Arbetskraftskostnadens beståndsdelar · Supponera Finans och Kalkyl AB 070-7350888 Andreas Vedung 2015-08-11 1 Arbetskraftskostnadens beståndsdelar Mellan en anställds disponibla

Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-08-11

1

Arbetskraftskostnadens beståndsdelar Mellan en anställds disponibla inkomst och en arbetsgivares arbetskraftskostnad finns en kil

av skatter och avgifter. Kilen består av olika beståndsdelar och både löntagare och

arbetsgivare har ett intresse av att förstå kilen grundligt. Arbetskraftskostnaden är ett

marginalpris. Anställda är inte värda mer, men behöver inte acceptera mindre. Arbetsgivare

måste inte betala mer, men kan inte betala mindre. Denna PM beskriver kilens beståndsdelar

och visar med belopp kilens storlek vid olika månadslöner.

Snäv eller bred skatte- och avgiftskil – ett val Skatte- och avgiftskilen är summan av skatt och avgifter som finns mellan vad en löntagare kostar

och vad löntagaren får i disponibel inkomst. Kilen kan inkludera fler eller färre skatter och avgifter.

Skatte- och avgiftskilen brukar förkortas till ”skattekilen”, men det finns anledning att notera

skillnaden mellan en skattekil och en skatte- och avgiftskil.

Skattekilen är ett nationalekonomiskt begrepp som delvis har negativ klang. Därför finns det olika

uppfattningar i debatten om hur kilen ska definieras.

En snäv definition av kilen inkluderar få skatter och avgifter. Då blir kilen smal, vilket i sin tur innebär

att trycket av skatter och avgifter som läggs på förvärvsarbete tenderar att underskattas. En snäv

definition av kilen antyder att man valt att inte erkänna de problem som uppstår av en bred kil, t.ex.

arbetslöshet när arbetssökande ej får jobb eftersom arbetskraftskostnaden är för hög. En snäv

definition antyder också att man har en mer inställsam attityd till höga skatter och avgifter.

En bred definition av kilen inkluderar många skatter och avgifter. Den bredaste definitionen av kilen

inkluderar alla skatter och avgifter i hela skatte- och socialförsäkringssystemet. Den bredaste kilen

omfattar därför skatt på tjänst, näring, kapital och konsumtion, samt socialförsäkrings- och

kollektivavtalade avgifter. Den teoretiska hypotesen bakom den bredaste skatte- och avgiftskilen är

att alla skatter och avgifter förr eller senare vältras över på löntagare. En bred definition av kilen

signalerar att man anser att skatter och avgifter är ett stort samhällsproblem. En bred kil är inte

ointressant men blir lätt ohanterlig för policy och slutsatser. Till detta kan läggas att det ligger i både

arbetsgivarnas och löntagarnas intresse att minimera transaktions- och avtalskostnader. Lagstadgade

socialförsäkringsavgifter och kollektivt framförhandlade anställningsavtal minskar

transaktionskostnader.

Kilen med progressiva skatter En naturlig utgångspunkt vid definition av kilen är skatter. En skattekil bör åtminstone inkludera

summan av kommunala-, landstingskommunala- och statliga inkomstskatter. Inkluderas

socialförsäkringsavgifter breddas kilen, men blir då inte enbart en skattekil eftersom

socialförsäkringsavgifter är premier till olika socialförsäkringssystem (t.ex. allmänna

pensionssystemet, sjukförsäkring och föräldrapenning). Istället blir kilen en skatte- och avgiftskil. En

skatte- och avgiftskil avspeglar arbetsgivares arbetskraftskostnader i högre utsträckning än vad

enbart en skattekil gör.

I socialförsäkringsavgifter finns dolda skatter. Den allmänna löneavgifter är t.ex. en dold skatt, liksom

socialförsäkringspremier som betalas in för inkomster över ersättningstaken i

socialförsäkringssystemen (föräldrapenningen är t.ex. maximerad till 10 prisbasbelopp år 2015). Även

http://www.supponera.se/


2

inbetalningar över inbetalningstaket till den allmänna pensionen är dolda skatter (7,5

inkomstbasbelopp). Dessa dolda skatter bör ingå i skattekilen.

Kollektivt avtalade avgifter bör ingå i skatte- och avgiftskilen, samt den särskilda löneskatten som

läggs på avsättningar till kollektivavtalade pensioner. Även semestertillägg bör ingå. Man kan

diskutera om friskvårdsbidrag, sjuklönekostnader, utbildningskostnader samt om arbetsgivarnas

kostnader vid arbetstvister med anställda bör ingå.

Eftersom inkomstskattesystemet är progressivt blir skattekilen bredare ju högre inkomst man tjänar.

I figur 1 visas skatte- och avgiftskilen. Utgångspunkten är en arbetsmarknad helt utan skatter,

socialförsäkrings- och kollektivavtalsavgifter. På en sådan marknad kommer t.ex. priset på en

snickare att etableras vid B kronor efter att efterfrågan (linjen som sluttar nedåt) och utbudet av

snickartjänster har mött varandra.

Men så läggs kommunala skatter på lön, liksom socialförsäkringsavgifter och kollektivavtalade

avgifter. En kil slås in mellan vad snickaren kostar och vad snickaren får i disponibel inkomst.

Arbetskraftskostnaden höjs successivt från B till D. När priset höjs från B till D minskar efterfrågan på

antalet snickartjänster från A till C. När skatter och avgifter är summerade vid nivån C uppgår de till

skillnaden mellan D och E. Denna skillnad (”D minus E”) är skatte- och avgiftskilen för snickartjänster.

Figur 1: Skatte- och avgiftskilen för en marknad, t.ex. snickartjänster.

Skatte- och avgiftskilen Skatte- och avgiftskilen existerar för alla anställda, lönenivåer och åldrar. Kilens närvaro innebär att

det totala antalet arbetade timmar minskar (av figur 1 framgår att antalet arbetade timmar minskar

från A till C), samt att incitament skapas att både arbeta svart och köpa svart.

Företag som inte betalar hela skatte- och avgiftskilen för sin personal kan antingen hålla lägre priser

än sina konkurrenter eller ge sin personal högre disponibla inkomster. Därmed får företag som

betalar skatte- och avgiftskilen en konkurrensnackdel och dess anställd riskerar arbetslöshet.

A C O

D

B

Arbetskraftskostnad

Antal arbetade timmar

Lön = arbetskraftskostnad utan skatter

Lön + skatt

Lön + skatt + socialförsäkringsavgifter – dolda skatter

Lön + skatt + socialförsäkringsavgifter +

dolda skatter + kollektivavtalsavgifter

Lön + skatt + socialförsäkringsavgifter + dolda skatter

Efterfrågan på arbetskraft E



3

Hushåll med låg betalningsförmåga tvingas förhandla bort skatte- och avgiftskilen för att kunna

konsumera dyrare tjänster. Detsamma gäller om tjänsterna är hushållsnära och avtal är svåra att

kontrollera.

Ett beslut att tillsvidareanställa (”fast anställning”) en person är ett viktigt beslut för en arbetsgivare.

Generellt sett är personalen arbetsgivarens största tillgång, men personal innebär också kostnader

och risker. Lönen är en kostnad.

Att tvingas betala sjuklön för personer med hög sjukfrånvaro kan vara mycket kostsamt för ett litet

företag. Personal kan stjäla företagshemligheter och därigenom åsamka företag stora kostnader.

Friskvård, vidareutbildning och andra personalrelaterade utgifter är kostnader som anställda till viss

del förväntar sig.

Risker som ett företag utsätts för när en person blivit anställd måste företaget, i förväg,

kostnadsbudgetera för. Till dessa kostnader och risker läggs semesterlön- och tillägg, skatter, avgifter

och andra utgifter.

Det finns ett stort och juridiskt snårigt utrymme mellan den disponibla inkomsten som den anställde

ser på sitt bankkonto vid slutet av varje månad och den kostnad som den anställdes arbetsgivare har.

Situationen illustreras i figur 2.

Figur 2: Total arbetskraftsrelaterad kostnad för en anställd.

Låt oss specificera skatte- och avgiftskilens alla detaljer för att därefter beräkna kilens värde vid en

månadslön om 25 000 kronor.

Specifikation av skatte- och avgiftskilen I tabell 1 är hela skatte- och avgiftskilen specificerad. För att förstå tabellen, låt oss utgå från det som

de flesta av oss har kännedom om: den beskattningsbara inkomsten. I tabellen definieras den

beskattningsbara inkomsten som månadslönen multiplicerad med tolv månader. Enligt

skattelagstiftningen ska fler saker ingå i den beskattningsbara inkomsten, men vår definition

omfattar den största ingående posten.

Skatte- och

avgiftskilen

Risker, friskvård,

vidareutbildning,

…

Den anställdes

disponibla inkomst

Total arbetskraftsrelaterad kostnad

för en anställd



4

För att komma till disponibel inkomst subtraheras det allmänna grundavdraget, vilket ger

taxeringsbar inkomst. Från taxeringsbar inkomst dras statlig värnskatt, statlig inkomstskatt,

landstingsskatt och kommunal skatt. Värnskatt och statlig inkomstskatt är statliga och progressiva

skatter som enbart tas ut om den taxeringsbara inkomsten överstiger vissa brytpunkter.

Landstingsskatt och kommunal skatt betalas av alla om taxeringsbar inkomst finns.

Från den totala skattekostnaden dras olika skattereduktioner. En skattereduktion är

egenfinansieringsavgiften till den allmänna pensionen. En annan skattereduktion är

jobbskatteavdraget. Det som blir kvar är nettot av skatter och skattereduktioner. Dras alla skatter

från den beskattningsbara inkomsten erhålls den disponibla inkomsten.

För anställda brukar frågan ”vad får jag ut i lön?” överskugga alla andra frågor. Men för arbetsgivare

tillkommer en stor mängd skatter, avgifter och kostnader som gör en anställning mer kostsam.

Arbetsgivare måste betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter. Avgifterna är differentierade

beroende på ålder. Arbetsgivare kan även få viss del av socialförsäkringsavgifterna nedsatta

beroende på vilken kommun som arbetsgivaren har sitt säte i. En arbetsgivare kan även slippa betala

socialförsäkringsavgifter och få motsvarande avgifter som subvention om arbetsgivaren anställer

någon som varit arbetslös eller sjukskriven länge.

Den generella totala socialförsäkringsavgiften består av sju delavgifter: ålderspensionsavgift,

sjukförsäkringsavgift, arbetsskadeavgift, arbetsmarknadsavgift, efterlevandepensionsavgift,

föräldraförsäkringsavgift och allmän löneavgift. Tillsammans utgör de 31,42 procent år 2015 för en

genomsnittlig förvärvsarbetare.

Utöver lagstadgade socialförsäkringsavgifter tillkommer kollektivavtalade avgifter. Olika

yrkesgrupper på arbetsmarknaden omfattas av olika kollektivavtal med olika utformningar. Men det

finns stora likheter mellan kollektivavtalen och de flesta efterliknar industrins ITP-avtal. ITP-avtalet

har en brytpunkt som är identisk med brytpunkten för inbetalning till det allmänna pensionssystemet

(7,5 inkomstbasbelopp). Under brytpunkten betalar en arbetsgivare en viss uppsättning ITP-premier,

över brytpunkten en annan uppsättning ITP-premier. De kollektivavtalade avgifterna är:

ålderspensionsavgift, premiebefrielseavgift, sjukförsäkringsavgift, tryggruppliv vid dödsfall,

trygghetsförsäkring vid arbetsskada, trygghetsförsäkring vid omställning.

Summan av premierna under och över brytpunkten är arbetsgivarens kostnader för kollektivavtalade

avgifter.

Avgifterna till kollektivavtalad ålderspension beläggs med en särskild löneskatt. Arbetsgivaren måste

även betala semestertillägg till semesterlönen.

Lägger man ihop socialförsäkringsavgifter, kollektivavtalade avgifter, kostnaden för särskild löneskatt

och semestertillägg får man arbetsgivarens arbetskraftskostnad. Denna arbetskraftskostnad är en

minimikostnad för arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan inte komma undan dessa kostnader vid en

anställning. De är antingen lagstadgade eller kollektivavtalade.

Utöver lagstadgade och kollektivavtalade avgifter tillkommer andra utgifter som är mer eller mindre

obligatoriska. Ett friskvårdsbidrag brukar tillkomma, liksom en dator, en mobiltelefon, förväntade

sjuklönekostnader samt övriga kostnader som har med en anställning att göra (t.ex. julgåvor,

trivselutgifter, utgifter vid tvist med löntagare, utbildningskostnader). Det är svårt för en arbetsgivare

att inte ge friskvårdsbidrag när anställda förväntar sig detta samtidigt som andra företag ger

friskvårdsbidrag.



5

Slutligen kan man lägga till mervärdesskatt till arbetskraftskostnaden. Alla anställda säljer ju något

och eftersom arbetsgivaren är mervärdesskattepliktig måste moms läggas på arbetskraftskostnaden

vid t.ex. konsulttjänster.

Disponibel inkomst DI = BI – SSk

Summa skatter SSk = V-skatt + I-skatt + L-skatt + K-skatt – (EAP + JSA)

Jobbskatteavdrag JSA = f (TI, GA, kommunal skatt, landstingsskatt)

Egenavgift allmän pension EAP = TI x egenfinansieringsavgift allmän pension

Kommunal skatt K-skatt = TI x Kommunalskatt

Landstingsskatt L-skatt = TI x Landstingsskatt

Statlig inkomstskatt I-skatt = TI x Statlig inkskatt om TI över brytpunkt för statlig inkomstskatt

Statlig värnskatt V-skatt = TI x Statlig värnskatt om TI över brytpunkt för värnskatt

Taxeringsbar inkomst TI = BI – GA

Grundavdrag GA = f (BI)

Beskattningsbar inkomst (Bruttolön) BI = Månadslön före skatt x 12 (UTGÅNGSPUNKT)

Socialförsäkringsavgifter

Ålderspensionsavgift ÅP = BI x ålderspensionsavgift

Sjukförsäkringsavgift SA = BI x sjukförsäkringsavgift

Arbetsskadeavgift AS = BI x arbetsskadeavgift

Arbetsmarknadsavgift AA = BI x arbetsmarknadsavgift

Efterlevandepensionsavgift EA = BI x efterlevandepensionsavgift

Föräldraförsäkringsavgift FA = BI x föräldraförsäkringsavgift

Allmän löneavgift AL = BI x allmän löneavgift

Summa avgifter SAv = ÅP + SA + AS + AA + EA + FA + AL

Dolda skatter DS = AL + ÅP när BI är över brytpunkt + FA när BI är över brytpunkt

ITP1-premier under brytpunkt

Ålderspension ÅPkU = BI x ITP1 ålderspensionspremie när BI är under brytpunkt

Premiebefrielseförsäkring PBkU = BI x ITP1 premiebefrielsepremie när BI är under brytpunkt

Sjukförsäkring SAkU = BI x ITP1 sjukförsäkringspremie när BI är under brytpunkt

Tryggruppliv vid dödsfall (TGL) TGLkU = BI x ITP1 tryggrupplivpremie när BI är under brytpunkt

Trygghetsförsäkring arbetsskada (TFA)

TFAkU = BI x ITP1 arbetsskadepremie när BI är under brytpunkt

Trygghetsförsäkring omställning (TRR)

TRRkU = BI x ITP1 omställningspremie när BI är under brytpunkt

Summa premier under brytpunkt SPkU = ÅPkU + PBkU + SAkU +TGLkU + TFAkU + TRRkU

ITP1-premier över brytpunkt

Ålderspension ÅPkÖ = BI x ITP1 ålderspensionspremie när BI är över brytpunkt

Premiebefrielseförsäkring PBkÖ = BI x ITP1 premiebefrielsepremie när BI är över brytpunkt

Sjukförsäkring SAkÖ = BI x ITP1 sjukförsäkringspremie när BI är över brytpunkt

Tryggruppliv vid dödsfall (TGL) TGLkÖ = BI x ITP1 tryggrupplivpremie när BI är över brytpunkt

Trygghetsförsäkring arbetsskada (TFA)

TFAkÖ = BI x ITP1 arbetsskadepremie när BI är över brytpunkt

Trygghetsförsäkring omställning (TRR)

TRRkÖ = BI x ITP1 omställningspremie när BI är över brytpunkt



6

Summa premier över brytpunkt SPkÖ = ÅPkÖ + PBkÖ + SAkÖ +TGLkÖ + TFAkÖ + TRRkÖ

Summa ålderspension SÅPk = SÅPkU + SÅPkÖ

Summa premiebefrielseförsäkring SPBk = SPBkU + SPBkÖ

Summa sjukförsäkring SSAk = SSAkU + SSAkÖ

Summa TGL STGLk = STGLkU + STGLkÖ

Summa TFA STFAk = STFAkU + STFAkÖ

Summa TRR STRRk = STRRkU + STRRkÖ

Summa ITP1 premier SPk = SPkU + SPkÖ

Arbetskraftskostnad 1 Arb1 = BI + SAv + SPk

Särskild löneskatt SL = SÅPk x särskild löneskatt

Semestertillägg SemT = Semesterdagar x semestertillägg

Arbetskraftskostnad 2 Arb2 = Arb1 + SL + SemT

Friskvårdsbidrag FB

Övriga personalkostnader ÖP = f (sjuklön, dator, telefon, utbildning, tvister, …)

Arbetskraftskostnad 3 Arb3 = Arb2 + FB + ÖP

Mervärdesskatt Moms = Arb3 x mervärdesskatt

Arbetskraftskostnad totalt ArbT = Arb3 + Moms

Tabell 1: Specifikation av skatte- och avgiftskilen.

Skatte- och avgiftskilen vid 25 000 kronor i månadslön I tabell 2 har värdet av skatte- och avgiftskilen beräknats vid 25 000 kronor i månaden. Av tabell 2

framgår att en anställd som får 25 000 kronor i månadslön har en årlig bruttoinkomst om 300 000

kronor. Det ger en disponibel inkomst per år om 238 641 kronor eller 19 887 kronor i månaden.

Arbetsgivaren betalar totalt 94 260 kronor i lagstadgade socialförsäkringsavgifter per år, 15 453

kronor i kollektivavtalade ITP1-avgifter, samt 3 363 kronor i särskild löneskatt och semestertillägg.

Arbetsgivarens totala årliga arbetskraftskostnad exklusive moms är 413 076 kronor. Mellan

löntagarens disponibla inkomst om 238 641 kronor och arbetsgivarens arbetskraftskostnad om

413 076 kronor finns en skatte- och avgiftskil om 174 436 kronor. Skatte- och avgiftskilen utgör

därmed 42,2 procent av arbetskraftskostnaden.

Lägger man på mervärdesskatt ökar skatte- och avgiftskilen med 103 269 kronor, vilket ger en total

arbetskraftskostnad om 516 346 kronor.

Till ovanstående kan också läggas kronbelopp för friskvårdsbidrag, för sjuklön och för kostnader vid

avtalstvister.

I tabellen har alla beräkningar gjorts utifrån timlönen 144,23 kronor. Det ger en månadslön om

25 000 kronor.



7

För att konvertera timlön till daglön har timlönen multiplicerats med åtta arbetstimmar per

arbetsdag. Från daglön till veckolön har daglönen multiplicerats med fem arbetsdagar per vecka.

Från veckolön till månadslön har veckolönen multiplicerats med 52 veckor per år dividerat med 12

månader per år. Från månadslön till årsinkomst har månadslönen multiplicerats med 12

månadslöner.

Motsvarande, men omvända multiplikationer och divisioner, har gjorts för att gå från årsinkomst till

månadslön, från månadslön till veckolön, från veckolön till daglön, från daglön till timlön.



8

Timme Dag Vecka Månad År

Disponibel inkomst 115 kr 918 kr 4 589 kr 19 887 kr 238 640 kr

Summa skatter 29 kr 236 kr 1 180 kr 5 113 kr 61 359 kr

Jobbskatteavdrag 13 kr 102 kr 510 kr 2 208 kr 26 500 kr

Kommunal skatt 26 kr 205 kr 1 024 kr 4 438 kr 53 253 kr

Landstingsskatt 17 kr 133 kr 665 kr 2 884 kr 34 606 kr

Statlig inkomstskatt - kr - kr - kr - kr - kr

Statlig värnskatt - kr - kr - kr - kr - kr

Taxeringsbar inkomst 137 kr 1 100 kr 5 500 kr 23 833 kr 285 998 kr

Grundavdrag 7 kr 54 kr 269 kr 1 167 kr 14 000 kr

Beskattningsbar inkomst 144 kr 1 154 kr 5 769 kr 25 000 kr 299 998 kr

Bruttolön i timmen 144,23 kr = 25 år) 6,5 kr 52 kr 260 kr 1 125 kr 13 500 kr

ITP1 premier under brytpunkt premiebefrielseförsäkring (>=25 år) (% ) 0,1 kr 1 kr 5 kr 21 kr 249 kr

ITP1 premier under brytpunkt sjukförsäkring (>=18 år) (% ) 0,1 kr 1 kr 3 kr 14 kr 174 kr

ITP1 premier under brytpunkt TGL (% ) 0,3 kr 2 kr 12 kr 50 kr 600 kr

ITP1 premier under brytpunkt TFA (% ) 0,0 kr 0 kr 1 kr 2 kr 30 kr

ITP1 premier under brytpunkt TRR (% ) 0,4 kr 3 kr 17 kr 75 kr 900 kr

ITP1 premier under brytpunkt summa 7 kr 59 kr 297 kr 1 288 kr 15 453 kr

ITP1 premier över brytpunkt

ITP1 premier över brytpunkt ålderspension (från 25 år) (% ) - kr - kr - kr - kr - kr

ITP1 premier över brytpunkt premiebefrielseförsäkring (>=25 år) (% ) - kr - kr - kr - kr - kr

ITP1 premier över brytpunkt sjukförsäkring (>=18 år) (% ) - kr - kr - kr - kr - kr

ITP1 premier över brytpunkt TGL (% ) - kr - kr - kr - kr - kr

ITP1 premier över brytpunkt TFA (% ) - kr - kr - kr - kr - kr

ITP1 premier över brytpunkt TRR (% ) - kr - kr - kr - kr - kr

ITP1 premier över brytpunkt summa - kr - kr - kr - kr - kr

ITP1 ålderspensionspremier 6,5 kr 52 kr 260 kr 1 125 kr 13 500 kr

ITP1 premiebefrielseförsäkring 0,1 kr 1 kr 5 kr 21 kr 249 kr

ITP1 sjukförsäkring 0,1 kr 1 kr 3 kr 14 kr 174 kr

ITP1 TGL 0,3 kr 2 kr 12 kr 50 kr 600 kr

ITP1 TFA 0,0 kr 0 kr 1 kr 2 kr 30 kr

ITP1 TRR 0,4 kr 3 kr 17 kr 75 kr 900 kr

ITP1 Summa 7 kr 59 kr 297 kr 1 288 kr 15 453 kr

Bruttolön + sociala avgifter + ITP1 avgifter 197 kr 1 576 kr 7 879 kr 34 143 kr 409 711 kr

Särskild löneskatt på pensionskostnader 2 kr 13 kr 63 kr 273 kr 3 275 kr

Semestertillägg (25 dagar x tillägg) 0,04 kr 0 kr 2 kr 7 kr 88 kr

Bruttolön + avgifter + löneskatt + semestertillägg 199 kr 1 589 kr 7 944 kr 34 423 kr 413 074 kr

Mervärdesskatt 50 kr 397 kr 1 986 kr 8 606 kr 103 269 kr

Total summa 248 kr 1 986 kr 9 930 kr 43 029 kr 516 343 kr



9

Tabell 2: Arbetskraftskostnad per timme, dag, vecka, månad och år vid en månadslön om 25 000 kr.

Total arbetskraftskostnad vid olika månadslöner I figur 3 visas arbetskraftskostnaden fördelad på olika beståndsdelar:

Disponibel inkomst

Synliga skatter

Avgifter

Summan av disponibel inkomst, synliga skatter, avgifter och dolda skatter är arbetskraftskostnaden

exklusive mervärdesskatt.

Figur 3: Arbetskraftskostnaden vid olika månadslöner.

Ojusterad och justerad skattekil vid olika månadslöner I figur 4 visas den ojusterade skatte- och justerade skattekilen vid olika månadsinkomster. Den

ojusterade skattekilen är summan av statlig värnskatt, statlig inkomstskatt, landstingskommunal

skatt, kommunal skatt och särskild löneskatt. Den justerade skattekilen är den ojusterade skattekilen

+ dolda skatter som finns i de sociala avgifterna. Till de dolda skatterna räknas den allmänna avgiften,

inbetalningar till den allmänna pensionen över inbetalningstaket om 7,5 inkomstbasbelopp, samt

inbetalningar till föräldraförsäkringen över ersättningstaket om 10 prisbasbelopp.

Vi ser att skattekilen exklusive dolda skatter underskattar skatteuttaget för alla förvärvsarbetande

eftersom alla som arbetar betalar den allmänna löneavgiften. Vid högre inkomster ökar

inbetalningarna till den allmänna pensionen och föräldraförsäkringen som inte motsvaras av några

förmåner i det allmänna pensionssystemet eller i föräldraförsäkringen. Därför breddas kilen alltmer.



10

Figur 4: Ojusterad och justerad skattekil.

Skatte- och avgiftskilen som andel av arbetskraftskostnaden I figur 5 visas skatte- och avgiftskilen som andel av total arbetskraftskostnad vid olika månadslöner.

Av figuren framgår att skatte- och avgiftskilen utgör en väsentlig del av arbetskraftskostnaden. Ofta

är anställda och löntagare omedvetna om denna del.



11

Figur 5: Skatte- och avgiftskilen som andel av total arbetskraftskostnad

Skatte- och avgiftskilen vid en löneökning Löner justeras vid avtalsrörelser. Anta att en lönerörelse resulterar i en löneökning om fyra

procentenheter. En sådan löneökning innebär att timlönen i tabell 2 stiger från 144,23 kronor till 150

kronor, d.v.s. med knappt 6 kronor i timmen. Det kan tyckas som en låg löneökning för den anställda

personen, men sett till ett helt års arbetade timmar och sett till hela arbetskraftskostnaden har

företagets arbetskraftskostnader stigit från 516 346 kronor till 536 997 kronor, en ökning om 20 651

kronor per år. Samtidigt ökar den anställdes disponibla inkomst med 692 kronor per månad eller

8 309 kronor per år.

Med andra ord, en löneökning om fyra procent ger en arbetskraftskostnadsökning om 20 651 kronor,

men endast en ökning av den disponibla inkomsten om 8 309 kronor. Skillnaden mellan 20 651

kronor och 8 309 kronor, 12 341 kronor, är skatte- och avgiftskilen.

För arbetsgivare med många anställda ökar arbetskraftskostnaderna kraftigt vid lönerörelser. Dessa

arbetsgivare måste då minska på andra kostnader, öka produktiviteten eller höja sina priser. Är

arbetsgivaren offentlig kan lönerörelser resultera i skattehöjningar eller effektiviseringar.

Arbetskraftskostnaden som ett marginalpris Enkelt uttryckt kan man säga att alla löntagare vill ha högre lön medan alla arbetsgivare vill ge lägre

lön. Löntagare och arbetsgivare möts på en arbetsmarknad där priser fastställs. Man kan likställa

priserna som fastställs med arbetskraftskostnader för olika slag av tjänster.

På en (arbets-)marknad vill alla säljare av arbetskraft ha ett högre pris, men de tvingas acceptera

marknadspriset. De behöver inte acceptera ett lägre pris än marknadspriset eftersom det finns

efterfrågan till marknadspriset.



12

På motsvarande sätt vill alla köpare av arbetskraft ha ett lägre pris, men de tvingas acceptera

marknadspriset. De behöver inte betala ett högre pris än marknadspriset eftersom utbudet av

arbetskraft är villigt att arbeta till marknadspriset, men de kan heller inte betala ett lägre pris än

marknadspriset eftersom då vill ingen arbeta för dem.

Det råder marginalprissättning på (arbets-)marknaden.

Ronald Coase, transaktionskostnader och varför företag anställer Ronald Coase fick nobelpriset i ekonomi år 1991 för bland annat sin analys av transaktionskostnader.

I korthet är transaktionskostnader alla kostnader som finns för att en transaktion genomförs.

”Transaktionskostnader” låter beskedligt men det visar sig att alla komplexa avtal, t.ex.

anställningsavtal, har avsevärda transaktionskostnader. Särskilt kostsamma blir

transaktionskostnaderna om avtal inte är standardiserade. Man kan tänka sig vilka enorma

transaktionskostnader som ett företag med 3 000 anställda skulle ha om varje anställd hade sitt eget

personliga avtal med företaget.

Ett företag som har 100 anställda skulle kunna anlita varje person på konsultbasis. Men företaget gör

inte detta eftersom transaktionskostnaderna för att skriva individuella avtal med 100 konsulter är för

kostsamt för företaget. För att minimera transaktionskostnaderna väljer företaget att anställa alla

med tillsvidarekontrakt. Därmed minimeras företagets transaktionskostnader i och med att

kollektivavtalet standardiserar anställningen.

Andreas Vedung

Synpunkter och förbättringsförslag på denna PM tas tacksamt emot.

Documents

Arbetskraftskostnadens beståndsdelar · Supponera Finans och Kalkyl AB 070-7350888 Andreas Vedung 2015-08-11 1 Arbetskraftskostnadens beståndsdelar Mellan en anställds disponibla