Aktivering av bostadsrättsföreningar

Projektet Riksbyggens

Renoveringsverkstad

Jan Kristoffersson

Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering

www.sust.se

Samverkan för ömsesidig nytta

Forskning

Företag

Energimyndigheten

Energieffektivisering

Kommersialisera

forskningNya produkter

och tjänster

En katalysator för utvecklingenEn aktiv koppling mellan marknad och politik

Projektidéer

Produktidéer

Groddföretag

Effektivisering

Förståelse

Uppmärksamhet

Hållbar utveckling

Svensk export

Nya företag

/verksamheter

Patent/IPR

PR/påverkan

Föreningen Effekt(Medlemsföretagen)

Samhälle / Omvärld

Administration.

Ekonomi

Bostäder

Lokaler

Transporter

Sustainable Innovation i Sverige AB

Föreningen Effekt

Projekt Kommersialisering Kommunikation

11 st medlemsföretag

8 st anställda

Kontor i Stockholm

Kommunikation - Almedalen

• Almedalen har växt varje år och passerade år 2010 över 1300 arrangemang (tal, debatter, seminarier, mingel etc)

• Sust hyrde för Teaterskeppet både 2009 och 2010

• Under dessa två år har vi kunnat räkna in:

- Över 30 seminarier, 10 mingel, 15 frukostmöten

- Flera ministrar, dussintalet riksdagsledamöter, generaldirektörer och landshövdingar- Mat och dryck till över 1 000 personer- Över 3 500 besökare ombord på fartyget- Kunskap om Sust och programmet via 5 000 program

• Sust har också 2011 hyrt Teaterskeppet som egen, samlad och centralt belägen plats i Almedalen

Projektportfölj ca 150 MSEK

• BilEl - laddningsinfrastruktur i Stockholm, Göteborg• Produktifiering av svensk laddstolpe (Slutfört)• TransOpt - energieffektiv logistik i storstad (Förstudie genomförd)

Transporter

• Energy In Mind – enkla, tekniska lösningar som stödjer energieffektiva

beteendeförändringar i stor skala

• Systemövergripande IT – utveckling inom Home Automation

• Effektivare Energibrunnar

• Beräkningsmodell för solelanläggningar (Slutfört)

• Riksbyggens Renoveringsverkstad

• Energieffektiv belysning i bebyggelse (Norra Djurgårdsstaden)

Bostäder

• Min Energiprofil - undermätning hos små- och medelstora företag (Slutfört)

• Projekt Skeppsholmen - arena för energieffektivisering

• Sustainable Hotel – energieffektivisering av Grand Hôtel i Stockholm

• Från ord till handling – energieffektivisering i komplexa intressentstrukturer

• Den hållbara Skolstaden

• Effektkontroll med smart elnät och energilager

Lokaler

Energy in Mind

• Utveckla lösningar för framtidens boende

• Tekniska innovationer kombinerat med nytänkande kommunikations och interaktionsmodeller ger ändrat beteende

• Energi skall användas effektivt på ett intuitivt sätt

•Teknikutveckling/demonstrationer som omfattar 300-500 lägenheter

• JM, Riksbyggen, Logica, Göteborg Energi, Maingate och Mälardalens högskola

• Budget 10 MSEK 2009-2012

Beteende, koncept, ljud

interaktion, kommunikation, ljus

diskussion, visualiseringarroligt, marknadsintroduktion

boende, nytt, befintligt, effektivt

SMS, snackis, grannar

http://energyinmind.wordpress.com/

Systemövergripande IT

- Utgår från tekniskt nuläge för sensornätverk som teknik förHome Automation

- Involvera aktörer som reglerföretag, värmepumps-leverantörer, småskalig energi-produktion samt larmbolag

-Skapa tekniska lösningar för informationsutbyte mellan system för larm, reglering, visualisering (via IP)

-SICS och SUST i forskningssamarbete

-Budget 3,8 MSEK 2010-2013

Effektivare Energibrunnar

• Syftet är att pröva en ny lösning för markvärmeväxlare i kombination med bergvärmepump

• JM medverkar med pilotanläggningar (fyra nybyggda villor i Värmdö)

• LOWTE och Uponor står för tekniken. KTH svara för utvärdering

• SUST svarar för projektledning

• Delfinansieras av Energimyndigheten

Budget 1,2 MSEK 2009-2011

U-pipe

-

3

º

C

TIL©-pipe

+6 C0 C+6 C+ 3 C

RaRb Ra Rb

Beräkningsmodell för ekonomisk optimering av solelanläggningar

• Projektet ska utveckla ett beräkningsverktyg för optimering av solelanläggningar (storlek, vinkling etc.) med hänsyn till lokala omständigheter som elförbrukningsprofil, värde på producerad energi, bidrag etc.

• LU tar fram och testar modellen

• Riksbyggen medverkar med pilotanläggning (Kungälv)

• SUST svarar för projektledning/koordinering

• Delfinansieras av ELFORSK

Budget 0,7 MSEK 2010

Energieffektivt ljus i boendemiljö

• Projektet ska genom teknikutveckling och demonstration leda till en snabbare introduktion av nya energieffektiva belysningslösningar i bostadsområden. Lösningarna ska ha lägre underhållsbehov och samtidigt innebära förbättrad kvalitet och användarvänlighet.

• Lösningarna kommer att testas/utvärderas i ett kvarter inom den Norra Djurgårdsstaden i Stockholm (tot 140 lägenheter)

• Projektet ägs av JM, Fagerhult och SUST.

Budget 5,7 MSEK (2010-2012)

Min Energiprofil Undermätning hos små och medelstora företag

• Projektets syfte är att utveckla, pröva och utvärdera en ny lösning för undermätning och visualisering av energianvändningen i små och medelstora företag.

• Projektet ägs av Vattenfall. SUST svarar för projektledning. Tritech för teknikinnehållet.

Budget 3,4 MSEK (2009-2010)

Skeppsholmen

• Projektet omfattar energieffektiva lösningar inom bostäder, transporter, lokaler, belysning

• Konkret energieffektivisering i energikrävande verksamheter och känsliga kulturmiljöer

• Öka medvetenheten och kunskapen om energieffektiviseringsmöjligheter (både internt och externt)

• Ett exempel för andra fastighetsägare

Budget 18 MSEK (2009-2011)

Sustainable Hotel• Projektet skapar ett föredöme för energieffektivisering inom serviceverksamhet (specifikt hotell- och restaurangverksamhet)

• Projektet genomförs på Grand Hôtel i Stockholm

• ÅF och Fagerhult medverkar med expertis

• SUST svarar för projektledning, visst teknikinnehåll samt utvärdering och resultatspridning

• Delfinansieras av Energimyndigheten

Budget 15 MSEK 2009-2011

Från ord till handling—Energieffektivisering i komplexa intressentstrukturer

• Syftet är att med konkreta praktikfall som bas utveckla kommunikation, arbetsformer och affärsmodeller mellan olika intressenter som gynnar genomförandet av ekonomiskt lönsamma åtgärder.

• Två fastigheter i fokus: Bankhus 90 (100 000 kvm), Sergels torg (50 000 kvm)

• Samverkan mellan SEB, Coor, Vasakronan, RBS, ÅF och SUST.

• KTH medverkar med forskningsinsats

Budget 1,7 MSEK (2010-2011)

Den hållbara skolstaden

• Projektet ska skapa ett föredöme för hur kommuner kan bedriva energieffektivisering i skolor genom dels sytematisk energioptimering dels genom att involvera personal och elever.

• Projektet genomförs under ca tre år inom Skolstaden (gymnasiecampus i Helsingborg bestående av fem skolor). Ledning, personal och elever (totalt ca 3500 personer) engageras i arbetet.

• Samverkan mellan Helsingborg kommun (Skolstaden, Kärnfastigheter, Miljöförvaltningen), Öresundskraft AB och SUST.

• Lunds Universitet/Campus Helsingborg medverkar med forskningsinsatser

Budget 39,7 MSEK (2010-2012)

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad

• Projektet ska lyfta fram goda exempel på renoveringsinsatser som bidrar till det nationella miljömålet om att minska energiförbrukningen i bebyggelsen med 20% till 2020 och 50% till 2050.

• Projektet ägs av Riksbyggen, KTH och SUST. • KTH svarar för projektledning och tillför kunskap från

forskningsfronten• Riksbyggen tillför kunskap från fältet samt kontakter med

bostadsrättsföreningar • SUST har huvudansvar för hur projektets resultat ska spridas

och implementeras

• Total budget 2010-2011 ca 7,5 Mkr Finansiering från CERBOF (40%) och Riksbyggen (60%).

http://renoveringsverkstad.wordpress.com/

Bakgrunden

• Ca 350 000 boende i ca 2100 föreningar inom Riksbyggen

• Stor del är byggt under miljonprogrammet och står inför större renoveringar

• Viktigt att göra rätt insatser t.ex. i samband med t.ex. stambyten för att inte ”missa chansen” att nå 2050-års energimål (minska behovet av energi per kvadratmeter till 50% av behovet år 1995)

• Kontakter under sommaren 2009 med Instutionen för Byggvetenskap, KTH (Folke Björk och Tord af Klintberg)

• Projektupplägget togs fram under hösten 2009

• Ansökan till Cerbof beviljad i februari 2010

• Projektet startade i mars 2010

Målet är medvetna och engagerade BRF:er

•Trappa av åtgärder kopplat till underhållsplaneringen

•Långsiktig handlingsplan för energieffektivisering

•Åtgärder som kan göras oberoende av större renovering

•Åtgärder som bör göras vid större renovering

•Förberedelser/framtidssäkring som bör göras vid större renovering

•Kunskap och engagemang hos BRF-styrelsen

•Hur ligger vi till, återkoppling av statistik

•Hur har andra gjort? – Goda exempel, många föreningar har stora likheter

•Vad bör vi tänka på t.ex. samplanering med andra åtgärder?

•Hur ser det ut ekonomiskt?

•Kunskap och engagemang hos övriga boende

•Kommunikation, goda exempel (.. Borde inte vi också jobba med detta?)

•Hur påverkar jag och vad kan jag göra?

•Incitament

Första året, 2010

• Vad görs och vilka erfarenheter finns?• ”Trålning”, lista med 124 goda exempel

• Ökat kunskap på tvärs inom RB

• Områdesvisa djupanalyser (Belysning, styr/regler, värmesystem, ventilation…)

• Medverkan i beslutsskedet i några specifika fall

• Identifierat lämpliga piloter (12 st)

• Förbereda för implementering• Hur samspelar Riksbyggen och dess föreningar idag?

• Vad är viktigt för att få mer aktivitet?

• Enkäter till styrelser och projektledare (18 st föreningar)

Planerat fortsatt arbete 2011-2012

2011 • Dokumentera och börja sprida resultat framförallt inom RB

• Analyser/erfarenheter från piloter => 12 goda exempel

• Fortsatt analys av föreningarnas situation och behov av stöd/verktyg (intervjuer)

• Planera kommunikation för implementeringen hos BRF:erna

2012• Paketera stöd/verktyg/information anpassat mot olika målgrupper

(riksbyggens personal, boende, styrelser)

• Implementera via RB:s organisation

• Kommunicera som stöd till implementering men även för mer allmän resultatspridning

Vad behövs för att få en större aktivitet?Slutsatser från arbetet under 2010

Långsiktig planering

Ökat engagemang hos styrelser och boende

Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel

Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna

En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

Långsiktig planering

- Utveckling av förvaltningsavtalet med energioptimeringsdel

- Långsiktiga mål kopplat till underhållsplan och eventuell förestående större renovering , ”45-årsrenovering”

- NNE-strategin */ som golv för långsiktiga mål

- Integrera arbetet med miljöcertifiering, Miljöbyggnad

*/ Nationell strategi för lågenergibyggnader (Energimyndigheten ER 2010:39). Målnivån för befintliga byggnader vid större renoveringar är ca 70% av BBR-kraven. Med större renoveringar avses; renovering av byggnadens klimatskal eller installationer till en kostnad som överstiger 25% av byggnadens värde; alternativt att minst 25% av klimatskalet renoveras.

Vad behövs för att få en större aktivitet?Slutsatser från arbetet under 2010

Långsiktig planering

Ökat engagemang hos styrelser och boende

Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel

Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna

En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

Enkät till 18 BRF-styrelser (hösten 2010)

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oväsentligt Vet ej

Hur viktigt upplever ni det vara att ha en ”eldsjäl” inom föreningen när det gäller energi- och miljöfrågor?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Stort Måttligt Litet

Hur skulle ni beskriva engagemanget hos de boende?

Enkät till 18 BRF-styrelser (hösten 2010)

Inspirera och engagera

• Kundtidningen Öppet Hus

• Webb- Klimatskolan

• Tävling – Årets miljöförening

Idé för energivisualisering

Vad behövs för att få en större aktivitet?Slutsatser från arbetet under 2010

Långsiktig planering

Ökat engagemang hos styrelser och boende

Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel

Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna

En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

Det finns redan mycket kunskap att tillgå

Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket / www.renoveraenergismart.se

Bebo

Energi- och klimatrådgivarna

Energideklarationerna + utökad analys i samband med dessa

Renoveringshandboken(VVS-företag)

Kunskap hos RB:s energiexperter

Paketera och anpassa till målgrupperna, främst BRF-styrelsen

….men det behövs mer

Kunskapsunderlag från verkligt genomförda åtgärder Energieffektivisering

Ekonomi

Andra positiva och negativa effekter och erfarenheter

Utveckling av nya metoder (lägre kostnader, säkrare resultat utan negativa överraskningar) Återvinning av ventilationsluft

Fasadrenovering / förbättrat klimatskal

Bebo:s teknikupphandlingar är ett värdefulla instrument

Paketera och anpassa till målgrupperna, både RB:s

energiexperter och BRF-styrelser

0

2

4

6

8

10

12

Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Oväsentligt

Hur viktigt var/är stödet/kunskaperna från Riksbyggens lokala projektledare för föreningens beslut?

Enkät till 18 BRF-styrelser (hösten 2010)

Vad behövs för att få en större aktivitet?Slutsatser från arbetet under 2010

Långsiktig planering

Ökat engagemang hos styrelser och boende

Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel

Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna

En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

Styrelser

0

2

4

6

8

10

12

14

Samtidig annan renovering Ekonomi Miljöskäl Lagstiftning/yttre krav

Vad var det främsta skälet till beslutet om de vidtagna åtgärderna?

Ekonomin

• Pay-off -metoden vanligast men inte särskilt relevant för en BRF. Viktigare är…

• Hur påverkas vårt resultat och de boendes avgifter på längre sikt?

• Hur ser våra finansieringsmöjligheter ut?

• Finansieringsmöjligheterna varierar stort mellan olika föreningar

• Exempelvis olika förutsättningar i storstad och glesbygd. I storstäderna skapar ökade värden större möjlighet att lånefinansiera. I glesbygd måste man ha varit mer förutseende och skapat utrymme under gångna år.

• Besparingen beror på var i landet man befinner sig

• Fjärrvärme skillnad på ca 100% mellan lägsta och högsta taxa

• El (inkl elnät) skillnad på ca 50%

• 25 % elenergibesparing ger bara mellan 15 och 20% kostnadsbesparing!

Ta fram nya mer pedagogiska verktyg för att beskriva ekonomi för åtgärder

Kan vi utveckla metoden ”åtgärdskarta” för att beskriva ekonomin

Projektarbete inom Uppsala Universitet pågår, även ett exjobb planers till hösten

Vad behövs för att få en större aktivitet?Slutsatser från arbetet under 2010

Långsiktig planering

Ökat engagemang hos styrelser och boende

Breddad kunskap om olika möjliga åtgärder och deras samspel

Öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna

En större systematik i samspelet mellan föreningarna och RB

Samspel inom RB

• Riksbyggens Kundansvariga är centrala för att få med energi-och miljöfrågorna i föreningarnas styrelsearbete (representanter i styrelsen). Miljöhandboken på gång!

• Utveckling av automatiserad driftövervakning, löpande analys/återkoppling av energianvändning till varje förening.

• Organisations- och kompetensutveckling inom RB • Idag är åtgärdsförslagen ofta beroende av enskilda personers specialkunskap

• Frågorna är ofta komplexa och involverar mycket mer än bara energieffektivisering

• Krävs bättre samspel mellan RB:s två huvuddivisioner (Bostad och Förvaltning) och centralt --lokalt. Processutveckling pågår