7164 604 0

Trygga lokalerSkerHet I kultur- ocH frItIdSlokaler

Trygga lokalerSkerhet i kultur- och fritidSlokaler

Upplysningar om innehllet:Magnus Kristianssonn, SKL08-452 79 33, magnus.kristiansson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2010ISBN 978-91-7164-604-0Text: Rikard Berg von Linde och Anna Rogberg, Evidens ABOmslagsfoto: Casper Hedberg Foto inlaga: sid 8, 14, 18: Casper HedbergProduktion: forsbergvonessenTryck: Ljungbergs Tryckeri

Frord

Skerhetsfrgor i samband med uppltelse av kultur- och fritidslokaler r ett komplext problemomrde, som bl a inbegriper juridiska, organisatoriska och tekniska frgor. Antalet inblandade aktrer r ofta stort, det r inte ovan-ligt med uthyrningar bde i tredje och fjrde hand. Detta stller krav p tyd-lig ansvarsfrdelning och goda rutiner fr kommunikation mellan samtliga parter. I media rapporteras terkommande om incidenter och olyckor i dessa miljer, dr det ofta ges en bild av att just ansvarsfrgan upplevs som oklar.

Det finns en efterfrgan hos flera kommuner att klargra ansvar och infra rutiner, som p ett vertygande stt frebygger olyckor

Denna rapport bidrar i huvudsak med kunskap inom tre omrden: den pvisar behovet av att arbeta med skerhetsfrgor vid uppltelse av kultur- och fritidslokaler, den frklarar grundlggande begrepp och frhllningsstt inom omrdet skerhet och den redovisar exempel p arbetsstt frn ett antal kommuner.

Mlgrupp fr denna rapport r lokalansvariga inom kommunernas fastig-hets- och fritidsorganisationer.

Projektet har initierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond fr Fastighetsfrgor. Skriften r frfattad av Rikard Berg von Linde och Anna Rogberg, Evidens AB. Till sin hjlp har frfattaren haft en styrgrupp best-ende av Roger Johansson, SKL, Kjell-Arne gren, Ume kommun, Annette Lindgren-Atterhem, Skellefte kommun, Tobias Runnfeldt, Storstockholms brandfrsvar, Britt Lindgren, Gteborg stad, Lars-Erik tergrd, Sundsvalls kommun.

Ulf Sandgren och Frida Foley SKL har varit projektledare.

Stockholm i september 2010

Gunilla Glasare och Gran RoosSveriges kommuner och Landsting Avdelningen fr tillvxt och samhllsbyggnad

Innehll

6 Sammanfattning

9 Kapitel 1. Inledning

15 Kapitel 2. Vad menas med skerhet och skerhetsarbete?

19 Kapitel 3. I vilken omfattning intrffar olyckor i kultur- och fritidslokaler?

25 Kapitel 4. Typer av lokaler och anvndare

29 Kapitel 5. Vem har ansvaret om en olycka intrffar? 31 Juridiska begrepp 33 Straffansvar

35 Kapitel 6. Exempel p goda arbetsstt 39 exempel som lyfts fram i detta kapitel 40 Sundsvalls kommun 42 ume kommun 44 Stockholms stad 46 Gteborgs stad 49 Nacka kommun 50 tillfllig frlggning 52 regler fr tillflliga vernattningar eksj kommun 55 Sker & trygg frening

58 Bilaga

60 Kllor 60 Webbsidor

Sammanfattning

Trygga lokaler. Skerhet i kultur- och fritidslokaler6

SammanfattningDenna rapport bidrar i huvudsak med kunskap inom tre omr-den: den pvisar behovet av att arbeta med skerhetsfrgor vid uppltelse av kultur- och fritidslokaler, den frklarar grundlg-gande begrepp och frhllningsstt inom omrdet skerhet och den redovisar exempel p arbetsstt frn ett antal kommuner. Dessutom identifieras behov av utveckling det finns en efter-frgan hos flera kommuner att klargra ansvar och infra rutiner, som p ett vertygande stt frebygger olyckor. Konkret efter-frgas vl genomarbetade mallar fr avtal vid olika former av uppltelse inklusive tillfllig frlggning. Sammanstllningen av exempel p rutiner och avtal i denna rapport kan ses som en utgngspunkt fr ett sdant utvecklingsarbete.

Skerhet i kultur- och fritidslokaler r i flera avseenden en betydelsefull frga. Tillgnglig statistik visar att cirka hlften av alla olyckor som leder till besk p en akut- eller jourmottagning utgrs av fritidsrelaterade olyckor utanfr hemmet. I vid bemrkelse r detta allts olyckor som sker i kultur- och fri-tidslokaler. Yngre mnniskor nyttjar i hgre grad denna typ av anlggningar till stor del kan det sgas vara arbetsmilj fr ett skolbarn vilket ven syns i olycksstatistiken dr denna ldersgrupp r verrepresenterad. Det r sam-tidigt frhllandevis lite av samhllets resurser fr olycksfrebyggande verk-samhet som r inriktad p denna typ av olyckor.

Trygga lokaler. Skerhet i kultur- och fritidslokaler 7

Skerhetsfrgor i samband med uppltelse av kultur- och fritidslokaler r ett komplext problemomrde, som bl a inbegriper juridiska, organisatoriska och tekniska frgor. Antalet inblandade aktrer r ofta stort, det r inte ovan-ligt med uthyrningar bde i tredje och fjrde hand. Detta stller krav p tyd-lig ansvarsfrdelning och goda rutiner fr kommunikation mellan samtliga parter. I media rapporteras terkommande om incidenter och olyckor i dessa miljer, dr det ofta ges en bild av att just ansvarsfrgan upplevs som oklar.

Uthyrningsverksamheten r omfattande i mnga kommuner. Detta gr att behovet av rationella rutiner r stort. I denna rapport terges ett antal kom-muners avtalsvillkor och regelverk vid uthyrning. En observation r att ett relativt stort ansvar lggs p hyresgsten. En frga som vcks av vissa kom-muner r om ansvarsfrdelningen r rimlig. Det ses som ett problem om vill-koren uppfattas av freningar och annan ideell verksamhet som avskrckan-de, eftersom det huvudsakliga mlet fr kommunen r att gra lokalerna s tillgngliga som mjligt fr kommuninvnarna.

Tillfllig frlggning r ett omrde som flera kommuner lagt srskild vikt vid att ge tydliga regelverk. Ett par exempel p detta ges i denna rapport. ven hr lggs hyresgsterna ett stort ansvar.

Ett antal kommuner har ett system med s kallad freningsdrift. Detta innebr att en frening ansvarar fr tillsyn av vissa anlggningar mot att de erhller ekonomisk ersttning. Upplgget stller krav p avtal som reglerar ansvarsfrdelningen mellan kommunen och freningen. Exempel p avtal som nyttjas i Gteborg och Stockholm terges i bilaga.

En slutsats frn de samtal som frts med kommuner i detta projekt r att ingen anser sig ha fullstndiga och frdigutvecklade system fr hantering av skerhetsfrgor i samband med uthyrning och uppltelse av kultur- och fri-tidslokaler. Fljaktligen pgr utveckling av avtal och rutiner liksom versyn av organisation fr uthyrning i flera kommuner. ven om det i dagslget be-drivs en i mnga avseenden vl fungerande verksamhet uttrycks en nskan att knna strre tillfrsikt med att alla berrda frn fastighetsgare, via eventuella mellanhnder, till verksamhetsutvare har full insikt i vilket an-svar som vilar vem vad gller att frebygga olyckor.

8

KAPITEL1

Trygga lokaler. Skerhet i kultur- och fritidslokaler 9

InledningAlla innevnare i en kommun nyttjar och besker kultur- och fritidslokaler. Som barn mycket intensivt, i mnga fall dagligen eftersom detta kan sgas vara bde arbets- och fritidsmilj fr ett skolbarn. Fr vuxna r dessa lokaler inte sllan en frutstt-ning fr att kunna utva sina fritidsaktiviteter bde i organise-rad och mer spontan form. Stora delar av freningslivet i Sverige r starkt beroende av att kommunerna kan tillhandahlla nda-mlsenliga lokaler.

Nationell statistik visar att cirka 80 procent av alla olyckor som leder till be-sk p akut- eller jourmottagningar sker i hem- eller fritidsmiljer och av dessa sker 60 procent utanfr hemmet. Det betyder att nrmare hlften av alla olyckor intrffar i fritidsmiljer. Att uppmrksamma skerhet och sker-hetsarbete i kultur- och fritidslokaler r motiverat bde med tanke p om-fattningen av den verksamhet som bedrivs i dessa lokaler samt det faktum att det r en milj dr ett stort antal olyckor intrffar. Det r dessutom frhl-landevis lite av samhllets resurser fr olycksfrebyggande verksamhet som r inriktad p denna typ av olyckor.

Ett antal allvarliga olyckor har ven pvisat behovet av att belysa sker-hetsfrgor i just denna typ av lokaler. Tv exempel r diskoteksbranden i G-teborg 1998 och scenraset i Ume 2007. Samtidigt br det understrykas att antalet allvarliga olyckor med mnga olycksoffer, skadade eller ddade, r mycket ovanligt i Sverige. Diskoteksbranden i Gteborg r i den bemrkelsen unik till sin omfattning och konsekvens.

Trygga lokaler. Skerhet i kultur- och fritidslokaler10

kapitel 1. inledning

Denna rapport har som mlsttning att bidra till bttre rutiner och arbets-stt vid uthyrning av kultur- och fritidslokaler fr att i ngon mn frebygga olyckor. Ett annat viktigt bidrag r att frklara hur ansvar frdelas mellan de parter som involveras vid en frhyrning. Det finns olika strategier fr att hantera risker, men vljs det relativt vletablerade hierarkiska synsttet p riskhantering, r tydligt och vl kommunicerat ansvar en frutsttning fr att frebyggande arbeta ska kunna genomfras. Fler mjliga strategier fr risk-hantering terges i rapportens inledande kapitel.

Problemomrdet r omfattande och inrymmer flera dimensioner. Det r mnga olika typer av lokaler, olika typer av verksamhetsutvare frn privat-personer till organisationer och fretag och ofta kedjor av uthyrningar.

Antalet frhyrningar kan vara mycket stort i en kommun. Ett exempel r Sundsvalls kommun, som har cirka 550 objekt, frmst idrotts- och gymnas-tikhallar och fotbollsplaner. 2004 registrerade Sundsvalls kommun cirka 120 000 bokade timmar frdelade p cirka 40 500 bokningstillfllen. Rutiner och verktyg fr uthyrningsverksamheten mste med ndvndighet vara ef-fektiva och p enkelt stt skapa frutsttningar fr sker anvndning av loka-lerna. Allt fr omfattande och krvande regelverk kan f en hmmande effekt p intresset att bde hyra ut och hyra lokaler eller anlggningar. Dessutom finns risken att kraven kar behovet av resurser hos fastighetsgaren men ven fr freningar som hyr, som t ex kan avkrvas personer med viss utbild-ning fr att godknnas som hyresgst. Balansen r allts viktig mellan ena sidan krav p tillrcklig skerhet och andra sidan enkelhet fr