80-talisterna – Varför är de som de är?

  • View
    40

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

80-talisterna – Varför är de som de är?. David Eberhard david.eberhard@sll.se www.davideberhard.se. Vad är tryggt och vad är säkert?. Om vi bara lever skyddat från början till slut…. …så kan vi nog leva hur länge som helst. Bestiga berg? Dyka? Terrorister? Cykla? Bada? Röka? - PowerPoint PPT Presentation

Text of 80-talisterna – Varför är de som de är?

  • 80-talisterna Varfr r de som de r?David Eberharddavid.eberhard@sll.sewww.davideberhard.se

  • Vad r tryggt och vad r skert?

  • Om vi bara lever skyddat frn brjan till sluts kan vi nog leva hur lnge som helst

  • Vad r farligt? Bestiga berg?Dyka?Terrorister?Cykla?Bada?Rka?Mobiltelefoner?

    Tvla?Motionera?Arbeta?Frlora jobbet?ta pat?Mata fglar?ta chips?

  • G ver gatan?

  • Det r farligt att levaDdligheten r alltid 100 procent och det kan hnda hela tiden

  • Att hlla ryggen friEtt stt att flja frsiktighetsprincipen

  • Problem med frsiktighetsprincipenverdriven frsiktighet leder till handlingsfrlamningverdriven frsiktighet kan f motsatta negativa effekterverdriven frsiktighet r dyrt

  • Provocerande tankeOm man la ner mindre pengar p skerhetstnkande kanske man faktiskt skulle rdda fler

  • Men r inte livet otryggt?Media rapporterar om allt fler allt grvre brottSkerhetsfretag sljer allt fler villalarmDet knns som om det blir rare i samhlletGamla mnniskor vgar inte g utVanliga mnniskor hotas av de som r utanfr samhllet

  • Vad sger fakta?Antalet mord de senaste hundra ren r ofrndratAntalet villainbrott minskarAntalet rapporterade misshandelsfall kar, men grova fall r ofrndratldre r den grupp som r minst utsatt fr vld

  • En hndelsestyrd verklighetTrygghetsnarkomani r ett av de mest globaliserade fenomenen i vrlden fr rdsla frdas snabbare n frnuft

  • Symptom i det svenska samhlletkad frekomst av ngest frn 12-22 % mellan r 1988-2001 Utbrndhet i unga r slentriandiagnosSjukskrivningstiden frdubblad senaste tio ren fr samma diagnoserAkademiker vgar inte starta egna fretag

  • Symptom i det svenska samhlletMinskad arbetstid men fler sjukskrivnaAndel sjukskrivna fr psykiska besvr kat 200 % p mindre n tio rkad stress fr normalsituationer (kriser fr ingenting)Frsmrade resultat p universitetsnivPanik infr ofarliga sjukdomar och kemikalier

  • Det nationella paniksyndromet

  • A. Statliga symptom av panikkaraktr:Statlig panik infr normalfarliga situationer med fljande effekter:Stater som mlar upp saker som potentiellt farliga utan att reflektera ver verkliga risker.Total nationell handlingsfrlamning vid faktiska katastrofer.Statligt frnekande av vr ddlighet under frutsttning att man fljer dekretLtsad omsorg om invnarna p bekostnad av handlingsutrymme och frihet fr den enskilde.

  • B. Statliga symptom av agorafobisk karaktr:Undvikandebeteenden till fljd av det statliga frnekandet av mnniskans ddlighet och karaktr:Samhlleliga dekret med varningar frn t ex media eller forskarvrlden som leder till generella frbud eller kontrollerande pbud med efterfljande undvikandebeteenden i form av lagstiftning snarare n riskvrdering.

  • B. Statliga symptom av agorafobisk karaktr:Undvikandebeteenden till fljd av det statliga frnekandet av mnniskans ddlighet och karaktr:Disneyfiering samt sanktionerad kravlshet p grund av rdsla fr att uppfattas som elak eller rdsla fr att bli beskylld fr orttvisor.Legaliserat ansvarsutdelande till myndigheter eller fretag istllet fr individer.Hndelseutlsta pbud pga rdsla

  • verdriven rdsla fr dden

    Minskad beredskap fr fara

  • TrygghetsnarkomaniJu mer trygghet vi fr desto mer trygghet sker vi eftersom vi knner oss allt otryggare

  • fr knslan av trygghet r alltid subjektiv

  • Historik och utvecklingFrsiktighetsprincipenNeutralitetspolitikenFolkhemsideologinDet sekulariserade samhlletEvolutionens krav p kad trygghet

  • Hur sprids det?Om man infr ngonting ngonstans mste man infra det ngon annanstans (ex frbud cykelhjlm eller gstol)Smittsamhet eftersom man inte kan ta bort ngot som r infrtAllt mindre krav p den enskilde leder till strre krav frn den enskildeSkerhet och trygghet blir institutionaliserat

  • De tre stora bovarnaVrden (och forskarsamhllet)MediaMyndigheter

  • Bovar i samverkan

  • Exempel p orimliga fljderEUs arbetstidsdirektivFrbud mot piercing i Stockholms Lns LandstingFrbud mot Djungelolja och andra ofarliga substanserSnusfrbud i EUKrav frn Arbetsmiljverket att omdirigera busslinjerKrav p debriefinginsatser till personal som debriefarNollvisionen

  • Absurda konsekvenserBarn fr inte cykla till skolan fre 11 rs lderFolkhlsoinstitutet freslr att det ska bli omjligt att ppna fnster ovanfr fjrde vningen och vgverket fljer efterBarn fr inte baka bullar p dagisFrbud mot snbollskrig p skolorFrbud att stlla barnvagnar och julgranar i trapphus.Lagar som tvinga bostadsrttsfreningar att upprtthlla snjourer fr att se till att inga istappar ramlar i huvudet p folk.

  • Trygghetsnarkomaningr dig trygg och drfrrddfeglatsluten

  • och ltt att kontrollera!

  • Hur blir vi friska?

  • Hur blir vi friska?Befolkning mste utmana rdslor p samma stt som i kognitiv beteendeterapiVnd p perspektivenMyndigheter kan inte lgga sig i saker som inte pverkar andraLt individer ta eget ansvar

  • Hur blir vi friska?Civilisation handlar om att reglera mellanmnskliga beteendenOm man endast gr det kan man minimera myndigheternas roll i alla larmAcceptera inte direktiv bara fr att de finns ngon annanstansUtmana hjrnan

  • Hur gr man det?Stimulera inte en vervadderad uppvxtTnk p att ju mer krav p trygghet man har desto mer blir man rdd frLt barn va sig i att utmana rdslor och f utlopp fr naturlig tvlingsinstinktSjlvklart ska man inte utstta sina barn fr ondiga riskermen barn mste lra sig att det gr ont att leva

  • Utmana rdslormen med frnuft

  • och glm inteVI SKA ALLA D

  • david.eberhard@sll.sewww.davideberhard.seI trygghetsnarkomanernas land och Ingen tar skit i de lttkrnktas land kan kpas p alla stora bokhandlar (och hr).