1

POLITIKER PER LÄN 2012

Vilka är lokalpolitikerna i

Norrbottens län?

Hur nöjda är medborgarna?

2

3

Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i

Norrbotten. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta

ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och

skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Norrbotten?

De allra flesta, 97 procent av de cirka 1 700 förtroendevalda i Norrbotten, är

fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller

ordinarie arbeten.

De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i både

kommuner och landsting. Till exempel är gruppen utrikes födda relativt väl

representerad, och andelen småbarnsföräldrar motsvarar gruppens andel av

befolkningen. Nästan var tionde förtroendevald har barn under 6 år.

I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala

verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala

demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de

förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar,

paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Norrbotten liksom i landet i sin

helhet.

Korta fakta - Norrbottens län

4

Vilka är de förtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5

Fler kommuner med jämn könsfördelning ............................................................ 5

Flertalet är fritidspolitiker ...................................................................................... 7

Högt valdeltagande i Norrbotten ...................................................................... 8

Norrbotten har 1 715 förtroendevalda … ............................................................. 9

… varav 97 procent är fritidspolitiker .................................................................... 9

Vilka är de förtroendevalda i Norrbottens kommuner?................................ 11

Flest kvinnor i Arjeplog, Gällivare och Haparanda ............................................. 11

Överkalix har störst andel unga ......................................................................... 12

Utrikes födda är väl representerade ................................................................... 12

Många är gifta .................................................................................................... 13

Jokkmokk har största andelen småbarnsföräldrar ............................................. 14

Kalix och Pajala har flest anställda i näringslivet ............................................... 14

Många är välutbildade ........................................................................................ 15

Vilka är de förtroendevalda i Norrbottens läns landsting? .......................... 16

Könsfördelningen är jämn .................................................................................. 16

De arbetar i många sektorer i samhället ............................................................ 16

Sammanfattning av de förtroendevalda i Norrbotten ................................... 18

Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten ......................................... 19

Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin .......................... 19

Medborgarna är nöjda med verksamheten ........................................................ 20

Sammanfattande kommentarer - förtroende ................................................. 21

Innehåll

5

Vilka är de förtroendevalda i

Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om

de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Undersökningen har

gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna

är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har

skickat in till SCB.

Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat

med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen

år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt

4 600 under samma tid.

Fler kommuner med jämn könsfördelning

Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de

förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört

med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent.

Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive

män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är

andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med

cirka 30 kommuner sedan år 2007.

Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än

kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent.

Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda.

Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18

och 50 år.

1 I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och

regioner.

6

Diagram 1

Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011

Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade

bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar

att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans

med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå,

Karlstad, Växjö och Uppsala.

Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både

kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre

underrepresenterad totalt sett.

Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i

diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår.

Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan

har förskjutits framåt med fyra års intervall.

Diagram 2

Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90

man kvinna

0

1

2

3

4

18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+

år 2011 år 2007 år 2003

Procent

7

Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning

är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra

delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har

Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen

vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda

den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de

förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i

förhållande till sin andel av befolkningen.

Flertalet är fritidspolitiker

Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina

uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna

utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94

procent.

Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är

sysselsatta i det privata näringslivet.

Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt.

Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt

underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i

Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län.

Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de

förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är

högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på

Gotland.

8

Högt valdeltagande i

Norrbotten Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att

påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom

kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det

ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg.

Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder

tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda.

Valdeltagandet är relativt högt i de flesta kommuner i Norrbotten liksom i

Norrbottens läns landsting. Spridningen är dock stor och i några kommuner är

det lägre valdeltagande än i landet som helhet. Det varierar från 61 procent i

Haparanda, vilket är lägst bland rikets kommuner, till 86 procent i Piteå.

Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill

säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i

kommunerna. Kiruna har den största differensen mellan det lägsta och högsta

valdeltagandet. Överkalix har ingen skillnad mellan sina valdistrikt medan

Arjeplog endast utgörs av ett valdistrikt.

Tabell 1

Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010

Kommuner Valdeltagande Differens

Arjeplog 77 -

Arvidsjaur 83 21

Boden 85 16

Gällivare 79 22

Haparanda 61 23

Jokkmokk 80 7

Kalix 82 11

Kiruna 81 26

Luleå 84 20

Pajala 79 4

Piteå 86 19

Älvsbyn 83 9

Överkalix 82 0

Övertorneå 77 12

Norrbottens läns landsting 82

Hela riket kommunval 82

Hela riket landstingsval 81

9

Norrbotten har 1 715 förtroendevalda …

Det finns 1 536 kommun- och 179 landstingspolitiker i Norrbotten. Det går i

genomsnitt 162 invånare på varje kommunpolitiker vilket ger fler

förtroendevalda per invånare än rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen

där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot.

I flera kommuner är det betydligt fler politiker per invånare än i

genomsnittskommunen. Den högsta andelen har de mindre kommunerna

Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix och Övertorneå där cirka var 50:e invånare är

politiker. I folkrikare kommuner som Luleå och Piteå är andelen lägre. I

Norrbottens läns landsting är det av naturliga skäl betydligt färre

förtroendevalda per invånare än i kommunerna, men de är ändå fler än i övriga

landsting.

Tabell 2

Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011

Kommuner

Antal

förtroendevalda

Invånare per

förtroendevald

Arjeplog 70 45

Arvidsjaur 77 85

Boden 143 192

Gällivare 98 188

Haparanda 83 121

Jokkmokk 96 54

Kalix 118 142

Kiruna 119 193

Luleå 251 296

Pajala 73 86

Piteå 170 241

Älvsbyn 75 111

Överkalix 74 49

Övertorneå 89 54

Alla kommuner i

Norrbotten 1 536 162

Norrbottens läns landsting 179 1 389

Hela riket (kommuner) 38 012 186

Hela riket (landsting) 4 579 1 838

… varav 97 procent är fritidspolitiker

Totalt 42 personer i kommunerna och åtta i landstinget har ett hel- eller

deltidsuppdrag som politiker (tre procent). Det betyder att av de 1 715

förtroendevalda är det 1 665 (97 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden

vid sidan av studier eller ordinarie arbeten.

10

Tabell 3

Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011

Kommuner Heltid Deltid Fritid

Arjeplog 1 0 69

Arvidsjaur 1 0 76

Boden 1 3 139

Gällivare 1 0 97

Haparanda 1 2 80

Jokkmokk 1 0 95

Kalix 3 2 113

Kiruna 1 0 118

Luleå 12 5 234

Pajala 1 0 72

Piteå 2 2 166

Älvsbyn 1 0 74

Överkalix 1 0 73

Övertorneå 1 0 88

Alla kommuner i

Norrbotten 28 14 1 494

Norrbottens läns landsting 5 3 171

11

Vilka är de förtroendevalda i

Norrbottens kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens

sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och

födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en

resurs i beslutsfattandet.

I stort motsvarar sammansättningen i Norrbottens kommuner den

genomsnittliga, även om det förstås varierar mellan kommunerna.

Flest kvinnor i Arjeplog, Gällivare och Haparanda

Kommunerna i Norrbotten har en något jämnare könsfördelning bland de

förtroendevalda än övriga kommuner även om män är överrepresenterade i de

flesta. Undantagen är Arjeplog, Gällivare och Haparanda där kvinnorna utgör

majoritet. Jämnast könsfördelning har Gällivare, Haparanda och Jokkmokk. I

Arvidsjaur har andelen kvinnor ökat med 11 procentenheter sedan

undersökningen 2007.

Tabell 4

Kön (procent) år 2011

Kommun Män Kvinnor

Jmf 2007

kvinnor

Arjeplog 47 53 5

Arvidsjaur 55 45 11

Boden 60 40 1

Gällivare 49 51 6

Haparanda 49 51 3

Jokkmokk 51 49 2

Kalix 58 42 3

Kiruna 56 44 0

Luleå 56 44 -2

Pajala 64 36 -10

Piteå 56 44 1

Älvsbyn 56 44 -4

Överkalix 59 41 -5

Övertorneå 60 40 3

Alla kommuner i Norrbotten 56 44 0

Hela riket 57 43 1

12

Överkalix har störst andel unga

Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt

är de unga (18-29 år) underrepresenterade. Överkalix går dock mot strömmen

och har samma andel unga förtroendevalda som befolkningen i övrigt. Även

personer över 65 år är underrepresenterade även om glappet har minskat sedan

2007 års undersökning. Haparanda har den högsta andelen äldre förtroendevalda

och är den enda kommunen där äldre är överrepresenterade i förhållande till

befolkningen.

Tabell 5

Ålder (procent) 2011

Kommun 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år -

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

Arjeplog 4 17 37 26 30 27 29 30

Arvidsjaur 1 16 38 27 38 25 23 32

Boden 2 17 25 30 50 27 22 26

Gällivare 5 17 17 29 52 27 26 28

Haparanda 2 16 23 27 46 30 29 28

Jokkmokk 9 15 42 26 32 29 17 29

Kalix 6 14 35 28 41 27 18 30

Kiruna 11 18 28 32 40 26 22 24

Luleå 12 21 36 32 35 24 18 22

Pajala 4 12 22 21 52 29 22 37

Piteå 11 18 30 31 40 26 19 25

Älvsbyn 3 16 39 28 37 26 21 30

Överkalix 14 14 30 22 41 28 16 36

Övertorneå 6 14 38 23 44 31 12 33

Alla kommuner i

Norrbotten 7 18 31 30 41 26 20 26

Hela riket 8 20 32 33 37 24 23 23

Utrikes födda är väl representerade

Utrikes födda motsvarar relativt väl gruppens storlek i befolkningen.

Arvidsjaur, Boden, Kalix och Piteå har högre eller samma andel utrikes födda

som befolkningen. Haparanda har dock högst andel med nästan var tredje

förtroendevald född i ett annat land.

13

Tabell 6

Utrikes födda (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Arjeplog 6 8

Arvidsjaur 5 5

Boden 9 7

Gällivare 2 7

Haparanda 27 46

Jokkmokk 3 7

Kalix 12 10

Kiruna 4 10

Luleå 6 10

Pajala 5 13

Piteå 5 5

Älvsbyn 0 6

Överkalix 0 7

Övertorneå 10 26

Alla kommuner i Norrbotten 7 10

Hela riket 9 17

Många är gifta

Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Norrbotten liksom i

övriga landet. I Övertorneå är till exempel 74 procent av de förtroendevalda

gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 47 procent.

Tabell 7

Andel gifta (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Arjeplog 61 40

Arvidsjaur 60 41

Boden 62 42

Gällivare 56 36

Haparanda 59 39

Jokkmokk 46 38

Kalix 65 44

Kiruna 61 40

Luleå 50 39

Pajala 47 41

Piteå 55 45

Älvsbyn 64 45

Överkalix 55 41

Övertorneå 74 47

Alla kommuner i

Norrbotten 57 41

Hela riket 60 43

14

Jokkmokk har största andelen småbarnsföräldrar

Småbarnsföräldrar är väl representerade i kommunerna. Knappt var tionde

förtroendevald har barn under 6 år vilket motsvarar denna grupps andel av

befolkningen. I Arjeplog, Jokkmokk och Övertorneå är småbarnsföräldrarna

mycket väl representerade med Jokkmokk i topp.

Tabell 8

Småbarnsföräldrar (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Arjeplog 13 7

Arvidsjaur 5 9

Boden 5 9

Gällivare 4 8

Haparanda 4 9

Jokkmokk 18 7

Kalix 10 9

Kiruna 11 10

Luleå 11 11

Pajala 5 7

Piteå 8 10

Älvsbyn 4 8

Överkalix 8 7

Övertorneå 13 7

Alla kommuner i

Norrbotten 9 9

Hela riket 10 11

Kalix och Pajala har flest anställda i näringslivet

De förtroendevalda arbetar inom olika sektorer. I Norrbotten är det en större

andel som arbetar i den offentliga sektorn än i landet som helhet.

I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade. Arjeplog har

den största andelen politiker med anställning i den kommunala sektorn medan

hälften av politikerna i Pajala är verksamma i den privata sektorn.

15

Tabell 9

Anställningssektor (procent) 2011

Sektor Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag

Arjeplog 15 56 0 29 0

Arvidsjaur 18 40 2 32 8

Boden 16 39 18 24 2

Gällivare 14 48 6 25 8

Haparanda 7 53 0 37 2

Jokkmokk 16 35 2 37 10

Kalix 13 32 4 49 1

Kiruna 23 30 1 39 7

Luleå 21 36 6 35 2

Pajala 9 34 4 51 2

Piteå 11 36 5 47 1

Älvsbyn 18 39 4 31 8

Överkalix 6 45 2 47 0

Övertorneå 8 44 5 42 2

Alla kommuner

i Norrbotten 15 39 5 38 4

Hela riket 10 35 6 47 2

Många är välutbildade

I samtliga kommuner i Norrbotten liksom i landet som helhet är personer med

eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda,

samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade.

Haparanda är ett tydligt exempel på detta.

Tabell 10

Utbildningsnivå (procent)

Utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning

Arjeplog 13 22 57 58 30 21

Arvidsjaur 5 19 51 60 44 21

Boden 6 18 41 51 53 31

Gällivare 12 19 42 61 46 20

Haparanda 2 25 48 57 49 18

Jokkmokk 9 21 50 56 41 24

Kalix 8 19 49 58 42 23

Kiruna 12 18 45 58 43 24

Luleå 7 14 37 48 56 38

Pajala 11 20 41 61 48 19

Piteå 9 15 42 57 49 28

Älvsbyn 11 19 47 63 43 18

Överkalix 5 22 68 60 27 18

Övertorneå 3 18 53 61 44 21

Alla kommuner

i Norrbotten 8 17 46 55 46 29

Hela riket 10 19 40 47 50 34

16

Vilka är de förtroendevalda i

Norrbottens läns landsting? I Norrbottens läns landsting finns det 179 förtroendevalda varav fem är

heltidsengagerade, tre är deltidsengagerade och 171 är fritidspolitiker.

Valdeltagandet på 82 procent är något högre än i landet som helhet.

Könsfördelningen är jämn

Landstinget är något bättre på jämställdhet bland de förtroendevalda än länets

kommuner. Däremot har landstingspolitiken svårt att engagera unga och äldre,

medan andelen utrikes födda är högre än sin andel av befolkningen. Gifta

dominerar, men småbarnsföräldrarna är underrepresenterade bland

landstingspolitikerna.

Tabell 11

Landstingspolitikernas struktur 2011

Kön Män Kvinnor

53 47

Ålder -29 år 30-49 år 50-64 år 65 år-

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

4 18 30 30 42 26 23 26

Utrikes födda

Förtroendevalda

Befolkningen

13 10

Gifta

Förtroendevalda

Befolkningen

54 41

Småbarns-

föräldrar

Förtroendevalda

Befolkningen

4 9

De arbetar i många sektorer i samhället

Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. Relativt många

är anställda i den offentliga sektorn även om drygt var tredje arbetar i den

privata.

17

Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial

utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen.

Tabell 12

Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent)

Anställning Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag

14 35 12 33 6

Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

5 17 36 55 59 29

18

Sammanfattning av de

förtroendevalda i Norrbotten Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för

medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra

avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det

samlade medborgarintresset.

I kommunerna i Norrbotten är de förtroendevalda 1 536 till antalet och i

landstinget 179. Av alla dessa är 97 procent fritidspolitiker och bara tre procent

hel- eller deltidspolitiker.

De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl

medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det

underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och

allmänheten.

De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i

kommunerna och landstinget. Till exempel är utrikes födda väl representerade

och till och med överrepresenterade bland landstingets förtroendevalda.

Andelen småbarnsföräldrar motsvarar gruppens andel av befolkningen i

kommunerna. Knappt var tionde förtroendevald i Norrbottens kommuner har

barn under 6 år.

Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt

med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala

företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument.

Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 162 medborgare i

Norrbotten och en landstingspolitiker på 1 389 invånare, vilket är en högre

andel politiker per invånare än i landet i övrigt på såväl kommun- som

landstingsnivå. Siffrorna kan även jämföras med 349 riksdagsledamöter på hela

Sveriges befolkning.

19

Förtroendet för lokalpolitiker

och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är

med skötseln av de kommunala verksamheterna.

Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin

SOM-institutet2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersök-

ning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat

samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre

frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och

de förtroendevalda i kommunerna.

Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna

och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroen-

det för kommunstyrelserna är något lägre.

Tabell 13

1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen

(procent)

Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt

nöjd

Inte alls nöjd

Kommun 10 59 24 7

2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12

månaderna i den egna kommunen (procent)

Mycket bra Ganska bra Varken bra

eller dåligt

Ganska

dåligt

Mycket dåligt

Kommun 8 46 36 8 2

3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent)

Mycket

stort

Ganska

stort

Varken

eller

Ganska

litet

Mycket litet

Kommun 2 20 51 20 7

2 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs

gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och

Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

20

Medborgarna är nöjda med verksamheten

Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Norrbotten

har sedan 2010 sju av fjorton kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån

gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på

några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på,

hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser

sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på

1-10 där 1 är det lägsta betyget.

Invånarna i Norrbotten liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina

kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala

verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de

kommunala besluten och verksamheterna.

Tabell 143

Hur nöjd är du med …

… din kommun i

dess helhet som

en plats att bo och

leva på?

… hur din

kommun sköter

sina olika

verksamheter?

… den insyn och det

inflytande invånarna har

över kommunens beslut

och verksamheter?

Boden (2011) 7,0 5,9 4,5

Gällivare (2011) 6,3 5,5 4,4

Haparanda (2011) 6,6 6,1 4,8

Jokkmokk (2011) 7,2 5,9 4,8

Luleå (2011) 7,4 6,6 5,2

Piteå (2011) 7,6 6,7 5,4

Överkalix (2011) 6,9 6,3 4,8

Hela riket (2011) 6,9 6,0 4,8

Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda.

Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett

lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för

hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna.

Tabell 15

Hur nöjd är du med…

… hur kommunens

politiker lyssnar till

invånarnas synpunkter?

… hur kommunens politiker

arbetar för kommunens bästa?

Boden (2011) 4,4 5,0

Gällivare (2011) 4,1 4,7

Haparanda (2011) 4,6 5,5

Jokkmokk (2011) 5,2 5,8

Luleå (2011) 5,3 6,1

Piteå (2011) 5,0 6,0

Överkalix (2011) 4,9 5,5

Hela riket (2011) 4,7 5,5

3 Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget.

21

Sammanfattande

kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna

4 visar att medborgarna är nöjda med det

demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med

den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter

till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda.

Kommunerna i Norrbottens län liksom riket som helhet har lägre värden på

frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som

politikerna ansvarar för.

Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i

sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det

kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret.

Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med

verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte

vad politikerna uträttar.

Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar

att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt

förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad

bild. 5

4 SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning

5 Politikens meningslöshet – om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller,

Stockholms universitet.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i

Norrbotten. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta

ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och

skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Norrbotten? I rapporten

redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten

och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna.

Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-862-4

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-862-4