Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015

7/25/2019 Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015

1/100


2/100

vriga nominerade till rets Polhemspris varprofessor Anders Wilhelmson fr sin miljvnligatoalettpse Peepoo, samt Markus Notch Perssonfr datorspelet Minecraft.

PolhemsprisetSveriges fi naste teknikpris

John Elvesj Mrten Skog

Grattis till Polhemspriset 2015

polhemspriset.se

Polhemspriset r Sveriges ldsta och fi nastetekniska utmrkelse. Det delas ut fr tekniskinnovation p hg niv eller fr genialisklsning av ett tekniskt problem, som fi nnstillgnglig p den ppna marknaden och ruthlligt miljvnlig.

John Elvesj och Mrten Skog tar idag den17 november emot Polhemspriset, bestendeav en guldmedalj och 250 000 kronor, avMinister fr hgre utbildning och forskningHelene Hellmark Knutsson.

Mottagare av Polhemspriset 2015John Elvesj och Mrten Skog tilldelas idag

Polhemspriset 2015 fr uppfi nningen TobiiEyetracker, gonstyrning av datorer. De prisasfr idn till fretaget Tobii och den teknologi iframkant som de har skapat.

gonstyrning av datorer har kat mjlig-heterna fr tusentals funktionsnedsatta attkommunicera och delta i samhllet p likavillkor. Tekniken ppnar stora mjligheter tillvidare innovation och nya anvndningsomrden.


3/100

Allt om Vetenskap www.alltomvetenskap.se Gilla oss p Facebook

Undrar du ver ngot vetenskapligt?

Skriv till: [email protected] g till: www.alltomvetenskap.seoch klicka p Frga oss

Om du har synpunkter p tidningen,skriv grna till:[email protected]

Vanliga brev skickas till:Allt om VetenskapBergsgatan 22 / 112 23 Stockholm

Frgaoss!

Redaktionen ansvarar ej fr inskickat, ej bestllt material. Eftertr yck frbjudet utan utgivarens tillstnd. I skolundervisning fr maximalt en artikel/nummer i Allt om Vetenskap anvndas utan tillstnd frnutgivaren, frutsat t att dist ributionen till elever sker genom ansvarig lrares frsorg, utan at t ngon kostnad eller avgift frekommer fr eleven. A ntalet kopior skall vara lika med antalet elever som berknas

f del av materialet. Det skall tydligt framg varifrn materialet r hmtat.

Kp Allt om Vetenskap digitalt

Du vet vl att du kan kpa vra tidningar digitalt?qiozk.com / Android, iPhone och iPad

Prenumerationsren-

den och adressndringmn-fre 08.30 16.00Tel: 0770-4 5 71 83www.prenservice.seTitelData AB112 86 Stockholm

Kontakt med [email protected]

tel: 0 8-75 8 52 60

Ansvarig utgivareMichael Journath

ChefredaktrLasse Zernell

Grafisk FormNina Journath TheanderJohan Gradin

Webbr edak trMia Elisdotter

Redaktrsa MalmbergAnders Gransson

MedarbetareTomas LindbladAileen FlorellAnders PalmLars BranderAlarik HaglundAnders Mathlein

Ove KaufeldtMagnus NilssonHelena Olsson

Medarbetarei detta nrStefan JohanssonJohan HanssonL-G NilssonTomas Serholt

MarknadAnders [email protected]

VDJan Westholm

AnnonsVictor KenttTel: 076-322 41 17

[email protected]

UtgivareAllt om VetenskapFrlags AB

Allt om VetenskapFrlags ABr dotterbolag tillMedstrms AB

Ekonomi /administration

Marie Sthlberg

TryckV-TABISSN 1652-3318

PROGRAMMERAD ATT DDAAlla stora biltillverkare och en del andra fretag,exempelvis Google, experimenterar med frarlsabilar. Frgan r inte om de kommer, utan nr. Menr vi beredda?

Flera forskare har ppekat att den stora svrig-heten med frarlsa bilar inte handlar om tekniken.Bilarna kan snart kra mycket skrare n mnnis-kor och tekniken kan gras lika tillfrlitlig som ex-empelvis bromsarna p en helt vanlig bil. S renttekniskt r det inga problem gr bilarna frarlsas minskar antalet ddade i trafiken drastiskt.

Problemet r istllet moraliskt: vem ska denfrarlsa bilen dda?

Hur man n gr, s kommer det alltid att uppstsituationer dr det inte finns ngon lycklig utgng.Det hnder att gasen hnger sig och bilar kr in ifolkmassor, eller att det uppstr ngon osannoliktrafiksituation som ingen kunnat frutse. Iblandintrffar det helt enkelt saker som vare sig mnniskaeller dator kan hantera utan att ngon fr stta livettill.

S vad ska d en frarls bil programmeras attgra i en omjlig situation? Ska den med berttmod kra in i en folkmassa och dda ett antal mn-niskor eller ska den styra ut fr ett stup och ddasin passagerare? Ska bilen programmeras att ageras att s f som mjligt dr, eller ska den till varjepris rdda sin passagerare?

Och frgestllningen slutar inte dr; ska bilenrdda s mnga mnniskor som mjligt, eller smnga levnadsr som mjligt? Allts ta hnsyn till

ldern p dem som kommer att d.En mnniska kan komma undan med att kra

rakt in i en folkmassa nr bromsarna slutar fungeraeller gasen hnger sig eftersom det handlar omsnabba och desperata beslut. Att handla irrationellti ett sdant lge r mer regel n undantag.

Men den som programmerar en bils beteendekan inte komma undan. Dr finns det gott om tid

att verkligen besluta vem som ska leva och vem somska d.

En lsning som har diskuterats r att bygga in enslumpfunktion som gr att bilen ibland prioriterar

passagerare och ibland mnniskor utanfr bilen. Pngot stt knns ett sdant lotteri mer mnskligt,men samtidigt har det lite av en ndlsning versig.

I slutet av oktober i r publicerades en uppmrk-sammad studie dr tre forskare (i ekonomi, psyko-logi och mnniska-dator-interaktion) frskte fallmnhetens svar p dessa frgor. Ngra hundramnniskor tillfrgades, och de flesta svarade att enfrarls bil borde prioritera att rdda s mnga livsom mjligt ven om det innebr att passagerarnamste offras. Gjordes frgestllningen lite mer kon-kret det r du som r passageraren som kommeratt offras fr att spara ett strre antal andra liv styckte mnga att det fortfarande var okej. Men medett viktigt frbehll; de skulle inte ge sig ut i trafi-ken med en sdan bil s lnge det finns mnskligafrare drute. Bara om alla andra bilar i trafiken rfrarlsa och programmerade att agera p sammastt, s r det okej.

Det finns fler intressanta problem som man kanfundera ver till exempel vem som r ansvarig nrngot hnder. Och om det gr att hacka program-men som styr bilens prioritering av mnniskoliv?Kanske genom att f att bilen att tro att den r fullmed barn och p s stt prioritera sina passagerareframfr de dr mnniskorna som str vid busshll-

platsen ...De hr moraliska frgorna r inte nya, men med

diskussionen om frarlsa bilar har de blivit obe-hagligt konkreta. Tidigare var det mest teoretiska,filosofiska resonemang dr man frskte ta redap hur mnniskor fungerar. Nu r det en praktiskfrga om liv och dd. Och det gr det hela mycketmer spnnande.

Lasse Zernell

Chefredaktr

LEDARE // ALLT OM VETENSKAP

3

Kundservice

Prenumerationsrendenoch adressndringTitelData AB112 86 Stockholm

Kundtjnst:mn-fre 08.30 16.00Tel: 0770-45 71 83www.prenservice.se


4/100

Besserwisser

Tecknad av Anders Mathlein fr Allt om Vetenskap.

Insndare

Skriv till oss: E-post:[email protected]

Postadress:Allt om Vetenskap, 112 23 Stockholm.

VTGASBOLLARI nummer 10-2015 finns en artikelom professor Lars Stenmarkspingisbollstora uppfinning somkallas makrosfr. Dessa makrosf-rer kan laddas med vtgas som se-dan portioneras ut till brnslecellermed ett mikrochip. Detta frefallervara en alldeles fantastisk lsning

fr distribution av energi till olikafordon till exempel.r detta et t serist projekt, eller

har vi hr ett svenskt AndreaRossi-fall?

Mvh

Thor Bihli, skeptisk prenumerant

Ja, det r serist. Det finns inga

som helst konstigheter nr det

gller fysiken kring det hela, och

allt bygger p vlknd och bepr-

vad teknik. Lars Stenmarks id

handlar helt enkelt om hur vte ska

lagras och distribueras sjlva

energiomsttningen i brnslecel-

ler r ngot som redan finns och

fungerar sedan mnga r.

Andrea Rossis projekt handlar

om ngot helt annat och r lindrigt

uttryckt ifrgasatt. Hans energi-

katalysator r en maskin som

psts producera energi med hjlpav kall fusion, ett fenomen som r

obevisat och betraktas med stor

skepsis av de allra flesta forskare.

Han lter ingen utomstende gran-

ska maskinen och hur den fungerar

r i grunden oknt ven om han

pstr att den fusionerar vte och

nickel till koppar. Rossi betraktas av

de flesta forskare som en bedragare

och hans maskin som en ren bluff,

lite som en modern variant av de

gamla evighetsmaskinbluffarna dr

man gmde fjdrar inuti kugghjul.

Stenmarks id med vtgasbollar

har inget av detta ver sig. Dremot

r det en lng vg att g fr att f

med alla aktrer p en infrastruk-

tur som bygger p tekniken. Det

r dock en ekonomisk och politisk

frga, och inte vetenskaplig eller

teknisk.

AoV

HGST RANKADE

UNIVERSITETUSA r vl nummer ett nr detgller naturvetenskaplig forskningoch vetenskaplig litteratur? Menhur r det i Europa r Oxford detuniversitet som publicerar mestvetenskapliga papper?

Rolf W

Det stmmer att USA har en frsta-

plats nr det gller publicering av

vetenskapliga studier. Den exakta

ordningen mellan olika universitet

r dremot inte s ltt att f ett

objektivt mtt p. Handlar det om

antalet artiklar, antalet publ icerade

tecken, hur mycket artiklarna cite-

ras, vilken status tidskrifterna de

publiceras i har? Och s vidare.

Inte ovntat finns det drfr olika

rankingsystem och listor som inte

r helt verens om hur det ligger

till. Men att amerikanska univer-

sitet som Harvard och Stanford

ligger i topp rder det konsensus

kring. I Europa r det Oxford ellerCambridge som leder verlgset.

I Sverige innehar Karolinska Insti-

tutet frstaplatsen.

Ser man p totalrankingen av

lnder, s bevakas det bland andra

av Scimago Labs. Enligt deras

statistik har USA:s dominans under

de senaste ren brjat hotas av

just det Kina. 2004 stod USA fr

26 procent av alla vetenskapliga

studier och Kina fr 7 procent. 2014

var motsvarande siffror 19 respek-

tive 15 procent. Sverige lg 2014

p en 21:a plats med en procent

av vrldens totala vetenskapligapublicering.

AoV

Professor Stenmarks vtgasbollar

r inget konstigt rent fysikaliskt

bara en liten vtgastank.

INSNDARE // ALLT OM VETENSKAP

4


5/100

Vrldens mest populra multirumssystem

MITT I STAN S:T ERIKSPLANTel 08-44156 20.

ppettider vardagar 10 18, lrdag 10 15

Med Sonos kan du vlja mellan att spela uppmusik frn din dator, en ntverkshrddisk,

tusentals Internet-radiostationer frn helavrlden samt flera musiktjnster som Spotify,Deezer, Wimp Google play m.m

Kontakta oss fr fri [email protected]

Med Sonos kan vi erbjuda dig en skrddarsyddlsning som utgr frn dina behov. Du kan spela musik i flera rum, och du kanalltid vlja om du vill hra samma musik i helahuset eller spela olika musik i varje rum.

www.larsbengtsson.se


6/100

3 LEDARE OCH INSNDARE

8 FAKTISKT

16 USA:S NYA

SPIONPLAN

TR-X, ska bli ett avan-cerat plan stealthteknikgr det osynligt p radar,

mjligheten till fjrr-styrning gr att det kananvndas som drnare

och kommunikationstekniken r

den mest avancerade som finns.

20 NYHETER

30 NR EINSTEIN KRKTE RYMDEN

Den 2 december 1915 frndradesvr syn p vrlden. D presenteradeEinstein den allmnna relativitetsteorin,den modell av verkligheten som blandannat sger att sjlva rummet kankrkas.

38 RYMDODLINGENS ERA R HR

Grna fingrar r kanske inte enegenskap som man frknippar medastronauter men att kunna odla sinegen mat r en frdighet som kom-mer att vara livsviktig fr framtidensrymdresenrer.

8FAKTISKT//Tolkienstad nskas////Mnbiljett////rets IgNobelpris////Oddlig pistol//

20 NYHETER//Sm fusionskraftverk kan snart byggas////Cirrusnebulosan som du aldrig sett den frr////Arbetsvgrande myror//

92FRGOROCH SVAR

//Hur grs saltvatten om tilldrickbart stvatten?////Pverkar tyngdkraftenljudvgor?////Finns det en punkt iuniversum som str heltstilla?//

ALLT OMVETENSKAPNR 112015

44 PRYLARNA SOM DU INTE

VISSTE ATT DU BEHVDE

Transformer fr kket.Den tysta gitarren.

Rrliga 3D-tatueringar.

48 JAKTEN P DROTTNING

NEFERTITIS GRAV

Enligt en ny teori r Tutankhamonsgravkammare i sjlva verket en vestibul

till en mycket strre och nnu doldkammare rymmande kvarlevorna efterden legendariska drottning Nefertiti.

54 TTA MRKLIGA GEN-

MANIPULERADE ORGANISMER

Med dagens genteknik gr det att graalla mjliga mrkliga kombinationer avorganismer p gott och ont.

30NR EINSTEINKRKTE RYMDEN

INNEHLL // ALLT OM VETENSKAP

6


7/100

16

30

64

78

70

54

58 NYA RN

OM DIGERDDENNu tror sig forskarna

veta varfr den ganska

harmlsa bakterien

Yersinia pestissom

existerat lnge pltsligt

blev s aggressiv.

62 TIO SAKER OM

BOCKSTENSMANNEN

64 SYNDAFLODEN - FINNS DET

VERKLIGA HNDELSER

BAKOM MYTERNA?Myten om syndafloden r mycket ldre

n Bibeln och finns i olika versioner i

olika kulturer.

70 CTE - HJRNSKADAN SOM

SKAKAR IDROTTSVRLDEN

Hjrnskador som beror p vld mot

huvudet r ett mycket utbrett problem,

inte bara inom amerikansk fotboll.

78 UBTENS HISTORIA

Kapten Nemo byggde en farkost med

otroliga egenskaper. Men det var jubara science fiction. Nu har verklighe-

ten hunnit ifatt och frbi kapten Nemo.

86 MRKLIGA DJUR

SAIGAANTILOPEN

88 MRKLIGT OCH VERKLIGT I BILD

92 FRGOR OCH SVAR

97 KRNIKA

64SYNDAFLODEN

- FINNS DETVERKLIGAHNDELSERBAKOM MYTERNA?

78UBTENS

HISTORIA

70CTE - HJRNSKADORNASOM SKAKAR IDROTTS-VRLDEN

48 58 38

7


8/100

FA KT I S Kt

M R K L I G T & V E R K L I G T

8

//Ett gng engelska arkitekter har startat en insamlings-

kampanj p crowdfundingsajten Indiegogo fr att bygga

upp en kopia av staden Minas Tirith i sdra England.

Motsvarande 25 miljarder svenska kronor anser de sig

behva f in fr att f till en fullt fungerande stad

dr folk kan bo och arbeta. Efter drygt en m-

nad var summan uppe i drygt 1,2 miljoner

kronor. Strax efter kampanjstarten lanse-

rades ven en konkurrerande insam-

ling fr att terskapa orchernas

belgring av staden.

UTSKRIVNA PILLERUSA:s livsmedels- och

lkemedelsmyndighet,

FDA, har godknt landets

frsta 3D-utskrivna

medicin. Spritam, som

det heter, r ett piller fr

behandling av epileptiska

anfall. Frdelen med att

exempelvis ett apotek

anvnder en 3D-skrivare

fr att tillverka piller r att

medicinen kan individua-

liseras s att patienten i

en tablett fr precis den

mngd medicin som just

den personen behver.

74 GRADERS varmt var det p

fredagseftermiddagen den

30 juli 2015 i den iranska

staden Bandar Mahshahr.

Siffran visar den upplevda

temperaturen, eller vrme-

index, som kombinerar den

faktiska luf ttemperaturen,

hr 46 grader, med den

relativa luftfuktigheten,

som d var extremt hg.

Ett vrmeindex p ver

54 grader rknas som

extrem fara att vistas i.

Det hr var det nst hgsta

vrmeindex som uppmtts

i vrlden, etta r Dhahran

i Saudiarabien med 78

grader i juli 2003.

HETT LNGT LIVI en internationell sjurig

observationsstudie av

nra en halv miljon kineser

i ldrarna 30-79 r visade

det sig att ddligheten var

nskas

Tolkienstad

Lngsam flaskpost//Nr Marianne Winkler och hennes

make promenerade lngs stranden p n

Amrum, en av de nordfrisiska tyska arna i

Nordsjn, i vras hittade de en uppspolad

flaskpost. Inuti lg ett papper som med

stora rda bokstver uppmanade upphit-

taren att sl snder flaskan. Eftersom det

inte gick att ppna den s ld det tyska

paret uppmaningen. Inuti flaskan lg ettfrfrankerat vykort med ett frgeformulr

dr upphittaren uppmanades att svara p

frgor om nr och var de funnit flaskpos-

ten och sedan skicka ivg det till Marine

Biological Association, MBA, i Plymouth i

Storbritannien.

Som tack fr hjlpen skulle de erhlla

hela 1 shilling.

De lade brevet p ldan och ngra

dagar senare ppnade ett gng hpna

marinbiologer i England brevet. Flask-

posten visade sig ha varit frn 1906 och

ingtt i ett experiment fr att underska

Nordsjns undervattensstrmmar. Runt

tusen flaskor hade kastats i havet av

institutets dvarande rektor, George

Parker Bidder, och mnga hittades

av trlare inom ngra mnader. Den

108 r gamla flaskposten r drmed

vrldens ldsta knda flaskpost och lr

nu komma med i Guinness Rekordbok.

Upphittaren Marianne Winkler fick sinshilling, inkpt av institutet hos en

mynthandlare eftersom myntsorten inte

existerar som betalningsmedel sedan

1990.

Ngra engelska arkitekter vill

halvt p skoj bygga upp en kopia

av Minas Tirith frn Tolkiens

Sagan om ringeni full skala.

Bild: New Line Cinema

En kopia av vrldens nu knda ldsta

flaskpost, en 108 r gammal flaska

som kastades i Nordsjn r 1906 som

ett led i ett oceanografiskt experi-

ment. Flaskan hittades i r p den

tys ka n Amrum. Bild: MBA


9/100

9

mellan 10 och 14 procent

lgre hos dem som regel-

bundet t starkt kryddad

mat. Srskilt frsk chili

verkade minska risken fr

ddlig cancer, blodpropp

och diabetes. Om kopp-

lingen r ett direkt resultat

av chilikonsumtion eller om

det hnger ihop med andra

kost- och livsstilsfaktorer

r n s lnge oklart. Stu-

dien r publicerad i BMJ.

KOLL P LEJONAlla r vi vervakade

nufrtiden. I somras

startade i Kenya et t projekt

dr landets, och i frlng-

ningen hela kontinentens,

lejon ska f sina ansikten

fotograferade fr att sedan

vervakas med hjlp av

programvara fr ansikts-

igenknning. De enfr-

gade lejonen r till skillnad

frn exempelvis flckiga

leoparder relativt svra att

identifiera och gps-teknik

bde dyr och krnglig. LINC

heter projektet.

3 040 000 000 000S mnga trd finns det i

vrlden enligt nya berk-

ningar. Det r sju gnger

s mnga som tidigare

uppskattats. Tidigare be-

rkningar byggde helt p

satellitbilder, men nu har

man utgtt frn data om

trd tt het in samlad p mar-

ken. Hgst trdtthet i vrl-

den har skogarna i Norden,

Ryssland och Nordamerika.

//Simning r en sysselsttning somhittills inte varit frknippad med

svindel. Men snart finns mjligheten

att ndra p det. Om tre r r det i

London premir fr vrldens frsta

himmelspool, en helt transparent

pool i akrylplast som strcker sig

mellan tv hus 35 meter upp i

luften. Hr kan man crawla och f

svindel samtidigt nr man ser ner

mot marken genom det 20 centime-

ter tjocka akrylgolvet i poolen.

Himmelspoolen r en del i ett

nytt luxust bostadskomplex i Bat-

tersea i sdra centrala London. Ett

diplomatkvarter som omger den nya

snart frdiga amerikanska ambas-saden, en gigantisk futuristisk kub

med en extra yttre fasad i gnist-

rande fluorplast, ETFE, med 8 300

kvadratmeter solceller p, eget

biomassakraftverk och eget grund-

vattenmagasin att ta vatten ifrn vid

behov. Ett miljmssigt stllnings-

tagande som ocks gr byggnaden

delvis sjlvfrsrjande. Fast den

amerikanska ambassaden hade inte

behvt flytta arrendet p dagens

tomt p Grosvenor Square i Mayfair,

dr dagens modernistiska bunker till

ambassad sttt sedan 1955, lper

till r 2953.

Svindlande simning

I anslutning till swimming-

poolhusen byggs just nu

USA:s nya ambassad, en

enorm kub som r i stort set t

sjlvfrsrjande p el, vrme

och dricksvatten. Och som

kommer att synas.

Simma med svindel. I London ska man mellan tv hus bygga

en swimmingpool med transparenta sidor 35 meter ovanfr

marken.


10/100

FA KT I S Kt

M R K L I G T & V E R K L I G T

Runt 15 miljarder trd

sgas ner rligen. Sedan

jordbrukets begynnelse fr

12 000 r sedan har antalet

trd i vrlden minskat med

46 procent. Studien r

publicerad i Nature.

DEL VXTGeologer har funnit att

en cirka tio meter hg

palmvxt, Pandanus can-

delabrum, som vxer i Libe-

ria, verkar fungera som

indikator fr diamantfyn-

digheter. Enligt en artikel

i tidskriften Economic

Geology ser det ut som att

den vxer enbart p toppen

av kraterrr, diatremer,

fyllda med diamantens

moderbergart kimberlit,

s kallade diamond pipes.

Stmmer det s r vxten

att likna vid en skylt med

ordet diamant p och

landets diamantjgare lr

hoppa jmfota.

OCH SVERIGE HARFJLLNEJLIKAN1973 upptcktes viscaria-

malmen vster om Kiruna,

en stor kopparfyndighet

som blev Viscariagruvan.

Orsaken till att kopparmal-

men hittades var att mar-

ken dr var alldeles tckt

av rosa fjllnejlikor, en vxt

som trivs p starkt koppar-

haltig mark, ett underlag

som annars r giftigt fr de

flesta vxter, och fungerar

som kopparindikator.

10

//P sin twittersida har den pensionerade astronauten Buzz Aldrin, mnniska nummer tv p

mnen, lagt ut sin frdbiljett till mnen frn 1969. Som p vilken tjnsteresa som helst har rese-

arrangren Nasa gjort en knastertorr specifikation med detaljer som avreseort: Houston, Texas.

Destination: Cape Kennedy, Florida, Mnen, Stilla havet, USS Hornet, Hawaii och tillbaka till

Houston. Frdmedel: Statlig rymdfarkost, Gov. Spacecraft.

Vidare: Samtliga ml samt inkvartering tillhandahlls av staten. Aldrin begrde ven 33,31

dollar i ersttning fr resekostnader, vilket godkndes. Kanske var det ersttning fr resa med

egen bil till flygbasen, transporten till mnen stod ju som tur var den amerikanska staten fr.

Det sgs att Buzz Aldrin, men kanske var det en annan astronaut, p skmt begrde vanlig

jordisk milersttning p 8 cents per mile men d av Nasa fick tillbaka en faktura p 185

miljoner dollar priset fr Saturn V-raketen som skt upp Apollo 11.

Mnbiljett Buzz Aldrins specifikation frn tjnsteresantill m nen med Ap ollo 11 i juli 19 69 .

//Ikldd den hr torpedformade cockpiten cyklade kanadensaren Todd

Reichart fram i 133,8 km/h p en spikrak och flack vg i Nevada i USA i

september i r. Cykeln r en liggcykel dr man trampar fram p rygg. Dr-

med satte han nytt hastighetsrekord fr mnskligt framdrivna fordon.

Bild: AeroVelo

Vrldens snabbaste cyklist r

dremot fransmannen Eric

Barone som i mars i r

brnde nerfr en strt-

loppsbacke i Frankrike

i hela 223,30 km/h och

drmed satte nytt

hastighetsrekord i

downhillcykling.

SNABBCYKLAT


11/100


12/100

FA KT I S Kt

12

// I Storbritannien ska landets variant p Tra-

fikverket, Highway England, inleda frsk med

elektrifierade vgbanor som kan ladda elfordon

medan de kr. Tanken r att den extra krbanan

i framtiden ska ha nergrvda induktionsspolar

kopplade till elntet som genererar ett magnetflt

nr bilen kr frbi och trdlst frser bilen med

strm via en mottagarspole. Enligt den utredning

som gjorts kommer laddeffekten att bli riktigt

hg och hamna p runt 40 kW fr personbilar och

140 kW fr tyngre fordon. I och med att laddef-

fekten r s hg behver inte hela vgfilen elek-

trifieras, utan laddpartierna delas upp i segment.

Bara motorvgarna r n s lnge tnkta att

f laddningsbara vgar. Testprojektet ska fortg

i 18 mnader innan ett eventuellt beslut kan tas

om att infra det p allmnna vgar.

I Sverige ska Vattenfall precis pbrja ettprojekt med trdls laddning via stationra

laddstationer och kommande versioner av

Toyotas hybridbil Prius ska ocks erbjuda trdls

laddningsteknik som extra tillgg.

//Fr 260 miljoner r sedan

vaggade de stora djuren

runt nr de gick p alla

fyra. Som p en dla gick

benen frst ut frn kroppen

p sidan och sedan ner.

Men s fanns Bunostegos

akokanensis, som enligt

en ny studie publicerad i

the Journal of Vertebrate

Paleontology, trippade fram

p alla fyra benen likt en

ko genom att benen befann

sig under kroppen. Det r

drmed vrldshistoriens

frsta knda fyrbenta djur,

enligt studien. Orsaken

bakom nymodigheten antas

vara att djuret levde i ett

omrde dr den tvingades

g lnga strckor fr att f

tag i vatten och mat och tj-

nade p en fyrbent mindre

energikrvande stil.

LADDADE VGAR

GICK SOM

EN KO

// Colosseum kryllar av liv igen. Efter gladiatorer, ondsinta kejsare och turisthorder r det nu dags fr

bakterierna att f sina femton minuter i strlkastarljuset. I ett konstprojekt sponsrat av Unesco har den

tyska konstnren Sabine Kacunko topsat den antika byggnadens fasad och blst upp en enorm projek-

tion av byggnadens egentliga invnare nu som d p fasaden fr hela Rom att se. Syftet r att lyfta

fram ngra av vrldens ldsta livsformer som ett fredme fr oss mnniskor. Vill vi bli lika framgngs-

rika och lnglivade som bakterierna gller det att lra sig att samarbeta och kommunicera bttre, sger

Sabine Kacunko.

Kolossala bakterier

I hstas kr yllade det av bakterier

p Colosseums fasad i Rom. I en

ljusinstallation blstes nrbilderp byggnadens bakterier upp i

storformat. Bild: Sabine Kacunko

Om ngra r kanske Storbritanniens elbilister

kan ladda sina bilar under frd. Landets mot-

svarighet till Trafikverket ska nu inleda ett flt-

test med e lektrifi erad e vgbano r fr snabbladd -

ning av svl personbilar som tyngre fordon.

Det hr buckliga krldjuret levde

fr 260 miljoner r sedan gick

precis som en ko, enligt en ny

studie. Bunostegos akokanensis,

som den heter, r drmed vrl-

dens ldsta verkligt fyrbenta

djur.

Bild: Morgan Turner


13/100

13

//Medan vi i Sverige fokuserar

p cykeln som miljvnligt

pendelalternativ till bilen har

man i London lite mer vidlyf-

tiga planer. Vad sgs om att

pendelsimma till jobbet?

Den engelska arkitekt-

byrn Y/N Studio vill skapa

en simbana lngs den nra

14 kilometer lnga Regent's

Canal som gr i en bj ver

norra centrala London. Simba-nan kallas de Lido Line och r

tnkt att best av en tskild

bassng som lper lngs kana-

len. Den flytande bassngens

vggar bestr av ett membran

som filtrerar bort bakterier

och froreningar frn det

omgivande vattnet s att sim-

marna fr rent och fint vatten

att simma i. Lngs simlinjen

finns ett antal stationer med

omkldningsrum dr pendlarna

kan byta om frn badklder till

jobbklder. Simning r ju inte

det snabbaste sttet att ta sig

till jobbet p, men p vintern

kan det g undan. D frvand-

las simlinjen till en skridsko-

linje en vv lggs i som ska

gra bassngen grundare och

gynna istillvxt.

Fr de Londonbor som vill

fortstta att pendla i lugn och

ro inomhus lanserar arkitekt-

firman NBBJ istllet en verkligtsnabbgende tunnelbana.

Tanken r att erstta tgen

p dagens Circle Line med

rullband i olika hastigheter

som lper bredvid varandra.

Pendlaren kliver frst p det

gula bandet som rr sig i

knappt fem km/h vid stationen

och kar till 15 km/h mellan

stationerna exakt hur detta

ska g till r oklart.

De som har mer brttom

hoppar ver till det orange

med en hastighet p 19 km/h

eller det rda som gr i 24

km/h och ven har fasta

bnkar att sitta p. Eftersom

banden till skillnad frn tunnel-

banetg inte behver stanna

och ta upp passagerare skulle

den gende tunnelbanan,

enligt arkitekterna, bli ett

snabbare alternativ n dagens

tg. Dessutom gr det ju att

springa fram p banden

En engelsk arkitektbyr vill fr-

vandla Regent's Canal i centrala

London till en simlinje fr pendlare.Lido Line, som den heter, bestr av

en bassngbana som filtrerar flod-

vattnet och skiljer simmarna frn

bttrafiken. Bild: Y/N Studio

Genom att erstt a tunnelbanetgen p Londons Circle Line med frgkodade

rullband i olika hastigheter kan pendlare promenera i uppemot 30 km/h och

drmed komma fram snabbare n vad det gr med dagens tg, anser arkitekt-

firman NBBJ som ligger bakom frslaget. Bild: Y/N Studio

Pendelnytt

frn London


14/100

14

FA KT I S Kt

Chockerande produkter// Microsoft har ftt patent p en brbar it-pryl (wearable, som

det heter numera) som ger anvndaren en elstt nr telefonen

ringer. Den kan sys in i en t-shirt eller placeras i en sko och

r ett ljudlst alternativ till mobilens vibrator. Som vckar-

klocka verkar den perfekt, inte ens den mest morgon-

trtta ligger vl kvar och drar sig under en serie avelsttar. Dessutom strs praktiskt nog bara braren

av vckarklockan.

Prylen har ocks en uppfostrande sida. Att dma av

det aningen luddigt skrivna patentet verkar det som om

att den i klderna insydda produkten ska kunna knna av

och varna anvndaren nr det r dags att byta ett plagg eller

ndra stllning. Smutsig trja: bzzz. Dlig hllning: bzzz.

Hr liknar den det uppfostrande armbandet Pavlok som lanse-

rades i r, namnet r efter Ivan Pavlov och hans frsk med klas-

sisk betingning p hundar. Armbandet ger braren en elstt varje

gng denne hller p att falla fr en ovana. Syftet r att hjrnan

snart ska sammanknippa ovanan med olust istllet fr lust. Handen

p vg mot cigarettpaketet: bzzz.

Det senaste inom brbarelektronik r att uppfostraanvndaren med hjlp avelchocker. Bild: Pavlok

// I nordstra Mexiko lever runt 30 popula-

tioner med helt blinda grottfiskar. Grottetror,

som de kallas, har till skillnad frn de yt-

levande av samma art,Astyanax mexicanus,

genom ren helt tillbakabildat sina gon.Orsaken r att de i sin mer nringsfattiga

milj inte tjnar p att upprtthlla det

energikrvande synsystemet nr de inte har

ngon nytta av det. Alla djur har en begrn-

sad energibudget och stora gon drar mycket

energi och krver drfr ett strre intag av

nring.

De tillbakabildade gonen r ett bra exem-

pel p hur det som kallas selektivt tryck visar

sig under evolutionen. Organismer utvecklas

p olika stt beroende p vilken milj de

lever i, fr att bst anpassa sig till omgiv-

ningen. Nu har forskare vid Lunds universitet

underskt hur mycket den blinda grottfisken

tjnar p att inte ha ngot synsystem, bde

gon och synbark r borta. Och kostnaden fr

synen var mycket strre n de frvntat.

Vra mtningar p den mexikanska grott-

fisken visar att synsystemet krver 515 pro-

cent av djurets totala energibudget, beroende

p fiskens lder. Detta r en svindlande hg

kostnad! Djur med stora och vlutvecklade

gon, ndvndiga fr deras verlevnad, beta-

lar dyrt fr dem, sger Eric Warrant, forskare i

funktionell zoologi vid Lunds universitet.

Studien r publicerad i tidskriften Science

Advances.

Dyrtmed gon

gon kostar. De sorter av tetranAstyanax mexicanussom levernere i mrkret i nringsfattiga

grottor i Mexiko har genom rentillbakabildat sina gon helt fr att

spara p energi. Bild: IBL


15/100

15

//I USA har polisens ddsskjut-

ningar av obevpnade civila lett till

allt vldsammare debatt, protester

och vldsamheter. Som ett led i

detta har ett amerikanskt fretag

nu utvecklat ett slags krockkudde

fr pistolkulor som syftar till att

oskadliggra och stoppa en ag-

gressiv person utan ddligt vld.

The Alternative kallas uppfinningen

som bestr av en orange plasthyl-

sa med en rund metallkula framtillsom stts ver pistolens pipa. Nr

skottet avlossas fngas pistolku-

lan i den runda metallkulan som

skjuts ivg mot mlet ungefr en

femtedel s snabbt som en vanlig

pistolkula. Tanken r att kulan

inte ska trnga in i kroppen utan

orsaka en smrtsam stoppverkan.

Enligt tillverkaren, Alternative Bal-

listics, ska det knnas som att

trffas av ett hrt hammarslag i

brstet, slaget av en professionell

basebollspelare Om angriparennd inte stoppas r nsta skott

oskyddat och ddligt.

I USA har n s lnge bara ett

polisdistrikt brjat testa The Alter-

native, men det r symboliskt nog

Ferguson, Missouri, platsen fr

polisens omtalade ddsskjutning

av den obevpnade tonringen

Michael Brown r 2014.

ODDLIGT

VAPEN

//I den amerikanska tv-showen

The Late Show with Stephen Colbertfick denvisionra och vetenskapligt intresserade entreprenren Elon Musk, han med

Teslabilarna, Space X och annat kul, frgan om hur man kan gra Mars mer

beboelig. Fr vad ska man dr att gra om det nd inte gr att bo dr?

Det gller att hetta upp planeten, svarade Musk.

Hur d, med en filt eller? Den ligger ju bra lngt frn solen, undrade Colbert.

Ja, det finns en snabb metod, och en lngsam. Det snabba sttet r att

slppa krnvapenbomber ver polerna

Du r en superskurk! svarar Colbert.

Musks drastiska kommentar bygger p att Mars behver en ttare atmosfr

fr att bli beboelig. Genom att snabbvrma de frusna polerna som bestr av is

och koldioxid skulle de frislppta vxthusgaserna bilda en ttare atmosfr och

ka temperaturen p marken s att n mer vattennga och koldioxid frigrs

och vatten kan brja existera i flytande form och s vidare i en positiv spiral.

Kanske kan man sedan odla lite grna vxter fr att f fart p syreproduktionen

s att planeten blir beboelig p allvar.

Nackdelarna med bombningarna r uppenbara. Frutom att polerna bombas

snder frorenas ju planeten ocks med radioaktivt nedfall och strlning.

Superskurken Musk

Han r superrik,

han r smart,han uppfinner

olika hg-

teknologiska

saker. Och han

resonerar kring

mjligheten att

atombomba vr

grannplanet.

Nej, det r inte

Green Goblin

frn Spiderman,

utan Elon Musk

vi talar om.

Bild: IBL

Ett amerikanskt fretag

har tagit fram en tillsats

fr halvautomatiska pistoler

som ska minska risken fr

ddsskjutningar. Nr pistolkulan

avlossas fngas den i metallkulansom sedan trffar mlet med en fem-

tede l av hastigheten hos en vanlig

pistolkula. Chockverkan ska vara

tillrcklig fr a tt oskad ligg ra ut an

att dda. Bild: Alternative Ballistics


16/100

USA:S NYA

SPIONP AN

Den gamla trotjnaren U-2 Dragon Lady har frsett USA med flygfoton och annan

underrttelseinformation under 60 r. Men nu brjar det legendariska spionplanet

att bli omodernt.

Den nya modellen, TR-X, ska bli ett avancerat plan stealthteknik gr detosynligt p radar, mjligheten att fjrrstyra det gr att det kan anvndas som

drnare och kommunikationstekniken r den mest avancerade som finns. Det

finns till och med planer p att utrusta det med laservapen.

TextLars Brander BildSPL, AoV m fl

16

FLYG // ALLT OM VETENSKAP


17/100

Dragon Lady har tjnat det amerikan-ska flygvapnet i mer n ett halvsekeloch i r firas 60-rsjubileet frU-2-programmet som helhet. Men2019 gr vrldens kanske mest myt-

omspunna och hemligaste plan enligt planerna ipension. D mste ersttaren vara redo att lyfta ochta hennes plats i det utforskande och kartlggandeluftrummet. Nsta generations spionplan har fttarbetsnamnet TR-X och det kommer att varabde bemannat och obemannat.

Fast att erstta en trotjnare av den hr kalibern

blir frsts inte ltt. Lockheeds U-2 Dragon Ladykonstruerades och byggdes av Skunk Works, avdel-ningen inom Lockheed Martin som utvecklar nyaflygplanstyper fr militrt bruk. Det allra frstaexemplaret levererades och flgs frsta gngen iaugusti 1955 mitt under det d allt frostigare kallakriget.

Sedan dess har spionplanet utfrt orkneligauppdrag och varit till ovrderlig nytta fr USA ochdet amerikanska flygvapnet. En anledning till attdet varit i bruk s pass lnge r den uppgraderingsom gjordes under 1980-talet. Nu har dock ame-rikanska regeringen gjort klart att den inte ansersig ha rd att finansiera bde det lderstigna men

nd mycket tekniskt avancerade U-2 och den nyalngdistansflygande drnarversionen av NorthropGrummans Global Hawk. Och d r det U-2 somfr stryka p foten dock inte utan att bli ersatt avngot som US Air Force hoppas blir nnu bttre.

VSENTLIGT BILLIGARE

Den amerikanska kongressen bestmde 2012 attU-2 inte fr rullas in i hangaren fr gott innan efter-fljaren r redo fr start. Det innebr att arbetetmed uppfljaren TR-X nu gr in i en intensifieradfas. Men att hinna bli klara till 2019 d U-2 r tnkt

att pensioneras gr knappast, s verkligheten kan-ske inte r helt i linje med kongressbeslutet. Istllettalas det om 2025 och att lta drnaren GlobalHawk fylla ut glappet.

Nya TR-X kommer i mycket att likna U-2. Detkommer att ha samma motor, en modifieradversion av General Electric F118 som U-2 varitutrustad med sedan 1998, och samma flyghjd,last, hastighet och stigning.

Vid sidan av en modernare teknik kommer denstrsta skillnaden vara att TR-X blir mycket billi-gare att tillverka. Planet kommer ven att vara ut-rustat med nya sensorer, nya sofistikerade kommu-nikationssystem och flera andra mycket avancerade

En av de mest knda

bilderna tagna av en U-2 r

den ver Sovjets raketbaser

p Kuba 1962 . Bilderna som

planet tog bidrog i hg grad

till at t USA in sg a tt de

snart skulle ha avfyrnings-

platser fr krnvapenmis-

siler alldeles inp knuten.

Fljden blev Kubakrisen,

d vrlden stod p grnsen

till et t krnvap enkrig. I

slutnden krvde krisen ett

enda direkt ddsfall en

U-2-pilot som skts nedver Kuba. Bild: SPL

17


18/100

tekniska system. Det talas till och med om laser-vapen.

TR-X ska ocks f en bttre stealthfrmga, alltsbli mycket mer svrupptckt fr radar, n sin fre-gngare. I grunden handlar det om att undvikavink lar som ger radareko och med dagens avance-

rade datorberkningar kan planets form optimerasfr att bli mycket svrupptckt.En annan intressant detalj r att planet ocks ska

kunna anvndas som drnare. Det ska kunna flygashelt obemannat p farliga uppdrag och styras heltoch hllet frn marken. P s stt kan det ersttadrnaren R-Q4 Global Hawk.

FLER PROJEKT

nnu s lnge r konstruktionen visserligen baraett koncept p papper, men Scott Winsted vidLockheed Martin som har affrsansvaret fr U-2tror att TR-X-modellen kan vara klar inom en tio-rsperiod.

Men TR-X r inte det enda projektet som detamerikanska flygvapnet tittar p. Bland andra finnsjakt- och attackplanet F-35A som redan r bestllt,liksom det stora fraktplanet Boeing KC-46 Pegasus.

ven lngdistansbombaren LRS-B finns med idet amerikanska flygvapnets planer. Det r ett stortplan med kapacitet att bra krnvapen, och liktflera konstruktioner r det designat fr att undvikaradarupptckt. US Air Force hoppas kunna f mel-lan 80 och 100 sdana plan till sitt frfogande medproduktionsstart i mitten av 2020-talet. LockheedMartin, Northrop Grumman och Boeing slss omkontraktet. Ocks hr finns planer p en obeman-

nad modell som kan flyga i verljudshastighet, ochdet finns obekrftade uppgifter om att skalenligaprototyper redan byggts och testats i vindtunn-lar. Tanken r att bombaren ska kunna n vilkenplats som helst p jorden och utfra sina ddligauppdrag.

Men avancerade militra operationer krver na-turligtvis korrekt, snabb och detaljerad informa-tion. Det r hr U-2:s eftertrdare kommer in ibilden. Genom att lta TR-X spana och kartlggamlen s kan de andra planen sedan utfra det deska utifrn rtt information.

Den gamla trotjnaren U-2 har spionerat fr

USA:s rkning i nrmare 6 0 r. Bild: SPL

En trotjnare i sex decennier

Skunk Works, Lockheeds avdelning fr utveckling av militrt flyg, behvde

bara ett r p sig fr att leverera det frsta U-2A-planet som lyfte frn en

amerikansk bas 1955. Det hade utvecklats under strsta sekretess med det

frmsta syftet att mjliggra kontroll och vervakning av Sovjetunionensfrehavanden inte minst vad missiler och krnstridsspetsar betrffade.

Sedan dess har The Dragon Lady, som den amerikanska militren snart kom

att kalla henne, legat druppe p 21 000 meter och tagit bilder ver vldiga

omrden.

En U-2 finns alltid i luften ngonstans i vrlden, dygnet runt. Planen

spionerar och vervakar, men de kan ocks ha viktiga uppgifter att fylla vid

dramatiska hndelser av mer civil karaktr, som till exempel naturkatastro-

fer, och har haft terkommande uppdrag inom ramen fr Nasas forskning.

De tidiga modellerna fokuserade under kalla kriget p Sovjet, Kina, Viet-

nam och Kuba. Ibland gick det illa. Den 1 maj 1960 skts ett U-2-plan ned

ver Sovjet med en S-75 Dvina-missil. Det kraschade i nrheten av Sverd-

lovsk och piloten Francis Gary Powers, som rddat livet i sin fallskrm, togs

till fnga. Han anklagades fr spioneri och dmdes till ett tiorigt fngelse-straff. Det blev dock bara tv r bakom sovjetiskt galler 1962 utvxlades

han mot en sovjetisk spion, KGB-officeraren Rudolf Abel. Utvxlingen gde

p klassiskt spionromanvis rum p Gliernicker Brcke ver floden Havel,

mellan Potsdam och Berlin.

Ett annat U-2-plan med major Rudolf Anderson vid spakarna skts ned

ovanfr Kuba den 27 oktober 1962. Anderson blev fr vrigt den ende som

under Kubakrisen omkom som en fljd av fientlig eldgivning.

Men allt ligger inte lngt tillbaka i historien. U-2 anvndes flitigt bde i

Afghanistan och Irak och s sent som i september i r syntes ett U-2-plan

p en bas i Sydkorea under en av de stndigt terkommande kriserna mellan

Nord- och Sydkorea.

U-2 Dragon Lady

Lngd: 19,2 m

Vingspann: 31 m

Marschfart: 764 km/h

Tomvikt: 6 848 kg

Flyghjd: 21 000 m

Rckvidd: 10 300 km

Delar av den U-2 som skts ned ver Kuba1962 finns ut stllda i Havanna. Bild: Man-u

18

FLYG // ALLT OM VETENSKAP


19/100

... fr dig som tyckeratt elektronik r kul!

LCD Oscilloskop SDS1000-serienEtt riktigt hgklassigt digitalt oscilloskop med samplingsfrevens p upptill 2 Gs/s, en mngd lter och matematiska funktioner, inkl FFT. 2 kana-ler, X/Y, USB-anslutning fr PC och USB-anslutning fr t.ex USB-minne(lagra mtningar) eller skrivare.41011407 2 kan 50 MHz 500Ms/s frg LCD 2.795:-41010059 2 kan 100 MHz 1Gs/s frg LCD 3.995:-

Crazyfie 2.0Flygande utvecklingsplattform, Quadcopter i

miniutfrande, som styrs via Bluetooth LE. ppenfr utveckling av egen programvara. Utvecklad iSverige.

41013600 Crazyie 2.0 1 999:-

Intel Edison- Inkrsporten till Internet of Things

Modul med Intel-processor, WiFi och Bluetooth,

tnkt att utgra hjrtat i dina IoT-projekt. Det nns

ett antal expansionsmoduler samt ett break-out-kort som medger anslutning av Ardiono shields.41013328 Intel Edison SoC 699:-

41013330 Intel Edison med Arduino B/O 1299:-Se vr hemsida fr detaljer och lnkar till instruktioner mm.

byggsatserkomponenter

mtinstrumentldverktyg

tillbehr

electro:kitTel: 040-298760

www.electrokit.comMoms ingr. Frakt tillkommer - frn 29:-.

Se hemsida fr detaljer.Reservation fr ev fel o ndringar.

www.electrokit.com

Multimeter- 3 1/2 siffra digital (0-1999)

- automatisk avstngning

En mycket bra mutimeter fralla som hller p med elektro-nik. Mter strm, spnning ochreisistans. ven summer frkontaktprovning.41010696 149:-

Analog DiscoveryMed Analog Discovery och din PC frdu oscilloskop, spektrumanalysator,ntverksanalysator, logikanalysator,funktionsgenerator och strmfrsrjning.Inkluderar programvaran WaveForms.Utvecklad i samarbete med Xilinx och

Analog Devices. Anslutes till PC viaUSB.

41010867 2.790:-

Raspberry Pi

41013583 Rpi 2 1GB Mod B 399:-41012962 Rpi 512MB Mod B+ 299:-

Raspberry Pi 2 - upp till 6x snabbare!Raspberry Pi r denomtalade Linuxdatorn som bara kostar ngra hundralappar. Du

kan koppla den till din TV, mus och tangentbord, och har sedanen komplett minidator som du kan surfa med, se p lm, lyssna

p musik eller kra applikationsprogramvara. Raspberry Pi rbaserad p Linux, och viss Linuxkunskap rekommenderas fr fulltutbyte.

Vi har ven

tillbehren!- inbyggnadsldo- strmfrsrjning- kablar- labb-anslutning- minneskort m.m

RaspberryPiisatrademarkoftheRaspber

ryPiFoundation

Arduino UNO rev 3Grundkortet i Arduino-serien.Baserad p ATMEGA328processor. Anslutes till din PCvia USB.

12200029 215:-

Electrokit r

Approved Reseller

fr Raspberry Pi

Arduino Starter KitDet ofciella startpaketet frn Arduino. Innehller

Arduino UNO, display, motor, servo och ett ertal

komponenter samt en pedagogisk bok som guidardig igenom en mngd experiment med Arduino.

41011181 Arduino Starter-Kit 899:-

Makey-MakeyEtt uppnnar-kit som lter dig anvnda alla mjliga

saker, frn bananer till cykelpumpar, som ingngtill en dator. De anslutna sakerna verstts till

tangentkommandon till din dator (USB HID).

Mycket populrt i skolorna som en introduktion tillprogrammerbara system.41011031 Makey-Makey 529:-

10 r2004 - 2014

IoT - Internet of ThingsIdag handlar mycket innovation om hur man kanansluta olika produkter till ntet, och f dessa attarbeta tillsammans.Vi p Electrokit har de esta byggstenarna som

behvs fr att du skall kunna skapa dina innovati-va produkter och lta dem bli en del i IoT-vrlden.

Med produter som Arduino, Raspberry Pi, IntelEdison som bas och en massa smarta tillbehr,r mjligheterna nrmast ondliga. Bara din egenfantasi och frmga stter grnsen.

Vi vnder oss till folk som tycker om att experimentera och lra

sig mer inom elektronik.


20/100

Sorry Charlotte Kalla, men nr det kommer till att syrestta k roppens

muskler kan varken du eller ngon annan toppidrottare brckaregnbgsringen, visar en ny studie i PLOS ONE.Fiskarnas system fr att pressa ut syre till vvnader r upp till 50gnger effektivare n mnniskans. Hemoglobin, blodets syretrans-portr, r hos regnbgsringen betydligt knsligare fr frndringari pH-vrdet n andra djurs. Fr fiskarna har detta s tor betydelse inteminst i stressade situationer som nr de mste fly undan et t rovdjureller verleva i syrefattiga vatten. Kniper det kan de drfr dubb-lera eller till och med tredubbla syretransporten ut till vvnaderna.Forskarna bakom studien menar att det kan vara en av de absolutviktigaste anpassningarna fiskarna genomgtt under de drygt 400miljoner r de simmat omkring i haven.http://journals.plos.org

Inom bara ngra r kan

sm fusionskraftverk vara

verklighet, hvdar forskare

vid Gteborgs universitet och

Islands universitet. Det skulle

i s fall kunna resultera i bde

billig och miljvnlig vrme

och el.

Fusion r de krnreaktioner

som frekommer i solen dr

lttare atomer sls samman

till tyngre och stora mngder

energi frigrs. Att terskapa

denna process p jorden har

visat sig vara inte helt ltt,

dels fr att de extremt hga

temperaturer som krvs fr

att f tv atomkrnor attsmlta samman r svra att

kontrollera och dels fr att de

flesta frsk fram tills nyligen

inte gett mer energi n vad

som stoppats in. Dessutom

har ett problem varit att

stora mngder neutroner

frigrs vilka har hg energi.

Eftersom de till skillnad frn

elektroner och protoner

saknar laddning r de svra

att stoppa, vilket innebr att

sdana krnkraftverk skulle

krva metertjocka reaktor-

inneslutningar, som dess-

utom blir mycket radioaktiva

med tiden.

De problemen sger sig

de svenska och islndska

forskarna ha lst genom

att de studerat en typ av

krnfusionsprocess dr

reaktionerna baseras p

deuterium, ven kallat tungt

vte. Processen ger nstan

inga neutroner utan istllet

snabba tunga elektroner, s

kallade myoner.

Det fina med den hr

metoden r att energiutvin-ningen kan ske i relativt sm

fusionsreaktorer dr laser-

tndning stter igng proces-

sen. I frsk har det visat sig

att mer energi kommer ut

n vad som behvs fr att

starta reaktionen om man

bara rknar den energi som

gick t till att starta fusionen.

Totalt krvdes mnga gnger

mer energi fr att f den kon-

centrerade energikick som

krvdes, s det r fortfarande

en lng vg att g.

Myonerna som frigrs

i den nya processen r

inte alls lika skadliga som

neutroner och de r dess-

utom laddade vilket gr att

de direkt kan omvandlas

till elektrisk energi, utan att

driva ngturbiner som r den

vanliga metoden. Tas de inte

tillvara snderfaller de snabbt

till vanliga elektroner och

liknande partiklar.

http://www.sciencedirect.

com/

http://scitation.aip.org

Kalla ingen match fr en ring

Sm fusionskraftverkkan snart byggas

I plasma har elektronerna

skilts frn atomkrnorna. Det

r endast i detta tillstnd som

fusionsenergi kan skapas.

...men inte fr en regnbgsring. Dessa fiskar

syrestter sina vvnader 50 gnger mer effek-

tiv t n en mnn iska . Bild: Ihlan Ruhr

Charlotte

Kallasfrmga

att syre-

stta sina

muskler

m vara

impone-

rande...

Bild: IBL

NYHETER

20


21/100

Denguefeber r en av de

idag tropiska och subtropiska

sjukdomar som befaras sprida

sig till nya delar av vrlden,

dribland Europa, nr klimatet

blir varmare. 2010 drabbades

Frankrike och Kroatien av

inhemska utbrott och i

framtiden skulle ven Sverige

kunna drabbas.

Sjukdomen, som finns i fem

olika varianter, orsakas av ett

virus som sprids till mnniskor

via myggor av Aedes-slktet,

frmst Aedes aegypti, men

ven till viss del av den

asiatiska tigermyggan, Aedes

albopictus, som finns spridd i

Europa, dock inte i Sverige.

Symtomen p denguefeber

r hg feber, huvudvrk,

prickar p huden, muskelvrk

och ledvrk. Vill det sig illa

kan sjukdomen utveckla sig

till en av tv livshotande

former, dengue-bldarfeber

och denguechocksyndrom.

Varje r drabbas nstan

400 miljoner mnniskor

av denguefeber, cirka 150

svenskar smittas rligen under

semesterresor till frmst

Thailand. Och sjukdomen blir

allt vanligare.

Enligt nya forskarrn kar

frekomsten under onormalt

varma r. Det gr att vi till

fljd av det pgende vder-

fenomenet El Nio troligen

kommer se en tydlig kning

av antalet fall i brjan av

nsta r.

Forskare vid Uppsala uni-

versitet har i en underskning

sett att kningen av antalet

fall, tminstone i Singapore,

hnger ihop med stigande

temperaturer i kombination

med en vxande befolkning.

BRA ATT VETA OM

...denguefeber

Hjrtinfarkt r den

vanligaste ddsorsaken

i Sverige, ven om de

flesta som drabbas av

komman verlever det

akuta skedet. Ofta blir

livskvaliteten lidande

eftersom en del av

hjrtmuskeln dtt p

grund av syrebrist vilket

leder till frsmrad

hjrtfunktion. Att repa-

rera ett skadat hjrta

har hittills varit omjligt

men nu har ett inter-

nationellt forskarteam

upptckt ett stt att

gra just detta.

I Nature beskriver

de hur ett protein med

namnet Follistatin-like

1 (FSTL-1) som avges

i inre hjrtscken, fr

hjrtats muskelceller

att dela sig och bli

fler. Forskarna gjorde

sm kollagenplster,

spckade med FSTL-1

och placerade dessa

direkt p hjrtan hos

mss och grisar som

drabbats av hjrtinfarkt.

Inom tv till fyra veckor

brjade hjrtmuskel-

cellerna vxa till i stort

antal och hjrtfunktio-

nen terhmtade sig

successivt. Effekten

var s god att forskarna

hoppas att frsk p

mnniskor ska kunna

gras redan r 2017.

http://www.nature.

com

Nr ditt hjrta brister - laga det med FSTL-1

Vid en hjrtinfarkt dr en del

av hjrtmuskeln p grund

av syrebrist. Hittills har det

inte funnits ngot stt att

terstlla hjrtat, men ny

forskning ger hopp om att

hjrtan inom bara ngra r

ska kunna repareras.

Nya hjrtmuskelceller, gr-

na med gul krna, har vxt

till i e tt in fark tomr de i e tt

mushjrta efter behandling

med FST L-1.

Bild: UC San Diego/SBP

Gigantisk tsunami p Kap Verde

Nr en hel sida p vulkanen

Fogo kollapsade fr 73 000

r sedan ledde det till en

megatsunami. En ny vulkan-

topp har nu res t sig p

rasplatsen. Bild: Nasa

Vulkaner kan vara farliga inte bara nr de har

utbrot t. Regn kan utlsa

jordskred, s kallade

laharer, vilket historisktsett har skrdat mnga

liv. Men n vrre r om

delar eller hela slutt-ningar kollapsar ner i

havet vilket kan leda tillkatastrofala tsunamier.

En artikel i Science

Advances hvdar att fr

ungefr 73 000 r sedanskedde just detta p

Kap Verde, riket vster

om Afrika. Ena sidan av

vulkanen p Fogo rasade

pltsligt och orsakade

en av de vrsta tsuna-

mivgor mnskligheten

upplevt. Forskarnabakom studien uppskat-

tar at t 160 kubikki lometer

material strtade ner i

havet och skapade ennstan 250 meter hgtsunami som rusade

mot grannn Santiago

knappa 48 km bort och

fullkomligt drnkte den.Forskarnas bevis fr att

detta verkligen skett r

stora stenblock, vissa

stora som lastbilar, somforslats 600 meter in p

n och lagt sig till ro 200

meter ver havsnivn.

Vulkanen p Fogo ren av vrldens strsta

och mest aktiva vulkaner.

Den mter i dagslget

2 829 meter ver havet

och hade s sent somfrra ret ett utbrott som

tvingade folk at t lmna

sina hem.

Santiago, dr tsunaminfr 73 000 r sedan slog

in, r ste fr landets

huvudstad Praia och har

cirka 250 000 invnare.S skulle historien upp-

repa sig svvar oerhrt

mnga i direkt livsfara.

http://advances.sci-

encemag.org

NOTISER

SMNEN VARINTE LNGREFRRAtt vr moderna livsstil

gr att vi sover fr lite ren myt. Det hvdar for-

skarna bakom en studie

i Current Biology. De har

titta p hur sovvanorna

ser ut hos tre s kallat

traditionellt levande folk:

haza i Tanzania, san i

Namibia och tsimane i

Bolivia. Det visade sig

att dessa i snitt sover 6,5

timmar per natt. Och det

var inte solens upp- och

nedgng som styrde nr

de vaknade och somnade.

I genomsnitt steg de uppfre solens uppgng och

var vakna fram till drygt

tre timmar efter att den

gtt ner. Troligen styrs

sovvanorna av dygns-

temperaturen.

http://www.cell.com

TEMPEN PDINOSAURIEREn av paleontologins

stora frgor r huruvida

dinosaurierna var varm-

blodiga eller vxelvarma.

En ny studie i NatureCommunications som

analyserat vid vilken

temperatur deras gg

bildades hvdar att jtte-

reptilerna troligen var

ngonting mitt emellan.

De skapade delvis egen

vrme men tog ocks

hjlp av omgivningen.

De gigantiska titano-

sauriderna br ha hllit

en kroppstemperatur p

cirka 38 grader, medan de

mindre oviraptoidernas

kroppstemperatur var

lgre, cirka 32 grader.

http://www.nature.

com

21

Oviraptoid ruvar p gg.

Bild: Doyle Trankina and

Gerald Grellet-Tinner


22/100

NOTISEREMALJ KOMFRN HUDENSvenska och kinesiska for-

skare har funnit att emalj,

som vi har i tnderna, inte

alls uppstod i munnen utan

i huden. Vissa fiskars fjll,

som den nordamerikanska

bengddan, r tckta av

en emaljliknande vvnad

kallad ganoin. Analys av

denna fisks genom visade

att den har gener fr tv av

vra emaljmatrixproteiner

och dessa uttrycks ven i

huden. Vidare undersk-

ningar p 400 miljoner r

gamla fiskfossil, hrande

till de ldsta benfiskar vi

knner till, visade att hos

en art var fjllen och an-siktets hudtnder tckta av

emalj, hos den andra fanns

emaljen bara i fjllen.

http://www.nature.com

OLJEKATASTROFOm vi brnner upp allt

fossilt brnsle som finns

p jorden skulle i stort

sett hela Antarktis smlta

och havsnivn stiga 50-60

meter, hvdar en ny studie

i Science Advances. Vi

skulle dock inte mrka s

mycket av det under dethr seklet, men ver de

nrmaste 1 000 ren skulle

havsniverna kunna stiga

tre centimeter om ret och

havsytan skulle i slutet av

det hr rtusendet vara

30 meter hgre n idag.

Flera tusen r framt skulle

kningen kunna uppg till

totalt 60 meter.

http://advances.sci-

encemag.org

LDSTA

KINESERNANygjorda fynd av tnder

frn moderna mnniskor har

daterats till att vara 80 000-

125 000 r gamla. Tnderna

hittades i Kina, och ldern

p dem stmmer inte med

teorin att Homo sapiens

utvandrade frn Afrika fr

50 000-60 000 r sedan. De

47 tnderna ptrffades i

en kalkstensgrotta i Dao-

xian i Hunan-provinsen.


Vem har sagt att vindkraftsparker till havs mste

best av fasta torn med propellerlika rotorblad? Dekan ju lika grna byggas som flytande anlggningar

dr tornen roterar och r frsedda med vertikala

vindturbiner. Det frsta av den sortens vindkraft-

verk i Sverige, SeaTwirl, str nu utanfr Lysekil och

har en nominell effekt p 30 kW. Under rdande

vindfrhllanden har det kapacitet fr att frsrja

runt 13 hushll med el, vilket inte r s impone-

rande. Vindkraftverket r dock bara en prototyp fr

testkrningar, men planerna r att utveckla koncep-

tet s att anlggningar som denna kan bli en del av

framtidens fossilfria elproduktion.

Frdelen med SeaTwirl r att det kan placeras

betydligt lngre ut till havs p djupare vatten ntraditionella vindkraftverk eftersom inga fundament

behver gjutas. SeaTwirl flyter med hjlp av en

flytkropp och en kl och hlls p plats med frank-

ringslinor. Finessen med att placera kraftverket till

havs r att det blser mer dr vilket ger en kad

elproduktion.

Frdelarna ska ven vara ekonomiska. Genom att

ha f rrliga delar kar driftskerheten och hllbar-

heten. Tillverkningskostnaderna sjunker, liksom

installations- och underhllskostnaderna. Det som

blir dyrare r dock ledningar om kraftverken ska

ligga lngt frn land.

http://seatwirl.com/

0,325MILLIMETER. S LITEN R SKALBAGGENSCYDOSELLA

MUSAWASENSIS, VRLDENS MINSTAFRITT LEVANDE INSEKT.

Det gamla uttrycket flitig som en myra stmmer illa medverkligheten, enligt ny forskning. Tvrtom s drar de flestasm gynnarna i ett samhlle inte et t endaste, eller endastvldigt f, strn till stacken. tminst one gller detta fr den

nordamerikanska arten Temnothorax rugatulus.I den aktuella studien publicerad i Behavioral Ecology andSociobiology ville forskarna ta reda p exakt vad de olikaindividerna egentligen gnar sig t om dagarna. Varendamyra i fem samhllen frgmrkt es och filmades sex gngerdagligen, fem minuter t gngen under tv veckors tid . Ochdet visade sig att viss t fanns det verkligen individer somlevde upp till flitighetsmyten, men de var ytterst f. Endast 2,6procent av arbetarna slet oavbrutet, medan det stora flertalet 71,9 procent latade sig minst hlften av tiden. Mest ver-raskande var kanske att 25,1 procent aldrig arbetade. Varfrver en fjrdedel av samhllsmedborgarna aldrig deltog idagens arbetsuppgifter r oklart. Mjligen var de fr ungaeller fr gamla. Eller helt enkelt fr lata.http://link.springer.com

ARBETSVGRANDEMYROR

En ny studie tyder p att inte ens tre procent av invnarna iett myr samhlle lever upp till myten om att vara flitig som enmyra. De vriga var riktiga latmaskar. Bild: NaturePl

SeaTwirltestkrs justnu utanfrLysekil. Bild:SeaTwirl

SeaTwirl r ett fl ytanderoterande torn med envertikal vindturbin.Anlggningen stabilise-ras av en flytkropp ochen kl. Frankringslinorser till att vindkraftver-ket inte frs bort. Bild:SeaTwirl

Ny snurr p vindkraften

22

NYHETER


23/100

*Ls om studien scapis p www.hjart-lungfonden.se/scapis

christer ulfbge

Ge din gva p 0200-89 19 00, pg 90 91 927 eller www.hjart-lungfonden.se

Det lter som en drm, menden kan bli verklighet. Forskarep sex universitetssjukhusgenomfr just nu en vrldsunikforskningsstudie*. Deras ml:att kunna frutse hjrtsjukdomutifrn ett enkelt blodprov. Ochsedan frhindra att den uppstr.

Om de ska lyckas hnger ppengar. Statens bidrag tckerbara en liten del. Det r Hjrt-Lungfonden, genom vra givare,som r den strsta fristende

finansiren avsvensk hjrtforsk-ning.Fortstt drfr att ge. Varje

gva, liten som stor, r lika vl-kommen och gr garanteratnytta. Under vra 111 r har vibidragit till en rad livsviktiga

genombrott, ngra kan du se iramen runt den hr annonsen.

Nsta stora genombrott rbara ngra r bort. Med din gvaidag nr vi dit fortare.

Hjrtinfarkten duskulle f om tre rkommer du aldrig att f.


24/100

Cirrusnebulosan,

ven kallad slj-

nebulosan, r en

av de mest knda

kvarlevorna efter en

supernovaexplosion.

Nu kan den genom

Hubbleteleskopets

frsorg beundras i en

aldrig tidigare skdad

detaljrikedom.

Den ursprungliga

stjrnan hade under

sin levnad en massa

20 gnger solens och

slutade sina dagar i

en magnifik explo-

sion fr runt 8 000 r

sedan. De gldande

gaserna kastades i

hg hastighet ut irymden och strcker

sig idag ungefr 110

ljusr ut vilket sett

frn jorden

motsvarar en yta om

sex fullmnar. Den

r s stor att trots

att sex Hubble-bilder

sattes ihop tcker

den nytagna bilden

bara en liten del,

cirka tv ljusr, av

den vstra sidan av

nebulosan, ett om-

rde kallat NGC 6960,

eller Witchs Broom

Nebula (hxkvastne-

bulosan) som det mer

fantasieggande eng-

elska namnet lyder.

Bilden avsljar hur

tryckvgen pljer

sig igenom en

vgg av

kall, ttare interstellr

gas och ger ifrn

sig ljus. De ljusa

omrdena p bilden

finns dr tryckvgen

stter p relativt ttt

material. Frgerna r

inte helt sanningsen-

liga utan har lagts till

fr att tydliggra de

olika gaserna. Rtt

r gldande vte,

grnt svavel

och bltt syre.

Cirrusnebulosan r

belgen i stjrnbilden

Svanen 2 100 ljusr

frn jorden.

http://hubblesite.

org

Cirrusnebulosansom du aldrig sett den frr

Sex Hubble-bilder, noggranna

analyser och avancerad

bildbehandling krvdes fr

att skapa denna mycket

detaljerade bild av Cirrus-

nebulosan. Bild: Nasa, Esa,

the Hubble Heritage Team

(STScI/AURA)

24

NYHETER


25/100

NOTISER

SOPHIE VALLULV

EN STOR HJRNAR INTE ALLTIDS SMARTEn stor hjrna ger inte per

automatik en hg intel-ligens. En metastudie gjord

av sterrikiska och tyska

forskare bekrftar tidigare

studier som hvdar att det

inte finns ngot bestmt

samband mellan hjrnstor-

leken och intelligensen

hos djur. I frhllande till

kroppsvikten har sm myror

strst hjrna. Den utgr 14

procent av kroppsvikten,

nbbmusens ligger p 10

procent, elefanters p 0,8

procent och vi och mssen

har en hjrna som utgr 2procent av vr kroppsvikt.

Hur hjrnan r uppbyggd r

viktigare fr intelligensen

n vikten p vad vi har

innanfr pannbenet.

http://www.science-

direct.com

SKIDA FRHJRTATAtt motion r bra fr ett

friskt liv r allmnt knt.

Ulf Hllmarker som under

lng tid varit tvlingslkare

fr Vasaloppet har i enavhandling jmfrt

Vasaloppskare med

slumpvist utvalda mn-

niskor ur befolkningen. De

sunda skidkarna hade en

halverad risk att drabbas av

en frsta hjrtinfarkt eller

stroke. Om de drabbades

var risken att d eller

terinsjukna i hjrtinfarkt

30 procent lgre och 15

procent lgre fr stroke n

hos andra mnniskor.

http://www.uu.se

//... som har vrldens frsta certifierade

arkeologihund.

Vad gr en arkeologihund?

En arkeologihund r trnad att med hjlpav sitt luktsinne hitta och markera mnskligtskelett under markytan.

Varfr behvs de?

Sedan tidigare finns det maskiner som kanhjlpa arkeologer att se vad som finns undermarkytan, exempelvis magnetometer ochgeoradar, men med dessa tekniker kan maninte upptcka skelett. Arkeologihundar ochderas fantastiska luktsinne kan dremot talaom var i marken det finns mnskliga kvarlevor.P s stt kan arkeologer mer exakt kostnads-berkna och planera en utgrvning.

Kan du kort presentera Fabel?

Fabel, som egentligen heter Thunder Dusts

Quento, r en 2,5 r gammal schfer. Det hangillar mest i vrlden r sin grna boll. Det rden han fr som belning nr han jobbar.

Har ni arbetat vid ngon utgrvning n?

Efter att Fabel blev certifierad den 27 juli ir har vi varit ute och skt av ett omrde infren seminariegrvning i nrheten av fornbor-gen Sandby borg p land. Fabel sa att deti omrdet fr schaktet inte skulle finnas ben,vilket visade sig stmma. Dremot markeradehan en bit utanfr schaktet, vilket r mycketspnnande!

Hur ser framtiden ut fr arkeologihundar?

I framtiden hoppas jag p att hundar kom-mer att anvndas flitigt inom arkeologin. Jagtror s mycket p det att jag hller p att trnaupp en arkeologihund till, schfern Urax, niomnader.

Bild: Tobias Vallulv

Fabel markerar.

Bild: Daniel

Lindskog

VI

PRATAR

MED:

Nebulosa

En nebulosa r ett gigantiskt interstellrt molnav gas och stoft som har en utbredning av fleraljusr. Astronomerna skiljer mellan olika typerav nebulosor:

Emissionsnebulosor: Bestr frmst av jonise-rad vtgas och r fdelseplats fr nya stjrnor.De r frhllandevis ljusstarka och drfr ltta

att se. Cirrusnebulosan r en emissionsnebu-losa.

Reflektionsnebulosor: De r i huvudsakuppbyggda av stoft och som namnet antyderavger de inget eget ljus utan reflekterar ljus frnstjrnor runt omkring.

Planetariska nebulosor: Sedda genom tele-skop ser mnga ut som planetskivor. De rskapade av gas som kastats ut frn ytterskiktetav rda jttestjrnor i slutet av deras levnad.

Mrka nebulosor: Dessa varken avger ellerreflekterar ljus, men gr nd att se eftersomde skymmer stjrnorna bakom sig.

Nbbmusen har mycket

i skallen, nrmare

bestmt tio procent av

kroppsvikten. Bild: IBL


26/100

NOTISERELEFANTER

SLIPPER CANCER

Elefanter r vldigt stora,

lever lnge och har 100

gnger s mnga celler

som en mnniska s

sannolikheten fr att de

skulle drabbas av cancer

borde vara skyhg. Men

s r det inte. Enligt do-

kumentationen dr endast

fem procent av just cancer

medan motsvarande siffra

fr mnniskor r 11-25 pro-

cent. Anledningen till detta

r, enligt en studie i JAMA,

att de har 38 kopior av en

gen som kodar fr proteinet

p53 som r knt fr att

f cancerceller att beg

sjlvmord, medan mn-

niskan endast har tv.

Dessutom har elefanten ett

mycket effektivare system

fr att bekmpa

cellfrndringar.

http://jama.

jamanetwork.

com

Tidigare i hstas blev det stor uppstndelse nrdet tillknnagavs att en ny utdd mnniskoart hit-tats 90 meter in i en mycket svrtillgnglig grotta iSydafrika. Hittills har runt 1 550 skelettdelar frn 15olika individer plockats upp, vilket gr fyndplatsentill den strsta i Afrika. Skelettdelarna visar upp enunik blandning av primitiva och moderna egenskapersom sammantaget gr att forskarna bestmt att dekommer frn en hittills oknd ny art som ftt namnetHomo naledi.

Det var en spenslig varelse, cirka 150 centimeterlng och 45 kg tung, med lnga ben och ett litethuvud. Dess skelett sg i stort ut som en av de mestprimitiva medlemmarna av vrt slkte, men ftteroch hnder var mycket snarlika vra. Det r mycketmjligt att den kan ha tillverkat verktyg, ven ombevis n s lnge saknas fr det.

Tr och fingrar r krkta, vilket tyder p att H.nalediinte bara var vl anpassad fr att g lngastrckor p tv ben utan ocks rrde sig hemtamt i

trden. Dess hjrna var liten, cirka 500 kubikcenti-meter stor, vilket motsvarar en gorillas.

Det mest frbryllande med fynden r hur dessatidiga mnniskor hamnat i grottan. Nr forskarnauteslutit alla andra mjligheter menar de att den endarimliga frklaringen r att H. naledisjlv har frt ditsina dda. Detta frvnar eftersom endast vi ochneandertalarna, med vra stora hjrnor och frmgatill abstrakt tnkande, r knda fr att ha begravt vra

dda. Hur detta i s fall varit mjligt fr en art varshjrna inte var strre n en apelsin r en gta.

n har skelettdelarna inte kunnat tidsbestmmasmer exakt n att forskarna bakom fynden uppskattaratt de troligen r mellan 100 000 och tv miljoner rgamla, vilket r ett extremt stort tidsspann och intesger ngot om hur arten ska placeras in i vrtslkttrd. De kan allts eventuellt ha varit blandde allra frsta i Homo-slktet, men lika vl varitsamtida med oss.

http://elifesciences.org

SG HEJ TILL VR NYA SLKTING

Ansiktet tros har varit

ganska mnniskolikt

hos Homo naledi.

Bild: Wits University

Fyndet r unikt inte bara till

sin storlek utan ven fr att i

stort varenda sorts ben finns

bevarat i minst ett exemplar.

Bild: John Hawks/Wits

University

Mnga arter fresps frsvinna nr klimatet

blir varmare, men en del r ocks vinnare,

som de svenska sanddlorna. En studie vid

Gteborgs universitet har sett att under

varma r lgger dlorna sina gg tidigare

vilket ger ungarna en bttre start i livet bde

vad betrffar hlsa och verlevnad.

http://www.biomedcentral.com

KLIMATVINNARESanddla. Bild: IBL

Cancer?

Nh du,

snt r

inget

fr mig.

Bild:IBL

26

NYHETER


27/100

Det har vl knappast undgtt ngon nu anses det bekrftat att det finns

flytande vatten p Mars.

Det r Mars-satelliten Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) som har tagit

bilder p Marsytan som visar mrka band av fuktade mineraler p ett flertal

sluttningar. Banden finns inte dr hela tiden utan enbart d temperaturen ver-

stiger minus 23 grader. Vid kallare vderlek frsvinner de. De mrka banden

flyter nedt, precis som det kan frvntas att vatten gr. Att det kan gra det,

trots att termometern med rge understiger 0-gradersstrecket, frklaras med

att vattnet r mycket salt vilket snker fryspunkten. Forskarna tror att vattnet

fldar strax under markytan, precis lagom djupt fr att en del av det ska kunna

leta sig upp och gra ytan mrkare och flla ut salter. De salter det rr sig

om r troligen en blandning av magnesiumperklorat, magnesiumklorat och

natriumperklorat.


Mars har flytande vatten

Hr syns spren

GRAPHIC NEWS

Nasa hittar flytande vatten p MarsAnalyser av bilder frn Nasas Mars Reconnaissance Orbiter

bevisar att ssongsbaserade mrka band p Marsytan har orsakats av saltvatten som under perioder flyter ver den rda planetens yta.

CRISM:Spektrometersom kartlggermineralerna pytan.

Mrka band, mindre n fem meter breda upptrderp sluttningar under varma rstider och bleknarsedan under kallare rstider.Observerades frsta gngen 2011.

Spektraldata frn CRISM-instrumentetfrn fyra omrden med mrka bandpvisar frekomsten av fuktigamineralsalter som flls ut frn vatten.

Andra omrden med mrka band Befintliga landningsplatser

Omrden dr fuktiga perkloratsalter hittats medvattenmolekyler bundna till salternas kristallstrukturer. Mikrober p jorden

anvnder perkloratersom energiklla.

PalikirkraternCoprates Chasma

HalekraternHorowitzkratern

1

2

3 4

1

2

3

4

Viking 1Phoenix Pathfinder

Opportunity

Viking 2

Curiosity

Spirit

Mars Reconnaissance Orbiter:

GRAFIK: GRAPHIC NEWS

De mrka, smala, 100 kilometer lnga banden som strmmar

nedfr sluttningarna p Mars tros ha skapats genom vatten

som flyter hr i nutid. Bilden visar Hale-kratern.

Bild: Nasa/JPL/University of Arizona

Ett mycket vlbevarat fossil har ptrffats i La Hoya

i Spanien. Upptckten som presenterats i Nature rsmtt sensationell eftersom det handlar om ett 125 mil-

joner r gammalt dggdjur dr hr, hrsckar, hud och

till och med inre organ finns bevarat . Man fr g ver 6 0

miljoner framt i tiden fr att hitta ngot liknande.Den lilla krabaten, som allts levde under kritaperio-

den och var samtida med dinosaurierna, hrde t ill den

utdda ordningen Triconodontaoch anses s unik att

den klassats som egen art: Spinolestes xenarthrosus.Den var ungefr 24 centimeter lng och br ha vgt

50-70 gram. Av tnderna och skelettet a tt dma levde

djuret p marken och t insekter. Det som forskarna r

mest begeistrade ver r a tt dess pls i uppbyggnad och

vxtstt r identisk med dagens dggdjurs.Fyndet r s vlbevarat att det til l och med avsljar att

det lilla dggdjuret led av en, n idag frekommande,

svampinfektion i huden.


Fossilet av Spinolestes xenarthrosushar vrldens ldsta hr,

ven om det inte framgr s tydligt p bilden. Pilen pekar p

ytterrat. Bild: Georg Oleschinski

Marsytan

Hribelt gammalt fynd

27


28/100

Ny forskning har avsljat att stra

Australien rr t sig norrut ver en

hetflck vilket resulterat i en

rekordlng vulkankedja. Bild: Drew

Whitehouse, NCI National Facility

VizLab

13 200 000 000R GAMMAL R DEN LDSTA HITTILLS FUNNA GALAXEN EGS8P7.

Vrldens strsta kontinentala vulkankedja bildad ver en hetflck

finns i stra Australien, avsljas i en artikel i Nature. Kedjan r

2 000 kilometer lng och lper frn Whitsundays i norra Queens-land ner till en plats nra Melbourne i centrala Victoria. Vulkanerna

bildades under de senaste 33 miljoner ren nr den tektoniska

plattan Australien ligger p rrde sig norrut ver en hetflck i

jordens mantel.

Hetflckar bildas i zoner dr hett material frn grnsen mellan

jordens mantel och krna strmmar upp mot jordytan, s kallade

mantelplymer. En mantelplym r stationr medan den tektoniska

plattan rr sig ver den. P s stt bildas en lng kedja av vulka-

ner dr endast de som ligger rakt ver mantelplymen r aktiva.Den australiska hetflcken finns troligen kvar och befinner sig nu

under havet strax nordvst om Tasmanien.

Andra bermda hetflckar r Yellowstone och Hawaii-arna

i USA. Den australiska vulkankedjan, som dpts till Cosgrove

hotspot track, r fr vrigt tre gnger lngre n den i Yellowstone.


VULK NREKORD I

USTR LIEN

28

NYHETER


29/100

Alkohol kan

skada din hlsa.

GEWURZTRAMINER RESRVE HENN

RGNG: 2012 13%VOL

750 ML, ART.NR 217 , 119KR.

VITT VIN FRN FRANKRIKE, ALSACE

www.janake.se

Gewurztraminer Resrve

Henn r en klassiker som

funnits permanent listad i

Systembolagets sortiment

sedan 1955. Doften r stor

och blommig med inslag av

litchi, honung, ananas och

flder. Synonymt fr viner

gjorda av prominenta

vinmakarna Marc och Yann

Beyer r att det drar t det

lite torrare hllet i smaken.ite torrare hllet i smaken.

6

0

R

P

SYSTEM-

B

O

L

A

G

E

T

PASSAR TILL:

Lite smakrikare skrtter,

till en klassisk choucroute

av surkl med flskben

eller varfr inte till en

tallrik med charkuterier.


30/100

Fr precis etthundra r sedanpresenterade Albert Einstein denallmnna relativitetsteorin.

D, 1915, vckte hans arbeteuppmrksamhet och debatt bland

tidens ledande matematiker och fysiker, menknappast hos ngon bredare allmnhet. Menstrax efter frsta vrldskriget fick de abstraktateorierna begriplig form nr man sg hur stjr-norna flyttade sig p ett stt som Einsteins teorierpstod att de skulle.

Einstein blev snart upphjd till vrldens mestbermda vetenskapsman.

Idag, hundra r senare, r Einsteins relativitets-teori fortfarande grunden till hur vi ser p uni-versum. Forskningen kring svarta hl, big bang,mrk energi och jakten p nya planeter utanfrvrt solsystem vilar alla p den grund som ladesav Einstein fr hundra r sedan. Ingen fysikersedan Newton har betytt lika mycket fr hur viser p vrlden omkring oss.

UNDERRET 1905

1905 gjorde Albert Einstein sig knd som enav tidens frmsta teoretiska fysiker genom attpresentera fyra epokgrande uppsatser. En avdem frklarade den fotoelektriska effekten, en

Den 2 december 1915 frndrades vr synp vrlden. D presenterade Einstein den

allmnna relativitetsteorin, den modell av

verkligheten som bland annat sger att

sjlva rummet kan krkas.

Det var ett helt nytt stt att se p gravita-

tion. Och det har lett till upptckten av svarta

hl, satellitnavigation, gravitationslinser som

anvnds fr att se lngt ut i universum och

mycket annat.

TextTomas Lindblad BildIBL, AoV m fl

100 r sedan den allmnna relativitetsteorin vnde p begreppen:

NR INST IN

FYSIK // ALLT OM VETENSKAP

30


31/100

beskrivning av hur ljuspartiklar, fotoner, betersig, och som senare skulle ge honom Nobelpriset.En annan artikel hade titeln Om elektrodynami-ken hos kroppar i rrelse. Dr lgger han fram detsom kom att kallas den speciella relativitetsteorinoch som lngsamt kom att frndra synen pvrlden och materien.

Det var i den speciella relativitetsteorin somhan slog fast att ljusets hastighet i vakuum varen universell konstant. Tid, massa och avstnd rdremot relativa storheter som kan se olika ut be-roende p observatrens position och hastighet.Till exempel kan tiden g lngsammare hos den

som frdas i hg hastighet.Samtidigt kar massan med hastigheten. Kort

sagt det mesta var relativt, men inte ljusetshastighet.

Detta var svrbegripliga och ven svrsmltainsikter 1905, och n idag r det inte helt ltt frde flesta att greppa sammanhangen.

Fr att runda av 1905 rs skrd av omvlvandeteorier frklarade Einstein ocks innan ret varslut att energi och massa kunde beskrivas somlikvrdiga i ekvationen E=mc2 en av 1900-taletsallra strsta upptckter som gav oss en helt nyfrstelse fr fysiken och rent praktiskt ladegrunden fr bde atombomber och krnkraft.

EN KOLLISION MED NEWTONS GRAVITATION

Fr att uttrycka det enkelt s hade Einsteinutvecklat Newtons gamla ekvationer s att defungerade ocks fr vldigt hga hastigheter ochenergier. Klassisk fysik visade sig vara ett speci-alfall visserligen ett mycket allmngiltigt spe-cialfall i vr vanliga jordiska vardag men denrckte inte till fr en mer allmngiltig beskriv-ning av vad som kunde hnda i ett universum drhastigheterna nrmade sig ljusets och massornakunde bli enorma.

Men den nya vrldsbilden kolliderade med dengamla hederliga newtonska p en punkt gravita-

tionen. Och frn 1905 till 1915 arbetade Einsteinfrn och till med att skriva om Newtons teori satt den skulle passa in i hans nya vrldsbild. Rela-tivitetsteorin skulle utvecklas frn att vara spe-ciell till att bli allmn. Och det som trilskadesmest var gravitationen.

Albert Einstein hade slagit fast att ingentingkan frdas snabbare n ljuset, inte ens informa-tion. Det r en grundpelare i den speciella relati-vitetsteorin som inte fr ruckas p.

Men samtidigt var det redan i brjan av1900-talet tydligt att gravitationen verkade verstora avstnd, helt utan tidsfrdrjning. Och attf ihop en omedelbar verkan p lnga avstnd

KRKTE RYM EN

Svarta hl

Den allmnna relativitetsteorin slr fast

att gravitation r en fljd av att vrt fyr-

dimensionella universum, rumtiden, vrids

eller krks kring en kropp med massa, till

exempel en planet eller stjrna.

De frsta lsningarna till Einsteins

fltekvationer visade att i nrheten av

stora och extremt frttade massor blir

gravitationsfltet s starkt att universum

blir ondligt krkt. Den logiska fljden

r att ingenting, inte ens ljuset, ngon-

sin kan komma drifrn. Hur en sdan

situation skulle te sig var svr att greppa

1916, och resultatet betraktades snarast

som en matematisk egendomlighet utan

frankring i verkligheten av bde Einstein

och Schwarzschild, den som kom fram

till resultatet.

Men astronomiska observationer

har visat att de hr punkterna

med ondligt stor gravitation

verkligen ser ut att existera.

Idag har de allra flesta hrt

talas om svarta hl, ven

de som inte frstr fysiken

bakom dem. Till exempel

s hlls vr galax samman

av gravitationen frn ett s

kallat supermassivt svart hl.

Sdana verkar finnas i mitten av

alla galaxer.

Forskningen kring de extrema

frhllandena i (eller snarare nra) de

svarta hlen i universum r ett av de

viktigaste omrdena dr relativitetsteorin

fortstter att utvecklas och dr man

frsker att frena relativitetsteorin med

kvantmekaniken.

Svarta hl r besvrliga saker ven rent mate-

matiskt. Hr nrmar sig relativitetsteorin och

kvantf ysiken varandra men hittills har de inte

gtt att frena.

31


32/100

utan att informationen frdas fortare n ljuset varknckfrgan.

EKVIVALENSPRINCIPEN

Den kreativa resan fram till teorin brjade redan1907 nr Einstein fortfarande hade en tjnst p pa-

tentkontoret i Bern. Han roade sig p lediga stundermed att frska frestlla sig vad som hnder meden person i fritt fall. Det var en tanke som fascine-rade honom och som han terkom till flera gngeri sitt liv.

Einstein konstaterade att den som faller fritt inteknner sin egen tyngd. Han utvecklade det tanke-experimentet till att frestlla sig en person somfaller instngd i en lda, till exempel en hiss. Utanatt kunna se omgivningen skulle den stackars in-stngda mnniskan uppleva sig som tyngdls. Lsafreml i hissen skulle ven de svva tyngdlstunder fallet nedt.

Allegorin fungerade ven tvrtom om man pla-cerade hissen i den tyngdlsa rymden och istlletaccelererade den uppt skulle personen i ldanknna hur ftterna pressades mot golvet, och lsafreml skulle dras nedt mot hissens botten. Precissom om ldan stod still p jorden.

I bgge fallen skulle det vara omjligt att inifrnden slutna hissen avgra om situationen pverkadesav acceleration eller av gravitation. De tv feno-menen skulle ge exakt samma effekt, oavsett hursofistikerade mtinstrument personen drinne varutrustad med. Det hr gav Einstein namnet ekvi-

valensprincipen. Gravitation och acceleration varlikvrdiga, och r allts tv olika uttryck fr sammafenomen.

Han skrev ner den hr djupa insikten medanhan fortsatte sitt egentliga arbete att bedma nyapatentanskningar.

ETT LJUS I HISSEN

1909 slutade han p patentverket och brjadeistllet en akademisk karrir, bland annat som bi-trdande professor vid universitetet i Zrich. Un-der ren som fljde kom han att gna sig t en radandra fysikaliska frgor, framfr allt kopplade tillkvantmekaniska teorier som utvecklades snabbtunder de hr ren. Ofta beskrivs Einstein som enmotstndare till kvantmekaniken, men sanningenr att han sjlv var med om att formulera den.

Det var inte frrn 1911 som han plockadeupp problemen kring gravitationen igen, nu som

Expanderande universum och big bang

Einstein tnkte sig universum i ett

statiskt tillstnd, vilket var ett grundan-

tagande p den tiden. Men ett statiskt

universum borde falla samman p grundav sin egen gravitation.

Drfr plockade han 1917 in den s

kallade kosmologiska konstanten i sina

fltekvationer som tminstone i mate-

matisk form gjorde att man undvek en

kosmisk kollaps.

Den kosmologiska konstanten var helt

enkelt ngot, oknt vad, som motverka-

de gravitationen storskaligt och

hindrade stjrnor och galaxer

frn att klumpa ihop sig av

gravitationen.

Men framfrallt tv astro-

fysiker under 1920-talet var

vertygade om att universum

istllet expanderade ryssen

Friedmann och belgaren Lemaitre.

De anvnde Einsteins fltekvationer

utan den kosmologiska konstanten

fr att bevisa saken matematiskt.

Einstein blev frst irriterad och lr ha

sagt till Lemaitre att hans berkningar

var korrekta, men er fysik r avsky-

vrd!.

Den som kom att avgra saken var

amerikanen Hubble. Hans epokgrande

upptckt av att ljuset frn avlgsna ga-

laxer var rdare n det borde vara visade

att de var p vg bort frn oss, alltsexpanderade universum. Einstein ska ha

applderat nr han hrt Hubble frelsa

och tog senare bort den kosmologiska

konstanten och kallade den fr sitt

strsta misstag.

Lemaitre r mannen bakom idn att

hela universum mste ha brj

Documents

Allt Om Vetenskap - Nr 11, 2015