1

POLITIKER PER LÄN 2012

Vilka är lokalpolitikerna i

Kronobergs län?

Hur nöjda är medborgarna?

2

3

Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i

Kronoberg. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta

ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och

skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Kronoberg?

De allra flesta, 97 procent av de över 1 100 förtroendevalda i Kronoberg, är

fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller

ordinarie arbeten.

De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till

exempel är gruppen utrikes födda bättre representerad än i landet i stort, och

även gruppen småbarnsföräldrar är väl representerad. Var tionde

kommunpolitiker har barn under 6 år.

I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala

verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala

demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de

förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar,

paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Kronoberg liksom i landet i sin

helhet.

Korta fakta – Kronobergs län

4

Vilka är de förtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5

Fler kommuner med jämn könsfördelning ............................................................ 5

Flertalet är fritidspolitiker ...................................................................................... 7

Högt valdeltagande i Kronoberg ....................................................................... 8

Kronoberg har 1 119 förtroendevalda ….............................................................. 8

… varav 97 procent är fritidspolitiker .................................................................... 9

Vilka är de förtroendevalda i Kronobergs kommuner? ................................ 10

Ljungby, Markaryd och Växjö har jämnast könsfördelning ................................ 10

Växjö har flest unga............................................................................................ 11

Utrikes födda är relativt väl representerade ....................................................... 11

Många är gifta .................................................................................................... 12

Markaryd har största andelen småbarnsföräldrar .............................................. 12

Hälften är anställda i näringslivet ....................................................................... 12

Många är välutbildade ........................................................................................ 13

Vilka är de förtroendevalda i Landstinget Kronoberg? ................................ 14

Könsfördelningen är jämn .................................................................................. 14

De arbetar i många sektorer i samhället ............................................................ 14

Sammanfattning av de förtroendevalda i Kronoberg ................................... 16

Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten ......................................... 17

Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin .......................... 17

Medborgarna är nöjda med verksamheten ........................................................ 18

Sammanfattande kommentarer - förtroende ................................................. 19

Innehåll

5

Vilka är de förtroendevalda i

Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om

de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Undersökningen har

gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna

är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har

skickat in till SCB.

Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat

med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen

år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt

4 600 under samma tid.

Fler kommuner med jämn könsfördelning

Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de

förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört

med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent.

Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive

män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är

andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med

cirka 30 kommuner sedan år 2007.

Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än

kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent.

Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda.

Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18

och 50 år.

1 I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och

regioner.

6

Diagram 1

Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011

Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade

bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar

att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans

med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå,

Karlstad, Växjö och Uppsala.

Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både

kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre

underrepresenterad totalt sett.

Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i

diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår.

Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan

har förskjutits framåt med fyra års intervall.

Diagram 2

Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90

man kvinna

0

1

2

3

4

18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+

år 2011 år 2007 år 2003

Procent

7

Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning

är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra

delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har

Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen

vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda

den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de

förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i

förhållande till sin andel av befolkningen.

Flertalet är fritidspolitiker

Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina

uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna

utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94

procent.

Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är

sysselsatta i det privata näringslivet.

Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt.

Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt

underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i

Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län.

Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de

förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är

högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på

Gotland.

8

Högt valdeltagande i

Kronoberg Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att

påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom

kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det

ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg.

Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder

tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda.

Valdeltagandet varierar mellan olika samhällsgrupper men är generellt sett högt

i Kronoberg liksom i övriga Sverige, både i kommun- och landstingsvalet. Det

varierar från 78 procent i Markaryd till 84 procent i Växjö.

Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill

säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i

kommunerna. Växjö har den största differensen mellan det lägsta och högsta

valdeltagandet.

Tabell 1

Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010

Kommuner Valdeltagande Differens

Alvesta 81 18

Lessebo 82 8

Ljungby 80 15

Markaryd 78 11

Tingsryd 79 10

Uppvidinge 79 7

Växjö 84 28

Älmhult 82 15

Kronobergs läns landsting 81

Hela riket kommunvalet 82

Hela riket landstingsvalet 81

Kronoberg har 1 119 förtroendevalda …

Det finns 999 kommun- och 120 landstingspolitiker i Kronoberg. Det går alltså i

genomsnitt 184 invånare på varje kommunpolitiker vilket är ungefär som

9

rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per

riksdagsledamot.

I flertalet kommuner i Kronoberg är det fler politiker per invånare än i

genomsnittskommunen i landet som helhet. Högst andel har de mindre

kommunerna Lessebo, Markaryd och Uppvidinge. Där är ungefär var hundrade

invånare lokalpolitiker. Ljungby och Växjö, som är länets två folkrikaste

kommuner, har en lägre andel förtroendevalda. I Landstinget Kronoberg är det

av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare än i kommunerna, men de

är ändå fler än i övriga landsting.

Tabell 2

Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011

Kommuner

Antal

förtroendevalda

Invånare per

förtroendevald

Alvesta 124 152

Lessebo 87 94

Ljungby 131 208

Markaryd 96 100

Tingsryd 91 134

Uppvidinge 89 104

Växjö 278 299

Älmhult 103 151

Alla kommuner i

Kronoberg 999 184

Kronobergs läns landsting 120 1 533

Hela riket (kommuner) 38 012 186

Hela riket (landsting) 4 579 1 838

… varav 97 procent är fritidspolitiker

Totalt 35 personer i kommunerna och tre i landstinget har ett hel- eller

deltidsuppdrag som politiker (tre procent). Det betyder att av de 1 119

förtroendevalda är det 1 081 (97 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden

vid sidan av studier eller ordinarie arbeten.

Tabell 3

Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011

Kommuner Heltid Deltid Fritid

Alvesta 1 5 118

Lessebo 1 0 86

Ljungby 2 1 128

Markaryd 1 1 94

Tingsryd 1 2 88

Uppvidinge 1 1 87

Växjö 5 10 263

Älmhult 1 2 100

Alla kommuner i

Kronoberg 13 22 964

Kronobergs läns landsting 3 0 117

10

Vilka är de förtroendevalda i

Kronobergs kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens

sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och

födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en

resurs i beslutsfattandet.

I stort motsvarar sammansättningen i Kronobergs kommuner den

genomsnittliga, även om den förstås varierar mellan kommunerna.

Ljungby, Markaryd och Växjö har jämnast könsfördelning

Kronoberg har en ojämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än landet

som helhet. Män är överrepresenterade i samtliga kommuner även om det finns

tydliga variationer kommunerna emellan. Ljungby, Markaryd och Växjö har en

jämnare könsfördelning än den genomsnittliga kommunen i Kronoberg till

skillnad från Tingsryd som har två tredjedelar män bland de förtroendevalda. I

Ljungby har andelen kvinnor ökat med sex procentenheter sedan

undersökningen 2007

Tabell 4

Kön (procent) år 2011

Kommun Män Kvinnor

Jmf 2007

kvinnor

Alvesta 65 35 -2

Lessebo 60 40 -3

Ljungby 55 45 -6

Markaryd 55 45 1

Tingsryd 67 33 12

Uppvidinge 63 37 3

Växjö 55 45 -2

Älmhult 58 42 -2

Alla kommuner i Kronoberg 59 41 0

Hela riket 57 43

11

Växjö har flest unga

Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt

är de unga (18-29 år) underrepresenterade. Växjö har en något jämnare

åldersfördelning och en betydligt högre andel yngre förtroendevalda än landet

som helhet. Andelen förtroendevalda personer över 65 år är dock lägre i

Kronobergs kommuner landet som helhet, vilket Tingsryd är ett tydligt exempel

på.

Tabell 5

Ålder (procent) 2011

Kommun 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år -

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

Alvesta 5 17 33 31 44 26 18 26

Lessebo 3 17 24 30 46 26 26 27

Ljungby 4 18 30 32 46 25 21 26

Markaryd 9 16 30 29 33 25 27 29

Tingsryd 4 15 30 27 44 26 22 32

Uppvidinge 9 16 24 30 44 25 24 29

Växjö 17 23 29 32 34 23 20 22

Älmhult 5 17 24 33 46 24 25 26

Alla kommuner i

Kronoberg 9 20 28 31 41 24 22 25

Hela riket 8 20 32 33 37 24 23 23

Utrikes födda är relativt väl representerade

Utrikes födda är bättre representerade i Kronoberg än i riket i stort.

Variationerna är dock relativt stora kommunerna emellan. Växjö har den högsta

andelen utrikes födda förtreondevalda. Där motsvarar de nästan sin andel av

befolkningen.

Tabell 6

Utrikes födda (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Alvesta 10 14

Lessebo 10 16

Ljungby 8 15

Markaryd 10 18

Tingsryd 7 10

Uppvidinge 8 15

Växjö 15 16

Älmhult 8 15

Alla kommuner i Kronoberg 11 15

Hela riket 9 17

12

Många är gifta

Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Kronoberg liksom i

övriga landet. I Uppvidinge är till exempel 72 procent av de förtroendevalda

gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 48 procent.

Tabell 7

Andel gifta (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Alvesta 65 49

Lessebo 68 49

Ljungby 60 47

Markaryd 64 48

Tingsryd 55 45

Uppvidinge 72 48

Växjö 54 44

Älmhult 71 48

Alla kommuner i

Kronoberg 62 46

Hela riket 60 43

Markaryd har största andelen småbarnsföräldrar

Småbarnsföräldrar är relativt väl representerade i kommunerna, särskilt i

Ljungby, Markaryd och Tingsryd.

Tabell 8

Småbarnsföräldrar (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Alvesta 7 11

Lessebo 8 11

Ljungby 12 11

Markaryd 18 10

Tingsryd 10 8

Uppvidinge 10 10

Växjö 9 12

Älmhult 12 12

Alla kommuner i

Kronoberg 10 11

Hela riket 10 11

Hälften är anställda i näringslivet

Hälften av de förtroendevalda i Kronoberg arbetar i den privata sektorn, vilket

är något mer än i Sverige som helhet. I Markaryd, Uppvidinge och Älmhult är

det över 60 procent.

I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade i Kronoberg.

Den största andelen finns i Lessebo.

13

Tabell 9

Anställningssektor (procent) 2011

Sektor Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag

Alvesta 4 41 6 44 5

Lessebo 8 42 2 49 0

Ljungby 7 39 2 52 0

Markaryd 3 30 3 61 3

Tingsryd 11 30 6 53 0

Uppvidinge 7 26 3 64 0

Växjö 15 41 3 40 1

Älmhult 5 32 0 63 0

Alla kommuner

i Kronoberg 9 37 3 50 1

Hela riket 10 35 6 47 2

Många är välutbildade

I samtliga kommuner i Kronoberg liksom i landet som helhet är personer med

eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda,

samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade.

Växjö har högst andel förtroendevalda med eftergymnasial utbildning.

Tabell 10

Utbildningsnivå (procent)

Utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning

Alvesta 13 25 45 53 42 23

Lessebo 10 29 50 50 40 21

Ljungby 8 22 51 55 40 24

Markaryd 10 30 48 53 42 17

Tingsryd 15 26 36 54 48 20

Uppvidinge 20 29 45 52 35 19

Växjö 7 16 33 45 60 40

Älmhult 11 24 46 50 43 26

Alla kommuner

i Kronoberg 11 21 43 49 47 30

Hela riket 10 19 40 47 50 34

14

Vilka är de förtroendevalda i

Landstinget Kronoberg? I Landstinget Kronoberg finns det 120 förtroendevalda varav tre är

heltidsengagerade och 117 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 81 procent är

högt liksom i landet som helhet.

Könsfördelningen är jämn

Landstinget Kronoberg har en något jämnare könsfördelning än länets

kommuner.

Landstingspolitiken har svårt att engagera unga och äldre. Dessutom är även

personer i yngre medelåldern underrepresenterade i förhållande till

befolkningen liksom småbarnsföräldrar. Gruppen utrikes födda är dock bättre

representerade i Kronoberg än i riket som helhet.

Tabell 11

Landstingspolitikernas struktur 2011

Kön Män Kvinnor

55 45

Ålder -29 år 30-49 år 50-64 år 65 år-

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

8 20 24 31 50 24 18 25

Utrikes födda

Förtroendevalda

Befolkningen

10 15

Gifta

Förtroendevalda

Befolkningen

72 46

Småbarns-

föräldrar

Förtroendevalda

Befolkningen

6 11

De arbetar i många sektorer i samhället

Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. Två tredjedelar

är anställda i den offentliga sektorn och 35 procent i den privata.

15

Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial

utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen.

Tabell 12

Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent)

Anställning Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag

9 33 23 35 0

Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

3 21 39 49 58 30

16

Sammanfattning av de

förtroendevalda i Kronoberg Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för

medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra

avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det

samlade medborgarintresset.

I kommunerna i Kronoberg är de förtroendevalda 999 till antalet och i

landstinget 120. Av alla dessa är 97 procent fritidspolitiker och bara tre procent

hel- eller deltidspolitiker.

De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl

medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det

underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och

allmänheten.

De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i

kommunerna och landstinget. Till exempel är småbarnsföräldrar relativt väl

representerade, i några av Kronobergs kommuner finns det till och med en viss

överrepresentation. När det gäller gruppen utrikes födda är de bättre

representerade bland politikerna i Kronoberg än i landet som helhet.

Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt

med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala

företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument.

Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 184 medborgare i

Kronoberg och en landstingspolitiker på 1 533 invånare, vilket är en högre

andel förtroendevalda per invånare än i landet i övrigt. Detta kan jämföras med

349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning.

17

Förtroendet för lokalpolitiker

och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är

med skötseln av de kommunala verksamheterna.

Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin

SOM-institutet2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersök-

ning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat

samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre

frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och

de förtroendevalda i kommunerna.

Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna

och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroen-

det för kommunstyrelserna är något lägre.

Tabell 13

1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen

(procent)

Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt

nöjd

Inte alls nöjd

Kommun 10 59 24 7

2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12

månaderna i den egna kommunen (procent)

Mycket bra Ganska bra Varken bra

eller dåligt

Ganska

dåligt

Mycket dåligt

Kommun 8 46 36 8 2

3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent)

Mycket

stort

Ganska

stort

Varken

eller

Ganska

litet

Mycket litet

Kommun 2 20 51 20 7

2 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs

gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och

Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

18

Medborgarna är nöjda med verksamheten

Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Kronoberg

har sedan 2010 sju av åtta kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån gjort

egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några

av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på, hur

de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser sig

ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på 1-

10 där 1 är det lägsta betyget.

Invånarna i Kronoberg liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina

kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala

verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de

kommunala besluten och verksamheterna.

Tabell 143

Hur nöjd är du med …

… din kommun i

dess helhet som

en plats att bo och

leva på?

… hur din

kommun sköter

sina olika

verksamheter?

… den insyn och det

inflytande invånarna har

över kommunens beslut

och verksamheter?

Alvesta (2011) 6,3 5,9 4,6

Ljungby (2012) 6,4 5,9 4,5

Markaryd (2011) 6,9 6,6 5,6

Tingsryd (2010) 6,8 6,1 4,9

Uppvidinge (2011) 6,1 5,6 4,5

Växjö (2012) 7,3 6,6 5,3

Älmhult (2010) 7,1 6,0 4,9

Hela riket (2011) 6,9 6,0 4,8

Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda.

Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett

lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för

hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna.

Tabell 15

Hur nöjd är du med…

… hur kommunens

politiker lyssnar till

invånarnas synpunkter?

… hur kommunens politiker

arbetar för kommunens bästa?

Alvesta (2011) 4,4 5,0

Ljungby (2012) 3,9 4,4

Markaryd (2011) 6,0 7,0

Tingsryd (2010) 4,5 5,6

Uppvidinge (2011) 4,1 5,0

Växjö (2012) 5,0 5,9

Älmhult (2010) 4,7 5,3

Hela riket (2011) 4,7 5,5

3 Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget.

19

Sammanfattande

kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna

4 visar att medborgarna är nöjda med det

demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med

den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter

till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda.

Kommunerna i Kronobergs län liksom riket som helhet har lägre värden på

frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som

politikerna ansvarar för.

Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i

sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det

kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret.

Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med

verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte

vad politikerna uträttar.

Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar

att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt

förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad

bild. 5

4 SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning

5 Politikens meningslöshet – om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller,

Stockholms universitet.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i

Kronoberg. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta

ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och

skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Kronoberg? I rapporten

redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten

och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna.

Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-861-7

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-861-7