JUNI 2015

Nina Muhonenom PA-tips

NYHETER PÅ GÅNG!

Schema2Aiai Akademi

är tillbaka i höst

INTERVJUER MED:Lars LööwAdolf Ratzka Sophie KarlssonStipendiaterna ur Erik Ljungbergs Stiftelse

magasinet#2

3

Vad är Aiai?Aiai är en komplett webbtjänst för administration av personlig assistans. Aiai gör kontakten mellan användaren, assistenter, anordnare och myn dig heter enkel. Kärnan är ett smart schema med automatiskt genererade tidrapporter som signeras elektroniskt. Aiai innehåller ett kvalificerat IT-stöd för den dokumentation och journalhantering som Socialstyrelsen/IVO kräver för beslutande insatser enligt LSS.

3

AIAI-MAGASINET JUNI 2015

INNEHÅLL04 Erik Ljungbergs

stipendiater

08 Aiai Akademi

16 Aiai-medarbetare Tina Henriksson & Pelle Fridman

17 Lyckad lansering av ny design

18 Nu utvecklas Schema2

22 Team Olivia har fått ökad kontroll

25 Tips & tricks

26 PA-tips Nina Muhonen berättar om sajten

31 Lars Lööw Institut för mänskliga rättigheter

32 Mille Salomaa-Lind-ström Går i bräschen

35 Fulldelaktighet.nu Bloggen som påverkar

36 IfA Stor liten organisation

38 Hässleholmsförsöket ”Horribelt, tvivelaktigt, oacceptabelt!”

41 Debatt i riksdagen Försvara kostnaden

42 Adolf Ratzka Tar lagen till hjälp

45 Rasmus Isaksson ”Hjälte, för vem?”

46 Almedalsveckan IfA och STILs seminarier

PROJEKTLEDARE & REDAKTÖR: Per LuthanderFOTOGRAF: Leif R JanssonGRAFISK DESIGN/LAYOUT: Emilie Bergman och Olof Plym Forshell TRYCKERI: Pipelinenordic.seKAUSTIK: Heurlins plats 1A, 413 01 Göteborg www.aiai.se | www.omsorg24.se | 031-701 00 41

Magnus Crossner, vd Kaustik

Uppskattad kunddialogUnder våren har ett 40-tal nya assistansföretag börjat använda Aiai som sitt verksamhetsstöd. Det gör oss stolta att fler än 40 000 användare får en enklare vardag genom användandet av Aiai. Samtidigt är vi ödmjuka inför det förtroende vi getts och vet att den rikliga kundtillströmningen förpliktigar. Med fler kunder tillkommer nya kontaktytor och även nya utvecklingsförslag. Dessa utvecklingsförslag skapar ett allt bättre verksamhetsstöd åt våra användare och driver Aiai framåt i rätt riktning. Utmaningen ligger ofta i att ut värdera varje önskemål och prioritera noggrant i vår utvecklingsplan. Det är en sann konst att värdera vilka önskemål som ska levereras i ordning och ge mest nytta åt våra användare. Det som vägleder oss rätt är vår ständigt pågående kunddialog. Vi ser fram mot ännu fler diskussioner kring Aiai och tackar för det engagemang ni visar. Förutom att Aiai som produkt ska leva upp till en användares förväntningar ska de kontakter med Kaustik som leverantör vara av toppklass. Denna ambition gör vi inte avkall på. För att bättre leva upp till vår ambition har vi gjort ytterligare förstärkningar inom vår organisation. Vi har kompletterat med medarbetare i rollerna kun-dansvarig, kundsupport och utvecklare. Därtill har vi även etablerat rollen Kommunikationsansvarig. Den kommunikationsansvariga ska bl a säkerställa att du som kund erhåller nödvändig information, genom rätt kanal och vid rätt tillfälle. Kommunikation kräver kompetens. Här har vi sett behov av att stärka oss. Min förhoppning är att du får glädje av detta nummer av Aiai Magasinet.

OmslagNina Muhonen är projektledare för sajten PA-tips där assistans-användare kan dela med sig av egna idéer och lösningar. Läs mer om Nina och tipstjänsten på sidorna 26–30.

Leif R Jansson Olof Plym ForshellEmilie BergmanPer Luthander

4 5

Erik Ljungbergsstipendium

Applåder fyllde luften när Jonas avrundade stipen-dieceremonin för Erik Ljungbergs Stiftelse under

Leva och Fungera-mässan i Göte-borg den 14 april. Den 14 april var samma dag som Erik skulle ha fyllt 42 år om han levt idag.

Förutom att grunda Kaustik var Erik Ljungberg en debattör och aktivist. Stiftelsen har startats för att i Erik Ljungbergs anda främja full delaktighet, icke diskrimine-ring och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. De allra första stipendiaterna ur Erik Ljungbergs Stiftelse är Tobias Holmberg och Emilia Wärff.

AKTIVISTEN TOBIAS HOLMBERG, som vid sidan av Emilia Wärff tilldela des Erik Ljungbergs stipendium ser Erik som en förebild.

– Erik var en stor politisk in-spiration. Det första jag såg med honom var sajten Västtragik och hans spårvagnsockupation. Jag följde det hemifrån som ung och arg och tänkte: så ska man göra.

Han visade att man kan agera när det händer saker, berättade Tobias.

Som aktivist från funktions-hinderrörelsen har Tobias synts mycket under de senaste åren.

Han var ordförande för Förbun-det Unga Rörelsehindrade där han bidrog till att förstärka förbundets politiska profil. Han var också med och startade en kampanj för att synliggöra förtrycket mot personer med normbrytande funktionalitet genom att lansera begreppet Funkfobi, som sedan årsskiftet har tagit sig ända in i Svenska akademins ordlista.

– Det finns en funktionsnorm och man kan antingen stå innanför eller utanför normen, säger han.

Orättvisorna var påtagliga sedan Tobias var liten. Han märkte tydligt skillnaden i hur folk behandlade honom och hans tvillingbror, som inte har en synlig funktions ned-sättning.

– SOM SJUÅRING sa jag att jag skul-le bli statsminister och ändra på orättvisorna. Det har alltid funnits med mig, jag har alltid varit akti-vist och reagerat mot orättvisor i samhället. Det är min ständiga driv kraft och orättvisor får mig att bli så fruktansvärt arg, berättade han i Göteborg.

Tobias tycker att fler bör höja sina röster:

– Om något är fel så är det upp till dig och mig att ändra det. Se-

ERIK LJUNGBERGS STIFTELSE

Erik Ljungbergs Stiftelses ändamål är att i Erik Ljungbergs anda främja full delaktighet, icke diskriminering och jämlikhet för personer med funk-tionsnedsättning. Stiftelsen fullföljer ändamålet genom att uppmuntra och ekonomiskt stödja enskilda individer, grupper, nätverk eller liknande som arbetar för att främja full delaktighet, icke diskriminering och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.

Om något är fel så är det upp till dig och mig att ändra det.

– Ett fyrfaldigt leve för Erik, utropade Jonas Franksson på Svenska Mässans scen till en publik som svarade: Hipp, hipp, hurra, hurra, hurra, hurra!

4 5

Tobias Holmberg tar emot Erik Ljungbergs stipendium

6 7

På Svenska Mässans scen presenterar Anna Bonnevier, instiftare och ordförande, och Jonas Franksson, styrelseledamot, stipendiaterna ur Erik Ljungbergs Stiftelse.

dan barnsben får vi lära oss att vi ska ha respekt för ordningsmakten och vi har en svenssonmentalitet som gör att vi inte vill vara i vägen eller ta för mycket plats. Till exem-pel som att gå in på Migrations-verket innan stängning och vägra att flytta på sig – då är man lite i vägen och tar plats. Vissa kan vara rädda för konsekvenserna men det är inte så farligt med social olyd-nad, det värsta som kan hända är att polisen ber en att gå ut.

EMILIA WÄRFF ARBETAR som professio-nell dansare och turnerar över hela Europa. Hon är en del av ”Spinn” som är Sveriges första integrera-de danskompani, ett kompani för

professionella dansare både med och utan funktionsnedsättningar.

Efter att en kommunal hand-läggare hade sett henne dansa ris-kerade hon att bli av med sin per-sonliga assistans.

Hon kom under 2013 att synas och höras i medier där hon ställ-de kritiska frågor och berättade

om sin situation och om de god-tyckliga beslut hennes, och många andras, liv ofta vilar på och om de enskilda handläggarnas oerhörda makt över människors livsvillkor.

UNDER STIPENDIEUTDELNINGEN berät-tade Emilia om sitt konstnärskap och poängterade att hon under turnéer många gånger får gå in bakingångar för att tillgänglighe-ten för artister är så dålig.

– Jag vill vara en sådan där ball person som Erik var som gjorde så mycket bra. Jag ska fortsätta att kämpa för ökad tillgänglighet. Inte bara via bakingångar – vi ska in via huvudentrén som alla and ra, sa hon.

Jag vill vara en sådan där ball person som Erik var som gjorde så mycket bra.

6 7

På Svenska Mässans scen presenterar Anna Bonnevier, instiftare och ordförande, och Jonas Franksson, styrelseledamot, stipendiaterna ur Erik Ljungbergs Stiftelse.

ERIK LJUNGBERG (1973-2012)

Erik Ljungberg var en uppmärksam-mad debattör och aktivist bosatt i Göteborg. Han var rullstolsburen och började tidigt fundera över varför han inte skulle kunna delta fullt ut i samhället som alla andra – att nyttja kollektivtrafiken, besöka biografen, gå ut på krogen. Han vände upp och ned på gamla synsätt och drog sig inte för att sticka ut hakan och vara obekväm.Från det sena 90-talet fram till sin bortgång skapade Erik Ljungberg uppmärksamhet kring en rad frågor. Bland annat stred han för en tillgänglig kollektivtrafik, men han var också en samlande kraft. Inför riksdagsvalet 2010 startade han bloggen fulldel-aktighet.nu som diskuterade frågor om delaktighet i samhället med krav på politisk förändring. Över 20 skri-benter kom att bidra till bloggen som även gavs ut i bokform. Han tilldela-des ett flertal priser och utmärkelser för sitt arbete.Erik Ljungberg var även en fram-gångsrik entreprenör inom IT-området. Han tog fram och utvecklade det webbaserade verktyget Aiai, som avsevärt förenklar administration och planering kring personlig assistans.

FOTO

: PER

HA

NST

ORP

Vill ni läsa de fullständiga motiveringarna gå in på: erikljungbergsstiftelse.se

JURYN OM EMILIA:

”I Eriks anda valde Emilia att inte vara tyst.”

JURYN OM TOBIAS:

”Detta är en typ av civilkurage som Erik höll väldigt högt.”

8 9

AIAI AKADEMI

8 9

10 11

AIAI AKADEMI

Syftet med Aiai Akademi – som hölls i Stock-holm och Malmö – är att täcka ett behov av kunskapsutbyte mellan anord nare, assistans-användare, branschorganisationer och myndig-

heter.Akademin är exklusiv för Aiai-användare med fokus

på kompetensutveckling i både teori som praktik. Huvudattraktionen under de fyra dagarna var

i första hand varken föreläsarna eller Aiai utan en akademi som mötesplats för deltagarna att utbyta er-farenheter och knyta nya kontakter.

Mötesplatsen innehöll aktuella ämnen där kra-

ven på kunskap var hög och där nyttan av Aiai som system stöd var stor.

– Vi hanterade två högaktuella områden – arbets-tidslagstiftning och social dokumentation. Innehållet för Aiai Akademi kommer även i framtiden att vara baserat på våra kunders behov och önskemål, säger Carina Ekblad som är ansvarig för Aiai Akademi.

– DET KRÄVS I DAG HÖG KOMPETENS inom många olika områden för att bedriva personlig assistans. Vår ut-gångspunkt är att vi alla har att tjäna på att stärka kompetensen inom dessa områden, säger hon.

Aiai Akademi En ny akademi såg dagens ljus våren 2015. Över 300 deltagare från Umeå i norr till Ystad i söder deltog under sammanlagt fyra dagar i mars då Kaustik arrangerade Aiai Akademi för första gången.

ILLUSTRATÖR: LI ROSÉN

Deltagarna fick skriva ner ord som de tyckte beskrev dagen.

10 11

Aktivt deltagande var en förutsättning för framgång under akademidagarna betonade vd Magnus Crossner i sitt inledningstal.

Tempot var stundtals högt i både Stockholm och Malmö med variation av teori och praktik. Grupp-diskussioner kring specifika frågeställningar och ut-byte av erfarenheter uppmuntrade till delaktighet och engagemang.

ETT FÖR MÅNGA DELTAGARE NYTT INSLAG var att låta tele-fonerna vara påslagna under hela utbildningen. Detta för att uppmuntra till att fotografera, i syfte att stärka minnet, men framförallt att kunna besvara frågor då telefonen även fungerade som mentometer. Mento-metern gav omedelbart svar på hur deltagarna upp-fattade olika frågor som visades på skärmar i realtid.

Medverkande under vårens två utbildningar var Björn Jidéus (KFO), Anna Barsk Holmbom (ABH Utbildning), Marie Wendin (KompetensUtvecklings-institutet), Ola Hålén (Vårdföretagarna), Per Sjö-

Carina Ekblad och Christofer Håkansson från Aiai.

Innehållet för Aiai Akademi kommer även i framtiden att vara baserat på våra kunders behov och önskemål.

12 13

AIAI AKADEMI

Mobilerna fick användas under Akademin.

din (KFS), Susanne Sundberg (Kärnfullt), Susanne Lövgren, Tomas Sundberg, Vera Muholjic och Peter Gustafson (Försäkringskassan), Carina Ekblad, Marie Kringberg och Christofer Håkansson (Kaustik).

VAD VAR DÅ TANKEN med att arrangera Aiai Akademi på Fotografiska i Stockholm och med besök på Moder-na Museet i Malmö? Jo, det finns en given koppling mellan namnet Kaustik och kultur.

Namnet Kaustik är taget från det galleri vars lo-kaler som utvecklingen av Aiai startade. Erik, som var initiativtagare till Aiai, hittade en ledig lokal nära Linnéplatsen i Göteborg. I ena rummet av lokalen var det vernissage och i den andra pågick webbut-veckling. Det var också där som Anna Bonnevier, som då var konststuderande, träffade Erik.

– Kultur och Kaustik har därför något gemensamt som vi vill värna om och dela med oss av, säger Carina Ekblad.

”Inspirerande, givande och roligt” var några återkommande kommentarer från deltagarna i Aiai Akademi i båda städerna.

– Det finns en professionalism och värme i Kaustik

ILLUSTRATÖ

R: LI ROSÉN

12 13

AIAI AKADEMI

14 15

AIAI AKADEMI

Tomas Sundberg, Försäkringskassan

Carina Ekblad, Aiai

Per Sjödin, Björn Jidéus och Ola Hålén

Magnus Crossner, Aiai

14 15

Det finns en professionalism och värme i Kaustik som imponerar. Det var en riktigt bra dag på Aiai Akademi. Mille Salomaa-Lindström

som imponerar. Det var en riktigt bra dag på Aiai Akademi, säger Mille Salomaa-Lindström på Farsta stadsdelsförvaltning.

– Aiai Akademi var helt suveränt. Vilken inspirations-dag, säger Kassem Maatouk, vd på Assist Kompaniet.

– Den positiva respons vi erhållit från deltagarna gör att Aiai Akademi är här för att stanna, säger Magnus Crossner.

– Vi ser samtidigt en möjlighet att ut forma akade-min i nya spännande format och innehåll. Ett önske-mål från våra kunder är att arrangera så kallade öppna utbildningar för Aiai som verksamhetsstöd.

Det är både introduktionsutbildning och fort-sättningsnivå som efterfrågas, säger han och tilläg-ger att detta kan bli aktuellt redan till hösten 2015. Ett annat önskemål är att Aiai Akademi ska kunna tillhandahålla webbutbildning kring generella om-råden som alla anordnare gemensamt omfattas av. Här finns flera intressanta möjligheter som diskute-ras med användare av Aiai, säger Magnus Crossner.

ILLUSTRATÖ

R: LI ROSÉN

16 17

AIAI-MEDARBETARE

Tina Henriksson började tidigt på Kaustik och är en viktig del i supportteamet som besvarar kundernas frågor.

Tina har en bakgrund med arbete inom kund-support och databehörigheter på SEB och Riks-polisstyrelsen men har också varit engagerad i DHR (Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder), FfdN (Föreningen för de Neurosedynskadade) och SHIA (Svenska Handi kapp organisationers Interna-tionella Biståndsförening).

– Jag tyckte att Kaustik verkade intressant och de var precis i ett spännande skede där de började växa. Jag blev också väldigt imponerad och berörd av Erik Ljungberg som person.

Innan den personliga assistansen kom 1995 fick Tina hjälp av det som erbjöds på den tiden, nämligen hemtjänsten. Detta har många gånger inneburit att

Mötet med människor och att skapa goda relationer har genom syrat 47-åriga Pelle Fridmans hela yrkesliv.

– Jag var i 20-årsåldern och började jobba på Eke skolan i Örebro som elevassistent åt en jämnårig synskadad kille med tilläggshandikapp. Han, liksom jag, var 10 veckor för tidigt född och jag kände att det lika gärna kunnat vara jag som hade varit i hans skor. Vi kom varandra väldigt nära, berättar Pelle.

Därefter jobbade Pelle i många år som utbildnings-konsulent på Sisu Idrottsutbildarna innan han fick jobb som personalansvarig på ett assistansbolag.

När företaget började använda Aiai som verksam-hetsstöd blev Pelle ansvarig för implementeringen och genomförde interna utbildningar.

– Jag fick direkt en väldigt positiv bild av Kaustik som företag och såg ett stort värde för anordnare att nyttja Aiai. En dag ringde jag upp Kaustik och fråga-de om de behövde förstärkning, säger Pelle.

Pelle har nu arbetat som säljare och kund ansvarig

på Kaustik i två år. Till Pelles drivkrafter hör mötet med människor och att vidare-

utveckla kundrelationen.

– DET BÄSTA MED MITT JOBB är att jag får kontakt med så många människor varje dag. Aiai är ett system som verkligen underlättar administrationen av personlig assistans och det känns väldigt värdefullt att kunna förmedla det, säger han.

Pelle stöttar även nya användare vid start av Aiai och genomför introduktionsutbildningar och presen tationer. Därtill formulerar Pelle kundernas önskemål på nya funktioner.

– Jag ser det som en stor fördel att jag har jobbat i branschen både ”på golvet” och som personalansvarig så jag har vetskap om våra kunders tänkbara behov.

Förutom att möta Pelle vid kundbesök kan man träffa honom på branschmässor, där han berättar om Aiai, eller ibland också i kundsupporten.

Tina HenrikssonKUNDSUPPORT

Pelle FridmanKUNDANSVARIG SÄLJARE

Jag har en stor förståelse för hur Aiai används i praktiken av

assistans användare och schema läggare eftersom

jag själv hanterar min egen assistans.

Det bästa med mitt jobb är att jag får kontakt med

så många människor varje dag.

hon har fått välja bort sådant som hon egentligen hade önskat göra.

– När assistansen kom kunde jag äntligen själv bestämma över när jag behövde hjälp och vem som skulle hjälpa mig.

I AIAIS KUNDSUPPORT STÖTTAR TINA kunder kring frågor om tjänsten som kommer in per telefon, mejl och via webben. Hon använder själv Aiai och ser det som en stor tillgång i sitt arbete och i sitt liv.

– Jag har en stor förståelse för hur Aiai används i praktiken av assistansanvändare och schemaläggare. Jag vet också hur viktigt det är med god service och jag strävar alltid efter att ge våra kunder snabb och informativ hjälp. För mig är det kundmötet oerhört viktigt och att kunderna ska känna att vi bryr oss.

16 17

kommer samtliga delar anpassas till olika skärms-torlekar och för alla användare. Användarna kan då använda tjänsten på de enheter som de själva är vana vid. Det mobila användandet ökar hela tiden vilket är viktigt att ha i beaktande för utveckling av kom-mande tjänster, säger Karin.

Efter lanseringens första vecka var det drygt 20 000 unika inloggningar till Aiai och av dessa resulterade 60 supportärenden per dag till kundsupport. Det är inte fler supportärenden än normalt vilket tyder på en lyckad lansering.

FOTO

: OLO

F PL

YM F

ORS

HEL

L

Aiai fungerar på alla mobila enheter.

Karin Valberg arbetar med Aiais kundsupport och berättar att mottagandet bland Aiai-användarna varit mycket positivt.

I februari lanserades ”Nya Aiai” vilket var den största visuella förändringen sedan 2007. Mot-tagandet bland Aiai-användarna har varit myck-et positivt. Reaktionerna från användarna har

varit att tjänsten nu går mycket snabbare att an-vända, layouten är mer tilltalan de, det är lättare att navigera och funktionerna är enklare att hitta, säger Karin Valberg som arbetar med Aiais kund-support.

EN ANNAN POSITIV REAKTION har varit att inlärnings-momentet för nya användare har förkortats.

– Med den nya designen är Aiai nu mer intui tivt, vilket innebär att systemet är utformat på ett sätt som gör det tyd li gare och enklare för användaren. En ny användare kan närmast automatiskt förstå hur den ska använda tjänsten. Många användare har ett stort intresse av att använda Aiai i mobi-len. Det fanns därför ett behov att skapa en följsam design. Vi såg ytterligare behov av att anpassa den mobila versionen för schemavyn. Detta är något som arbetas vidare med i kommande versioner, berättar Karin.

– Efter den stundande lanseringen av Schema2

Många Aiai- användare

har ett stort intresse av att använda Aiai i

mobilen.

Lyckad lansering av Aiais nya design

18 19

AIAI SCHEMA2

Sedan i februari pågår utvecklings-projektet Schema2. Förändringar-na är många och betydande.

Schemat betraktas ofta som ”hjärtat” i Aiai då det är avgörande för att säkerställa vem som är i behov av as-sistans, vem som ska assistera samt när och vart detta ska ske. Därför har det funnits anledning att vara särskilt nog-grann i kravformuleringen inför det på-gående utvecklingsprojektet.

– Vi har samlat in önskemål från våra kunder och genomfört workshops för att säkerställa att vi fått ett brett underlag och att vi förstått våra kunders behov och önskemål, säger Hans Hjort som har rollen som Scrum Master på Kaustik.

SOM SCRUM MASTER håller Hans i taktpinnen och ansvarar för att den prioriterade ut-vecklingen levereras enligt vad som beslu-tats av produktägaren Marie Kringberg.

– Vi arbetar i tvåveckorscykler. Det innebär att vi under två veckor utvecklar de för stunden viktigaste funktionerna för att på så sätt kunna leverera kund-nytta fortare och ge kunden snabbare åt-komst till förbättrade funktioner. Denna arbets metod har också inbyggda processer

Nu utvecklasSchema2Kaustik ser möjligheter att göra Aiai än bättre genom att komplettera Aiais schema med en rad nya funktioner. Nya funktioner som ska tillföra nytta och ytterligare effektivisera och säkra kvalitet för användaren.

för ständig förbättring och förändring, vilket gör att utvecklingen effektiviseras och ser till att vi alltid bygger det som är viktigast just nu, berättar Hans Hjort.

Ett viktigt mål med projektet är att göra Aiais schema framtidssäkert, det vill säga att enklare kunna vidareutveckla det när så behövs, till exempel genom att lägga till nya funktioner. Därför har det byggts en helt ny kodbas för schemat, baserat på modern teknik och moder-na principer för arkitektur och design. Bland annat har ett API tagits fram för att kunna få en fullständig separation mellan data och presentation. Det skapar helt nya möjlig heter inför framtiden så-som att exportera data från Aiais schema till and ra system eller skapande av kund-specifik statistik eller rapporter.

– VI HAR ARBETAT MED att göra det lättare att använda schemat i mobilen och på surfplattor. När vi lanserade den nya de-signen anpassade vi stora delar av Aiai till mobila enheter och nu går vi vidare med det arbetet och anpassar schemat. Vi kommer därmed att fasa ut det gamla mobila gränssnittet under aiai.se/mobil, säger Hans.

Ett viktigt mål med projektet

är att göra Aiais schema

framtids säkert

18 19

– I DEN FÖRSTA LEVERANSEN, som planeras till hösten, ligger fokus på förbättrad na-vigering och interaktion. Det blir ännu lättare att arbeta i schemat genom ett tydligare gränssnitt. Bland annat går det att redigera flera uppgifter såsom assi-stent, tid och schematyp för ett pass i en sekvens och spara alla ändringar med ett knapptryck. Det ska finnas fler val av vyer som gör att schemat blir mer flexi belt samtidigt som det harmoniserar med Grundschemat både vad beträffar ut-seende och funktioner såsom så kallad ”drag & drop”. Det kommer att bli enkla-re att använda schemat i mobilen, säger Marie Kringberg.

Till Aiais styrka hör att schemat är brukarstyrt och skräddar sytt för person-lig assistans. Dessa fördelar värnar vi om och vill utveckla ytterligare, säger Marie.

Vi har arbetat med att göra det lättare

att använda schemat i mobilen och på surfplattor

Marie Kringberg

och Hans Hjort.

Hans Hjort och Arvid Kästel (fr. vänster) som är en

del av utvecklingsteamet arbetar med Schema2.

20 21

AIAI SCHEMA ANTECKNINGAR YTTERLIGARE VYER SKAPA MEDDELANDE FÄRGVAL KALENDERFUNKTION

FILTRERING A

IAI SCH

EMA

AN

TECKNIN

GAR YTTERLIGA

RE VYER SKAPA MEDDELANDE FÄRGVAL KALENDERFUNKTION FILTRERING AIAI SCHEMA2 ANTECKNING-

AIAI SCHEMA2

I höst kommer Aiais nya schema och i rask följd planeras fler efterlängtade funktioner. Några av dessa är:

Anteckningar Anteckningar i schemat, dvs möjlighet för schemaläggaren att skriva en notering till assistentens pass. Det är användbart för att meddela något som är viktigt för assistenten att känna till inför arbetspasset. Meddelandet visas även på assistentens dashboard.

KalenderfunktionEnklare kalenderfunktion i schemat. Här ges t ex möjlighet att ange kort information om vad som händer under veckan eller var arbetet ska utföras. Filtrering

Filtrering i schemat. Då schemat komplet-teras med en mängd funktioner uppstår behov av att kunna filtrera information till exempel en viss assistent eller schematyp.

Ytterligare vyerFörutom dagens vecko- och månadsvy kommer schemat kompletteras med textvy och s.k.”swim lanes”, dvs en tidslinje där varje assistents sche-ma är uppställt horisontellt. Schemat som textvy möjliggör för personer med nedsatt syn att kunna läsa schemat med hjälp av en texttolkare.

Schema2

AIAI SCHEMA ANTECKNINGAR YTTERLIGARE VYER SKAPA MEDDELANDE FÄRGVAL KALENDERFUN

KTION

FILTRERING A

IAI SCH

EMA

AN

TECKNIN

GAR YTTERLIGARE VYER SKAPA MEDDELANDE FÄRGVAL KALENDERFUNKTION FILTRERING AIAI SCHEMA2 ANTECKNINGAR YTTERLIG

ARE

VYER

SKA

PA M

EDD

ELA

ND

E FÄ

RGVA

L KA

LEN

DER

FUN

KTIO

N F

ILTR

ERIN

G A

IAI S

CHEM

A AN

TECK

-

20 21

AIAI SCHEMA ANTECKNINGAR YTTERLIGARE VYER SKAPA MEDDELANDE FÄRGVAL KALENDERFUNKTION

FILTRERING A

IAI SCH

EMA

AN

TECKNIN

GAR YTTERLIGA

RE VYER SKAPA MEDDELANDE FÄRGVAL KALENDERFUNKTION FILTRERING AIAI SCHEMA2 ANTECKNING-

NU FINNS EN förbätt-rad funktionalitet för Beslut. Ny in-matningssida för Beslut finns för att registrera aktu e-lla och framtida beslut. Historiska registrerade beslut finns kvar. Det är även möjligt att re-gistre ra tre typer av beslut: Försäkrings-kassa, kommun och landsting.

För att kunna följa upp beslut av alla slag finns det två rapporter som ersatt Ekonomiskt sammandrag. Dels upp-följning av beslut som är aktuella just nu – Beslut (aktuell), dels uppföljning

på vald period – Beslut (period). Båda hittas under Rapporter och de kan ex-porteras till Excel. Beslut som redan är registrerade sedan tidigare kommer att föras över automatiskt och läggas in som beslut från Försäkringskassan.

Granskning av aktivitets­ersättningenI APRIL presenterade Riks-revisionen sin gransk-ning av systemet med aktiv itetsersättning. Den visade att Försäk-ringskassan inte gör tillräckligt för att följa upp och sätta in insat-ser för att unga med funktionsnedsättning ska få arbete eller börja studera.

Hur är läget 2015?MYNDIGHETEN FÖR delak-tig het publicerade i maj en rapport om utveck-lingen av funktions-hinderspolitiken 2015. Uppföljningsrapporten omfattar bl.a. områdena arbetsmarknad, folk-hälsa och kultur. Den visar att det görs mer insatser för att öka till-gängligheten i samhället men att många med funktionsnedsättning fortsatt inte kan delta i samhället på lika villkor.

Ny utredning av LSS­lagstiftningenI BÖRJAN av 2016 plane-rar regeringen att till sätta en ny utred-ning som ska se över person lig assistans och hela LSS-lagstiftning-en. Det berättade Guy Lööv på Socialdeparte-mentet i en intervju på Assistans koll.se i mars.

MeddelandeSkapa meddelande såsom mail eller ev. SMS från aktu ellt pass i schemat. Detta underlättar möjlig-heten att kunna skicka vikarieförfrågan med all pass-info redan från schemat.

FärgvalFler val av färger och text samt mönster på pass för att öka tydlighet och läsbarhet i schemat.

Ny förbättrad funktion – Beslut

ILLUSTRATIO

N: EM

ILIE BERGMA

N

AIAI SCHEMA ANTECKNINGAR YTTERLIGARE VYER SKAPA MEDDELANDE FÄRGVAL KALENDERFUN

KTION

FILTRERING A

IAI SCH

EMA

AN

TECKNIN

GAR YTTERLIGARE VYER SKAPA MEDDELANDE FÄRGVAL KALENDERFUNKTION FILTRERING AIAI SCHEMA2 ANTECKNINGAR YTTERLIG

ARE

VYER

SKA

PA M

EDD

ELA

ND

E FÄ

RGVA

L KA

LEN

DER

FUN

KTIO

N F

ILTR

ERIN

G A

IAI S

CHEM

A AN

TECK

-

23

Team OliviaKUNDINTERVJU

23

KUNDINTERVJU

Annika Bergman, chef för Servicecenter Lön Ekonomi & IT inom den stora vårdkoncer-nen Team Olivia minns hur det var bara för drygt tre år sedan:

– Varje anställd hanterade 300 löner. Nu är vi uppe i 400–430 per person och vid full automatisering kan vi komma upp i 600–900 löner per person.

I Team Olivia ingår i dag 40 bolag med 120 verksam­hetsställen i Sverige, Norge och Danmark. Koncernen omsätter rullandes ca 3,4 miljarder kronor och har 9 200 anställda inom fyra verksamhetsområden: per­son lig assistans, omsorg, rehabilitering och hemtjänst.

STÖRST ÄR PERSONLIG ASSISTANS med 12 bolag varav flera använder Aiai. Störst är OPA, Olivia Personlig Assis­tans med 1 400 medarbetare. Inom omsorg använder flera bolag Omsorg24 som är ett verksamhetsstöd för schema­ och tidrapportering, skräddarsytt för HVB­hem och LSS­boenden. Omsorg24 är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Team Olivia och Kaustik som lanserades under 2014.

– Koncernen växer ständigt, förra året införlivades 12 nya företag, lockade av vår värdegrund som bland annat innebär att företagen får behålla stor självstän­dighet. Det är inget villkor att de ska övergå till Aiai eller Omsorg24 men vi kan uppmuntra dem att göra så vilket underlättar för oss, säger Annika Bergman.

Med nya företag kommer nya tidssystem. Team Olivias Lönekontor hanterar för närvarande sju olika system och hoppas kunna reducera antalet undan för undan. Med Aiai och Omsorg 24 har framför allt

får ökad kontroll över verksamheten

Annika BergmanCHEF SERVICECENTER LÖN EKONOMI & IT

Vi kan till exempel få in 1 400 löner under några timmar vilket tidigare kunde innebära en veckas arbete.

Team Olivia

24 25

före tagen inom personlig assistans och omsorg note-rat avsevärda tidsvinster.

– När jag började för 3,5 år sedan hanterades alla löner manuellt, allt stansades in för hand. Vi hanterar i dag omkring 4 500 löner varav 3 600 kommer via fil i dag. Vi kan till exempel få in 1 400 löner under några timmar vilket tidigare kunde innebära en veckas arbete. Nu räcker det med en dag, för att få fram en preliminär total lönekostnad, en avsevärd förbättring. Vi kan alltså få fram preliminära siffror och rappor ter betydligt snabbare i dag, säger hon.

DE AV KONCERNENS BOLAG som har tillgång till Kaustiks produkter och tjänster har alltså snabbt erhållit posi tiva effekter som till exempel ökad kontroll av verksamheten och effektivare administration samt inte minst frigörande av tid. Företagen kan därmed fokusera mer på sin egen kärnverksamhet. Annika Bergman säger att det fortfarande finns manuella moment som kan förbättras genom nya stödsystem från Aiai och Omsorg24. Många företag inom kon-cernen vill ha mer statistik och fler ekonomiska rap-

porter som skulle kunna tas från tidssystemen i stället för från lönesystemen som idag.

– VÅRA FÖRETAG VILL HA SÅ MYCKET RAPPORTER och underlag som det bara är möjligt tidigt i månaden. Man vill till exempel kunna följa upp sjukfrånvaron, veta hur många utbildningstimmar som kundgruppen haft, hur semestrarna ser ut och mycket annat, säger hon. Största önskemålet ifrån dotterbolaget är att få fram en definitiv lönekostnad så tidigt som möjligt efter-som det är den allra största kostnaden i resultaträk-ningen och avgörande för hela resultatet, konstaterar Annika Bergman.

Av koncernens fyra grenar är det Omsorg som växer snabbast. Att just detta affärsområde växer snabbast beror främst på förvärv av bolag inom be­handling och byggandet av vårdkedjan.

– Branschen för personlig assistans däremot är nå­got mättad i dag i Sverige. Men i Norge expanderar den just nu, tillsammans med Omsorg. Det är en ung marknad som nyss privatiserats. Även i Danmark har Team Olivia ett assistansbolag.

Annika Bergman på Team Olivias lönekontor i Västerås.

24 25

Jonas Franksson med sin fru Emma Nordenstam

FOTO: LEIF R JANSSON

Tips & tricksfrån kundsupport

SKICKA FEEDBACK TILL AIAI

Har du något önskemål eller förslag du vill skicka till oss

på Aiai? Om du trycker på tangenten ”F” när du är

inloggad i Aiai så dyker vår Feedback-ruta upp och

där kan du fylla i vårt formulär.

TA BORT EN ANVÄNDARE

Behöver du ta bort en användare som har slutat, vare sig det är en brukare

eller personal? Det gör du enkelt under Användare, sedan väljer du Brukare eller Personal. Där söker du fram användaren och går sedan längst ner till Inloggnings-

uppgifter och trycker på Ändra och slutligen Ta bort användare.

FUNKTIONEN ”GLÖMT LÖSENORD”

Kom ihåg att lägga till e-postadressen när du lägger till en ny användare.

Det är viktigt för att man ska kunna använda funktionen ”Glömt lösenord”. Du kan också lägga till en e-postadress under personlig information genom att

klicka på Användare och sedan Personal eller Brukare.

INTE NÖJD MED EN FÄRG I SCHEMAT?

Vill du byta färg på en assistent i schemat gör du det enklast

genom att gå in på Inställningar och Assistent och väljer

en ny färg.

SKAPA PASS I SCHEMAT SOM BÖRJAR VID MIDNATT

För att kunna skapa ett pass som slutar vid midnatt behöver du

i fältet för datum fylla i nästkomman-de dag för att passet ska kunna sluta vid midnatt.

FOTO

: OLO

F PL

YM F

ORS

HEL

L

Karin Valberg, kundsupport.

REPORTAGE

Nina Muhonen”Livet är en övning, inte en prövning”. Det säger författaren och projektledaren för sajten PA-tips - Nina Muhonen - när Aiai Magasinet träffar henne på kontoret i Västerås.

28

Tipstjänsten därdu kan ge och ta

Nina MuhonenGRUNDARE PA-TIPS

På hennes teknikfyllda kontor hänger utsökta fotografier från några av Ninas resor utom-lands. Bilderna skvallrar om en fotograf som vet vad hon vill och kan.

Just nu ägnar hon mycket tid åt sitt senaste sköte-barn – PA-tips – tillsammans med Susanne Sundberg och Erik Tillander. På hemsidan patips.se och även på Facebook kan assistansanvändare dela med sig av egna idéer och lösningar.

Tipsen är sorterade under olika kategorier med allt från administration och arbetsledning till kommunika-tion, matlagning, rekrytering och säkerhet.

PROJEKTET PA-TIPS STARTADES 2013 av Independent Living Institute med medel från Allmänna arvsfonden.

I projektets styrgrupp ingår representanter från Inde pendent Living Institute, assistansbrukarkoope ra-tivet Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) samt KFO, den största arbetsgivarföreningen på om-rådet.

Förutom praktiska tips tar man även emot berättel ser om känsliga händelser som till exempel hur man hanterar konflikter, arbetsleder i svåra situationer eller

hur man behåller en bra relation till sina assistenter.Nina Muhonen sitter inte bara på kontoret i Västerås och tar emot tips från hela landet:

– Jag reser ibland runt och träffar personer som lämnat tips. Jag fotograferar eller filmar och lägger upp på vår hemsida. Det är meningen att informa-tionen även ska nå ut till kommuner, landsting, Försäkringskassan, assistansanordnare och andra arbets givare, säger hon.

När Nina Muhonen var nyskadad 1996 efter en dykolycka fick hon ingen egentlig hjälp att att hante ra sina känslor. Som 17-åring hamnade hon i en väldig svacka och kom fram till att hennes liv inte var värt att leva.

Jag reser ibland runt och träffar personer som lämnat tips. Jag fotograferar eller filmar och lägger upp på vår hemsida.

Hon beskriver sig själv som nyfiken, målmedveten och öppen. Den som har träffat Nina Muhonen i Västerås kan utan tvekan tillägga modig, påläst, glad och duktig foto graf.

REPORTAGE

28

På patips.se kan assistansanvändare dela med sig av egna idéer och lösningar.

Nina Muhonen grundade Patips.se tillsammans med Susanne Sundberg och Erik Tillander.

30 31

Men så kom hon på andra tankar. Hon ville använda sig själv och den situation hon befann sig i till att hjälpa andra. Hon började plugga till beteendevetare och träffade en person som fick henne att se livets möjligheter och inse att hon hade en viktig uppgift.

Nina Muhonen har bland annat före läst på sjukhus för andra ryggmärgsskadade och personal-grupper, hon har undervisat ele ver på sitt gamla gymnasium i Västerås i ämnet livskunskap, hon med-verka de regelbundet i programmet Tänkvärt på lokalradion i Väst-manland och hon har förmedlat sina erfarenheter i ett ”Sommar i P1” år 2000.

HON HAR DESSUTOM hunnit skriva en uppmärksammad bok om sitt liv, ”Bara jag kommer hem”, en dokumentation om krisbearbet-ning, om kampen för att överleva en livskatastrof och om den långa vägen tillbaka till ett värdefullt liv.

Hennes nästa bokprojekt är hem-ligt. Kanske får vi veta mer om hennes rika vardagsliv med fot o-utställningar (hon har hittills haft två uppskattade utställningar), mat lagning, kör sång, kultur och långa resor utomlands.

INNAN DESS ska PA-tips-pro jek tet definitivt vara i hamn före årets slut. Då ska pengar helst komma från andra källor är Allmänna Arvsfonden.

– Jag vet av erfarenhet vilket stort behov av information av alla slag det finns hos många människor med funktionsnedsättning. Både hårda och mjuka tips behövs. Vi har mött stort gensvar sen starten 2013, även från människor utomlands och inte minst från föräldrar och anhöriga, säger Nina Muhonen som formulerat sig så här klokt:

– Livet är en övning – inte en prövning.

PA-tips nås via Patips.se

eller på mobil 073- 322 66 41.

PA-tipsen är sorterade under olika kategorier med allt från administration och arbetsledning till kommunika tion, matlagning, rekrytering och säkerhet. Assistenten Camilla Ström bistår.

Jag vet av erfarenhet vilket stort behov av information av alla slag det finns hos många människor med funk-tionsnedsättning. Både hårda och mjuka tips behövs.

30 31

Vi behöver ett nationellt institut för mänskliga rättigheter som också tar sig an människor med funktionsnedsättning.

LARS LÖÖW HAR under stora delar av sitt yrkesliv arbetat med frågor om delaktighet och rättigheter för per-soner med funktionsnedsättning. Han har bland annat varit Sveriges Handikappombudsman i drygt sju år, ordförande i Handikappförbundens samarbetsorgan och ingått i företags-ledningen på Samhall. Idag är han vd och partner på företaget Peritos Ung-domsrekrytering.

TROTS ALLA FRAMSTEG i Sverige om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tycker Lars Lööw att mycket fortfarande är ogjort. Han anser till exempel att vi lider av ett nationellt högmod:

– Vi har en väldigt hög tilltro till vår förmåga att ta hand om människor med funktionsnedsättning. Men vi missar att människor kanske inte behöver tas om hand utan behöver stöd för att ta hand om sig själva. Vi tycker vi är så himla duktiga att vi inte är beredda att lyssna, säger han.

Lars Lööw efterlyser ett nationellt institut för

mänskliga rättigheter. Det ska finnas enligt FN:s konvention men Sverige skyndar långsamt.

– Jag brukar säga att den svenska inställningen är att mänskliga rättig­heter är något vi har och andra be­höver. Vi i Sverige pratar gärna om mänskliga rättigheter men det gäller of­tast i andra länder. Ett nationellt institut skulle kunna bidra till att vi närmar oss de politiska visionerna om hur vi ska förbättra situationen full delaktighet för människor med funktionsnedsättning.

LARS LÖÖW ÄR OCKSÅ kritisk till det kom-munala självstyret:

– Individens rätt att bestämma över sitt eget liv ställs ofta mot det kommunala själv styret. Det är kommunen – som representerar staten – som bestämmer när och om du till exempel ska kunna gå på bio med ledsagare eller resa utomlands. Argumen­ten mot LSS baseras konstigt nog ofta på just det kommunala självstyret.

– Som handikappombudsman åkte jag runt för att berätta för kommunerna att där kommer de mänsk­liga rättigheterna in. Kommunerna måste ha kun­skap och redskap för att hantera verksamheten ur ett mänskliga rättighetersperspektiv. Det vore en viktig funktion för ett institut, säger Lars Lööw.

Lars LööwVD PERITOS, TIDIGARE HANDIKAPPSOMBUDSMAN

Vi har en väldigt hög

tilltro till vår förmåga att ta hand om människor

med funktions-nedsättning.

Upprätta ett nationellt institut

för mänskliga rättigheter!

32 33 32 33

32 33 32 33

KUNDINTERVJU

Mille går i bräschenMille Salomaa-Lindström

ENHETSCHEF, FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING

Jag är övertygad om att fler för-valtningar i Stockholm kommer att välja Aiai. Nyfikenheten på Kaustiks webbtjänst är stor och deras in-

ställning att se utmaningarna snarare än hindren är mycket tilltalande.

Det berättar Mille Salomaa-Lindström, enhetschef vid Farsta stadsdelsförvalt-ning, en heten för personligt stöd, tror att fler förvaltningar i Stockholm kom-mer att följa hans exempel och satsa på Aiai, inte minst för att spara värdefull administrativ tid.

– VÅRA ASSISTENTER KOMMER att minska sin tid med redovisningarna med 90–95 procent, tid som kommer våra kunder tillgodo. Vi i arbetsledningen har mins-kat tiden för tidsredovisningar med upp till 50 procent. Vi spar alltså både tid och även pengar eftersom Aiai är 25 procent billigare än vårt gamla verk-samhetsstöd, säger han.

Mille Salomaa-Lindström har gått den långa vägen fram till dagens position som enhetschef. 1996 fick han en tjänst som timavlönad personlig assistent i

Våra assistenter kommer minska sin tid med redo-visningarna med 90– 95 procent, tid som kommer våra kunder till-godo.

Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning.– Jag fastnade för möjligheten att

hjälpa människor med funktionsned-sättning, berättar han.

SENARE BLEV HAN lärarassistent på Riks-gymnaiset i Skärholmen, en integrerad internatskola med rehabilitering på schemat. 2003 blev han arbetsledare på en gruppbostad, 2008 tjänstgjorde han som biträdande enhetschef på assistans-enheten i Enskede-Årsta/Vantör. 2010 kom han till Farsta stadsdelsnämnd där han arbetet som enhetschef sedan 2011.

Enheten för personligt stöd utför be-ställningar från stadsdelsförvaltningens biståndsenhet och Försäkringskassan. Insatserna är personlig assistans, led-sagning, avlösning och hemtjänst i assi-stansliknande form.

I dag har de 15 kunder med personlig assistans, 75 kunder som har avlösning eller ledsagning, 8 kunder med hem-tjänst i assistansliknande form, 45 kun der som har beslut om kontakt person och 6 kunder med beslut om korttids familj. Enheten samverkar med Skarpnäcks

34 35

stadsdelsförvaltning och är deras kommunala utförare av avlösning, led-sagning och personlig assistans.

För drygt 1,5 år sedan tog Kaustik kontakt med Farsta stadsdelsförvalt-ning men då fanns inget intresse enligt Mille Salomaa-Lindström för att byta verksamhetsstöd.

– Under 2014 kom flera föränd-ringar i kraven på löneunderlag sam-tidigt som vi upptäckte fel i det då-varande stödet. Samtidigt anställde vi två nya medarbetare som talade sig varma för Aiai som de arbetat med i privat verksamhet. Jag träffade också en enhetschef från en kranskommun som hyllade Aiai. Allt detta samman-taget gjorde att jag kontaktade Kaustik förra hösten, berättar han.

SEDAN MARS 2015 arbetar man med Aiai. Det är inte bara sparad tid och peng-ar som får Mille Salomaa-Lindström att prisa Kaustiks skräddarsydda webbtjänst. Systemet är mycket an-vändarvänligt, tillgängligheten är en stor fördel och redovisningarna blir korrekta, säger han. Men det var ing-en enkel resa för stadsdelsnämnden att byta verksamhetsstöd. Det krävdes en lång och komplicerad process där man bland annat fick ta in en extern

konsult med uppdrag att göra risk-analys, informationsklassificering och handlingsplan.

– MÅNGA FÖRVALTNINGAR DRAR SIG för att starta en sådan process men nu kan de ha nytta av våra omfattande förbe-redelser. Jag är övertygad om att fler kommunala förvaltningar kommer att följa Farstas exempel. Det märker jag i de nätverk som finns där nyfiken heten på våra erfarenheter av systemet är mycket stor, säger Mille Salomaa-Lind-ström.

Det vore enligt honom en stor för-del för alla förvaltningar att satsa på ett gemensamt system i framtiden.

– Vi behöver tala samma adminis-trativa språk, vi är ju samma arbets-givare i Stockholms stad, konstaterar han.

Aiai effektiviserar kommunernas administrationI TAKT MED att nya regler införs och gamla för-ändras har verksamhets-området personlig assi-stans fått ett allt större behov av effektiv och säker administration. De skärpta kraven på hur assistansen ska be-drivas har även bidragit till en viss komp lexitet i det administrativa ar-betet.

Sveriges kommuner delar de privata assi-stans utförarnas behov av att effektivisera ad-mi ni strationen.

Många kommu ner saknar i dagsläget digi-ta la verksamhetsstöd. De ägnar sig i stor utsträck ning åt manuell handläggning, vilket är in effektivt och tids-krävande. Vi har inlett samarbeten med ett antal kommuner. Vår förhoppning är att fler kommuner ska imple-mentera ett modernt verksamhetsstöd som frigör tid till att leve re-ra assistanstjänster av högsta kvalitet.

MAGNUS CROSSNER, VD KAUSTIK

Jag är övertygad om att fler kommunala förvalt-ningar kommer att följa Farstas exempel

Mille Salomaa-Lindström på Aiai Akademi.

34 35

Bloggen som påverkarM

ångfaldsarbetet. Individens fri -het. Sexualiteten. Tre av de senaste inläggen på bloggen Fulldelaktighet.nu – en blogg

som startades av Erik Ljungberg för fem år sedan, i maj 2010 för påverkan och dis-kussion under devisen ”Om rätten att leva det liv du vill, oavsett funktions förmåga”.

BLOGGEN STARTADES fem månader före riks-dagsvalet 2010 och varje dag fram till valet bloggade 12 av landets mest kända skriben ter och debattörer inom funktions-hinderrörelsen. Bloggen blev utan vidare en viktig påverkanskanal och en efter-längtad arena för diskussion och debatt.

Ett år efter valet 2010 gavs 69 av blogg-inläggen ut i bokform. I samband med boksläppet sa Erik Ljungberg bland annat:

– Kampen för ett jämlikt samhälle går vidare och vi är fast beslutna att fortsätta rikta ljuset mot dem i Sverige som inte tillåts vara delaktiga i samhället på lika villkor som andra.

EFTER ERIKS LJUNGBERGS bortgång har blog-gen varit aktiv i perioder. Det vill också stiftelsen som startats i Eriks minne fort-sätta att bidra till.

FRÅN OCH MED JUNI 2015 kommer För-säkringskassan göra vissa föränd-ringar i blankett FK 3059. Blanket-ten används för att rapportera in den tid som de personliga assisten-terna utfört personlig assistans.

Några av förändringarna inne-bär att det kommer bli möjligt att ange två beräkningsperioder under

samma kalendermånad. Oavsett hur assistansen organiseras ska det framgå om den personliga assis-tenten omfattas av kollektivavtal eller inte. För egna arbetsgivare innebär förändringen även att be-räkningsperiod ska anges i de fall assistenten omfattas av kollektiv-avtal.

Försäkringskassans blankett ”FK 3059 Tidsredovisning – assistansersättning” förändras

FULLDELAKTIGHET.NU

36 37 36 37

EN VÄRDEFULL ORGANISATION

Intressegruppen IfA startade tidigt eftersom man från första början upplevde att assistansberättiga-de måste höras kring den personliga assistansens utveckling. Organisationen har i dag cirka 800 med-

lemmar och tar inte emot statsbidrag.– Vi får ta emot många kritiska synpunkter hur

LSS fungerar i dag. Man upplever ett allt hårdare klimat inte minst i medierna, ersättningar snävas åt, kontrollerna blir hårdare och det ekonomiska ut­rymmet i kommunerna blir allt mindre, säger Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IfA.

– DÄRFÖR BEHÖVS EN STÄNDIG BEVAKNING av personlig assi­stans så att insatsen inte bryts ner till att bli något helt annat. Det handlar förstås mycket om ekonomi men även om attityder mot den personliga assistan­sen. Det finns en inställning att ”det räcker med hemtjänst” men hemtjänst kan vara både dyrare och sämre, säger hon.

Sophie Karlsson efterlyser en tydlig politisk debatt om personlig assistans. Det råder officiellt stor enig­het kring att värna LSS­reformen men politikerna är enligt henne inte benägna att ta itu med de problem som finns.

En stor liten organisation– så kallar sig IfA, Intressegruppen för Assistansberättigade, som startade 1994, samma år som LSS-lagen trädde i kraft.

Sophie Karlsson är verksamhetsansvarig på IfA.

FOTO

: IFA

36 37 36 37

EN VÄRDEFULL ORGANISATION

IfAs rådsmöte och debattforum våren 2015. FOTO: IFA

Det handlar om komplicerade frågor som man helst undviker, det är kanske bekvämare så.

IfA arbetar just nu med ett projekt, IFokus, som ska stärka självbestämmande, inflytande och delak­tighet för assistansberättigade med nedsatt autonom eller kommunikativ förmåga.

ANLEDNINGEN TILL PROJEKTET ÄR att det enligt IfA händer att andra tar ett för stort inflytande över den person-liga assistansen om man som assistansberättigad har svårt att uttrycka sin vilja.

IfA har tagit fram en metod och ett verktyg för anordnare att använda för att säkra den assistans­berättigades inflytande.

IfA är med i viktiga samarbetsgrupper som Försäk­ringskassan och IVO. Man är en viktig remissinstans i olika utredningar som rör personlig assistans och bedriver en omfattande utbildningsverksamhet.

– Det gäller att vi är vaksamma! Personlig assi stans begränsas mer och mer och till slut kan vi hamna där insatsen stegvis bryts ner och inte längre fungerar. Kostnaden för assistansen finns men vi bör hellre se assistansen som en stor vinning, säger Sophie Karlsson.

Det gäller att vi är vaksamma! Personlig assistans begränsas mer och mer och till slut kan vi hamna där insatsen stegvis bryts ner och inte längre fungerar.

39

INDEPENDENT LIVING-DAGEN

På europeiska Independent Living-dagen samlades assistans-berättigade utanför riksdagshuset för att protestera mot kränkande behandling av människor med funktionsnedsättning.

39

40 41

Hässleholmsförsöket”Horribelt, tvivelaktigt, oacceptabelt!” Kritiken mot det så kallade Hässle-holmsförsöket är förödande. En småkall majdag samlades en stor grupp assistansberättigade och deras assistenter på Mynttorget utanför riks-dagshuset i Stockholm för att protes-tera mot vad de uppfattar som krän-kande behandling av människor med funktionsnedsättning.

Protesten, arrangerad på europe-iska Independent Living-dagen, fick extra uppmärksamhet efter avslöjandet i Sydsvenska Dag-

bladet om det så kallade Hässleholms-försöket.

ENLIGT FÖRSÄKRINGSKASSAN startades 2014 ett försök i samarbete med Region Skåne att få fram kompletta medicinska under-lag för att fatta korrekta beslut om assis-tansersättning.

Personer under utredning har lagts in i drygt ett dygn på Hässleholms sjuk-hus där de undersökts och observerats. ”Detta gäller ärenden där det samlade behovet är svårt att bedöma utifrån de

underlag som finns”, förklarade Försäk-ringskassan.

PÅ MYNTTORGET VAR upprördheten stor efter tidningens avslöjande. Jonas Franksson, politisk talesperson för STIL, kallade Hässleholmsförsöket för fullständigt horribelt.

– Detta är ett symptom på en välfärds-stat som håller på att spåra ur, som inte längre mår bra, konstaterade han och kräv-de att samhället ska behandla människor med funktionsnedsättning som fullvärdi-ga medborgare och inte som ”patienter, kommunala budgetposter eller djur”.

Han får medhåll av Vilhelm Ekens-teen, ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, som i Syd-svenskan säger sig vara chockad över metodiken som han betraktar som otro-ligt tvivelaktig.

RASMUS ISAKSSON, förbundsordförande i DHR, säger i samma tidning att de meto-der som beskrivits inte är acceptabla.

– Personer som stämplas som fuskare för att de sökt ett stöd. Vi tycker det är vansinnigt, säger han.

Detta är ett symptom på en välfärdsstat som håller på att spåra ur.

Assistansberättigade och assistenter demonstrerar mot Hässleholmsförsöket.

40 41

Lise Lidbäck är ordförande i Neuro förbundet. Tack vare personlig assistans kan hon åka till sitt jobb. Till vänster Adolf Ratzka, till höger Harald Wessman.

Kostnaden absolut värd att försvara

Budskapet från regeringen tycks vara att vi ska sänka lönerna eller lägga ner och lämna över till kommunerna.

Harald Wessman, vd på Humana Assistans, ett av Sveriges största företag inom personlig assi-stans, hävdar att marginalerna krymper på ett oro-väckande sätt inom assistansverksamheten i Sverige.

– Vi skär inte guld med täljkniv. Med högre arbets-givaravgifter för unga förutses den genomsnittliga lön samheten närma sig noll, sa han på ett riksdags-seminarium i Stockholm i slutet av maj.

Seminariet ”Verkligheten bakom kostnadsutveck-lingen för personlig assistans” belyste kostnaderna för LSS-reformen ur såväl politikerperspektiv som företags- och brukarperspektiv.

– UTAN TVEKAN KOSTAR assistansverksamheten mycket pengar, i runda slängar 28 miljarder kronor om året. Men vi kan inte se människor som utgifter. Alterna-tivet till personlig assistans innebär för många en total isolering, en betydligt lägre livskvalitet och en begränsning av vars och ens livschanser, konstaterade Bengt Eliasson (fp).

Många politiker i stat, kommuner och lands-

ting betraktar enligt honom LSS-reformen som ett ekono miskt problem och en kostnad som är mycket illa omtyckt i varje politisk budgetförhandling. Kost-naden är inte statisk, inte förutsägbar på kort eller lång sikt, den lever sitt eget liv.

Men han hävdade att kostnaden absolut är värd att försvara med tanke på människors rätt till eget liv. Kostnaden går dessutom att samhällsekonomiskt räkna in.

LISE LIDBÄCK, ORDFÖRANDE I NEUROFÖRBUNDET, tog sig själv som exempel. Tack vare personlig assistans kan hon och hennes make åka till sina jobb. Maken behöver inte som så många andra anhöriga gå ner i arbetstid, sluta jobba eller gå i för tidig pension för att hjälpa närstående.

– Vänd alltså på begreppen och tala istället om vinster, sa Lise Lidbäck.

Adolf Ratzka, verksamhetsledare för Independent Living Institute, höll med Lise. 16 procent av dagens assi stansberättigade har egna arbetsinkomster. Ytter -li ga re 24 procent skulle arbeta om de hade fler assistans timmar och anhöriga skulle kunna arbeta och betala skatt, sa han.

42 43

Adolf Ratzka och dottern Katarina njuter av sommarvärmen

42 43

Adolf Ratzka vill ta hjälp av lagen

Den nybildade ideella före ningen ”Med lagen som verktyg” ska ta hjälp av juridisk expertis för att på sikt få en bra diskrimi-

neringslag.– I USA är man bättre på att använda

juridiken som verktyg för förändring, säger Adolf Ratzka som är föreningens ordförande i Stockholm.

Han tar emot i sin prunkande träd-gård i Vårberg där ett tiotal arter av favorit växten bambu breder ut sig. Två svarta katter och en sköldpadda fullbor-dar idyllen ett stenkast från Mälaren.

MEN ADOLF RATZKA – ett välkänt namn i funktionshinderrörelsen – är långt ifrån nöjd.

– Människor med funktionsned-sättning har alltid varit andra klassens medborgare med sämre livskvalitet, hälsa, bostadsstandard och utbildning och med lägre inkomster, hävdar han.

Adolf RatzkaGrundade STIL

– VI HAR INTE SKRIKIT tillräckligt högt! Vi har varit tandlösa, lama och besvikna. Vi har visserligen varit bra på att framhål-la orättvisor i samhället och vi har upp-vaktat makthavare men resultatet har ofta varit magert. Det ska vi nu ändra på, säger Adolf Ratzka.

För ett par månader sedan bilda de han tillsammans med and ra den ide-ella före ningen ”Med lagen som verk-tyg”. Föreningen har som ända mål att försvara och främja de mänskliga rät-tigheterna för personer med funktions-nedsättning och att motarbeta diskrimi-nering av desamma.

– Människor med funktionsnedsättning har alltid varit andra klassens med borgare med sämre livskvalitet, hälsa, bostadsstandard och utbildning och med lägre inkomster, säger Adolf Ratzka.

Adolf Ratzka

OM ADOLF

Adolf Ratzka föddes i nuvarande Tjeckien och har bott i många länder innan han flyttade till Sverige. Han har bland annat forskat på KTH om tillgänglighet och samhällsekonomi.

Han var med och startade STIL, han intro-ducerade Independent Living i Sverige, han har varit ordförande i Europeiska Nätverket för Independent Living, ENIL, och har skrivit och föreläst mycket om människor med funk-tionsnedsättning.

44 45

ARBETET SKA SKE GENOM ATT

• bidra till rättspraxis i diskrimine-ringsfall på grund av funktions-nedsättning,

• öka och sprida medvetenhet om diskriminering av personer med funktionsnedsättning och hur den ska bekämpas,

• öka och sprida den juridiska ex-pertisen om diskriminering av personer med funktionsnedsätt-ning.

Föreningen har sin grund i Inde-pendent Living-rörelsens tanke-sätt och ska ha ett nära samarbete med Independent Living Institute och dess anmälningstjänst.

– VI LETAR EFTER STARKA symbolfall som vi kan driva i det här projektet. Vi har kontakt med erfarna advo-kater som ställer upp ideellt men vi behöver förstås ekonomisk hjälp av stödmedlemmar för att kunna

genomföra processer, säger Adolf. Han levde under några år i USA och hävdar att det landets anti-diskrimineringslagstiftning från 1990 är mycket bättre än den svenska, inte minst på grund av möjligheterna att använda juridi-ken för att förändra samhället.

– DET BLEV ETT HEMSKT uppvaknande att flytta till Sverige, minns han.

Adolf är kritisk mot det nya till-lägget till diskrimineringslagen som klassar brist på tillgänglighet som möjlig diskriminering. Tillägget har för många undantag, tycker Adolf Ratzka.

– Vi vill inte längre stå vid sidan när andra definierar våra problem. Vi tänker nu ta vår sak i egna hän-der, säger Adolf Ratzka.

Adolf Ratzka är kritisk mot diskrimineringslagens nya tillägg.

Vi vill inte längre stå vid sidan när andra definierar våra problem. Vi tänker nu ta vår sak i egna händer.

44 45

Några av Er kanske har läst mina tankar om funktionalitet som en udda form av olikhet

– om hur funktionalitet fort-farande ses som något väldigt konstigt. I ett annat samman-hang berättade jag nyligen om när jag skulle öppna dörren för en gåendes person på väg in till gymmet där jag tränar. Med lätthet höll jag upp dörren för honom och får såklart ett vänligt ”tack” till-baka. Därefter får min trevliga gest oanade följder då personen jag just hjälpte stannar upp, sträcker sig till-baka för att hålla uppe dörren för mig. Det här händer ganska ofta. Jag förstår att det är av välvilja och inget ont menat. Jag begär inte heller att han ska förstå det opraktiska och för mig besvärliga faktum att han står i vägen mitt i dörröppningen där jag vill passera. Jag tackar förstås vänligt och uppskattar givetvis uppriktigt hjälpsam heten. I efterhand börjar jag fundera: ”Hur kommer det sig att när jag försöker spela hjälte och hjälpa andra så slutar det ändå alltid med att jag är den nödställde?”

SÅ SKREV JAG till exempel på ledarsidan i senaste num-ret av Funktionshinderpolitik. Jag tog också upp denna tanke under det panelsamtal som DHR arrangerade under SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar på temat om hur vi synliggör personer med funktions-nedsättning som resurser.

JAG SPINNER VIDARE på denna tanke. Vi hör ju ofta hur personer med funktionsnedsättning antingen beskrivs som hjälte eller offer, men hjälte för vem? Var är den lame superhjälten någonstans? Visste du förresten att Rambo fått sitt namn uppkallat efter en svensk äppel-

sort? Författaren David Morell fick inspirationen till namnet för huvudrollen i filmen First blood, som senare gav upphov till Rambofilmerna med Syl-vester Stallone i huvudrollen. Rambo är alltså inte någon tuff actionhjälte från början. Det är ett litet äpple. Ändå är tanken på att placera en per-

son med funktionsnedsättning i en superhjältes skor främmande för litterära idéskapare. Det är faktiskt så illa att OM vi mot förmodan skulle inneha en super-hjältestatus så är det antingen för att rädda andra delar ur kollektivet ”personer med funktionsnedsättning” eller för att hjälpa oss själva.

FRASEN ”I´M UP HERE!”, svenska: ”Jag är här uppe!”, används ofta i amerikanske komediserier när män fäster lite för stor uppmärksamhet vid kvinnors bröst. Det skulle lika gärna kunna yttras av personer med funktionsnedsätt-ning då omgivningen ofta fäster alldeles för stor upp-märksamhet vid hjälpmedlet eller de dåligt fungerande benen. Funktionalitet tycks ha en lång väg kvar för att bli fullt normaliserat. Jag hoppas att vi i framtiden kan nämna det som en bisak istället för synonymt med ens hela person.

JAG VILL SE personer med funktionsnedsättning i tv-ru-tan, i matlagningsprogram, som väderpresentatörer eller varför inte i månadskalendrar på väggen. Att i denna kalender lyfta fram skönheten, stilfullheten eller sexigheten hos en individ istället för att fokusera på de delar som inte fungerar på samma sätt som andras. Ge-nom kameralinsen kan vi styra hur andra personer kan se oss och vad det är vi vill ska vara i fokus. Det kan vi inte i verkliga livet. Ibland känns det lite frustrerande.

HJÄLTE, FÖR VEM?Rasmus Isaksson är förbundsordförande för DHR - Förbundet för ett

samhälle utan rörelsehinder. Han är bloggare, har givit ut boken “Utfryst, Utdömd, Accepterad och Välkommen” (Recito, 2009) samt är paralympisk bronsmedaljör i kälkhockey. Texten var

publicerad i mars 2015 på bloggen Fulldelaktighet.nu

KRÖNIKA

FOTO

: ALB

ERT

MA

RTIN

SSO

N

46 47 Almedalen

FOTO

: MA

RCUS JO

HNSO

N

46 47

Almedalsveckan

Aiai Magasinet ställde fyra frågor till Sophie Karlsson, verksamhetsansvarig på IfA,

och Katarina Bergwall, verksam-hetsledare på STIL.

NÄR DEBUTERADE NI I ALMEDALEN?

IfA: 2010STIL: 2013

VAD HAR ALMEDALSVECKAN BETYTT

FÖR DIN ORGANISATION?

IfA: Almedalsveckan ger möjlig-het att på en gång nå ut till många personer som vi vill nå med vårt budskap. Det är viktigt att den personliga assistansen står högt på politikernas agenda.

STIL: Det är ett superbrus i Visby men vi filmar och dokumenterar under våra seminarier och når på så vis ut till många människor även efter Almedalsveckan.

VILKA FRÅGOR LYFTER NI FRAM 2015?

IfA: I Almedalen 2015 håller vi två seminarier den 30 juni: ”Person-lig assistans år 2025” handlar om vilken framtid vi vill ha kring den personliga assistansen. De senaste åren har den personliga assi stan-sen snävats åt alltmer, vilket är en utveckling som inte kan fortsätta.

Vi vill se en positiv förändring kring den personliga assistansen istället, men hur tänker politiker-na? Det andra semina riet har ti-teln ”290 kommuner tolkar LSS” och handlar om hur kommuner-na tolkar lagstiftningen olika och uppställer olika begränsningar kring en rättighet som inte ska te sig olika beroende på var man bor.

STIL: Vi arrangerar två semina-rier om medborgerliga rättigheter: dels om rättssäkerhet, dels om rätten till integritet vid bedöm-ning av personlig assistans.

HUR GÖR NI ER HÖRDA I

KONKURRENSEN?

IfA: Många vet att IfA har god kompetens och viktiga budskap kring den personliga assistansen.

STIL: Förra året hade vi kända namn som lockade stort del tagan -de: Gustaf Fridolin och Gudrun Schyman. I år kommer bland andra Olle Wästberg och Jonas Franksson.

Läs mer om organisationerna på:

Intressegruppen.info

Stil.se

Under Almedalsveckan i Visby, Sveriges största politiska mötesplats som äger rum mellan 28 juni och 5 juli, anordnas hundratals seminarier, många med inriktning på personlig assistans och omsorg. Två organisationer, STIL och IfA (Intressegruppen för Assistansberättigade) har flerårig erfarenhet att arrangera seminarier på plats i Visby.

Almedalsveckan äger rum mellan 28 juni och 5 juli.

1

2

3

4

FOTO

: PER

JARL

Omsorg24Skapar kontroll över ditt

HVB-hem och LSS-boende

www.omsorg24.se

• Smart schema• Automatisk tidsrapportering• Underlag för lönehantering• Elektronisk signering• Ärendehantering• Dokument• HR-system

Omsorg24_annons_190x260_aiaimagasin.indd 1 2015-05-29 15.19