7164 862 4

  • View
    216

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-862-4.pdf

Text of 7164 862 4

  • 1

    POLITIKER PER LN 2012

    Vilka r lokalpolitikerna i

    Norrbottens ln?

    Hur njda r medborgarna?

  • 2

  • 3

    Sveriges Kommuner och Landsting har i den hr rapporten, som r baserad p

    SCB-statistik, tittat p vad som r utmrkande fr de lokala politikerna i

    Norrbotten. Vilka r de? Vilka r det som lgger merparten av sin tid p att ta

    ansvar fr allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som pverkar och

    skapar frutsttningar fr dem som bor och arbetar i Norrbotten?

    De allra flesta, 97 procent av de cirka 1 700 frtroendevalda i Norrbotten, r

    fritidspolitiker och skter drmed sina uppdrag vid sidan av studier eller

    ordinarie arbeten.

    De flesta samhllsgrupper r vl representerade bland de frtroendevalda i bde

    kommuner och landsting. Till exempel r gruppen utrikes fdda relativt vl

    representerad, och andelen smbarnsfrldrar motsvarar gruppens andel av

    befolkningen. Nstan var tionde frtroendevald har barn under 6 r.

    I rapporten redovisas ven hur njda medborgarna r med den kommunala

    verksamheten och vilket frtroende de har fr lokalpolitikerna. Den lokala

    demokratin och den kommunala verksamheten fr hgt betyg samtidigt som de

    frtroendevalda, som ju r ytterst ansvariga fr hur verksamheten fungerar,

    paradoxalt nog fr lgre betyg. S ser det ut i Norrbotten liksom i landet i sin

    helhet.

    Korta fakta - Norrbottens ln

  • 4

    Vilka r de frtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5

    Fler kommuner med jmn knsfrdelning ............................................................ 5

    Flertalet r fritidspolitiker ...................................................................................... 7

    Hgt valdeltagande i Norrbotten ...................................................................... 8

    Norrbotten har 1 715 frtroendevalda ............................................................. 9

    varav 97 procent r fritidspolitiker .................................................................... 9

    Vilka r de frtroendevalda i Norrbottens kommuner?................................ 11

    Flest kvinnor i Arjeplog, Gllivare och Haparanda ............................................. 11

    verkalix har strst andel unga ......................................................................... 12

    Utrikes fdda r vl representerade ................................................................... 12

    Mnga r gifta .................................................................................................... 13

    Jokkmokk har strsta andelen smbarnsfrldrar ............................................. 14

    Kalix och Pajala har flest anstllda i nringslivet ............................................... 14

    Mnga r vlutbildade ........................................................................................ 15

    Vilka r de frtroendevalda i Norrbottens lns landsting? .......................... 16

    Knsfrdelningen r jmn .................................................................................. 16

    De arbetar i mnga sektorer i samhllet ............................................................ 16

    Sammanfattning av de frtroendevalda i Norrbotten ................................... 18

    Frtroendet fr lokalpolitiker och verksamheten ......................................... 19

    Sju av tio i Sverige r njda med den kommunala demokratin .......................... 19

    Medborgarna r njda med verksamheten ........................................................ 20

    Sammanfattande kommentarer - frtroende ................................................. 21

    Innehll

  • 5

    Vilka r de frtroendevalda i

    Sverige? Statistiska centralbyrn (SCB) har under 2011 genomfrt en underskning om

    de frtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Underskningen har

    gjorts med finansiellt std frn Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna

    r baserade p uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har

    skickat in till SCB.

    Underskningen visar att antalet frtroendevalda i kommunerna har minskat

    med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den frra underskningen

    r 2007. I landstingen har antalet frtroendevalda kat marginellt till knappt

    4 600 under samma tid.

    Fler kommuner med jmn knsfrdelning

    Kvinnor, unga och utrikes fdda r underrepresenterade bland de

    frtroendevalda. Andelen kvinnor har dock kat med en procentenhet jmfrt

    med underskningen 2007 och utgr nu 43 procent.

    Knsfrdelningen brukar betraktas som jmn d andelen kvinnor respektive

    mn ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner r

    andelen kvinnliga frtroendevalda hgre n 40 procent vilket r en kning med

    cirka 30 kommuner sedan r 2007.

    Landstingen har en jmnare knsfrdelning bland de frtroendevalda n

    kommunerna och andelen kvinnor r som tidigare underskning 48 procent.

    Diagram 1 visar kns- och ldersfrdelningen bland de frtroendevalda.

    Noterbart r att knsfrdelningen r frhllandevis jmn i gruppen mellan 18

    och 50 r.

    1 I denna rapport anvnds ordet landsting som ett samlingsnamn fr landsting och

    regioner.

  • 6

    Diagram 1

    Antal frtroendevalda i kommunen efter kn och lder. r 2011

    Jmfrt med hela befolkningen r unga i ldrarna 18-29 r underrepresenterade

    bland de frtroendevalda i svl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar

    att Stockholms ln har den hgsta andelen unga frtroendevalda tillsammans

    med storstadsomrdena Gteborg och Malm och universitetsstder som Ume,

    Karlstad, Vxj och Uppsala.

    Gruppen frtroendevalda i ldern 65 r och ldre har kat sedan 2007 i bde

    kommuner och landsting. I kommunerna r denna grupp inte lngre

    underrepresenterad totalt sett.

    ldersstrukturen bland de frtroendevalda ren 2003, 2007 och 2011 visas i

    diagram 2 dr en stark representation fr gruppen 50- och 60-ringar framgr.

    ldersfrdelningen r stort sett densamma vid varje tillflle, ven om kurvan

    har frskjutits framt med fyra rs intervall.

    Diagram 2

    Frtroendevalda i kommunerna efter lder r 2003, 2007 och 2011. Andel

    0

    100

    200

    300

    400

    500

    600

    700

    800

    900

    18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90

    man kvinna

    0

    1

    2

    3

    4

    18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+

    r 2011 r 2007 r 2003

    Procent

  • 7

    Utrikes fdda r underrepresenterade, men jmfrt med 2007 rs underskning

    r andelen ofrndrad. Andelen r hgst i Stockholmsomrdet och i sdra

    delarna av landet medan Norrlandslnen har en ngot lgre andel. Dock har

    Norrlandslnen ven en lgre andel utrikes fdda totalt sett i hela befolkningen

    vilket gr att utrikes fdda r relativt vl representerade. Dremot r Haparanda

    den kommun som har den strsta andelen utrikes fdda bland de

    frtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen r dock underrepresenterad i

    frhllande till sin andel av befolkningen.

    Flertalet r fritidspolitiker

    Majoriteten av de frtroendevalda i kommuner och landsting skter sina

    uppdrag p fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna

    utgr fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen r 94

    procent.

    Offentliganstllda r verrepresenterade medan knappt hlften av politikerna r

    sysselsatta i det privata nringslivet.

    Gifta frtroendevalda r verrepresenterade jmfrt med befolkningen i vrigt.

    Var tionde r smbarnsfrlder vilket gr denna grupp endast marginellt

    underrepresenterad. Hgsta andelen frtroendevalda smbarnsfrldrar finns i

    Stockholms, Uppsala, rebro och Vsterbottens ln.

    Personer med eftergymnasial utbildning r verrepresenterade bland de

    frtroendevalda i kommunerna och n mer i landstingen. Utbildningsnivn r

    hgst i storstadsomrdena och universitetsstderna samt i Halland och p

    Gotland.

  • 8

    Hgt valdeltagande i

    Norrbotten Valen till kommun- och landstingsfullmktige ger medborgarna mjlighet att

    pverka vilken politik som ska fras p lokal och regional niv. Eftersom

    kommuner och landsting ansvarar fr en stor del av vlfrdssektorn innebr det

    ett mer direkt inflytande ver vardagsnra tjnster som vrd, skola och omsorg.

    Fullmktigeledamterna r folkvalda medan ledamter i styrelser och nmnder

    tillstts av fullmktige bland de frtroendevalda.

    Valdeltagandet r relativt hgt i de flesta kommuner i Norrbotten liksom i

    Norrbottens lns landsting. Spridningen r dock stor och i ngra kommuner r

    det lgre valdeltagande n i landet som helhet. Det varierar frn 61 procent i

    Haparanda, vilket r lgst bland rikets kommuner, till 86 procent i Pite.

    Inom kommunerna finns det ocks skillnader mellan olika valdistrikt, det vill

    sga att valdeltagandet skiljer sig t mellan olika geografiska omrden i

    kommunerna. Kiruna har den strsta differensen mellan det lgsta och hgsta

    valdeltagandet. verkalix har ingen skillnad mellan sina valdistrikt medan

    Arjeplog endast utgrs av ett valdistrikt.

    Tabell 1

    Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010

    Kommuner Valdeltagande Differens

    Arjeplog 77 -

    Arvidsjaur 83 21

    Boden 85 16

    Gllivare 79 22

    Haparanda 61 23

    Jokkmokk 80 7

    Kalix 82 11

    Kiruna