7164 865 5

  • View
    220

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-865-5.pdf

Text of 7164 865 5

  • 1

    POLITIKER PER LN 2012

    Vilka r lokalpolitikerna i

    Sdermanlands ln?

    Hur njda r medborgarna?

  • 2

  • 3

    Sveriges Kommuner och Landsting har i den hr rapporten, som r baserad p

    SCB-statistik, tittat p vad som r utmrkande fr de lokala politikerna i

    Sdermanland. Vilka r de? Vilka r det som lgger merparten av sin tid p att

    ta ansvar fr allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som pverkar och

    skapar frutsttningar fr dem som bor och arbetar i Sdermanland?

    De allra flesta, 94 procent av de drygt 1 400 frtroendevalda i Sdermanland, r

    fritidspolitiker och skter drmed sina uppdrag vid sidan av studier eller

    ordinarie arbeten.

    De flesta samhllsgrupper r vl representerade bland de frtroendevalda. Till

    exempel motsvarar andelen smbarnsfrldrar relativt vl gruppens andel av

    befolkningen. Detsamma gller gruppen utrikes fdda, dr var tionde

    frtroendevald r fdd utanfr Sverige.

    I rapporten redovisas ven hur njda medborgarna r med den kommunala

    verksamheten och vilket frtroende de har fr lokalpolitikerna. Den lokala

    demokratin och den kommunala verksamheten fr hgt betyg samtidigt som de

    frtroendevalda, som ju r ytterst ansvariga fr hur verksamheten fungerar,

    paradoxalt nog fr lgre betyg. S ser det ut i Sdermanland liksom i landet i sin

    helhet.

    Korta fakta - Sdermanlands ln

  • 4

    Vilka r de frtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5

    Fler kommuner med jmn knsfrdelning ............................................................ 5

    Flertalet r fritidspolitiker ...................................................................................... 7

    Hgt valdeltagande i Sdermanland ................................................................ 8

    Sdermanland har 1 450 frtroendevalda ....................................................... 9

    varav 94 procent r fritidspolitiker .................................................................... 9

    Vilka r de frtroendevalda i Sdermanlands kommuner? ......................... 11

    Flen har den jmnaste knsfrdelningen ........................................................... 11

    Unga r bst representerade i Gnesta ............................................................... 12

    Utrikes fdda r relativt vl representerade ....................................................... 12

    Mnga r gifta .................................................................................................... 13

    Vingker har strsta andelen smbarnsfrldrar ............................................... 13

    Trosa har flest i nringslivet ............................................................................... 14

    Mnga r vlutbildade ........................................................................................ 14

    Vilka r de frtroendevalda i Landstinget Srmland?.................................. 15

    Knsfrdelningen r ojmn ................................................................................ 15

    De arbetar i mnga sektorer i samhllet ............................................................ 16

    Sammanfattning av de frtroendevalda i Sdermanland ............................ 17

    Frtroendet fr lokalpolitiker och verksamheten ......................................... 18

    Sju av tio i Sverige r njda med den kommunala demokratin .......................... 18

    Medborgarna r njda med verksamheten ........................................................ 19

    Sammanfattande kommentarer - frtroende ................................................. 20

    Innehll

  • 5

    Vilka r de frtroendevalda i

    Sverige? Statistiska centralbyrn (SCB) har under 2011 genomfrt en underskning om

    de frtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Underskningen har

    gjorts med finansiellt std frn Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna

    r baserade p uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har

    skickat in till SCB.

    Underskningen visar att antalet frtroendevalda i kommunerna har minskat

    med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den frra underskningen

    r 2007. I landstingen har antalet frtroendevalda kat marginellt till knappt

    4 600 under samma tid.

    Fler kommuner med jmn knsfrdelning

    Kvinnor, unga och utrikes fdda r underrepresenterade bland de

    frtroendevalda. Andelen kvinnor har dock kat med en procentenhet jmfrt

    med underskningen 2007 och utgr nu 43 procent.

    Knsfrdelningen brukar betraktas som jmn d andelen kvinnor respektive

    mn ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner r

    andelen kvinnliga frtroendevalda hgre n 40 procent vilket r en kning med

    cirka 30 kommuner sedan r 2007.

    Landstingen har en jmnare knsfrdelning bland de frtroendevalda n

    kommunerna och andelen kvinnor r som tidigare underskning 48 procent.

    Diagram 1 visar kns- och ldersfrdelningen bland de frtroendevalda.

    Noterbart r att knsfrdelningen r frhllandevis jmn i gruppen mellan 18

    och 50 r.

    1 I denna rapport anvnds ordet landsting som ett samlingsnamn fr landsting och

    regioner.

  • 6

    Diagram 1

    Antal frtroendevalda i kommunen efter kn och lder. r 2011

    Jmfrt med hela befolkningen r unga i ldrarna 18-29 r underrepresenterade

    bland de frtroendevalda i svl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar

    att Stockholms ln har den hgsta andelen unga frtroendevalda tillsammans

    med storstadsomrdena Gteborg och Malm och universitetsstder som Ume,

    Karlstad, Vxj och Uppsala.

    Gruppen frtroendevalda i ldern 65 r och ldre har kat sedan 2007 i bde

    kommuner och landsting. I kommunerna r denna grupp inte lngre

    underrepresenterad totalt sett.

    ldersstrukturen bland de frtroendevalda ren 2003, 2007 och 2011 visas i

    diagram 2 dr en stark representation fr gruppen 50- och 60-ringar framgr.

    ldersfrdelningen r stort sett densamma vid varje tillflle, ven om kurvan

    har frskjutits framt med fyra rs intervall.

    Diagram 2

    Frtroendevalda i kommunerna efter lder r 2003, 2007 och 2011. Andel

    0

    100

    200

    300

    400

    500

    600

    700

    800

    900

    18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90

    man kvinna

    0

    1

    2

    3

    4

    18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+

    r 2011 r 2007 r 2003

    Procent

  • 7

    Utrikes fdda r underrepresenterade, men jmfrt med 2007 rs underskning

    r andelen ofrndrad. Andelen r hgst i Stockholmsomrdet och i sdra

    delarna av landet medan Norrlandslnen har en ngot lgre andel. Dock har

    Norrlandslnen ven en lgre andel utrikes fdda totalt sett i hela befolkningen

    vilket gr att utrikes fdda r relativt vl representerade. Dremot r Haparanda

    den kommun som har den strsta andelen utrikes fdda bland de

    frtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen r dock underrepresenterad i

    frhllande till sin andel av befolkningen.

    Flertalet r fritidspolitiker

    Majoriteten av de frtroendevalda i kommuner och landsting skter sina

    uppdrag p fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna

    utgr fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen r 94

    procent.

    Offentliganstllda r verrepresenterade medan knappt hlften av politikerna r

    sysselsatta i det privata nringslivet.

    Gifta frtroendevalda r verrepresenterade jmfrt med befolkningen i vrigt.

    Var tionde r smbarnsfrlder vilket gr denna grupp endast marginellt

    underrepresenterad. Hgsta andelen frtroendevalda smbarnsfrldrar finns i

    Stockholms, Uppsala, rebro och Vsterbottens ln.

    Personer med eftergymnasial utbildning r verrepresenterade bland de

    frtroendevalda i kommunerna och n mer i landstingen. Utbildningsnivn r

    hgst i storstadsomrdena och universitetsstderna samt i Halland och p

    Gotland.

  • 8

    Hgt valdeltagande i

    Sdermanland Valen till kommun- och landstingsfullmktige ger medborgarna mjlighet att

    pverka vilken politik som ska fras p lokal och regional niv. Eftersom

    kommuner och landsting ansvarar fr en stor del av vlfrdssektorn innebr det

    ett mer direkt inflytande ver vardagsnra tjnster som vrd, skola och omsorg.

    Fullmktigeledamterna r folkvalda medan ledamter i styrelser och nmnder

    tillstts av fullmktige bland de frtroendevalda.

    Valdeltagandet varierar mellan olika samhllsgrupper men r generellt sett hgt

    i Sdermanland liksom i vriga Sverige, bde i kommun- och landstingsvalet.

    Det varierar frn 79 procent i Eskilstuna till 85 procent i Trosa.

    Inom kommunerna finns det ocks skillnader mellan olika valdistrikt, det vill

    sga att valdeltagandet skiljer sig t mellan olika geografiska omrden i

    kommunerna. Eskilstuna och Nykping har den strsta differensen mellan det

    lgsta och hgsta valdeltagandet.

    Tabell 1

    Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010

    Kommuner Valdeltagande Differens

    Eskilstuna 79 29

    Flen 82 14

    Gnesta 83 10

    Katrineholm 83 16

    Nykping 84 26

    Oxelsund 83 18

    Strngns 83 16

    Trosa 85 11

    Vingker 84 19

    Sdermanlands lns landsting 81

    Hela riket kommunalvalet 82

    Hela riket landstingsvalet 81

  • 9

    Sdermanland har 1 450 frtroendevalda

    Det f