7164 566 1

  • View
    219

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-566-1.pdf

Text of 7164 566 1

  • EU i lokalpolitikenEn undErskning av dagordningar frn kommunEr, landsting ocH rEgionEr

  • Frord

    Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har lnge anvnt sig av uttrycket 60 procent som en uppskattning av hur stor pverkan EU har p kommu-ner, landsting och regioner. Denna siffra har spritt sig i den svenska politiska debatten och har citerats bde i lokal- och regionalpolitiska sammanhang och p riksniv. Siffran togs fram i samband med att SKL:s internationella sektion tog emot besksgrupper frn kommuner och landsting och hll fre-drag p temat EU:s pverkan. Som ett stt att tydliggra kopplingarna mellan EU och den kommunalpolitiska vardagen pekade man ut hur stor andel av frgorna p en dagordning frn den aktuella kommunens/landstingets full-mktige som pverkas av EU. Genom dessa vningar framgick det med tiden att i genomsnitt ca 60 procent av dagordningspunkterna pverkas av EU, di-rekt eller indirekt. I denna rapport sammanfattas analysen fr frsta gngen skriftligt med syfte att bekrfta eller revidera siffran och samtidigt tydliggra fr lsaren hur underskningen har gtt till.

    Rapporten r skriven av Linda Nyberg, statsvetare frn Lunds universitet, i samarbete med SKL:s internationella sektion. De slutsatser som presenteras r frfattarens egna och speglar inte ndvndigtvis frbundets stllningsta-ganden. Vr frhoppning r att rapporten skall vara en resurs fr dem som vill lra sig mer om hur EU pverkar den svenska kommunsektorn. Vi hoppas ven att den skall ses som ett vertygande argument fr att kommuner, lands-ting och regioner aktivt br flja beslutsfattandet p europeisk niv. Genom att gra EU-perspektivet till en naturlig del av verksamheten r det mjligt att vara med och pverka den politiska utvecklingen och dra nytta av de mjlig-heter som erbjuds.

    Stockholm i juli 2010

    sa Ehinger BerlingChef, internationella sektionen

  • Upplysningar om innehllet:Fredrik stedt, internationella sektionen, SKL08-452 78 69, fredrik.astedt@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2010ISBN: 978-91-7164-566-1Produktion: forsbergvonessenTryck: Ljungbergs Tryckeri

  • Innehll

    4 Sammanfattning

    7 Inledning 8 Syfte och mlsttning 8 Vad menas med pverkan? 10 Tidigare underskningar 10 Metod och urval

    14 EU:s verktyg 14 Rttsakter 15 Den ppna samordningsmetoden 16 Tillvxtstrategier 17 Strukturfonderna

    18 Rttslig pverkan 18 EU:s konkurrenslagstiftning 19 Statsstdsreglerna 21 Offentlig upphandling 22 Milj 22 Tillsyn 23 Samhllsplanering och byggnation 24 Livsmedels- och djurskyddstillsyn 25 Antidiskriminering och skydd av grundlggande rttigheter 26 Revision av kommunala bolag

    27 Politisk/kulturell pverkan 27 Sysselsttning 28 ldreomsorg och lngtidsvrd 29 Folkhlsa 31 Utbildning 33 Krisberedskap 33 Klimat 34 Informationsteknologi 35 Transport och vgar 36 Integration 37 Regional utveckling

    39 Resultat 40 Slutsatser

    43 Bilaga urval av dagordningar 43 Kommuner 44 Landsting

  • Sammanfattning

    EU i lokalpolitiken. En underskning av dagordningar frn kommuner, landsting och regioner4

    SammanfattningDenna rapport undersker hur EU pverkar svenska kommu-ner, landsting och regioner. Syftet r bde att ge en kvantitativ uppskattning av hur mycket EU pverkar, och att ge en nrmare beskrivning av hur denna pverkan ser ut. Detta sker genom en analys av dagordningar frn kommun-, landstings- och region-fullmktige, som bedms utefter hur stor andel av dagordnings-punkterna som pverkas av EU. Underskningen baseras p ett urval av dagordningar frn 30 kommuner, 7 landsting och en re-gion. En dagordning frn 2009 har valts ut frn respektive kom-mun/landsting/region, med en jmn spridning ver ret.

    Underskningen visar att i genomsnitt ca 60 procent av punkterna p en dag-ordning frn kommunfullmktige pverkas av EU. Detta stmmer vl verens med SKL:s tidigare uppskattningar som baserats p dagordningsanalyser i samband med besksgrupper och seminarier. Siffran fr landstingen r n-got lgre, dr resultatet visar p ca 50 procent EU-pverkan. En frklaring till denna skillnad r att kommuner och landsting har olika uppgifter och drfr pverkas i olika utstrckning. Till exempel r landstingens strsta ansvarsom-rde hlso- och sjukvrd, vilket r ett omrde dr EU har relativt begrnsade befogenheter.

    EU pverkar olika frgor p olika stt. I rapporten grs drfr en tskillnad mellan tv typer av pverkan. Dels rttslig pverkan som definieras som de fall dr EU styr genom frordningar och direktiv som r bindande fr med-lemsstaterna. Dels politisk/kulturell pverkan som definieras som EU:s icke-

  • EU i lokalpolitiken. En underskning av dagordningar frn kommuner, landsting och regioner 5

    bindande verktyg, till exempel yttranden och rekommendationer frn rdet och kommissionen, samt de frgor som behandlas genom den ppna samord-ningsmetoden. I denna kategori hamnar ven EU:s olika program och fonder som tillhandahller resurser fr vissa typer av projekt. Ungefr lika stor an-del av dagordningspunkterna hamnade i respektive kategori, med ngot fler fall av rttslig pverkan. Av 60 respektive 50 procent EU-pverkan handlar allts ungefr hlften om en tvingande pverkan genom lag, och den andra hlften om frgor dr EU har en ambition att pverka men anvnder sig av icke-bindande medel. I dessa fall krvs det drmed vidare underskningar fr att avgra i vilken utstrckning dessa frsk har haft effekt i enskilda kom-muner och landsting.

    Rapporten innehller en beskrivning av hur EU:s pverkan ser ut, uppde-lad efter olika sakfrgeomrden. Hr ges en bild av EU:s ml och arbetsme-toder samt konkreta exempel p renden frn dagordningarna som pverkas av EU.

    I kategorin rttslig pverkan lyfts fem omrden fram. EU:s konkurrens-regler rr offentlig upphandling och statsstd och har stor betydelse fr hur kommuner och landsting fr driva sin verksamhet och agera gentemot fre-tag. EU:s miljregler pverkar kommunsektorns arbete med tillsyn och sam-hllsbyggnad. EU:s lagstiftning rrande livsmedelstillsyn reglerar den kom-munala tillsynen av produktionen frn jord till bord, det vill sga allt frn djurskydd till paketeringen av den frdiga produkten i butiken. Antidiskrimi-nering, dr EU har lagstiftat om frbud mot diskriminering som kommuner och landsting r skyldiga att respektera. Slutligen, revision av kommunala bo-lag, dr EU:s direktiv har inneburit vissa frndringar i det svenska systemet med frtroendevalda revisorer.

    Redovisningen av den politisk/kulturella pverkansformen rr ett tiotal olika omrden. Exempelvis sysselsttning, ldreomsorg, folkhlsa, utbild-ning och krisberedskap. P dessa omrden har EU begrnsade mjligheter att lagstifta och anvnder sig drfr av icke-bindande verktyg fr att pverka medlemsstaterna. Det rr sig om olika stt att stimulera en frivillig samord-ning av medlemstaternas politik genom att skapa frutsttningar fr ett ut-byte av ider och goda exempel p europeisk niv. Ett sdant verktyg r den ppna samordningsmetoden som bland annat anvnds inom omrdena sys-selsttning och ldreomsorg. Ett annat stt fr EU att pverka r genom tio-riga strategier fr tillvxt- och sysselsttning som anger vergripande ml fr unionens arbete. Den nya strategin Europa 2020 innehller till exempel mlsttningar fr sysselsttning, utbildning, klimat och fattigdomsbekmp-ning.

    Sveriges Kommuner och Landsting har som intresseorganisation fr samt-liga svenska kommuner, landsting och regioner en viktig uppgift att bevaka

  • EU i lokalpolitiken. En underskning av dagordningar frn kommuner, landsting och regioner6

    Sammanfattning

    EU-frgor som r av betydelse fr dess medlemmar. Rapporten avslutas dr-fr med ett antal reflektioner om vilka omrden som br vara srskilt viktiga fr frbundet att arbeta med. Fyra sdana prioriterade frgor lyfts fram. Tv av dem handlar om att bevaka grnsdragningen mellan EU:s kompetensom-rden och det kommunala sjlvstyret. De vriga tv om att arbeta fr att Sve-riges regioner skall ha fortsatt tillgng till strukturfondernas resurser samt att se till att lokala och regionala aktrer ges en aktiv roll i genomfrandet av EU:s tillvxt- och sysselsttningsstrategier.

  • KAPITEL1

    EU i lokalpolitiken. En underskning av dagordningar frn kommuner, landsting och regioner 7

    EU r allts med och stter ramarna fr den svenska lokalpolitiken. Detta har lett till att kommunsektorn i sin tur i allt strre utstrckning arbetar med att frska pverka EU. Till exempel har de flesta kommuner och landsting idag representanter p plats i Bryssel. Svenska kommun- och landstingspolitiker sitter ven som ledamter i Regionkommittn, en rdgivande EU-institution som representerar medlemsstaternas lokala och regionala organ. Att EU p-verkar svenska kommuner, landsting och regioner rder det allts ingen tve-kan om. Men hur mycket pverkas? Och hur ser denna pverkan ut? Denna rapport r ett frsk att ge svar p dessa frgor.

    InledningVad har EU att gra med ett beslut om att bygga en idrottsarena i Vetlanda? Att en sdan typisk kommunpolitisk handling skulle pverkas av de beslut som fattas i Bryssel r kanske svrt att f-restlla sig. Men faktum r att EU nr hela vgen ner i den lokal-politiska vardagen. EU har till exempel stiftat lagar som reglerar vilken hnsyn som mste tas till miljn vid stadsplanering och byggnadsprojekt. Nr en idrottsarena skall byggas blir detta pro-jekt ven freml fr en upphandling vilket styrs av ett regelverk som till stor del hrstammar frn EU. Det r naturligtvis inte s att EU bestmmer huruvida det skall byggas en idrottsarena eller inte. Men precis som kommuner mste flja svensk lagstiftning om de beslutar att genomfra projektet, finns det idag ett euro-peiskt regelverk att frhlla sig till.

  • EU i lokalpolitiken. En underskning av dagordningar frn kommuner, landsting och regioner8

    Kapitel 1. Inledning

    Det stt som EU pverkar lokal och regional niv i Sverige r p mnga stt unikt d det svenska kommunala sjlvstyret r mycket starkt jmfrt med i andra lnder. En g