7164 979 9

  • View
    225

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-979-9.pdf

Text of 7164 979 9

  • trast frdjupning

    handbok fr ett mlinriktat kommunalt trafikskerhetsprogram

    Trafikskra staden

  • Sveriges Kommuner och Landsting

    118 82 Stockholm

    Trafikverket

    781 89 Borlnge

    ISBN: 978-91-7164-979-9

    Sveriges Kommuner och Landsting

    Text: Roger Johansson, sweco Infrastructure, och Leif Linderholm, Trivector Traffic

    Foto: Roger Johansson, sweco Infrastructure, dr inget annat anges

    Illustrationer: Caroline Linhult

    Form och produktion: Kombinera

    Tryck: LTAB, 2013

    Bestll eller ladda ner p webbutik.skl.se

  • handbok fr ett mlinriktat kommunalt trafikskerhetsprogram

    Trafikskra staden

  • Innehll

    Frord ..................................................................................5

    Globala och lokala motiv ................................................6

    Omvrlden ...............................................................................6

    Hlsoeffekten ..........................................................................6

    Ml ..............................................................................................8

    Ansvar........................................................................................9

    Helhetssyn ............................................................................10

    Ett systematiskt arbetsstt .............................................11

    Hushllning med resurser ...............................................12

    Nuvarande kunskapslge ............................................ 13

    Trafikantens frmga ......................................................14

    Pverkanstgrder genom kommunikation .............20

    Rrelseenergi .......................................................................23

    Exponering ............................................................................26

    Differentiering, separering och integrering .............28

    Utformning och reglering ................................................32

    Drift och underhll ............................................................35

    Trafikantens skydd ............................................................40

    Regressions- och migrationseffekter ..........................43

    Processen......................................................................... 44

    Moment 1 Initiering ...................................................... 46

    Frankring .............................................................................47

    Projektbeskrivning ............................................................47

    STRADA...................................................................................50

    Moment 2 Trafikolyckornas konsekvenser ............ 50

    Antal trafikskadade under fem r ................................52

    Samhllskostnader .............................................................54

    vriga konsekvenser ........................................................55

    Moment 3 Ml och frankring .................................... 56

    Ml ...........................................................................................56

    Frankring .............................................................................60

    Frutsttningar....................................................................61

    Moment 4 tgrdsplan................................................. 61

    tgrdsplanens uppbyggnad ..........................................62

    Aktuella insatsomrden och tgrder ........................64

    Etappindelning av kvantifierade tgrder ................78

    Moment 5 Frankring av tgrdsplaner ................. 79

    Genomfrande inom eget ansvarsomrde ................80

    Moment 6 Genomfrande och uppfljning ............. 80

    Samverkan med andra aktrer .....................................81

    Stndig frbttring ............................................................82

    Bilaga: strada-manual som std fr uttag ............. 84

    Begrepp ............................................................................ 89

    Referenser ....................................................................... 94

  • 5trafikskra staden handbok fr ett mlinriktat kommunalt trafikskerhetsprogram

    5

    Frord

    Kommunerna har under mnga r gjort flera frbttringar av trafikmiljn och det finns idag en stor acceptans hos allmnheten fr lgre hastigheter i staden. Nsta stora utmaning i trafikskerhetsarbetet r att minska antalet dda och skadade cyklister och gende. Ungefr 75 procent av alla som dr och skadas allvarligt p de kommunala gatorna r oskyddade trafikanter. Kommunerna har drfr en nyckelroll i det nationella trafikskerhetsarbetet.

    Att minska antalet olyckor i vra ttorter r dock inget som sker ver en natt utan det krver ett lngsiktigt arbete. Ett framgngsrikt trafikskerhetsarbete frutstter ocks att trafikskerhetsfrgorna r vl frankrade i kommunens ledning och ven integrerad med den vriga stadsplaneringen. Frbttrad trafikskerhet ger inte bara frre olyckor utan ven en bttre stadsmilj med kad trygghet, trivsel och tillgnglighet. Lgre hastigheter minskar dess utom bullret och kar frutsttningarna fr samspel mellan olika trafikanter. Kommunens arbete fr en sker trafikmilj bidrar drmed till kommunens vergripande ml om en hllbar och attraktiv stad.

    Fr att stdja kommunerna har Sveriges Kommuner och Landsting (skl) i samrd med Trafikverket tagit fram en ny handbok. Den beskriver hur kommunerna tar fram ett trafikskerhetsprogram som stdjer ett systematiskt och ett effektivt trafikskerhetsarbete. Handboken r ett komplement till trast (Trafik fr en attraktiv stad) med frdjupning inom trafikskerhetsomrdet.

    Handboken r producerad under ledning av Patrik Wirsenius p skl och r skriven av Roger Johansson, sweco Infrastructure och Leif Linderholm, Trivector Traffic. Styrgruppen har besttt av Annika Feychting, Huddinge kommun; Lars Ekman, Trafikverket; Johan Lindberg, Trafikverket; Per hgren, Transportstyrelsen och Bengt Svensson, Polisen. Referensgruppen har besttt av Hkan Gund, Arvika; Petter Skarin, Eskilstuna; Annika Lfmark, Huddinge; Tora Gustavsson, Lidkping; Eleonor Mrk, Linkping; Sara Hesse, Mjlby; Henrik Granlf, Mlndal och EvaLi Westerberg, rebro.

    Stockholm i augusti 2013

    Sveriges Kommuner och LandstingTrafikverket

  • 6trafikskra staden handbok fr ett mlinriktat kommunalt trafikskerhetsprogram

    6

    Globala och lokala motiv

    Syftet med kapitlet Globala och lokala motiv, r att ge std i arbetet med att frklara varfr ett kommunalt trafikskerhetsprogram r viktigt. Beskrivningen ger std fr hlsoaspekten, helhetssynen, ansvarstagan-det, det systematiska arbetssttet, hushllningen med resurser och den stndiga frbttringen. Dessutom r avsikten att beskriva hur efterfrgan och acceptans kan fngas upp bland kommunens beslutsfattare och tjnstemn. Arbetet med det kommunala trafiksker-hetsprogrammet kan drmed starta.

    OMvRldeN

    Mer n 1,3 miljoner mnniskor dr varje r i trafiken. Hur mnga som skadas allvarligt r svrt att uppskatta eftersom mnga lnder helt saknar registrering av detta. Trafikolyckor r en stor och kande ddsorsak i vrlden. Bland vrldens unga r bilolyckor den allra vanligaste ddsorsaken; svl sjukdomar som krig har lgre ddstal. Drfr har fn beslutat om en tiorig fokusering p trafikskerhet, vilken inleddes i maj 2011, Decade of action for road safety, dr lnderna uppmanas att ka sitt nationella och globala trafikskerhetsarbete fr att reducera antalet ddade i trafiken. Lnderna uppmanas att utveckla trafikskerhetsstrategier och program samt stta upp ambitisa ml fr trafikskerheten.

    Under 2010 omkom sammanlagt 30 700 personer

    i vgtrafiken i de 27 lnder som ingr i eu. Sverige, Storbritannien och Nederlnderna har lgst antal omkomna per invnare inom eu, se figur 1. I juli 2010 fattade Europeiska kommissionen ett beslut om en halvering av antalet omkomna frn 2010 till 2020. Det betyder att antalet omkomna br minska till hgst 15 350 r 2020 inom de 27 lnderna.

    HlsOeFFekTeN

    Den hlsofrlust som uppstr till fljd av trafikolyckor i Sverige har under mnga r underskattats. Polisens rapportering omfattar inte alla intrffade trafikolyckor utan innehller stora mrkertal. Rapporteringen har under senare r kompletterats med strada, en sjukhusbaserad registrering av konsekvenserna av skador som uppstr i trafiken. strada r nnu inte heltckande, men ger en mycket bttre bild av skadornas omfattning och svrighetsgrad.

    Antalet allvarligt skadade i trafiken uppgick enligt strada till 4500 r 2011, ca 1000 frre n r 2007. Som allvarligt skadad definieras den som i samband med en vgtrafikolycka har ftt en skada som ger minst 1 procents medicinsk invaliditet. Medicinsk invaliditet r ett begrepp som anvnds av frskringsbolagen fr att vrdera funktionsnedsttningar oberoende av orsak. Metoden fr att berkna antalet allvarligt skadade r dock nnu inte frdigutvecklad,

  • 7Globala och lokala initiativ

    trafikskra staden handbok fr ett mlinriktat kommunalt trafikskerhetsprogram

    och drfr kan niverna fr antalet allvarligt skadade komma att frndras. Hur de allvarligt skadade frdelas p olika trafikantgrupper framgr av figur 2.

    Cyklisterna utgr den strsta gruppen som skadades i trafiken r 2011, totalt ca 1 900 stycken. Den strsta andelen r singelolyckor (ca 70 procent). De gende utgr endast 5 procent av de skadade enligt nuvarande definition p vgtrafikolycka. Om gende som blir allvarligt skadade sedan de fallit

    omkull i vgmiljn ingtt i den officiella statistiken, skulle antalet allvarligt skadade uppg till drygt 8 400 r 2011. Eftersom nstan varannan allvarligt skadad i vgtransportsystemet r 2011 var en gngtrafikant som fallit omkull r detta ett s betydande problem at