7164 818 1

  • View
    219

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-818-1.pdf

Transcript

  • Bygg energieffektiva lokalerLgenergibyggande i stat, kommun och landsting

    Utveckling av fastighetsfretagande i offentlig sektor (UFOS)

  • UFOS118 82 Stockholm, tfn 08-452 70 00E-post fastighet@skl.seWebbplats www.offentligafastigheter.seISBN 978-91-7 164-818-1

    Tryckeri LTAB, 2012Text Saga Ekelin, Kristina Tegman och Agneta PerssonGrafisk form och produktion ETCOmslagsbild Daniel hertzell/FOLIOvriga bilder C. Diehl, Werner Nystrand/FOLIO. MASKOT. Bjrn Ullhagen/PUBLICIMAGE. Tobias Andersson. Lena Lidn.

    DistributionSkriften bestlls p www.skl.se/publikationer

    Utveckling av fastighetsfretagande i offentlig sektor (UFOS)

    Det hr r UFOSDen offentliga sektorn ger och frvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kva-dratmeter lokalyta. De fas-tighetsorganisationer som hanterar frvaltningen av dessa byggnader har som uppgift att ge maximalt std till den offentliga sektorns krnverksamheter och att hlla dem med lokaler och service som har rtt kvalitet till lgsta kostnad. UFOS (Utveckling av fastighetsfreta-gande i offentlig sektor) bedriver utvecklingsprojekt som ger offentliga fastighetsfrvaltare verktyg att effektivisera fastighetsfretagan-det och att hja kvaliteten fr hyresgsterna. Bakom UFOS str Sveriges Kommuner och Landsting, Fortifikationsverket, Akademiska Hus och Samverkansforum fr statliga byggherrar och frvaltare ge-nom Statens fastighetsverk och Spe-cialfastigheter. Sedan 2004 deltar ven Energimyndigheten fr att srskilt sttta projekt som syftar till energieffektivisering och minskad miljbelast-ning i fastighetsfre-tagandet. Denna satsning gr under namnet UFOS Energi. UFOS energisamarbete har hittills resulterat i ca 20 publikationer, bde handbcker och idskrifter, i ngot som kallas fr Energibiblioteket. Syftet med detta r att ta fram goda exempel frn offentliga fastighetsgare och att visa p praktiska verktyg. Se Energibiblioteket som en verktygslda den sjlvklara startpunkten fr dig som arbetar med ener-gifrgor!Mer information hittar du p www.offentligafastigheter.se.

  • Bygg energieffektiva lokalerLgenergibyggande i stat, kommun och landsting

  • Frord 5

    Frord

    I arbetet med att minska vr negativa klimat- och miljpverkan spelar offent-liga fastighetsgare en viktig roll. Ambitionerna kar och kraven blir tuffare.

    UFOS vill frmja ett kat antal lgenergibyggnader i Sverige. Det r en mlsttning som delas med EU, regeringen, Energimyndigheten, kommuner och landsting och mnga fler.

    Fr att vi ska kunna n detta ml finns ett antal frgestllningar som beh-ver behandlas:

    Vad ska uppns? Hur lyckas vi? Hur har andra gjort?

    I den hr skriften kan du f svar p dessa frgor. Syftet r att diskutera och analysera hur den offentliga sektorn kan uppfylla de krav som stlls p nra-nollenergibyggnader vad gller ndamlslokaler. Vi reder ut begrepp och gr igenom dagens och morgondagens krav. Vi diskuterar mervrden med lgenergi-byggnader, gr igenom framgngsfaktorer och var det gr att hitta std och er-farenheter. Slutligen intervjuar vi de som lyckats om varfr de har valt att satsa, hur de lst olika problem och vad som gjort framgngen mjlig.

    Skriften har initierats och finansierats av Utveckling av fastighetsfreta-gande i offentlig sektor (UFOS). Hr ingr Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket samt Samverkansforum fr statliga bygg-herrar och frvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter. Detta projekt har ocks stttats ekonomiskt av Energimyndigheten.

    Skriften har frfattats av Saga Ekelin och Kristina Tegman under ledning av Agneta Persson. ven Sofie Absr och Anders Nykvist har bidragit till skrif-ten. Samtliga arbetar p WSP. Till sin hjlp har frfattarna haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bisttt med material och gett vrdefulla synpunkter. Styrgruppen har besttt av Morgan Eriksson, Fortifikationsverket; Nina Jacobs-son Stlheim, Lokalfrvaltningen i Gteborgs Stad; Mikael Zivkovic, Statens fastighetsverk och Hans Isaksson, K-Konsult och Energimyndigheten.

    Ulf Sandgren och Sonja Pagrotsky frn Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har p uppdrag av UFOS varit projektledare.

    Stockholm i augusti 2012

  • Sammanfattning 8

    Kapitel 1. Bakgrund 13

    Syfte 14

    Varfr mste energianvndningen minska? 14

    Begrepp 15

    Sammanfattning av frutsttningar 18

    Kapitel 2. Vad ska uppns? 19

    EG-direktivet 19

    Boverkets nya byggregler 20

    Frslag till nationell strategi 21

    Kapitel 3. Hur gr vi till vga? 25

    Organisationsfrankring 26

    Ml 26

    Ekonomisk bedmning 27

    Upphandling 27

    Testprojekt med uppfljning 28

    Kompetensutveckling 29

    Brukarnas inverkan 30

    Svrigheter 32

    versikt ver de olika stegen 34

    Innehll

  • Kapitel 4. Std och erfarenheter 35

    Std, metoder etc. 35

    Organisationer och ntverk 39

    Kunskaps- och informationsspridning 42

    Kapitel 4. Goda exempel 45

    Stora fastighetsgare 45

    Erfarenheter frn mindre kommuner 55

    Referenser 59

  • 8 Bygg energieffektiva lokaler

    Sammanfattning

    Nya kravDet omarbetade EG-direktivet om byggnaders energiprestanda antogs i maj r 2011. Direktivet stller krav p att alla nya byggnader frn och med den 31 de-cember 2020 ska vara s kallade nra-nollenergibyggnader (NNE). Fr offentliga fastighetsgare gller kravet redan frn och med 31 december 2018. Direktivet stller ocks hga energikrav p byggnader som genomgr strre ombyggnad.

    EU har uttalat att den offentliga sektorn ska fungera som en frebild gl-lande energianvndning. Mer ambitisa ml och krav kommer drfr att stllas p byggnader som anvnds och gs av offentliga verksamheter. Det innebr bland annat att de snabbare ska implementera nya energinormer fullt ut i sitt fastighetsbestnd vid ny- och ombyggnad.

    I bilden nedan visas grafiskt de vergripande frutsttningar som gller avse-ende nra-nollenergibyggande.

    EU

    Sveriges regering

    Nya regler frn Boverket

    Nringsdepar-tementets PM p remiss

    Nytt EU-direktiv EPBD2

    BBR19

    BBR16

    BBR12

    2006 2009 19 maj 1 jan 9 juli 9 jan 2015 31 dec 31 dec 2010 2012 2012 2013 2018 2020

    Defi

    niti

    on p

    N

    NE

    lags

    tadg

    ad s

    enas

    t

    Laga

    r sk

    a ti

    llm

    pas

    frn

    och

    med

    Etap

    pml

    fr a

    tt f

    rber

    eda

    ver

    gng

    en t

    ill N

    NE-

    bygg

    nade

    r

    Offe

    ntlig

    a fa

    stig

    hets

    gar

    e:

    alla

    nya

    byg

    gnad

    er s

    ka v

    ara

    NN

    E-by

    ggna

    der

    Krav

    et p

    N

    NE-

    bygg

    nade

    r vid

    nyb

    yggn

    atio

    n g

    ller f

    r a

    lla

  • Sammanfattning 9

    Definitionen av vad nra-noll innebr fr beslutas av de enskilda medlems-staterna, och ska vara lagstadgad senast den 9 juli 2012. I Sverige har regeringen valt att inte definiera NNE. Regeringen sger att den svenska tillmpningen av begreppet nra-nollenergibyggnader kommer att innebra skrpta krav p energiprestanda jmfrt med dagens byggregler. Men samtidigt anser regeringen att det i dagslget saknas tillrckligt underlag fr att ange hur lngtgende en sdan skrpning br vara. Innan ett beslut om skrpning fattas, mste befintliga lgenergihus och demonstrationsprojekt utvrderas. Regeringen menar att det framfrallt saknas underlag fr bedmning av vilka energikrav som r fastig-hets- och samhllsekonomiskt effektiva. Och det r endast skrpningar som r miljmssigt, fastighetsekonomiskt och samhlls ekonomiskt motiverade som regeringen vill genomfra. Enligt EU-direktivet ska medlemslnderna infra etappml fr att frbttra energiprestanda fr nya byggnader senast 2015.1

    GenomfrandeAtt vara en frebild stller krav p de offentliga fastighetsgarna. Politiker, sty-relser och ledningen i offentligt gda fastighetsbolag har det yttersta ansvaret fr investeringar i dessa fastigheter. De ansvarar fr att fatta och genomfra beslut som driver utvecklingen i rtt riktning. Strategier fr att lyckas innefat-tar ett flertal viktiga punkter ssom investeringsanalyser som belyser helhet, kompetensutveckling och mlstyrning, dr energi r en parameter av betydelse.

    Erfarenheter frn kommuner som ligger i framkant nr det gller att bygga och renovera energisnlt, visar att det finns anledning att snabbt ta praktiska steg och komma igng. Det tar tid att stlla om till frndrad arbetsmetodik och nya regler. Arbetet behver ofta en period av inkrning innan det fungerar fullt ut.

    Fr att insatserna ska bli framgngsrika behvs en bred frankring inom organisa tionen p bde ledningsniv och politisk niv. Frgan om den komman-de skrpningen av byggnormerna mste diskuteras och ges prioritet. Ledningen mste bde formulera tydliga ml och se till att de frankras inom frvaltning-arna. Alla inblandade parter mste vara verens om vad som ska uppns och hur man ska ta sig dit.

    Det kostar att bygga eller renovera till NNE-nivn, men vinsten terkommer varje r med minskade driftskostnader. Fr att de ekonomiska incitamenten ska bli tillrckligt starka krvs dock att man tar sig frbi vissa hinder. Med en inves-teringsanalys som tar hnsyn till livscykelkostnader r sannolikheten strre att satsningarna bedms som lnsamma ur ett lngsiktigt och uthlligt perspektiv.

    Ett stt att handla upp mer energieffektivt r att stlla krav p funktioner i form av programkrav vid upphandling och projektering. Kraven ska naturligtvis fljas upp och verifieras.

    Genom att starta med testprojekt dr mlsttningen r hgre energiprestan-da n vad som krvs enligt dagens byggnormer,