikheter i ansvarsområde framför-allt för Stockholms läns landsting relativt andralandsting. För mer information se EkonomiNytt12/06 och 15/07.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 41
KAPITEL10Regional utveckling
Tuse
ntal
kro
nor p
er in
våna
re
0,0
0,5
1,01,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
Allmän regional utveckling samt politisk verksamhet
Trafik och infrastruktur
KulturUtbildning
Nor
rbot
ten
Väs
terb
otte
n
Jäm
tland
Väs
tern
orrla
nd
Gäv
lebo
rg
Dal
arna
Väs
tman
land
Öre
bro
Vär
mla
nd
V:a
Göt
alan
d
Hal
land
Skån
e
Blek
inge
Kal
mar
Kro
nobe
rg
Jönk
öpin
g
Öst
ergö
tland
Sörm
land
Upp
sala
Stoc
khol
m
Diagram 24. Nettokostnader för regional utveckling efter delområde i respek-tive landsting och region 2009Tusental kronor per invånare
Trafik ochinfrastruktur69 % Kultur
16 %
Utbildning 5 %
Politisk verksamheavseende regionalutveckling 1 %
Allmän regional utveckling 9 %
Diagram 23. Nettokostnader för regional utveckling 2009, samt-liga landsting och regioner
10.3 Utgifter och inkomster
I tabell 44 framgår landstingens och regionernas ut-gifter och inkomster för regional utveckling.
De externa kostnaderna (exklusive köp från lands -ting och region) uppgick till 19,9 miljarder kronoroch de externa intäkterna (exklusive försäljning tilllandsting och region) till 4,2 miljarder. Nettokostna-derna var 16,2 miljarder kronor.
10.4 Utbildning och kultur
Landstingen är huvudmän för naturbruksgymnasi-er och för 30 procent av landets folkhögskolor.Landstingens/regionernas ansvar inom utbild nings -området har successivt minskat under de se nas teåren. Kommunerna är från och med 1 juli 1999 hu-vudmän för gymnasieskolans omvård nads pro gram.År 2002 övertog staten kostnadsansvaret för vård-högskoleverksamheten. Kostnaden (1300 mnkr)kvitt ades mot lägre generellt statsbidrag.
Landstinget har ansvar för kulturverksamhetenpå länsnivå. Här ingår bland annat verksamhet vidlänsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidragges till bildningsförbund och föreningsliv på länsni-vå.
I tabell 45 och diagram 25 framgår hur nettokost-naden för utbildning och kultur fördelar sig mellandelområden 2009.
10. Regional utveckling
42 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Övrig kultur-verksamhet34 %
Musei-verksamhet13 %
Teater- ochmusikverksamhet31 %
Övrig utbildningverksamhet1 %
Gymnasie-verksamhet4 %
Högskole-verksamhet1 %Folkhögskole-
verksamhet16 %
Diagram 25. Nettokostnader för utbildning och kultur efter del -område 2009, samtliga landsting och regioner
Tabell 44. Utgifter och inkomster för regional utveckling 2009, samtliga landsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor
Löner exkl skattefria ersättningar 1 330Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 630Köp av verksamhet 3 545
därav från landsting/regioner 16Lämnade bidrag 13 006Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 1 252Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 115Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 19 879exkl. köp från landsting/regioner 19 863
Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 16 244
Mark och byggnader 76Inventarier 450Summa investeringsutgifter 526
Patientavgifter och andra avgifter 134Försäljning av verksamhet 2 708
därav till landsting/regioner 25Försäljning av tjänster 217Försäljning av material och varor 95Erhållna bidrag 1 020Övriga intäkter 92Verksamhetens externa intäkter 4 267Exkl försäljning till landsting/regioner 4 242Summa investeringsinkomster 2
Tabell 45. Nettokostnader för utbildning och kultur efter del -område 2009, samtliga landsting och regioner
Delområde Miljoner kronor Procent
Folkhögskoleverksamhet 554 16,3Högskoleverksamhet 21 0,6Gymnasieverksamhet 141 4,2Övrig utbildningsverksamhet 45 1,3Teater- och musikverksamhet 1 052 31,0Museiverksamhet 436 12,8Övrig kulturverksamhet 1 149 33,8Summa utbildning och kultur 3 400 100,0
I tabell 46 finns uppgifter om utgifter och inkomsterför områdena utbildning respektive kultur.
I tabell 47 redovisas uppgifter om hur antalet elev-veckor/studerandeveckor har utvecklats mellan2007 och 2009.
10.5 Trafik och infrastruktur samt all-män regional utveckling
Landsting och regioner ansvarar tillsammans medkommunerna för kollektivtrafiken i länet genomsärskilda länstrafikbolag. Undantag från denna re-gel finns. För mer information se EkonomiNytt12/06 och 15/07.
I tabell 48 och diagram 26 redovisas nettokostna-der för områdena trafik och infrastruktur res pekti-ve allmän regional utveckling.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 43
10. Regional utveckling
Tabell 46. Utgifter och inkomster för utbildning och kultur 2009,samtliga landsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronorUtbildning Kultur
Löner exkl skattefria ersättningar 729 330Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 325 161Köp av verksamhet 134 86
därav från landsting/regioner 16 0Lämnade bidrag 166 2 274Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 415 255Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 32 8Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 1 801 3 114exkl. köp från landsting/regioner 1 785 3 114Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 762 2 638Mark och byggnader 62 13Inventarier 32 21Summa investeringsutgifter 95 35Patientavgifter och andra avgifter 7 3Försäljning av verksamhet 667 55
därav till landsting/regioner 25 0Försäljning av tjänster 164 17Försäljning av material och varor 74 20Erhållna bidrag 439 455Övriga intäkter 18 37Verksamhetens externa intäkter 1 368 588Exkl. försäljning till landsting/regioner 1 343 588Summa investeringsinkomster 2 0
Tabell 48. Nettokostnader per delområde för trafik och infra-struktur samt allmän regional utveckling 2009, samtliga lands-ting och regioner
Delområde Miljoner kronor Procent
Trafik och infrastruktur 11 256 88,5Näringsliv och turism 204 1,6Interregional och internationell samverkan 10 0,1Lokal utveckling 49 0,4FoU avseende regional utveckling 213 1,7Övrig allmän regional utveckling 979 7,7Summa trafik, infrastruktur o allmän regional utveckling 12 712 100,0
Tabell 47. Utbildningsverksamhet, elevveckor/studerandeveckor2007–2009, samtliga huvudmän
2007 2008 2009
Folkhögskolor 319 120 293 098 274 768
GymnasieutbildningNaturbruksutbildning 1 197 725 201 027 177 107Övr gymnasial utbildning 11 343 11 742 28 484
1 Omfattar jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning.
Övr allmän regional utveckling 7,7 %
FoU avseende regional utveckling 1,7 %Lokal utveckling samt interregional o internationell samverkan 0,5 %
Näringsliv o turism 1,6 %
Trafik o infrastruktur88,5 %
Diagram 26. Nettokostnader för trafik och infrastruktur samt all-män regional utveckling efter delområde 2009, samtliga lands-ting och regioner
Under delområdet trafik och infrastruktur redo-visas anslag/stöd till trafikbolag och bidrag till an-nan form av persontransporter samt bidrag till inve-steringar såsom tele- och datakommunikationer,byggande av vägar med mera.
Under näringsliv och turism redovisas exempel-vis driftbidrag till almi Företagspartner ab och bi-drag till regionala samverkansorgan.
Under interregional och internationell samver-kan redovisas verksamhet som avser läns- ellerlandsöverskridande samarbete av allmän karaktär,exempelvis biståndsarbete.
Under lokal utveckling redovisas bland annat stödtill landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrup-per.
Under övrig allmän regional verksamhet redovi-sas bland annat kostnader avseende arbetsmark-nadsåtgärder och landstingens externa miljöarbete.
För ytterligare definitioner se bilaga 1.I tabell 49 redovisas utgifter och inkomster för
trafik och infrastruktur respektive allmän regionalutveckling.
10. Regional utveckling
44 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabell 49. Utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur re-spektive allmän regional utveckling 2009, samtliga landsting och regioner
Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronorTrafik o Allmäninfra- regional
struktur utveckl
Löner exkl skattefria ersättningar 109 123Övriga kostnader för personal exkl.konto 446 (utbetalda pensioner) 61 60Köp av verksamhet 3 298 27
därav från landsting/regioner 0 0Lämnade bidrag 9 364 1 174Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 374 184Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 73 3Verksamhetens externa kostnader,exkl. läkemedel inom förmånen 13 277 1 570exkl. köp från landsting/regioner 13 277 1 570Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 11 256 1 456Mark och byggnader 0 0Inventarier 397 0Summa investeringsutgifter 397 0Patientavgifter och andra avgifter 124 0Försäljning av verksamhet 1 985 1
därav till landsting/regioner 0 0Försäljning av tjänster 11 23Försäljning av material och varor 0 2Erhållna bidrag 6 119Övriga intäkter 5 31Verksamhetens externa intäkter 2 132 177Exkl. försäljning till landsting/regioner 2 132 176Summa investeringsinkomster 0 0
Förteckning samtliga tabeller i tabell bilagansidan 46
Befolkning
sidan 48
Ekonomi
sidan 49
Verksamhet
sidan 127
Verk
sam
het
Ekon
omi
Befo
lkni
ng
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 45
KAPITEL11Tabellbilaga
BefolkningB 1 Folkmängd per den 31.12.2009
Ekonomi
Samtliga verksamheterE 1.1 Resultaträkning för koncernE 1.2 Resultaträkning för landstingE 2 Nettokostnad översikt (mnkr)E 3 Nettokostnad översikt (kr/inv)E 4 Nettokostnad översikt förändring 2008–2009 (%)E 5.1 Finansieringsanalys för koncern,
löpande verksamhetE 5.2 Finansieringsanalys för koncern,
investeringsverksamhet, finansierings verksamhetE 6.1 Finansieringsanalys, löpande verksamhetE 6.2 Finansieringsanalys, investeringsverksamhet, finansier-
ingsverksamhetE 7 Tillgångar och skulderE 8 AnläggningstillgångarE 9 OmsättningstillgångarE 10 Kortfristiga skulderE 11 Avsättning och långfristiga skulderE 12 Verksamhetens externa kostnaderE 13 Kostnader för material och tjänsterE 14 Verksamhetens externa intäkterE 15 Patientavgifter och andra avgifter (mnkr)E 16 Patientavgifter och andra avgifter (kr/inv)E 17 Specialdestinerade statsbidrag samt öv riga bidrag (mnkr)E 18 Specialdestinerade statsbidrag samt öv riga bidrag
(kr/inv)E 19.1 Försäljning av verksamhet, verksamhets indelatE 19.2 Köp av verksamhet, verksamhets indelatE 20.1 Försäljning av verksamhetE 20.2 Köp av verksamhetE 21 Lämnade bidragE 22 Investeringsutgifter och investe rings inkomsterE 23 Totala investeringsutgifterE 24 Kapitaltjänstkostnader
Hälso- och sjukvårdE 25 DriftkostnaderE 26 DriftintäkterE 27 Nettokostnad (mnkr)E 28 Nettokostnad (kr/inv)E 29 Kostnader för läkemedel inom
läkemedelsförmånen (mnkr)E 30 Kostnader för läkemedel utanför läkemedelsförmånen
(mnkr)E 31 Köp av verksamhet från privata företag (%)E 32 Försäljning av verksamhetE 33 Köp av verksamhet
Hälso- och sjukvård exkl tandvårdE 34 DriftkostnaderE 35 Driftintäkter
Ekonomi, forts.PrimärvårdE 36 DriftkostnaderE 37 DriftintäkterE 38 Nettokostnad (mnkr)E 39 Nettokostnad (kr/inv)
Specialiserad somatisk vårdE 40 DriftkostnaderE 41 DriftintäkterE 42 Nettokostnad (mnkr)E 43 Nettokostnad (kr/inv)
Specialiserad psykiatrisk vårdE 44 DriftkostnaderE 45 DriftintäkterE 46 Nettokostnad (mnkr)E 47 Nettokostnad (kr/inv)
TandvårdE 48 DriftkostnaderE 49 DriftintäkterE 50 Nettokostnad (mnkr)E 51 Nettokostnad (kr/inv)
Övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhetE 52 DriftkostnaderE 53 DriftintäkterE 54 Nettokostnad (mnkr)E 55 Nettokostnad (kr/inv)
HemsjukvårdE 56 Nettokostnad (mnkr)E 57 Nettokostnad (kr/inv)
Regional utvecklingE 58 DriftkostnaderE 59 DriftintäkterE 60 Nettokostnad (mnkr)E 61 Nettokostnad (kr/inv)
Utbildning och kulturE 62 Nettokostnad (mnkr)E 63 Nettokostnad (kr/inv)
UtbildningE 64 DriftkostnaderE 65 Driftintäkter
KulturE 66 DriftkostnaderE 67 Driftintäkter
Trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhetE 68 Nettokostnad per område (mnkr)E 69 Nettokostnad per område (kr/inv)
Trafik och infrastrukturE 70 DriftkostnaderE 71 Driftintäkter
46 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Förteckning samtliga tabeller i tabell bilagan
Ekonomi, forts.Allmän regional utveckligE 72 DriftkostnaderE 73 Driftintäkter
Verksamhet
Hälso- och sjukvård totaltV 1.1 Vård platser, läkarbesök och vårdtillfällen efter speci alitet
m m i riketV 1.2 Besök hos annan personal kategori än
läkare efter speci alitet m m i riketV 2 Läkarbesök och besök hos andra personal kategorier efter
områdeV 3 Läkarbesök och besök hos andra personal kategorier efter
område per 1 000 invånare V 4.1 Läkarbesök efter område 2008 och 2009
V 4.2 Besök hos annan personalkategori än läkare efter område 2008 och 2009
V 5 Besök som producerats av annan vård givareV 6.1 Läkarbesök efter typ av besökV 6.2 Andra besök än läkarbesök efter typ av besök
Specialiserad somatisk och psykiatrisk vårdV 7 Dagsjukvård, besökV 8.1 Läkarbesök per specialitetV 8.2 fortsV 8.3 fortsV 9.1 Besök hos annan personalkategori än
läkare per specialitetV 9.2 fortsV 9.3 fortsV 10.1 Besök hos annan personalkategori än
läkare per kategoriV 10.2 Besök hos annan personalkategori än
läkare per kategori, annan vårdgivare
Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård per delområdeV 11 Somatisk mottagningsverksamhet, vårdkontakterV 12 Somatisk dagsjukvård, vårdkontakterV 13 Somatisk respektive psykiatrisk hemsjukvård, vård -
kontakter (vårdtillfällen)V 14 Somatisk respektive psykiatrisk sluten vård, vård -
kontakterV 15 Psykiatrisk mottagningsverksamhet, vårdkontakterV 16 Psykiatrisk dagsjukvård, vårdkontakter
PrimärvårdV 17.1 Besök hos annan personalkategori än läkare efter
kategoriV 17.2 Besök hos annan personalkategori än läkare efter
kategori, annan vårdgivareV 18 Hembesök, hemsjukvårds besök och telefonkontakter
VårdcentralerV 19 Vårdcentraler
Verksamhet, forts.Primärvård per delområdeV 20 Allmänläkarvård, viktade vårdkontakterV 21.1 Sjuksköterskevård, viktade vårdkontakterV 21.2 fortsV 22.1 Mödrahälsovård, viktade vårdkontakterV 22.2 fortsV 23.1 Barnhälsovård, viktade vårdkontakterV 23.2 fortsV 24.1 Sjukgymnastik och arbetsterapi, viktade vårdkontakterV 24.2 fortsV 25 Primärvårdsansluten hemsjuk vård, viktade vårdkontakterV 26.1 Sluten och övrig primärvård, viktade vårdkontakterV 26.2 forts
HemsjukvårdV 27 Hemsjukvård, viktade vårdkontakter
Övrig hälso- och sjukvårdV 28 Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, besök
VårdplatserV 29.1 Vård platser efter medicinsk huvudgrupp, enheter drivna
av huvudmännenV 29.2 Vård platser efter medicinsk huvudgrupp, övriga enheterV 30 Vård platser per 1 000 invånare efter medicinsk huvud-
gruppV 31 Primärvård, vårdplatser inom sluten primärvårdV 32 Vård platser efter område 2008 och 2009
V 33.1 Vård platser per sjukhus och specialitetV 33.2 fortsV 33.3 forts
VårdtillfällenV 34.1 Vårdtillfällen per specialitetV 34.2 fortsV 34.3 forts
TandvårdV 35 Patienter
UtbildningV 36 Utbildningsverksamhet, elevveckor/studerandeveckor
ÖvrigtV 37 Uppgifter om vaccineringar mot Nya influensan (H1N1)
2009
Befo
lkni
ng
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 47
11. Tabellbilaga
48 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll B
1Fo
lkm
ängd
per
den
31.1
2.20
09H
uvud
man
Tota
lt0
år
0–6
år
0–1
9 å
r3
–19
år
20
– å
r7
0–
år
75
– å
r8
0–
år
75
– å
rK
vinn
or%
av
tota
lt1
5–5
4 å
r
Sto
ckho
lm2 0
19 1
82
28 5
27
187 9
09
491 0
09
406 7
32
1 5
28 1
73
199 6
39
134 5
50
85 0
80
6,7
557 9
23
Upp
sala
331 8
98
3 9
85
27 5
69
79 2
95
67 1
65
252 6
03
35 9
97
24 1
28
14 9
98
7,3
89 6
61
Sör
mla
nd269 0
53
2 9
10
21 0
25
63 8
69
54 9
32
205 1
84
36 8
22
24 6
75
15 0
17
9,2
65 4
56
Öst
ergö
tland
427 1
06
4 9
10
33 2
39
99 9
93
85 5
12
327 1
13
55 3
59
37 7
19
23 5
65
8,8
107 7
62
Jönk
öpin
g336 0
44
3 8
61
26 9
74
82 1
11
70 5
60
253 9
33
45 8
36
31 8
36
19 9
91
9,5
83 5
92
Kro
nobe
rg183 1
62
2 0
73
14 3
73
42 9
89
36 7
70
140 1
73
25 5
51
17 7
17
11 0
90
9,7
44 8
76
Kal
mar
233 6
39
2 2
71
15 8
58
51 5
52
44 7
46
182 0
87
36 0
90
24 4
24
15 0
92
10,5
55 5
79
Ble
king
e152 5
91
1 6
27
11 3
94
34 0
74
29 2
63
118 5
17
22 7
91
15 2
09
9 2
36
10,0
35 5
50
Skå
ne1 2
31 0
62
15 3
85
101 4
99
285 5
84
240 1
91
945 4
78
155 4
58
105 7
89
66 0
96
8,6
321 0
09
Hal
land
296 8
25
3 3
76
24 3
12
72 7
91
62 6
15
224 0
34
39 6
03
26 6
72
16 4
91
9,0
73 9
94
V:a
Göt
alan
d1 5
69 4
58
19 2
76
126 7
15
367 1
20
310 5
98
1 2
02 3
38
195 3
92
133 5
49
82 7
75
8,5
408 9
96
Värm
land
273 2
57
2 7
54
18 9
55
60 3
62
52 1
73
212 8
95
41 3
62
28 3
09
17 2
43
10,4
65 6
78
Öre
bro
278 8
82
3 1
70
21 3
55
65 0
08
55 4
35
213 8
74
36 9
89
25 3
95
16 0
32
9,1
69 9
13
Väst
man
land
251 3
53
2 7
01
19 0
91
58 3
47
50 1
77
193 0
06
34 4
17
23 0
28
14 1
88
9,2
62 1
29
Dal
arna
276 4
54
2 7
75
19 8
86
62 6
90
54 1
62
213 7
64
41 0
43
28 1
25
17 4
06
10,2
65 6
62
Gäv
lebo
rg276 2
20
2 8
06
19 7
19
61 7
67
53 4
57
214 4
53
40 5
90
27 4
81
16 7
54
9,9
66 2
40
Väst
erno
rrla
nd243 0
42
2 4
70
18 0
59
54 5
20
46 8
86
188 5
22
36 7
68
24 7
82
14 7
83
10,2
57 3
94
Jäm
tland
126 6
66
1 3
49
9 4
54
28 3
68
24 3
25
98 2
98
18 6
96
12 9
05
8 0
50
10,2
30 5
67
Väst
erbo
tten
258 5
48
2 9
56
19 4
53
59 0
73
50 4
79
199 4
75
34 4
25
23 1
40
13 8
12
8,9
65 7
24
Nor
rbot
ten
249 0
19
2 3
61
17 0
74
54 7
38
47 5
60
194 2
81
36 0
89
23 5
80
13 4
00
9,5
59 2
03
Got
land
57 2
21
577
3 8
03
12 7
15
11 0
85
44 5
06
8 1
03
5 4
33
3 2
86
9,5
14 1
14
Rik
et9
34
0 6
82
11
2 1
20
75
7 7
16
2 1
87
97
51
85
4 8
23
7 1
52
70
71
17
7 0
20
79
8 4
46
49
4 3
85
8,5
2 4
01
02
2
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 49
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
1.1Re
sulta
träk
ning
för k
once
rn1
2009
(mnk
r)
Enlig
t Eko
nom
iNyt
t 05/
10.
Huv
udm
an2
Verk
sam
-Ve
rksa
m-
dära
vA
vskr
iv-
Verk
sam
-Sk
atte
-Bi
drag
från
/Ö
vrig
aFi
nan-
Fina
n-Re
sulta
tEx
tra-
Extr
a-Å
RETS
hete
nshe
tens
omst
ruk–
ning
arhe
tens
intä
kter
Avg
ifter
till
gene
rella
siel
lasi
ella
före
ext
ra-
ordi
nära
ordi
nära
RESU
LTAT
intä
kter
kost
nade
rtu
rerin
gs–
nett
o-ut
jäm
-bi
drag
intä
kter
kost
nade
ror
dinä
rain
täkt
erko
stna
der
kost
nade
rko
stna
dni
ngen
post
er
Stoc
khol
m14
685
–62
942
0–2
779
–51 0
3649
433
–1 2
575
016
140
–1 15
71 1
380
01 1
38Sö
rmla
nd1 2
94–6
757
–18
–213
–5 6
754
608
579
729
37–1
526
20
026
2V
:a G
ötal
and
8 02
9–4
2 30
30
–1 19
3–3
5 46
628
271
3 41
13
970
288
–388
860
086
Öre
bro
1 710
–7 6
600
–232
–6 18
24
883
778
717
28–8
613
80
013
8Vä
stm
anla
nd71
4–6
143
0–1
99–5
627
4 52
943
966
316
9–9
875
00
75Jä
mtla
nd67
2–3
585
0–9
4–3
007
2 14
250
634
524
–36
–26
00
–26
Pens
ions
kost
nade
r ber
äkna
de e
nlig
t ful
lfond
erin
gsm
odel
l
Öst
ergö
tland
2 47
1–1
1 218
0–4
08–9
155
6 82
21 1
741 1
0153
1–1
445
90
045
9
1. I k
once
rnen
ingå
r lan
dstin
gets
sam
tliga
förv
altn
ings
enhe
ter o
ch b
olag
.2.
För
övr
iga
huvu
dmän
sam
man
falle
r kon
cern
ens
resu
ltatr
äkni
ng m
ed la
ndst
inge
ts, s
e ta
bell
E 1.2
.
50 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
1.2Re
sulta
träk
ning
för l
ands
ting1
2009
(mnk
r)
Enlig
t Eko
nom
iNyt
t 05/
10.
Huv
udm
an2
Verk
sam
-Ve
rksa
m-
dära
vA
vskr
iv-
Verk
sam
-Sk
atte
-Bi
drag
från
/Ö
vrig
aFi
nan-
Fina
n-Re
sulta
tEx
tra-
Extr
a-Å
RETS
hete
nshe
tens
omst
ruk–
ning
arhe
tens
intä
kter
Avg
ifter
till
gene
rella
siel
lasi
ella
före
ext
ra-
ordi
nära
ordi
nära
RESU
LTAT
intä
kter
kost
nade
rtu
rerin
gs–
nett
o-ut
jäm
-bi
drag
intä
kter
kost
nade
ror
dinä
rain
täkt
erko
stna
der
kost
nade
rko
stna
dni
ngen
post
er
Stoc
khol
m6
345
–57
228
0–1
057
–51 9
4049
433
–1 2
575
016
355
–930
677
00
677
Upp
sala
3 21
4–9
506
0–4
07–6
699
5 87
635
181
046
–117
267
00
267
Sörm
land
1 124
–6 5
91–1
8–2
09–5
676
4 60
857
972
937
–15
262
00
262
Öst
ergö
tland
*..
....
....
....
....
....
....
..Jö
nköp
ing*
..
....
....
....
....
....
....
..Kr
onob
erg
659
–4 3
930
–179
–3 9
133
223
297
465
87–3
912
00
012
0Ka
lmar
691
–5 5
75–4
1–2
16–5
100
3 83
768
864
210
9–5
412
20
012
2Bl
ekin
ge53
3–4
099
–126
–155
–3 7
222
719
381
413
165
–145
–189
00
–189
Skån
e5
858
–31 9
130
–793
–26
847
20 5
873
581
3 19
013
1–3
5229
10
029
1H
alla
nd81
1–6
888
0–2
29–6
306
4 85
558
975
215
6–5
6–1
00
0–1
0V
:a G
ötal
and
5 59
6–3
9 97
30
–1 11
7–3
5 49
428
271
3 41
13
970
313
–388
830
083
Värm
land
694
–6 5
86–4
3–2
24–6
116
4 72
868
775
411
0–1
1053
00
53Ö
rebr
o1 3
21–7
308
0–2
27–6
214
4 88
377
871
732
–76
120
00
120
Väst
man
land
551
–6 0
080
–179
–5 6
364
529
439
663
169
–93
700
070
Dal
arna
96
1–7
233
0–2
22–6
494
4 96
370
574
636
–78
–122
00
–122
Gäv
lebo
rg
643
–6 9
250
–156
–6 4
384
986
759
738
199
–113
131
00
131
Väst
erno
rrla
nd80
8–6
562
0–1
89–5
943
4 43
057
667
184
–60
–241
00
–241
Jäm
tland
513
–3 4
300
–91
–3 0
082
142
506
345
23–3
5–2
70
0–2
7Vä
ster
bott
en2
159
–7 9
540
–278
–6 0
734
454
867
677
196
–117
40
04
Nor
rbot
ten
863
–6 7
03–5
7–2
75–6
115
4 45
01 0
0771
422
6–1
0317
90
017
9Su
mm
a la
ndst
ing2
36 4
49–2
43 7
71–2
85–6
841
–214
163
175
714
17 0
0023
990
3 38
1–3
129
2 79
20
02
792
Got
land
s ko
mm
un1 0
06–4
685
0–2
16–3
895
2 83
684
926
221
–41
320
032
Pens
ions
kost
nade
r ber
äkna
de e
nlig
t ful
lfond
erin
gsm
odel
l3
Öst
ergö
tland
2 04
3–1
0 84
80
–367
–9 17
26
822
1 174
1 101
530
–10
445
00
445
Jönk
öpin
g1 0
63–8
164
0–2
71–7
372
5 91
988
287
937
7–4
5023
40
023
4
1. I l
ands
tinge
t ing
år s
amtli
ga fö
rval
tnin
gsen
hete
r.3.
Lan
dstin
gen
i Öst
ergö
tland
och
Jönk
öpin
gs lä
n an
vänd
er i
sina
redo
visn
inga
r den
.2.
Sum
man
ber
äkna
d en
ligt b
land
mod
elle
n fö
r sam
tliga
s
k fu
llfon
derin
gsm
odel
len
för b
eräk
ning
av
kost
nade
rna
för p
erso
nale
ns p
ensi
oner
.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 51
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
2N
etto
kost
nad
över
sikt
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPr
imär
-Sp
ecia
liser
adSp
ecia
liser
adÖ
vrig
Pol v
erk-
Tand
vård
4Lä
kem
edel
S:A
HÄ
LSO
-RE
GIO
NA
Ldä
rav
Uta
nför
NET
TO-
vård
4so
mat
isk
psyk
iatr
isk
häls
o-sa
mhe
t av-
inom
O S
JUK-
UTV
ECKL
ING
, tr
afik
3ve
rksa
m-
KOST
NA
Dvå
rd4
vård
4oc
hse
ende
häl
so-
läke
med
els-
VÅRD
EXK
LTO
TALT
hete
n2TO
TALT
sjuk
vård
1, 4
o sj
ukvå
rdfö
rmån
enTA
ND
VÅRD
Stoc
khol
m7
625
22 9
494
872
3 15
728
676
44
514
43 4
047
665
7 00
010
851
941
Upp
sala
96
93
470
607
439
3720
173
36
255
301
196
–58
6 69
9Sö
rmla
nd88
42
894
455
323
3814
159
85
192
245
133
985
676
Öst
ergö
tland
1 321
4 40
164
481
355
210
836
8 07
139
225
723
18
903
Jönk
öpin
g1 3
813
685
607
495
4121
976
96
977
280
126
517
527
Kron
ober
g51
42
025
339
267
3710
943
33
614
148
6543
3 91
3Ka
lmar
809
2 57
637
736
336
126
508
4 66
924
613
360
5 10
1Bl
ekin
ge60
81 7
9931
134
229
109
380
3 46
812
862
173
722
Skån
e3
929
13 9
482
058
1 264
114
599
2 94
224
255
1 683
1 078
310
26 8
47H
alla
nd1 0
793
258
457
424
3317
167
15
922
208
893
6 30
5V
:a G
ötal
and
5 63
016
446
3 10
62
631
164
956
3 34
731
324
2 81
51 2
3039
935
494
Värm
land
872
3 05
345
344
435
167
669
5 52
628
010
914
36
116
Öre
bro
836
3 09
756
256
245
155
586
5 68
828
612
085
6 21
4Vä
stm
anla
nd87
92
785
456
482
3714
558
55
224
176
8291
5 63
6D
alar
na1 1
463
101
494
498
3617
666
65
940
275
125
102
6 49
4G
ävle
borg
1 281
3 09
441
945
941
140
635
5 92
924
011
712
96
438
Väst
erno
rrla
nd93
03
057
400
437
3015
060
25
456
233
7510
45
943
Jäm
tland
569
1 375
200
267
1866
268
2 69
819
066
553
008
Väst
erbo
tten
880
2 96
954
951
151
155
619
5 57
924
083
996
072
Nor
rbot
ten
1 094
2 97
340
955
648
155
599
5 67
921
458
676
115
Sum
ma
33 2
3710
2 95
517
773
14 7
351 2
104
915
20 9
6019
0 86
916
244
11 2
052
136
214
164
Got
land
194
730
104
112
1033
130
1 280
Sum
ma
33 4
3110
3 68
517
877
14 8
471 2
204
947
21 0
9019
2 14
9
1. H
är ry
ms
omst
rukt
urer
ings
kost
nade
r för
Sör
mla
nd, K
alm
ar, B
leki
nge,
Vär
mla
nd o
ch N
orrb
otte
n. S
e vi
dare
tabe
ll E
1.2.
2. H
är ry
ms
inte
rna
ränt
eint
äkte
r och
pen
sion
sutb
etal
ning
ar u
nder
kon
to 4
46.
3. I
Stoc
khol
ms
läns
land
stin
gs n
etto
kost
nade
r för
traf
ik in
går f
ärdt
jäns
t med
843
mnk
r.4.
Exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
.
52 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
3N
etto
kost
nad
över
sikt
200
9 (k
r/in
v)
Huv
udm
anPr
imär
-Sp
ecia
liser
adSp
ecia
liser
adÖ
vrig
Pol v
erk-
Tand
vård
4Lä
kem
edel
S:A
HÄ
LSO
-RE
GIO
NA
Ldä
rav
Uta
nför
NET
TO-
vård
4so
mat
isk
psyk
iatr
isk
häls
o-sa
mhe
t av-
inom
O S
JUK-
UTV
ECKL
ING
, tr
afik
3ve
rksa
m-
KOST
NA
Dvå
rd4
vård
4oc
hse
ende
häl
so-
läke
med
els-
VÅRD
EXK
LTO
TALT
hete
n2
TOTA
LTsj
ukvå
rd1,
4o
sjuk
vård
förm
ånen
TAN
DVÅ
RD
Stoc
khol
m3
776
11 3
662
413
1 564
141
378
2 23
621
496
3 79
63
467
5425
724
Upp
sala
2
920
10 4
551 8
291 3
2311
160
62
209
18 8
4690
759
1–1
7520
184
Sörm
land
3 28
610
755
1 691
1 201
141
524
2 22
319
296
911
494
364
21 0
95Ö
ster
götla
nd3
094
10 3
041 5
081 9
0412
949
21 9
5618
896
917
601
541
20 8
45Jö
nköp
ing
4 11
010
966
1 805
1 473
122
653
2 28
720
763
834
375
151
22 4
00Kr
onob
erg
2 80
511
057
1 849
1 455
202
593
2 36
119
730
806
357
236
21 3
65Ka
lmar
3 46
311
026
1 614
1 554
154
539
2 17
419
984
1 053
569
257
21 8
33Bl
ekin
ge3
986
11 7
882
035
2 24
218
771
52
491
22 7
2983
940
610
824
391
Skån
e3
192
11 3
301 6
711 0
2793
487
2 39
019
703
1 367
876
252
21 8
08H
alla
nd3
636
10 9
761 5
401 4
2811
157
62
261
19 9
5270
230
011
21 2
41V
:a G
ötal
and
3 58
710
478
1 979
1 677
105
609
2 13
319
958
1 794
784
254
22 6
15Vä
rmla
nd3
191
11 17
31 6
581 6
2512
861
12
448
20 2
231 0
2539
952
322
382
Öre
bro
2 99
611
106
2 01
52
016
160
557
2 10
120
395
1 026
431
304
22 2
82Vä
stm
anla
nd3
497
11 0
801 8
141 9
1814
757
72
327
20 7
8470
032
636
222
423
Dal
arna
4 14
611
217
1 786
1 801
130
637
2 40
921
488
994
451
370
23 4
89G
ävle
borg
4 63
811
201
1 518
1 660
149
506
2 30
021
466
870
425
465
23 3
08Vä
ster
norr
land
3 82
812
579
1 645
1 797
123
619
2 47
722
449
957
309
427
24 4
51Jä
mtla
nd4
494
10 8
561 5
762
109
144
518
2 11
921
297
1 500
524
434
23 7
49Vä
ster
bott
en3
405
11 4
832
124
1 976
195
599
2 39
521
578
927
323
382
23 4
86N
orrb
otte
n4
393
11 9
391 6
422
233
193
622
2 40
522
805
859
233
269
24 5
56Su
mm
a3
580
11 0
901 9
151 5
8713
052
92
258
20 5
601 7
501 2
0723
023
069
Got
land
3 38
512
759
1 812
1 958
175
573
2 27
322
362
Sum
ma
3 57
911
100
1 914
1 589
131
530
2 25
820
571
1. H
är ry
ms
omst
rukt
urer
ings
kost
nade
r för
Sör
mla
nd, K
alm
ar, B
leki
nge,
Vär
mla
nd o
ch N
orrb
otte
n. S
e vi
dare
tabe
ll E
1.2.
2. H
är ry
ms
inte
rna
ränt
eint
äkte
r och
pen
sion
sutb
etal
ning
ar u
nder
kon
to 4
46.
3. I
Stoc
khol
ms
läns
land
stin
gs n
etto
kost
nade
r för
traf
ik in
går f
ärdt
jäns
t med
417
kr/i
nv.
4. E
xklu
sive
läke
med
el in
om lä
kem
edel
sför
mån
en.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 53
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
4N
etto
kost
nad
över
sikt
förä
ndrin
g 20
08–2
009
(%)
Obs
! Ko
stna
d fö
r läk
emed
el in
om lä
kem
edel
sför
mån
en h
ar b
rutit
s ut
från
ver
ksam
hets
områ
dena
.
Huv
udm
anPr
imär
-Sp
ecia
li-Sp
ecia
li-Ta
ndvå
rdSU
MM
Avå
rdse
rad
sera
dhä
lso-
o s
juk-
som
atis
kps
ykia
tris
kvå
rd, e
xkl
vård
vård
tand
vård
1
Stoc
khol
m–1
,37,7
5,2
–2,8
4,4
Upp
sala
3,0
0,1
–0,6
–4,9
1,0Sö
rmla
nd2,
8–0
,82,
3–2
,10,
6Ö
ster
götla
nd0,
86,
41,6
–12,
53,
6Jö
nköp
ing
6,9
4,9
2,8
2,0
4,3
Kron
ober
g–0
,13,
5–2
,1–1
,71,8
Kalm
ar4,
73,
3–1
,3–1
0,6
1,0Bl
ekin
ge7,
0–0
,51,0
–2,8
6,3
Skån
e12
,53,
7–0
,90,
14,
0H
alla
nd6,
44,
13,
23,
64,
3V
:a G
ötal
and
9,0
3,9
1,85,
63,
8Vä
rmla
nd4,
14,
91,6
–0,6
2,6
Öre
bro
–5,8
2,9
–1,5
0,3
–0,6
Väst
man
land
6,
73,
5–3
,6–2
,04,
0D
alar
na2,
8–1
,3–2
,3–4
,7–0
,3G
ävle
borg
8,4
4,4
–10,
4–2
,82,
9Vä
ster
norr
land
4,7
4,1
–6,1
16,3
2,4
Jäm
tland
4,6
2,4
0,1
–2,0
2,5
Väst
erbo
tten
3,5
2,1
1,7–6
,22,
2N
orrb
otte
n1,1
1,02,
5–4
,92,
7Su
mm
a4,
34,
11,3
–0,8
3,3
Got
land
6,4
6,1
–0,3
9,2
6,5
Tota
lt4,
34,
21,3
–0,7
3,3
1. In
klus
ive
övrig
häl
so- o
ch s
jukv
ård,
läke
med
el in
om lä
kem
edel
sför
mån
en s
amt p
oliti
sk v
erks
amhe
t.
54 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
5.1
Fina
nsie
rings
anal
ys fö
r kon
cern
120
09 (m
nkr)
, löp
ande
ver
ksam
het
Huv
udm
an2
Åre
tsJu
ster
ing
Just
erin
g Re
alis
atio
ns-
Just
erin
gJu
ster
ing
Övr
iga
ej li
k-Ö
knin
g (–
)/Ö
knin
g (–
)/Ö
knin
g (+
)/LÖ
PAN
DE
resu
ltat
för
för
vins
t/fö
rfö
rvi
dite
tspå
verk
-m
insk
-m
insk
-m
insk
-V
ERKS
AM
HET
avsk
riv-
neds
kriv
-re
alis
atio
ns-
gjor
daia
nspr
åkta
gna
ande
pos
ter,
ning
(+)
ning
(+)
ning
(–)
TOTA
LTni
ngar
ning
arfö
rlust
avsä
tt-
avsä
tt-
ökni
ng (+
)/ko
rtfr
istig
afö
rråd
och
kort
fris
tiga
(+)
(+)
ning
ar (+
)ni
ngar
(–)
min
skni
ng (–
)fo
rdrin
gar
expl
oate
ring
skul
der
Stoc
khol
m1 1
382
779
–279
171 5
07–4
0666
132
018
82
260
8 18
5V
:a G
ötal
and
861 1
7022
–25
1 125
00
–171
–62
2 03
74
183
Väst
man
land
7518
811
015
10
2–2
14–5
318
526
Jäm
tland
–26
950
–291
00
–27
–288
217
Pens
ions
kost
nade
r ber
äkna
de e
nlig
t ful
lfond
erin
gsm
odel
l
Öst
ergö
tland
459
408
22–4
547
70
2–1
49–5
769
1 938
1. I k
once
rnen
ingå
r lan
dstin
gets
sam
tliga
förv
altn
ings
enhe
ter o
ch b
olag
.2.
För
övr
iga
huvu
dmän
sam
man
falle
r kon
cern
ens
finan
sier
ings
anal
ys m
ed la
ndst
inge
ts, s
e ta
bell
E 6.
1och
6.2
.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 55
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
5.2
Fina
nsie
rings
anal
ys fö
r kon
cern
120
09 (m
nkr)
, inv
este
rings
verk
sam
het,
finan
sier
ings
verk
sam
het
Huv
udm
an2
Brut
to-
Förs
äljn
ings
-In
vest
erin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aIn
vest
e-N
yupp
-A
mor
terin
gÖ
knin
g/Fi
nans
i-Å
RETS
Likv
ida
Likv
ida
inve
ster
ing
ipr
isi
avin
vest
.rin
gs-
tagn
aav
m
insk
-er
ings
-KA
SSA
-m
edel
vid
med
el v
idm
ater
iella
/m
ater
iella
/fin
ansi
ella
finan
siel
labi
drag
, övr
.ve
rksa
m-
lån
(+)
skul
d (–
)ni
ng a
vve
rksa
m-
FLÖ
DE
året
s år
ets
imm
ater
iella
imm
ater
iella
anlä
ggn.
anlä
ggn.
inve
st.
hete
nlå
ngfr
istig
ahe
ten
börja
nsl
utan
lägg
n.til
lg.(
–)an
lägg
n.til
lg.(
+)til
lg.(
–)til
lg.(
+)in
kom
ster
(+)
tota
ltfo
rdrin
gar
tota
lt
Stoc
khol
m–6
230
0–1
000
30–6
300
3 23
5–2
004
–363
868
2 75
336
03
113
V:a
Göt
alan
d–2
053
750
0–4
–1 9
830
–2–1
79–1
812
019
5 46
47
483
Väst
man
land
–578
40
10
–574
6–1
01
–3–5
288
36Jä
mtla
nd–1
235
–177
117
0–1
780
–41
–336
119
155
Pens
ions
kost
nade
r ber
äkna
de e
nlig
t ful
lfond
erin
gsm
odel
l
Öst
ergö
tland
–918
830
1530
–790
380
1250
1 196
5 27
16
467
1. I k
once
rnen
ingå
r lan
dstin
gets
sam
tliga
förv
altn
ings
enhe
ter o
ch b
olag
.2.
För
övr
iga
huvu
dmän
sam
man
falle
r kon
cern
ens
finan
sier
ings
anal
ys m
ed la
ndst
inge
ts, s
e ta
bell
E 6.
2.
56 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
6.1
Fina
nsie
rings
anal
ys fö
r lan
dstin
g120
09 (m
nkr)
, löp
ande
ver
ksam
het
Huv
udm
anÅ
rets
Just
erin
gJu
ster
ing
Real
isat
ions
-Ju
ster
ing
Just
erin
g fö
rÖ
vr e
j lik
vidi
-Ö
knin
g (–
)/Ö
knin
g (–
)/Ö
knin
g (–
)/LÖ
PAN
DE
resu
ltat
för a
vskr
iv-
för n
edsk
riv-
vins
t/fö
r gjo
rda
ians
pråk
-te
tspå
verk
-m
insk
ning
(+)
min
skni
ng(+
)m
insk
ning
(+)V
ERKS
AM
HET
ning
ar(+
)ni
ngar
(+)
real
isat
ions
-av
sätt
ning
arta
gna
ande
pos
ter,
kort
fris
tiga
förr
åd o
chko
rtfr
istig
aTO
TALT
förlu
st(+
)av
sätt
ning
arök
ning
(+)/
ford
ringa
rex
ploa
terin
gsk
ulde
r(–
)m
insk
ning
(–)
Stoc
khol
m67
71 0
57–2
79–4
91 1
68–1
2031
031
925
71 9
345
274
Upp
sala
267
387
200
619
00
–124
–344
71 6
13Sö
rmla
nd26
217
10
015
30
–83
23–2
342
866
Öst
ergö
tland
3..
....
....
....
....
....
Jönk
öpin
g3..
....
....
....
....
....
Kron
ober
g12
017
91
–411
30
0–1
08–2
260
559
Kalm
ar
122
209
7–2
144
0–8
4–1
90
355
732
Blek
inge
–189
155
00
620
1–3
18
292
298
Skån
e29
177
523
2785
00
–21
–77
–12
1 640
3 49
6H
alla
nd–1
022
90
015
40
0–7
22
465
768
V:a
Göt
alan
d83
1 105
11–1
11 1
170
0–2
56–6
22
147
4 13
5Vä
rmla
nd54
224
1323
165
00
–218
050
076
1Ö
rebr
o12
021
413
018
6–1
–510
–431
684
9Vä
stm
anla
nd70
168
110
147
00
–212
–130
348
6D
alar
na–1
2220
918
014
30
0–2
1–4
635
153
2G
ävle
borg
131
156
–110
013
8–6
–5–6
7–1
036
759
4Vä
ster
norr
land
–241
189
0–2
152
00
–513
287
393
Jäm
tland
–27
910
–291
00
–24
–287
214
Väst
erbo
tten
427
80
–620
3–3
410
–3–3
205
654
Nor
rbot
ten
179
275
00
213
–11
–92
159
–217
089
1Su
mm
a22
792
6 71
0–2
50–6
66
369
–219
31–9
0012
611
638
26 2
31G
otla
nd32
192
24–4
112
00
–30
–222
040
6
Pens
ions
kost
nade
r ber
äkna
de e
nlig
t ful
lfond
erin
gsm
odel
l3
Öst
ergö
tland
445
367
22–4
447
70
0–1
52–5
768
1 878
Jönk
öpin
g23
427
10
456
8–2
190
–22
040
31 2
39
1. I l
ands
tinge
t ing
år s
amtli
ga fö
rval
tnin
gsen
hete
r.3.
Lan
dstin
gen
i Öst
ergö
tland
och
Jönk
öpin
gs lä
n an
vänd
er i
sina
redo
visn
inga
r den
s k
2. S
umm
an b
eräk
nad
enlig
t bla
ndm
odel
len
för s
amtli
ga.
fullf
onde
rings
mod
elle
n fö
r ber
äkni
ng a
v ko
stna
dern
a fö
r per
sona
lens
pen
sion
er.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 57
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
6.2
Fina
nsie
rings
anal
ys fö
r lan
dstin
g120
09 (m
nkr)
, inv
este
rings
verk
sam
het,
finan
sier
ings
verk
sam
het
Huv
udm
anBr
utto
-Fö
rsäl
jnin
gs-
Inve
ster
ing
Förs
äljn
ing
Erhå
llna
Inve
ste-
Nyu
pp-
Am
orte
ring
Ökn
ing/
Fina
nsi-
ÅRE
TSLi
kvid
aLi
kvid
ain
vest
erin
g i
pris
iav
inve
st.
rings
-ta
gna
av
min
sk-
erin
gs-
KASS
A-
med
el v
idm
edel
vid
mat
erie
lla/
mat
erie
lla/
finan
siel
lafin
ansi
ella
bidr
ag, ö
vr.
verk
sam
-lå
n (+
)sk
uld
(–)
ning
av
verk
sam
-FL
ÖD
Eår
ets
året
s im
mat
erie
llaim
mat
erie
llaan
lägg
n.an
lägg
n.in
vest
.he
ten
lång
fris
tiga
hete
nbö
rjan
slut
anlä
ggn.
tillg
.(–)
anlä
ggn.
tillg
.(+)
tillg
.(–)
tillg
.(+)
inko
mst
er(+
)to
talt
ford
ringa
rto
talt
Stoc
khol
m–2
013
37–2
105
00
–4 0
8163
2–2
004
–12
–1 3
84–1
9120
817
Sörm
land
–494
68–3
501
0–7
750
0–3
17–3
1752
11 0
931 6
14Sö
rmla
nd–2
1183
–138
00
–266
00
00
600
267
867
Öst
ergö
tland
–8
1180
–20
30–7
030
00
01 1
765
135
6 31
1Jö
nköp
ing
–441
40
020
–418
00
22
823
3 20
24
025
Kron
ober
g–1
385
00
1–1
320
00
042
625
267
8Ka
lmar
–3
783
00
12–3
630
00
036
870
01 0
68Bl
ekin
ge–2
568
00
16–2
320
0–4
–462
283
344
Skån
e–1
434
356
–634
4–1
046
0–5
3–8
1–1
342
316
1 704
4 02
1H
alla
nd–3
933
00
0–3
900
02
238
02
010
2 39
0V
:a G
ötal
and
–1 7
8154
00
–4–1
731
00
–334
–334
2 06
95
241
7 31
0Vä
rmla
nd–6
311
00
0–6
300
00
013
133
164
Öre
bro
–269
0–2
000
5–4
640
0–3
0–3
035
558
193
6Vä
stm
anla
nd–5
5435
–17
10
–536
1–4
1–2
–52
8836
Dal
arna
–329
00
300
–299
00
00
233
201
434
Gäv
lebo
rg–1
910
–94
411
–243
00
11
352
416
768
Väst
erno
rrla
nd–2
572
00
0–2
550
010
1014
91 2
541 4
02Jä
mtla
nd–1
215
–177
117
0–1
760
–11
038
9413
2Vä
ster
bott
en–5
857
00
26–5
520
–40
–498
1 718
1 816
Nor
rbot
ten
–195
10
00
–194
00
00
697
674
1 371
Sum
ma
–11 4
8275
1–3
089
224
111
–13
486
633
–2 0
66–7
61–2
194
10 5
5125
152
35 7
04G
otla
nd–4
4253
–113
99–2
790
–65
11–5
474
9717
1
1. I l
ands
tinge
t ing
år s
amtli
ga fö
rval
tnin
gsen
hete
r.
58 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
7Ti
llgån
gar o
ch s
kuld
er 2
009
(mnk
r), s
amm
anfa
ttni
ng
För u
ppgi
fter
om
kon
cern
se
Ekon
omiN
ytt 0
5/10
.
Huv
udm
anA
nläg
gnin
gs-
Bidr
ag ti
llO
msä
ttni
ngs-
SUM
MA
Kort
fris
tiga
Avs
ättn
inga
rLå
ngfr
istig
aSU
MM
AEG
ETtil
lgån
gar
stat
ligtil
lgån
gar
TILL
GÅ
NG
AR
skul
der
skul
der
AVSÄ
TTN
ING
AR
KAPI
TAL
infr
astr
uktu
rO
CH S
KULD
ER
Stoc
khol
m26
339
04
094
30 4
3311
543
12 8
065
875
30 2
2420
9U
ppsa
la4
130
317
2 63
97
086
2 36
92
335
34
707
2 37
9Sö
rmla
nd2
824
317
1 337
4 47
81 5
551 5
450
3 09
91 3
79Ö
ster
götla
nd2
....
....
....
....
..Jö
nköp
ing2
....
....
....
....
..Kr
onob
erg
1 275
01 5
382
812
996
814
01 8
101 0
02Ka
lmar
1 9
050
2 15
74
062
1 364
1 103
02
467
1 595
Blek
inge
1 480
01 6
853
166
997
829
281 8
541 3
12Sk
åne
10 8
0850
6 91
117
770
8 29
56
072
3 57
817
945
-175
Hal
land
2 82
318
03
027
6 03
01 6
431 0
5322
42
920
3 11
0V
:a G
ötal
and
11 7
040
11 7
0423
408
10 3
618
144
618
511
4 89
7Vä
rmla
nd2
455
01 4
673
922
1 856
1 190
403
086
836
Öre
bro
3 09
10
1 640
4 73
11 6
651 7
310
3 39
61 3
35Vä
stm
anla
nd1 8
0130
72
214
4 32
21 4
521 5
405
2 99
71 3
25D
alar
na1 7
500
1 473
3 22
31 6
361 3
616
3 00
322
0G
ävle
borg
3 02
80
1 319
4 34
71 6
141 2
860
2 90
01 4
47Vä
ster
norr
land
2 04
90
1 867
3 91
51 3
101 2
2311
2 54
41 3
72Jä
mtla
nd1 4
110
749
2 16
075
857
50
1 333
827
Väst
erbo
tten
2 28
30
2 48
14
764
1 562
1 495
223
079
1 685
Nor
rbot
ten
2 00
70
3 04
95
056
1 467
1 203
442
714
2 34
2Su
mm
a189
768
1 171
63 17
015
4 10
956
718
50 13
59
841
116
693
37 4
17G
otla
nd3
099
050
53
604
923
367
713
2 00
41 6
00
Pens
ions
kost
nade
r ber
äkna
de e
nlig
t ful
lfond
erin
gsm
odel
l2
Öst
ergö
tland
3 71
70
7 26
410
981
2 48
29
532
012
014
-1 0
33Jö
nköp
ing
2 88
80
4 55
67
444
1 793
6 64
10
8 43
4-9
90
1. Su
mm
an b
eräk
nad
enlig
t bla
ndm
odel
len
för s
amtli
ga.
2. L
ands
tinge
n i Ö
ster
götla
nd o
ch Jö
nköp
ings
län
anvä
nder
i si
na re
dovi
snin
gar d
en
s k
fullf
onde
rings
mod
elle
n fö
r ber
äkni
ng a
v ko
stna
dern
a fö
r per
sona
lens
pen
sion
er.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 59
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
8A
nläg
gnin
gstil
lgån
gar 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anIm
-By
ggna
der
dära
vM
aski
ner
dära
vFi
nan-
dära
vva
rav
dära
vdä
rav
vara
vSU
MM
ABi
drag
mat
erie
llaoc
h m
ark
och
leas
ing–
siel
laak
tier
hos
oblig
atio
ner
lång
fris
tiga
hos
AN
LÄG
G-
till s
tatli
gan
lägg
ning
s-m
ark
inve
ntar
ier
avta
lan
lägg
ning
s-oc
hko
ncer
n–oc
h an
dra
ford
ringa
rko
ncer
n–N
ING
S-in
fras
truk
tur
tillg
ånga
rtil
lgån
gar
ande
lar
före
tage
nvä
rdep
appe
rfö
reta
gen
TILL
GÅ
NG
AR
Stoc
khol
m0
11 8
511 4
923
136
3811
352
5 38
45
384
45
964
5 62
926
339
0U
ppsa
la12
32
919
275
661
042
720
735
065
04
130
317
Sörm
land
51 1
0527
406
01 3
0884
418
464
00
2 82
431
7Ö
ster
götla
nd58
1 990
551 6
500
1918
180
10
3 71
70
Jönk
öpin
g59
2 20
736
525
098
2411
081
792
888
0Kr
onob
erg
094
10
293
041
99
032
321 2
750
Kalm
ar0
1 431
045
60
186
50
120
1 905
0Bl
ekin
ge0
1 163
031
50
32
00
10
1 480
0Sk
åne
446
485
444
041
986
238
101
00
175
010
808
50H
alla
nd0
2 19
326
576
054
4644
08
02
823
180
V:a
Göt
alan
d3
7 88
375
2 68
30
1 135
192
190
094
480
111
704
0Vä
rmla
nd0
2 08
813
362
05
50
00
02
455
0Ö
rebr
o0
2 08
021
139
50
616
3020
401
195
150
3 09
10
Väst
man
land
391 4
0913
322
931
3129
00
01 8
0130
7D
alar
na0
1 040
1161
30
9726
2170
10
1 750
0G
ävle
borg
21 1
120
294
01 6
2041
01 6
460
03
028
0Vä
ster
norr
land
01 7
290
305
015
140
02
02
049
0Jä
mtla
nd0
671
220
40
536
104
046
9-3
70
1 411
0Vä
ster
bott
en17
1 674
1657
90
1312
110
11
2 28
30
Nor
rbot
ten
01 5
6935
410
028
2822
00
02
007
0Su
mm
a35
053
539
2 33
218
225
1 033
17 6
546
937
5 78
73
404
7 44
46
693
89 7
681 1
71G
otla
nd19
2 65
563
293
013
269
5251
120
3 09
90
60 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
9O
msä
ttni
ngst
illgå
ngar
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anFö
rråd
/Ku
nd-
Övr
iga
dära
vdä
rav
Föru
tbet
alda
Kort
-dä
rav
dära
vKa
ssa
dära
vdä
rav
SUM
MA
Lage
rfo
rdrin
gar
kort
fris
tiga
ford
ringa
rfo
rdrin
gar
kost
nade
rfr
istig
aak
tier o
chob
ligat
ione
roc
h ba
nkka
ssa
bank
OM
SÄTT
NIN
GS-
ford
ringa
rho
s st
aten
hos
och
plac
erin
gar
ande
lar
och
andr
aTI
LLG
ÅN
GA
Rko
ncer
n–up
plup
navä
rde–
före
tage
nin
täkt
erpa
pper
Stoc
khol
m16
678
12
472
1 294
365
658
00
017
314
4 09
4U
ppsa
la68
480
389
215
087
1 225
01 2
2539
01
104
2 63
9Sö
rmla
nd28
8665
280
291
351
010
251
51
51 3
37Ö
ster
götla
nd11
315
821
214
90
470
5 96
61 2
784
372
345
00
7 26
4Jö
nköp
ing
3268
278
188
015
23
386
968
2 41
864
01
24
556
Kron
ober
g41
7111
188
011
452
450
915
678
167
71 5
38Ka
lmar
2560
9826
018
272
437
432
41 0
680
1 068
2 15
7Bl
ekin
ge56
4915
911
20
651 0
1251
649
634
40
203
1 685
Skån
e27
444
472
620
712
1 446
3 06
42
579
957
953
76
911
Hal
land
9467
5342
042
31 8
2835
11 4
7756
20
562
3 02
7V
:a G
ötal
and
375
747
1 528
816
01 7
435
925
312
5 61
31 3
850
1 385
11 7
04Vä
rmla
nd18
5613
876
029
279
947
332
616
41
163
1 467
Öre
bro
127
155
300
185
012
156
60
150
371
137
01 6
40Vä
stm
anla
nd30
5023
516
34
135
1 729
733
996
360
362
214
Dal
arna
2613
228
223
30
107
492
049
243
41
433
1 473
Gäv
lebo
rg61
8128
619
70
123
00
076
80
201
1 319
Väst
erno
rrla
nd10
261
303
145
01
1 138
239
899
262
0-1
451 8
67Jä
mtla
nd16
3161
10
118
391
039
113
20
374
9Vä
ster
bott
en31
213
542
036
11 8
220
1 822
00
02
481
Nor
rbot
ten
3267
5151
015
91 3
6931
31 0
561 3
711
1 370
3 04
9Su
mm
a1 7
163
857
7 80
04
216
380
7 04
932
311
6 06
822
752
10 4
3821
6 98
663
170
Got
land
2166
5642
017
022
022
171
117
050
5
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 61
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
10Ko
rtfr
istig
a sk
ulde
r 200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anKO
RT-
dära
vdä
rav
dära
vdä
rav
vara
vdä
rav
dära
vU
PPLU
PNA
dära
vdä
rav
SUM
MA
FRIS
TIG
Ale
vera
n–av
räkn
ing,
kort
fris
tigko
rtfr
istig
atil
lko
rtfr
istig
ask
ulde
rKO
STN
AD
ERup
plup
naup
plup
naKO
RTFR
ISTI
GA
SKU
LDER
törs
–fa
ctor
ing
del a
vlå
nesk
ulde
rko
ncer
n–lå
n i
till
OCH
FÖ
R-se
mes
ter
pens
ions
–SK
ULD
ER O
CH
skul
der
leas
ing–
före
tag
utlä
ndsk
stat
enU
TBET
ALD
A
löne
rko
stna
der
UPP
LUPN
Ask
uld
valu
taIN
TÄKT
ERin
d. d
elen
KOST
NA
DER
Stoc
khol
m7
363
3 78
60
1399
71 1
210
1 186
4 18
078
343
611
543
Upp
sala
1 136
636
00
00
015
71 2
3326
415
62
369
Sörm
land
546
411
00
00
00
1 009
157
101
1 555
Öst
ergö
tland
1 002
862
00
00
00
1 480
272
170
2 48
2Jö
nköp
ing
618
00
00
00
01 1
740
01 7
93Kr
onob
erg
288
197
00
00
091
708
256
8699
6Ka
lmar
439
279
00
00
010
492
522
690
1 364
Blek
inge
304
221
00
00
029
693
176
6899
7Sk
åne
3 41
82
587
040
5959
02
4 87
775
746
98
295
Hal
land
483
464
00
00
01
1 160
182
951 6
43V
:a G
ötal
and
3 63
32
479
00
00
088
6 72
998
765
010
361
Värm
land
946
560
00
300
00
091
024
098
1 856
Öre
bro
619
408
00
3434
090
1 046
199
127
1 665
Väst
man
land
687
328
04
6161
015
576
520
087
1 452
Dal
arna
1 125
457
00
00
029
651
118
512
01 6
36G
ävle
borg
720
516
00
00
016
689
419
210
41 6
14Vä
ster
norr
land
347
221
00
00
00
963
238
105
1 310
Jäm
tland
324
153
00
00
011
143
483
5575
8Vä
ster
bott
en39
422
40
06
00
01 1
6835
713
91 5
62N
orrb
otte
n67
150
90
018
180
130
796
347
107
1 467
Sum
ma
25 0
6315
297
057
1 475
1 293
02
606
31 6
556
101
3 26
356
718
Got
land
346
169
00
50
017
257
718
888
923
62 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
11A
vsät
tnin
g oc
h lå
ngfr
istig
a sk
ulde
r 200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anAV
SÄTT
-dä
rav
LÅN
G-
dära
vdä
rav
dära
vdä
rav
dära
vPE
NSI
ON
S-dä
rav
NIN
GA
Rav
sätt
ning
arFR
ISTI
GA
chec
k–lå
n i
skul
der
lång
fris
tiglå
ngfr
istig
aSK
ULD
löne
skat
tfö
r pen
sion
erSK
ULD
ERrä
knin
gs–
bank
ertil
l när
–le
asin
g–lå
n i u
t–IN
OM
intjä
nade
kred
itoc
h kr
edit–
ståe
nde
skul
dlä
ndsk
LIN
JEN
fr.o.
m. 1
998
inst
itut
före
tag
valu
ta
Stoc
khol
m12
806
10 8
875
875
05
850
026
022
926
4 47
6U
ppsa
la2
335
1 766
30
00
00
5 10
999
7Sö
rmla
nd1 5
451 0
540
00
00
03
938
769
Öst
ergö
tland
2..
....
....
....
....
..Jö
nköp
ing2
....
....
....
....
....
Kron
ober
g81
469
60
00
00
02
869
560
Kalm
ar1 1
0395
20
00
00
03
860
754
Blek
inge
829
656
280
00
00
2 84
955
6Sk
åne
6 07
25
126
3 57
80
1 796
01 6
060
17 2
853
375
Hal
land
1 053
863
224
00
430
03
551
693
V:a
Göt
alan
d8
144
6 67
76
06
00
023
192
4 52
3Vä
rmla
nd1 1
901 0
0640
00
00
05
222
1 020
Öre
bro
1 731
1 443
00
00
00
5 36
11 0
50Vä
stm
anla
nd1 5
401 0
745
00
05
03
942
770
Dal
arna
1 361
1 182
60
00
00
4 90
295
7G
ävle
borg
1 286
1 107
00
00
00
5 06
999
0Vä
ster
norr
land
1 223
1 065
110
00
00
4 55
689
0Jä
mtla
nd57
549
30
00
00
02
322
453
Väst
erbo
tten
1 495
1 316
220
00
00
5 30
31 0
35N
orrb
otte
n1 2
031 0
4144
00
00
04
996
975
Sum
ma1
50 13
541
642
9 84
10
7 65
143
1 637
013
9 59
527
253
Got
land
367
305
713
064
60
00
2 37
646
4
Pens
ions
kost
nade
r ber
äkna
de e
nlig
t ful
lfond
erin
gsm
odel
l2
Öst
ergö
tland
9 53
29
158
00
00
00
00
Jönk
öpin
g6
641
6 42
40
00
00
00
0
1. Su
mm
an b
eräk
nad
enlig
t bla
ndm
odel
len
för s
amtli
ga.
2. L
ands
tinge
n i Ö
ster
götla
nd o
ch Jö
nköp
ings
län
anvä
nder
i si
na re
dovi
snin
gar d
en
s k
fullf
onde
rings
mod
elle
n fö
r ber
äkni
ng a
v ko
stna
dern
a fö
r per
sona
lens
pen
sion
er.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 63
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
12Ve
rksa
mhe
tens
ext
erna
kos
tnad
er 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Utb
etal
daKö
p av
Läm
nade
Mat
eria
l ink
lTj
änst
erN
edsk
rivni
ng,
TOTA
LAsk
atte
fri
kost
nade
rpe
nsio
ner
verk
sam
het
bidr
aglä
kem
edel
förlu
st v
id a
v-EX
TERN
Aer
sätt
ning
pers
onal
inkl
inom
läke
med
els-
yttr
ing
och
KOST
NA
DER
löne
skat
tfö
rmån
enav
skriv
ning
Stoc
khol
m10
229
4 49
578
318
357
8 04
27
902
7 41
11 0
6658
285
Upp
sala
3
608
1 585
181
704
313
1 841
1 266
415
9 91
3Sö
rmla
nd2
334
1 073
134
767
198
1 268
817
209
6 80
0Ö
ster
götla
nd3
849
1 775
238
740
476
2 11
51 3
6039
410
947
Jönk
öpin
g3
241
1 425
173
808
221
1 612
817
276
8 57
3Kr
onob
erg
1 655
738
102
533
145
861
358
180
4 57
2Ka
lmar
2 07
294
313
952
820
81 1
3155
521
65
792
Blek
inge
1 639
681
8836
013
182
038
115
54
254
Skån
e10
533
4 61
470
15
224
958
6 44
23
401
832
32 7
05H
alla
nd2
196
983
121
1 453
110
1 373
651
229
7 11
5V
:a G
ötal
and
14 8
236
492
782
2 65
12
578
7 36
95
279
1 117
41 0
90Vä
rmla
nd2
332
1 040
208
674
331
1 288
686
251
6 81
0Ö
rebr
o2
916
1 257
187
485
313
1 462
689
227
7 53
5Vä
stm
anla
nd2
063
912
139
1 023
150
1 179
542
179
6 18
7D
alar
na2
787
1 152
173
585
292
1 399
841
226
7 45
5G
ävle
borg
2 37
11 0
0420
498
121
11 3
5180
215
77
081
Väst
erno
rrla
nd2
375
1 036
172
653
176
1 318
834
189
6 75
3Jä
mtla
nd
1 265
534
9637
213
057
644
991
3 51
2Vä
ster
bott
en3
229
1 420
164
355
346
1 538
902
278
8 23
1N
orrb
otte
n2
436
1 114
165
603
185
1 287
913
275
6 97
8Su
mm
a77
952
34 2
724
948
37 8
5715
512
44 13
128
954
6 96
225
0 59
0
64 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
13Ko
stna
der f
ör m
ater
ial o
ch tj
änst
er 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anVe
rksa
m-
Läke
med
el,
dära
vdä
rav
dära
vM
ater
ial
dära
vLo
kal-
Ener
giTr
an-
Rese
-Fö
rsäk
rings
-Ö
vrig
tSU
MM
Ahe
tsan
-sj
ukvå
rds-
läke
med
ellä
kem
edel
sjuk
vård
s–oc
h liv
smed
eloc
hm
msp
orte
rko
st-
avgi
fter
och
MAT
ERIA
Lkn
utna
artik
lar
mm
inom
mm
uta
nför
artik
lar
varo
roc
h öv
riga
fast
ig-
och
nade
röv
riga
risk-
OCH
tjäns
ter
och
med
i-lä
ke–
läke
–oc
hrå
varo
rhe
ts-
frak
ter
kost
nade
rTJ
ÄN
STER
cins
ktm
edel
s–m
edel
s–m
edic
insk
tko
stna
der
mat
eria
lfö
rmån
enfö
rmån
enm
ater
ial1
Stoc
khol
m2
363
7 01
44
514
1 008
1 492
545
130
2 15
217
293
4527
02
613
15 3
12U
ppsa
la23
11 5
3673
327
552
892
2133
413
596
2160
602
3 10
7Sö
rmla
nd37
397
459
819
917
711
734
154
8667
1445
255
2 08
5Ö
ster
götla
nd26
71 6
3483
634
944
926
382
357
110
9032
6365
83
475
Jönk
öpin
g16
81 2
2176
919
525
725
147
224
9191
2344
317
2 42
9Kr
onob
erg
7368
743
211
414
172
2479
4135
1224
195
1 219
Kalm
ar13
788
850
814
223
812
337
131
6466
1833
226
1 686
Blek
inge
8361
238
056
176
9919
4949
813
2626
21 2
00Sk
åne
613
5 30
02
942
911
1 447
484
169
885
257
2178
232
1 972
9 84
3H
alla
nd16
31 0
6967
115
524
311
117
9878
6116
4138
62
023
V:a
Göt
alan
d1 5
925
415
3 34
71 0
451 0
241 2
5213
71 2
6533
833
610
526
82
076
12 6
48Vä
rmla
nd18
11 0
3766
916
919
913
139
107
6882
1238
318
1 974
Öre
bro
127
1 106
586
195
327
146
3715
884
8324
4437
92
151
Väst
man
land
123
891
585
164
142
174
3368
6573
1339
275
1 721
Dal
arna
200
1 118
666
210
245
151
4815
968
8719
3540
32
240
Gäv
lebo
rg22
11 0
6963
519
324
114
141
127
6797
2442
366
2 15
4Vä
ster
norr
land
169
1 007
602
160
236
169
317
782
8222
4040
32
152
Jäm
tland
123
418
268
2412
610
117
7726
6020
1818
11 0
25Vä
ster
bott
en19
91 2
6161
926
737
693
4519
287
115
4538
410
2 43
9N
orrb
otte
n18
792
759
916
316
523
347
190
8417
646
3931
82
200
Sum
ma
7 59
435
184
20 9
605
992
8 22
94
748
1 028
6 98
31 9
002
018
602
1 440
12 6
1673
085
1. In
klus
ive
kost
nad
för v
acci
n.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 65
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
14Ve
rksa
mhe
tens
ext
erna
intä
kter
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
g Fö
rsäl
jnin
g Fö
rsäl
jnin
g Er
hålln
aÖ
vrig
aTO
TALA
avgi
fter
avav
avbi
drag
intä
kter
EXTE
RNA
och
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lIN
TÄKT
ER (e
xkl
andr
aoc
h va
ror
intä
kter
uta
nför
avgi
fter
verk
sam
hets
-re
sulta
tet)
Stoc
khol
m56
91 1
181 9
3882
2 13
850
06
345
Upp
sala
27
41 8
4743
89
407
239
3 21
4Sö
rmla
nd25
538
116
451
179
941 1
24Ö
ster
götla
nd29
397
422
132
404
119
2 04
4Jö
nköp
ing
304
329
145
6318
620
1 047
Kron
ober
g13
335
352
810
012
659
Kalm
ar20
917
012
644
138
469
1Bl
ekin
ge12
915
558
6911
75
533
Skån
e83
63
004
609
118
1 277
135
858
Hal
land
185
296
126
6313
92
811
V:a
Göt
alan
d1 2
511 5
3475
225
81 4
0339
95
596
Värm
land
267
9096
8113
030
694
Öre
bro
228
581
136
6020
311
31 3
21Vä
stm
anla
nd11
389
101
6714
932
551
Dal
arna
237
330
179
2316
626
961
Gäv
lebo
rg11
613
218
25
204
564
4Vä
ster
norr
land
195
301
125
6211
313
808
Jäm
tland
10
116
025
4713
338
504
Väst
erbo
tten
229
906
435
7846
051
2 15
9N
orrb
otte
n26
221
517
248
139
2786
3Su
mm
a6
186
12 9
646
080
1 269
8 18
51 7
4236
426
66 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
15Pa
tient
avgi
fter
och
and
ra a
vgift
er 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anFr
ånFr
ånFr
ånFr
ånÖ
vrig
aSU
MM
Apa
tient
erpa
tient
erpa
tient
erpa
tient
erav
gift
erPA
TIEN
T-fö
rfö
rfö
r fö
r hem
-AV
GIF
TER
öppe
nsl
uten
tand
vård
sjuk
vård
O
CH A
ND
RAvå
rdvå
rdm
mAV
GIF
TER
Stoc
khol
m33
959
90
163
569
Upp
sala
103
2514
50
127
4Sö
rmla
nd10
319
129
04
255
Öst
ergö
tland
112
1913
10
3229
4Jö
nköp
ing
120
2016
03
030
4Kr
onob
erg
5712
5012
213
3Ka
lmar
9313
970
721
0Bl
ekin
ge46
1162
19
129
Skån
e33
377
419
61
836
Hal
land
6216
9214
018
5V
:a G
ötal
and
417
9368
644
111 2
51Vä
rmla
nd97
1713
714
226
7Ö
rebr
o81
2011
08
922
8Vä
stm
anla
nd70
1822
30
113
Dal
arna
9719
114
53
237
Gäv
lebo
rg86
160
49
116
Väst
erno
rrla
nd56
1899
616
195
Jäm
tland
458
432
410
1Vä
ster
bott
en82
1912
30
522
9N
orrb
otte
n86
1815
40
326
1Su
mm
a2
484
519
2 78
112
228
06
186
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 67
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
16Pa
tient
avgi
fter
och
and
ra a
vgift
er 2
009
(kr/
inv)
Huv
udm
anFr
ånFr
ånFr
ån
Från
Övr
iga
SUM
MA
patie
nter
patie
nter
patie
nter
patie
nter
av
gift
erPA
TIEN
T-fö
rfö
rfö
rfö
r hem
-AV
GIF
TER
öppe
nsl
uten
tand
vård
sjuk
vård
OCH
AN
DRA
vå
rdvå
rdm
mAV
GIF
TER
Stoc
khol
m1
168
294
081
282
Upp
sala
310
7543
70
382
6Sö
rmla
nd38
371
479
015
948
Öst
ergö
tland
262
4430
70
7568
8Jö
nköp
ing
358
6147
610
090
4Kr
onob
erg
312
6827
165
1272
8Ka
lmar
398
5641
50
3089
9Bl
ekin
ge29
972
407
759
845
Skån
e27
063
340
50
679
Hal
land
210
5531
047
062
2V
:a G
ötal
and
266
5943
728
779
7Vä
rmla
nd35
562
501
517
977
Öre
bro
290
7239
429
3281
8Vä
stm
anla
nd27
872
8812
045
0D
alar
na35
069
412
1712
859
Gäv
lebo
rg31
359
013
3441
9Vä
ster
norr
land
230
7440
826
6480
1Jä
mtla
nd35
267
340
1428
801
Väst
erbo
tten
316
7547
50
2088
6N
orrb
otte
n34
572
618
012
1 048
Sum
ma
268
5630
013
3066
6
1. St
ockh
olm
s lä
ns la
ndst
ings
låga
siff
ror b
eror
på
att s
tor d
el a
v ve
rksa
mhe
ten
är b
olag
iser
ad/p
rivat
iser
ad.
68 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
17Sp
ecia
ldes
tiner
ade
stat
sbid
rag
sam
t övr
iga
bidr
ag 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anSp
ecia
l-Pe
rson
al-
6-pr
ocen
tigEU
-Ö
vrig
aSU
MM
Ade
stin
erad
ean
knut
naer
sätt
n. v
idbi
drag
bidr
agBI
DRA
Gst
atsb
idra
gst
atsb
idra
gup
phan
dlin
g
Stoc
khol
m1 0
349
1 117
1-2
32
138
Upp
sala
335
234
036
407
Sörm
land
133
530
38
179
Öst
ergö
tland
325
642
130
404
Jönk
öpin
g15
17
172
1018
6Kr
onob
erg
453
140
3710
0Ka
lmar
113
116
07
137
Blek
inge
365
90
6811
7Sk
åne
775
1015
36
333
1 277
Hal
land
803
450
1013
9V
:a G
ötal
and
1 090
3219
19
821 4
03Vä
rmla
nd10
44
140
813
0Ö
rebr
o15
35
161
2820
3Vä
stm
anla
nd86
435
024
149
Dal
arna
126
515
020
166
Gäv
lebo
rg13
03
401
3020
4Vä
ster
norr
land
724
200
1811
3Jä
mtla
nd86
510
032
133
Väst
erbo
tten
357
721
570
460
Nor
rbot
ten
936
213
1613
9Su
mm
a5
323
125
1 859
3384
48
183
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 69
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
18Sp
ecia
ldes
tiner
ade
stat
sbid
rag
sam
t övr
iga
bidr
ag 2
009
(kr/
inv)
Huv
udm
anSp
ecia
l-Pe
rson
al-
6-pr
ocen
tigEU
-Ö
vrig
aSU
MM
Ade
stin
erad
ean
knut
naer
sätt
n. v
idbi
drag
bidr
agBI
DRA
Gst
atsb
idra
gst
atsb
idra
gup
phan
dlin
g
Stoc
khol
m51
24
553
1-1
11 0
59U
ppsa
la1 0
096
102
010
81 2
26Sö
rmla
nd49
419
112
1130
665
Öst
ergö
tland
761
1498
270
946
Jönk
öpin
g45
020
496
2855
4Kr
onob
erg
247
1579
020
354
4Ka
lmar
484
468
030
586
Blek
inge
235
3258
044
376
7Sk
åne
629
812
45
271
1 037
Hal
land
271
1115
10
3546
8V
:a G
ötal
and
694
2012
26
5289
4Vä
rmla
nd38
115
510
2947
6Ö
rebr
o54
918
574
100
728
Väst
man
land
342
1613
90
9559
3D
alar
na45
517
560
7159
9G
ävle
borg
471
1214
35
107
738
Väst
erno
rrla
nd29
416
810
7446
6Jä
mtla
nd67
936
770
255
1 047
Väst
erbo
tten
1 379
2780
2027
21 7
79N
orrb
otte
n37
324
8412
6455
8Su
mm
a57
313
200
491
881
70 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. TabellbilagaTa
bell
E 19
.1Fö
rsäl
jnin
g av
ver
ksam
het,
verk
sam
hets
inde
lat (
kont
o 31
–33)
200
9 (m
nkr)
Om
råde
Land
stin
g/La
ndst
ings
-Ko
mm
uner
Kom
mun
al-
Priv
ata
Stat
1Id
eella
Hus
håll
Länd
erLä
nder
TOTA
LTre
gion
eräg
da fö
reta
g in
kl
förb
und
före
tag/
fö
reni
ngar
oc
h in
omut
anfö
rBE
LOPP
inom
ege
n KC
R G
otla
ndvå
rdgi
vare
o st
iftel
ser
indi
vide
rEU
EU
Prim
ärvå
rd27
32
255
9451
068
00
520
Spec
ialis
erad
som
atis
k vå
rd6
354
118
185
110
125
11
3327
37
071
Spec
ialis
erad
psy
kiat
risk
vård
784
2125
05
391
490
092
6Ta
ndvå
rd26
10
09
1 030
020
00
1 087
Övr
ig h
älso
- och
sju
kvår
d18
90
119
022
100
04
00
437
Sum
ma
7 62
714
335
47
231
1 471
217
427
310
041
Utb
ildni
ng25
057
121
1529
04
00
667
Kultu
r0
013
025
94
40
055
Traf
ik o
ch in
frast
rukt
ur0
034
80
462
30
1 296
–125
01 9
85A
llmän
regi
onal
utv
eckl
ing
00
00
00
00
00
1Se
rvic
ever
ksam
hete
r14
9–5
210
1923
03
60
215
Tota
lt (e
xkl p
ol v
erks
amhe
t)7
801
138
1 309
2875
31 5
356
1 482
-91
312
964
1. Fö
r om
råde
t Tan
dvår
d in
går e
rsät
tnin
g frå
n Fö
rsäk
rings
kass
an.
Tabe
ll E
19.2
Köp
av v
erks
amhe
t, ve
rksa
mhe
tsin
dela
t (ko
nto
50–5
4) 2
009
(mnk
r)
Om
råde
Land
stin
g/La
ndst
ings
-Ko
mm
uner
Kom
mun
al-
Priv
ata
Stat
Idee
llaH
ushå
llLä
nder
Länd
erTO
TALT
regi
oner
ägda
före
tag
inkl
fö
rbun
dfö
reta
g/
före
ning
ar
och
inom
utan
för
BELO
PPin
om e
gen
KCR
Got
land
vård
giva
reoc
h st
iftel
ser
indi
vide
rEU
EU
Prim
ärvå
rd29
311
624
112
8 62
1–1
631
10
9 34
8Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
vård
6 68
55
660
8611
6 38
212
408
713
019
264
Spec
ialis
erad
psy
kiat
risk
vård
659
731
–11 2
040
88–1
10
1 987
Tand
vård
2176
30
073
343
110
00
1 571
Övr
ig h
älso
- och
sju
kvår
d10
920
1310
1 124
68
02
01 2
91Su
mm
a7
766
6 56
537
131
18 0
6461
568
1918
033
461
Utb
ildni
ng16
09
3131
041
50
013
4Ku
ltur
00
759
160
40
00
86Tr
afik
och
infra
stru
ktur
032
129
03
135
00
30
03
298
Allm
än re
gion
al u
tvec
klin
g0
00
270
00
00
027
Serv
icev
erks
amhe
ter
4375
60
548
–52
216
70
084
4To
talt
(exk
l pol
ver
ksam
het)
7 82
46
672
522
148
21 7
949
828
3318
037
849
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 71
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
20.1
Förs
äljn
ing
av v
erks
amhe
t (ko
nto
31–3
3) 2
009
(mnk
r)
Om
råde
Land
stin
g/La
ndst
ings
-Ko
mm
uner
Kom
mun
al-
Priv
ata
Stat
1Id
eella
Hus
håll
Länd
erLä
nder
TOTA
LTre
gion
eräg
da fö
reta
g in
klfö
rbun
dfö
reta
g/fö
reni
ngar
och
inom
utan
för
BELO
PPin
om e
gen
Got
land
vård
giva
reoc
h in
divi
der
EUEU
KCR
stift
else
r
Stoc
khol
m68
875
820
3595
211
031
01 1
18U
ppsa
la
1 689
027
057
740
00
01 8
47Sö
rmla
nd21
50
119
06
330
80
038
1Ö
ster
götla
nd75
50
130
6-3
800
50
197
4Jö
nköp
ing
142
075
012
980
10
032
9Kr
onob
erg
262
013
015
600
40
035
3Ka
lmar
112
02
01
550
00
017
0Bl
ekin
ge10
80
20
638
00
00
155
Skån
e75
036
383
048
917
30
1 299
-124
03
004
Hal
land
202
01
048
430
11
029
6V
:a G
ötal
and
938
2217
00
5932
91
112
21 5
34Vä
rmla
nd35
03
00
510
10
090
Öre
bro
431
032
04
960
150
058
1Vä
stm
anla
nd67
15
03
130
00
089
Dal
arna
206
062
02
590
10
033
0G
ävle
borg
110
311
01
32
20
013
2Vä
ster
norr
land
172
063
08
390
190
030
1Jä
mtla
nd
840
2322
228
01
00
160
Väst
erbo
tten
785
036
04
790
20
090
6N
orrb
otte
n51
071
04
890
10
021
5Su
mm
a 7
801
138
1 309
2875
31 5
356
1 482
-91
312
964
1. H
är in
går F
örsä
krin
gska
ssan
s er
sätt
ning
för T
andv
ård.
72 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
20.2
Köp
av v
erks
amhe
t (ko
nto
50–5
4) 2
009
(mnk
r)
Om
råde
Land
stin
g/La
ndst
ings
-Ko
mm
uner
Kom
mun
al-
Priv
ata
Stat
Idee
llaH
ushå
llLä
nder
Länd
erTO
TALT
regi
oner
ägda
före
tag
inkl
förb
und
före
tag/
före
ning
aroc
hin
omut
anfö
rBE
LOPP
inom
ege
nG
otla
ndvå
rdgi
vare
och
indi
vide
rEU
EUKC
Rst
iftel
ser
Stoc
khol
m69
16
459
154
-310
382
-20
687
70
018
357
Upp
sala
24
90
50
446
03
10
070
4Sö
rmla
nd51
90
150
225
08
00
076
7Ö
ster
götla
nd20
70
519
500
08
01
074
0Jö
nköp
ing
553
02
023
00
201
20
808
Kron
ober
g33
20
10
196
04
00
053
3Ka
lmar
382
02
013
91
40
00
528
Blek
inge
260
07
080
70
60
036
0Sk
åne
425
113
30
4 64
514
05
10
5 22
4H
alla
nd70
00
1712
760
40
50
00
1 453
V:a
Göt
alan
d33
60
905
2 15
55
500
90
2 65
1Vä
rmla
nd47
90
00
181
013
01
067
4Ö
rebr
o21
10
20
265
00
51
048
5Vä
stm
anla
nd40
210
530
047
81
60
10
1 023
Dal
arna
436
04
013
90
30
20
585
Gäv
lebo
rg45
110
719
038
80
160
00
981
Väst
erno
rrla
nd36
60
10
285
00
01
065
3Jä
mtla
nd
253
013
010
10
41
00
372
Väst
erbo
tten
146
02
019
71
46
00
355
Nor
rbot
ten
426
019
015
70
10
00
603
Sum
ma
7 82
46
672
522
148
21 7
959
835
3319
037
857
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 73
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
21Lä
mna
de b
idra
g (k
onto
58)
200
9 (m
nkr)
Om
råde
Land
stin
g/La
ndst
ings
-Ko
mm
uner
Kom
mun
al-
Priv
ata
Stat
Idee
llaH
ushå
llLä
nder
Länd
erTO
TALT
regi
oner
ägda
före
tag
inkl
förb
und
före
tag/
före
ning
aroc
hin
omut
anfö
rBE
LOPP
inom
ege
nG
otla
ndvå
rdgi
vare
och
indi
vide
rEU
EUKC
Rst
iftel
ser
Stoc
khol
m2
6 31
71 0
120
9515
446
20
00
8 04
2U
ppsa
la
425
41
153
134
10
031
3Sö
rmla
nd0
133
025
40
340
20
198
Öst
ergö
tland
1125
42
124
459
193
00
476
Jönk
öpin
g0
149
410
20
550
00
221
Kron
ober
g0
00
104
41
341
00
145
Kalm
ar0
132
163
01
100
10
208
Blek
inge
075
039
150
20
00
131
Skån
e4
264
190
732
633
114
155
095
8H
alla
nd0
890
71
012
10
011
0V
:a G
ötal
and
01 6
6020
940
369
1928
02
00
2 57
8Vä
rmla
nd0
012
165
118
1521
00
033
1Ö
rebr
o9
189
65
1616
710
00
313
Väst
man
land
193
17
215
310
00
150
Dal
arna
1513
11
1517
111
11
10
292
Gäv
lebo
rg13
111
412
40
680
00
211
Väst
erno
rrla
nd3
130
53
290
70
00
176
Jäm
tland
1
931
76
021
10
013
0Vä
ster
bott
en1
104
614
941
340
00
034
6N
orrb
otte
n6
8011
046
436
20
018
5Su
mm
a 69
10 2
571 4
6679
81 1
0132
21 4
6028
80
15 5
12
74 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
22In
vest
erin
gsut
gift
er o
ch in
vest
erin
gsin
kom
ster
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anM
ark
och
Inve
ntar
ier
Inkö
p av
TO
TALA
vara
vFö
rsäl
jnin
gspr
is
Förs
äljn
ing
Erhå
llna
TOTA
LAby
ggna
der
finan
siel
la
INV
ESTE
- le
asin
gm
ater
iella
/av
fina
nsie
lla
inve
ster
ings
-IN
VES
TE-
anlä
ggni
ngs-
RIN
GS-
imm
ater
iella
an
lägg
ning
s-bi
drag
, övr
RI
NG
S-til
lgån
gar
UTG
IFTE
Ran
lägg
ning
s-til
lgån
gar
inve
ster
ings
-IN
KOM
STER
tillg
ånga
r in
kom
ster
Stoc
khol
m
1 104
909
2 10
54
118
037
00
37U
ppsa
la29
719
735
084
40
681
069
Sörm
land
8812
313
834
90
830
083
Öst
ergö
tland
27
953
22
813
080
030
110
Jönk
öpin
g29
814
30
441
04
020
24Kr
onob
erg
5484
013
80
50
16
Kalm
ar23
913
90
378
03
012
15Bl
ekin
ge13
412
10
256
08
016
23Sk
åne
787
648
61 4
400
356
344
394
Hal
land
218
175
039
30
30
03
V:a
Göt
alan
d91
886
30
1 781
054
0-4
50Vä
rmla
nd49
513
60
631
01
00
1Ö
rebr
o13
213
720
046
90
00
55
Väst
man
land
422
132
1757
11
351
036
Dal
arna
153
176
032
90
030
030
Gäv
lebo
rg96
9694
285
00
411
42Vä
ster
norr
land
16
493
025
70
20
02
Jäm
tland
4972
177
298
05
117
012
2Vä
ster
bott
en
324
261
058
50
70
2633
Nor
rbot
ten
6013
50
195
01
00
1Su
mm
a6
311
5 17
23
089
14 5
711
751
224
111
1 085
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 75
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
23To
tala
inve
ster
ings
utgi
fter
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anH
älso
- och
Regi
onal
Serv
ice-
TOTA
LAsj
ukvå
rdut
veck
ling
verk
sam
hete
rIN
VES
TERI
NG
S-U
TGIF
TER
1
Stoc
khol
m
631
279
1 104
2 01
3U
ppsa
la42
84
6249
4Sö
rmla
nd16
14
4621
1Ö
ster
götla
nd
904
717
811
Jönk
öpin
g48
838
544
1Kr
onob
erg
382
9913
8Ka
lmar
242
4690
378
Blek
inge
310
225
256
Skån
e1 0
7812
023
61 4
33H
alla
nd12
20
271
393
V:a
Göt
alan
d1 2
7239
470
1 781
Värm
land
660
565
631
Öre
bro
232
433
269
Väst
man
land
330
022
455
4D
alar
na34
329
232
9G
ävle
borg
890
102
191
Väst
erno
rrla
nd
112
813
725
7Jä
mtla
nd65
155
121
Väst
erbo
tten
38
00
205
585
Nor
rbot
ten
844
107
195
Sum
ma
5 53
152
65
425
11 4
82
1. Ex
klus
ive
inkö
p av
fina
nsie
lla a
nläg
gnin
gstil
lgån
gar.
76 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
24Ka
pita
ltjän
stko
stna
der 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anH
älso
- H
älso
- och
Regi
onal
Serv
icev
erk-
SUM
MA
och
sjuk
vård
utve
cklin
gsa
mhe
ter
VER
KSA
M-
sjuk
vård
exkl
HET
ERta
ndvå
rd
Stoc
khol
m
692
685
7596
51 7
33U
ppsa
la18
317
61
442
626
Sörm
land
6864
517
224
5Ö
ster
götla
nd
7265
430
037
6Jö
nköp
ing
6551
732
239
4Kr
onob
erg
4440
219
323
8Ka
lmar
6555
422
028
9Bl
ekin
ge23
170
202
226
Skån
e25
122
691
823
1 165
Hal
land
8579
026
234
7V
:a G
ötal
and
410
368
131 0
621 4
86Vä
rmla
nd56
500
235
291
Öre
bro
310
290
230
333
Väst
man
land
9190
112
421
6D
alar
na33
334
240
278
Gäv
lebo
rg38
381
192
231
Väst
erno
rrla
nd
4338
223
127
6Jä
mtla
nd36
333
9413
2Vä
ster
bott
en
161
147
712
829
7N
orrb
otte
n86
762
286
374
Sum
ma
2 81
32
621
244
6 49
49
551
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 77
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
25D
riftk
ostn
ader
häl
so- o
ch s
jukv
ård
2009
(mnk
r)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
förlu
st v
idko
stna
der
KOST
NA
DER
ersä
ttni
ngpe
rson
alav
yttr
ing
och
avsk
rivni
ng
Stoc
khol
m8
160
4 32
816
734
209
6 95
03
757
190
26 8
0367
131
Upp
sala
3
079
1 416
696
281 5
3661
912
72
297
9 79
8Sö
rmla
nd1 4
4966
375
817
1 045
279
631 9
886
262
Öst
ergö
tland
3 01
71 3
3173
694
1 673
725
713
136
10 7
81Jö
nköp
ing
2 20
794
177
922
1 251
362
82
613
8 18
3Kr
onob
erg
1 173
554
524
1570
420
139
1 169
4 37
7Ka
lmar
1 482
679
520
1285
533
860
1 880
5 82
6Bl
ekin
ge1 0
7646
235
621
557
173
191 3
744
039
Skån
e8
538
3 97
22
783
130
5 09
01 6
0421
68
711
31 0
45H
alla
nd1 5
6669
51 3
3620
1 090
439
692
071
7 28
4V
:a G
ötal
and
12 4
085
474
2 58
420
05
705
2 98
040
08
999
38 7
51Vä
rmla
nd1 7
6778
467
458
1 066
372
491 9
756
745
Öre
bro
2 13
790
547
053
1 008
327
392
457
7 39
6Vä
stm
anla
nd1 8
3980
91 0
1820
956
366
931 3
796
480
Dal
arna
1 986
848
585
371 0
7544
429
7 80
012
804
Gäv
lebo
rg1 7
3074
397
238
1 104
511
341 4
916
623
Väst
erno
rrla
nd1 7
4771
263
918
1 082
415
362
032
6 68
0Jä
mtla
nd
894
396
355
542
024
331
724
3 06
9Vä
ster
bott
en2
291
979
351
148
1 176
602
451 9
897
580
Nor
rbot
ten
1 917
909
598
2793
653
472
1 877
6 87
0Su
mm
a60
462
27 5
9933
468
1 169
35 2
8015
291
1 689
82 7
6525
7 72
3
78 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
26D
riftin
täkt
er h
älso
- och
sju
kvår
d 20
09 (m
nkr)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
av tj
änst
erav
mat
eria
lbi
drag
intä
kter
intä
kter
INTÄ
KTER
andr
ave
rksa
mhe
toc
h va
ror
avgi
fter
Stoc
khol
m41
91 0
4315
312
1 590
174
19 5
7222
963
Upp
sala
27
01 8
3294
436
999
674
3 34
2Sö
rmla
nd23
832
278
741
8815
592
9Ö
ster
götla
nd28
884
946
1338
252
871
2 50
1Jö
nköp
ing
289
236
5420
124
1624
898
7Kr
onob
erg
122
334
131
625
119
655
Kalm
ar20
616
057
666
353
31 0
31Bl
ekin
ge12
614
46
264
111
746
2Sk
åne
832
1 018
274
2991
6-4
3 12
66
190
Hal
land
174
294
1728
133
154
41 1
91V
:a G
ötal
and
1 249
1 347
348
321 1
9016
02
145
6 47
1Vä
rmla
nd25
488
2730
126
2350
41 0
52Ö
rebr
o22
152
455
2215
989
482
1 553
Väst
man
land
112
8724
2812
127
712
1 111
Dal
arna
225
272
296
5415
6 08
66
688
Gäv
lebo
rg11
012
164
114
41
113
554
Väst
erno
rrla
nd19
323
544
1266
751
61 0
74Jä
mtla
nd
9411
76
2643
020
305
Väst
erbo
tten
224
872
266
6339
823
01 8
47N
orrb
otte
n25
814
723
1510
713
473
1 036
Sum
ma
5 90
410
041
1 678
359
6 15
579
437
009
61 9
40
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 79
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
27N
etto
kost
nad
häls
o- o
ch s
jukv
ård
2009
(mnk
r)
Huv
udm
anPr
imär
-Sp
ecia
-Sp
ecia
-Ta
nd-
Övr
ig h
älso
-Po
litis
kLä
kem
edel
HÄ
LSO
-H
ÄLS
O- O
CHvå
rd1
liser
adlis
erad
vård
1oc
h ve
rksa
mhe
tin
omO
CHSJ
UKV
ÅRD
som
atis
kps
ykia
tris
ksj
uk-
avse
ende
läke
med
els-
SJU
KVÅ
RD
EXKL
TA
ND
-vå
rd1
vård
1vå
rd1,
2hä
lso-
och
förm
ånen
VÅRD
sjuk
vård
TOTA
LT
Stoc
khol
m7
625
22 9
494
872
764
3 15
728
64
514
44 16
843
404
Upp
sala
96
93
470
607
201
439
3773
36
456
6 25
5Sö
rmla
nd88
42
894
455
141
323
3859
85
333
5 19
2Ö
ster
götla
nd1 3
214
401
644
210
813
5583
68
281
8 07
1Jö
nköp
ing
1 381
3 68
560
721
949
541
769
7 19
76
977
Kron
ober
g51
42
025
339
109
267
3743
33
722
3 61
4Ka
lmar
809
2 57
637
712
636
336
508
4 79
54
669
Blek
inge
608
1 799
311
109
342
2938
03
577
3 46
8Sk
åne
3 92
913
948
2 05
859
91 2
6411
42
942
24 8
5424
255
Hal
land
1 079
3 25
845
717
142
433
671
6 09
35
922
V:a
Göt
alan
d5
630
16 4
463
106
956
2 63
116
43
347
32 2
8031
324
Värm
land
872
3 05
345
316
744
435
669
5 69
35
526
Öre
bro
836
3 09
756
215
556
245
586
5 84
35
688
Väst
man
land
879
2 78
545
614
548
237
585
5 36
95
224
Dal
arna
1 146
3 10
149
417
649
836
666
6 11
75
940
Gäv
lebo
rg1 2
813
094
419
140
459
4163
56
069
5 92
9Vä
ster
norr
land
930
3 05
740
015
043
730
602
5 60
65
456
Jäm
tland
56
91 3
7520
066
267
1826
82
763
2 69
8Vä
ster
bott
en88
02
969
549
155
511
5161
95
734
5 57
9N
orrb
otte
n1 0
942
973
409
155
556
4859
95
834
5 67
9Su
mm
a33
237
102
955
17 7
734
915
14 7
351 2
1020
960
195
784
190
869
Got
land
194
730
104
3311
210
130
1 312
1 280
Sum
ma
33 4
3110
3 68
517
877
4 94
714
847
1 220
21 0
9019
7 09
719
2 14
9
1. Ex
klus
ive
läke
med
el in
om lä
kem
edel
sför
mån
en.
2. H
är ry
ms
omst
rukt
urer
ings
kost
nade
r för
Sör
mla
nd, K
alm
ar, B
leki
nge,
Vär
mla
nd o
ch N
orrb
otte
n. S
e vi
dare
tabe
ll E
1.2.
80 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
28N
etto
kost
nad
häls
o- o
ch s
jukv
ård
2009
(kr/
inv)
Huv
udm
anPr
imär
-Sp
ecia
-Sp
ecia
-Ta
nd-
Övr
ig h
älso
-Po
litis
kLä
kem
edel
HÄ
LSO
-H
ÄLS
O- O
CHvå
rd1
liser
adlis
erad
vård
1oc
h ve
rksa
mhe
tin
omO
CHSJ
UKV
ÅRD
som
atis
kps
ykia
tris
ksj
uk-
avse
ende
läke
med
els-
SJU
KVÅ
RD
EXKL
TA
ND
-vå
rd1
vård
1vå
rd1,
2hä
lso-
och
förm
ånen
VÅRD
sjuk
vård
TOTA
LT
Stoc
khol
m3
776
11 3
662
413
378
1 564
141
2 23
621
874
21 4
96U
ppsa
la
2 92
010
455
1 829
606
1 323
111
2 20
919
452
18 8
46Sö
rmla
nd3
286
10 7
551 6
9152
41 2
0114
12
223
19 8
2019
296
Öst
ergö
tland
3 09
410
304
1 508
492
1 904
129
1 956
19 3
8818
896
Jönk
öpin
g4
110
10 9
661 8
0565
31 4
7312
22
287
21 4
1620
763
Kron
ober
g2
805
11 0
571 8
4959
31 4
5520
22
361
20 3
2319
730
Kalm
ar3
463
11 0
261 6
1453
91 5
5415
42
174
20 5
2319
984
Blek
inge
3 98
611
788
2 03
571
52
242
187
2 49
123
444
22 7
29Sk
åne
3 19
211
330
1 671
487
1 027
932
390
20 18
919
703
Hal
land
3 63
610
976
1 540
576
1 428
111
2 26
120
528
19 9
52V
:a G
ötal
and
3 58
710
478
1 979
609
1 677
105
2 13
320
568
19 9
58Vä
rmla
nd3
191
11 17
31 6
5861
11 6
2512
82
448
20 8
3420
223
Öre
bro
2 99
611
106
2 01
555
72
016
160
2 10
120
952
20 3
95Vä
stm
anla
nd3
497
11 0
801 8
1457
71 9
1814
72
327
21 3
6020
784
Dal
arna
4 14
611
217
1 786
637
1 801
130
2 40
922
125
21 4
88G
ävle
borg
4 63
811
201
1 518
506
1 660
149
2 30
021
972
21 4
66Vä
ster
norr
land
3 82
812
579
1 645
619
1 797
123
2 47
723
068
22 4
49Jä
mtla
nd
4 49
410
856
1 576
518
2 10
914
42
119
21 8
1521
297
Väst
erbo
tten
3 40
511
483
2 12
459
91 9
7619
52
395
22 17
721
578
Nor
rbot
ten
4 39
311
939
1 642
622
2 23
319
32
405
23 4
2822
805
Sum
ma
3 58
011
090
1 915
529
1 587
130
2 25
821
090
20 5
60G
otla
nd3
385
12 7
591 8
1257
31 9
5817
52
273
22 9
3522
362
Sum
ma
3 57
911
100
1 914
530
1 589
131
2 25
821
101
20 5
71
1. Ex
klus
ive
läke
med
el in
om lä
kem
edel
sför
mån
en.
2. H
är ry
ms
omst
rukt
urer
ings
kost
nade
r för
Sör
mla
nd, K
alm
ar, B
leki
nge,
Vär
mla
nd o
ch N
orrb
otte
n. S
e vi
dare
tabe
ll E
1.2.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 81
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
29Ko
stna
der f
ör lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPr
imär
-Sp
ecia
-Sp
ecia
-Ta
nd-
Övr
ig h
älso
-H
ÄLS
O-
HÄ
LSO
- OCH
vård
liser
adlis
erad
vård
och
OCH
SJU
KVÅ
RDso
mat
isk
psyk
iatr
isk
sjuk
-SJ
UKV
ÅRD
EX
KL T
AN
D-
vård
vård
vård
VÅRD
TOTA
LT
Stoc
khol
m1 2
682
706
294
024
64
514
4 51
4U
ppsa
la
265
438
291
073
373
2Sö
rmla
nd28
427
736
10
598
597
Öst
ergö
tland
537
265
301
283
683
5Jö
nköp
ing
463
268
362
076
976
7Kr
onob
erg
160
241
270
443
343
3Ka
lmar
221
251
351
050
850
7Bl
ekin
ge18
017
328
00
380
380
Skån
e78
31 9
0425
60
02
942
2 94
2H
alla
nd38
928
20
00
671
671
V:a
Göt
alan
d1 3
601 7
2424
15
173
347
3 34
2Vä
rmla
nd29
033
632
29
669
667
Öre
bro
236
307
371
558
658
5Vä
stm
anla
nd33
323
418
00
585
585
Dal
arna
310
321
310
366
666
6G
ävle
borg
270
333
312
063
563
4Vä
ster
norr
land
347
226
280
160
260
2Jä
mtla
nd
169
937
00
268
268
Väst
erbo
tten
231
349
380
061
961
9N
orrb
otte
n29
527
826
00
599
599
Sum
ma
8 39
011
007
1 259
1528
920
960
20 9
45G
otla
nd40
8010
00
130
130
Sum
ma
8 43
011
087
1 270
1528
921
090
21 0
75
82 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
30Ko
stna
der f
ör lä
kem
edel
uta
nför
läke
med
elsf
örm
ånen
(på
rekv
isiti
on) 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anPr
imär
-Sp
ecia
-Sp
ecia
-Ta
nd-
Övr
ig h
älso
-H
ÄLS
O-
HÄ
LSO
- OCH
vård
liser
adlis
erad
vård
och
OCH
SJU
KVÅ
RDso
mat
isk
psyk
iatr
isk
sjuk
-SJ
UKV
ÅRD
EX
KL T
AN
D-
vård
vård
vård
VÅRD
TOTA
LT
Stoc
khol
m11
086
925
04
1 008
1 008
Upp
sala
14
255
51
027
527
4Sö
rmla
nd25
159
131
119
919
8Ö
ster
götla
nd17
323
81
034
934
8Jö
nköp
ing
417
64
110
196
195
Kron
ober
g15
916
10
114
112
Kalm
ar6
121
51
914
214
1Bl
ekin
ge2
511
00
5555
Skån
e40
698
123
157
911
909
Hal
land
1114
03
01
155
155
V:a
Göt
alan
d81
851
916
161 0
451 0
39Vä
rmla
nd14
138
31
1316
916
8Ö
rebr
o26
166
40
019
619
6Vä
stm
anla
nd26
134
40
016
416
4D
alar
na26
174
40
721
021
0G
ävle
borg
1018
12
01
193
193
Väst
erno
rrla
nd1
151
40
015
715
7Jä
mtla
nd
022
10
024
24Vä
ster
bott
en4
254
72
026
726
5N
orrb
otte
n7
150
50
116
316
3Su
mm
a44
05
105
207
1822
15
992
5 97
3G
otla
nd2
420
00
4444
Sum
ma
442
5 14
720
818
221
6 03
56
017
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 83
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
31La
ndst
inge
ns k
öp a
v ve
rksa
mhe
t frå
n pr
ivat
a fö
reta
g 20
09(p
roce
ntue
ll an
del a
v ne
ttok
ostn
ad, e
xkl l
äkem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
)
Huv
udm
anPr
imär
-Sp
ecia
liser
adSp
ecia
liser
adTa
nd-
Övr
ig h
älso
-SU
MM
A H
ÄLS
O-
vård
som
atis
kps
ykia
tris
kvå
rdoc
hO
CH S
JUKV
ÅRD
1
vård
vård
sjuk
vård
EXKL
TA
ND
VÅRD
Stoc
khol
m47
,916
,114
,626
,024
,522
,9U
ppsa
la
22,2
5,2
3,8
6,5
3,4
7,9Sö
rmla
nd14
,92,
22,
610
,60,
64,
6Ö
ster
götla
nd17
,04,
08,
521
,00,
06,
3Jö
nköp
ing
7,41,4
2,0
5,5
7,3
3,3
Kron
ober
g22
,11,9
4,4
19,1
1,25,
4Ka
lmar
11,5
1,01,6
8,7
0,6
3,1
Blek
inge
8,4
1,10,
53,
31,3
2,5
Skån
e29
,74,
58,
533
,013
,110
,1H
alla
nd34
,85,
81,0
2,3
0,9
10,9
V:a
Göt
alan
d21
,24,
62,
56,
81,8
7,5
Värm
land
8,4
2,6
3,5
7,2
0,0
3,5
Öre
bro
16,6
2,9
2,1
7,10,
94,
9Vä
stm
anla
nd40
,22,
22,
94,
89,
110
,2D
alar
na4,
61,2
4,4
10,8
1,92,
3G
ävle
borg
17,0
3,5
5,1
25,0
1,66,
7Vä
ster
norr
land
17,3
2,9
1,910
,80,
15,
3Jä
mtla
nd
8,9
2,4
0,4
12,3
0,1
3,5
Väst
erbo
tten
17,9
0,6
2,0
5,9
0,0
3,8
Nor
rbot
ten
8,9
1,51,7
1,90,
83,
0Su
mm
a25
,96,
26,
814
,47,
610
,3
1. Ex
klus
ive
polit
isk
verk
sam
het.
84 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
32Fö
rsäl
jnin
g av
ver
ksam
het (
kont
o 31
–33)
häl
so- o
ch s
jukv
ård1
2009
(mnk
r)
Om
råde
Land
stin
g/La
ndst
ings
-Ko
mm
uner
Kom
mun
al-
Priv
ata
Stat
2Id
eella
Hus
håll
Länd
erLä
nder
TOTA
LTre
gion
eräg
da fö
reta
gin
klfö
rbun
dfö
reta
g/fö
reni
ngar
och
inom
utan
för
BELO
PPin
om e
gen
Got
land
vård
giva
reoc
hin
divi
der
EUEU
KCR
stift
else
r
Stoc
khol
m67
583
300
2793
210
924
01 0
43U
ppsa
la
1 675
027
056
740
00
01 8
32Sö
rmla
nd20
60
740
431
07
00
322
Öst
ergö
tland
753
019
6-5
720
40
184
9Jö
nköp
ing
125
06
06
980
00
023
6Kr
onob
erg
258
08
015
500
30
033
4Ka
lmar
106
02
00
520
00
016
0Bl
ekin
ge10
60
10
136
00
00
144
Skån
e75
036
330
2717
00
30
01 0
18H
alla
nd20
20
10
4841
01
10
294
V:a
Göt
alan
d93
522
330
3630
80
82
21 3
47Vä
rmla
nd33
03
00
510
10
088
Öre
bro
376
031
04
950
150
052
4Vä
stm
anla
nd66
15
03
120
00
087
Dal
arna
202
09
01
580
10
027
2G
ävle
borg
108
08
01
30
20
012
1Vä
ster
norr
land
171
09
02
370
180
023
5Jä
mtla
nd
760
121
226
00
00
117
Väst
erbo
tten
754
035
04
770
20
087
2N
orrb
otte
n51
07
01
880
10
014
7Su
mm
a 7
627
143
354
723
11 4
712
174
273
10 0
41
1. Ex
klus
ive
polit
isk
verk
sam
het.
2. H
är in
går F
örsä
krin
gska
ssan
s er
sätt
ning
för t
andv
ård.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 85
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
33Kö
p av
ver
ksam
het (
kont
o 50
–54)
häl
so- o
ch s
jukv
ård1
2009
(mnk
r)
Om
råde
Land
stin
g/La
ndst
ings
-Ko
mm
uner
Kom
mun
al-
Priv
ata
Stat
Idee
llaH
ushå
llLä
nder
Länd
erTO
TALT
regi
oner
ägda
före
tag
inkl
förb
und
före
tag/
före
ning
aroc
hin
omut
anfö
rBE
LOPP
inom
ege
nG
otla
ndvå
rdgi
vare
och
indi
vide
rEU
EUKC
Rst
iftel
ser
Stoc
khol
m69
16
352
153
-39
036
3347
10
00
16 7
34U
ppsa
la
245
05
044
50
01
00
696
Sörm
land
518
011
022
40
50
00
758
Öst
ergö
tland
207
04
1949
80
80
10
736
Jönk
öpin
g55
20
20
214
01
12
077
2Kr
onob
erg
328
01
019
10
20
00
524
Kalm
ar38
00
00
138
11
00
052
0Bl
ekin
ge26
00
70
807
01
00
356
Skån
e42
51
40
2 33
614
03
00
2 78
3H
alla
nd72
80
1710
575
05
00
01 3
36V
:a G
ötal
and
305
083
52
138
440
09
02
584
Värm
land
479
00
018
10
130
10
674
Öre
bro
205
02
025
70
05
10
470
Väst
man
land
400
105
300
478
13
01
01 0
18D
alar
na43
60
40
139
03
02
058
5G
ävle
borg
448
107
170
388
013
00
097
2Vä
ster
norr
land
365
00
027
30
00
00
639
Jäm
tland
25
20
90
930
00
00
355
Väst
erbo
tten
145
02
019
61
26
00
351
Nor
rbot
ten
423
019
015
60
00
00
598
Sum
ma
7 79
46
565
371
3118
036
6156
819
180
33 4
61
1. Ex
klus
ive
polit
isk
verk
sam
het.
86 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
34D
riftk
ostn
ader
häl
so- o
ch s
jukv
ård
exkl
tand
vård
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
förlu
st v
idko
stna
der
KOST
NA
DER
ersä
ttni
ngpe
rson
alav
yttr
ing
och
avsk
rivni
ng
Stoc
khol
m8
155
4 32
515
958
209
6 94
73
749
190
26 7
5466
287
Upp
sala
2
898
1 330
681
281 5
0357
012
02
224
9 35
4Sö
rmla
nd1 3
1659
974
117
1 021
245
591 9
495
947
Öst
ergö
tland
2 84
11 2
5368
993
1 661
704
633
046
10 3
50Jö
nköp
ing
2 02
086
176
822
1 220
333
82
440
7 67
0Kr
onob
erg
1 109
523
502
1569
518
336
1 091
4 15
4Ka
lmar
1 369
630
509
1283
430
252
1 724
5 43
2Bl
ekin
ge99
442
634
421
544
150
141 3
373
831
Skån
e8
118
3 76
42
571
130
5 02
21 5
0719
68
135
29 4
43H
alla
nd1 4
5464
31 3
0220
1 064
416
641 9
886
950
V:a
Göt
alan
d11
553
5 03
02
516
200
5 57
22
687
365
8 74
636
669
Värm
land
1 606
712
660
581 0
4134
944
1 894
6 36
4Ö
rebr
o1 9
9984
745
952
986
301
342
209
6 88
7Vä
stm
anla
nd1 8
0779
590
520
952
354
911 3
266
250
Dal
arna
1 850
787
565
371 0
5143
129
7 49
912
250
Gäv
lebo
rg1 7
3074
383
038
1 104
510
341 4
876
474
Väst
erno
rrla
nd1 6
3064
862
018
1 061
383
321 9
586
349
Jäm
tland
84
237
234
65
413
230
2969
72
935
Väst
erbo
tten
2 14
091
433
614
81 1
5258
045
1 927
7 24
2N
orrb
otte
n1 7
6283
859
527
931
495
641 7
076
419
Sum
ma
57 19
326
040
31 8
971 1
6934
775
14 4
771 5
6780
139
247
257
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 87
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
35D
riftin
täkt
er h
älso
- och
sju
kvår
d ex
kl ta
ndvå
rd 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m41
11 0
4115
212
1 545
173
19 5
4822
883
Upp
sala
12
61 7
6294
236
698
652
3 10
0Sö
rmla
nd10
928
978
638
8515
075
5Ö
ster
götla
nd15
678
746
1237
851
850
2 28
0Jö
nköp
ing
129
149
5418
122
1520
769
3Kr
onob
erg
7331
413
159
575
541
Kalm
ar10
912
057
564
340
576
3Bl
ekin
ge64
116
42
621
114
363
Skån
e41
588
226
425
911
-42
694
5 18
8H
alla
nd81
258
1727
130
151
31 0
27V
:a G
ötal
and
561
1 085
336
251 0
9315
42
093
5 34
5Vä
rmla
nd11
746
2328
125
2047
983
8Ö
rebr
o11
046
055
2214
588
319
1 199
Väst
man
land
9079
2428
112
2566
81 0
26D
alar
na11
122
529
454
145
871
6 30
9G
ävle
borg
110
121
641
135
111
354
5Vä
ster
norr
land
9419
644
1264
747
789
3Jä
mtla
nd
5110
05
2643
-113
237
Väst
erbo
tten
109
811
262
6339
523
01 6
63N
orrb
otte
n11
911
323
1310
512
355
740
Sum
ma
3 14
68
954
1 645
331
5 94
777
035
596
56 3
89
88 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
36D
riftk
ostn
ader
prim
ärvå
rd 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
exkl
läke
-fö
rlust
vid
kost
-KO
STN
AD
ERer
sätt
ning
pers
onal
med
el in
omav
yttr
ing
och
nade
rex
kl lä
kem
edel
förm
ånen
avsk
rivni
ngin
om fö
rmån
en
Stoc
khol
m1 3
6369
33
924
022
798
216
3 85
411
059
Upp
sala
35
416
621
62
2550
677
91 5
98Sö
rmla
nd29
613
415
51
7380
126
01 0
00Ö
ster
götla
nd54
624
325
20
4895
342
81 6
15Jö
nköp
ing
525
222
107
010
665
051
21 5
36Kr
onob
erg
213
9912
12
3044
387
599
Kalm
ar31
813
810
10
6178
359
51 2
94Bl
ekin
ge21
494
640
1251
120
564
1Sk
åne
1 316
620
1 189
211
434
410
705
4 30
1H
alla
nd30
013
443
90
6811
69
391
1 456
V:a
Göt
alan
d1 8
6682
91 3
3168
296
802
161 5
846
793
Värm
land
326
146
952
2573
277
51 4
44Ö
rebr
o36
115
614
80
4765
124
91 0
28Vä
stm
anla
nd21
795
389
255
623
492
1 315
Dal
arna
487
206
540
5412
92
1 412
2 34
4G
ävle
borg
481
209
242
443
172
428
81 4
43Vä
ster
norr
land
349
178
169
058
108
340
51 2
68Jä
mtla
nd
212
9562
219
524
196
642
Väst
erbo
tten
364
155
167
3255
710
187
1 030
Nor
rbot
ten
417
185
122
243
100
441
71 2
90Su
mm
a10
523
4 79
69
348
120
1 458
3 53
991
13 8
1943
695
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 89
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
37D
riftin
täkt
er p
rimär
vård
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lex
kl lä
kem
edel
avgi
fter
och
varo
ri ö
ppen
vård
Stoc
khol
m14
676
94
230
252
943
3 43
3U
ppsa
la
448
81
175
546
629
Sörm
land
4813
130
2020
211
6Ö
ster
götla
nd69
1116
127
416
529
4Jö
nköp
ing
6220
90
154
4515
5Kr
onob
erg
3314
30
221
1285
Kalm
ar51
245
114
039
048
5Bl
ekin
ge21
50
05
00
33Sk
åne
128
3120
163
013
037
2H
alla
nd39
746
245
121
037
7V
:a G
ötal
and
221
7228
115
752
632
1 163
Värm
land
539
10
693
437
572
Öre
bro
4313
371
2617
5619
2Vä
stm
anla
nd21
96
031
436
543
6D
alar
na51
349
09
21 0
921 1
98G
ävle
borg
4915
280
320
3616
2Vä
ster
norr
land
3811
256
422
215
338
Jäm
tland
26
323
010
-78
72Vä
ster
bott
en39
1648
1827
30
150
Nor
rbot
ten
5133
10
352
7419
6Su
mm
a1 2
3452
027
538
895
138
7 35
910
459
90 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
38N
etto
kost
nad
för p
rimär
vård
, exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, 200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anA
llmän
läka
r-Sj
uksk
öter
ske-
Möd
ra-
Barn
-Sj
uk-
Prim
ärvå
rds-
Slut
enÖ
vrig
PRIM
ÄRV
ÅRD
vård
4vå
rd4
häls
o-hä
lso-
gym
nast
ik o
ansl
uten
prim
är-
prim
är-
TOTA
LTvå
rdvå
rdA
rbet
ster
api
hem
sjuk
vård
1vå
rdvå
rd
Stoc
khol
m3
579
756
347
383
1 147
612
1179
17
625
Upp
sala
68
410
338
4056
210
2796
9Sö
rmla
nd50
512
234
4014
00
043
884
Öst
ergö
tland
62
831
153
106
152
110
611 3
21Jö
nköp
ing
701
115
4964
137
226
088
1 381
Kron
ober
g 19
911
241
6268
70
2451
4Ka
lmar
484
106
3725
861
070
809
Blek
inge
301
9516
2447
102
024
608
Skån
e2
006
570
149
318
546
01
339
3 92
9H
alla
nd2
....
....
....
....
1 079
V:a
Göt
alan
d3
322
701
247
307
610
900
353
5 63
0Vä
rmla
nd41
715
947
5579
014
101
872
Öre
bro
432
155
3846
883
073
836
Väst
man
land
486
9517
3610
548
092
879
Dal
arna
511
177
3970
9718
10
701 1
46G
ävle
borg
623
105
3943
144
147
1116
91 2
81Vä
ster
norr
land
469
141
3226
8376
3964
930
Jäm
tland
19
714
615
3747
028
9956
9Vä
ster
bott
en42
467
2952
9510
152
6288
0N
orrb
otte
n52
818
920
2913
949
6377
1 094
Sum
ma3
17 13
34
338
1 336
1 812
3 98
61 6
7921
92
733
33 2
37G
otla
nd78
6215
925
00
519
4Su
mm
a17
211
4 40
01 3
511 8
214
011
1 679
219
2 73
833
431
1. O
rgan
isat
ione
n av
hem
sjuk
vård
ski
ljer s
ig m
ycke
t mel
lan
land
stin
gen,
se
tabe
ll E
56oc
h E
57.
2. L
ands
tinge
t Hal
land
redo
visa
r end
ast p
rimär
vård
en to
talt.
3. I
Sum
ma
land
stin
g in
går e
tt b
eräk
nat v
ärde
för L
ands
tinge
t Hal
land
.4.
Inkl
usiv
e jo
ur.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 91
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
39N
etto
kost
nad
för p
rimär
vård
, exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
öpp
envå
rd, 2
009
(kr/
inv)
Huv
udm
anA
llmän
läka
r-Sj
uksk
öter
ske-
Möd
ra-
Barn
-Sj
uk-
Prim
ärvå
rds-
Slut
enÖ
vrig
PRIM
ÄRV
ÅRD
vård
4vå
rd4
häls
o-hä
lso-
gym
nast
ik o
ansl
uten
prim
är-
prim
är-
TOTA
LTvå
rdvå
rdA
rbet
ster
api
hem
sjuk
vård
1vå
rdvå
rd
Stoc
khol
m1 7
7237
417
219
056
830
35
392
3 77
6U
ppsa
la
2 06
131
011
412
116
963
081
2 92
0Sö
rmla
nd1 8
7745
312
614
952
00
016
03
286
Öst
ergö
tland
1 4
7172
812
524
835
525
014
33
094
Jönk
öpin
g2
086
343
147
191
408
673
026
24
110
Kron
ober
g 1 0
8861
322
334
037
237
013
22
805
Kalm
ar2
072
454
158
107
368
40
300
3 46
3Bl
ekin
ge1 9
7262
010
315
531
067
10
155
3 98
6Sk
åne
1 629
463
121
258
444
01
275
3 19
2H
alla
nd2
....
....
....
....
3 63
6V
:a G
ötal
and
2 11
744
615
719
538
957
022
53
587
Värm
land
1 526
582
172
201
289
051
370
3 19
1Ö
rebr
o 1 5
5055
513
516
431
712
026
32
996
Väst
man
land
1 934
378
6814
341
819
10
366
3 49
7D
alar
na1 8
4864
214
225
435
265
60
252
4 14
6G
ävle
borg
2 25
738
114
315
652
253
038
611
4 63
8Vä
ster
norr
land
1 930
581
131
107
342
313
161
263
3 82
8Jä
mtla
nd
1 552
1 152
120
292
372
022
478
34
494
Väst
erbo
tten
1 640
258
111
201
366
390
201
239
3 40
5N
orrb
otte
n2
120
759
8011
655
819
725
330
94
393
Sum
ma3
1 846
467
144
195
429
181
2429
43
580
Got
land
1 368
1 084
257
157
428
00
913
385
Sum
ma
1 843
471
145
195
429
180
2329
33
579
1. O
rgan
isat
ione
n av
hem
sjuk
vård
ski
ljer s
ig m
ycke
t mel
lan
land
stin
gen,
se
tabe
ll E
56oc
h E
57.
2. L
ands
tinge
t Hal
land
redo
visa
r end
ast p
rimär
vård
en to
talt.
3. I
Sum
ma
land
stin
g in
går e
tt b
eräk
nat v
ärde
för L
ands
tinge
t Hal
land
.4.
Inkl
usiv
e jo
ur.
92 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
40D
riftk
ostn
ader
spe
cial
iser
ad s
omat
isk
vård
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
exkl
läke
-fö
rlust
vid
kost
nade
rKO
STN
AD
ERer
sätt
ning
pers
onal
med
el in
omav
yttr
ing
och
exkl
läke
med
elfö
rmån
enav
skriv
ning
inom
förm
ånen
Stoc
khol
m4
139
2 27
210
307
451 5
521 2
7213
215
668
35 3
88U
ppsa
la
1 999
904
359
457
028
510
11 3
005
522
Sörm
land
551
253
549
723
113
181 4
433
065
Öst
ergö
tland
1 761
772
369
357
229
254
2 17
55
999
Jönk
öpin
g1 0
6344
453
11
251
780
1 650
4 01
8Kr
onob
erg
547
254
353
119
424
1382
22
206
Kalm
ar75
132
038
40
192
5819
1 016
2 74
0Bl
ekin
ge56
023
625
00
110
6012
846
2 07
4Sk
åne
5 36
62
447
899
41 3
9344
015
66
374
17 0
78H
alla
nd80
634
678
74
229
125
421 3
423
681
V:a
Göt
alan
d7
182
3 10
11 0
2211
1 360
1 147
285
4 93
519
040
Värm
land
960
418
531
024
280
2697
43
231
Öre
bro
1 092
464
261
224
071
241 6
503
804
Väst
man
land
1 179
508
429
726
213
154
593
3 16
3D
alar
na94
839
642
95
273
160
204
232
6 46
4G
ävle
borg
930
392
506
131
917
822
1 046
3 39
3Vä
ster
norr
land
919
366
439
228
911
622
1 155
3 30
8Jä
mtla
nd
430
188
271
091
458
427
1 460
Väst
erbo
tten
1 210
510
134
9039
113
30
1 548
4 01
5N
orrb
otte
n95
241
745
45
241
139
241 0
513
283
Sum
ma
33 3
4315
008
19 2
6419
29
001
4 84
51 0
3250
248
132
933
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 93
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
41D
riftin
täkt
er s
peci
alis
erad
som
atis
k vå
rd 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m16
784
472
473
192
10 5
2912
439
Upp
sala
72
1 702
420
8170
852
052
Sörm
land
4344
61
154
2217
1Ö
ster
götla
nd74
729
2210
118
3960
71 5
98Jö
nköp
ing
5510
614
149
810
033
3Kr
onob
erg
3510
46
119
016
181
Kalm
ar43
739
133
32
164
Blek
inge
3710
02
126
111
027
6Sk
åne
258
792
7810
249
01 7
423
130
Hal
land
3616
76
754
015
342
3V
:a G
ötal
and
275
794
4518
351
701 0
422
595
Värm
land
4834
75
419
3417
8Ö
rebr
o56
389
32
509
198
707
Väst
man
land
5859
91
5415
182
378
Dal
arna
5110
18
05
23
197
3 36
4G
ävle
borg
5110
230
044
072
299
Väst
erno
rrla
nd48
634
15
312
725
1Jä
mtla
nd
1938
22
231
185
Väst
erbo
tten
5277
914
221
449
01 0
47N
orrb
otte
n44
524
046
416
031
0Su
mm
a1 5
217
071
511
852
023
389
18 3
7929
979
94 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
42N
etto
kost
nad
för s
peci
alis
erad
som
atis
k vå
rd, e
xklu
sive
läke
med
el in
om lä
kem
edel
sför
mån
en, 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anSo
mat
isk
Som
atis
kSo
mat
isk
Som
atis
kSP
ECIA
LISE
RAD
mot
tagn
ings
-da
gsju
k-he
msj
uk-
slut
enSO
MAT
ISK
VÅRD
verk
sam
het
vård
vård
1vå
rdTO
TALT
Stoc
khol
m10
688
4553
911
677
22 9
49U
ppsa
la
1 573
7512
1 810
3 47
0Sö
rmla
nd2
1 149
00
1 745
2 89
4Ö
ster
götla
nd
1 163
176
226
2 83
64
401
Jönk
öpin
g89
455
80
2 23
33
685
Kron
ober
g69
787
201 2
222
025
Kalm
ar86
824
812
1 448
2 57
6Bl
ekin
ge
530
195
01 0
731 7
99Sk
åne
3 83
01 6
8064
8 37
413
948
Hal
land
1 130
251
201 8
573
258
V:a
Göt
alan
d4
961
995
010
490
16 4
46Vä
rmla
nd99
115
319
1 890
3 05
3Ö
rebr
o 1 0
0734
916
1 725
3 09
7Vä
stm
anla
nd88
931
367
1 516
2 78
5D
alar
na92
415
32
2 02
23
101
Gäv
lebo
rg1 0
5514
812
1 879
3 09
4Vä
ster
norr
land
553
217
02
288
3 05
7Jä
mtla
nd
424
908
853
1 375
Väst
erbo
tten
1 035
124
521 7
582
969
Nor
rbot
ten
1 038
165
01 7
702
973
Sum
ma
35 4
006
021
1 069
60 4
6510
2 95
5G
otla
nd24
819
046
373
0Su
mm
a35
648
6 04
01 0
6960
928
103
685
1. O
rgan
isat
ione
n av
hem
sjuk
vård
ski
ljer s
ig m
ycke
t mel
lan
land
stin
gen,
se
tabe
ll E
56oc
h E
57.
2. H
uvud
man
nen
har e
j kun
nat s
ärsk
ilja
uppg
ifter
för h
emsj
ukvå
rden
.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 95
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
43N
etto
kost
nad
för s
peci
alis
erad
som
atis
k vå
rd, e
xklu
sive
läke
med
el in
om lä
kem
edel
sför
mån
en, 2
009
(kr/
inv)
Huv
udm
anSo
mat
isk
Som
atis
kSo
mat
isk
Som
atis
kSP
ECIA
LISE
RAD
mot
tagn
ings
-da
gsju
k-he
msj
uk-
slut
enSO
MAT
ISK
VÅRD
verk
sam
het
vård
vård
1vå
rdTO
TALT
Stoc
khol
m5
293
2226
75
783
11 3
66U
ppsa
la
4 73
922
636
5 45
310
455
Sörm
land
24
269
00
6 48
610
755
Öst
ergö
tland
2
724
412
528
6 64
110
304
Jönk
öpin
g2
662
1 660
06
644
10 9
66Kr
onob
erg
3 80
447
510
96
670
11 0
57Ka
lmar
3 71
51 0
6151
6 19
811
026
Blek
inge
3
475
1 278
07
034
11 7
88Sk
åne
3 11
11 3
6552
6 80
211
330
Hal
land
3 80
784
667
6 25
610
976
V:a
Göt
alan
d3
161
634
06
684
10 4
78Vä
rmla
nd3
627
560
706
917
11 17
3Ö
rebr
o 3
610
1 253
596
184
11 10
6Vä
stm
anla
nd3
537
1 245
267
6 03
111
080
Dal
arna
3 34
255
57
7 31
311
217
Gäv
lebo
rg3
821
534
436
803
11 2
01Vä
ster
norr
land
2 27
489
10
9 41
412
579
Jäm
tland
3
349
707
666
733
10 8
56Vä
ster
bott
en4
002
481
203
6 79
811
483
Nor
rbot
ten
4 16
866
30
7 10
811
939
Sum
ma
3 81
364
911
56
513
11 0
90G
otla
nd4
336
332
08
091
12 7
59Su
mm
a3
816
647
114
6 52
311
100
1. O
rgan
isat
ione
n av
hem
sjuk
vård
ski
ljer s
ig m
ycke
t mel
lan
land
stin
gen,
se
tabe
ll E
56oc
h E
57.
2. H
uvud
man
nen
har e
j kun
nat s
ärsk
ilja
uppg
ifter
för h
emsj
ukvå
rden
.
96 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
44D
riftk
ostn
ader
spe
cial
iser
ad p
syki
atris
k vå
rd 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
exkl
läke
-fö
rlust
vid
kost
nade
rKO
STN
AD
ERer
sätt
ning
pers
onal
med
el in
omav
yttr
ing
och
exkl
läke
med
elfö
rmån
enav
skriv
ning
inom
förm
ånen
Stoc
khol
m2
026
1 033
929
091
334
214
605
9 04
0U
ppsa
la
290
130
640
2248
213
769
3Sö
rmla
nd30
113
435
024
285
156
683
Öst
ergö
tland
344
154
672
2137
216
479
0Jö
nköp
ing
267
115
850
720
014
664
0Kr
onob
erg
263
121
240
1132
313
759
1Ka
lmar
199
8816
08
251
6840
5Bl
ekin
ge14
865
260
528
160
333
Skån
e94
245
731
40
5411
23
414
2 29
7H
alla
nd21
810
155
012
405
8251
3V
:a G
ötal
and
1 483
642
104
024
022
249
804
3 54
4Vä
rmla
nd21
696
292
727
195
473
Öre
bro
268
120
402
929
313
360
3Vä
stm
anla
nd25
110
933
29
232
9852
7D
alar
na25
611
424
017
363
599
1 049
Gäv
lebo
rg18
080
720
630
176
445
Väst
erno
rrla
nd24
238
110
1033
122
255
8Jä
mtla
nd
101
4411
02
130
3320
6Vä
ster
bott
en29
612
836
617
200
103
606
Nor
rbot
ten
216
100
130
825
111
647
9Su
mm
a8
509
3 87
21 9
8715
581
1 161
104
8 24
824
476
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 97
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
45D
riftin
täkt
er s
peci
alis
erad
psy
kiat
risk
vård
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m53
7913
349
303
941
4 16
7U
ppsa
la
941
40
137
1286
Sörm
land
1015
54
23
846
228
Öst
ergö
tland
847
20
234
6114
6Jö
nköp
ing
711
20
92
234
Kron
ober
g5
188
20
131
4425
2Ka
lmar
511
40
80
028
Blek
inge
56
00
110
022
Skån
e25
2512
178
098
239
Hal
land
410
11
200
2056
V:a
Göt
alan
d47
108
84
768
187
438
Värm
land
63
10
62
220
Öre
bro
82
01
203
741
Väst
man
land
79
20
141
3871
Dal
arna
869
51
31
469
556
Gäv
lebo
rg4
41
011
04
25Vä
ster
norr
land
712
02
00
226
159
Jäm
tland
2
40
00
00
7Vä
ster
bott
en6
1224
09
60
56N
orrb
otte
n5
211
04
633
70Su
mm
a23
192
689
1337
180
4 99
16
702
98 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
46N
etto
kost
nad
för s
peci
alis
erad
psy
kiat
risk
vård
, exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, 200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPs
ykia
tris
kPs
ykia
tris
kPs
ykia
tris
kPs
ykia
tris
kSP
ECIA
LISE
RAD
mot
tagn
ings
-da
gsju
k-he
msj
uk-
slut
enPS
YKIA
TISK
VÅ
RDve
rksa
mhe
två
rdvå
rd1
vård
TOTA
LT
Stoc
khol
m2
529
570
2 28
64
872
Upp
sala
23
30
437
060
7Sö
rmla
nd2
235
00
220
455
Öst
ergö
tland
246
139
358
644
Jönk
öpin
g26
44
033
960
7Kr
onob
erg
226
130
100
339
Kalm
ar19
65
017
637
7Bl
ekin
ge
146
160
148
311
Skån
e88
176
01 1
012
058
Hal
land
220
110
226
457
V:a
Göt
alan
d1 5
320
01 5
753
106
Värm
land
261
013
179
453
Öre
bro
274
200
268
562
Väst
man
land
190
270
239
456
Dal
arna
290
00
204
494
Gäv
lebo
rg20
98
020
241
9Vä
ster
norr
land
197
03
200
400
Jäm
tland
98
01
101
200
Väst
erbo
tten
271
3721
221
549
Nor
rbot
ten
184
370
188
409
Sum
ma
8 68
031
280
8 70
117
773
Got
land
485
051
104
Sum
ma
8 72
831
780
8 75
217
877
1. O
rgan
isat
ione
n av
hem
sjuk
vård
ski
ljer s
ig m
ycke
t mel
lan
land
stin
gen,
se
tabe
ll E
56oc
h E
57.
2. H
uvud
man
nen
har e
j kun
nat s
ärsk
ilja
uppg
ifter
för h
emsj
ukvå
rden
.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 99
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
47N
etto
kost
nad
för s
peci
alis
erad
psy
kiat
risk
vård
, exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, 200
9 (k
r/in
v)
Huv
udm
anPs
ykia
tris
kPs
ykia
tris
kPs
ykia
tris
kPs
ykia
tris
kSP
ECIA
LISE
RAD
mot
tagn
ings
-da
gsju
k-he
msj
uk-
slut
enPS
YKIA
TISK
VÅ
RDve
rksa
mhe
två
rdvå
rd1
vård
TOTA
LT
Stoc
khol
m1 2
5228
01 1
322
413
Upp
sala
70
20
121 1
151 8
29Sö
rmla
nd2
873
00
818
1 691
Öst
ergö
tland
577
291
838
1 508
Jönk
öpin
g78
512
01 0
081 8
05Kr
onob
erg
1 233
700
545
1 849
Kalm
ar83
921
075
31 6
14Bl
ekin
ge95
710
80
970
2 03
5Sk
åne
715
610
895
1 671
Hal
land
741
370
761
1 540
V:a
Göt
alan
d97
60
01 0
031 9
79Vä
rmla
nd95
50
4865
51 6
58Ö
rebr
o98
470
096
12
015
Väst
man
land
756
107
095
11 8
14D
alar
na1 0
480
073
81 7
86G
ävle
borg
757
300
731
1 518
Väst
erno
rrla
nd81
10
1282
21 6
45Jä
mtla
nd
771
05
800
1 576
Väst
erbo
tten
1 047
143
7985
42
124
Nor
rbot
ten
739
149
075
51 6
42Su
mm
a93
534
993
71 9
15G
otla
nd83
191
089
11 8
12Su
mm
a93
434
993
71 9
14
1. O
rgan
isat
ione
n av
hem
sjuk
vård
ski
ljer s
ig m
ycke
t mel
lan
land
stin
gen,
se
tabe
ll E
56oc
h E
57.
2. H
uvud
man
nen
har e
j kun
nat s
ärsk
ilja
uppg
ifter
för h
emsj
ukvå
rden
.
100 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
48D
riftk
ostn
ader
tand
vård
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
exkl
läke
-fö
rlust
vid
kost
nade
rKO
STN
AD
ERer
sätt
ning
pers
onal
med
el in
omav
yttr
ing
och
exkl
läke
med
elfö
rmån
enav
skriv
ning
inom
förm
ånen
Stoc
khol
m5
377
60
38
049
844
Upp
sala
18
186
150
3349
772
443
Sörm
land
133
6417
024
344
3931
5Ö
ster
götla
nd17
678
470
1221
890
431
Jönk
öpin
g18
780
120
3130
017
351
4Kr
onob
erg
6330
210
1017
378
223
Kalm
ar11
349
110
2136
815
639
4Bl
ekin
ge82
3612
013
245
3720
8Sk
åne
420
208
212
068
9821
576
1 601
Hal
land
112
5234
025
235
8333
5V
:a G
ötal
and
855
444
680
133
294
3525
32
082
Värm
land
161
7214
025
235
8138
1Ö
rebr
o13
858
110
2226
524
850
9Vä
stm
anla
nd32
1411
30
412
253
230
Dal
arna
136
6119
024
140
301
554
Gäv
lebo
rg0
014
30
01
05
148
Väst
erno
rrla
nd11
764
190
2132
474
331
Jäm
tland
52
258
07
132
2713
4Vä
ster
bott
en15
165
150
2422
062
339
Nor
rbot
ten
155
713
05
398
170
451
Sum
ma
3 26
91 5
591 5
710
505
814
122
2 62
610
466
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 101
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
49D
riftin
täkt
er ta
ndvå
rd 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m9
10
045
124
80U
ppsa
la
144
700
23
122
242
Sörm
land
129
330
13
35
174
Öst
ergö
tland
131
620
14
121
221
Jönk
öpin
g16
087
02
21
4129
4Kr
onob
erg
4920
00
20
4311
4Ka
lmar
9740
01
20
128
268
Blek
inge
6228
11
20
499
Skån
e41
713
510
35
043
21 0
02H
alla
nd93
360
13
031
164
V:a
Göt
alan
d68
826
213
897
751
1 126
Värm
land
137
424
21
325
214
Öre
bro
111
640
014
116
235
3Vä
stm
anla
nd22
80
09
244
85D
alar
na11
447
01
01
215
378
Gäv
lebo
rg0
00
09
00
9Vä
ster
norr
land
9939
01
21
3818
0Jä
mtla
nd
4317
00
01
768
Väst
erbo
tten
115
614
03
10
184
Nor
rbot
ten
139
340
22
111
829
6Su
mm
a2
758
1 087
3328
208
241 4
135
551
102 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
50N
etto
kost
nad
för t
andv
ård,
exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, 200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anEx
klus
ive
mom
skos
tnad
Mom
skos
tnad
TAN
D-
Allm
än-
Land
stin
gets
Allm
änta
nd-
Spec
ialis
t-TA
ND
-A
llmän
-La
ndst
inge
tsA
llmän
tand
-Sp
ecia
list-
VÅRD
tand
vård
tand
vård
s-vå
rd b
arn
ota
nd-
VÅRD
tand
vård
tand
vård
s-vå
rd b
arn
ota
nd-
TOTA
LTvu
xna
stöd
1un
gdom
arvå
rdTO
TALT
vuxn
ast
öd1
ungd
omar
vård
Stoc
khol
m76
40
202
387
175
450
1223
10U
ppsa
la
201
033
9375
53
00
2Sö
rmla
nd14
19
2168
4310
41
32
Öst
ergö
tland
210
435
9575
188
05
5Jö
nköp
ing
219
223
107
8816
80
35
Kron
ober
g10
96
1451
382
10
00
Kalm
ar12
68
2054
449
50
22
Blek
inge
109
215
5339
11
00
0Sk
åne
599
-711
527
921
220
121
52
Hal
land
171
-826
9063
21
01
0V
:a G
ötal
and
956
5011
747
331
676
237
2818
Värm
land
167
3921
6443
71
13
2Ö
rebr
o15
5-1
2084
5311
40
42
Väst
man
land
145
021
5371
31
01
1D
alar
na17
613
2695
420
00
00
Gäv
lebo
rg14
00
2272
460
00
00
Väst
erno
rrla
nd15
027
2061
437
60
01
Jäm
tland
66
109
2918
32
01
1Vä
ster
bott
en15
518
2366
489
10
53
Nor
rbot
ten
155
2429
6735
166
22
6Su
mm
a4
915
197
812
2 34
11 5
6526
087
2486
62G
otla
nd33
05
1216
00
00
0Su
mm
a4
947
197
817
2 35
31 5
8126
087
2486
62
1. Ta
ndvå
rd fö
r pat
ient
er m
ed s
ärsk
ilda
beho
v.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 103
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
51N
etto
kost
nad
för t
andv
ård,
exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, 200
9 (k
r/in
v)
Huv
udm
anEx
klus
ive
mom
skos
tnad
TAN
D-
Allm
än-
Land
stin
gets
Allm
änta
nd-
Spec
ialis
t-VÅ
RDta
ndvå
rdta
ndvå
rds-
vård
bar
n o
tand
-TO
TALT
vuxn
a1st
öd1,
2un
gdom
ar3
vård
Stoc
khol
m37
80
132
788
87U
ppsa
la
606
013
11 1
7322
6Sö
rmla
nd52
444
102
1 065
160
Öst
ergö
tland
492
1210
895
117
7Jö
nköp
ing
653
990
1 299
261
Kron
ober
g59
343
100
1 186
206
Kalm
ar53
944
110
1 047
188
Blek
inge
715
2012
61 5
4725
6Sk
åne
487
-712
197
717
2H
alla
nd57
6-3
611
61 2
3621
2V
:a G
ötal
and
609
4297
1 289
201
Värm
land
611
183
991 0
6015
7Ö
rebr
o55
7-7
941 2
9218
9Vä
stm
anla
nd57
70
109
908
282
Dal
arna
637
6212
31 5
1915
0G
ävle
borg
506
010
21 1
6916
6Vä
ster
norr
land
619
142
104
1 119
177
Jäm
tland
51
810
295
1 014
138
Väst
erbo
tten
599
9211
61 1
0918
5N
orrb
otte
n62
212
414
91 2
2414
1Su
mm
a52
928
114
1 076
169
Got
land
573
011
294
427
5Su
mm
a53
028
114
1 075
169
1. In
våna
re 2
0år
och
äld
re.
2. T
andv
ård
för p
atie
nter
med
sär
skild
a be
hov.
3. In
våna
re 0
–19
år.
104 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
52D
riftk
ostn
ader
övr
ig h
älso
- och
sju
kvår
d 20
09 (m
nkr)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
exkl
läke
-fö
rlust
vid
kost
nade
rKO
STN
AD
ERer
sätt
ning
pers
onal
med
el in
omav
yttr
ing
och
exkl
läke
med
elfö
rmån
enav
skriv
ning
inom
förm
ånen
Stoc
khol
m55
529
379
711
856
21 1
0720
2 54
96
001
Upp
sala
24
112
342
1015
318
311
977
2Sö
rmla
nd15
371
21
9511
535
9056
2Ö
ster
götla
nd17
476
180
183
261
427
31 0
53Jö
nköp
ing
152
7237
2087
159
813
266
6Kr
onob
erg
7241
58
2776
1644
289
Kalm
ar88
798
565
131
2944
449
Blek
inge
6228
411
379
022
237
4Sk
åne
458
221
169
103
518
576
2861
82
690
Hal
land
118
5621
484
131
817
359
5V
:a G
ötal
and
992
439
6083
330
505
151 3
553
780
Värm
land
9546
544
9816
015
4951
2Ö
rebr
o26
298
1039
104
125
617
682
1Vä
stm
anla
nd14
878
541
4112
732
137
618
Dal
arna
147
6758
2142
973
1 220
1 656
Gäv
lebo
rg13
057
919
100
119
775
517
Väst
erno
rrla
nd11
161
19
102
119
617
458
2Jä
mtla
nd
8839
33
3211
817
4034
0Vä
ster
bott
en25
011
00
1071
346
4590
921
Nor
rbot
ten
163
128
68
4021
535
121
716
Sum
ma
4 45
92
185
1 291
597
2 77
34
679
339
7 59
023
914
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 105
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
53D
riftin
täkt
er ö
vrig
häl
so- o
ch s
jukv
ård
2009
(mnk
r)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m45
4258
253
626
2 13
52
844
Upp
sala
1
1140
125
516
933
3Sö
rmla
nd8
7754
314
380
239
Öst
ergö
tland
60
60
209
414
239
Jönk
öpin
g4
1129
1749
159
171
Kron
ober
g0
92
06
24
23Ka
lmar
1012
393
90
1386
Blek
inge
15
21
200
433
Skån
e4
3415
413
513
-471
31 4
26H
alla
nd2
74
1711
013
017
1V
:a G
ötal
and
1811
125
42
509
2423
21 1
49Vä
rmla
nd10
014
239
66
68Ö
rebr
o3
5715
1949
5958
259
Väst
man
land
42
727
135
7813
6D
alar
na2
217
237
91 0
791 1
58G
ävle
borg
51
50
480
059
Väst
erno
rrla
nd2
113
417
010
814
5Jä
mtla
nd
426
024
105
473
Väst
erbo
tten
124
4925
315
50
410
Nor
rbot
ten
197
1613
200
8516
0Su
mm
a15
943
776
819
52
649
162
4 81
09
180
106 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
54N
etto
kost
nad
för ö
vrig
häl
so- o
ch s
jukv
ård,
exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, sa
mt p
oliti
sk v
erks
amhe
t avs
eend
e hä
lso-
och
sju
kvår
d 20
09 (m
nkr)
Huv
udm
anA
mbu
lans
-Sj
uk-
Han
dika
pp-/
Soci
alFo
lk-
FoU
Övr
igt1
ÖV
RIG
PO
LITI
SKoc
h sj
uk-
reso
rhj
älpm
edel
s-ve
rk-
häls
o-av
seen
deH
ÄLS
O- O
CHV
ERKS
AM
HET
tran
spor
ter
verk
sam
het
sam
het
fråg
orhä
lso-
och
SJU
KVÅ
RDAV
SEEN
DE
HÄ
LSO
-sj
ukvå
rdTO
TALT
OCH
SJU
KVÅ
RD
Stoc
khol
m50
819
51 0
1042
836
980
03
157
286
Upp
sala
13
465
850
310
124
439
37Sö
rmla
nd84
4787
25
1979
323
38Ö
ster
götla
nd13
268
263
3515
217
8581
355
Jönk
öpin
g12
670
136
131
312
849
541
Kron
ober
g89
3762
511
1251
267
37Ka
lmar
126
5170
517
787
363
36Bl
ekin
ge
6017
743
514
168
342
29Sk
åne
348
131
424
081
205
731 2
6411
4H
alla
nd13
663
138
018
2049
424
33V
:a G
ötal
and
658
269
709
017
151
830
72
631
164
Värm
land
143
7694
019
1894
444
35Ö
rebr
o10
571
171
720
7711
156
245
Väst
man
land
114
6514
50
1917
122
482
37D
alar
na15
710
317
20
313
5149
836
Gäv
lebo
rg19
556
117
021
1950
459
41Vä
ster
norr
land
142
6520
90
73
1243
730
Jäm
tland
10
451
544
717
2926
718
Väst
erbo
tten
111
103
158
2138
3247
511
51N
orrb
otte
n19
593
107
1516
1411
655
648
Sum
ma
3 66
81 6
984
285
526
571
2 20
41 7
8214
735
1 210
Got
land
3918
490
00
611
210
Sum
ma
3 70
71 7
164
334
526
571
2 20
41 7
8714
847
1220
1. H
är ry
ms
omst
rukt
urer
ings
kost
nade
r för
Sör
mla
nd, K
alm
ar, B
leki
nge,
Vär
mla
nd o
ch N
orrb
otte
n. S
e vi
dare
tabe
ll E
1.2.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 107
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
55N
etto
kost
nad
för ö
vrig
häl
so- o
ch s
jukv
ård,
exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, sa
mt p
oliti
sk v
erks
amhe
t avs
eend
e hä
lso-
och
sju
kvår
d 20
09 (k
r/in
v)
Huv
udm
anA
mbu
lans
-Sj
uk-
Han
dika
pp-/
Soci
alFo
lk-
FoU
Övr
igt1
ÖV
RIG
HÄ
LSO
-PO
LITI
SKoc
h sj
uk-
reso
rhj
älpm
edel
s-ve
rk-
häls
o-av
seen
deO
CHV
ERKS
AM
HET
tran
spor
ter
verk
sam
het
sam
het
fråg
orhä
lso-
och
SJU
KVÅ
RDAV
SEEN
DE
HÄ
LSO
-sj
ukvå
rdTO
TALT
OCH
SJU
KVÅ
RD
Stoc
khol
m25
197
500
212
1848
50
1 564
141
Upp
sala
40
419
625
60
930
374
1 323
111
Sörm
land
312
175
323
719
7129
41 2
0114
1Ö
ster
götla
nd30
815
961
581
3450
819
81 9
0412
9Jö
nköp
ing
376
210
404
492
938
01 4
7312
2Kr
onob
erg
484
200
339
2862
6727
61 4
5520
2Ka
lmar
539
218
300
2173
3037
21 5
5415
4Bl
ekin
ge
393
113
488
2235
911 1
002
242
187
Skån
e28
310
734
50
6616
760
1 027
93H
alla
nd45
821
246
50
6167
165
1 428
111
V:a
Göt
alan
d42
017
245
20
109
330
195
1 677
105
Värm
land
523
278
344
070
6634
41 6
2512
8Ö
rebr
o37
725
661
323
7327
539
92
016
160
Väst
man
land
454
259
577
076
6848
51 9
1814
7D
alar
na56
937
162
10
1145
184
1 801
130
Gäv
lebo
rg70
620
342
51
7668
181
1 660
149
Väst
erno
rrla
nd58
226
885
90
2710
501 7
9712
3Jä
mtla
nd
824
406
427
3554
135
227
2 10
914
4Vä
ster
bott
en43
139
861
380
148
125
181
1 976
195
Nor
rbot
ten
783
373
430
6064
5646
62
233
193
Sum
ma
395
183
462
5762
237
192
1 587
130
Got
land
687
318
857
00
096
1 958
175
Sum
ma
397
184
464
5661
236
191
1 589
131
1. H
är ry
ms
omst
rukt
urer
ings
kost
nade
r för
Sto
ckho
lm, S
örm
land
, Kal
mar
, Öre
bro,
Dal
arna
och
Got
land
. Se
vida
re ta
bell
E 1.2
.
108 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
56N
etto
kost
nad
hem
sjuk
vård
, exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, 200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anIn
omIn
om
Inom
HEM
SJU
K-pr
imär
-sp
ecia
liser
ad
spec
ialis
erad
VÅRD
,vå
rdso
mat
isk
vård
psyk
iatr
isk
vård
TOTA
LT
Stoc
khol
m61
253
90
1 150
Upp
sala
121
124
37Sö
rmla
nd1,
20
00
0Ö
ster
götla
nd11
226
3927
5Jö
nköp
ing
226
00
226
Kron
ober
g17
200
27Ka
lmar
112
013
Blek
inge
102
00
102
Skån
e10
640
64H
alla
nd1,
3..
200
..V
:a G
ötal
and
190
00
90Vä
rmla
nd1
019
1332
Öre
bro
13
160
20Vä
stm
anla
nd48
670
115
Dal
arna
181
20
183
Gäv
lebo
rg14
712
015
8Vä
ster
norr
land
176
03
79Jä
mtla
nd1
08
19
Väst
erbo
tten
101
5221
174
Nor
rbot
ten
249
00
49Su
mm
a41 6
791 0
6980
2 82
8G
otla
nd0
00
0Su
mm
a1 6
791 0
6980
2 82
8
1. La
ndst
inge
t har
öve
rläm
nat a
nsva
r (he
lt el
ler d
elvi
s) fö
r hem
sjuk
vård
i or
dinä
rt b
oend
e (u
tom
läka
rinsa
tser
) till
kom
mun
erna
.2.
Huv
udm
anne
n ha
r int
e ku
nnat
redo
visa
någ
ra u
ppgi
fter f
ör h
emsj
ukvå
rden
.3.
Lan
dstin
get H
alla
nd re
dovi
sar e
ndas
t prim
ärvå
rden
tota
lt.4.
I Su
mm
a la
ndst
ing
ingå
r ett
ber
äkna
t vär
de fö
r Lan
dstin
get H
alla
nd.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 109
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
57N
etto
kost
nad
hem
sjuk
vård
, exk
lusi
ve lä
kem
edel
inom
läke
med
elsf
örm
ånen
, 200
9 (k
r/in
v)
Huv
udm
anIn
omIn
om
Inom
HEM
SJU
K-pr
imär
-sp
ecia
liser
ad
spec
ialis
erad
VÅRD
,vå
rdso
mat
isk
vård
psyk
iatr
isk
vård
TOTA
LT
Stoc
khol
m30
326
70
570
Upp
sala
163
3612
111
Sörm
land
1, 2
00
00
Öst
ergö
tland
2552
891
644
Jönk
öpin
g67
30
067
3Kr
onob
erg1
3710
90
146
Kalm
ar4
510
56Bl
ekin
ge67
10
067
1Sk
åne1
052
052
Hal
land
1, 3
..67
0..
V:a
Göt
alan
d1
570
057
Värm
land
10
7048
117
Öre
bro
112
590
71Vä
stm
anla
nd19
126
70
458
Dal
arna
656
70
663
Gäv
lebo
rg53
043
057
3Vä
ster
norr
land
131
30
1232
5Jä
mtla
nd1
066
572
Väst
erbo
tten
390
203
7967
2N
orrb
otte
n2
197
00
197
Sum
ma4
181
115
930
5G
otla
nd0
00
0Su
mm
a18
011
49
303
1. La
ndst
inge
t har
öve
rläm
nat a
nsva
r (he
lt el
ler d
elvi
s) fö
r hem
sjuk
vård
i or
dinä
rt b
oend
e (u
tom
läka
rinsa
tser
) till
kom
mun
erna
.2.
Huv
udm
anne
n ha
r int
e ku
nnat
redo
visa
någ
ra u
ppgi
fter f
ör h
emsj
ukvå
rden
.3.
Lan
dstin
get H
alla
nd re
dovi
sar e
ndas
t prim
ärvå
rden
tota
lt.4.
I Su
mm
a la
ndst
ing
ingå
r ett
ber
äkna
t vär
de fö
r Lan
dstin
get H
alla
nd.
110 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
58D
riftk
ostn
ader
regi
onal
utv
eckl
ing
2009
(mnk
r)1
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
förlu
st v
idko
stna
der
KOST
NA
DER
ersä
ttni
ngpe
rson
alav
yttr
ing
och
avsk
rivni
ng
Stoc
khol
m96
5086
46
681
1613
06
637
907
Upp
sala
22
104
278
38
019
344
Sörm
land
7334
918
114
425
2137
9Ö
ster
götla
nd65
312
381
1322
360
577
Jönk
öpin
g88
3928
198
1938
544
461
Kron
ober
g16
84
129
35
07
172
Kalm
ar46
195
193
1013
428
318
Blek
inge
126
510
72
50
1114
8Sk
åne
145
752
441
744
1638
070
723
943
Hal
land
10
116
900
10
020
8V
:a G
ötal
and
363
171
272
349
8117
611
169
3 34
7Vä
rmla
nd0
00
269
00
011
280
Öre
bro
3214
024
87
140
1633
1Vä
stm
anla
nd28
135
130
517
019
217
Dal
arna
6629
025
016
174
310
691
Gäv
lebo
rg45
193
171
724
148
318
Väst
erno
rrla
nd67
3812
155
1831
236
358
Jäm
tland
59
2615
110
626
277
320
Väst
erbo
tten
3113
419
54
130
1927
8N
orrb
otte
n76
351
147
1039
235
345
Sum
ma
1 330
630
3 54
513
006
250
1 001
115
1 065
20 9
43
1. Ko
stna
den
för t
rafik
och
infra
stru
ktur
kan
redo
visa
s so
m o
lika
kost
nads
slag
, se
vida
re ta
bell
E 68
.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 111
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
59D
riftin
täkt
er re
gion
al u
tvec
klin
g 20
09 (m
nkr)
1
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m12
454
274
156
1124
2U
ppsa
la
00
61
322
243
Sörm
land
448
1210
554
113
4Ö
ster
götla
nd0
122
105
151
3118
5Jö
nköp
ing
084
2111
560
918
1Kr
onob
erg
09
50
90
225
Kalm
ar0
314
252
01
72Bl
ekin
ge0
12
115
01
20Sk
åne
01 9
8614
024
10
202
260
Hal
land
00
00
00
00
V:a
Göt
alan
d0
167
5635
199
4926
532
Värm
land
00
00
00
00
Öre
bro
31
02
390
-144
Väst
man
land
02
13
272
641
Dal
arna
056
141
552
288
416
Gäv
lebo
rg0
812
152
05
78Vä
ster
norr
land
063
88
375
512
5Jä
mtla
nd
335
35
6010
1413
1Vä
ster
bott
en0
22
032
20
38N
orrb
otte
n0
6710
629
910
131
Sum
ma
134
2 70
821
795
1 020
9243
14
698
1. In
täkt
en fö
r tra
fik o
ch in
frast
rukt
ur k
an re
dovi
sas
som
olik
a in
täkt
ssla
g, s
e vi
dare
tabe
ll E
69.
112 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
60N
etto
kost
nad
för r
egio
nal u
tvec
klin
g 20
09 (m
nkr)
Huv
udm
anU
tbild
ning
Kultu
rTr
afik
Allm
änPo
litis
kRE
GIO
NA
Loc
hre
gion
alve
rksa
mhe
tU
TVEC
KLIN
Gin
fra-
utve
cklin
gav
seen
deTO
TALT
stru
ktur
regi
onal
utve
cklin
g
Stoc
khol
m17
371
7 00
323
836
7 66
5U
ppsa
la
1862
196
205
301
Sörm
land
2251
133
372
245
Öst
ergö
tland
90
257
126
039
2Jö
nköp
ing
3384
126
342
280
Kron
ober
g14
5465
141
148
Kalm
ar50
5113
310
224
6Bl
ekin
ge18
3762
56
128
Skån
e37
394
1 078
152
211 6
83H
alla
nd31
5989
272
208
V:a
Göt
alan
d20
882
91 2
7448
618
2 81
5Vä
rmla
nd39
6711
259
328
0Ö
rebr
o56
5212
254
328
6Vä
stm
anla
nd20
5682
135
176
Dal
arna
3889
125
222
275
Gäv
lebo
rg41
6611
714
324
0Vä
ster
norr
land
3382
7536
723
3Jä
mtla
nd
3151
6637
419
0Vä
ster
bott
en32
9283
302
240
Nor
rbot
ten
1591
5841
921
4Su
mm
a76
22
638
11 2
561 4
5613
216
244
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 113
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
61N
etto
kost
nad
för r
egio
nal u
tvec
klin
g 20
09 (k
r/in
v)
Huv
udm
anU
tbild
ning
Kultu
rTr
afik
Allm
änPo
litis
kRE
GIO
NA
Loc
hre
gion
alve
rksa
mhe
tU
TVEC
KLIN
Gin
fra-
utve
cklin
gav
seen
deTO
TALT
stru
ktur
regi
onal
utve
cklin
g
Stoc
khol
m8
184
3 46
811
818
3 79
6U
ppsa
la
5418
759
160
1590
7Sö
rmla
nd82
190
494
138
791
1Ö
ster
götla
nd20
160
129
50
917
Jönk
öpin
g99
249
375
102
783
4Kr
onob
erg
7429
535
776
380
6Ka
lmar
214
218
569
439
1 053
Blek
inge
120
242
406
3339
839
Skån
e30
320
876
124
171 3
67H
alla
nd10
519
930
091
770
2V
:a G
ötal
and
133
528
811
310
111 7
94Vä
rmla
nd14
324
541
021
611
1 025
Öre
bro
202
185
436
192
111 0
26Vä
stm
anla
nd80
223
326
5220
700
Dal
arna
136
321
451
806
994
Gäv
lebo
rg14
723
942
550
1087
0Vä
ster
norr
land
135
337
309
148
2995
7Jä
mtla
nd
248
405
524
294
301 5
00Vä
ster
bott
en12
535
732
311
67
927
Nor
rbot
ten
6036
523
316
536
859
Sum
ma
8228
41 2
1215
714
1 750
114 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
62N
etto
kost
nad
för u
tbild
ning
och
kul
tur 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anFo
lkhö
gsko
le-
Hög
skol
e-G
ymna
sie-
Övr
igU
TBIL
DN
ING
Teat
er-
Mus
ei-
Övr
igKU
LTU
Rve
rksa
mhe
tve
rksa
mhe
tve
rksa
mhe
tut
bild
ning
s-TO
TALT
och
mus
ik-
verk
sam
het
kultu
r-TO
TALT
verk
sam
het
verk
sam
het
verk
sam
het
Stoc
khol
m0
151
117
149
621
637
1U
ppsa
la
180
00
1810
1933
62Sö
rmla
nd22
00
022
1317
2151
Öst
ergö
tland
110
-30
90
00
0Jö
nköp
ing
294
10
3337
1036
84Kr
onob
erg
100
04
1415
731
54Ka
lmar
491
00
5014
1126
51Bl
ekin
ge18
00
018
20
3537
Skån
e37
00
037
201
4714
739
4H
alla
nd19
10
1131
1012
3759
V:a
Göt
alan
d90
011
80
208
385
147
297
829
Värm
land
390
00
3920
1136
67Ö
rebr
o39
00
1756
1815
1852
Väst
man
land
200
00
2015
1427
56D
alar
na33
05
038
3028
3189
Gäv
lebo
rg39
00
241
2517
2466
Väst
erno
rrla
nd29
04
033
3620
2582
Jäm
tland
24
06
131
1117
2351
Väst
erbo
tten
220
010
3232
1644
92N
orrb
otte
n5
010
015
2920
4291
Sum
ma
554
2114
145
762
1 052
436
1 149
2 63
8
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 115
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
63N
etto
kost
nad
för u
tbild
ning
och
kul
tur 2
009
(kr/
inv)
Huv
udm
anFo
lkhö
gsko
le-
Hög
skol
e-G
ymna
sie-
Övr
igU
TBIL
DN
ING
Teat
er-
Mus
ei-
Övr
igKU
LTU
Rve
rksa
mhe
tve
rksa
mhe
tve
rksa
mhe
tut
bild
ning
s-TO
TALT
och
mus
ik-
verk
sam
het
kultu
r-TO
TALT
verk
sam
het
verk
sam
het
verk
sam
het
Stoc
khol
m0
70
08
743
107
184
Upp
sala
54
00
054
3057
9918
7Sö
rmla
nd82
00
082
4863
7819
0Ö
ster
götla
nd26
0-6
020
00
11
Jönk
öpin
g85
132
099
111
3010
924
9Kr
onob
erg
550
020
7484
4017
129
5Ka
lmar
210
40
021
460
4711
121
8Bl
ekin
ge12
00
00
120
150
227
242
Skån
e30
00
030
163
3811
932
0H
alla
nd65
30
3710
534
4012
519
9V
:a G
ötal
and
580
750
133
245
9418
952
8Vä
rmla
nd14
30
00
143
7340
132
245
Öre
bro
140
00
6220
265
5565
185
Väst
man
land
800
00
8060
5610
722
3D
alar
na11
90
170
136
108
100
113
321
Gäv
lebo
rg14
00
07
147
8962
8723
9Vä
ster
norr
land
120
015
013
515
083
104
337
Jäm
tland
19
10
515
248
8913
717
940
5Vä
ster
bott
en86
00
3912
512
463
170
357
Nor
rbot
ten
200
400
6011
680
169
365
Sum
ma
602
155
8211
347
124
284
116 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
64D
riftk
ostn
ader
utb
ildni
ng 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
förlu
st v
idko
stna
der
KOST
NA
DER
ersä
ttni
ngpe
rson
alav
yttr
ing
och
avsk
rivni
ng
Stoc
khol
m25
120
1512
71
1183
Upp
sala
14
73
13
30
1243
Sörm
land
4520
50
1018
315
116
Öst
ergö
tland
6530
22
1320
345
180
Jönk
öpin
g55
2423
417
185
3217
9Kr
onob
erg
147
40
35
04
38Ka
lmar
4519
50
1012
427
122
Blek
inge
105
50
21
09
32Sk
åne
00
039
00
01
39H
alla
nd0
031
00
10
032
V:a
Göt
alan
d19
383
2621
5569
765
519
Värm
land
00
039
00
00
39Ö
rebr
o30
140
246
90
1295
Väst
man
land
95
50
32
012
36D
alar
na59
260
715
153
5918
5G
ävle
borg
3314
30
510
134
99Vä
ster
norr
land
4824
120
1722
121
145
Jäm
tland
30
146
04
51
3393
Väst
erbo
tten
177
48
33
017
59N
orrb
otte
n37
151
57
101
1692
Sum
ma
729
325
134
166
184
231
3242
42
225
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 117
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
65D
riftin
täkt
er u
tbild
ning
200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m0
526
41
30
67U
ppsa
la
00
61
151
225
Sörm
land
144
99
291
194
Öst
ergö
tland
012
210
515
118
171
Jönk
öpin
g0
8117
1031
07
145
Kron
ober
g0
95
08
02
24Ka
lmar
03
142
520
172
Blek
inge
01
11
90
114
Skån
e0
00
02
00
2H
alla
nd0
00
00
00
0V
:a G
ötal
and
013
352
1989
711
311
Värm
land
00
00
00
00
Öre
bro
31
02
330
039
Väst
man
land
01
12
80
416
Dal
arna
056
141
382
3614
6G
ävle
borg
04
121
380
458
Väst
erno
rrla
nd0
638
831
13
113
Jäm
tland
3
342
318
02
62Vä
ster
bott
en0
22
020
20
27N
orrb
otte
n0
616
52
03
77Su
mm
a7
667
164
7443
918
941 4
62
118 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
66D
riftk
ostn
ader
kul
tur 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
förlu
st v
idko
stna
der
KOST
NA
DER
ersä
ttni
ngpe
rson
alav
yttr
ing
och
avsk
rivni
ng
Stoc
khol
m21
107
327
116
13
387
Upp
sala
7
31
630
50
180
Sörm
land
2413
416
320
14
85Ö
ster
götla
nd0
00
00
00
00
Jönk
öpin
g32
145
402
140
1211
9Kr
onob
erg
10
051
00
02
54Ka
lmar
00
051
00
00
51Bl
ekin
ge2
10
330
40
242
Skån
e16
80
505
113
09
553
Hal
land
00
590
00
00
59V
:a G
ötal
and
136
691
660
2568
348
1 011
Värm
land
00
067
00
00
67Ö
rebr
o0
00
531
10
257
Väst
man
land
146
042
211
04
79D
alar
na6
30
911
20
9019
3G
ävle
borg
94
048
212
06
81Vä
ster
norr
land
63
059
04
012
85Jä
mtla
nd
146
937
111
015
92Vä
ster
bott
en8
40
791
80
210
1N
orrb
otte
n33
170
533
231
1214
2Su
mm
a33
016
186
2 27
444
211
822
43
339
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 119
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
67D
riftin
täkt
er k
ultu
r 200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m0
20
010
21
15U
ppsa
la
00
00
171
018
Sörm
land
34
00
252
034
Öst
ergö
tland
00
00
00
00
Jönk
öpin
g0
34
025
02
36Kr
onob
erg
00
00
00
00
Kalm
ar0
00
00
00
0Bl
ekin
ge0
00
05
00
5Sk
åne
01
40
154
00
159
Hal
land
00
00
00
00
V:a
Göt
alan
d0
344
1610
413
1218
2Vä
rmla
nd0
00
00
00
0Ö
rebr
o0
00
06
0-1
5Vä
stm
anla
nd0
10
119
11
23D
alar
na0
00
017
087
105
Gäv
lebo
rg0
41
010
00
15Vä
ster
norr
land
00
00
31
03
Jäm
tland
0
00
226
94
41Vä
ster
bott
en0
00
09
00
9N
orrb
otte
n0
64
125
87
51Su
mm
a3
5517
2045
537
113
701
120 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
68N
etto
kost
nad
för t
rafik
, inf
rast
rukt
ur, a
llmän
regi
onal
utv
eckl
ing
sam
t pol
itisk
ver
ksam
het
avse
ende
regi
onal
utv
eckl
ing
2009
(mnk
r)
Huv
udm
anTr
afik
TRA
FIK
När
ings
livIn
terr
egio
nal
Loka
lFo
UÖ
vrig
ALL
MÄ
NPO
LITI
SKO
CHoc
hoc
hut
veck
ling
avse
ende
allm
änRE
GIO
NA
LV
ERKS
AM
HET
INFR
A-
turis
min
tern
atio
nell
regi
onal
regi
onal
UTV
ECKL
ING
AVSE
END
EST
RUKT
UR
sam
verk
anut
veck
ling
utve
cklin
gTO
TALT
REG
ION
AL
TOTA
LTU
TVEC
KLIN
G
Stoc
khol
m1
7 00
07
003
220
099
117
238
36U
ppsa
la
196
196
191
00
020
5Sö
rmla
nd13
313
33
029
05
372
Öst
ergö
tland
257
257
00
00
126
126
0Jö
nköp
ing
126
126
271
00
634
2Kr
onob
erg
6565
140
00
014
1Ka
lmar
133
133
60
30
110
2Bl
ekin
ge62
621
00
04
56
Skån
e1 0
781 0
7814
20
213
415
221
Hal
land
8989
81
03
1527
2V
:a G
ötal
and
1 230
1 274
00
089
397
486
18Vä
rmla
nd10
911
26
10
052
593
Öre
bro
120
122
20
07
4554
3Vä
stm
anla
nd82
8213
00
00
135
Dal
arna
125
125
20
02
1822
2G
ävle
borg
117
117
51
00
814
3Vä
ster
norr
land
7575
160
07
1336
7Jä
mtla
nd
6666
82
174
637
4Vä
ster
bott
en83
830
00
030
302
Nor
rbot
ten
5858
381
00
241
9Su
mm
a11
205
11 2
5620
410
4921
397
91 4
5613
2
1. I S
tock
holm
s lä
ns la
ndst
ings
net
toko
stna
der f
ör tr
afik
ingå
r 863
mnk
r för
färd
tjäns
t.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 121
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
69N
etto
kost
nad
för t
rafik
, inf
rast
rukt
ur, a
llmän
regi
onal
utv
eckl
ing
sam
t pol
itisk
ver
ksam
het
avse
ende
regi
onal
utv
eckl
ing
2009
(kr/
inv)
Huv
udm
anTr
afik
TRA
FIK
När
ings
livIn
terr
egio
nal
Loka
lFo
UÖ
vrig
ALL
MÄ
NPO
LITI
SKO
CHoc
hoc
hut
veck
ling
avse
ende
allm
änRE
GIO
NA
LV
ERKS
AM
HET
INFR
A-
turis
min
tern
atio
nell
regi
onal
regi
onal
UTV
ECKL
ING
AVSE
END
EST
RUKT
UR
sam
verk
anut
veck
ling
utve
cklin
gTO
TALT
REG
ION
AL
TOTA
LTU
TVEC
KLIN
G
Stoc
khol
m1
3 46
73
468
110
049
5811
818
Upp
sala
59
159
157
30
00
6015
Sörm
land
494
494
110
108
019
138
7Ö
ster
götla
nd60
160
10
00
029
529
50
Jönk
öpin
g37
537
580
40
019
102
7Kr
onob
erg
357
357
760
00
076
3Ka
lmar
569
569
260
130
443
9Bl
ekin
ge40
640
67
00
026
3339
Skån
e87
687
612
20
110
912
417
Hal
land
300
300
273
010
5191
7V
:a G
ötal
and
784
811
00
057
253
310
11Vä
rmla
nd39
941
022
40
019
021
611
Öre
bro
431
436
61
123
161
192
11Vä
stm
anla
nd32
632
652
00
00
5220
Dal
arna
451
451
70
09
6480
6G
ävle
borg
425
425
203
00
2850
10Vä
ster
norr
land
309
309
660
029
5314
829
Jäm
tland
52
452
463
1613
435
4729
430
Väst
erbo
tten
323
323
00
00
116
116
7N
orrb
otte
n23
323
315
34
00
816
536
Sum
ma
1 207
1 212
221
523
105
157
14
1. I S
tock
holm
s lä
ns la
ndst
ings
net
toko
stna
der f
ör tr
afik
ingå
r 417
kr/i
nv fö
r fär
dtjä
nst.
122 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
70D
riftk
ostn
ader
traf
ik o
ch in
fras
truk
tur 2
009
(mnk
r)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
förlu
st v
idko
stna
der
KOST
NA
DER
ersä
ttni
ngpe
rson
alav
yttr
ing
och
avsk
rivni
ng
Stoc
khol
m1
2214
857
6 15
93
563
347
148
Upp
sala
00
018
50
00
1119
6Sö
rmla
nd0
00
133
00
00
133
Öst
ergö
tland
00
025
40
10
1026
6Jö
nköp
ing
00
012
60
00
012
6Kr
onob
erg
00
065
00
00
65Ka
lmar
00
013
20
00
113
3Bl
ekin
ge0
00
630
00
063
Skån
e81
432
441
8513
299
7043
3 07
4H
alla
nd0
00
890
00
089
V:a
Göt
alan
d3
20
1 244
00
028
1 277
Värm
land
00
011
10
00
111
2Ö
rebr
o0
00
120
01
01
122
Väst
man
land
21
076
02
02
83D
alar
na0
00
132
00
013
526
8G
ävle
borg
00
011
10
00
611
7Vä
ster
norr
land
00
074
0-1
01
75Jä
mtla
nd
00
062
00
04
66Vä
ster
bott
en0
00
840
00
085
Nor
rbot
ten
00
057
00
01
58Su
mm
a10
961
3 29
89
364
1535
873
280
13 5
57
1. A
lla k
ostn
ader
föru
tom
pos
ten
Läm
nade
bid
rag
avse
r kos
tnad
er fö
r fär
dtjä
nst.
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 123
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
71D
riftin
täkt
er tr
afik
och
infr
astr
uktu
r 200
9 (m
nkr)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m1
124
011
00
010
146
Upp
sala
0
00
00
00
0Sö
rmla
nd0
00
00
00
0Ö
ster
götla
nd0
00
00
09
9Jö
nköp
ing
00
00
00
00
Kron
ober
g0
00
00
00
0Ka
lmar
00
00
00
00
Blek
inge
00
00
10
01
Skån
e0
1 985
00
30
81 9
96H
alla
nd0
00
00
00
0V
:a G
ötal
and
00
00
04
04
Värm
land
00
00
00
00
Öre
bro
00
00
00
00
Väst
man
land
00
00
01
01
Dal
arna
00
00
00
143
143
Gäv
lebo
rg0
00
00
00
0Vä
ster
norr
land
00
00
00
00
Jäm
tland
0
00
00
00
0Vä
ster
bott
en0
00
01
00
1N
orrb
otte
n0
00
00
00
0Su
mm
a12
41 9
8511
06
516
92
301
1. St
ockh
olm
s lä
ns la
ndst
ings
intä
kter
avs
er fä
rdtjä
nst.
124 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
72D
riftk
ostn
ader
allm
än re
gion
al u
tvec
klin
g 20
09 (m
nkr)
Huv
udm
anLö
ner,
exkl
Övr
iga
Köp
avLä
mna
deM
ater
ial
Tjän
ster
Ned
skriv
ning
,In
tern
aSU
MM
Ask
atte
fri
kost
nade
rve
rksa
mhe
tbi
drag
förlu
st v
idko
stna
der
KOST
NA
DER
ersä
ttni
ngpe
rson
alav
yttr
ing
och
avsk
rivni
ng
Stoc
khol
m19
100
173
045
13
251
Upp
sala
0
00
250
00
-520
Sörm
land
31
032
13
12
43Ö
ster
götla
nd0
00
125
01
05
131
Jönk
öpin
g0
00
280
50
134
Kron
ober
g0
00
130
00
014
Kalm
ar0
00
100
00
010
Blek
inge
00
05
00
00
5Sk
åne
3819
011
42
640
1725
4H
alla
nd0
027
00
00
027
V:a
Göt
alan
d27
130
420
137
024
522
Värm
land
00
049
00
010
59Ö
rebr
o0
00
500
30
154
Väst
man
land
10
011
01
00
13D
alar
na0
00
200
00
2444
Gäv
lebo
rg2
10
120
20
219
Väst
erno
rrla
nd11
60
201
50
245
Jäm
tland
13
60
111
100
2465
Väst
erbo
tten
52
024
00
00
32N
orrb
otte
n3
10
310
20
643
Sum
ma
123
6027
1 174
717
83
114
1 684
Ekon
omi
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 125
11. Tabellbilaga
Tabe
ll E
73D
riftin
täkt
er a
llmän
regi
onal
utv
eckl
ing
2009
(mnk
r)
Huv
udm
anPa
tient
-Fö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gFö
rsäl
jnin
gEr
hålln
aÖ
vrig
aIn
tern
aSU
MM
Aav
gift
er o
chav
avav
bidr
agin
täkt
erin
täkt
erIN
TÄKT
ERan
dra
verk
sam
het
tjäns
ter
mat
eria
lav
gift
eroc
h va
ror
Stoc
khol
m0
09
04
00
13U
ppsa
la
00
00
00
00
Sörm
land
00
31
11
06
Öst
ergö
tland
00
00
00
45
Jönk
öpin
g0
00
00
00
0Kr
onob
erg
00
00
00
00
Kalm
ar0
00
00
00
0Bl
ekin
ge0
00
00
00
0Sk
åne
00
100
810
1110
1H
alla
nd0
00
00
00
0V
:a G
ötal
and
00
00
726
436
Värm
land
00
00
00
00
Öre
bro
00
00
00
00
Väst
man
land
00
00
00
00
Dal
arna
00
00
00
2222
Gäv
lebo
rg0
00
04
01
5Vä
ster
norr
land
00
00
44
19
Jäm
tland
0
11
116
09
28Vä
ster
bott
en0
00
01
00
1N
orrb
otte
n0
00
02
00
2Su
mm
a0
123
211
931
5122
8
126 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
11. Tabellbilaga
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 127
Tabell V 1.1 Hälso- och sjukvård totalt. Riket. Genomsnittligt disponibla vård platser, läkarbesökoch vårdtillfällen efter specialitet m m 2009
Huvudgrupp/specialitet Genomsnittl disp vårdplatser Vårdtillfällen Läkarbesök (1 000-tal) 1
varav Annan (konsumtion) varav AnnanTotalt vårdgivare Totalt Totalt vårdgivare
PrimärvårdAllmänläkarvård 2 13 202,4 4 770,4Mödrahälsovård 132,0 31,0Barnhälsovård 410,0 70,9Primärvårdsansl hemsjukvård 194,2 29,5Sluten/Övrig primärvård 93 5 –3 43,2 8,6
S:a Primärvård 93 5 13 981,7 4 910,4Medicinsk korttidsvårdInternmedicin 4 632 193 400 449 1 471,6 265,0Övriga invärtes specialiteter 1 388 68 104 427 919,9 220,1Neurologi 465 – 24 289 132,8 34,6Medicinsk rehabilitering 598 49 6 836 65,7 5,2Habilitering 8 – 229 19,7 –Infektionssjukvård 780 – 42 302 129,5 0,0Barnmedicin 1 048 – 88 997 861,3 125,3Hud- och könssjukvård 47 – 1 688 599,6 223,5Tumörsjukvård 546 14 27 462 308,5 4,0Övrig medicinsk korttidsvård 265 10 1 883 33,9 0,0
S:a Medicinsk korttidsvård 9 777 334 698 562 4 542,3 877,7Kirurgisk korttidsvårdAllmän kirurgi 2 712 90 217 066 1 149,1 239,4Ortopedisk kirurgi 2 097 100 128 606 1 322,7 338,2Urologisk kirurgi 335 – 23 598 289,8 88,9Barnkirurgi 157 – 5 417 56,1 7,8Övriga kirurgiska specialiteter 597 – 54 477 195,9 21,3Gynekologi 608 – 174 949 4 1 196,0 583,7Förlossningsvård 921 – 169,2 –Ögonsjukvård 99 – 9 018 1 227,3 328,1Öron-, näs- o halssjukvård 282 – 34 549 879,8 305,5Övrig kirurgisk korttidsvård 54 11 – 6,6 –S:a kirurgisk korttidsvård 7 862 201 647 680 6 492,6 1 913,0Övrig specialiserad somatisk vårdOfördelad korttidsvård 880 64 867 20,9 0,0Geriatrisk vård 2 167 468 55 463 63,0 14,6Övrigt 425 – 59 356 782,6 53,2
S:a specialiserad somatisk vård 21 111 1 067 1 461 928 11 901,3 2 858,6Psykiatrisk vårdAllmän psykiatri 3 335 39 90 307 914,9 281,4Barn- och ungdomspsykiatri 171 – 2 774 99,5 7,2Rättspsykiatri 943 – 758 1,2 –
S:a specialiserad psykiatrisk vård 4 449 39 93 839 1 015,6 288,7TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 25 653 1 111 1 555 767 26 898,6 8 057,7
1. Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök.2. Från och med 2009 särredovisas inte jourverksamheten utan den ingår under allmänläkarvård respektive sjuksköterskeverksamhet.3. Vårdtillfällen för sluten primärvård ingår här i specialiserad somatisk vård. Antalet vårdtillfällen i sluten primärvård 2009 var 4 016.4. Innehåller även vårdtillfällen inom förlossningsvård.
11. Tabellbilaga
128 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
1.2
Häl
so- o
ch s
jukv
ård
tota
lt. R
iket
. Bes
ök (1
000-
tal)
hos
ann
an p
erso
nalk
ateg
ori ä
n lä
kare
eft
er s
peci
alite
t mm
200
91
Om
råde
/del
områ
deTo
talt
vara
vA
nnan
vår
dgiv
are
Mot
tagn
ings
besö
kH
emsj
uk-
Besö
k in
omSu
mm
aM
otta
gnin
gsbe
sök
Hem
sjuk
-Be
sök
inom
Sum
ma
/hem
besö
kvå
rdsb
esök
dags
jukv
ård
besö
k/h
embe
sök
vård
sbes
ökda
gsju
kvår
dbe
sök
Prim
ärvå
rdSj
uksk
öter
skev
ård
28
853,
38
853,
31 7
95,1
1 795
,1 M
ödra
häls
ovår
d1 8
71,6
1 871
,633
9,8
339,
8 Ba
rnhä
lsov
ård
2 19
5,6
2 19
5,6
424,
942
4,9
Sjuk
gym
nast
ik o
arb
etst
erap
i37
738,
57
738,
54
603,
14
603,
1 Pr
imär
vård
sans
l hem
sjuk
vård
2 82
0,6
2 82
0,6
1 026
,71 0
26,7
Ö
vrig
prim
ärvå
rd1 4
98,0
1 498
,040
7,6
407,
6 S:
a Pr
imär
vård
22 15
7,0
2 82
0,6
24 9
77,7
7 57
0,5
1 026
,78
597,
2 Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
vård
Med
icin
sk k
ortt
idsv
ård
2 98
2,4
53,7
579,
53
615,
623
1,9–
2,4
234,
3 Ki
rurg
isk
kort
tidsv
ård
1 970
,831
,169
,42
071,3
127,
6–
3,6
131,2
O
förd
elad
kor
ttid
svår
d32
6,7
–2,
232
8,9
10,2
–0,
110
,2
Ger
iatr
isk
vård
105,
728
7,3
22,4
415,
326
,111
1,60,
413
8,1
Övr
igt
373,
52,
510
,838
6,8
36,3
–0,
636
,9
S:a
spec
som
atis
k vå
rd5
759,
137
4,6
684,
36
818,
043
2,1
111,6
7,155
0,8
Spec
ialis
erad
psy
kiat
risk
vård
Allm
än p
syki
atri
3 04
4,8
23,7
81,4
3 14
9,9
255,
5–
4,6
260,
1 Ba
rn- o
ch u
ngdo
msp
syki
atri
497,4
3,1
23,6
524,
118
,0–
–18
,0
Rätt
spsy
kiat
ri12
,20,
00,
312
,4–
––
– S:
a sp
ec p
syki
atris
k vå
rd3
554,
426
,910
5,2
3 68
6,5
273,
5–
4,6
278,
1 H
andi
kapp
verk
sam
het/
hjäl
pmed
elsv
erks
amhe
t459
9,6
599,
679
,079
,0TO
TALT
HÄ
LSO
- O S
JUKV
ÅRD
32 0
70,2
3 22
2,1
789,
536
081
,88
355,
01 1
38,3
11,7
9 50
5,1
1. Be
sök
avse
ende
vac
cine
ring
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.2.
Frå
n oc
h m
ed 2
009
särr
edov
isas
inte
jour
verk
sam
hete
n ut
an d
en in
går u
nder
allm
änlä
karv
ård
resp
ektiv
e sj
uksk
öter
skev
erks
amhe
t.3.
Frå
n oc
h m
ed 2
009
utgö
r sju
kgym
nast
ik o
ch a
rbet
ster
api e
tt g
emen
sam
t del
områ
de (r
edov
isad
es ti
diga
re v
ar fö
r sig
).4.
Till
hör o
mrå
det Ö
vrig
häl
so- o
ch s
jukv
ård.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 129
Tabe
ll V
2H
älso
- och
sju
kvår
d to
talt.
Läk
arbe
sök
(100
0-ta
l) o
ch b
esök
hos
and
ra p
erso
nalk
ateg
orie
r1ef
ter o
mrå
de 2
009
2
Huv
udm
anLä
karb
esök
Besö
k ho
s an
dra
pers
onal
kate
gorie
rTo
talt
Prim
är-
Spec
ialis
erad
Spec
ialis
erad
Sum
ma
Prim
är-
Spec
ialis
erad
Spec
ialis
erad
Han
dika
pp-/
Sum
ma
anta
lvå
rdso
mat
isk
psyk
iatr
isk
läka
r-vå
rdso
mat
isk
psyk
iatr
isk
hjäl
pmed
els-
övrig
abe
sök
vård
vård
besö
kvå
rdvå
rdve
rksa
mhe
t3be
sök
Stoc
khol
m3
879,
73
278,
438
6,3
7 54
4,3
5 88
5,0
1 369
,81 1
35,1
–8
389,
915
934
,3
Upp
sala
414,
848
9,1
46,4
950,
366
5,1
270,
311
2,9
18,2
1 066
,62
016,
9Sö
rmla
nd31
6,1
292,
320
,162
8,4
603,
521
6,1
86,5
–90
6,1
1 534
,6Ö
ster
götla
nd45
9,4
502,
025
,698
7,0
1 272
,433
5,2
147,1
–1 7
54,7
2 74
1,6Jö
nköp
ing
422,
835
9,5
21,5
803,
81 2
88,5
211,1
102,
754
,01 6
56,2
2 45
9,9
Kron
ober
g26
3,3
205,
515
,548
4,2
376,
715
5,4
50,7
13,9
596,
61 0
80,9
Kalm
ar33
1,626
6,0
18,7
616,
262
5,6
224,
686
,0–
936,
21 5
52,4
Blek
inge
200,
517
2,0
11,8
384,
239
5,2
153,
658
,4–
607,
399
1,5Sk
åne
1 781
,61 7
85,7
161,2
3 72
8,4
2 82
9,7
895,
147
2,8
170,
44
368,
08
096,
4H
alla
nd50
5,4
344,
517
,986
7,8
833,
515
4,4
79,0
23,2
1 090
,11 9
57,9
V:a
Göt
alan
d2
384,
81 7
78,4
130,
54
293,
73
635,
51 0
59,3
512,
117
2,5
5 37
9,3
9 67
3,0
Värm
land
366,
827
8,0
17,3
662,
257
8,4
185,
493
,4–
857,
21 5
19,4
Öre
bro
329,
033
9,9
24,9
693,
875
8,4
153,
111
1,163
,41 0
86,0
1 779
,8Vä
stm
anla
nd36
0,7
281,1
23,1
665,
064
8,9
290,
611
0,5
–1 0
50,0
1 715
,0D
alar
na39
0,5
279,
919
,769
0,1
985,
018
5,6
114,
320
,01 3
04,9
1 995
,0G
ävle
borg
416,
627
2,0
16,3
704,
989
2,4
218,
281
,6–
1 192
,11 8
97,0
Väst
erno
rrla
nd28
4,8
238,
413
,653
6,8
678,
722
5,9
64,7
7,3
976,
61 5
13,4
Jäm
tland
166,
512
3,6
6,5
296,
630
5,5
94,3
27,0
9,0
435,
873
2,4
Väst
erbo
tten
301,8
294,
621
,261
7,6
747,
322
2,1
157,7
22,3
1 149
,51 7
67,1
Nor
rbot
ten
330,
524
5,1
11,1
586,
783
2,2
134,
256
,120
,41 0
42,9
1 629
,6G
otla
nd74
,775
,26,
715
6,6
140,
263
,727
,04,
823
5,8
392,
4TO
TALT
13 9
81,7
11 9
01,3
1 015
,626
898
,624
977
,76
818,
03
686,
559
9,6
36 0
81,8
62 9
80,5
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
2. B
esök
avs
eend
e va
ccin
erin
g m
ot N
ya in
fluen
san
(H1N
1) in
går i
nte,
se
tabe
ll V
37fö
r mer
info
rmat
ion.
3. T
illhö
r om
råde
t Övr
ig h
älso
- och
sju
kvår
d.
11. Tabellbilaga
130 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
3H
älso
- och
sju
kvår
d to
talt.
Läk
arbe
sök
och
besö
k ho
s an
dra
pers
onal
kate
gorie
r1, 2
per 1
000
invå
nare
200
93
Huv
udm
anLä
karb
esök
Besö
k ho
s an
dra
pers
onal
kate
gorie
rTo
talt
Prim
är-
Spec
ialis
erad
Spec
ialis
erad
Sum
ma
Prim
är-
Spec
ialis
erad
Spec
ialis
erad
Han
dika
pp-/
Sum
ma
anta
lvå
rdso
mat
isk
psyk
iatr
isk
läka
r-vå
rdso
mat
isk
psyk
iatr
isk
hjäl
pmed
els-
övrig
abe
sök
vård
vård
besö
kvå
rdvå
rdve
rksa
mhe
t4be
sök
Stoc
khol
m1 9
211 6
2419
13
736
2 91
567
856
2–
4 15
57
891
Upp
sala
1 250
1 474
140
2 86
32
004
814
340
553
214
6 07
7Sö
rmla
nd1 1
751 0
8675
2 33
62
243
803
322
–3
368
5 70
4Ö
ster
götla
nd1 0
761 1
7560
2 31
12
979
785
344
–4
108
6 41
9Jö
nköp
ing
1 258
1 070
642
392
3 83
462
830
516
14
929
7 32
0Kr
onob
erg
1 437
1 122
842
644
2 05
784
927
776
3 25
75
901
Kalm
ar1 4
191 1
3880
2 63
72
678
961
368
–4
007
6 64
4Bl
ekin
ge1 3
141 1
2777
2 51
82
590
1 007
383
–3
980
6 49
8Sk
åne
1 447
1 451
131
3 02
92
299
727
384
138
3 54
86
577
Hal
land
1 703
1 161
602
924
2 80
852
026
678
3 67
26
596
V:a
Göt
alan
d1 5
191 1
3383
2 73
62
316
675
326
110
3 42
86
163
Värm
land
1 342
1 017
632
423
2 11
767
934
2–
3 13
75
560
Öre
bro
1 180
1 219
892
488
2 71
954
939
822
73
894
6 38
2Vä
stm
anla
nd1 4
351 1
1892
2 64
62
582
1 156
440
–4
177
6 82
3D
alar
na1 4
131 0
1271
2 49
63
563
671
414
724
720
7 21
7G
ävle
borg
1 508
985
592
552
3 23
179
029
5–
4 31
66
868
Väst
erno
rrla
nd1 1
7298
156
2 20
92
792
929
266
304
018
6 22
7Jä
mtla
nd1 3
1597
651
2 34
22
412
745
213
713
440
5 78
2Vä
ster
bott
en1 1
671 1
4082
2 38
92
891
859
610
864
446
6 83
5N
orrb
otte
n1 3
2798
445
2 35
63
342
539
225
824
188
6 54
4G
otla
nd1 3
051 3
1511
62
736
2 45
01 1
1447
285
4 12
06
857
TOTA
LT1 4
971 2
7410
92
880
2 67
473
039
564
3 86
36
743
1. H
änsy
n ha
r int
e ta
gits
till
att k
öp o
ch fö
rsäl
jnin
g ka
n fö
reko
mm
a m
ella
n la
ndst
ing/
regi
oner
.2.
Mot
tagn
ings
besö
k, h
embe
sök,
hem
sjuk
vård
sbes
ök o
ch d
agsj
ukvå
rdsb
esök
.3.
Bes
ök a
vsee
nde
vacc
iner
ing
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.4.
Till
hör o
mrå
det Ö
vrig
häl
so- o
ch s
jukv
ård.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 131
Tabe
ll V
4.1
Häl
so- o
ch s
jukv
ård
tota
lt. L
äkar
besö
k1(1
000-
tal)
efte
r om
råde
200
8 oc
h 20
09
Huv
udm
anPr
imär
vård
Spec
ialis
erad
som
atis
k vå
rdSp
ecia
liser
ad p
syki
atris
k vå
rdH
älso
- och
sju
kvår
d to
talt
2008
2009
Proc
entu
ell
2008
2009
Proc
entu
ell
2008
2009
Proc
entu
ell
2008
2009
Proc
entu
ell
förä
ndrin
gfö
ränd
ring
förä
ndrin
gfö
ränd
ring
2008
–200
920
08–2
009
2008
–200
920
08–2
009
Stoc
khol
m3
713,
43
879,
74,
53
241,7
3 27
8,4
1,135
8,4
386,
37,
87
313,
57
544,
33,
2U
ppsa
la2
391,9
414,
85,
847
6,2
489,
12,
735
,046
,432
,590
3,1
950,
35,
2Sö
rmla
nd31
3,3
316,
10,
928
0,1
292,
34,
420
,520
,1–2
,261
3,9
628,
42,
4Ö
ster
götla
nd46
6,5
459,
4–1
,550
2,9
502,
0–0
,226
,525
,6–3
,399
5,8
987,
0–0
,9Jö
nköp
ing
429,
842
2,8
–1,6
350,
435
9,5
2,6
23,7
21,5
–9,6
803,
980
3,8
0.0
Kron
ober
g23
7,2
263,
311
,020
1,620
5,5
1,915
,215
,51,8
454,
048
4,2
6,7
Kalm
ar3
329,
933
1,60,
525
8,6
266,
02,
817
,918
,74,
560
6,3
616,
21,6
Blek
inge
212,
920
0,5
–5,8
172,
217
2,0
–0,2
10,9
11,8
7,939
6,0
384,
2–3
,0Sk
åne
1 706
,21 7
81,6
4,4
1 775
,51 7
85,7
0,6
157,
016
1,22,
73
638,
83
728,
42,
5H
alla
nd51
7,8
505,
4–2
,433
5,5
344,
52,
717
,617
,91,7
870,
986
7,8
–0,4
V:a
Göt
alan
d2
297,
52
384,
83,
81 7
84,7
1 778
,4–0
,412
9,1
130,
51,1
4 21
1,34
293,
72,
0Vä
rmla
nd37
9,8
366,
8–3
,427
0,8
278,
02,
719
,017
,3–9
,066
9,7
662,
2–1
,1Ö
rebr
o32
8,3
329,
00,
234
2,4
339,
9–0
,726
,224
,9–4
,869
6,8
693,
8–0
,4Vä
stm
anla
nd37
2,1
360,
7–3
,127
7,428
1,11,4
23,9
23,1
–3,3
673,
466
5,0
–1,3
Dal
arna
372,
039
0,5
5,0
266,
727
9,9
5,0
19,1
19,7
3,2
657,7
690,
14,
9G
ävle
borg
410,
841
6,6
1,426
1,927
2,0
3,9
15,5
16,3
4,8
688,
270
4,9
2,4
Väst
erno
rrla
nd28
5,8
284,
8–0
,326
3,9
238,
4–9
,717
,813
,6–2
3,6
567,
553
6,8
–5,4
Jäm
tland
175,
516
6,5
–5,1
126,
512
3,6
–2,3
6,1
6,5
6,2
308,
229
6,6
–3,7
Väst
erbo
tten
299,
930
1,80,
629
0,4
294,
61,5
21,0
21,2
0,8
611,3
617,
61,0
Nor
rbot
ten
340,
233
0,5
–2,9
244,
924
5,1
0,1
11,5
11,1
–3,7
596,
658
6,7
–1,7
Got
land
72,7
74,7
2,7
76,1
75,2
–1,2
6,2
6,7
8,0
155,
015
6,6
1,0TO
TALT
13 6
53,6
13 9
81,7
2,4
11 8
00,3
11 9
01,3
0,9
978,
11 0
15,6
3,8
26 4
32,0
26 8
98,6
1,8
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
3. R
evid
erad
e up
pgift
er a
vsee
nde
Spec
ialis
erad
psy
kiat
risk
vård
200
8.2.
Rev
ider
ade
uppg
ifter
avs
eend
e Pr
imär
vård
och
Spe
cial
iser
ad s
omat
isk
vård
200
8.Fö
ränd
ringa
r mel
lan
åren
ber
or b
land
ann
at p
å än
drad
redo
visn
ing
i sam
band
med
över
gång
till
nytt
pat
ient
adm
inis
trat
ivt s
yste
m.
11. Tabellbilaga
132 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
4.2
Häl
so- o
ch s
jukv
ård
tota
lt. B
esök
(100
0-ta
l) h
os a
nnan
per
sona
lkat
egor
i än
läka
re1
efte
r om
råde
200
8 oc
h 20
092
Huv
udm
anPr
imär
vård
3Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
vård
Spe
cial
iser
ad p
syki
atris
k vå
rdH
andi
kapp
-/hj
älp-
Häl
so- o
ch s
jukv
ård
tota
lt20
0820
09Pr
ocen
tuel
l20
0820
09Pr
ocen
tuel
l20
0820
09Pr
ocen
tuel
lm
edel
sver
ksam
het4
2008
2009
Proc
entu
ell
förä
ndr.
förä
ndr.
förä
ndr.
2008
2009
förä
ndr.
2008
7–09
2008
–09
2008
–09
2008
–09
Stoc
khol
m5
746,
15
885,
02,
41 2
88,0
1 369
,86,
41 0
61,6
1 135
,16,
9–
–8
095,
78
389,
93,
6U
ppsa
la5
589,
966
5,1
12,7
244,
327
0,3
10,6
132,
211
2,9
–14,
617
,718
,298
4,1
1 066
,68,
4Sö
rmla
nd61
0,9
603,
5–1
,220
2,3
216,
16,
975
,286
,515
,0–
–88
8,4
906,
12,
0Ö
ster
götla
nd1 2
49,9
1 272
,41,8
329,
033
5,2
1,914
3,7
147,1
2,4
2,9
–1 7
25,4
1 754
,71,7
Jönk
öpin
g1 3
10,7
1 288
,5–1
,720
9,2
211,1
0,9
96,0
102,
77,
042
,554
,01 6
58,3
1 656
,2–0
,1Kr
onob
erg
367,
637
6,7
2,5
158,
015
5,4
–1,6
54,8
50,7
–7,5
12,0
13,9
592,
359
6,6
0,7
Kalm
ar56
8,4
625,
610
,122
9,6
224,
6–2
,287
,186
,0–1
,2–
–88
5,1
936,
25,
8Bl
ekin
ge45
1,939
5,2
–12,
514
3,2
153,
67,
357
,458
,41,8
––
652,
560
7,3
–6,9
Skån
e2
840,
22
829,
7–0
,483
6,7
895,
17,
044
8,1
472,
85,
513
0,9
170,
44
255,
94
368,
02,
6H
alla
nd80
8,6
833,
53,
115
5,2
154,
4–0
,578
,379
,00,
828
,123
,21 0
70,3
1 090
,11,8
V:a
Göt
alan
d3
660,
13
635,
5–0
,71 0
68,2
1 059
,3–0
,848
6,8
512,
15,
210
6,7
172,
55
321,8
5 37
9,3
1,1Vä
rmla
nd55
8,9
578,
43,
521
9,6
185,
4–1
5,6
76,8
93,4
21,7
––
855,
385
7,2
0,2
Öre
bro
745,
075
8,4
1,815
2,3
153,
10,
510
4,5
111,1
6,3
68,5
63,4
1 070
,31 0
86,0
1,5Vä
stm
anla
nd62
8,5
648,
93,
329
0,7
290,
60,
010
0,4
110,
510
,1–
–1 0
19,5
1 050
,03,
0D
alar
na98
3,6
985,
00,
119
4,3
185,
6–4
,511
2,8
114,
31,4
19,3
20,0
1 310
,01 3
04,9
–0,4
Gäv
lebo
rg89
5,7
892,
4–0
,420
3,8
218,
27,1
75,8
81,6
7,5
––
1 175
,31 1
92,1
1,4Vä
ster
norr
land
633,
067
8,7
7,2
227,4
225,
9–0
,756
,364
,715
,07,
27,
392
3,9
976,
65,
7Jä
mtla
nd31
7,730
5,5
–3,8
97,3
94,3
–3,0
24,6
27,0
9,5
9,3
9,0
448,
943
5,8
–2,9
Väst
erbo
tten
796,
174
7,3
–6,1
221,6
222,
10,
213
8,4
157,7
13,9
23,3
22,3
1 179
,41 1
49,5
–2,5
Nor
rbot
ten
889,
583
2,2
–6,4
129,
913
4,2
3,3
55,2
56,1
1,719
,820
,41 0
94,4
1 042
,9–4
,7G
otla
nd15
1,214
0,2
–7,3
64,0
63,7
–0,4
28,0
27,0
–3,7
4,7
4,8
247,9
235,
8–4
,9TO
TALT
24 8
03,5
24 9
77,7
0,7
6 66
4,4
6 81
8,0
2,3
3 49
3,9
3 68
6,5
5,5
492,
859
9,6
35 4
54,6
36 0
81,8
1,8
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
på 2
0,2
% o
ch fö
r Häl
so- o
ch s
jukv
ård
tota
lt på
15,4
%. B
eräk
ning
en b
ygge
r på
uppg
ifter
för e
tt m
indr
e an
tal
2. B
esök
avs
eend
e va
ccin
erin
g m
ot N
ya in
fluen
san
(H1N
1) in
går i
nte,
se
tabe
ll V
37fö
r mer
info
rmat
ion.
land
stin
g om
vac
cina
tions
besö
k pe
r inv
ånar
e pr
oduc
erad
e av
land
stin
get o
ch a
ndra
vår
dgiv
are
som
har
avt
al3.
Ant
al b
esök
redo
visa
s ge
nom
gåen
de e
xkl b
esök
som
end
ast a
vser
vac
cina
tion
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
.m
ed la
ndst
inge
t (al
ltså
exkl
prim
ärko
mm
unal
ver
ksam
het m
m) o
ch a
ntag
ande
t om
mot
svar
ande
niv
å fö
r rik
et.
Den
na v
erks
amhe
t har
, fra
mfö
rallt
inom
prim
ärvå
rden
för a
ndra
per
sona
lkat
egor
ier ä
n lä
kare
, i v
issa
fall
inne
-4.
Till
hör o
mrå
det Ö
vrig
häl
so- o
ch s
jukv
ård.
burit
und
antr
ängn
ings
effe
kter
på
den
rest
eran
de v
erks
amhe
ten.
En
berä
knad
förä
ndrin
g m
ella
n 20
08–2
009
5. F
örän
drin
gar m
ella
n år
en b
eror
bla
nd a
nnat
på
ändr
ad re
dovi
snin
g i s
amba
nd m
ed ö
verg
ång
till n
ytt
om d
essa
bes
ök in
klud
eras
vis
ar e
n ök
ning
av
besö
k ho
s an
nan
pers
onal
kate
gori
än lä
kare
för P
rimär
vård
patie
ntad
min
istr
ativ
t sys
tem
.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 133
Tabe
ll V
5H
älso
– oc
h sj
ukvå
rd to
talt.
And
el b
esök
pro
duce
rad
av a
nnan
vår
dgiv
are
2009
i pr
ocen
t1, 2
Huv
udm
anLä
karb
esök
Ann
an p
erso
nalk
ateg
ori
Prim
är-
Spec
ialis
erad
Spec
ialis
erad
Tota
lt H
älso
-Pr
imär
-Sp
ecia
liser
adSp
ecia
liser
adTo
talt
Häl
so-
vård
som
atis
k vå
rdps
yk v
ård
o sj
ukvå
rdvå
rdso
mat
isk
vård
psyk
vår
do
sjuk
vård
3
Stoc
khol
m57
,246
,138
,251
,461
,428
,516
,149
,9U
ppsa
la31
,121
,242
,226
,530
,33,
64,
320
,6Sö
rmla
nd18
,710
,79,
714
,724
,8–
3,6
16,9
Öst
ergö
tland
14,2
20,9
21,6
17,8
16,9
0,5
2,4
12,5
Jönk
öpin
g14
,711
,48,
513
,19,
9–
–7,9
Kron
ober
g22
,815
,427
,319
,826
,78,
52,
119
,7Ka
lmar
19,8
8,9
4,5
14,6
17,9
1,0–
12,2
Blek
inge
19,0
7,3
–13
,27,
6–
–4,
9Sk
åne
38,5
25,8
33,9
32,2
39,1
5,3
11,4
28,8
Hal
land
20,6
–11
,61,4
V:a
Göt
alan
d31
,917
,523
,925
,728
,55,
33,
621
,3Vä
rmla
nd9,
33,
67,9
6,9
15,0
––
10,1
Öre
bro
20,0
7,912
,113
,827
,33,
75,
421
,4Vä
stm
anla
nd50
,88,
820
,532
,055
,61,0
0,9
34,7
Dal
arna
6,0
2,3
7,74,
610
,8–
–8,
3G
ävle
borg
22,0
9,8
9,9
17,0
25,6
0,7
–19
,3Vä
ster
norr
land
20,0
3,8
1,112
,320
,00,
2–
14,0
Jäm
tland
10,4
7,4–
8,9
28,3
––
20,3
Väst
erbo
tten
18,0
3,9
21,6
11,4
23,8
–1,1
15,9
Nor
rbot
ten
9,4
11,3
20,8
10,4
21,5
––
17,5
Got
land
20,4
4,4
28,9
13,1
16,1
1,74,
710
,8TO
TALT
435
,124
,028
,430
,034
,48,
17,
526
,1
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
2. B
esök
avs
eend
e va
ccin
erin
g m
ot N
ya in
fluen
san
(H1N
1) in
går i
nte,
se
tabe
ll V
37fö
r mer
info
rmat
ion.
3. E
xklu
sive
han
dika
pp- o
ch h
jälp
med
elsv
erks
amhe
t, se
tabe
ll V
2.4.
Hal
land
s pr
imär
vård
del
as in
te u
pp p
å eg
en p
rodu
ktio
n re
spek
tive
prod
uktio
n av
ann
an v
årdg
ivar
e.I t
otal
siffr
an in
går H
alla
nd e
nlig
t en
berä
knad
förd
elni
ng.
11. Tabellbilaga
134 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
6.1
Läka
rbes
ök (1
000-
tal)
eft
er ty
p av
bes
ök 2
009
Huv
udm
an
P
rimär
vård
1Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
vård
Spec
ialis
erad
psy
kiat
risk
vård
Läka
rbes
ökM
otta
gnin
gs-/
Hem
sjuk
-M
otta
gnin
gs-/
Dag
sjuk
-H
emsj
uk-
Mot
tagn
ings
-/D
agsj
uk-
Hem
sjuk
-to
talt
hem
besö
kvå
rdsb
esök
hem
besö
kvå
rdsb
esök
vård
sbes
ökhe
mbe
sök
vård
sbes
ökvå
rdsb
esök
Stoc
khol
m3
853,
526
,22
902,
036
3,6
12,8
384,
22,
1–
7 54
4,3
Upp
sala
384,
330
,547
8,4
10,5
0,1
46,2
0,0
0,2
950,
3Sö
rmla
nd30
8,9
7,2
268,
323
,70,
220
,1–
–62
8,4
Öst
ergö
tland
458,
90,
546
5,1
31,5
5,3
25,6
0,0
0,0
987,
0Jö
nköp
ing
407,
315
,532
1,038
,5–
21,4
0,0
–80
3,8
Kron
ober
g25
6,4
6,8
191,1
14,5
–15
,50,
0–
484,
2Ka
lmar
331,2
0,4
237,
028
,80,
218
,60,
0–
616,
2Bl
ekin
ge19
6,5
4,0
165,
36,
7–
11,7
0,0
–38
4,2
Skån
e1 7
81,6
–1 5
71,0
209,
84,
915
3,5
7,6
–3
728,
4H
alla
nd50
5,4
–31
6,4
28,1
–17
,9–
–86
7,8
V:a
Göt
alan
d2
321,2
63,6
1 626
,315
2,1
–12
9,3
1,2–
4 29
3,7
Värm
land
358,
48,
525
8,7
19,3
0,0
17,2
–0,
166
2,2
Öre
bro
329,
0–
315,
224
,7–
24,5
0,4
–69
3,8
Väst
man
land
350,
99,
726
9,2
11,9
–23
,10,
0–
665,
0D
alar
na38
5,6
4,9
279,
9–
–19
,7–
–69
0,1
Gäv
lebo
rg40
6,8
9,8
257,7
12,8
1,516
,20,
1–
704,
9Vä
ster
norr
land
284,
70,
122
1,117
,3–
13,2
0,4
–53
6,8
Jäm
tland
166,
30,
210
8,4
14,8
0,5
6,5
0,0
–29
6,6
Väst
erbo
tten
295,
66,
227
9,8
14,8
0,1
21,1
0,0
0,1
617,
6N
orrb
otte
n33
0,4
0,1
237,4
7,7–
11,1
0,0
–58
6,7
Got
land
74,6
0,1
66,6
8,6
0,0
6,7
––
156,
6TO
TALT
13 7
87,6
194,
210
836
,01 0
39,7
25,6
1 003
,411
,80,
426
898
,6
1. V
issa
huv
udm
än h
ar s
vårt
att
sep
arer
a he
msj
ukvå
rdsb
esök
från
hem
besö
k.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 135
Tabe
ll V
6.2
And
ra b
esök
än
läka
rbes
ök e
fter
typ
av b
esök
(100
0–ta
l) 2
009
1
Huv
udm
anPr
imär
vård
2Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
vård
Spec
ialis
erad
psy
kiat
risk
vård
Han
dika
pp-/
hjäl
pmed
els-
And
ra b
esök
Mot
tagn
ings
-/H
emsj
uk-
Mot
tagn
ings
-/D
agsj
uk-
Hem
sjuk
-M
otta
gnin
gs-/
Dag
sjuk
-H
emsj
uk-
verk
sam
het3
än lä
karb
esök
hem
besö
kvå
rdsb
esök
hem
besö
kvå
rdsb
esök
vård
sbes
ökhe
mbe
sök
vård
sbes
ökvå
rdsb
esök
Sam
tliga
bes
ökTo
talt
Stoc
khol
m4
305,
91 5
79,1
1 026
,690
,425
2,9
1 115
,219
,9–
–8
389,
9U
ppsa
la66
5,1
–26
0,7
8,5
1,199
,43,
010
,618
,21 0
66,6
Sörm
land
564,
439
,117
9,0
31,1
6,0
85,0
1,5–
–90
6,1
Öst
ergö
tland
1 253
,419
,127
8,5
6,1
50,6
140,
01,2
5,9
–1 7
54,7
Jönk
öpin
g82
9,7
458,
817
5,0
36,1
–10
1,41,2
–54
,01 6
56,2
Kron
ober
g37
6,7
0,0
121,4
34,0
–48
,72,
0–
13,9
596,
6Ka
lmar
625,
60,
019
8,0
17,4
9,2
84,1
1,9–
–93
6,2
Blek
inge
309,
286
,012
8,2
25,3
–52
,26,
2–
–60
7,3
Skån
e2
829,
7–
782,
268
,844
,144
3,7
29,1
–17
0,4
4 36
8,0
Hal
land
833,
5–
152,
42,
0–
73,7
5,3
–23
,21 0
90,1
V:a
Göt
alan
d3
632,
33,
290
1,615
7,7–
508,
63,
5–
172,
55
379,
3Vä
rmla
nd57
8,4
0,0
180,
83,
70,
985
,1–
8,4
–85
7,2
Öre
bro
758,
4–
144,
38,
8–
106,
74,
4–
63,4
1 086
,0Vä
stm
anla
nd59
5,5
53,4
267,7
22,9
–10
5,4
5,1
––
1 050
,0D
alar
na81
1,017
3,9
150,
734
,9–
110,
24,
1–
20,0
1 304
,9G
ävle
borg
767,
512
4,9
187,
530
,30,
478
,53,
1–
–1 1
92,1
Väst
erno
rrla
nd63
7,6
41,1
196,
829
,1–
60,7
3,9
0,2
7,3
976,
6Jä
mtla
nd30
5,5
–87
,24,
52,
725
,21,7
0,0
9,0
435,
8Vä
ster
bott
en55
5,6
191,7
163,
652
,16,
415
1,14,
71,8
22,3
1 149
,5N
orrb
otte
n79
1,940
,311
7,0
17,2
–53
,42,
7–
20,4
1 042
,9G
otla
nd13
0,1
10,1
60,1
3,3
0,4
26,3
0,7
–4,
823
5,8
TOTA
LT22
157,
02
820,
65
759,
168
4,3
374,
63
554,
410
5,2
26,9
599,
636
081
,8
1. Be
sök
avse
ende
vac
cine
ring
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.2.
Vis
sa h
uvud
män
har
svå
rt a
tt s
epar
era
hem
sjuk
vård
sbes
ök fr
ån h
embe
sök.
3. T
illhö
r om
råde
t Övr
ig h
älso
- och
sju
kvår
d.
11. Tabellbilaga
136 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
7Sp
ecia
liser
ad v
ård.
Dag
sjuk
vård
. Bes
ök (1
000-
tal)
200
9
Med
läka
rmed
verk
anU
tan
läka
rmed
verk
anSa
mtli
ga b
esök
H
uvud
man
Spec
ialis
erad
Spec
ialis
erad
Sum
ma
Spec
ialis
erad
Spec
ialis
erad
Sum
ma
(med
och
uta
nso
mat
isk
psyk
iatr
isk
som
atis
kps
ykia
tris
klä
karm
edve
rkan
)vå
rdvå
rdvå
rdvå
rd
Stoc
khol
m36
3,6
2,1
365,
690
,419
,911
0,3
476,
0U
ppsa
la10
,50,
010
,58,
53,
011
,522
,0Sö
rmla
nd23
,7–
23,7
31,1
1,532
,756
,4Ö
ster
götla
nd31
,50,
031
,66,
11,2
7,3
38,8
Jönk
öpin
g38
,50,
038
,536
,11,2
37,3
75,8
Kron
ober
g14
,50,
014
,534
,02,
036
,050
,5Ka
lmar
28,8
0,0
28,9
17,4
1,919
,348
,2Bl
ekin
ge6,
70,
06,
725
,36,
231
,638
,3Sk
åne
209,
87,
621
7,468
,829
,197
,931
5,3
Hal
land
28,1
–28
,12,
05,
37,
335
,5V
:a G
ötal
and
152,
11,2
153,
315
7,73,
516
1,131
4,5
Värm
land
19,3
–19
,33,
7–
3,7
23,0
Öre
bro
24,7
0,4
25,1
8,8
4,4
13,1
38,2
Väst
man
land
11,9
0,0
11,9
22,9
5,1
28,0
39,9
Dal
arna
––
–34
,94,
139
,039
,0G
ävle
borg
12,8
0,1
12,8
30,3
3,1
33,3
46,1
Väst
erno
rrla
nd17
,30,
417
,729
,13,
933
,050
,7Jä
mtla
nd14
,80,
014
,84,
51,7
6,2
21,0
Väst
erbo
tten
14,8
0,0
14,8
52,1
4,7
56,9
71,6
Nor
rbot
ten
7,70,
07,7
17,2
2,7
19,9
27,6
Got
land
8,6
–8,
63,
30,
74,
012
,6TO
TALT
1 039
,711
,81 0
51,5
684,
310
5,2
789,
51 8
41,0
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 137
Tabe
ll V
8.1
Spec
ialis
erad
vår
d. L
äkar
besö
k1(1
000-
tal)
per
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Läk
arbe
sök
inom
spe
cial
iser
ad v
ård
från
tabe
ll V
8.1
och
V 8
.2 s
umm
eras
i ta
bell
V 8
.3.
Huv
udm
anIn
tern
-Ö
vrig
aN
euro
logi
Med
icin
skH
abili
te-
Infe
ktio
ns-
Barn
-H
ud- o
ch
Tum
ör-
Övr
igSU
MM
Am
edic
inin
värt
esre
hab
ring
sjuk
vård
med
icin
köns
-sj
ukvå
rdm
edic
insk
MED
ICIN
SKsp
ecsj
ukvå
rdko
rttid
svår
dKO
RTTI
DSV
ÅRD
Stoc
khol
m39
1,637
6,0
46,9
27,4
0,8
14,4
236,
818
0,8
135,
2–
1 410
,1U
ppsa
la17
,329
,77,9
0,5
–7,9
27,0
25,4
19,6
–13
5,3
Sörm
land
48,4
8,0
––
–2,
422
,49,
55,
6–
96,2
Öst
ergö
tland
34,7
31,0
7,6
0,9
0,8
2,6
32,9
19,9
38,3
26,9
195,
7Jö
nköp
ing
37,9
11,4
1,50,
81,3
3,3
29,0
15,8
6,7
0,0
107,
8Kr
onob
erg
38,0
––
0,3
1,11,5
18,0
12,2
3,0
0,7
74,9
Kalm
ar65
,2–
––
1,11,9
14,6
16,2
2,7
–10
1,7Bl
ekin
ge15
,2–
–1,6
1,05,
09,
210
,4–
–42
,4Sk
åne
194,
916
2,6
18,9
18,9
0,3
20,2
145,
090
,527
,34,
868
3,3
Hal
land
47,3
32,1
3,1
0,5
1,12,
827
,020
,3–
–13
4,3
V:a
Göt
alan
d16
6,9
98,9
24,5
4,0
9,5
21,9
136,
610
4,4
20,7
0,9
588,
3Vä
rmla
nd51
,930
,24,
4–
–6,
522
,88,
05,
5–
129,
3Ö
rebr
o65
,216
,46,
80,
6–
5,1
16,5
18,8
8,5
–13
7,8
Väst
man
land
47,1
16,7
2,2
1,0–
4,4
17,9
13,9
6,6
–10
9,8
Dal
arna
57,7
17,5
–0,
8–
6,0
20,4
10,5
––
113,
0G
ävle
borg
40,9
22,6
–1,5
0,8
2,2
16,2
7,79,
20,
510
1,5Vä
ster
norr
land
24,8
21,7
–0,
30,
72,
818
,06,
26,
9–
81,4
Jäm
tland
19,9
4,9
1,43,
71,1
2,3
8,6
5,5
––
47,5
Väst
erbo
tten
39,9
20,9
6,0
2,0
–9,
521
,513
,511
,5–
124,
7N
orrb
otte
n56
,312
,9–
0,9
–2,
216
,77,
5–
–96
,5G
otla
nd10
,66,
21,4
–0,
14,
64,
22,
51,2
–30
,8TO
TALT
1 471
,691
9,9
132,
865
,719
,712
9,5
861,3
599,
630
8,5
33,9
4 54
2,3
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
11. Tabellbilaga
138 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
8.2
Spec
ialis
erad
vår
d. L
äkar
besö
k1(1
000-
tal)
per
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Läk
arbe
sök
inom
spe
cial
iser
ad v
ård
från
tabe
ll V
8.1
och
V 8
.2 s
umm
eras
i ta
bell
V 8
.3.
Huv
udm
anA
llmän
Ort
oped
isk
Uro
logi
skBa
rn-
Övr
iga
Gyn
eko-
Förlo
ss-
Ögo
n-Ö
ron-
, näs
-Ö
vrig
SUM
MA
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgis
kalo
gini
ngsv
ård
sjuk
vård
och
kiru
rgis
kKI
RURG
ISK
spec
hals
sjuk
vård
kort
tidsv
ård
KORT
TID
SVÅ
RD
Stoc
khol
m24
1,631
0,3
77,3
29,0
54,9
342,
351
,534
5,8
222,
4–
1 675
,0U
ppsa
la50
,736
,914
,97,
218
,251
,811
,747
,434
,40,
127
3,1
Sörm
land
42,7
49,2
6,6
–1,0
36,6
–29
,927
,31,0
194,
3Ö
ster
götla
nd23
,943
,410
,9–
15,0
56,5
7,2
42,8
34,0
–23
3,8
Jönk
öpin
g34
,951
,17,7
–0,
042
,82,
942
,526
,4–
208,
4Kr
onob
erg
32,9
26,9
––
–16
,4–
28,8
21,0
0,0
126,
0Ka
lmar
32,3
36,4
11,5
–0,
025
,53,
132
,420
,7–
161,9
Blek
inge
11,7
15,7
4,3
–4,
116
,13,
916
,714
,1–
86,6
Skån
e13
8,4
183,
847
,69,
144
,716
4,2
27,4
169,
715
0,6
3,3
938,
7H
alla
nd46
,353
,610
,3–
–38
,74,
430
,126
,5–
209,
9V
:a G
ötal
and
149,
719
3,7
40,6
10,9
28,8
192,
434
,017
7,5
127,9
–95
5,6
Värm
land
38,1
31,1
6,1
––
21,5
0,4
30,8
20,1
–14
8,0
Öre
bro
44,9
38,0
9,0
–16
,636
,5–
32,9
21,4
0,8
200,
1Vä
stm
anla
nd36
,841
,29,
6–
–22
,84,
230
,822
,9–
168,
4D
alar
na41
,338
,9–
––
21,6
6,9
33,7
22,8
–16
5,2
Gäv
lebo
rg41
,635
,610
,2–
–22
,26,
126
,225
,4–
167,
3Vä
ster
norr
land
35,9
36,1
7,1–
–24
,23,
926
,713
,7–
147,
6Jä
mtla
nd20
,221
,00,
6–
–9,
60,
814
,47,7
–74
,5Vä
ster
bott
en38
,239
,97,
2–
12,5
17,1
1,033
,417
,9–
167,
2N
orrb
otte
n38
,927
,85,
9–
–28
,9–
28,4
17,0
–14
6,9
Got
land
8,3
12,0
2,4
––
8,4
–6,
25,
71,3
44,4
TOTA
LT1 1
49,1
1 322
,728
9,8
56,1
195,
91 1
96,0
169,
21 2
27,3
879,
86,
66
492,
6
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 139
Tabe
ll V
8.3
Spec
ialis
erad
vår
d. L
äkar
besö
k1(1
000-
tal)
per
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Läk
arbe
sök
inom
spe
cial
iser
ad v
ård
från
tabe
ll V
8.1
och
V 8
.2 s
umm
eras
här
.
Huv
udm
anO
förd
elad
Ger
iatr
isk
Övr
igt
TOTA
LTA
llmän
Barn
- och
Rätt
s-TO
TALT
TOTA
LTko
rttid
svår
dvå
rdSP
ECIA
LISE
RAD
psyk
iatr
iun
gdom
s-ps
ykia
tri
SPEC
IALI
SERA
DSP
ECIA
LISE
RAD
SOM
ATIS
Kps
ykia
tri
PSYK
IATR
ISK
VÅRD
VÅRD
VÅRD
Stoc
khol
m10
,728
,615
4,0
3 27
8,4
358,
927
,4–
386,
33
664,
6U
ppsa
la–
2,0
78,7
489,
142
,24,
20,
046
,453
5,5
Sörm
land
–1,5
0,2
292,
318
,91,1
–20
,131
2,3
Öst
ergö
tland
–4,
867
,750
2,0
21,5
4,1
0,0
25,6
527,
6Jö
nköp
ing
–2,
640
,735
9,5
18,7
2,8
–21
,538
1,0Kr
onob
erg
1,30,
72,
720
5,5
13,7
1,7–
15,5
221,0
Kalm
ar–
1,90,
426
6,0
15,8
2,9
–18
,728
4,6
Blek
inge
––
43,0
172,
010
,71,0
–11
,818
3,7
Skån
e4,
14,
715
4,8
1 785
,714
4,7
15,8
0,7
161,2
1 946
,9H
alla
nd–
0,3
–34
4,5
13,9
4,0
–17
,936
2,4
V:a
Göt
alan
d0,
33,
023
1,21 7
78,4
118,
311
,80,
313
0,5
1 908
,9Vä
rmla
nd–
–0,
827
8,0
14,2
3,1
–17
,329
5,3
Öre
bro
–0,
61,3
339,
920
,64,
30,
024
,936
4,8
Väst
man
land
–1,0
2,0
281,1
20,2
2,9
–23
,130
4,3
Dal
arna
–1,8
–27
9,9
17,6
2,2
–19
,729
9,6
Gäv
lebo
rg2,
70,
6–
272,
013
,62,
7–
16,3
288,
3Vä
ster
norr
land
1,83,
64,
123
8,4
11,9
1,7–
13,6
252,
1Jä
mtla
nd–
1,6–
123,
65,
41,1
–6,
513
0,1
Väst
erbo
tten
–2,
8–
294,
618
,23,
00,
021
,231
5,8
Nor
rbot
ten
0,0
0,9
0,9
245,
19,
81,2
–11
,125
6,2
Got
land
––
0,1
75,2
6,1
0,6
–6,
781
,9TO
TALT
20,9
63,0
782,
611
901
,391
4,9
99,5
1,21 0
15,6
12 9
16,9
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
11. Tabellbilaga
140 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
9.1
Spec
ialis
erad
vår
d. B
esök
1(1
000-
tal)
hos
ann
an p
erso
nalk
ateg
ori ä
n lä
kare
per
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Bes
ök h
os a
nnan
per
sona
lkat
egor
i ino
m s
peci
alis
erad
vår
d fr
ån ta
bell
V 9
.1 oc
h V
9.2
sum
mer
as i
tabe
ll V
9.3
.
Huv
udm
anIn
tern
-Ö
vrig
aN
euro
logi
Med
icin
skH
abili
te-
Infe
ktio
ns-
Barn
-H
ud- o
ch
Tum
ör-
Övr
igSU
MM
Am
edic
inin
värt
esre
hab
ring
sjuk
vård
med
icin
köns
-sj
ukvå
rdm
edic
insk
MED
ICIN
SKsp
ecsj
ukvå
rdko
rttid
svår
dKO
RTTI
DSV
ÅRD
Stoc
khol
m83
,186
,66,
437
,011
3,8
17,8
55,5
134,
753
,5–
588,
4U
ppsa
la7,4
68,3
2,1
7,1–
8,3
6,6
13,4
38,0
–15
1,2Sö
rmla
nd34
,617
,0–
7,0
–2,
06,
39,
022
,1–
98,0
Öst
ergö
tland
67,2
48,6
2,3
20,8
10,5
10,0
14,4
12,6
3,4
11,0
200,
8Jö
nköp
ing
31,9
22,5
0,4
3,7
–2,
912
,016
,115
,60,
210
5,3
Kron
ober
g29
,1–
–4,
515
,13,
14,
312
,915
,71,5
86,3
Kalm
ar43
,5–
––
16,7
5,0
6,7
7,0
9,7
–88
,6Bl
ekin
ge34
,4–
–39
,210
,71,8
3,8
5,9
––
95,7
Skån
e11
2,2
83,3
12,0
14,2
19,2
41,4
96,9
36,3
18,2
–43
3,6
Hal
land
24,4
14,8
0,1
1,121
,11,5
8,7
16,2
––
88,0
V:a
Göt
alan
d17
0,0
152,
75,
836
,53,
221
,568
,772
,573
,316
,262
0,4
Värm
land
9,8
7,12,
5–
–6,
99,
710
,022
,2–
68,2
Öre
bro
38,4
9,4
2,0
5,0
–1,2
7,45,
75,
9–
75,0
Väst
man
land
73,2
45,9
0,9
17,7
–7,
610
,98,
114
,1–
178,
3D
alar
na63
,712
,9–
8,0
–2,
18,
511
,9–
–10
7,2
Gäv
lebo
rg70
,524
,8–
3,0
22,3
2,7
11,2
9,7
22,2
1,416
7,8
Väst
erno
rrla
nd23
,940
,9–
1,825
,91,8
8,9
9,4
13,6
–12
6,2
Jäm
tland
5,4
5,8
0,3
21,0
8,7
1,83,
86,
1–
–52
,7Vä
ster
bott
en22
,946
,32,
535
,8–
9,9
9,8
10,1
10,1
–14
7,5
Nor
rbot
ten
37,2
7,5
–20
,8–
0,8
14,3
0,8
––
81,5
Got
land
14,5
8,5
0,7
17,2
3,8
2,5
1,92,
83,
0–
54,9
TOTA
LT99
7,470
2,8
38,1
301,2
271,1
152,
637
0,2
411,4
340,
530
,33
615,
6
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 141
Tabe
ll V
9.2
Spec
ialis
erad
vår
d. B
esök
1(1
000-
tal)
hos
ann
an p
erso
nalk
ateg
ori ä
n lä
kare
per
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Bes
ök h
os a
nnan
per
sona
lkat
egor
i ino
m s
peci
alis
erad
vår
d fr
ån ta
bell
V 9
.1 oc
h V
9.2
sum
mer
as i
tabe
ll V
9.3
.
Huv
udm
anA
llmän
Ort
oped
isk
Uro
logi
skBa
rn-
Övr
iga
Gyn
eko-
Förlo
ss-
Ögo
n-Ö
ron-
, näs
-Ö
vrig
SUM
MA
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgis
kalo
gini
ngsv
ård
sjuk
vård
och
kiru
rgis
kKI
RURG
ISK
spec
hals
sjuk
vård
kort
tidsv
ård
KORT
TID
SVÅ
RD
Stoc
khol
m19
,558
,712
,15,
125
,743
,854
,456
,150
,0–
325,
3U
ppsa
la9,
23,
02,
41,3
8,3
15,7
15,2
12,7
6,2
7,481
,3Sö
rmla
nd3,
912
,02,
1–
–7,9
–21
,224
,5–
71,7
Öst
ergö
tland
6,2
13,8
4,7
0,4
4,7
10,1
4,2
28,4
37,8
–11
0,2
Jönk
öpin
g3,
411
,52,
8–
0,1
16,1
4,8
27,4
12,7
–78
,7Kr
onob
erg
4,2
3,5
––
–17
,8–
11,8
1,60,
139
,0Ka
lmar
4,5
4,3
5,3
––
6,3
1,821
,120
,9–
64,3
Blek
inge
8,0
3,9
2,2
–6,
35,
7–
14,0
17,5
–57
,4Sk
åne
21,4
59,1
18,4
0,6
23,7
31,6
75,7
66,4
55,4
29,7
382,
0H
alla
nd5,
16,
31,4
––
10,2
2,2
15,4
7,0
–47
,6V
:a G
ötal
and
26,0
11,7
15,2
4,2
10,8
40,5
46,9
76,4
40,5
–27
2,2
Värm
land
3,0
2,2
3,5
––
3,6
5,3
19,4
23,6
–60
,7Ö
rebr
o6,
14,
61,5
–5,
515
,7–
16,8
2,2
2,7
55,2
Väst
man
land
11,3
30,2
3,4
––
12,0
3,6
23,0
25,3
–10
8,8
Dal
arna
12,2
12,1
––
–8,
55,
425
,47,
2–
70,8
Gäv
lebo
rg1,5
2,9
2,2
––
2,4
7,118
,612
,4–
47,0
Väst
erno
rrla
nd5,
16,
91,3
––
2,9
5,1
17,6
5,3
–44
,2Jä
mtla
nd6,
913
,1–
––
4,4
0,4
9,7
7,2
–41
,6Vä
ster
bott
en4,
413
,81,9
–5,
411
,60,
518
,27,
2–
63,0
Nor
rbot
ten
6,9
3,3
1,0–
–15
,4–
13,4
1,5–
41,6
Got
land
1,00,
90,
5–
–3,
0–
3,3
0,1
–8,
8TO
TALT
169,
827
7,781
,811
,590
,328
5,0
232,
651
6,4
366,
139
,92
071,3
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
11. Tabellbilaga
142 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
9.3
Spec
ialis
erad
vår
d. B
esök
1(1
000-
tal)
hos
ann
an p
erso
nalk
ateg
ori ä
n lä
kare
per
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Bes
ök h
os a
nnan
per
sona
lkat
egor
i ino
m s
peci
alis
erad
vår
d fr
ån ta
bell
V 9
.1 oc
h V
9.2
sum
mer
as h
är.
Huv
udm
anO
förd
elad
Ger
iatr
isk
Övr
igt
TOTA
LTA
llmän
Barn
- och
Rätt
s-TO
TALT
TOTA
LTko
rttid
svår
dvå
rdSP
ECIA
LISE
RAD
psyk
iatr
iun
gdom
s-ps
ykia
tri
SPEC
IALI
SERA
DSP
ECIA
LISE
RAD
SOM
ATIS
Kps
ykia
tri
PSYK
IATR
ISK
VÅRD
VÅRD
VÅRD
Stoc
khol
m91
,729
2,9
71,5
1 369
,81 0
28,1
107,
0–
1 135
,12
504,
9U
ppsa
la–
7,2
30,6
270,
393
,318
,90,
811
2,9
383,
3Sö
rmla
nd–
5,2
41,3
216,
175
,810
,7–
86,5
302,
6Ö
ster
götla
nd–
22,3
1,933
5,2
124,
122
,80,
214
7,148
2,2
Jönk
öpin
g5,
914
,17,
021
1,194
,77,
50,
510
2,7
313,
7Kr
onob
erg
24,7
0,3
5,1
155,
439
,111
,60,
050
,720
6,1
Kalm
ar–
17,3
54,4
224,
667
,518
,4–
86,0
310,
6Bl
ekin
ge–
–0,
515
3,6
47,4
11,0
–58
,421
2,0
Skån
e2,
74,
772
,189
5,1
397,
271
,54,
147
2,8
1 367
,9H
alla
nd11
,07,
8–
154,
457
,022
,0–
79,0
233,
4V
:a G
ötal
and
136,
510
,419
,71 0
59,3
437,7
70,5
3,9
512,
11 5
71,3
Värm
land
––
56,6
185,
470
,423
,0–
93,4
278,
9Ö
rebr
o–
7,2
15,7
153,
194
,116
,10,
911
1,126
4,2
Väst
man
land
–1,4
2,0
290,
689
,320
,60,
511
0,5
401,1
Dal
arna
–7,
5–
185,
696
,218
,1–
114,
329
9,9
Gäv
lebo
rg3,
30,
1–
218,
265
,316
,3–
81,6
299,
7Vä
ster
norr
land
46,6
4,9
3,9
225,
949
,215
,50,
164
,729
0,6
Jäm
tland
––
–94
,317
,69,
3–
27,0
121,3
Väst
erbo
tten
–11
,7–
222,
113
4,7
21,6
1,315
7,737
9,8
Nor
rbot
ten
6,5
0,2
4,5
134,
247
,48,
7–
56,1
190,
3G
otla
nd–
–0,
063
,723
,93,
1–
27,0
90,7
TOTA
LT32
8,9
415,
338
6,8
6 81
8,0
3 14
9,9
524,
112
,43
686,
510
504
,5
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k, h
emsj
ukvå
rdsb
esök
och
dag
sjuk
vård
sbes
ök.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 143
Tabe
ll V
10.1
Spec
ialis
erad
vår
d. B
esök
1(1
000-
tal)
hos
ann
an p
erso
nalk
ateg
ori ä
n lä
kare
per
kat
egor
i 200
92
Huv
udm
anA
rbet
s-A
udio
nom
/Lo
gope
dO
ftal
mol
og-
Psyk
olog
Kura
tor
Sjuk
-Sj
uk-
Und
er-
Barn
-Ö
vrig
aTO
TALT
tera
peut
hörs
elvå
rds-
assi
sten
t/gy
mna
stsk
öter
ska
sköt
ersk
am
orsk
ape
rson
al-
assi
sten
tor
topt
ist
kate
gorie
r
Stoc
khol
m92
,432
,870
,620
,831
0,7
146,
221
6,8
1 000
,367
,982
,735
3,3
2 39
4,6
Upp
sala
7,13,
36,
0–
34,8
10,2
26,2
105,
725
,725
,412
7,437
1,8Sö
rmla
nd16
,217
,33,
73,
719
,215
,736
,112
0,1
4,0
5,2
29,0
270,
0Ö
ster
götla
nd20
,6–
5,8
–21
,529
,236
,225
2,5
1,8–
107,
247
4,9
Jönk
öpin
g12
,46,
84,
08,
75,
02,
912
,380
,2–
0,3
143,
827
6,4
Kron
ober
g10
,50,
15,
51,8
12,6
6,9
18,6
73,3
1,713
,325
,817
0,1
Kalm
ar8,
913
,75,
93,
922
,09,
627
,312
2,9
31,6
5,3
40,2
291,3
Blek
inge
9,2
10,0
4,8
2,4
12,0
11,3
17,9
73,9
21,4
3,7
14,0
180,
4Sk
åne
31,7
22,8
29,2
25,5
77,2
77,2
117,4
570,
118
,893
,820
6,2
1 270
,0H
alla
nd10
,43,
16,
03,
322
,714
,216
,511
7,2
6,3
7,2
19,2
226,
1V
:a G
ötal
and
56,1
27,2
20,5
14,7
126,
184
,215
5,1
783,
053
,1–
90,2
1 410
,2Vä
rmla
nd16
,019
,33,
22,
49,
014
,640
,311
3,1
17,7
5,5
34,0
275,
2Ö
rebr
o13
,7–
4,0
2,8
29,9
19,2
23,7
95,4
17,3
13,8
31,3
251,0
Väst
man
land
14,1
17,8
4,9
5,7
36,6
26,5
47,2
131,1
26,8
12,2
50,2
373,
1D
alar
na7,
0–
7,44,
918
,918
,711
,012
6,0
11,2
11,1
44,7
260,
9G
ävle
borg
4,1
11,7
0,3
4,4
13,4
15,0
5,9
166,
026
,88,
410
,426
6,4
Väst
erno
rrla
nd8,
84,
53,
72,
812
,919
,643
,512
1,81,5
4,9
33,6
257,
6Jä
mtla
nd5,
95,
12,
72,
57,
311
,223
,437
,88,
2–
11,0
115,
1Vä
ster
bott
en14
,80,
36,
83,
627
,121
,955
,312
3,6
52,5
4,5
12,5
322,
9N
orrb
otte
n11
,80,
54,
52,
59,
912
,523
,472
,04,
7–
28,5
170,
4G
otla
nd8,
1–
1,30,
74,
73,
18,
643
,32,
72,
611
,586
,7TO
TALT
379,
919
6,4
200,
811
7,0
833,
556
9,9
963,
04
329,
240
1,529
9,8
1 423
,99
715,
1
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k oc
h he
msj
ukvå
rdsb
esök
.2.
I ta
bell
V10
.2fra
mgå
r hur
mån
ga a
v de
ssa
besö
k so
m p
rodu
cera
ts a
v an
nan
vård
giva
re.
11. Tabellbilaga
144 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
10.2
Spec
ialis
erad
vår
d. A
nnan
vår
dgiv
are.
Bes
ök1
(100
0-ta
l) h
os a
nnan
per
sona
lkat
egor
i än
läka
re p
er k
ateg
ori 2
009
Huv
udm
anA
rbet
s-A
udio
nom
/Lo
gope
dO
ftal
mol
og-
Psyk
olog
Kura
tor
Sjuk
-Sj
uk-
Und
er-
Barn
-Ö
vrig
aTO
TALT
tera
peut
hörs
elvå
rds-
assi
sten
t/gy
mna
stsk
öter
ska
sköt
ersk
am
orsk
ape
rson
al-
assi
sten
tor
topt
ist
kate
gorie
r
Stoc
khol
m24
,81,5
31,6
0,6
41,5
22,7
65,3
282,
013
,00,
479
,656
3,1
Upp
sala
–0,
9–
–4,
9–
–8,
7–
––
14,5
Sörm
land
––
––
––
––
––
3,1
3,1
Öst
ergö
tland
––
––
1,80,
90,
11,5
––
0,7
5,0
Jönk
öpin
g–
––
––
––
––
––
–Kr
onob
erg
––
––
0,8
––
4,4
–3,
65,
614
,3Ka
lmar
––
––
––
–2,
2–
––
2,2
Blek
inge
––
––
––
––
––
––
Skån
e0,
72,
22,
60,
99,
11,6
2,1
32,4
7,45,
736
,210
0,9
Hal
land
0,1
––
–1,1
0,0
1,510
,81,7
3,9
–19
,1V
:a G
ötal
and
0,2
7,9–
1,84,
71,2
3,2
50,6
––
5,3
74,8
Värm
land
––
––
––
––
––
––
Öre
bro
––
––
6,6
––
3,8
–1,4
–11
,7Vä
stm
anla
nd–
––
––
––
––
2,8
0,7
3,5
Dal
arna
––
––
––
––
––
––
Gäv
lebo
rg–
––
––
––
1,6–
––
1,6Vä
ster
norr
land
––
––
––
––
––
0,4
0,4
Jäm
tland
––
––
––
––
––
––
Väst
erbo
tten
––
––
––
––
––
1,71,7
Nor
rbot
ten
––
––
––
––
––
––
Got
land
––
––
––
–0,
1–
–1,3
1,3TO
TALT
25,9
12,5
34,2
3,3
70,5
26,4
72,2
398,
022
,017
,813
4,4
817,1
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k oc
h he
msj
ukvå
rdsb
esök
.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 145
Tabe
ll V
11Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
vård
. Mot
tagn
ings
verk
sam
het 2
009.
Vår
dkon
takt
er
Huv
udm
an
B
esök
(mot
tagn
ings
besö
k/he
mbe
sök)
. Tus
enta
lBe
sök/
invå
nare
2
Läka
reA
nnan
per
sona
l-Su
mm
a vi
ktad
e1Su
mm
a vi
ktad
eka
tego
ribe
sök
besö
k
Stoc
khol
m2
902,
01 0
26,6
3 31
2,7
1,6U
ppsa
la47
8,4
260,
758
2,7
1,8Sö
rmla
nd26
8,3
179,
033
9,9
1,3Ö
ster
götla
nd46
5,1
278,
557
6,5
1,3Jö
nköp
ing
321,0
175,
039
1,01,2
Kron
ober
g19
1,112
1,423
9,6
1,3Ka
lmar
237,
019
8,0
316,
21,4
Blek
inge
165,
312
8,2
216,
61,4
Skån
e1 5
71,0
782,
21 8
83,9
1,5H
alla
nd31
6,4
152,
437
7,3
1,3V
:a G
ötal
and
1 626
,390
1,61 9
86,9
1,3Vä
rmla
nd25
8,7
180,
833
1,11,2
Öre
bro
315,
214
4,3
372,
91,3
Väst
man
land
269,
226
7,737
6,3
1,5D
alar
na27
9,9
150,
734
0,2
1,2G
ävle
borg
257,7
187,
533
2,7
1,2Vä
ster
norr
land
221,1
196,
829
9,8
1,2Jä
mtla
nd10
8,4
87,2
143,
31,1
Väst
erbo
tten
279,
816
3,6
345,
21,3
Nor
rbot
ten
237,4
117,
028
4,2
1,1G
otla
nd66
,660
,190
,61,6
TOTA
LT10
836
,05
759,
113
139,
61,4
1. Vå
rdko
ntak
tern
a ha
r vik
tats
m h
t re
surs
åtgå
ng. B
esök
hos
and
ra k
ateg
orie
r än
läka
re h
ar a
ntag
its m
otsv
ara
40%
av
ett l
äkar
besö
k.2.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
11. Tabellbilaga
146 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
12Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
vård
. Dag
sjuk
vård
200
9. V
årdk
onta
kter
Huv
udm
anSo
mat
isk
dags
jukv
ård,
bes
ök tu
sent
alSu
mm
aM
edU
tan
Sum
ma
vikt
ade1
vikt
ade
besö
klä
karm
edve
rkan
läka
rmed
verk
anbe
sök
per i
nvån
are2
Stoc
khol
m36
3,6
90,4
399,
70,
198
Upp
sala
10,5
8,5
14,0
0,04
2Sö
rmla
nd23
,731
,136
,10,
134
Öst
ergö
tland
31,5
6,1
34,0
0,08
0Jö
nköp
ing
38,5
36,1
52,9
0,15
7Kr
onob
erg
14,5
34,0
28,1
0,15
3Ka
lmar
28,8
17,4
35,8
0,15
3Bl
ekin
ge6,
725
,316
,80,
110
Skån
e20
9,8
68,8
237,
30,
193
Hal
land
28,1
2,0
29,0
0,09
8V
:a G
ötal
and
152,
115
7,721
5,2
0,13
7Vä
rmla
nd19
,33,
720
,70,
076
Öre
bro
24,7
8,8
28,2
0,10
1Vä
stm
anla
nd11
,922
,921
,10,
084
Dal
arna
–34
,914
,00,
051
Gäv
lebo
rg12
,830
,324
,90,
090
Väst
erno
rrla
nd17
,329
,129
,00,
119
Jäm
tland
14,8
4,5
16,6
0,13
1Vä
ster
bott
en14
,852
,135
,60,
138
Nor
rbot
ten
7,717
,214
,60,
059
Got
land
8,6
3,3
9,9
0,17
4TO
TALT
1 039
,768
4,3
1 313
,40,
141
1. Vå
rdko
ntak
tern
a ha
r vik
tats
m h
t re
surs
åtgå
mg.
Bes
ök h
os a
ndra
per
sona
lkat
egor
ier ä
n lä
kare
har
ant
agits
mot
svar
a 40
% a
v et
t läk
arbe
sök.
2. H
änsy
n ha
r int
e ta
gits
till
att k
öp o
ch fö
rsäl
jnin
g ka
n fö
reko
mm
a m
ella
n la
ndst
ing/
regi
oner
.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 147
Tabe
ll V
13Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
resp
ektiv
e ps
ykia
tris
k he
msj
ukvå
rd 2
009.
Vår
dkon
takt
er
Huv
udm
anSp
ecia
liser
ad s
omat
isk
vård
Spec
ialis
erad
psy
kiat
risk
vård
Hem
sjuk
vård
sbes
ök. T
usen
tal
Besö
k/in
v.2
Hem
sjuk
vård
sbes
ök. T
usen
tal
Besö
k/in
v.2
Läka
reA
nnan
Sum
ma
vikt
ade1
S:a
vikt
ade
Läka
reA
nnan
Sum
ma
vikt
ade1
S:a
vikt
ade
pers
onal
kate
gori
hem
sjuk
vård
sbes
ökbe
sök
pers
onal
kate
gori
hem
sjuk
vård
sbes
ökbe
sök
Stoc
khol
m12
,8
252,
9 11
3,9
0,06
––
––
Upp
sala
0,
1 1,1
0,
6 0,
000,
2 10
,6
4,4
0,01
Sörm
land
0,2
6,0
2,7
0,01
––
––
Öst
ergö
tland
5,3
50,6
25
,5
0,06
0,0
5,9
2,4
0,01
Jönk
öpin
g–
––
––
––
–Kr
onob
erg
––
––
––
––
Kalm
ar0,
2 9,
2 3,
8 0,
02–
––
–Bl
ekin
ge–
––
––
––
–Sk
åne3
4,9
44,1
22,6
0,
02–
––
–H
alla
nd–
––
––
––
–V
:a G
ötal
and
––
––
––
––
Värm
land
0,0
0,9
0,4
0,00
0,1
8,4
3,5
0,01
Öre
bro
––
––
––
––
Väst
man
land
––
––
––
––
Dal
arna
––
––
––
––
Gäv
lebo
rg1,5
0,
4 1,7
0,
01–
––
–Vä
ster
norr
land
––
––
–0,
2 0,
1 0,
00Jä
mtla
nd
0,5
2,7
1,5
0,01
–0,
0 0,
0 0,
00Vä
ster
bott
en0,
1 6,
4 2,
7 0,
010,
1 1,8
0,
8 0,
00N
orrb
otte
n–
––
––
––
–G
otla
nd0,
0 0,
4 0,
2 0,
00–
––
–TO
TALT
25,6
37
4,6
175,
5 0,
020,
4 26
,9
11,1
0,00
1. Vå
rdko
ntak
tern
a ha
r vik
tats
m h
t re
surs
åtgå
mg.
Bes
ök h
os a
ndra
per
sona
lkat
egor
ier ä
n lä
kare
har
ant
agits
mot
svar
a 40
% a
v et
t läk
arbe
sök.
2. H
änsy
n ha
r int
e ta
gits
till
att k
öp o
ch fö
rsäl
jnin
g ka
n fö
reko
mm
a m
ella
n la
ndst
ing/
regi
oner
.3.
Här
redo
visa
s in
skriv
ning
sdag
ar (e
j bes
ök).
11. Tabellbilaga
148 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
14Sp
ecia
liser
ad s
omat
isk
resp
ektiv
e ps
ykia
tris
k sl
uten
vår
d 20
09. V
årdk
onta
kter
(vår
dtill
fälle
n)
Huv
udm
anVå
rdtil
lfälle
n (k
onsu
mtio
n). T
usen
tal
Spec
ialis
erad
Spec
ialis
erad
som
atis
kps
ykia
tris
ksl
uten
vår
dsl
uten
vår
d
Stoc
khol
m29
2,5
28,3
Upp
sala
47,8
3,6
Sörm
land
42,3
2,5
Öst
ergö
tland
61,4
2,2
Jönk
öpin
g55
,83,
3Kr
onob
erg
27,8
1,1Ka
lmar
40,9
2,1
Blek
inge
22,5
1,3Sk
åne
187,
012
,3H
alla
nd46
,82,
2V
:a G
ötal
and
235,
714
,1Vä
rmla
nd42
,61,5
Öre
bro
44,3
2,7
Väst
man
land
41,8
1,9D
alar
na49
,92,
2G
ävle
borg
45,5
2,0
Väst
erno
rrla
nd39
,51,9
Jäm
tland
19,8
0,8
Väst
erbo
tten
45,3
2,5
Nor
rbot
ten
43,2
2,4
Got
land
10,3
0,6
SUM
MA
1 442
,991
,7O
känt
119
,02,
2TO
TALT
1 461
,993
,8
1 Hem
ort e
j reg
istr
erad
, utlä
nnin
gar m
m.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 149
Tabe
ll V
15Sp
ecia
liser
ad p
syki
atris
k vå
rd. M
otta
gnin
gsve
rksa
mhe
t 200
9. V
årdk
onta
kter
Huv
udm
anBe
sök
(mot
tagn
ings
besö
k/he
mbe
sök)
. Tus
enta
lBe
sök/
invå
nare
2
Läka
reA
nnan
per
sona
l-Su
mm
a vi
ktad
e1Su
mm
a vi
ktad
eka
tego
ribe
sök
besö
k
Stoc
khol
m38
4,2
1 115
,283
0,3
0,41
Upp
sala
46,2
99,4
86,0
0,26
Sörm
land
20,1
85,0
54,0
0,20
Öst
ergö
tland
25,6
140,
081
,60,
19Jö
nköp
ing
21,4
101,4
62,0
0,18
Kron
ober
g15
,548
,734
,90,
19Ka
lmar
18,6
84,1
52,3
0,22
Blek
inge
11,7
52,2
32,6
0,21
Skån
e15
3,5
443,
733
1,00,
27H
alla
nd17
,973
,747
,40,
16V
:a G
ötal
and
129,
350
8,6
332,
70,
21Vä
rmla
nd17
,285
,151
,20,
19Ö
rebr
o24
,510
6,7
67,2
0,24
Väst
man
land
23,1
105,
465
,30,
26D
alar
na19
,711
0,2
63,8
0,23
Gäv
lebo
rg16
,278
,547
,60,
17Vä
ster
norr
land
13,2
60,7
37,5
0,15
Jäm
tland
6,5
25,2
16,6
0,13
Väst
erbo
tten
21,1
151,1
81,6
0,32
Nor
rbot
ten
11,1
53,4
32,5
0,13
Got
land
6,7
26,3
17,2
0,30
TOTA
LT1 0
03,4
3 55
4,4
2 42
5,2
0,26
1. Vå
rdko
ntak
tern
a ha
r vik
tats
m h
t re
surs
åtgå
ng. B
esök
hos
and
ra k
ateg
orie
r än
läka
re h
ar a
ntag
its m
otsv
ara
40%
av
ett l
äkar
besö
k.2.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
11. Tabellbilaga
150 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
16Sp
ecia
liser
ad p
syki
atris
k vå
rd. D
agsj
ukvå
rd 2
009.
Vår
dkon
takt
er
Huv
udm
anPs
ykia
tris
k da
gsju
kvår
d, b
esök
tuse
ntal
Sum
ma
Med
Uta
nSu
mm
a vi
ktad
e1vi
ktad
e be
sök
läka
rmed
verk
anlä
karm
edve
rkan
besö
kpe
r inv
ånar
e2
Stoc
khol
m2,
119
,910
,00,
005
Upp
sala
0,0
3,0
1,20,
004
Sörm
land
–1,5
0,6
0,00
2Ö
ster
götla
nd0,
01,2
0,5
0,00
1Jö
nköp
ing
0,0
1,20,
50,
002
Kron
ober
g0,
02,
00,
80,
004
Kalm
ar0,
01,9
0,8
0,00
3Bl
ekin
ge0,
06,
22,
50,
017
Skån
e7,
629
,119
,20,
016
Hal
land
–5,
32,
10,
007
V:a
Göt
alan
d1,2
3,5
2,6
0,00
2Vä
rmla
nd–
––
–Ö
rebr
o0,
44,
42,
10,
008
Väst
man
land
0,0
5,1
2,0
0,00
8D
alar
na–
4,1
1,70,
006
Gäv
lebo
rg0,
13,
11,3
0,00
5Vä
ster
norr
land
0,4
3,9
1,90,
008
Jäm
tland
0,0
1,70,
70,
005
Väst
erbo
tten
0,0
4,7
1,90,
007
Nor
rbot
ten
0,0
2,7
1,10,
004
Got
land
–0,
70,
30,
005
TOTA
LT11
,810
5,2
53,9
0,00
6
1. Vå
rdko
ntak
tern
a ha
r vik
tats
m h
t re
surs
åtgå
ng. B
esök
hos
and
ra p
erso
nalk
ateg
orie
r än
läka
re h
ar a
ntag
its m
otsv
ara
40%
av
ett l
äkar
besö
k.2.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 151
Tabe
ll V
17.1
Prim
ärvå
rd. B
esök
1(1
000-
tal)
hos
ann
an p
erso
nalk
ateg
ori ä
n lä
kare
, 200
92,
3
Huv
udm
anBe
sök
hos
Tota
ltSj
uk-
Und
er-
Sjuk
-A
rbet
s-Ö
vrig
ask
öter
ska
sköt
ersk
agy
mna
stte
rape
utpe
rson
al-
kate
gorie
r
Stoc
khol
m2
939,
456
6,3
1 782
,496
,650
0,3
5 88
5,0
Upp
sala
451,4
–13
3,6
5,2
74,9
665,
1Sö
rmla
nd36
5,3
3,8
187,
218
,229
,060
3,5
Öst
ergö
tland
831,6
–20
1,033
,620
6,3
1 272
,4Jö
nköp
ing
696,
822
8,3
235,
433
,794
,31 2
88,5
Kron
ober
g23
6,5
–10
0,7
1,038
,437
6,7
Kalm
ar31
4,1
0,0
171,6
10,8
129,
162
5,6
Blek
inge
231,2
42,9
78,6
15,8
26,8
395,
2Sk
åne
1 533
,5–
1 067
,138
,819
0,3
2 82
9,7
Hal
land
478,
9–
247,
630
,077
,083
3,5
V:a
Göt
alan
d2
093,
50,
91 1
26,4
82,3
332,
43
635,
5Vä
rmla
nd36
7,8
–13
1,0–
79,5
578,
4Ö
rebr
o34
4,1
–25
6,9
–15
7,475
8,4
Väst
man
land
399,
91,3
221,8
11,2
14,7
648,
9D
alar
na64
6,4
77,0
187,1
18,7
55,8
985,
0G
ävle
borg
517,
610
,919
7,127
,613
9,3
892,
4Vä
ster
norr
land
411,1
–13
9,4
32,0
96,2
678,
7Jä
mtla
nd17
8,4
–10
8,2
–18
,930
5,5
Väst
erbo
tten
441,6
76,8
187,4
17,4
24,1
747,
3N
orrb
otte
n45
9,6
0,9
255,
224
,891
,783
2,2
Got
land
87,6
0,5
26,8
1,523
,814
0,2
TOTA
LT14
026
,31 0
09,6
7 04
2,5
499,
22
400,
124
977
,7
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k oc
h he
msj
ukvå
rdsb
esök
.2.
I ta
bell
V17
.2fra
mgå
r hur
mån
ga a
v de
ssa
besö
k so
m p
rodu
cera
ts a
v an
nan
vård
giva
re.
3. B
esök
avs
eend
e va
ccin
erin
g m
ot N
ya in
fluen
san
(H1N
1) in
går i
nte,
se
tabe
ll V
37fö
r mer
info
rmat
ion.
11. Tabellbilaga
152 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
17.2
Prim
ärvå
rd. A
nnan
vår
dgiv
are.
Bes
ök1
(100
0-ta
l) h
os a
nnan
per
sona
lkat
egor
i än
läka
re 2
009
Huv
udm
anBe
sök
hos
Tota
ltSj
uk-
Und
er-
Sjuk
-A
rbet
s-Ö
vrig
ask
öter
ska
sköt
ersk
agy
mna
stte
rape
utpe
rson
al-
kate
gorie
r
Stoc
khol
m1 5
10,8
349,
21 4
15,5
21,8
316,
03
613,
3U
ppsa
la10
9,4
–71
,20,
520
,720
1,8Sö
rmla
nd29
,3–
116,
61,3
2,5
149,
6Ö
ster
götla
nd87
,3–
102,
82,
422
,621
5,2
Jönk
öpin
g12
,2–
100,
60,
014
,312
7,2
Kron
ober
g37
,2–
58,7
0,0
4,5
100,
4Ka
lmar
31,4
–79
,8–
0,8
112,
1Bl
ekin
ge2,
0–
28,0
––
30,0
Skån
e33
7,5
–71
6,2
3,2
49,3
1 106
,2H
alla
ndV
:a G
ötal
and
274,
2–
688,
814
,057
,81 0
34,8
Värm
land
14,0
–70
,6–
2,3
87,0
Öre
bro
50,5
–15
1,0–
5,7
207,1
Väst
man
land
177,
0–
176,
04,
33,
336
0,6
Dal
arna
––
106,
1–
–10
6,1
Gäv
lebo
rg80
,76,
110
1,90,
938
,522
8,1
Väst
erno
rrla
nd82
,2–
27,9
6,4
19,2
135,
7Jä
mtla
nd15
,3–
67,9
–3,
386
,5Vä
ster
bott
en42
,622
,411
0,9
1,80,
317
8,0
Nor
rbot
ten
4,9
–17
3,3
0,3
0,1
178,
5G
otla
nd8,
4–
12,3
–1,8
22,5
TOTA
LT3
3 08
8,8
377,
64
470,
168
,259
2,5
8 59
7,2
1. M
otta
gnin
gsbe
sök,
hem
besö
k oc
h he
msj
ukvå
rdsb
esök
.2.
Bes
ök a
vsee
nde
vacc
iner
ing
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.3.
Hal
land
s pr
imär
vård
del
as in
te u
pp p
å eg
en p
rodu
ktio
n re
spek
tive
prod
uktio
n av
ann
an v
årdg
ivar
e. I
tota
lsiff
ran
ingå
r Hal
land
enl
igt e
n be
räkn
ad fö
rdel
ning
.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 153
Tabe
ll V
18Pr
imär
vård
. Ant
al h
embe
sök,
hem
sjuk
vård
sbes
ök o
ch te
lefo
nkon
takt
er (1
000-
tal)
200
9
Huv
udm
anH
embe
sök
Hem
sjuk
vård
sbes
ökTe
lefo
nkon
takt
erLä
kare
Sjuk
-Sj
ukgy
mna
st/
Ann
anLä
kare
Övr
ig
Läka
reÖ
vrig
sköt
ersk
aA
rbet
ster
apeu
tpe
rson
alpe
rson
alpe
rson
al
Stoc
khol
m18
,211
7,8
94,5
59,4
26,2
1 579
,142
7,790
,0U
ppsa
la4,
117
,50,
62,
630
,5–
311,9
113,
9Sö
rmla
nd0,
621
,07,
52,
67,
239
,111
0,3
20,7
Öst
ergö
tland
12,7
176,
218
,257
,00,
519
,114
3,3
963,
6Jö
nköp
ing
1,331
,023
,010
,815
,545
8,8
119,
623
0,2
Kron
ober
g1,7
1,90,
00,
06,
80,
069
,917
4,0
Kalm
ar6,
62,
90,
00,
10,
40,
056
,611
3,4
Blek
inge
0,8
6,5
7,3
1,64,
086
,060
,929
9,8
Skån
e32
,39,
73,
40,
7–
–68
2,0
700,
3H
alla
nd5,
454
,05,
68,
5–
–10
2,3
18,8
V:a
Göt
alan
d8,
726
,828
,33,
663
,63,
273
0,0
2 89
1,9Vä
rmla
nd2,
41,3
–0,
18,
50,
017
8,9
466,
1Ö
rebr
o7,1
4,2
10,9
0,0
––
106,
748
5,6
Väst
man
land
5,5
43,7
5,7
2,4
9,7
53,4
133,
330
4,9
Dal
arna
7,2
44,8
12,1
9,4
4,9
173,
928
0,2
567,
2G
ävle
borg
4,4
49,1
9,4
11,6
9,8
124,
913
8,2
805,
5Vä
ster
norr
land
6,3
31,1
2,8
2,7
0,1
41,1
118,
827
9,4
Jäm
tland
3,0
1,70,
00,
00,
2–
75,9
139,
1Vä
ster
bott
en0,
614
,910
,70,
06,
219
1,710
7,935
2,0
Nor
rbot
ten
19,
398
,317
,52,
10,
140
,38,
80,
9G
otla
nd1,9
20,3
0,0
1,20,
110
,135
,335
,4TO
TALT
139,
977
4,6
257,7
174,
519
4,2
2 82
0,6
3 99
8,7
9 05
2,5
1. Re
dovi
sar t
elef
onko
ntak
ter e
ndas
t ino
m v
erks
amhe
t pro
duce
rad
av a
nnan
vår
dgiv
are.
11. Tabellbilaga
154 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
19Vå
rdce
ntra
ler 2
009
Huv
udm
anEg
en p
rodu
ktio
nA
nnan
Vå
rd-
Vård
cent
rale
r med
vård
giva
rece
ntra
ler
1 läk
are
2 lä
kare
3 lä
kare
4 lä
kare
5–10
läka
re>
10 l
äkar
eTo
talt
Tota
ltTo
talt
Stoc
khol
m6
53
849
980
121
201
Upp
sala
05
42
132
2616
42Sö
rmla
nd0
00
019
019
221
Öst
ergö
tland
01
95
181
348
42Jö
nköp
ing
13
54
170
302
32Kr
onob
erg
26
51
90
238
31Ka
lmar
11
88
90
2719
46Bl
ekin
ge0
22
28
014
721
Skån
e1
712
1851
089
5914
8H
alla
nd26
2147
V:a
Göt
alan
d0
918
2562
411
856
174
Värm
land
27
53
131
314
35Ö
rebr
o0
42
511
325
1540
Väst
man
land
01
31
80
1317
30D
alar
na0
63
713
130
030
Gäv
lebo
rg6
38
47
230
737
Väst
erno
rrla
nd0
23
56
420
626
Jäm
tland
14
64
70
224
26Vä
ster
bott
en0
22
1016
232
436
Nor
rbot
ten
10
65
200
321
33G
otla
nd0
11
22
06
28
TOTA
LT1
2169
105
119
358
2972
737
91 1
06
1. To
tals
iffro
rna
för v
årdc
entr
aler
upp
dela
t efte
r ant
al lä
kare
inkl
uder
ar in
te H
alla
nd, s
om in
te lä
mna
t den
na u
ppgi
ft.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 155
Tabe
ll V
20
Prim
ärvå
rd. A
llmän
läka
rvår
d1
2009
. Vik
tade
vår
dkon
takt
er
Huv
udm
anVå
rdko
ntak
ter m
ed lä
kare
. Tus
enta
lVå
rdko
ntak
ter (
läka
re)/
invå
nare
3
Mot
tagn
ings
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Sum
ma
Sum
ma
besö
kbe
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2vi
ktad
evi
ktad
ebe
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
vård
kont
akte
r
Stoc
khol
m3
688,
416
,03
720,
442
7,6
3 86
3,0
1,84
1,91
Upp
sala
36
8,4
4,1
376,
531
1,948
0,4
1,13
1,45
Sörm
land
293,
20,
629
4,4
110,
333
1,21,0
91,2
3Ö
ster
götla
nd42
4,1
12,7
449,
514
3,3
497,
31,0
51,1
6Jö
nköp
ing
378,
21,3
380,
811
9,1
420,
51,1
31,2
5Kr
onob
erg
240,
01,7
243,
469
,826
6,7
1,33
1,46
Kalm
ar31
4,9
6,6
328,
056
,634
6,9
1,40
1,48
Blek
inge
184,
30,
818
5,8
60,2
205,
91,2
21,3
5Sk
åne
1 675
,932
,31 7
40,5
681,4
1 967
,61,4
11,6
0H
alla
nd48
2,0
5,4
492,
710
2,2
526,
81,6
61,7
7V
:a G
ötal
and
2 20
9,6
7,92
225,
371
2,1
2 46
2,7
1,42
1,57
Värm
land
335,
92,
334
0,6
176,
339
9,3
1,25
1,46
Öre
bro
308,
37,1
322,
510
6,7
358,
11,1
61,2
8Vä
stm
anla
nd33
3,6
5,5
344,
613
0,7
388,
11,3
71,5
4D
alar
na35
6,6
6,9
370,
427
8,2
463,
11,3
41,6
8G
ävle
borg
390,
24,
439
9,0
133,
644
3,5
1,44
1,61
Väst
erno
rrla
nd26
2,6
6,3
275,
111
8,5
314,
61,1
31,2
9Jä
mtla
nd
154,
83,
016
0,7
75,1
185,
71,2
71,4
7Vä
ster
bott
en28
3,2
0,6
284,
310
7,6
320,
21,1
01,2
4N
orrb
otte
n31
2,3
9,3
331,0
8,8
333,
91,3
31,3
4G
otla
nd69
,51,9
73,4
35,3
85,1
1,28
1,49
TOTA
LT13
066
,013
6,4
13 3
38,8
3 96
5,1
14 6
60,5
1,43
1,57
1. Fr
ån o
ch m
ed 2
009
särr
edov
isas
inte
jour
verk
sam
hete
n ut
an d
en in
går u
nder
allm
änlä
karv
ård
resp
ektiv
e sj
uksk
öter
skev
erks
amhe
t.2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.3.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
11. Tabellbilaga
156 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
21.1
Prim
ärvå
rd. S
juks
köte
rske
vård
120
09. V
ikta
de v
årdk
onta
kter
2
Huv
udm
anVå
rdko
ntak
ter m
ed s
juks
köte
rska
. Tus
enta
lVå
rdko
ntak
ter m
ed a
nnan
per
sona
lkat
egor
i. Tu
sent
alM
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
aM
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
abe
sök
besö
kvi
ktad
e3ko
ntak
ter
vikt
ade3
besö
kbe
sök
vikt
ade3
kont
akte
rvi
ktad
e3be
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
vård
kont
akte
r
Stoc
khol
m80
8,4
96,4
1 001
,325
,21 0
09,7
64,2
34,9
134,
13,
413
5,2
Upp
sala
30
4,5
13,9
332,
492
,536
3,2
26,5
0,7
27,8
0,8
28,1
Sörm
land
214,
918
,725
2,3
18,2
258,
322
,62,
527
,70,
227
,7Ö
ster
götla
nd45
5,1
175,
180
5,3
584,
71 0
00,2
72,1
52,2
176,
532
,518
7,3
Jönk
öpin
g24
9,8
25,3
300,
416
0,1
353,
726
,19,
144
,3–
44,3
Kron
ober
g14
4,0
0,2
144,
463
,616
5,6
1,60,
01,6
0,7
1,9Ka
lmar
218,
92,
322
3,4
106,
225
8,9
99,8
0,1
100,
01,7
100,
6Bl
ekin
ge12
5,6
2,4
130,
422
0,0
203,
824
,40,
826
,02,
626
,8Sk
åne
989,
31,7
992,
764
0,4
1 206
,110
,80,
010
,90,
711
,1H
alla
nd28
4,1
52,1
388,
312
,039
2,3
57,8
8,2
74,3
0,9
74,6
V:a
Göt
alan
d1 2
95,9
17,3
1 330
,52
170,
02
053,
867
,40,
267
,75,
369
,5Vä
rmla
nd22
5,5
0,0
225,
641
5,2
364,
029
,7–
29,7
1,030
,1Ö
rebr
o19
0,9
0,0
191,0
324,
629
9,1
148,
7–
148,
7–
148,
7Vä
stm
anla
nd18
5,7
41,5
268,
728
2,3
362,
84,
82,
49,
6–
9,6
Dal
arna
382,
441
,546
5,4
517,4
637,9
13,3
8,6
30,6
–30
,6G
ävle
borg
247,9
46,9
341,7
478,
350
1,132
,08,
849
,64,
451
,1Vä
ster
norr
land
243,
431
,130
5,5
241,8
386,
110
,90,
010
,90,
111
,0Jä
mtla
nd
131,0
0,9
132,
841
,114
6,5
0,3
–0,
3–
0,3
Väst
erbo
tten
228,
812
,725
4,1
176,
431
2,9
0,2
–0,
20,
10,
2N
orrb
otte
n24
8,6
97,7
444,
1–
444,
179
,41,9
83,2
–83
,2G
otla
nd38
,319
,877
,835
,389
,618
,31,2
20,8
–20
,8TO
TALT
7 21
3,2
697,4
8 60
8,0
6 60
5,3
10 8
09,8
811,0
131,8
1 074
,554
,61 0
92,7
1. Fr
ån o
ch m
ed 2
009
särr
edov
isas
inte
jour
verk
sam
hete
n ut
an d
en in
går u
nder
allm
änlä
karv
ård
resp
ektiv
e sj
uksk
öter
skev
erks
amhe
t.2.
Bes
ök a
vsee
nde
vacc
iner
ing
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.3.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 157
Tabe
ll V
21.2
Prim
ärvå
rd. S
juks
köte
rske
vård
120
09. V
ikta
de v
årdk
onta
kter
2
Huv
udm
anSa
mtli
ga v
årdk
onta
kter
. Tus
enta
lSa
mtli
ga v
årdk
onta
kter
/inv
ånar
e4M
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
a-Su
mm
aSu
mm
abe
sök
besö
kvi
ktad
e3ko
ntak
ter
vikt
ade3
vikt
ade
vikt
ade
besö
kvå
rdko
ntak
ter
besö
kvå
rdko
ntak
ter
Stoc
khol
m87
2,6
131,4
1 135
,328
,61 1
44,9
0,56
0,57
Upp
sala
33
1,014
,636
0,2
93,4
391,4
1,09
1,18
Sörm
land
237,
521
,227
9,9
18,4
286,
11,0
41,0
6Ö
ster
götla
nd52
7,3
227,
398
1,861
7,11 1
87,5
2,30
2,78
Jönk
öpin
g27
5,8
34,4
344,
616
0,1
398,
01,0
31,1
8Kr
onob
erg
145,
70,
214
6,1
64,3
167,
50,
800,
91Ka
lmar
318,
82,
332
3,5
107,9
359,
41,3
81,5
4Bl
ekin
ge15
0,0
3,2
156,
422
2,6
230,
61,0
21,5
1Sk
åne
1 000
,11,7
1 003
,564
1,11 2
17,2
0,82
0,99
Hal
land
341,9
60,3
462,
513
,046
6,9
1,56
1,57
V:a
Göt
alan
d1 3
63,3
17,5
1 398
,22
175,
32
123,
30,
891,3
5Vä
rmla
nd25
5,2
0,0
255,
341
6,2
394,
10,
931,4
4Ö
rebr
o33
9,6
0,0
339,
632
4,6
447,
81,2
21,6
1Vä
stm
anla
nd19
0,5
43,9
278,
328
2,3
372,
41,1
11,4
8D
alar
na39
5,7
50,2
496,
051
7,466
8,5
1,79
2,42
Gäv
lebo
rg27
9,8
55,7
391,3
482,
755
2,2
1,42
2,00
Väst
erno
rrla
nd25
4,3
31,1
316,
524
1,939
7,11,3
01,6
3Jä
mtla
nd
131,4
0,9
133,
141
,114
6,9
1,05
1,16
Väst
erbo
tten
229,
012
,725
4,3
176,
431
3,1
0,98
1,21
Nor
rbot
ten
328,
099
,652
7,3
–52
7,3
2,12
2,12
Got
land
56,7
21,0
98,7
35,3
110,
41,7
21,9
3TO
TALT
8 02
4,2
829,
29
682,
56
659,
911
902
,51,0
41,2
7
1. Fr
ån o
ch m
ed 2
009
särr
edov
isas
inte
jour
verk
sam
hete
n ut
an d
en in
går u
nder
allm
änlä
karv
ård
resp
ektiv
e sj
uksk
öter
skev
erks
amhe
t.2.
Bes
ök a
vsee
nde
vacc
iner
ing
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.3.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.4.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
11. Tabellbilaga
158 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
22.
1Pr
imär
vård
. M
ödra
häls
ovår
d 20
09. V
ikta
de v
årdk
onta
kter
1
Huv
udm
anVå
rdko
ntak
ter m
ed lä
kare
. Tus
enta
lVå
rdko
ntak
ter m
ed s
juks
köte
rska
. Tus
enta
lM
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
aM
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
abe
sök
besö
kvi
ktad
e2ko
ntak
ter
vikt
ade2
besö
kbe
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2be
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
vård
kont
akte
r
Stoc
khol
m51
,7–
51,7
–51
,746
9,0
–46
9,0
–46
9,0
Upp
sala
0,1
–0,
10,
00,
163
,90,
564
,95,
666
,8Sö
rmla
nd1,8
–1,8
–1,8
25,6
–25
,6–
25,6
Öst
ergö
tland
9,8
–9,
8–
9,8
89,7
–89
,70,
089
,7Jö
nköp
ing
4,8
–4,
8–
4,8
68,1
0,1
68,3
13,6
72,8
Kron
ober
g1,8
–1,8
0,1
1,834
,4–
34,4
3,7
35,6
Kalm
ar3,
1–
3,1
–3,
140
,6–
40,6
–40
,6Bl
ekin
ge3,
9–
3,9
–3,
922
,8–
22,8
16,5
28,3
Skån
e9,
6–
9,6
0,2
9,7
224,
40,
022
4,4
5,1
226,
1H
alla
nd3,
70,
03,
70,
03,
756
,10,
056
,21,4
56,6
V:a
Göt
alan
d23
,2–
23,2
0,0
23,2
356,
40,
035
6,4
0,4
356,
5Vä
rmla
nd7,1
–7,1
2,6
7,976
,30,
076
,332
,487
,1Ö
rebr
o3,
2–
3,2
–3,
270
,71,0
72,7
7,6
75,2
Väst
man
land
0,4
–0,
4–
0,4
46,4
0,0
46,4
13,0
50,8
Dal
arna
2,2
–2,
20,
02,
239
,10,
139
,211
,643
,1G
ävle
borg
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
29,4
0,0
29,5
1,430
,0Vä
ster
norr
land
2,0
–2,
0–
2,0
55,7
–55
,73,
256
,7Jä
mtla
nd0,
8–
0,8
0,0
0,8
14,8
–14
,8–
14,8
Väst
erbo
tten
1,4–
1,4–
1,435
,30,
035
,33,
336
,4N
orrb
otte
n0,
6–
0,6
–0,
628
,30,
028
,3–
28,3
Got
land
0,7
–0,
7–
0,7
5,9
–5,
9–
5,9
TOTA
LT13
1,90,
013
2,0
3,0
133,
01 8
52,8
1,81 8
56,4
118,
71 8
95,9
1. Be
sök
avse
ende
vac
cine
ring
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 159
Tabe
ll V
22.
2Pr
imär
vård
. M
ödra
häls
ovår
d 20
09. V
ikta
de v
årdk
onta
kter
1
Huv
udm
anVå
rdko
ntak
ter m
ed a
nnan
per
sona
lkat
egor
i. Tu
sent
alSa
mtli
ga v
årdk
onta
kter
3 . Tu
sent
alVå
rdko
ntak
ter/
invå
nare
4, 5
Mot
tagn
ings
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Mot
tagn
ings
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Sum
ma
Sum
ma
besö
kbe
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2be
sök
besö
kvi
ktad
e2ko
ntak
ter
vikt
ade2
vikt
ade
vikt
ade
besö
kvå
rdko
ntak
ter
besö
kvå
rdko
ntak
ter
besö
kvå
rdko
ntak
ter
Stoc
khol
m–
––
––
239,
3–
239,
3–
239,
30,
430,
43U
ppsa
la0,
0–
0,0
–0,
025
,60,
226
,02,
226
,80,
290,
30Sö
rmla
nd0,
2–
0,2
–0,
212
,1–
12,1
–12
,10,
180,
18Ö
ster
götla
nd4,
2–
4,2
–4,
247
,4–
47,4
0,0
47,4
0,44
0,44
Jönk
öpin
g–
––
––
32,1
0,0
32,2
5,4
34,0
0,38
0,41
Kron
ober
g0,
4–
0,4
0,0
0,4
15,7
–15
,71,6
16,2
0,35
0,36
Kalm
ar0,
7–
0,7
–0,
719
,6–
19,6
–19
,60,
350,
35Bl
ekin
ge0,
8–
0,8
–0,
813
,3–
13,3
6,6
15,5
0,37
0,44
Skån
e1,8
0,0
1,80,
01,8
100,
10,
010
0,1
2,3
100,
90,
310,
31H
alla
nd2,
00,
02,
00,
02,
027
,00,
027
,00,
627
,20,
360,
37V
:a G
ötal
and
1,10,
01,2
0,4
1,316
6,2
0,0
166,
30,
316
6,4
0,41
0,41
Värm
land
0,6
0,0
0,6
0,1
0,6
37,8
0,0
37,8
15,6
43,0
0,58
0,65
Öre
bro
––
––
–31
,50,
432
,33,
033
,30,
460,
48Vä
stm
anla
nd0,
6–
0,6
–0,
619
,20,
019
,25,
220
,90,
310,
34D
alar
na–
––
––
17,8
0,0
17,8
4,7
19,4
0,27
0,30
Gäv
lebo
rg1,5
0,0
1,50,
01,5
12,4
0,0
12,4
0,6
12,6
0,19
0,19
Väst
erno
rrla
nd2,
5–
2,5
–2,
525
,3–
25,3
1,325
,70,
440,
45Jä
mtla
nd0,
6–
0,6
–0,
66,
9–
6,9
0,0
6,9
0,23
0,23
Väst
erbo
tten
0,0
–0,
00,
20,
115
,50,
015
,51,4
16,0
0,24
0,24
Nor
rbot
ten
0,1
–0,
1–
0,1
12,0
0,0
12,0
–12
,00,
200,
20G
otla
nd–
––
––
3,1
–3,
1–
3,1
0,22
0,22
TOTA
LT17
,00,
017
,10,
617
,387
9,8
0,7
881,3
50,8
898,
30,
370,
37
1. Be
sök
avse
ende
vac
cine
ring
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.3.
Vår
dkon
takt
erna
har
vik
tats
m h
t re
surs
åtgå
ng. B
esök
hos
and
ra k
ateg
orie
r än
läka
re h
ar a
ntag
its m
otsv
ara
40%
av
ett l
äkar
besö
k.4.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
5. K
vinn
or 15
–54
år.
11. Tabellbilaga
160 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
23.
1Pr
imär
vård
. Bar
nhäl
sovå
rd 2
009.
Vik
tade
vår
dkon
takt
er1
Huv
udm
anVå
rdko
ntak
ter m
ed lä
kare
. Tus
enta
lVå
rdko
ntak
ter m
ed s
juks
köte
rska
. Tus
enta
lM
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
aM
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
abe
sök
besö
kvi
ktad
e2ko
ntak
ter
vikt
ade2
besö
kbe
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2be
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
vård
kont
akte
r
Stoc
khol
m89
,20,
089
,20,
189
,252
3,0
20,4
563,
712
,156
7,8
Upp
sala
11,8
–11
,80,
011
,865
,63,
071
,6–
71,6
Sörm
land
13,4
–13
,4–
13,4
68,6
2,3
73,2
–73
,2Ö
ster
götla
nd8,
40,
08,
40,
08,
470
,21,1
72,5
4,0
73,8
Jönk
öpin
g21
,6–
21,6
–21
,679
,25,
690
,516
,295
,9Kr
onob
erg
11,6
0,0
11,6
–11
,651
,71,7
55,1
–55
,1Ka
lmar
6,2
–6,
2–
6,2
51,3
0,7
52,6
0,8
52,8
Blek
inge
6,9
–6,
9–
6,9
29,6
4,1
37,9
–37
,9Sk
åne
57,2
0,0
57,2
0,1
57,2
301,9
8,0
317,
813
,032
2,1
Hal
land
14,0
0,0
14,0
0,1
14,1
69,1
1,972
,93,
073
,9V
:a G
ötal
and
73,8
0,1
74,1
0,1
74,1
329,
19,
334
7,8
40,3
361,3
Värm
land
12,1
0,0
12,2
–12
,263
,91,3
66,5
5,3
68,2
Öre
bro
9,5
–9,
5–
9,5
57,5
3,2
63,9
–63
,9Vä
stm
anla
nd9,
3–
9,3
–9,
358
,32,
262
,85,
064
,5D
alar
na15
,30,
315
,90,
015
,963
,93,
270
,215
,975
,5G
ävle
borg
10,3
0,0
10,4
0,0
10,4
53,4
1,957
,212
,361
,3Vä
ster
norr
land
12,4
–12
,4–
12,4
39,3
–39
,31,8
39,9
Jäm
tland
7,10,
07,1
0,0
7,125
,10,
926
,82,
427
,7Vä
ster
bott
en9,
40,
09,
4–
9,4
43,8
2,2
48,2
0,6
48,4
Nor
rbot
ten
7,6
0,0
7,6
–7,
636
,90,
638
,1–
38,1
Got
land
2,3
–2,
3–
2,3
9,5
0,5
10,6
–10
,6TO
TALT
409,
40,
641
0,6
0,5
410,
72
091,1
74,0
2 23
9,1
132,
82
283,
4
1. Be
sök
avse
ende
vac
cine
ring
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 161
Tabe
ll V
23.
2Pr
imär
vård
. Bar
nhäl
sovå
rd 2
009.
Vik
tade
vår
dkon
takt
er1
Huv
udm
anVå
rdko
ntak
ter m
ed a
nnan
per
sona
lkat
egor
i. Tu
sent
alSa
mtli
ga v
årdk
onta
kter
3 . Tu
sent
alVå
rdko
ntak
ter/
invå
nare
4, 5
Mot
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Mot
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Sum
ma
Sum
ma
tagn
ings
-be
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2ta
gnin
gs-
besö
kvi
ktad
e2ko
ntak
ter
vikt
ade2
vikt
ade
vikt
ade
besö
kbe
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
besö
kvå
rdko
ntak
ter
besö
kvå
rdko
ntak
ter
Stoc
khol
m–
––
––
298,
48,
231
4,7
4,9
316,
31,6
71,6
8U
ppsa
la0,
0–
0,0
–0,
038
,01,2
40,5
0,0
40,5
1,47
1,47
Sörm
land
0,1
–0,
1–
0,1
40,8
0,9
42,7
–42
,72,
032,
03Ö
ster
götla
nd2,
00,
02,
10,
62,
337
,30,
538
,21,9
38,9
1,15
1,17
Jönk
öpin
g–
––
––
53,3
2,3
57,8
6,5
60,0
2,14
2,22
Kron
ober
g0,
20,
00,
2–
0,2
32,4
0,7
33,7
–33
,72,
352,
35Ka
lmar
––
––
–26
,70,
327
,20,
327
,31,7
21,7
2Bl
ekin
ge–
––
––
18,8
1,722
,1–
22,1
1,94
1,94
Skån
e1,4
0,1
1,60,
41,7
178,
53,
218
4,9
5,4
186,
81,8
21,8
4H
alla
nd2,
80,
02,
80,
02,
942
,80,
844
,31,3
44,8
1,82
1,84
V:a
Göt
alan
d3,
10,
23,
61,4
4,0
206,
74,
021
4,6
16,8
220,
21,6
91,7
4Vä
rmla
nd2,
50,
12,
60,
72,
838
,70,
639
,82,
440
,62,
102,
14Ö
rebr
o0,
3–
0,3
–0,
332
,61,3
35,2
–35
,21,6
51,6
5Vä
stm
anla
nd1,6
–1,6
–1,6
33,2
0,9
35,0
2,0
35,7
1,83
1,87
Dal
arna
0,3
–0,
3–
0,3
41,0
1,644
,16,
446
,22,
222,
32G
ävle
borg
4,2
0,3
4,8
0,4
4,9
33,4
0,9
35,2
5,1
36,9
1,79
1,87
Väst
erno
rrla
nd8,
20,
08,
2–
8,2
31,4
0,0
31,4
0,7
31,6
1,74
1,75
Jäm
tland
0,3
–0,
3–
0,3
17,2
0,4
18,0
1,018
,31,9
01,9
4Vä
ster
bott
en2,
8–
2,8
–2,
828
,00,
929
,80,
229
,91,5
31,5
4N
orrb
otte
n–
––
––
22,4
0,2
22,8
–22
,81,3
41,3
4G
otla
nd–
––
––
6,2
0,2
6,6
–6,
61,7
31,7
3TO
TALT
29,6
0,8
31,2
3,4
32,3
1 257
,730
,51 3
18,7
54,9
1 337
,01,7
41,7
6
1. Be
sök
avse
ende
vac
cine
ring
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3 av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.3.
Vår
dkon
takt
erna
har
vik
tats
m h
t re
surs
åtgå
ng. B
esök
hos
and
ra k
ateg
orie
r än
läka
re h
ar a
ntag
its m
otsv
ara
40%
av
ett l
äkar
besö
k.4.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
5. B
arn
0–6
år.
11. Tabellbilaga
162 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
24.
1Pr
imär
vård
. Sju
kgym
nast
ik o
ch a
rbet
ster
api 2
009.
Vik
tade
vår
dkon
takt
er1
Huv
udm
anVå
rdko
ntak
ter m
ed s
jukg
ymna
st o
ch a
rbet
ster
apeu
t. Tu
sent
alVå
rdko
ntak
ter m
ed a
nnan
per
sona
lkat
egor
i. Tu
sent
alM
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
aM
otta
gnin
gs-
Hem
-Su
mm
aTe
lefo
n-Su
mm
abe
sök
besö
kvi
ktad
e2ko
ntak
ter
vikt
ade2
besö
kbe
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2be
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
vård
kont
akte
r
Stoc
khol
m1 7
83,8
94,5
1 972
,845
,11 9
87,8
8,3
0,2
8,6
0,5
8,7
Upp
sala
138,
20,
613
9,3
8,4
142,
122
,20,
022
,20,
122
,2Sö
rmla
nd19
7,8
7,5
212,
92,
321
3,6
3,6
0,1
3,7
–3,
7Ö
ster
götla
nd21
6,2
18,2
252,
724
,526
0,8
37,8
4,7
47,2
2,2
47,9
Jönk
öpin
g24
1,323
,028
7,3
23,9
295,
318
,71,0
20,7
–20
,7Kr
onob
erg
101,8
0,0
101,8
2,4
102,
610
,5–
10,5
0,1
10,6
Kalm
ar18
2,4
0,0
182,
54,
718
4,1
9,8
–9,
8–
9,8
Blek
inge
80,2
7,3
94,9
43,2
109,
20,
00,
81,6
–1,6
Skån
e1 1
02,5
3,4
1 109
,417
,91 1
15,4
0,7
0,0
0,7
–0,
7H
alla
nd27
2,0
5,6
283,
21,0
283,
53,
60,
24,
00,
04,
0V
:a G
ötal
and
1 178
,428
,31 2
35,0
78,4
1 261
,131
,31,1
33,4
2,5
34,2
Värm
land
131,0
–13
1,05,
313
2,8
2,5
–2,
5–
2,5
Öre
bro
246,
010
,926
7,8
24,4
275,
93,
8–
3,8
–3,
8Vä
stm
anla
nd22
6,5
5,7
238,
04,
623
9,5
0,5
–0,
5–
0,5
Dal
arna
192,
412
,121
6,5
13,9
221,2
11,2
0,6
12,5
0,4
12,6
Gäv
lebo
rg20
5,3
9,4
224,
121
,723
1,337
,30,
638
,50,
238
,5Vä
ster
norr
land
167,
52,
817
3,0
17,7
178,
918
,00,
018
,00,
418
,1Jä
mtla
nd10
8,1
0,0
108,
22,
110
9,0
––
––
–Vä
ster
bott
en18
9,8
10,7
211,3
20,7
218,
21,1
–1,1
0,1
1,1N
orrb
otte
n26
1,317
,529
6,3
0,9
296,
6–
––
––
Got
land
28,3
0,0
28,3
–28
,3–
––
––
TOTA
LT7
250,
825
7,77
766,
336
3,1
7 88
7,422
0,7
9,2
239,
16,
424
1,3
1. Fr
ån o
ch m
ed 2
009
utgö
r sju
kgym
nast
ik o
ch a
rbet
ster
api e
tt g
emen
sam
t del
områ
de (r
edov
isad
es ti
diga
re v
ar fö
r sig
).2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 163
Tabe
ll V
24.
2Pr
imär
vård
. Sju
kgym
nast
ik o
ch a
rbet
ster
api 2
009
1 . V
ikta
de v
årdk
onta
kter
Huv
udm
anSa
mtli
ga v
årdk
onta
kter
. Tus
enta
lVå
rdko
ntak
ter/
invå
nare
3
Mot
tagn
ings
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Sum
ma
Sum
ma
besö
kbe
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2vi
ktad
evi
ktad
ebe
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
vård
kont
akte
r
Stoc
khol
m1 7
92,1
94,7
1 981
,445
,61 9
96,6
0,98
0,99
Upp
sala
160,
40,
616
1,58,
516
4,4
0,49
0,50
Sörm
land
201,4
7,6
216,
52,
321
7,3
0,80
0,81
Öst
ergö
tland
254,
122
,929
9,9
26,7
308,
80,
700,
72Jö
nköp
ing
260,
024
,030
8,0
23,9
316,
00,
920,
94Kr
onob
erg
112,
30,
011
2,3
2,5
113,
10,
610,
62Ka
lmar
192,
20,
019
2,3
4,7
193,
80,
820,
83Bl
ekin
ge80
,28,
196
,543
,211
0,9
0,63
0,73
Skån
e1 1
03,2
3,4
1 110
,117
,91 1
16,0
0,90
0,91
Hal
land
275,
65,
828
7,2
1,028
7,5
0,97
0,97
V:a
Göt
alan
d1 2
09,7
29,4
1 268
,480
,91 2
95,4
0,81
0,83
Värm
land
133,
5–
133,
55,
313
5,3
0,49
0,50
Öre
bro
249,
810
,927
1,624
,427
9,7
0,97
1,00
Väst
man
land
227,
05,
723
8,5
4,6
240,
00,
950,
95D
alar
na20
3,6
12,7
229,
014
,223
3,8
0,83
0,85
Gäv
lebo
rg24
2,5
10,0
262,
621
,926
9,9
0,95
0,98
Väst
erno
rrla
nd18
5,4
2,8
190,
918
,119
7,0
0,79
0,81
Jäm
tland
108,
10,
010
8,2
2,1
109,
0–
0,86
Väst
erbo
tten
190,
910
,721
2,4
20,8
219,
30,
820,
85N
orrb
otte
n26
1,317
,529
6,3
0,9
296,
61,1
91,1
9G
otla
nd28
,30,
028
,3–
28,3
0,50
0,50
TOTA
LT7
471,5
266,
98
005,
436
9,5
8 12
8,6
0,86
0,87
1. Fr
ån o
ch m
ed 2
009
utgö
r sju
kgym
nast
ik o
ch a
rbet
ster
api e
tt g
emen
sam
t del
områ
de (r
edov
isad
es ti
diga
re v
ar fö
r sig
).2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.3.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
11. Tabellbilaga
164 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
25
Prim
ärvå
rd. P
rimär
vård
sans
lute
n he
msj
ukvå
rd 2
009.
Vik
tade
vår
dkon
takt
er
Huv
udm
anSä
rski
ltO
rdin
ärt b
oend
e. H
emsj
ukvå
rdsb
esök
. Tus
enta
lSu
mm
aTe
lefo
nkon
takt
er. T
usen
tal
Sum
ma
Sum
ma
boen
deLä
kare
Sjuk
-Sj
uk-
Arb
ets-
Und
er-
Ann
anvi
ktad
e1Lä
kare
Övr
iga
S:a
vikt
ade
vikt
ade2
vikt
ade
Läka
resk
öter
ska
gym
nast
tera
peut
sköt
ersk
a/pe
rson
al-
hem
sjuk
-te
lefo
n-
vård
-ko
ntak
ter/
Tuse
ntal
bitr
äde
kate
gori
vård
sbes
ökko
ntak
ter
kont
akte
rin
våna
re3
Stoc
khol
m–
26,2
1 011
,80,
40,
256
6,3
0,4
657,
8–
––
657,
80,
33U
ppsa
la30
,5–
––
––
–30
,5–
––
30,5
0,09
Sörm
land
7,10,
135
,20,
00,
13,
8–
22,8
––
–22
,80,
08Ö
ster
götla
nd–
0,5
16,3
0,0
0,1
–2,
78,
1–
––
8,1
0,02
Jönk
öpin
g13
,22,
322
5,6
1,13,
722
8,3
0,0
199,
00,
516
,37,1
201,4
0,60
Kron
ober
g6,
8–
0,0
––
––
6,8
––
–6,
80,
04Ka
lmar
–0,
40,
0–
–0,
0–
0,4
––
–0,
40,
00Bl
ekin
ge3,
10,
936
,31,7
5,1
42,9
–38
,40,
78,
74,
239
,80,
26Sk
åne
––
––
––
––
––
––
–H
alla
nd–
––
––
––
––
––
––
V:a
Göt
alan
d52
,011
,50,
31,9
0,0
0,9
0,0
64,8
17,3
0,6
17,6
70,7
0,05
Värm
land
7,0
1,40,
0–
––
–8,
5–
––
8,5
0,03
Öre
bro
––
––
––
––
––
––
–Vä
stm
anla
nd3,
95,
851
,3–
0,8
1,3–
31,1
2,6
–2,
632
,00,
13D
alar
na0,
44,
595
,40,
50,
877
,00,
274
,52,
04,
23,
675
,70,
27G
ävle
borg
6,2
3,6
104,
03,
86,
210
,90,
059
,74,
215
,710
,563
,20,
23Vä
ster
norr
land
–0,
139
,91,1
0,1
––
16,5
0,0
2,0
0,8
16,8
0,07
Jäm
tland
0,2
––
––
––
0,2
0,2
–0,
20,
30,
00Vä
ster
bott
en5,
30,
911
0,3
1,13,
276
,80,
382
,90,
30,
00,
383
,00,
32N
orrb
otte
n–
0,1
38,0
0,2
1,00,
90,
316
,2–
––
16,2
0,06
Got
land
0,1
0,0
9,6
––
0,5
–4,
1–
––
4,1
0,07
TOTA
LT13
5,8
58,3
1 774
,111
,821
,31 0
09,6
3,8
1 322
,427
,847
,446
,81 3
38,0
0,14
1. Be
söke
n ha
r vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
n te
lefo
nkon
takt
har
ber
äkna
ts m
otsv
ara
1/3
av e
tt m
otta
gnin
gsbe
sök.
2. V
årdk
onta
kter
na h
ar v
ikta
ts m
h t
resu
rsåt
gång
. Bes
ök h
os a
ndra
kat
egor
ier ä
n lä
kare
har
ant
agits
mot
svar
a 40
% a
v et
t läk
arbe
sök.
3. H
änsy
n ha
r int
e ta
gits
till
att k
öp o
ch fö
rsäl
jnin
g ka
n fö
reko
mm
a m
ella
n la
ndst
ing/
regi
oner
.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 165
Tabe
ll V
26.
1Pr
imär
vård
. Slu
ten
prim
ärvå
rd o
ch ö
vrig
prim
ärvå
rd 2
009.
Vik
tade
vår
dkon
takt
er1
Huv
udm
anSl
uten
prim
ärvå
rdÖ
vrig
prim
ärvå
rdVå
rd-
Vård
kont
akte
r med
läka
re. T
usen
tal
Vård
kont
akte
r med
sju
kskö
ters
ka. T
usen
tal
tillfä
llen
Mot
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Mot
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
(kon
sum
tion)
tagn
ings
-be
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2ta
gnin
gs-
besö
kvi
ktad
e2ko
ntak
ter
vikt
ade2
besö
kbe
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
besö
kvå
rdko
ntak
ter
Stoc
khol
m6,
02,
210
,40,
010
,49,
51,0
11,4
0,4
11,5
Upp
sala
–
––
––
––
––
–Sö
rmla
nd–
––
––
––
––
–Ö
ster
götla
nd3,
80,
03,
80,
13,
824
,00,
024
,030
7,912
6,6
Jönk
öpin
g1,4
–1,4
–1,4
43,0
–43
,0–
43,0
Kron
ober
g1,3
–1,3
0,0
1,34,
5–
4,5
101,0
38,2
Kalm
ar0,
4–
0,4
–0,
40,
3–
0,3
–0,
3Bl
ekin
ge0,
6–
0,6
0,0
0,7
10,3
–10
,38,
913
,3Sk
åne
6,6
0,0
6,6
0,3
6,7
8,3
0,0
8,3
1,28,
7H
alla
nd0,
3–
0,3
0,0
0,3
15,5
0,0
15,5
0,3
15,6
V:a
Göt
alan
d5,
90,
77,
30,
57,
585
,10,
185
,354
3,3
266,
4Vä
rmla
nd0,
9–
0,9
0,0
0,9
0,8
–0,
80,
20,
8Ö
rebr
o0,
9–
0,9
–0,
920
,7–
20,7
128,
663
,6Vä
stm
anla
nd2,
2–
2,2
–2,
214
,4–
14,4
–14
,4D
alar
na4,
3–
4,3
0,0
4,3
20,9
–20
,91,3
21,3
Gäv
lebo
rg3
1,80,
01,8
0,3
1,933
,70,
334
,325
9,1
120,
7Vä
ster
norr
land
1,5–
1,50,
21,6
1,7–
1,70,
01,7
Jäm
tland
34
20,
7–
0,7
0,6
0,9
5,7
0,0
5,7
90,5
35,8
Väst
erbo
tten
1 337
1,0–
1,00,
11,0
8,6
–8,
614
3,9
56,5
Nor
rbot
ten
2 33
70,
6–
0,6
–0,
69,
50,
09,
5–
9,5
Got
land
0,1
–0,
1–
0,1
4,0
–4,
0–
4,0
SUM
MA
4 01
640
,32,
946
,12,
346
,932
0,4
1,432
3,2
1 586
,585
2,1
Okä
nt4
TOTA
LT4
016
40,3
2,9
46,1
2,3
46,9
320,
41,4
323,
21 5
86,5
852,
1
1. Be
sök
avse
ende
vac
cine
ring
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
3.
Gäv
lebo
rg h
ar in
te ra
ppor
tera
t Slu
ten
prim
ärvå
rd.
inte
, se
tabe
ll V
37fö
r mer
info
rmat
ion.
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k oc
h en
tele
fonk
onta
kt 1/
3av
ett
mot
tagn
ings
besö
k.4.
Hem
ort e
j reg
istr
erad
, utlä
nnin
gar m
m
11. Tabellbilaga
166 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
26.
2Pr
imär
vård
. Slu
ten
prim
ärvå
rd o
ch ö
vrig
prim
ärvå
rd 2
009.
Vik
tade
vår
dkon
takt
er1
Huv
udm
anÖ
vrig
prim
ärvå
rdVå
rdko
ntak
ter m
ed a
nnan
per
sona
lkat
egor
i. Tu
sent
alSa
mtli
ga v
årdk
onta
kter
3 . Tu
sent
alVå
rdko
ntak
ter/
invå
nare
4
Mot
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Mot
-H
em-
Sum
ma
Tele
fon-
Sum
ma
Sum
ma
Sum
ma
tagn
ings
-be
sök
vikt
ade2
kont
akte
rvi
ktad
e2ta
gnin
gs-
besö
kvi
ktad
e2ko
ntak
ter
vikt
ade2
vikt
ade
vikt
ade
besö
kbe
sök
vård
kont
akte
rbe
sök
besö
kvå
rdko
ntak
ter
besö
kvå
rdko
ntak
ter
Stoc
khol
m36
8,2
24,3
416,
83,
341
7,915
7,112
,318
1,71,5
182,
20,
090,
09U
ppsa
la25
,40,
125
,76,
527
,810
,10,
110
,32,
611
,10,
030,
03Sö
rmla
nd–
––
––
––
––
––
–Ö
ster
götla
nd30
,40,
130
,77,
233
,125
,60,
125
,712
6,1
67,7
0,06
0,16
Jönk
öpin
g38
,70,
740
,1–
40,1
34,1
0,3
34,6
–34
,60,
100,
10Kr
onob
erg
25,6
0,0
25,6
2,4
26,4
13,3
0,0
13,3
41,4
27,1
0,07
0,15
Kalm
ar18
,7–
18,7
–18
,78,
0–
8,0
–8,
00,
030,
03Bl
ekin
ge–
––
––
4,8
–4,
83,
66,
00,
030,
04Sk
åne
174,
80,
617
6,0
21,6
183,
279
,80,
280
,39,
483
,40,
070,
07H
alla
nd2,
30,
02,
30,
02,
37,
50,
07,
50,
17,
50,
030,
03V
:a G
ötal
and
225,
92,
123
0,1
49,3
246,
513
0,3
1,613
3,5
237,
521
2,7
0,09
0,14
Värm
land
44,2
0,0
44,3
6,0
46,3
18,9
0,0
18,9
2,5
19,7
0,07
0,07
Öre
bro
4,7
0,0
4,7
0,5
4,8
11,1
0,0
11,1
51,6
28,3
0,04
0,10
Väst
man
land
4,9
–4,
9–
4,9
9,9
–9,
9–
9,9
0,04
0,04
Dal
arna
21,4
0,1
21,7
2,6
22,6
21,2
0,1
21,3
1,621
,90,
080,
08G
ävle
borg
52,8
1,856
,412
,060
,436
,40,
938
,110
8,8
74,3
0,14
0,27
Väst
erno
rrla
nd54
,02,
659
,312
,363
,423
,81,0
25,9
5,2
27,6
0,11
0,11
Jäm
tland
17,7
0,0
17,7
2,9
18,7
10,0
0,0
10,0
37,9
22,7
0,08
0,18
Väst
erbo
tten
19,7
0,0
19,7
6,8
22,0
12,3
0,0
12,3
60,4
32,4
0,05
0,13
Nor
rbot
ten
9,9
0,2
10,2
–10
,28,
30,
18,
5–
8,5
0,03
0,03
Got
land
4,2
–4,
20,
14,
33,
4–
3,4
0,1
3,4
0,06
0,06
TOTA
LT1 1
43,5
32,7
1 208
,913
3,5
1 253
,462
5,8
16,6
659,
069
0,3
889,
10,
070,
10
1. Be
sök
avse
ende
vac
cine
ring
mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
ingå
r int
e, s
e ta
bell
V37
för m
er in
form
atio
n.2.
Bes
öken
har
vik
tats
med
hän
syn
till s
killn
ader
i re
surs
åtgå
ng. E
tt h
embe
sök
har b
eräk
nats
mot
svar
a 2
mot
tagn
ings
besö
k o
ch e
n te
lefo
nkon
takt
1/3
av e
tt m
otta
gnin
gsbe
sök.
3. V
årdk
onta
kter
na h
ar v
ikta
ts m
h t
resu
rsåt
gång
. Bes
ök h
os a
ndra
kat
egor
ier ä
n lä
kare
har
ant
agits
mot
svar
a 40
% a
v et
t läk
arbe
sök.
4. H
änsy
n ha
r int
e ta
gits
till
att k
öp o
ch fö
rsäl
jnin
g ka
n fö
reko
mm
a m
ella
n la
ndst
ing/
regi
oner
.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 167
Tabe
ll V
27
Hem
sjuk
vård
tota
lt 20
09. V
ikta
de v
årdk
onta
kter
Huv
udm
anV
ikta
de v
årdk
onta
kter
1 . Tu
sent
alSu
mm
aPr
imär
-Sp
ecia
liser
adSp
ecia
liser
adSu
mm
avi
ktad
evå
rdso
mat
isk
vård
psyk
vår
dvå
rdko
ntak
ter/
invå
nare
2
Stoc
khol
m65
7,8
113,
9–
771,7
0,38
Upp
sala
30,5
0,6
4,4
35,5
0,11
Sörm
land
22,8
2,7
–25
,40,
09Ö
ster
götla
nd8,
125
,52,
436
,00,
08Jö
nköp
ing
201,4
––
201,4
0,60
Kron
ober
g6,
8–
–6,
80,
04Ka
lmar
0,4
3,8
–4,
20,
02
Blek
inge
39,8
––
39,8
0,26
Skån
e–
22,6
–22
,60,
02H
alla
nd–
––
––
V:a
Göt
alan
d70
,7–
–70
,70,
05Vä
rmla
nd8,
50,
43,
512
,30,
05Ö
rebr
o–
––
––
Väst
man
land
32,0
––
32,0
0,13
Dal
arna
75,7
––
75,7
0,27
Gäv
lebo
rg63
,21,7
–65
,00,
24Vä
ster
norr
land
16,8
–0,
116
,80,
07Jä
mtla
nd0,
31,5
0,0
1,80,
01Vä
ster
bott
en83
,02,
70,
886
,40,
33N
orrb
otte
n16
,2–
–16
,20,
06G
otla
nd4,
10,
2–
4,3
0,07
TOTA
LT1 3
38,0
175,
511
,11 5
24,6
0,16
1. Vå
rdko
ntak
tern
a ha
r vik
tats
m h
t re
surs
åtgå
ng. B
esök
hos
and
ra p
erso
nalk
ateg
orie
r än
läka
re h
ar a
ntag
its
mot
svar
a 40
% a
v et
t läk
arbe
sök
och
en te
lefo
nkon
takt
har
ber
äkna
ts m
otsv
ara
1/3
av e
tt h
emsj
ukvå
rdsb
esök
. Se
vid
are
tabe
ll V
13re
spek
tive
V25
.2.
Hän
syn
har i
nte
tagi
ts ti
ll at
t köp
och
förs
äljn
ing
kan
före
kom
ma
mel
lan
land
stin
g/re
gion
er.
11. Tabellbilaga
168 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
28
Övr
ig h
älso
- och
sju
kvår
d. H
andi
kapp
verk
sam
het/
hjäl
pmed
elsv
erks
amhe
t. Be
sök
(100
0-ta
l) 2
009
Huv
udm
anA
rbet
s-A
udio
nom
/Lo
gope
dO
ftal
mol
ogas
s/Ps
ykol
ogKu
rato
rSj
uk-
Sjuk
-U
nder
-Ö
vrig
aTo
talt
tera
peut
Hör
selv
ass
Ort
optis
tgy
mna
stsk
öter
ska
sköt
ersk
ape
rson
al-
kate
gorie
r
Stoc
khol
m–
––
––
––
––
––
Upp
sala
0,5
10,2
0,2
–0,
21,4
––
–5,
618
,2Sö
rmla
nd–
––
––
––
––
––
Öst
ergö
tland
––
––
––
––
––
–Jö
nköp
ing
3,0
18,8
1,62,
72,
23,
46,
00,
5–
15,8
54,0
Kron
ober
g0,
310
,7–
0,3
0,0
0,6
0,1
0,3
–1,6
13,9
Kalm
ar–
––
––
––
––
––
Blek
inge
––
––
––
––
––
–Sk
åne
9,1
75,8
6,4
0,0
11,9
10,9
21,9
3,1
0,6
30,7
170,
4H
alla
nd0,
216
,00,
2–
–0,
3–
––
6,5
23,2
V:a
Göt
alan
d16
,371
,66,
9–
12,8
14,3
21,6
2,9
0,6
25,5
172,
5Vä
rmla
nd–
––
––
––
––
––
Öre
bro
1,119
,3–
––
0,1
––
1,541
,463
,4Vä
stm
anla
nd–
––
––
––
––
––
Dal
arna
0,5
16,1
––
0,3
0,9
––
–2,
320
,0G
ävle
borg
––
––
––
––
––
–Vä
ster
norr
land
5,0
1,1–
–0,
60,
7–
––
–7,
3Jä
mtla
nd0,
15,
71,6
0,7
–0,
2–
0,0
–0,
99,
0Vä
ster
bott
en–
11,5
0,9
––
0,6
0,6
––
8,8
22,3
Nor
rbot
ten
–12
,7–
–0,
20,
3–
–0,
07,
320
,4G
otla
nd–
3,7
––
––
–0,
3–
0,8
4,8
TOTA
LT36
,027
3,1
17,7
3,7
28,2
33,7
50,2
7,2
2,7
147,
259
9,6
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 169
Tabe
ll V
29.
1G
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
r vid
enh
eter
driv
na a
v hu
vudm
änne
n, e
fter
med
icin
sk h
uvud
grup
p 20
09
Tota
l för
tabe
llern
a V
29.
1 och
V 2
9.2
finns
i V
29.
2.
Huv
udm
anG
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
rTe
knis
ka
Plat
ser
Spec
ialis
erad
dära
vSp
ecia
liser
adSu
mm
a Pr
imär
-TO
TALT
plat
ser
på
som
atis
kM
edic
insk
Ki
rurg
isk
Ger
iatr
isk
Övr
ig
psyk
iatr
isk
spec
ialis
erad
vå
rdpa
tient
-vå
rd
kort
tidsv
ård
kort
tidsv
ård
vård
vård
1vå
rdvå
rdho
tell
Vård
plat
ser v
id e
nhet
er d
rivna
av
huvu
dmän
nen
Stoc
khol
m3
008
1 259
1 220
502
2779
93
807
–3
807
315
10U
ppsa
la96
434
143
510
682
140
1 104
–1 1
048
–Sö
rmla
nd60
431
521
574
–21
181
5–
815
6510
Öst
ergö
tland
876
392
350
7460
157
1 033
–1 0
3377
–Jö
nköp
ing
776
349
295
132
–14
792
3–
923
7716
Kron
ober
g39
921
713
317
3216
856
7–
567
808
Kalm
ar53
924
822
154
1610
264
1–
641
80–
Blek
inge
326
193
133
––
8841
4–
414
56–
Skån
e2
850
1 191
895
6170
358
93
439
–3
439
180
136
Hal
land
603
299
278
1610
9069
3–
693
43–
V:a
Göt
alan
d3
554
1 780
1 409
306
5986
14
415
–4
415
293
34Vä
rmla
nd57
030
019
1–
7910
367
3–
673
8563
Öre
bro
739
398
309
32–
135
874
–87
461
–Vä
stm
anla
nd57
830
520
023
5012
770
5–
705
71–
Dal
arna
701
327
275
8118
135
836
–83
621
–G
ävle
borg
538
273
225
1624
6560
310
613
2686
Väst
erno
rrla
nd57
331
621
245
–18
575
8–
758
3543
Jäm
tland
298
169
129
––
5535
39
362
31–
Väst
erbo
tten
810
404
282
124
–11
692
634
960
76–
Nor
rbot
ten
600
281
202
3681
120
720
3575
537
–G
otla
nd13
886
52–
–17
155
–15
55
–Su
mm
a20
044
9 44
37
661
1 699
1 241
4 41
024
454
8824
542
1 722
406
1. O
förd
elad
kor
ttid
svår
d sa
mt ö
vrig
vår
d.
11. Tabellbilaga
170 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
29.
2G
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
r vid
övr
iga
enhe
ter,
efte
r med
icin
sk h
uvud
grup
p 20
09
Tota
l för
tabe
llern
a V
29.
1 och
V 2
9.2
finns
i V
29.
2.
Huv
udm
anG
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
rTe
knis
ka
Plat
ser
Spec
ialis
erad
dära
vSp
ecia
liser
adSU
MM
APr
imär
-TO
TALT
plat
ser
på
som
atis
kM
edic
insk
Ki
rurg
isk
Ger
iatr
isk
Övr
ig
psyk
iatr
isk
spec
ialis
erad
vå
rdpa
tient
-vå
rd
kort
tidsv
ård
kort
tidsv
ård
vård
vård
1vå
rdvå
rdho
tell
Vård
plat
ser v
id ö
vrig
a en
hete
rSt
ockh
olm
285
920
815
146
832
2087
9–
879
––
Upp
sala
314
–14
––
–14
–14
––
Öst
ergö
tland
45
–5
––
–5
–5
––
Skån
e534
34–
––
–34
–34
––
Hal
land
688
6820
––
–88
–88
––
V:a
Göt
alan
d7
32–
––
3219
51–
51–
–Ö
rebr
o8
11–
11–
––
11–
11–
–G
ävle
borg
9–
––
––
––
55
Väst
erno
rrla
nd10
1010
––
––
10–
10–
–Vä
ster
bott
en11
1414
––
––
14–
14–
–Su
mm
a1 0
6733
420
146
864
391 1
065
1 111
––
TOTA
LT21
111
9 77
77
862
2 16
71 3
054
449
25 5
6093
25 6
531 7
2240
6
2. S
.t G
öran
s sj
ukhu
s A
B (2
92),
Erst
a sj
ukhu
s (6
7), S
ophi
ahem
met
(32)
, Bro
mm
ager
iatr
iken
AB
(115
), N
acka
geria
trik
en A
B (5
6),
Stoc
khol
ms
sjuk
hem
(73)
, Cap
io G
eria
trik
AB
(144
), Lö
wet
Ger
iatr
ik (3
3), N
ynäs
Ger
iatr
ik (1
7), H
ande
nger
iatr
iken
(50)
.3.
Elis
abet
hsju
khus
et.
4. P
roxi
ma
Mot
ala
(frå
n oc
h m
ed 2
009-
10-0
1).
5. C
arem
a N
ärvå
rd A
B (S
imris
ham
n).
6. R
eum
atik
ersj
ukhu
set S
pens
hult
(68)
, Mov
emen
t Hal
mst
ad (2
0).
7. L
undb
y sj
ukhu
s A
B (1
0), S
tads
mis
sion
en G
öteb
org
(19)
, Car
land
ersk
a sj
ukhu
set (
22).
8. L
äkar
grup
pen
AB.
9. R
osen
gård
i Sa
ndvi
ken.
10. M
ella
nnor
rland
s H
ospi
ce A
B.11
. Axl
agår
den.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 171
Tabe
ll V
30
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser1
per 1
000
invå
nare
eft
er m
edic
insk
huv
udgr
upp
2009
, tot
alt
Huv
udm
an2
Spec
ialis
erad
vara
vSp
ecia
liser
adSu
mm
a Pr
imär
-TO
TALT
som
atis
k M
edic
insk
Ki
rurg
isk
Ger
iatr
isk
Övr
ig3
psyk
iatr
isk
spec
ialis
erad
vård
exkl
vård
kort
tidsv
ård
kort
tidsv
ård
vård
vård
vård
vård
tekn
pla
tser
Stoc
khol
m1,9
0,7
0,7
0,5
0,0
0,4
2,3
–2,
3U
ppsa
la2,
91,0
1,40,
30,
20,
43,
4–
3,4
Sörm
land
2,2
1,20,
80,
3–
0,8
3,0
–3,
0Ö
ster
götla
nd2,
10,
90,
80,
20,
10,
42,
4–
2,4
Jönk
öpin
g2,
31,0
0,9
0,4
–0,
42,
7–
2,7
Kron
ober
g2,
21,2
0,7
0,1
0,2
0,9
3,1
–3,
1Ka
lmar
2,3
1,10,
90,
20,
10,
42,
7–
2,7
Blek
inge
2,1
1,30,
9–
–0,
62,
7–
2,7
Skån
e2,
31,0
0,7
0,0
0,6
0,5
2,8
–2,
8H
alla
nd2,
31,2
1,00,
10,
00,
32,
6–
2,6
V:a
Göt
alan
d2,
31,1
0,9
0,2
0,1
0,6
2,8
–2,
8Vä
rmla
nd2,
11,1
0,7
–0,
30,
42,
5–
2,5
Öre
bro
2,7
1,41,1
0,1
–0,
53,
2–
3,2
Väst
man
land
2,3
1,20,
80,
10,
20,
52,
8–
2,8
Dal
arna
2,5
1,21,0
0,3
0,1
0,5
3,0
–3,
0G
ävle
borg
1,91,0
0,8
0,1
0,1
0,2
2,2
0,1
2,2
Väst
erno
rrla
nd2,
41,3
0,9
0,2
–0,
83,
2–
3,2
Jäm
tland
2,4
1,31,0
––
0,4
2,8
0,1
2,9
Väst
erbo
tten
3,2
1,61,1
0,5
–0,
43,
60,
13,
8N
orrb
otte
n2,
41,1
0,8
0,1
0,3
0,5
2,9
0,1
3,0
Got
land
2,4
1,50,
9–
–0,
32,
7–
2,7
TOTA
LT2,
31,0
0,8
0,2
0,1
0,5
2,7
0,0
2,7
1. H
änsy
n ha
r int
e ta
gits
till
att k
öp o
ch fö
rsäl
jnin
g fö
reko
mm
er m
ella
n la
ndst
ing/
regi
oner
.2.
Inkl
usiv
e en
hete
r bel
ägna
i la
ndst
inge
t/re
gion
en s
om d
rivs
av a
ndra
vår
dgiv
are.
3. O
förd
elad
kor
ttid
svår
d sa
mt ö
vrig
sju
kvår
d.
11. Tabellbilaga
172 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
31
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser i
nom
slu
ten
prim
ärvå
rd 2
009
Huv
udm
anEn
het
Vård
plat
ser
Gäv
lebo
rgLj
usda
ls n
ärsj
ukvå
rd10
Rose
ngår
d, S
andv
iken
15
Jäm
tland
Strö
msu
nd9
Väst
erbo
tten
Vilh
elm
ina
6D
orot
ea4
Åse
le4
Tärn
aby
2St
orum
an6
Mal
å/N
orsj
ö6
Sors
ele
6N
orrb
otte
nA
rjepl
ogs
vård
cent
ral
4A
rvid
sjau
rs v
årdc
entr
al8
Hap
aran
da v
årdc
entr
al3
Jokk
mok
ks v
årdc
entr
al5
Paja
la v
årdc
entr
al6
Öve
rkal
ix v
årdc
entr
al3
Öve
rtor
neå
vård
cent
ral
6TO
TALT
93
1. Ve
rksa
mhe
t pro
duce
rad
av a
nnan
vår
dgiv
are.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 173
Tabe
ll V
32
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser1
efte
r om
råde
200
8 oc
h 20
09
Huv
udm
an1
Tota
lt2va
rav
Spec
ialis
erad
som
atis
k vå
rdSp
ecia
liser
ad p
syki
atris
k vå
rd20
0820
09Pr
ocen
tuel
l20
0820
09Pr
ocen
tuel
l20
0820
09Pr
ocen
tuel
lfö
ränd
ring
förä
ndrin
gfö
ränd
ring
2008
–200
920
08–2
009
2008
–200
9
Stoc
khol
m4
689
4 68
6–0
,13
881
3 86
7–0
,480
881
91,4
Upp
sala
1 116
1 118
0,2
975
978
0,3
141
140
–0,7
Sörm
land
815
815
0,0
604
604
0,0
211
211
0,0
Öst
ergö
tland
31 0
231 0
381,5
879
881
0,2
144
157
9,0
Jönk
öpin
g94
092
3–1
,879
277
6–2
,014
814
7–0
,7Kr
onob
erg
580
567
–2,2
411
399
–2,9
169
168
–0,6
Kalm
ar64
264
1–0
,254
153
9–0
,410
110
21,0
Blek
inge
459
414
–9,8
365
326
–10,
794
88–6
,4Sk
åne
3 44
03
473
1,02
857
2 88
40,
958
358
91,0
Hal
land
774
781
0,9
688
691
0,4
8690
4,7
V:a
Göt
alan
d4
555
4 46
6–2
,03
677
3 58
6–2
,587
888
00,
2Vä
rmla
nd65
967
32,
155
957
02,
010
010
33,
0Ö
rebr
o88
488
50,
174
975
00,
113
513
50,
0Vä
stm
anla
nd70
270
50,
457
157
81,2
131
127
–3,1
Dal
arna
853
836
–2,0
708
701
–1,0
145
135
–6,9
Gäv
lebo
rg66
561
8–7
,155
553
8–3
,166
65–1
,5Vä
ster
norr
land
798
768
–3,8
613
583
–4,9
185
185
0,0
Jäm
tland
436
536
2–0
,829
829
80,
058
55–5
,2Vä
ster
bott
en5
980
974
–0,6
837
824
–1,6
109
116
6,4
Nor
rbot
ten
757
755
–0,3
594
600
1,011
912
00,
8G
otla
nd16
615
5–6
,614
813
8–6
,818
17–5
,6TO
TALT
25 8
6225
653
–0,8
21 3
0221
111
–0,9
4 42
94
449
0,5
1. In
klus
ive
enhe
ter b
eläg
na i
land
stin
get/
regi
onen
som
driv
s av
and
ra v
årdg
ivar
e.2.
Inkl
usiv
e pr
imär
vård
se
tabe
ll V
31, e
xklu
sive
tekn
iska
pla
tser
och
pla
tser
på
patie
ntho
tell.
3. R
evid
erad
e up
pgift
er fö
r spe
cial
iser
ad s
omat
isk
vård
och
spe
cial
iser
ad p
syki
atris
k vå
rd a
vsee
nde
2008
.4.
Rev
ider
ade
uppg
ifter
för s
peci
alis
erad
psy
kiat
risk
vård
avs
eend
e 20
08.
5. R
evid
erad
e up
pgift
er fö
r spe
cial
iser
ad s
omat
isk
vård
avs
eend
e 20
08.
11. Tabellbilaga
174 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
33.
1G
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
r per
sju
khus
och
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser s
umm
eras
i ta
bell
V 3
3.3.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Inte
rn-
Övr
iga
Neu
rolo
giM
edic
insk
Hab
ilite
-In
fekt
ions
-Ba
rn-
Hud
- och
Tum
ör-
Övr
igM
EDIC
INSK
man
med
icin
invä
rtes
reha
brin
gsj
ukvå
rdm
edic
inkö
ns-
sjuk
vård
med
icin
skKO
RTTI
DS-
spec
sjuk
vård
kort
tidsv
ård
VÅRD
AB
S:t G
öran
s sj
ukhu
s A
B116
5–
––
––
––
––
165
Söde
rsju
khus
et A
B43
106
22–
–22
55–
–21
269
Prod
uktio
nsom
r i S
tock
holm
tota
lt–
––
––
––
––
––
Erst
a sj
ukhu
s13
––
––
––
––
–3
Soph
iahe
mm
et1
––
––
––
––
––
–Ka
rolin
ska
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t65
142
97–
–11
112
0–
7276
683
S:t E
riks
ögon
sjuk
hus
AB
––
––
––
––
––
–D
ande
ryds
sju
khus
AB
5811
5–
43–
15–
––
–23
1Sö
dert
älje
sju
khus
44–
––
––
––
––
44N
orrt
älje
sju
khus
32–
––
––
––
––
32Br
omm
ager
iatr
iken
AB1
––
––
––
––
––
–N
acka
geria
trik
en A
B1–
––
––
––
––
––
Cap
io G
eria
trik
AB1
––
––
––
––
––
–Lö
wet
Ger
iatr
ik1
––
––
––
––
––
–N
ynäs
Ger
iatr
ik1
––
––
––
––
––
–H
ande
nger
iatr
iken
1–
––
––
––
––
––
Stoc
khol
ms
sjuk
hem
1–
––
40–
––
––
–40
CA
kade
mis
ka s
jukh
uset
95–
1723
–37
362
62–
272
Lasa
rett
et i
Enkö
ping
–58
–11
––
––
––
69El
isab
eths
jukh
uset
1–
––
––
––
––
––
DM
älar
sjuk
huse
t11
618
––
–18
32–
32–
216
Nyk
öpin
gs s
jukh
us59
––
––
––
––
–59
Kullb
ergs
ka s
jukh
uset
40–
––
––
––
––
40Ka
rsud
dens
sju
khus
––
––
––
––
––
–E
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t i L
inkö
ping
734
3511
–18
321
3261
231
Vrin
nevi
sjuk
huse
t–
–35
––
1516
––
2591
Lasa
rett
et i
Mot
ala
417
––
–8
––
––
56Fi
nspå
ngs
lasa
rett
14–
––
––
––
––
14
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 175
Tabe
ll V
33.
1 for
tsG
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
r per
sju
khus
och
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser s
umm
eras
i ta
bell
V 3
3.3.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Inte
rn-
Övr
iga
Neu
rolo
giM
edic
insk
Hab
ilite
-In
fekt
ions
-Ba
rn-
Hud
- och
Tum
ör-
Övr
igM
EDIC
INSK
man
med
icin
invä
rtes
reha
brin
gsj
ukvå
rdm
edic
inkö
ns-
sjuk
vård
med
icin
skKO
RTTI
DS-
spec
sjuk
vård
kort
tidsv
ård
VÅRD
E, fo
rts
Prox
ima
Mot
ala1
––
––
––
––
––
–
FLä
nssj
ukhu
set R
yhov
5745
–12
–25
383
13–
193
Hög
land
ssju
khus
et86
––
––
––
––
–86
Värn
amo
sjuk
hus
70–
––
––
––
––
70
GCe
ntra
llasa
rett
et, V
äxjö
101
––
––
1824
–10
–15
3
Ljun
gby
lasa
rett
39–
–7
––
––
––
46
Reha
bcen
trum
(reh
abkl
inik
en),
Växj
ö–
––
18–
––
––
–18
Läns
– o
regi
onps
ykia
tri,
Växj
ö–
––
––
––
––
––
HVä
ster
viks
sju
khus
43–
––
––
12–
––
55
Läns
sjuk
huse
t i K
alm
ar10
9–
––
–17
20–
––
146
Osk
arsh
amns
sju
khus
47–
––
––
––
––
47
KBl
ekin
gesj
ukhu
set K
arls
kron
a48
––
22–
2120
––
2213
3
Blek
inge
sjuk
huse
t Kar
lsha
mn
33–
–21
––
––
–6
60
Psyk
iatr
in i
Blek
inge
––
––
––
––
––
–
SKÅ
NE
Cent
rals
jukh
uset
Kris
tians
tad
––
––
––
35–
––
35
Äng
elho
lms
sjuk
hus
AB
69–
–25
––
––
––
94
Häs
sleh
olm
s sj
ukhu
s49
––
3–
––
––
–52
Car
ema
När
vård
AB
(Sim
risha
mn)
125
––
9–
––
––
–34
KVH
Kris
tians
tad
––
––
––
––
–6
6
Hos
pice
Häs
sleh
olm
––
––
––
––
–5
5
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t MA
S10
086
40–
–48
37–
4016
367
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t i L
und
2946
3628
–29
–10
55–
233
Lasa
rett
et i
Land
skro
na57
––
––
––
––
–57
Lasa
rett
et T
relle
borg
666
––
––
––
––
72
Hel
sing
borg
s la
sare
tt74
5810
––
1836
––
–19
6
Lasa
rett
et i
Ysta
d47
14–
––
–3
––
–64
Kung
hults
Hos
pice
––
––
––
––
–10
10
NLä
nssj
ukhu
set i
Hal
mst
ad51
61–
––
1835
––
–16
5
11. Tabellbilaga
176 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
33.
1 for
tsG
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
r per
sju
khus
och
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser s
umm
eras
i ta
bell
V 3
3.3.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Inte
rn-
Övr
iga
Neu
rolo
giM
edic
insk
Hab
ilite
-In
fekt
ions
-Ba
rn-
Hud
- och
Tum
ör-
Övr
igM
EDIC
INSK
man
med
icin
invä
rtes
reha
brin
gsj
ukvå
rdm
edic
inkö
ns-
sjuk
vård
med
icin
skKO
RTTI
DS-
spec
sjuk
vård
kort
tidsv
ård
VÅRD
N, f
orts
Sjuk
huse
t i V
arbe
rg11
3–
––
––
––
––
113
När
sjuk
vård
en K
ungs
back
a–
––
21–
––
––
–21
Reum
atik
ersj
ukhu
set S
pens
hult1
–68
––
––
––
––
68M
ovem
ent H
alm
stad
1–
––
––
––
––
––
VG
REG
Lund
by s
jukh
us A
B1–
––
––
––
––
––
Sahl
gren
ska
univ
ersi
tets
sjuk
huse
t29
618
458
73–
4770
870
–80
6Ku
ngäl
vs s
jukh
us48
––
––
––
––
–48
NU
–sju
kvår
den
197
–24
11–
2037
––
–28
9Sö
dra
Älv
sbor
gs s
jukh
us12
523
2124
–18
30–
––
241
Fröl
unda
spe
cial
ists
jukh
us1
––
––
––
––
–1
Stad
smis
sion
en G
öteb
org1
––
––
––
––
––
–H
andi
kapp
förv
altn
inge
n–
––
–8
––
––
–8
Alin
gsås
lasa
rett
68–
––
––
––
––
68Sk
arab
orgs
sju
khus
199
39–
16–
1833
14–
–31
9C
arla
nder
ska
sjuk
huse
t1–
––
––
––
––
––
SCe
ntra
lsju
khus
et K
arls
tad
153
1413
––
2827
211
725
5M
arie
berg
(psy
k)–
––
––
––
––
––
Arv
ika
sjuk
hus
45–
––
––
––
––
45To
rsby
sju
khus
––
––
––
––
––
–T
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t i Ö
rebr
o64
6241
9–
2839
430
–27
7Ka
rlsko
ga la
sare
tt73
––
––
––
––
–73
Lind
esbe
rgs
lasa
rett
48–
––
––
––
––
48Lä
karg
rupp
en A
B1–
––
––
––
––
––
Psyk
iatr
in i
Öre
bro
––
––
––
––
––
–U
Cent
ralla
sare
ttet
Väs
terå
s73
65–
––
2337
–17
–21
5Sa
la n
ärsj
ukhu
s–
––
––
––
––
––
Köpi
ngs
närs
jukh
us62
10–
18–
––
––
–90
Fage
rsta
när
sjuk
hus
––
––
––
––
––
–
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 177
Tabe
ll V
33.
1 for
tsG
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
r per
sju
khus
och
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser s
umm
eras
i ta
bell
V 3
3.3.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Inte
rn-
Övr
iga
Neu
rolo
giM
edic
insk
Hab
ilite
-In
fekt
ions
-Ba
rn-
Hud
- och
Tum
ör-
Övr
igM
EDIC
INSK
man
med
icin
invä
rtes
reha
brin
gsj
ukvå
rdm
edic
inkö
ns-
sjuk
vård
med
icin
skKO
RTTI
DS-
spec
sjuk
vård
kort
tidsv
ård
VÅRD
U, f
orts
Väst
erås
när
sjuk
hus
––
––
––
––
––
–W
Falu
lasa
rett
6643
–10
–34
382
––
193
Mor
a la
sare
tt66
––
––
––
––
–66
Ludv
ika
lasa
rett
40–
––
––
––
––
40A
vest
a la
sare
tt28
––
––
––
––
–28
Borlä
nge
sjuk
hus
––
––
––
––
––
–Sä
ters
sju
khus
, psy
kiat
ri–
––
––
––
––
––
XLä
nssj
ukhu
set G
ävle
88–
–11
–22
21–
17–
159
Bolln
äs s
jukh
us48
––
––
––
––
–48
Hud
iksv
alls
sju
khus
51–
––
––
15–
––
66Y
Läns
sjuk
huse
t Sun
dsva
ll–H
ärnö
sand
102
12–
16–
2424
110
–18
9Ö
rnsk
ölds
viks
sju
khus
43–
–18
––
2–
––
63So
llefte
å sj
ukhu
s54
––
––
–10
––
–64
Mel
lann
orrla
nds
Hos
pice
AB1
––
––
––
––
–10
10Z
Öst
ersu
nds
sjuk
hus
98–
–33
–17
20–
––
168
Rett
Cen
ter Ö
ster
sund
––
––
––
1–
––
1A
CN
orrla
nds
Uni
vers
itets
sjuk
hus
8954
1612
–31
41–
51–
294
Neu
rore
hab
Säva
r (Bj
örkg
årde
n)–
––
8–
––
––
–8
Skel
lefte
å la
sare
tt69
––
––
–9
––
–78
Lyck
sele
lasa
rett
24–
––
––
––
––
24A
xlag
årde
n1–
––
––
––
–14
–14
BDG
älliv
are
sjuk
hus
21–
–13
––
10–
––
44Pi
teå
älvd
als
sjuk
hus
71–
––
––
––
––
71Ka
lix s
jukh
us–
––
––
––
––
––
Kiru
na s
jukh
us30
––
––
––
––
–30
Sund
erby
sju
khus
6218
–12
–19
25–
––
136
IV
isby
lasa
rett
35–
–20
–13
8–
10–
86SU
MM
A4
632
1 388
465
598
878
01 0
4847
546
265
9 77
7
1. Ve
rksa
mhe
t pro
duce
rad
av a
nnan
vår
dgiv
are.
11. Tabellbilaga
178 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
33.
2G
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
r per
sju
khus
och
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser s
umm
eras
i ta
bell
V 3
3.3.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Allm
änO
rtop
edis
kU
rolo
gisk
Barn
-Ö
vrig
aG
ynek
o-Fö
rloss
-Ö
gon-
Öro
n-,n
äs-
Övr
igKI
RURG
ISK
man
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgis
kalo
gini
ngsv
ård
sjuk
vård
och
hals
-ki
rurg
isk
KORT
TID
S-sp
ecsj
ukvå
rdko
rttid
svår
dVÅ
RD
AB
S:t G
öran
s sj
ukhu
s A
B166
61–
––
––
––
–12
7Sö
ders
jukh
uset
AB
6694
20–
2725
56–
––
288
Prod
uktio
nsom
r i S
tock
holm
tota
lt–
––
––
––
––
––
Erst
a sj
ukhu
s124
––
––
––
––
–24
Soph
iahe
mm
et1
––
––
––
––
––
–Ka
rolin
ska
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t79
7552
5113
553
71–
6330
609
S:t E
riks
ögon
sjuk
hus
AB
––
––
––
–16
––
16D
ande
ryds
sju
khus
AB
7441
9–
–30
41–
––
195
Söde
rtäl
je s
jukh
us53
––
––
–19
––
–72
Nor
rtäl
je s
jukh
us24
14–
––
2–
––
–40
Brom
mag
eria
trik
en A
B1–
––
––
––
––
––
Nac
kage
riatr
iken
AB1
––
––
––
––
––
–C
apio
Ger
iatr
ik A
B1–
––
––
––
––
––
Löw
et G
eria
trik
1–
––
––
––
––
––
Nyn
äs G
eria
trik
1–
––
––
––
––
––
Han
deng
eria
trik
en1
––
––
––
––
––
–St
ockh
olm
s sj
ukhe
m1
––
––
––
––
––
–C
Aka
dem
iska
sju
khus
et11
178
1921
108
1536
1012
1042
0La
sare
ttet
i En
köpi
ng7
8–
––
––
––
–15
Elis
abet
hsju
khus
et1
–14
––
––
––
––
14D
Mäl
arsj
ukhu
set
5635
––
–11
17–
7–
126
Nyk
öpin
gs s
jukh
us31
21–
––
88
–1
170
Kullb
ergs
ka s
jukh
uset
316
––
––
––
––
19Ka
rsud
dens
sju
khus
––
––
––
––
––
–E
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t i L
inkö
ping
5232
159
4914
267
11–
215
Vrin
nevi
sjuk
huse
t40
2710
––
820
–2
–10
7La
sare
ttet
i M
otal
a1
27–
––
––
––
–28
Fins
pång
s la
sare
tt–
––
––
––
––
––
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 179
Tabe
ll V
33.
2 fo
rts
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser p
er s
jukh
us o
ch s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser s
umm
eras
i ta
bell
V 3
3.3.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Allm
änO
rtop
edis
kU
rolo
gisk
Barn
-Ö
vrig
aG
ynek
o-Fö
rloss
-Ö
gon-
Öro
n-,n
äs-
Övr
igKI
RURG
ISK
man
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgis
kalo
gini
ngsv
ård
sjuk
vård
och
hals
-ki
rurg
isk
KORT
TID
S-sp
ecsj
ukvå
rdko
rttid
svår
dVÅ
RD
E, fo
rts
Prox
ima
Mot
ala1
–5
––
––
––
––
5F
Läns
sjuk
huse
t Ryh
ov57
37–
––
722
210
–13
5H
ögla
ndss
jukh
uset
4333
––
–14
––
––
90Vä
rnam
o sj
ukhu
s30
30–
––
37
––
–70
GCe
ntra
llasa
rett
et, V
äxjö
4230
––
–5
15–
2–
94Lj
ungb
y la
sare
tt21
16–
––
2–
––
–39
Reha
bcen
trum
(reh
abkl
inik
en),
Växj
ö–
––
––
––
––
––
Läns
– o
regi
onps
ykia
tri,
Växj
ö–
––
––
––
––
––
HVä
ster
viks
sju
khus
3421
––
–6
10–
––
71Lä
nssj
ukhu
set i
Kal
mar
6233
––
–9
17–
5–
126
Osk
arsh
amns
sju
khus
1212
––
––
––
––
24K
Blek
inge
sjuk
huse
t Kar
lskr
ona
5422
––
1613
12–
––
117
Blek
inge
sjuk
huse
t Kar
lsha
mn
511
––
––
––
––
16Ps
ykia
trin
i Bl
ekin
ge–
––
––
––
––
––
SKÅ
NE
Cent
rals
jukh
uset
Kris
tians
tad
––
––
–11
20–
–2
33Ä
ngel
holm
s sj
ukhu
s A
B–
––
––
––
––
––
Häs
sleh
olm
s sj
ukhu
s–
63–
––
––
––
–63
Car
ema
När
vård
AB
(Sim
risha
mn)
1–
––
––
––
––
––
KVH
Kris
tians
tad
––
––
––
––
––
–H
ospi
ce H
ässl
ehol
m–
––
––
––
––
––
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t MA
S62
7738
1831
1228
134
–28
3U
nive
rsite
tssj
ukhu
set i
Lun
d46
6013
–46
2228
1019
–24
4La
sare
ttet
i La
ndsk
rona
––
––
––
––
––
–La
sare
ttet
Tre
llebo
rg–
25–
––
––
––
–25
Hel
sing
borg
s la
sare
tt82
4714
––
1124
–9
–18
7La
sare
ttet
i Ys
tad
256
8–
–6
14–
1–
60Ku
nghu
lts H
ospi
ce–
––
––
––
––
––
NLä
nssj
ukhu
set i
Hal
mst
ad61
3411
––
722
28
–14
5
11. Tabellbilaga
180 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
33.
2 fo
rts
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser p
er s
jukh
us o
ch s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser s
umm
eras
i ta
bell
V 3
3.3.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Allm
änO
rtop
edis
kU
rolo
gisk
Barn
-Ö
vrig
aG
ynek
o-Fö
rloss
-Ö
gon-
Öro
n-,n
äs-
Övr
igKI
RURG
ISK
man
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgis
kalo
gini
ngsv
ård
sjuk
vård
och
hals
-ki
rurg
isk
KORT
TID
S-sp
ecsj
ukvå
rdko
rttid
svår
dVÅ
RD
N, f
orts
Sjuk
huse
t i V
arbe
rg57
46–
––
1020
––
–13
3N
ärsj
ukvå
rden
Kun
gsba
cka
––
––
––
––
––
–Re
umat
iker
sjuk
huse
t Spe
nshu
lt1–
––
––
––
––
––
Mov
emen
t Hal
mst
ad1
–20
––
––
––
––
20V
GRE
GLu
ndby
sju
khus
AB1
––
––
––
––
––
–Sa
hlgr
ensk
a un
iver
site
tssj
ukhu
set
147
115
1755
109
5094
1621
–62
4Ku
ngäl
vs s
jukh
us61
––
––
––
––
–61
NU
–sju
kvår
den
9941
27–
–14
382
13–
234
Södr
a Ä
lvsb
orgs
sju
khus
8937
––
–15
22–
––
163
Fröl
unda
spe
cial
ists
jukh
us5
5–
––
1–
12
–14
Stad
smis
sion
en G
öteb
org1
––
––
––
––
––
–H
andi
kapp
förv
altn
inge
n–
––
––
––
––
––
Alin
gsås
lasa
rett
2222
––
––
––
––
44Sk
arab
orgs
sju
khus
9396
27–
–43
––
10–
269
Car
land
ersk
a sj
ukhu
set1
––
––
––
––
––
–S
Cent
rals
jukh
uset
Kar
lsta
d69
39–
––
289
29
–15
6M
arie
berg
(psy
k)–
––
––
––
––
––
Arv
ika
sjuk
hus
1817
––
––
––
––
35To
rsby
sju
khus
––
––
––
––
––
–T
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t i Ö
rebr
o58
4715
–27
1226
1014
–20
9Ka
rlsko
ga la
sare
tt29
17–
––
15–
––
–61
Lind
esbe
rgs
lasa
rett
2116
––
–2
––
––
39Lä
karg
rupp
en A
B1–
––
––
––
––
1111
Psyk
iatr
in i
Öre
bro
––
––
––
––
––
–U
Cent
ralla
sare
ttet
Väs
terå
s67
6220
––
2025
15
–20
0Sa
la n
ärsj
ukhu
s–
––
––
––
––
––
Köpi
ngs
närs
jukh
us–
––
––
––
––
––
Fage
rsta
när
sjuk
hus
––
––
––
––
––
–
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 181
Tabe
ll V
33.
2 fo
rts
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser p
er s
jukh
us o
ch s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser s
umm
eras
i ta
bell
V 3
3.3.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Allm
änO
rtop
edis
kU
rolo
gisk
Barn
-Ö
vrig
aG
ynek
o-Fö
rloss
-Ö
gon-
Öro
n-,n
äs-
Övr
igKI
RURG
ISK
man
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgis
kalo
gini
ngsv
ård
sjuk
vård
och
hals
-ki
rurg
isk
KORT
TID
S-sp
ecsj
ukvå
rdko
rttid
svår
dVÅ
RD
U, f
orts
Väst
erås
när
sjuk
hus
––
––
––
––
––
–W
Falu
lasa
rett
7952
––
–18
321
15–
197
Mor
a la
sare
tt34
28–
––
88
––
–78
Ludv
ika
lasa
rett
––
––
––
––
––
–A
vest
a la
sare
tt–
––
––
––
––
––
Borlä
nge
sjuk
hus
––
––
––
––
––
–Sä
ters
sju
khus
, psy
kiat
ri–
––
––
––
––
––
XLä
nssj
ukhu
set G
ävle
6437
––
–11
18–
6–
136
Bolln
äs s
jukh
us2
13–
––
––
––
–15
Hud
iksv
alls
sju
khus
2825
––
–9
12–
––
74Y
Läns
sjuk
huse
t Sun
dsva
ll–H
ärnö
sand
4536
9–
–12
121
4–
119
Örn
sköl
dsvi
ks s
jukh
us20
18–
––
24
––
–44
Solle
fteå
sjuk
hus
2215
––
–4
6–
2–
49M
ella
nnor
rland
s H
ospi
ce A
B1–
––
––
––
––
––
ZÖ
ster
sund
s sj
ukhu
s62
45–
––
715
––
–12
9Re
tt C
ente
r Öst
ersu
nd–
––
––
––
––
––
AC
Nor
rland
s U
nive
rsite
tssj
ukhu
s47
389
–49
715
59
–17
9N
euro
reha
b Sä
var (
Björ
kgår
den)
––
––
––
––
––
–Sk
elle
fteå
lasa
rett
3323
––
–3
7–
––
66Ly
ckse
le la
sare
tt28
––
––
36
––
–37
Axl
agår
den1
––
––
––
––
––
–BD
Gäl
livar
e sj
ukhu
s24
––
––
57
––
–36
Pite
å äl
vdal
s sj
ukhu
s–
25–
––
––
––
–25
Kalix
sju
khus
––
––
––
––
––
–Ki
runa
sju
khus
10–
––
––
––
––
10Su
nder
by s
jukh
us38
40–
––
1224
–17
–13
1I
Vis
by la
sare
tt18
172
3–
38
–1
–52
SUM
MA
2 71
22
097
335
157
597
608
921
9928
254
7 86
2
1. Ve
rksa
mhe
t pro
duce
rad
av a
nnan
vår
dgiv
are.
11. Tabellbilaga
182 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
33.
3G
enom
snitt
ligt d
ispo
nibl
a vå
rdpl
atse
r per
sju
khus
och
spe
cial
itet 2
009
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser f
rån
tabe
ll V
33.
1 och
V 3
3.2
sum
mer
as h
är.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Ofö
rdel
adG
eria
tris
kÖ
vrig
tSP
ECIA
LISE
RAD
Allm
än
Barn
- och
Rätt
s-SP
ECIA
LISE
RAD
TOTA
LTm
anko
rttid
svår
dvå
rdSO
MAT
ISK
psyk
iatr
iun
gdom
s-ps
ykia
tri
PSYK
IATR
ISK
SPEC
IALI
SERA
DVÅ
RDps
ykia
tri
VÅRD
VÅRD
AB
S:t G
öran
s sj
ukhu
s A
B1–
––
292
––
––
292
Söde
rsju
khus
et A
B24
––
581
––
––
581
Prod
uktio
nsom
r i S
tock
holm
tota
lt–
306
–30
663
925
128
792
1 098
Erst
a sj
ukhu
s1–
20–
4720
––
2067
Soph
iahe
mm
et1
32–
–32
––
––
32Ka
rolin
ska
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t–
116
–1 4
08–
––
–1 4
08S:
t Erik
s ög
onsj
ukhu
s A
B–
––
16–
––
–16
Dan
dery
ds s
jukh
us A
B3
––
429
––
––
429
Söde
rtäl
je s
jukh
us–
56–
172
––
––
172
Nor
rtäl
je s
jukh
us–
24–
967
––
710
3Br
omm
ager
iatr
iken
AB1
–11
5–
115
––
––
115
Nac
kage
riatr
iken
AB1
–56
–56
––
––
56C
apio
Ger
iatr
ik A
B1–
144
–14
4–
––
–14
4Lö
wet
Ger
iatr
ik1
–33
–33
––
––
33N
ynäs
Ger
iatr
ik1
–17
–17
––
––
17H
ande
nger
iatr
iken
1–
50–
50–
––
–50
Stoc
khol
ms
sjuk
hem
1–
33–
73–
––
–73
CA
kade
mis
ka s
jukh
uset
1710
665
880
112
622
140
1 020
Lasa
rett
et i
Enkö
ping
––
–84
––
––
84El
isab
eths
jukh
uset
1–
––
14–
––
–14
DM
älar
sjuk
huse
t–
––
342
58–
–58
400
Nyk
öpin
gs s
jukh
us–
46–
175
49–
–49
224
Kullb
ergs
ka s
jukh
uset
–28
–87
––
––
87Ka
rsud
dens
sju
khus
––
––
104
––
104
104
EU
nive
rsite
tssj
ukhu
set i
Lin
köpi
ng–
3731
514
336
–39
553
Vrin
nevi
sjuk
huse
t–
3717
252
316
–37
289
Lasa
rett
et i
Mot
ala
6–
696
13–
6881
177
Fins
pång
s la
sare
tt–
––
14–
––
–14
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 183
Tabe
ll V
33.
3 fo
rts
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser p
er s
jukh
us o
ch s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser f
rån
tabe
ll V
33.
1 och
V 3
3.2
sum
mer
as h
är.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Ofö
rdel
adG
eria
tris
kÖ
vrig
tSP
ECIA
LISE
RAD
Allm
än
Barn
- och
Rätt
s-SP
ECIA
LISE
RAD
TOTA
LTm
anko
rttid
svår
dvå
rdSO
MAT
ISK
psyk
iatr
iun
gdom
s-ps
ykia
tri
PSYK
IATR
ISK
SPEC
IALI
SERA
DVÅ
RDps
ykia
tri
VÅRD
VÅRD
E, fo
rts
Prox
ima
Mot
ala1
––
–5
––
––
5F
Läns
sjuk
huse
t Ryh
ov–
53–
381
784
1294
475
Hög
land
ssju
khus
et–
49–
225
30–
–30
255
Värn
amo
sjuk
hus
–30
–17
023
––
2319
3G
Cent
ralla
sare
ttet
, Väx
jö–
1730
294
––
––
294
Ljun
gby
lasa
rett
––
287
––
––
87Re
habc
entr
um (r
ehab
klin
iken
), Vä
xjö
––
–18
––
––
18Lä
ns–
o re
gion
psyk
iatr
i, Vä
xjö
––
––
622
104
168
168
HVä
ster
viks
sju
khus
–22
–14
836
–24
6020
8Lä
nssj
ukhu
set i
Kal
mar
–32
1632
037
5–
4236
2O
skar
sham
ns s
jukh
us–
––
71–
––
–71
KBl
ekin
gesj
ukhu
set K
arls
kron
a–
––
250
––
––
250
Blek
inge
sjuk
huse
t Kar
lsha
mn
––
–76
––
––
76Ps
ykia
trin
i Bl
ekin
ge–
––
–83
5–
8888
SKÅ
NE
Cent
rals
jukh
uset
Kris
tians
tad
213
–16
297
26–
–26
323
Äng
elho
lms
sjuk
hus
AB
15–
–10
928
––
2813
7H
ässl
ehol
ms
sjuk
hus
–8
–12
316
–12
2815
1C
arem
a N
ärvå
rd A
B (S
imris
ham
n)1
––
–34
––
––
34KV
H K
ristia
nsta
d–
––
6–
––
–6
Hos
pice
Häs
sleh
olm
––
–5
––
––
5U
nive
rsite
tssj
ukhu
set M
AS
268
4673
015
019
5722
695
6U
nive
rsite
tssj
ukhu
set i
Lun
d23
515
118
845
110
912
131
976
Lasa
rett
et i
Land
skro
na15
––
7216
––
1688
Lasa
rett
et T
relle
borg
––
710
421
––
2112
5H
elsi
ngbo
rgs
lasa
rett
––
–38
372
–23
9547
8La
sare
ttet
i Ys
tad
–30
1216
618
––
1818
4Ku
nghu
lts H
ospi
ce–
––
10–
––
–10
NLä
nssj
ukhu
set i
Hal
mst
ad–
16–
326
326
–38
364
11. Tabellbilaga
184 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
33.
3 fo
rts
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser p
er s
jukh
us o
ch s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser f
rån
tabe
ll V
33.
1 och
V 3
3.2
sum
mer
as h
är.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Ofö
rdel
adG
eria
tris
kÖ
vrig
tSP
ECIA
LISE
RAD
Allm
än
Barn
- och
Rätt
s-SP
ECIA
LISE
RAD
TOTA
LTm
anko
rttid
svår
dvå
rdSO
MAT
ISK
psyk
iatr
iun
gdom
s-ps
ykia
tri
PSYK
IATR
ISK
SPEC
IALI
SERA
DVÅ
RDps
ykia
tri
VÅRD
VÅRD
N, f
orts
Sjuk
huse
t i V
arbe
rg10
––
256
52–
–52
308
När
sjuk
vård
en K
ungs
back
a–
––
21–
––
–21
Reum
atik
ersj
ukhu
set S
pens
hult1
––
–68
––
––
68M
ovem
ent H
alm
stad
1–
––
20–
––
–20
VG
REG
Lund
by s
jukh
us A
B110
––
10–
––
–10
Sahl
gren
ska
univ
ersi
tets
sjuk
huse
t–
196
–1 6
2632
934
8444
72
073
Kung
älvs
sju
khus
44–
–15
344
––
4419
7N
U–s
jukv
årde
n15
72–
610
119
747
173
783
Södr
a Ä
lvsb
orgs
sju
khus
–38
–44
266
6–
7251
4Fr
ölun
da s
peci
alis
tsju
khus
––
–15
––
––
15St
adsm
issi
onen
Göt
ebor
g1–
––
–19
––
1919
Han
dika
ppfö
rval
tnin
gen
––
–8
––
––
8A
lings
ås la
sare
tt–
––
112
––
––
112
Skar
abor
gs s
jukh
us–
––
588
102
716
125
713
Car
land
ersk
a sj
ukhu
set1
22–
–22
––
––
22S
Cent
rals
jukh
uset
Kar
lsta
d–
––
411
261
–27
438
Mar
iebe
rg (p
syk)
––
––
26–
3056
56A
rvik
a sj
ukhu
s–
––
8020
––
2010
0To
rsby
sju
khus
79–
–79
––
––
79T
Uni
vers
itets
sjuk
huse
t i Ö
rebr
o–
32–
518
––
––
518
Karls
koga
lasa
rett
––
–13
4–
––
–13
4Li
ndes
berg
s la
sare
tt–
––
87–
––
–87
Läka
rgru
ppen
AB1
––
–11
––
––
11Ps
ykia
trin
i Ö
rebr
o–
––
–97
632
135
135
UCe
ntra
llasa
rett
et V
äste
rås
––
1843
379
444
127
560
Sala
när
sjuk
hus
17–
–17
––
––
17Kö
ping
s nä
rsju
khus
––
–90
––
––
90Fa
gers
ta n
ärsj
ukhu
s15
––
15–
––
–15
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 185
Tabe
ll V
33.
3 fo
rts
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser p
er s
jukh
us o
ch s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Gen
omsn
ittlig
t dis
poni
bla
vård
plat
ser f
rån
tabe
ll V
33.
1 och
V 3
3.2
sum
mer
as h
är.
Huv
ud-
Sjuk
hus
Ofö
rdel
adG
eria
tris
kÖ
vrig
tSP
ECIA
LISE
RAD
Allm
än
Barn
- och
Rätt
s-SP
ECIA
LISE
RAD
TOTA
LTm
anko
rttid
svår
dvå
rdSO
MAT
ISK
psyk
iatr
iun
gdom
s-ps
ykia
tri
PSYK
IATR
ISK
SPEC
IALI
SERA
DVÅ
RDps
ykia
tri
VÅRD
VÅRD
U, f
orts
Väst
erås
när
sjuk
hus
–23
–23
––
––
23W
Falu
lasa
rett
–19
1242
1–
4–
442
5M
ora
lasa
rett
–24
617
4–
––
–17
4Lu
dvik
a la
sare
tt–
––
40–
––
–40
Ave
sta
lasa
rett
–20
–48
––
––
48Bo
rläng
e sj
ukhu
s–
18–
18–
––
–18
Säte
rs s
jukh
us, p
syki
atri
––
––
53–
7813
113
1X
Läns
sjuk
huse
t Gäv
le16
16–
327
30–
838
365
Bolln
äs s
jukh
us–
––
63–
––
–63
Hud
iksv
alls
sju
khus
8–
–14
827
––
2717
5Y
Läns
sjuk
huse
t Sun
dsva
ll–H
ärnö
sand
–45
–35
365
–10
116
651
9Ö
rnsk
ölds
viks
sju
khus
––
–10
710
––
1011
7So
llefte
å sj
ukhu
s–
––
113
9–
–9
122
Mel
lann
orrla
nds
Hos
pice
AB1
––
–10
––
––
10Z
Öst
ersu
nds
sjuk
hus
––
–29
755
––
5535
2Re
tt C
ente
r Öst
ersu
nd–
––
1–
––
–1
AC
Nor
rland
s U
nive
rsite
tssj
ukhu
s–
84–
557
484
1668
625
Neu
rore
hab
Säva
r (Bj
örkg
årde
n)–
––
8–
––
–8
Skel
lefte
å la
sare
tt–
20–
164
48–
–48
212
Lyck
sele
lasa
rett
–20
–81
––
––
81A
xlag
årde
n1–
––
14–
––
–14
BDG
älliv
are
sjuk
hus
––
–80
13–
–13
93Pi
teå
älvd
als
sjuk
hus
––
–96
41–
2566
162
Kalix
sju
khus
58–
–58
––
––
58Ki
runa
sju
khus
––
–40
––
––
40Su
nder
by s
jukh
us–
3623
326
365
–41
367
IV
isby
lasa
rett
––
–13
817
––
1715
5SU
MM
A88
02
167
425
21 11
13
335
171
943
4 44
925
560
1. Ve
rksa
mhe
t pro
duce
rad
av a
nnan
vår
dgiv
are.
11. Tabellbilaga
186 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
34.
1Vå
rdtil
lfälle
n (k
onsu
mtio
n) p
er s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Vår
dtill
fälle
n pe
r spe
cial
itet f
rån
tabe
ll V
34.
1 och
V 3
4.2
sum
mer
as i
tabe
ll V
34.
3.
Huv
udm
anIn
tern
-Ö
vrig
aN
euro
logi
Med
icin
skH
abili
-In
fekt
ions
-Ba
rn-
Hud
- och
Tum
ör-
Övr
igM
EDIC
INSK
med
icin
invä
rtes
reha
bte
ring
sjuk
vård
med
icin
köns
-sj
ukvå
rdm
edic
insk
KORT
TID
S-sp
ecsj
ukvå
rdko
rttid
svår
dVÅ
RD
Stoc
khol
m53
565
34 4
566
693
2 91
5–
6 88
419
970
432
4 53
83
129
456
Upp
sala
7 99
98
830
703
272
–2
237
1 916
107
1 520
187
23 7
71Sö
rmla
nd16
131
1 539
139
13–
831
1 904
21 0
17–
21 5
76Ö
ster
götla
nd19
233
5 73
82
606
104
–1 6
802
603
11 0
112
32 9
78Jö
nköp
ing
20 3
8649
857
615
610
1 239
3 14
260
998
–27
065
Kron
ober
g10
554
232
415
167
1 020
1 154
652
1–
13 7
00Ka
lmar
15 9
7941
643
623
294
32
783
333
4–
20 9
19Bl
ekin
ge6
453
148
434
221 0
351 1
49–
204
–9
058
Skån
e43
673
13 16
34
470
978
276
284
10 0
5322
93
695
1 010
83 5
82H
alla
nd17
004
1 628
253
208
–1 1
982
495
2948
4–
23 2
99V
:a G
ötal
and
61 13
318
530
4 43
872
81
5 94
819
050
446
4 91
068
011
5 86
4Vä
rmla
nd15
285
292
530
11–
1 508
2 50
949
135
–20
319
Öre
bro
11 5
184
000
1 441
73–
1 483
1 883
100
1 892
–22
390
Väst
man
land
17 7
7347
010
952
–1 2
491 8
4713
830
–22
343
Dal
arna
14 4
994
695
201
11–
2 13
92
967
4350
3–
25 0
58G
ävle
borg
13 13
81 6
0018
317
8–
862
3 17
719
860
120
018
Väst
erno
rrla
nd15
312
1 148
110
130
–94
32
516
877
6–
20 9
43Jä
mtla
nd6
232
392
5445
5–
854
1 260
–28
1–
9 52
8Vä
ster
bott
en12
383
3 99
089
313
3–
1 367
2 47
513
1 754
–23
008
Nor
rbot
ten
16 0
531 4
8814
434
9–
772
2 07
711
758
1–
21 5
81G
otla
nd3
113
218
182
–1 1
7051
41
475
–5
511
SUM
MA
397
416
103
471
24 0
816
800
229
41 6
4687
444
1 678
27 3
191 8
8369
1 967
Okä
nt1
3 03
395
620
836
–65
61 5
5310
143
–6
595
TOTA
LT40
0 44
910
4 42
724
289
6 83
622
942
302
88 9
971 6
8827
462
1 883
698
562
1. H
emor
t ej r
egis
trer
ad, u
tlänn
inga
r m m
.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 187
Tabe
ll V
34.
2Vå
rdtil
lfälle
n (k
onsu
mtio
n) p
er s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Vår
dtill
fälle
n pe
r spe
cial
itet f
rån
tabe
ll V
34.
1 och
V 3
4.2
sum
mer
as i
tabe
ll V
34.
3.
Huv
udm
anA
llmän
O
rtop
edis
k U
rolo
gisk
Barn
-Ö
vrig
a G
ynek
olog
iÖ
gon-
Öro
n-, n
äs-
Övr
igKI
RURG
ISK
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgi
kiru
rgis
kaoc
h Fö
rloss
-sj
ukvå
rdoc
h ha
ls-
kiru
rgis
kKO
RTTI
DS-
spec
ning
svår
dsj
ukvå
rdko
rttid
svår
dVÅ
RD
Stoc
khol
m31
148
25 6
515
402
1 686
14 6
4541
333
1 444
6 48
4–
127
793
Upp
sala
6 37
13
990
1 342
811
1 955
5 77
757
11 1
47–
21 9
64Sö
rmla
nd7
334
3 96
185
315
11 0
264
666
283
969
–19
243
Öst
ergö
tland
8 03
65
660
1 990
832
021
8 18
930
81 3
52–
27 6
39Jö
nköp
ing
10 8
396
087
7010
484
96
526
352
1 033
–25
860
Kron
ober
g9
006
1 917
572
1 162
326
170
771
–13
411
Kalm
ar9
058
3 69
247
1458
83
581
228
1 167
–18
375
Blek
inge
4 26
92
107
283
3 89
22
621
131
341
–13
392
Skån
e19
755
15 5
853
133
75
521
21 5
561 0
685
334
–71
959
Hal
land
8 31
05
187
1 156
155
1 071
5 55
430
81 1
97–
22 9
38V
:a G
ötal
and
35 0
0117
263
3 78
91 2
2512
178
29 14
01 7
045
358
–10
5 65
8Vä
rmla
nd7
468
2 54
984
125
921
4 62
828
71 2
89–
17 3
51Ö
rebr
o7
545
4 19
890
887
1 322
5 69
940
21 0
37–
21 19
8Vä
stm
anla
nd6
725
3 64
51 5
8516
21 3
444
397
193
860
–18
911
Dal
arna
9 12
35
475
129
196
983
4 69
838
21 7
40–
22 7
26G
ävle
borg
7 52
34
228
8422
182
74
267
319
1 044
–18
513
Väst
erno
rrla
nd6
587
4 15
171
571
821
3 83
920
459
1–
16 9
79Jä
mtla
nd3
983
2 57
255
5237
82
189
116
524
–9
869
Väst
erbo
tten
7 80
74
373
1 006
471 2
334
070
220
866
–19
622
Nor
rbot
ten
6 98
04
186
1 015
8278
23
919
183
951
–18
098
Got
land
1 984
1 116
3027
281
969
6524
7–
4 71
9SU
MM
A21
4 85
212
7 59
323
478
5 31
153
800
167
944
8 93
834
302
–63
6 21
8O
känt
12
214
1 013
120
106
677
7 00
580
247
–11
462
TOTA
LT21
7 06
612
8 60
623
598
5 41
754
477
174
949
9 01
834
549
–64
7 68
0
1. H
emor
t ej r
egis
trer
ad, u
tlänn
inga
r m m
.
11. Tabellbilaga
188 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
34.
3Vå
rdtil
lfälle
n (k
onsu
mtio
n) p
er s
peci
alite
t 200
9
Ant
alet
Vår
dtill
fälle
n pe
r spe
cial
itet f
rån
tabe
ll V
34.
1 och
V 3
4.2
sum
mer
as h
är.
Huv
udm
anO
förd
elad
Ger
iatr
isk
Övr
igt
SPEC
IALI
SERA
DA
llmän
Barn
-och
Rätt
s-SP
ECIA
LISE
RAD
TOTA
LTko
rttid
svår
dvå
rdSO
MAT
ISK
psyk
iatr
iun
gdom
s-ps
ykia
tri
PSYK
IATR
ISK
SPEC
IALI
SERA
DVÅ
RDps
ykia
tri
VÅRD
VÅRD
Stoc
khol
m33
23 8
9211
375
292
549
27 8
0944
671
28 3
2632
0 87
5U
ppsa
la–
1 689
412
47 8
363
426
126
123
564
51 4
00Sö
rmla
nd–
1 398
102
42 3
192
484
1529
2 52
844
847
Öst
ergö
tland
–70
582
61 4
042
099
9110
2 20
063
604
Jönk
öpin
g–
2 87
249
55 8
463
229
776
3 31
259
158
Kron
ober
g–
671
4127
823
1 097
302
1 129
28 9
52Ka
lmar
–1 5
4649
40 8
892
075
632
2 14
043
029
Blek
inge
–50
4122
541
1 301
287
1 336
23 8
77Sk
åne
–2
876
28 5
5618
6 97
311
587
467
249
12 3
0319
9 27
6H
alla
nd5
444
9846
784
2 14
662
92
217
49 0
01V
:a G
ötal
and
790
10 10
73
253
235
672
13 3
0960
821
814
135
249
807
Värm
land
–7
4 94
742
624
1 440
1124
1 475
44 0
99Ö
rebr
o–
601
9844
287
2 59
113
86
2 73
547
022
Väst
man
land
–17
141
641
841
1 776
133
81 9
1743
758
Dal
arna
–1 9
6519
849
947
2 06
785
452
197
52 14
4G
ävle
borg
–26
36
678
45 4
721 9
5523
91 9
8747
459
Väst
erno
rrla
nd1
1 325
261
39 5
091 8
664
21 8
7241
381
Jäm
tland
–34
463
19 8
0475
88
–76
620
570
Väst
erbo
tten
362
582
7945
327
2 44
995
12
545
47 8
72N
orrb
otte
n2
1 780
1 724
43 18
52
269
882
2 35
945
544
Got
land
–1
6410
295
629
––
629
10 9
24SU
MM
A86
755
289
58 5
861 4
42 9
2788
362
2 59
871
291
672
1 534
599
Okä
nt1
–17
477
019
001
1 945
176
462
167
21 16
8TO
TALT
867
55 4
6359
356
1 461
928
90 3
072
774
758
93 8
391 5
55 7
67
1. H
emor
t ej r
egis
trer
ad, u
tlänn
inga
r m m
.
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 189
Tabe
ll V
35
Tand
vård
. Pat
ient
er1
(100
0-ta
l). V
erks
amhe
t pro
duce
rad
av h
uvud
män
nen
resp
ektiv
e av
ann
an v
årdg
ivar
e 20
09
Huv
udm
anEg
en p
rodu
ktio
nA
nnan
vår
dgiv
are
Allm
än-
Allm
änta
ndvå
rd
Spec
ia-
Sum
ma
Land
stin
gets
tand
vård
sstö
dA
llmän
tand
vård
Sp
ecia
-La
ndst
inge
ts ta
ndvå
rdss
töd
tand
vård
barn
o u
ngdo
mar
listt
and-
patie
nter
Led
i sju
k-U
ppsö
kta
Nöd
vänd
ig
b
arn
o un
gdom
arlis
ttan
d-Le
d i s
juk-
Upp
sökt
aN
ödvä
ndig
vuxn
aA
ntal
Ant
al
vård
3(e
xkl L
t. ta
nd-
dom
s-pe
rson
erta
ndvå
rdA
ntal
Ant
al
vård
3do
ms-
pers
oner
tand
vård
patie
nter
lista
de2
vård
sstö
d)be
hand
lpa
tient
erlis
tade
2be
hand
l
Stoc
khol
m30
6,8
164,
116
7,6
16,3
487,
23,
32,
79,
935
,137
,39,
23,
710
,412
,3U
ppsa
la90
,756
,160
,64,
215
1,00,
70,
63,
15,
6–
0,1
2,2
0,6
Sörm
land
32,8
50,6
2,6
1,1–
1,84,
3–
0,2
3,0
1,3Ö
ster
götla
nd72
,057
,572
,210
,213
9,7
1,24,
23,
410
,912
,2–
0,8
1,01,3
Jönk
öpin
g87
,763
,566
,87,9
159,
20,
82,
94,
05,
15,
1–
0,2
2,8
0,8
Kron
ober
g30
,024
,124
,34,
458
,40,
52,
41,4
8,8
11,8
–0,
2–
0,6
Kalm
ar53
,335
,039
,48,
396
,60,
92,
51,9
5,3
5,3
–0,
40,
51,5
Blek
inge
39,4
24,4
27,0
6,3
70,1
0,3
1,71,3
2,7
2,7
–0,
1–
0,5
Skån
e20
8,3
185,
518
7,5
21,4
415,
342
,845
,41,3
10,3
Hal
land
437
,137
,344
,16,
580
,91,4
2,5
2,1
17,4
–0,
40,
61,4
V:a
Göt
alan
d38
5,6
249,
629
7,6
41,3
676,
54,
16,
014
,514
,716
,1–
0,4
10,2
9,4
Värm
land
62,5
43,4
47,0
7,911
3,7
0,6
2,4
2,7
4,8
4,8
–0,
21,9
1,2Ö
rebr
o44
,036
,650
,77,4
88,0
3,2
2,9
4,2
–0,
6Vä
stm
anla
nd42
,030
,745
,64,
176
,80,
62,
32,
14,
04,
7–
0,2
–0,
5D
alar
na73
,341
,754
,79,
512
4,5
1,24,
44,
01,2
––
––
–G
ävle
borg
89,3
41,7
49,3
7,5
138,
50,
64,
72,
83,
10,
00,
1–
0,5
Väst
erno
rrla
nd60
,137
,345
,26,
110
3,5
0,7
3,3
2,3
3,0
–0,
2–
0,6
Jäm
tland
21,4
0,5
1,21,2
3,6
–0,
10,
10,
3Vä
ster
bott
en69
,349
,050
,07,
812
6,1
1,32,
33,
52,
02,
0–
0,1
0,1
0,5
Nor
rbot
ten
74,7
39,2
45,8
6,7
120,
61,4
3,9
3,8
0,8
––
––
Got
land
17,4
9,8
0,2
0,6
0,8
––
––
––
TOTA
LT5
1 902
,81 2
70,8
1 457
,219
6,6
3 37
0,1
24,8
53,9
77,4
189,
410
,59,
943
,741
,2
1. Fu
llstä
ndig
t och
par
tiellt
beh
andl
ade
patie
nter
inom
allm
änta
ndvå
rd v
uxna
sam
t ant
alet
beh
andl
ade
och/
4.
Upp
gifte
rna
avse
r end
ast f
ulls
tänd
igt b
ehan
dlad
e pa
tient
er. S
peci
alis
ttan
dvår
d av
ser r
emis
ser f
ör s
juk-
elle
r und
ersö
kta
barn
och
ung
dom
ar. Å
lder
sgru
pp a
vser
den
åld
er p
atie
nten
upp
når u
nder
åre
t. M
ed p
artie
llthu
stan
dvår
d oc
h ny
regi
stre
rade
för t
andr
egle
ring.
beha
ndla
d pa
tient
avs
es a
kutp
atie
nt s
amt p
atie
nt s
om e
ndas
t fåt
t del
beha
ndlin
g.5.
Tot
alsi
ffror
na h
ar rä
knat
s up
p m
ed 2
008
års
värd
en fö
r sak
nade
upp
gifte
r om
den
ege
npro
duce
rade
2. M
ed li
stad
e ba
rn o
ch u
ngdo
mar
avs
es d
e m
ella
n 3
och
19år
som
är l
ista
de h
os e
n vå
rdgi
vare
i ta
ndvå
rdve
rksa
mhe
ten
för:
Sörm
land
, Jäm
tland
och
Got
land
sam
t sak
nade
upp
gifte
r avs
eend
e La
ndst
inge
ts ta
nd-
och
som
kal
las
för r
egel
bund
en u
nder
sökn
ing.
vård
sstö
d fö
r Skå
ne o
ch m
ed 2
007
års
värd
en fö
r Öre
bro.
3. H
är in
går b
land
ann
at s
jukh
usta
ndvå
rd.
11. Tabellbilaga
190 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Tabe
ll V
36
Utb
ildni
ngsv
erks
amhe
t. El
evve
ckor
/stu
dera
ndev
ecko
r 200
9
Huv
udm
anFo
lkhö
g-N
atur
-Ö
vrig
skol
e-br
uks-
gym
nasi
alut
bild
ning
prog
ram
met
utbi
ldni
ng
Stoc
khol
m–
14 6
60–
Upp
sala
7 66
0–
–Sö
rmla
nd16
759
7 87
075
6Ö
ster
götla
nd6
662
27 7
60–
Jönk
öpin
g13
332
20 0
80–
Kron
ober
g5
253
––
Kalm
ar35
385
––
Blek
inge
6 33
9–
–Sk
åne
––
–H
alla
nd18
260
16 8
785
852
V:a
Göt
alan
d45
329
44 4
6713
847
Värm
land
32 3
81–
–Ö
rebr
o15
505
––
Väst
man
land
4 98
5–
–D
alar
na17
723
10 5
633
654
Gäv
lebo
rg–
––
Väst
erno
rrla
nd17
038
10 8
203
325
Jäm
tland
12 0
826
808
–Vä
ster
bott
en10
604
––
Nor
rbot
ten
–15
018
–G
otla
nd9
471
2 18
31 0
50TO
TALT
274
768
177
107
28 4
84
Verk
sam
het
11. Tabellbilaga
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 191
Tabe
ll V
37
Upp
gift
er o
m v
acci
nerin
gar m
ot N
ya in
fluen
san
(H1N
1) 2
009
Fler
tale
t lan
dstin
g ha
r upp
givi
t att
bes
ök fö
r vac
cine
ringa
r mot
Nya
influ
ensa
n (H
1N1)
inte
var
it m
öjlig
a at
t red
ovis
a.
Ned
an re
dovi
sas
viss
a up
pgift
er s
om rö
r den
na v
erks
amhe
t, vi
lka
har i
nkom
mit
i och
med
insa
mlin
gen.
Huv
udm
anA
ntal
Ant
alKo
mm
enta
r om
vad
som
avs
espe
rin
våna
re
Stoc
khol
m1 1
34 4
340,
6G
enom
förd
a va
ccin
atio
ner.
Upp
sala
118
269
0,4
Vacc
inat
ions
besö
k ho
s la
ndst
inge
t och
priv
ata
vacc
inat
ions
byrå
er m
ed a
vtal
.Sö
rmla
nd18
0 00
00,
7U
ngef
ärlig
t ant
al g
enom
förd
a va
ccin
atio
ner.
Öst
ergö
tland
260
346
0,6
Vacc
iner
ade
pers
oner
.Jö
nköp
ing
221 7
140,
7Va
ccin
erad
e pe
rson
er.
Kron
ober
g86
340
0,5
Utfö
rda
vacc
inat
ione
r ino
m la
ndst
inge
ts ra
m (i
nkl v
årdg
ivar
e m
ed a
vtal
).Ka
lmar
75 11
40,
3Va
ccin
atio
ner u
tförd
a i l
ands
tings
driv
en v
erks
amhe
t.Bl
ekin
ge10
7 00
00,
7Pe
rson
er v
acci
nera
de a
v pr
imär
vård
en.
Skån
e77
8 58
60,
6U
tförd
a va
ccin
atio
ner i
nom
land
stin
gets
ram
(ink
l vår
dgiv
are
med
avt
al).
Hal
land
180
400
0,6
Gen
omfö
rda
vacc
inat
ione
r.V
:a G
ötal
and
942
737
0,6
Gen
omfö
rda
vacc
inat
ione
r.Vä
rmla
nd11
2 16
00,
4U
tförd
a va
ccin
atio
ner i
nom
land
stin
gets
ram
(ink
l vår
dgiv
are
med
avt
al).
Öre
bro
200
000
0,7
Vacc
iner
ade
pers
oner
.Vä
stm
anla
nd95
120
0,4
Utfö
rda
vacc
inat
ione
r ino
m la
ndst
inge
ts ra
m (i
nkl v
årdg
ivar
e m
ed a
vtal
). Be
räkn
at v
ärde
.D
alar
na15
1 000
0,5
Ung
efär
ligt a
ntal
gen
omfö
rda
vacc
inat
ione
r.G
ävle
borg
170
977
0,6
Gen
omfö
rda
vacc
inat
ione
r.Vä
ster
norr
land
Jäm
tland
79 2
070,
6G
enom
förd
a va
ccin
atio
ner.
Väst
erbo
tten
Nor
rbot
ten
166
045
0,7
Gen
omfö
rda
vacc
inat
ione
r (til
l och
med
29
janu
ari 2
010)
.G
otla
nd34
000
0,6
Ung
efär
ligt a
ntal
gen
omfö
rda
vacc
inat
ione
r.
11. Tabellbilaga
192 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000
Huvudområde/Område Delområde
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Primärvård AllmänläkarvårdSjuksköterskevårdMödrahälsovårdBarnhälsovårdSjukgymnastik och arbetsterapiPrimärvårdsansluten hemsjukvårdSluten primärvårdÖvrig primärvård
Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhetSomatisk dagsjukvårdSomatisk hemsjukvårdSomatisk sluten vård
Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk mottagningsverksamhetPsykiatrisk dagsjukvårdPsykiatrisk hemsjukvårdPsykiatrisk sluten vård
Tandvård Allmäntandvård vuxnaLandstingets tandvårdsstödAllmäntandvård barn och ungdomarSpecialisttandvård
Övrig hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporterSjukresorHandikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhetSocial verksamhetFolkhälsofrågorFoU avseende hälso- och sjukvårdÖvrigt
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 193
BILAGA1Indelningsgrunder
Huvudområde/Område Delområde
Politisk verksamhet avseende Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvårdhälso- och sjukvård
REGIONAL UTVECKLING
Utbildning FolkhögskoleverksamhetHögskoleverksamhetGymnasieverksamhetÖvrig utbildningsverksamhet
Kultur Teater- och musikverksamhetMuseiverksamhetÖvrig kulturverksamhet
Trafik och infrastruktur TrafikInfrastruktur
Allmän regional utveckling Näringsliv och turismInterregional och internationell samverkanLokal utvecklingFoU avseende regional utvecklingÖvrig allmän regional utveckling
Politisk verksamhet avseende Politisk verksamhet avseende regional utvecklingregional utveckling
Bilaga 1. Indelningsgrunder
194 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Allmänna principer för redovisningen en-ligt VI 2000
All verksamhet som huvudmannen finansierarska redovisas
All verksamhet som huvudmannen finansierar, oav-sett organisations- och driftform, ska redovisas påett enhetligt sätt.
Koppling till kostnadsredovisning per patient
Samma principer gäller vid kostnadsredovisning perenskild patient i kpp-system som i redovisning perdelområde enligt verksamhetsindelningen. En kon-sekvens av detta är att kostnader som inte ska på-föras patienten redovisas under området Övrig häl-so- och sjukvård.
Utvecklad kostnadsredovisning
Alla kostnader ska redovisas på de delområden sompreciseras av verksamhetsindelningen oavsett inomvilka ansvarsområden, kostnadsställen/motsvaran-de de har uppstått eller var de ursprungligen redovi-sats. Kostnader som redovisats under fastighetsför-valtning, medicinsk service etc ska fördelas till de-lområdena. Detta kan ske via interndebitering ellerfördelningsnycklar.
Den redovisning som respektive landsting/regionhar för intern uppföljning sammanhänger med denegna organisationens behov. Den är uppbyggd kringansvarsområden/kostnadsställen och dessa aggre-geras på olika nivåer. Redovisning enligt den gemen-samma verksamhetsindelningen kan ske i ett si-doordnat system, genom skuggkodning av ansvar-sområden/kostnadsställen mot områden/delområ-den enligt verksamhetsindelningen.
Kostnadsbegrepp
Begreppet nettokostnad kommer att användas vidkostnadsjämförelser mellan huvudmännen. Av storvikt är att såväl kostnader som intäkter redovisas på”rätt” delområde. Redovisning per kostnads- och in-täktsslag följer L-Bas 2005, en kontoplan för lands-tingens externredovisning.
Redovisning på två huvudområdenVerksamheten i landsting, regioner och Gotlandskommun ska redovisas på områden och delområdeninom två huvudområden, hälso- och sjukvård re-spektive regional utveckling.
Inom de båda huvudområdena ska den politiskaverksamheten liksom de delar av den centrala tjäns-temannaorganisationen som har karaktären av ”in-frastruktur” i organisationen redovisas som ett egetområde. Kostnaderna för den politiska ledningenska belasta såväl verksamhet i egen regi som upp-handlad privat verksamhet.
Huvudområde hälso- och sjukvård
Allmänt
Nedan ges definitioner och anvisningar för redovis-ning av hälso- och sjukvård. Allmänna principerkring redovisningen återfinns ovan.
All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på ett enhetligt sätt oavsettdriftform och organisation.
Alla kostnader ska redovisas på de delområdensom preciseras av verksamhetsindelningen oavsettinom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/mot-svarande de har uppstått eller var de ursprungligenredovisats. Kostnader som redovisats under fastig-hetsförvaltning, medicinsk service etc ska fördelastill delområdena. Detta kan ske via interndebiteringeller fördelningsnycklar.
Uppdaterade definitioner finns i Socialstyrelsenstermbank. Där finns rekommenderade terminologi-er, det vill säga begrepp och termer som Socialstyrel-sen alternativt Socialstyrelsen tillsammans medSveriges Kommuner och Landsting beslutat rekom-mendera för användning in om olika fackområden.Adressen är: http://app.socialstyrelsen.se/termbank .
Bilaga 1. Indelningsgrunder
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 195
Områden inom hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården redovisas för sex områden,primärvård, specialiserad somatisk vård, specialise-rad psykiatrisk vård, tandvård, övrig hälso- ochsjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso-och sjukvård, som presenteras och preciseras ne-dan.
Primärvård
Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet somutan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder ellerpatientgrupper svarar för befolkningens behov avgrundläggande medicinsk behandling, omvårdnad,förebyggande arbete och rehabilitering och som intekräver sjukhusens medicinska och tekniska resur-ser.Regelverk: I den nationella statistiken hänförs till pri-märvård: – åtgärder av läkare som upprätthållerfunktion som specialist i allmänmedicin inom såväloffentlig som privat verksamhet – distrikts -sköterskeverksamhet – mödra- och barnhälsovårdexklusive specialistmödravård. Hälso- och sjuk -vårds verksamhet som bedrivs av kommuner räknassom primärvård. Gotlands kommun bedriver ävenspecialiserad vård.Förtydligande: Verksamhet som bedrivs vid en vård -central är inte alltid primärvård och vice versa.Mödra- och barnhälsovård definieras som primär-vård men kan förekomma på kvinno- och barnklini-ker på sjukhus. Samtliga insatser av läkare som upp-rätthåller funktionen som specialist i allmänmedi-cin hänförs till primärvård oavsett om insatsernasker på vårdcentraler, i patienters hem, hos privataspecialister i allmänmedicin som landstingen teck-nat avtal med eller som arbetar med ersättning en-ligt den nationella taxan.
Andra specialistläkarmottagningar som kan fin-nas vid vårdcentraler ska särredovisas för att i sta-tistiken kunna redovisas som specialiserad vård.
Specialiserad (somatisk och psykiatrisk) vård
Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet som krä-ver mer specialiserade åtgärder än vad som kan gesi primärvård.Regelverk: I den nationella statistiken hänförs åtgär-der av läkare som upprätthåller funktionen som an-
nan specialist än specialist i allmänmedicin till spe-cialiserad vård. Detta gäller inom såväl offentlig somprivat verksamhet.Förtydligande: Specialiserad vård har sin grund i in-satser av läkare med annan specialistkompetens änallmänmedicin. Den omfattar specialiserad vårdsom bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhuspå specialistläkarmottagningar med mera och i vis-sa fall på vårdcentraler. I det senare fallet ska densärredovisas för att i statistiken kunna redovisassom specialiserad vård.
Om basal mödra- och barnhälsovård förekommervid kvinno- och barnkliniken vid sjukhus ska densärredovisas, för att i statistiken kunna redovisassom primärvård.
Specialiserad somatisk vård
Den specialiserade somatiska vården omfattar allsomatisk vård, alltifrån den som ges vid mottagning-ar hos organspecialister på eller utanför sjukhus tillden mest högspecialiserade regionsjukvård en. Områ-det omfattar medicinsk och kirurgisk kort tidsvård, re-habilitering, geriatrisk vård med mera.
Specialiserad psykiatrisk vård
Den specialiserade psykiatriska vården omfattarsluten vård (heldygnsvård) och öppenvård – specia-liserade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funk-tionsnedsättning. Området omfattar allmän psykia-tri, barn- och ungdomspsykiatri samt rätts psykiatrioch även beroendevård det vill säga vård av personermed missbruk av alkohol eller andra droger, mat-missbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk.
Området omfattar även behandlingshem inomden psykiatriska barn- och ungdomsvården.
Tandvård
Tandvård omfattar allmäntandvård, kollektiv tand-hälsovård, specialisttandvård, sjukhustandvård in-klusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutio-ner samt tandtekniska laboratorier. Under tandvårdredovisas också asyltandvård.
Personer med stort behov av omvårdnad ska er-bjudas uppsökande tandhälsoundersökning av-giftsfritt och nödvändig tandvård enligt de avgiftersom gäller inom den öppna hälso- och sjukvården.
Bilaga 1. Indelningsgrunder
196 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Denna del av tandvårdsstödet administreras och be-talas av landstingen.
De som har behov av särskilda tandvårdsinsatsersom ett led i sjukdomsbehandling kan också få sinbehandling betald via de avgifter som gäller inomden öppna hälso- och sjukvården.
Övrig hälso- och sjukvård
Under området Övrig hälso- och sjukvård redovisasverksamhet/kostnader som inte ska relateras tillvårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut påden enskilda patienten i kpp-system. Exempelvisredovisas här forskning och utveckling (fou) ochfolkhälsoarbete vad gäller kollektiva insatser.
Under området redovisas också social verksam-het samt insatser och stöd enligt lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade (lss).
Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård
Den politiska verksamheten liksom de delar av dencentrala tjänstemannaorganisationen som har ka-raktären av ”infrastruktur” i organisationen, exem-pelvis beställarorganisationer av olika slag, ska re-dovisas som ett eget område under såväl Hälso- ochsjukvård som Regional utveckling. Kostnaderna börbelasta såväl verksamhet i egen regi som upphand-lad privat verksamhet.
Under politisk verksamhet redovisas lands tings -fullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämnd er nasmöten och konferenser samt landstingens revisorer.Området omfattar vidare bland annat bidrag till po-litiska partier och till Sveriges Kommuner ochLandsting.
Under området Politisk verksamhet avseendehälso- och sjukvård redovisas hälso- och sjuk vårds -nämnd, tandvårdsnämnd, beställarnämnd avse en dehälso- och sjukvård och motsvarande verksamhet.Förtydligande: Kostnader för administration knutentill politiska ledningsfunktionen. Kostnader för per-sonal som till huvudsaklig del arbetar direkt motlandstingets/regionens politiker, som politisksekreterare. (Obs. inte sammanträdesadministra-tion, nämndsekreterare och dylikt.)
Politisk verksamhet som inte direkt kan hänförastill hälso- och sjukvård respektive regional utveck-ling kan exempelvis fördelas i proportion till antalet
anställda eller i proportion till nettokostnader förrespektive huvudområde.
Under området redovisas inga delområden.
Sluten vård, öppen vård och hemsjukvård
Under såväl primärvård som specialiserad vård sär-redovisas sluten vård, öppen vård och hemsjukvård.Inom den specialiserade vården delas dessutom denöppna vården upp i mottagningsverksamhet respek-tive dagsjukvård.
Sluten vård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till pati-ent inskriven vid vårdenhet.
Vård eller observation på intagningsavdelninghänförs till sluten vård.
Öppen vård
Definition: Hälso- och sjukvård som inte är slutenvård eller hemsjukvård.
Hemsjukvård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patientsbostad eller motsvarande och där ansvaret för demedicinska åtgärderna är sammanhängande över ti-den.Regelverk: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård-och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl or-dinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhetoch dagverksamhet. Skilj från öppen vård.Förtydligande: Hemsjukvård är till sin karaktär an-norlunda än den öppna vården. Den består av oftarelativt långvariga vårdepisoder med stort behov avomvårdnad och ibland av medicinska insatser sommer liknar insatserna inom den slutna vården.Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild frånöppen och sluten vård.
Hemsjukvård förekommer i ordinärt och sär skiltboende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsför-delningen mellan landsting och kommuner. Lands-tinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjuk -vård, i såväl ordinärt boende som i särskilt boende.Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvårdi ordinärt boende. Ansvaret för denna verksamhetkan dock efter särskild överenskommelse överlåtastill primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälf-
Bilaga 1. Indelningsgrunder
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 197
ten av landstingen. Kommunen har alltid ansvar försjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå.
Det förekommer många benämningar på hem-sjukvård, exempelvis avancerad och basal hem-sjukvård, primärvårdsansluten hemsjukvård, lasa-retts- eller sjukhusansluten hemsjukvård och kom-munal hemsjukvård. Benämningen syftar oftast påorganisationen och har inget entydigt samband medfunktion eller verksamhetsinnehåll. För att kunnagöra jämförelser mellan landstingen/regionerna be-höver därför hemsjukvården brytas ut ur såväl pri -märvård som specialiserad vård och redovisas sam-mantaget. I det fall hemsjukvården utgör en eg en or-ganisation i landstinget/regionen kan den förslags -vis redovisas under delområdet Primärvårds an -sluten hemsjukvård.
Dagsjukvård
Definition: Öppen vård som innebär mer omfattandeoch/eller resurskrävande insatser än vad ett besöknormalt kräver.Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagme-dicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska detfinnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga pre-ciseringar ska tillämpas.Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dia-lysbehandling, cytostatikabehandling och diabete-svård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat me-dicinsk dagrehabilitering samt dagpsykiatri.
Delområden inom Primärvård
Under primärvården redovisas åtta delområdensom presenteras och preciseras nedan.
Allmänläkarvård
Delområdet Allmänläkarvård (inklusive jour) om-fattar all mottagningsverksamhet inklusive hembe-sök som bedrivs av läkare som upprätthåller funk-tionen som specialist i allmänmedicin.
Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård omfattas av delom-rådet Primärvårdsansluten hemsjukvård.
I det fall allmänläkarmottagningen är integreradmed sjuksköterskemottagningen omfattas endastden del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avserläkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskans
egna patienter omfattas av delområdet Sjuksköters-kevård.
Sjuksköterskevård
Delområdet Sjuksköterskevård (inklusive jour) om-fattar all mottagningsverksamhet inklusive hembe-sök, som bedrivs av sjuksköterskor kring egna pati-enter. Undantag är mottagningar för mödra- respek-tive barnhälsovård som utgör egna delverksamhe-ter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl dis -trikts sköter ske mot tagning som specialmottagningför till exempel astma-, diabetes- och hypertonipati-enter.
Under delområdet redovisas även gynekologiskaundersökningar och hälsokontroller samt preven-tivmedelsrådgivning som inte sker i anslutning tillgraviditet eller utförs på ungdomsmottagningar. Sevidare Mödrahälsovård respektive Övrig primär-vård.
Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård omfattas av del -området Primärvårdsansluten hemsjukvård.
Mödrahälsovård
Delområdet Mödrahälsovård omfattar mottagnings-verksamhet inklusive hembesök som sker in om ra-men för mödrahälsovård. Här ingår gynekologiskaundersökningar, mammografier och hälso kon trollerav gravida kvinnor, för- och eftervård, samt preven-tivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Gy-nekologiska undersökningar och hälsokontrollersom ej är direkt hänförbara till gravida kvinnor redo-visas under delområdet Sjuksköterskevård alterna-tivt Övrig primärvård. I det fall mödrahälsovård påprimärvårdsnivå förekommer på sjukhus ska sådanverksamhet skiljas ut och redovisas här.
Ungdomsmottagningsverksamhet omfattas in teunder delområdet. Denna verksamhet redovisas un-der Övrig primärvård.
Barnhälsovård
Delområdet Barnhälsovård omfattar mottagnings-verksamhet inklusive hembesök som sker inom ra-men för barnhälsovård.
I det fall barnhälsovård förekommer på sjukhusska sådan verksamhet skiljas ut och redovisas här.
Bilaga 1. Indelningsgrunder
198 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Sjukgymnastik och arbetsterapi
Delområdet Sjukgymnastik och arbetsterapi omfat-tar mottagningsverksamhet inklusive hembesök ocharbetsplatsbesök.
Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård redovisas under del -området Primärvårdsansluten hemsjuk vård.
Primärvårdsansluten hemsjukvård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patientsbostad eller motsvarande och där ansvaret för demedicinska åtgärderna är sammanhängande över ti-den.Regelverk: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård-och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl or-dinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhetoch dagverksamhet. Skilj från öppen vård.
Delområdet Primärvårdsansluten hemsjuk vårdär avgränsad till insatser för en viss patientgruppsom enligt definitionen ges i patientens hem. Tilldelområdet förs förutom de insatser som görs i pati-entens hem även den personaltid på mottagningensom avser planering och förberedelse av insatsernaför dessa patienter. Läkarinsatser i särskilt boendehänförs också till hemsjukvård.
Sluten primärvård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till pati-ent inskriven vid vårdenhet.
Delområdet Sluten primärvård omfattar observa-tionsplatser där viss allmänvård och lättvård be-drivs.
Övrig primärvård
Under delområdet Övrig primärvård redovisas ex-empelvis ungdomsmottagning (med bland annatpreventivmedelsrådgivning), skolhälsovård, före -tags hälsovård, fotvård, patientinformation/hälso -upplysning till enskilda patienter/patientgrupper,(exempelvis rökavvänjningsgrupper, bantar grup peroch föräldragrupper) och sjukvårds upp lysningenstelefonkontakter. Kostnad för vaccin (bland annatmot Nya influensan h1n1) redovisas också här.
Under delområdet redovisas inte kollektiva häl-sofrämjande insatser som exempelvis sker vid sam-hällsmedicinska och socialmedicinska enheter.
Delområden inom Specialiserad somatisk vård
Under specialiserad somatisk vård redovisas fyradelområden. Två av dem presenteras nedan. Hem -sjukvård och sluten vård har definierats ovan.
Mottagningsverksamhet
Somatisk mottagningsverksamhet omfattar hälso-och sjukvård som ges av läkare, sjuksköterskor, sjuk-gymnaster, arbetsterapeuter med flera kategorierhälso- och sjukvårdspersonal. Mottagningsverk sam -het kring egna patienter redovisas under somatiskmottagningsverksamhet medan stödverksamhet be-traktas som serviceverksamhet och fördelas till be-rörda delområden.
Dagsjukvård
Definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebärmer omfattande och/eller resurskrävande insatserän vad ett besök normalt kräver.Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagme-dicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska detfinnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga pre-ciseringar ska tillämpas.Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dia-lysbehandling, cytostatikabehandling och diabete-svård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat me-dicinsk dagrehabilitering och dagpsykiatri.
Delområden inom Specialiserad psykiatrisk vård
Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas fyradelområden. Redovisning av området ska ske i enlig-het med vad som beskrivits under specialiserad so-matisk vård.
Delområden inom Tandvård
Området Tandvård delas upp i fyra delområden:
Allmäntandvård vuxna
Här redovisas all tandvård som bedrivs på allmännatandvårdskliniker och som ges till personer från detkalenderår de fyller 20 år.
Landstingets tandvårdsstöd
Här redovisas uppsökande och nödvändig tandvårdsom ges till främst äldre och funktionshindrade somhar omfattande vård- och omsorgsbehov. Dessutom
Bilaga 1. Indelningsgrunder
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 199
omfattas tandvård till personer med behov av sär -skilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbe-handling.
Allmäntandvård barn och ungdomar
Här redovisas all tandvård inklusive förebyggande(ej specialisttandvård) som ges till personer upp till19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldigaatt erbjuda regelbunden tandvård till alla barn ochungdomar till och med 19 års ålder. Lagen ger lands-tingen möjlighet att träffa avtal med privata vårdgi-vare och så har skett i samtliga landsting.
Specialisttandvård
Här redovisas tandvård som till största delen utförsvid specialisttandkliniker. En viss del utförs även avprivatpraktiserande specialisttandläkare inom fram -förallt Stockholm, Malmö och Göteborg. Under spe -cialisttandvård redovisas exem pel vis tand reg lering,tandlossningssjukdomar, oral kirurgi och sjuk -hustandvård. Specialisttandvård omfattar insatsertill såväl barn och ungdomar som vuxna.
Delområden inom Övrig hälso- och sjukvård
Under övrig hälso- och sjukvård redovisas verksam-het/kostnader som inte ska relateras till vård tillfäl-le eller besök och som inte ska föras ut på den enskil-da patienten i kpp-system. Exempelvis redovisashär forskning och utveckling (fou) och folkhälso-frågor (kollektiv folkhälsovård).
Under området redovisas också social verksam-het samt insatser och stöd enligt lss. Området delasupp i sju delområden som presenteras och precise-ras nedan.
Ambulans- och sjuktransporter
Delområdet Ambulans- och sjuktransporter omfat-tar transporter till vårdenheter och mellan vården-heter. Under delområdet redovisas även permis-sionsresor.
Sjukresor
Med sjukresa avses resa enligt lag (1991:419) om re-sekostnadsersättning vid sjukresor inklusive sjukre-sor enligt samverkansavtal med kommu ner nas färd -tjänst, resor till dagsjukvård och dylikt.
Delområdet Sjukresor omfattar verksamhet vidbeställningscentraler och beställningsfunktion försjukresor, ersättning för sjukresor med egen bil,taxi, specialfordon, linjelagda sjukresor samt kollek-tivtrafik. Delområdet kan även omfatta anhörigre-sor och vissa övernattningskostnader. Här redovisasäven sjukresor för tandvård.
Permissionsresor, överflyttningsresor och liggan-de transporter omfattas inte. Dessa redovisas underdelområdet Ambulans- och sjuktransporter.
Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet
Habiliteringsinsatser förekommer inom olika delarav hälso- och sjukvården och ska redovisas underolika områden/delområden. Den särskilda habili-teringsverksamheten för barn, ungdom och/ ellervuxna kräver tvärvetenskapligt sammansatta perso-nella resurser och stora tekniska resurser/ hjälpme-del. Verksamheten ska beroende på vad som avsesredovisas på delområden inom områdena Speciali-serad somatisk vård, Primärvård och/ eller Övrighälso- och sjukvård.
Under området Specialiserad somatisk vård kanhabilitering förekomma under samtliga fyra delom-råden specialiserad somatisk mottagningsverksam-het, specialiserad somatisk dagsjukvård, specialise-rad somatisk hemsjukvård och specialiserad slutensomatisk vård.
Habiliteringsinsatser förekommer inom primär-vården och ska då redovisas under delområde Sjuk-gymnastik och arbetsterapi.
Under området Övrig hälso- och sjukvård, del om -råde Handikapp-/hjälpmedelsverk samhet ska verk -samheten vid hjälpmedelscentraler (hörcentraler,syncentraler, instrumentverkstäder etc) och orto -ped teknisk verksamhet redovisas liksom pedago-gisk hörselvård och tolkservice till döva, dövblindamed flera. Vidare ska hjälpmedel, med undantag förinkontinenshjälpmedel eller kropps burna hjälpme-del såsom pacemakers eller proteser, redovisas lik-som kostnader för personal som utprovar hjälpmed-len.
Under området Övrig hälso- och sjukvård, del -område Social verksamhet redovisas insatser såsområdgivning och annat personligt stöd enligt lss.
Bilaga 1. Indelningsgrunder
200 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Social verksamhet
Staten ansvarar för tvångsvård enligt lvu (lagenmed särskilda bestämmelser om vård av unga) ochlvm (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Allsocial verksamhet i övrigt är ett kommunalt ansvar.Landstingen är på olika sätt delaktiga med exempel-vis medicinsk, psykiatrisk och även psykologiskkompetens inom alkoholist- och narkomanvård.
Under delområdet Social verksamhet redovisasäven landstingens insatser i form av rådgivning ochannat personligt stöd enligt lss.
Folkhälsofrågor
Genom folkhälsoarbete ska den enskilde individenshälsa främjas liksom hälsan för olika sociala grup-per. Folkhälsoarbetet omfattar dels medicinskt in-riktad analys av olika sjukdomars orsaker och före-byggande insatser inriktade på olika riskfaktorer,dels insatser för att främja sådana livsvillkor somgör att allt fler får möjlighet att göra hälsosammaval. Inom området redovisas också mammografiun-dersökningar och gynekologiska kontroller (cytolog -prover) till kallade utvalda grupper (screening).
Inom delområdet Folkhälsofrågor redovisas dendel av folkhälsoarbetet som avser kollektiva hälso-främjande insatser. Dessa insatser sker exempelvisvid samhällsmedicinska och socialmedicinska enhe-ter, bland annat genom kartläggningar över hälso-tillståndet samt utvärderingar och utbildningsinsat-ser inom folkhälsoområdet.
tv-information, framtagande av folkhälsorap-porter, kampanjer, och dylikt kan ses som exempelpå folkhälsoarbete som ska redovisas under delom-rådet Folkhälsofrågor.
Under folkhälsofrågor redovisas inte den sjuk-domsförebyggande folkhälsoverksamheten som be-drivs framförall inom primärvårdens ram och somriktar sig mot enskilda individer eller grupper av in-divider, exempelvis regelbundna hälsokontroller,rökavvänjningsgrupper, bantargrupper.
FoU avseende hälso- och sjukvård
Delområdet fou avseende hälso- och sjukvård om-fattar forskning och utveckling inom hälso- ochsjukvård.
Forskningen inom hälso- och sjukvård bedrivsframförall inom ramen för de medicinska fakulte-ternas verksamhet. Den kliniska forskningen vidundervisningssjukhusen är i princip statligt finansi-erad. Verksamheten är nära integrerad med pati-entvården, vilket innebär att det kan vara svårt attsärredovisa kostnader för fou. I avsaknad av exaktauppgifter kan antagandet göras att den totala fou-kostnaden motsvarar det statliga bidraget till fouför klinisk forskning samt eventuellt övrigt externtbidrag. Nettokostnaden för delområdet blir då nollkronor. Kostnaderna får brytas ut från berörda del-verksamheter med vissa schablonantaganden i av-vaktan på att mer exakta uppgifter kan erhållas.
Även fou-verksamhet som förekommer inomprimärvård och tandvård ska redovisas under del -området.
Kostnader för at-läkare och st-läkare ska interedovisas här, utan på aktuellt delområde under spe-cialiserad vård eller primärvård. Detta enligt den all-männa principen att kostnader och prestationer skakunna ställas mot varandra inom de olika delområ-dena.
Övrigt
Under delområdet Övrigt redovisas all verksamhetinom hälso- och sjukvård som inte redovisas underannat område/delområde.
Huvudområde Regional utveckling
Allmänt
Nedan ges definitioner och anvisningar för redovis-ning av huvudområdet Regional utveckling. Allmän-na principer kring redovisningen återfinns ovan.
All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på områden och delområdenpå ett enhetligt sätt oavsett driftform och organisa-tion.
Inga områden eller delområden finns för service-enheter eller gemensamma enheter. Kostnader förallmän service, fastighetsförvaltning etc ska i ställetpåföras den så kallade kärnverksamheten. Detta kanske via interndebitering och/eller fördelningsnyck-lar.
Bilaga 1. Indelningsgrunder
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 201
De uppgifter som ska redovisas på mer aggregeradnivå per område är kostnader och intäkter samt in-vesteringar. Per delområde ska såväl prestationer(så långt möjligt) som kostnader och intäkter redo-visas.
I begreppet landsting nedan innefattas även Got-lands kommun.
Områden inom Regional utveckling
Under huvudområdet Regional utveckling redovisasfem områden som preciseras nedan:
Landstingets/regionens aktiviteter inom huvu-dområdet Regional utveckling sker ofta i nära sam-verkan med andra aktörer i regionen, med närings-liv, universitet, kommuner, myndigheter med flera.Gemensam finansiering är vanlig.
Utbildning
Landstingens/regionernas ansvar inom utbild nings -området har successivt minskat under de senasteåren.
Primärkommunerna är från och med 1 juli 1999huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadspro-gram.
Landstingen/regionerna är huvudmän för natur-bruksgymnasier och för 30 procent av landets folk-högskolor. Huvudmannaskapet för vårdhögskolor-na övergick 1 januari 2002 till staten.
Kultur
Landstinget/regionen har ansvar för kulturverk-samheten på länsnivå. Här ingår bland annat verk-samhet vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuse-er. Bidrag ges till bildningsförbund och föreningslivpå länsnivå.
Trafik och infrastruktur
Landsting/regioner ansvarar tillsammans medkom munerna för kollektivtrafiken i länet genomsärskilda länstrafikbolag. Undantag från denna re-gel finns. Exempelvis är Stockholms läns landstingoch Region Skåne ensamma ansvariga för läns -trafiken i sina län.
Landstinget/regionen ger bidrag till infra struk -turinvesteringar, exempelvis tele- och datakommu-nikationer och vägbyggen.
Allmän regional utveckling
Under området Allmän regional utveckling redovi-sas landstingets/regionens externa miljöarbete, ex-empelvis bidrag till fonder, stöd till miljöcentra ochutdelning av externa miljöpriser. Vidare redovisasbidrag till stiftelser av typen Skärgårdsstiftelsen,Upplandsstiftelsen samt bidrag till olika typer avvattenvårdsförbund etc.
Politisk verksamhet avseende regional utveckling
Den politiska verksamheten liksom de delar av dencentrala tjänstemannaorganisationen som har ka-raktär av ”infrastruktur” i organisationen, exempel-vis beställarorganisationer av olika slag, ska redovi-sas som ett eget område under huvudområdet Regi-onal utveckling. Ett motsvarande område finns äveninom huvudområdet Hälso- och sjukvård. Kostna-derna för politisk verksamhet bör belasta såväl verk-samhet i egen regi som upphandlad privat verksam-het.
Under politisk verksamhet redovisas lands tings -fullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämnd ernasmöten och konferenser samt landstingens revisorer.Området omfattar vidare bland annat bidrag till po-litiska partier och till Sveriges Kommuner ochLandsting.Förtydligande: Kostnader för administration knutentill politiska ledningsfunktionen. Kostnader för per-sonal som till huvudsaklig del arbetar direkt motlandstingets/regionens politiker, som politisk sek -reterare. (Obs. inte sammanträdesadministration,nämndsekreterare och dylikt.)
Politisk verksamhet som inte direkt kan hänförastill huvudområdet Regional utveckling respektiveHälso- och sjukvård kan exempelvis fördelas i pro-portion till antalet anställda eller i proportion tillnettokostnader för respektive huvudområde.
Under området Politisk verksamhet avseende re-gional utveckling redovisas också utbildnings-nämnd, kulturnämnd och motsvarande.
Inga delområden redovisas under området.
Delområden inom Utbildning
Under området Utbildning ska landstingets/regio-nens samtliga kostnader/intäkter för utbildning re-
Bilaga 1. Indelningsgrunder
202 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
dovisas oavsett om verksamheten drivs i egen regi,om verksamheten upphandlas eller om bidrag ges.
Utbildning av elever hos andra huvudmän (kost-nader i form av så kallade interkommunala ersätt-ningar), uppdragsutbildning, utbildnings projekt in -om eller utanför landstinget/regionen och bidrag tillutbildningsverksamhet redovisas på respektive de-lområde.
Utbildning som riktar sig till egen personal i formav fortbildning/vidareutbildning (exempelvis vida-reutbildning av vårdpersonal) redovisas inte underområdet Utbildning.
Fyra delområden redovisas under utbildning. Depresenteras och preciseras nedan.
Folkhögskoleverksamhet
Under delområdet Folkhögskoleverksamhet redovi-sas verksamhet vid landstingets/regionens egna fol-khögskolor, bidrag till rörelsedrivna folkhögskolormed mera.
Högskoleverksamhet
Under delområdet Högskoleverksamhet redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förutbildning som bedrivs på högskola/universitetoberoende av inriktning på undervisningen. Huvud-mannaskapet för vårdhögskolorna övergick den 1 ja-nuari 2002 till staten.
Gymnasieverksamhet
Under delområdet Gymnasieverksamhet redovisasutbildning på gymnasienivå. Kostnader/in täk ter föruppdragsutbildning, utbildning inom kvalificeradyrkesutbildning (ky) samt Komvux ska ingå i redo-visningen.
Kostnader för utbildning av elever hos andra hu-vudmän liksom stöd riktat mot gymnasieutbildningredovisas.
Övrig utbildningsverksamhet
Under delområdet Övrig utbildning redovisas exem-pelvis stöd till projekt med anknytning till utbild-ningsområdet som inte kan hänföras till hög skolor,gymnasieskolor eller folkhögskolor.
Bidrag till studieförbund ska inte redovisas underområdet Utbildning utan föras till området Kultur,delområdet Övrig kultur.
Under området Övrig utbildningsverksamhet re-dovisas inte heller forskning och utveckling (fou).Denna verksamhet förs i stället till ett eget delområ-de fou avseende regional utveckling. (Ett motsva-rande delområde för forskning och utveckling finnsockså inom huvudområdet Hälso- och sjukvård.)
Delområden under Kultur
Under området Kultur redovisas tre delområden en-ligt nedan.
Den verksamhet som avser kultur och som är di-rekt riktad till landstingets/regionens egen personaleller till patienter ska inte redovisas här.
Teater- och musikverksamhet
Under delområdet Teater- och musikverksamhetredovisas bland annat uppgifter om länsteatrar ochlänsmusik samt den verksamhet som bedrivs avlänskonsulenter inom teater och dans. Vidare redo-visas stöd till länsteaterföreningar och musikprodu-center samt andra arrangörsbidrag. Stöd till projektoch fria grupper med anknytning till teater-, dans-eller musikverksamhet ska också redovisas här.
Museiverksamhet
Inom delområdet Museiverksamhet redovisasbland annat länsmuseer i egen regi, bidrag till pro-jekt med museal anknytning och kulturmiljövård.
Övrig kulturverksamhet
Under delområdet Övrig kulturverksamhet redovi-sas bland annat verksamhet med anknytning till bib-liotek och litteratur, exempelvis länsbibliotek ochfolkbibliotek. Vidare redovisas kostnader inom om-rådena bild, form, design och hem slöjd samt bidragtill studieförbund.
Sjukhusbibliotek ska inte redovisas här.
Delområden under Trafik och infrastruktur
Inom området Trafik och infrastruktur redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förtrafik och infrastruktur. Två delområden redovisas.
Bilaga 1. Indelningsgrunder
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 203
Resor för landstingets egen personal eller patienterredovisas inte.
Trafik
Under delområdet Trafik redovisas anslag/stöd tilltrafikbolag samt bidrag till annan form av per-sontransporter, såsom järnvägstrafik, flygtrafik, fär-jetrafik samt stöd till olika former av godstranspor-ter. Kostnader för planering av trafik ska också redo-visas under delområdet Trafik.
Kostnader för sjukresor, ambulans- och sjuk-transporter redovisas inte här, utan ska redovisassom egna delområden under Övrig hälso- ochsjukvård. Inte heller ska kostnader för resor förlandstingets egen personal redovisas under del -området Trafik.
Infrastruktur
Under delområdet Infrastruktur ska bidrag till in-frastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och da ta -kommunikationer, byggande av vägar, broar, järnvä-gar med mera redovisas. Planering inom områdetinfrastruktur ska också redovisas.
Landstingets interna it-kostnader redovisas inteunder delområdet.
Delområden under Allmän regional utveckling
Under området Allmän regional utveckling redovi-sas landstingets/regionens kostnader och intäkterför regional utveckling med uppdelning på fem del -områden som presenteras nedan.
Näringsliv och turism
Inom delområdet Näringsliv och turism redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förnäringslivs- och turisminriktade åtgärder.
Till detta område räknas exempelvis driftbidragtill almi Företagspartner ab samt uppdrags- ochprojektbidrag till almi. Vidare redovisas bidrag tillregionala samverkansorgan samt stiftelser och bo-lag för regional marknadsföring/näringslivsstöd.Som exempel på detta kan nämnas UtvecklingsrådetÖrebro, Mälardalsrådet och Ideons Industripark ab.
Bidrag till regionala turistorganisationer, oavsettägandeform, redovisas här liksom stöd till närings-livsutveckling (exempelvis centrumbildningar) och
utveckling av turism (marknadsföring, projektbi-drag med mera).
Utbetalning av borgensåtaganden för företag re-dovisas också under delområdet Näringsliv och tu-rism.
Interregional och internationell samverkan
Under delområdet Interregional och internationellsamverkan redovisas verksamhet som avser läns- el-ler landsöverskridande samarbete av allmän karak-tär. Avser samverkan ett specifikt delområde ska,oavsett samverkanspartners, verksamheten hän-föras till berört område (exempelvis ska ett projektinom tandvården med internationella partners hän-föras till kostnader för att bedriva tandvård). Verk-samheter som är av ren biståndskaraktär, det villsäga stöd som ej i första hand avser att gagna lands-tingets/regionens egen verksamhet, redovisas här.
Till området hör kostnader för deltagande i inter-regionala och internationella konferenser och mö-ten av allmän karaktär och som inte kan hänföras tillnågot sakområde.
Medlemsavgifter och kostnader för deltagande iorganisationer för interregional och internationellsamverkan av allmän karaktär (exempelvis Assem-bly of European Regions eller bsssc) ska redovisashär.
Här redovisas kostnader för bevakningskontor iBryssel samt tillhörande hemmaorganisation.
Vidare ska kostnader för vänlänsprojekt och öv-rigt internationellt samarbete av allmän karaktärredovisas under delområdet.
Lokal utveckling
Under delområdet Lokal utveckling redovisas lands -tingets kostnader för bland annat stöd till landsbygds -utveckling och byautvecklingsgrupper. Här redovi-sas även annat stöd avseende lokal utveckling, ex -em pelvis samverkansgrupper och erfarenhetsgrup-per inom detta område.
Vidare redovisas allmänt stöd till social ekonomi.(Stöd till social ekonomi inom ett sakområde såsomnäringslivs- eller kulturområdet ska redovisas inomsakområdet.)
Bilaga 1. Indelningsgrunder
204 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
FoU avseende regional utveckling
Under delområdet fou avseende regional utveck-ling redovisas kostnader och intäkter inom exem-pelvis områdena kultur, miljö, näringsliv och kom -munikation. Forskning inom hälso- och sjuk vårdska redovisas under motsvarande delområde inomhälso- och sjukvårdsområdet.Under delområdet ska exempelvis bidrag till forsk-ningsstiftelser och motsvarande som arbetar medregionala utvecklingsfrågor redovisas. Bidrag till stif -telser/motsvarande för samverkan mellan forsk-ning och samhälle ska också redovisas.
Övrig allmän regional utveckling
Under Övrig allmän regional utveckling redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter somavser regional utveckling och som ej specificeratsunder något av de ovanstående delområdena.
Till detta område hör kostnader för landsting-ets/regionens externa miljöarbete, exempelvis fon-der, stöd till miljöcentra och utdelning av externamiljöpriser.
Till området hör också kostnader avseende arbet-smarknadsåtgärder. Kostnader som exempelvis ärförknippade med avveckling av landstingets egenpersonal ingår ej. Dessa kostnader ska belasta berörtdelområde.
Bilaga 1. Indelningsgrunder
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 205
Bilaga 1. Indelningsgrunder
206 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Översiktsschema för L-Bas 2005
1 Tillgångar
10 Immateriella tillgångar
11 Mark o byggnader
12 Maskiner o inventarier
13 Finansiella anläggnings-tillgångar
14 Förråd m.m.
15 Kundfordringar
16 Övriga kortfristiga ford-ri ngar
17 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter
18 Kortfristiga placeringar
19 Kassa o bank
2 Skulder och eget kapital
20 Eget kapital
21
22 Avsättningar
23 Långfristiga skulder
24 Kortfristiga skulder till leverantörer
25
26 Moms o särskilda punktskatter
27 Personalens skatt, avgifter o löneavdrag
28 Övriga kortfristiga skulder
29 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter
3 Verksamhetens intäkter
30 Patientavgifter o andra avgifter
31 Försäljning av hälso- o sjukvård, exkl. tandvård
32 Försäljning av tandvård
33 Försäljning av regional utveckling
34
35 Försäljning av medicin-ska tjänster
36 Försäljning av andra tjänster
37 Försäljning av material o varor
38 Erhållna bidrag
39 Övriga intäkter
4 Kostnader för personal o förtroednevalda
40 Lön arbetad tid
41 Lön ej arbetad tid
42
43 Kostnadsersättningar o naturaförmåner
44 Pensionskostnader
45 Sociala o andra avgifterenligt lag o avtal
46 Övriga personalkostnader
47
48
49
5 Kostnader för köpt verk-samhet, inköp av mate-rial o varor samt bidrag
50 Köp av verksamhet
51 d:o
52 d:o
53 d:o
54 d:o
55 Verksamhetsanknutna tjänster
56 Läkemedel, sjukvårdsarti-klar o medicinskt material
57 Material o varor
58 Lämnade bidrag
59
6 Övriga verksamhets-kostnader
60 Lokal- o fastighets-kostnader
61
62 Hyra/leasing av anlägg-ningstillgångar
63 Energi m.m.
64 Förbrukningsinventarier oförbrukningsmateriel
65 Reparation o underhåll
66 Kostnader för transport-medel
67 Transporter o frakter
68 Resekostnader
69 Information o pr
7 Övriga verksamhets-kostnader
70 Representaton o övriga försäljningskostnader
71
72 Tele- o it-kommunikationsamt postbefordran
73 Försäkringsavgifter o övriga riskkostnader
74
75 Övriga tjänster
76 Övriga kostnader
77 Nedskrivningar o återfö-ring av nedskrivningar
78 Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar
79 Avskrivningar
8 Intäkter o kostnader utanför verksamhets-resultatet
80 Skatteintäkter
81
82 Bidrag fr utjämningen ogenerella statliga bidrag
83 Avgifter till utjämningen
84 Finansiella intäkter
85 Finansiella kostnader
86
87 Extraordinära intäkter
88 Extraordinära kostnader
89 Årets resultat
Landsting/region/kommun
AB Stockholms läns landsting *C Landstinget i Uppsala län *D Landstinget SörmlandE Landstinget i Östergötland *F Landstinget i Jönköpings länG Landstinget KronobergH Landstinget i Kalmar länK Landstinget BlekingeSKÅNE Region Skåne *N Landstinget HallandVGREG Västra Götalandsregionen *S Landstinget i VärmlandT Örebro läns landsting *U Landstinget VästmanlandW Landstinget DalarnaX Landstinget GävleborgY Landstinget VästernorrlandZ Jämtlands läns landstingAC Västerbottens läns landsting *BD Norrbottens läns landstingI Gotlands kommun
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 207
* Huvudmän som har regionsjukhus.
BILAGA2Definitioner och använda begrepp
Medicinska huvudgrupper, grupper och undergrupper inom hälso- och sjukvård
Huvudgrupp Grupper Undergrupper
Medicinsk korttidsvård Invärtes medicin InternmedicinÖvriga invärtes specialiteterinkl allergologi
endokrinologigastroenterologihjärtsjukvårdlungmedicinreumatologinjurmedicinyrkesmedicin
NeurologiMedicinsk rehabiliteringHabiliteringInfektionssjukvårdBarnmedicinHud- och könssjukvårdTumörsjukvårdÖvrig medicinsk korttidsvård
Kirurgisk korttidsvård Kirurgi Allmän kirurgiOrtopedisk kirurgUrologisk kirurgiBarnkirurgiÖvriga kirurgiska specialiteterinkl neurokirurgi
thoraxkirurgiplastikkirurgihandkirurgitransplantationskirurgi
GynekologiFörlossningsvårdÖgonsjukvårdÖron-, näs- och halssjukvårdÖvrig kirurgisk korttidsvård
Ofördelad korttidsvårdGeriatrisk vård Geriatrik/geriatrisk rehabiliteringPsykiatrisk vård Allmän psykiatri
Barn- och ungdomspsykiatriRättspsykiatri
Övrigt Allmän vårdLättvårdAkutmottagning *Intagningsavdelning *Ej klinikfördelad intensivvårdSmärtlindringÖvrig vård
Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp
208 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
* Om redovisning ej sker under annat område.
Använda begrepp och definitioner
Sluten vård
Definition
Hälso- och sjukvård när den ges till patient inskri-ven vid vårdenhet.
Anmärkning
Vård eller observation på intagningsavdelning hän-förs till sluten vård.
Öppen vård
Definition
Hälso- och sjukvård som inte är sluten vård ellerhemsjukvård.
Anmärkning
Vård eller observation på intagningsavdelning hän-förs till sluten vård.
Hemsjukvård
Definition
Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad el-ler motsvarande och där ansvaret för de medicinskaåtgärderna är sammanhängande över tiden.
Regelverk
Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och om-sorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärtsom särskilt boende samt i daglig verksamhet ochdagverksamhet. Skilj från öppen vård.
Landstingsfinansierad vård
Egenproducerad verksamhet och verksamhet somköpts av annan vårdgivare. Se nedan.
Egen produktion
Egenproducerad verksamhet, det vill säga förvalt-ning och landstings-/regionägt bolag.
Annan vårdgivare
Verksamhet producerad av annan vårdgivare, detvill säga privata företag, stiftelser, personalkoopera-tiv, vårdgivare med vårdavtal eller med ersättningenligt nationell taxa etc. Här redovisas ej annatlandsting/annan region.
Öppenvårdsbesök
Definition
Vårdkontakt inom öppen vård som innebär person-ligt möte mellan patient och hälso- och sjukvård-spersonal.
Anmärkning
Det finns flera olika slag av besök. En indelning kantill exempel göras efter vilken hälso- och sjukvård-spersonal som patienten möter: läkare, distrikts -sköterska, dietist, sjukgymnast etc. (Besök inom me-dicinsk service ingår ej.)
I den nationella statistiken ska endast öppen-vårdsbesök som dokumenterats i patientens journalredovisas.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 209
Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp
Andra indelningar inom hälso- och sjukvård
Begrepp Består av följande huvudgrupper/grupper
Specialiserad somatisk vård Medicinsk korttidsvårdKirurgisk korttidsvårdOfördelad korttidsvårdGeriatrisk vårdÖvrigt
Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk vårdSpecialiserad vård Specialiserad somatisk vård
Specialiserad psykiatrisk vård
Läkarbesök
Definition
Vårdkontakt inom öppen vård som innebär person-ligt möte mellan patient och läkare.
Anmärkning
Besöken ska ha dokumenterats i journal.
Dagsjukvårdsbesök
Definition
Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver.
Anmärkning
Exempel på dagsjukvård är dialysbehandlingar ochbehandlingar av cytostatikapatienter.
Dagsjukvårdsbesök redovisas som ett besök obe-roende av vilken/vilka kategori/er hälso- och sjuk -vårdspersonal som medverkar i vården/be hand -lingen av patienten (redovisas antingen som ett be-sök med läkarmedverkan eller utan lä kar med ver -kan).
Hemsjukvårdsbesök
Definition
Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär per-sonligt möte mellan patient och hälso- ochsjukvårdspersonal.
Anmärkning
Skilj från hembesök som hänförs till öppen vård.I den nationella statistiken räknas endast hem-
sjukvårdsbesök som har dokumenterats i patien-tens journal.
Telefonkontakt
Definition
Vårdkontakt per telefon.
Anmärkning
Telefonkontakt ska ha dokumenterats i journal.De telefonkontakter som ska redovisas är av den
art att de ”ersätter ett besök” ( journalförda).
Redovisningen ska omfatta såväl telefonkontakterdär hälso- och sjukvårdspersonal kommunicerarmed patienten via telefon som telefonkontakter därhälso- och sjukvårdspersonal kommunicerar om pa-tienten via telefon med till exempel närstående, för-älder eller hemtjänstpersonal.
Telefonkontakt som enbart avser tidbokning skainte ingå i redovisningen.
Vårdcentraler
Definition
Vårdenhet med mottagningsverksamhet inomlands tingets primärvård.
Anmärkning
Med vårdcentral avses här anläggning för öppen häl-so- och sjukvård i primärvården som omfattar flersamordnade vårdaktiviteter än läkarvård, till exem-pel sjuksköterskemottagning.
Vårdtillfälle
Definition
Vårdkontakt i sluten vård.
Regelverk
Vårdtillfället angränsas av in- och utskrivning till/från ett medicinskt verksamhetsområde (kli nik/ basenhet/motsvarande).
Anmärkning
Vårdtillfället avgränsas utifrån Socialstyrelsens årli-ga förteckning över sjukhus och medicinska verk-samhetsområden.
Vårdplats
Definition
Bäddplats på vårdenhet som ställts till förfogande isluten vård (kan även vara kuvös eller annan bäddsom speciellt utformats med hänsyn till vården).
Anmärkning
En intensivvårdsplats eller en intagningsplats som interäknas som teknisk plats är att betrakta som vårdp-lats.
Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp
210 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Fastställd vårdplats
Definition
Vårdplats som fastställts av huvudman för viss vård -enhet.
Anmärkning
Fastställd vårdplats är avsedd att normalt stå tillkontinuerligt förfogande.
Disponibel vårdplats
Definition
Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläg-gas.
Anmärkning
Beläggning beräknas som antal belagda vård platserdividerat med antal disponibla vård platser uttryckti procent.
Genomsnittligt disponibla vårdplatser
Med genomsnittligt antal disponibla (beläggnings-bara) vårdplatser avses det antal vårdplatser somgenomsnittligt under året varit tillgängliga medhänsyn tagen till neddragningar, semesterstäng-ningar, 5-dygnsvård med mera.
Teknisk plats
Definition
Bäddplats som patient tillfälligt disponerar.
Regelverk
Intensivvårdsplats och intagningsplats räknas somteknisk plats när den tilldelas patient samtidigt sompatienten disponerar en vårdplats.
Anmärkning
Förlossningsplats och uppvakningsplats är exempelpå teknisk plats.
Patienthotell
Det genomsnittliga antalet platser vid patienthotellsom under året utnyttjats för patienter som skrivitsut från sluten vård. Exempelvis patienter som intelängre bedöms behöva den specialiserade vårdensinsatser men ändå bör kvarstanna under viss tid förobservation.
Patient (tandvården)
Antalet patienter (individer) ska redovisas. Sammaperson kan finnas som patient inom fler delområ-den.
Elevveckor/studerandeveckor
Antalet elever/studerande i en kurs multipli ceratmed den del av kursen som faller inom kalenderåret.Elevveckor/studerandeveckor för flera kurser er-hålles genom att summera antalet elevveckor förvarje kurs.
Använda kostnadsbegrepp
Bruttokostnader
Samtliga kostnader på driftbudgeten, det vill sägasamtliga kostnader för den löpande verksamheten.(Förutom en driftbudget finns en investe rings bud -get, som avser utgifter som berör an lägg nings till -gångar utom långfristiga fordringar.) Både externaoch interna (beräknade) kostnader ingår.
Om begreppet bruttokostnader används kommervissa kostnader att dubbelräknas. Vid en sum meringav bruttokostnader för flera verksamhetsområdeninom ett landsting dubbelräknas kostnader genomatt tjänster mellan verksamhetsområden inomlandstinget bokförs dels som en extern kostnad avdet levererande verksamhetsområdet, dels som enintern kostnad av det köpande verksamhetsområ-det. (Det levererande verksamhetsområdet tar ävenupp en motsvarande intern intäkt.)
En ytterligare form av dubbelföring av kostnaderuppstår om kostnader för flera eller alla huvudmänsummeras. Resultatet blir att kostnader för tjänstermellan huvudmännen dubbelräknas. En kostnaduppstår både för den säljande och den köpande hu-vudmannen.
Externa kostnader
Bruttokostnader exklusive interna kostnader. An-vänds detta begrepp kommer bland annat internaräntor på fastigheter och inventarier att uteslutas.
Nettokostnad
Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäk-ter. Med detta avses den kostnad som landstingen
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 211
Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp
ska finansiera med skatter, generella statsbidrag ochfinansnetto. Det innebär att kostnader för verksam-het som landstinget har producerat till andra än denegna befolkningen samt patientavgifter har räknatsav.
Utgifter
Kostnader på driftbudgeten samt investerings ut -gifter.
Produktionskostnad
Produktionskostnad inkluderar i motsats till net to -kostnad kostnader för såld verksamhet.
Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp
212 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009
Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner
Sveriges Kommuner och Landsting publicerar årligen stati stik rap porter meduppgifter om verksamhet och ekonomi i lands tingen, regionerna och Got -lands kommun. I denna rapport redovisas statistik avseende 2009.
Såväl prestationer som kostnader redovisas för ett stort antal delområdeninom primärvård, specialiserad vård, tandvård etc. Målet är att kostnader ochpresta tioner ska kunna analyseras tillsammans.
Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009 kan laddas nedfrån vår Publikationswebb, via Sveriges Kommuner och Lands tings webb -plats: www.skl.se.
Ladda ned på www.skl.se/publikationer ISBN 978-91-7164-560-9
ISSN 1652-6937
Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20
Tfn 08-452 70 00
www.skl.se