Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk

Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Susanne Persson och Sally Hultsjö

Utbildningsmaterial ”Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning” © Regionförbundet Jönköpings län, 2013. Foton: www.smalandsbilder.se 2

Introduktion

Vid en kartläggning, som genomfördes i Jönköpings län (2012) om det somatiska

hälsoarbetet inom olika psykiatriska organisationer, framkom att det finns en

efterfrågan av kunskap i hur man förebygger somatisk ohälsa hos personer med

psykisk funktionsnedsättning. Det finns en önskan om rutiner för hur man ska jobba

strukturerat med livsstilsfrågor i samverkan mellan olika aktörer. Kartläggningen har

legat till grund för framtagandet av detta utbildningsmaterial.

Syftet med utbildningsmaterialet är att hos personalen i de olika organisationerna öka

kunskapen om vad som kan försvåra en hälsosam livsstil för personer med psykisk

funktionsnedsättning och att förstå vikten av arbetet med livsstilsfrämjande insatser,

för att förebygga somatisk ohälsa i målgruppen.

Utbildningsmaterialet hoppas vi ska kunna användas på varje arbetsplats, som ett

diskussionsunderlag i till exempel workshops eller på utbildningsdagar och vara ett

stöd i hur man kan jobba hälsofrämjande i det dagliga arbetet. Vi hoppas också att

utbildningsmaterialet kan öka intresset och motivationen hos personal att jobba med

dessa frågor.

I detta utbildningsmaterial innefattar psykisk funktionsnedsättning personer som har

en allvarlig psykisk sjukdom så som; bipolär sjukdom, Schizofreni eller annan

psykotisk sjukdom (Svenska psykiatriska föreningen 2010).

Psykiatrisk vård innefattar både insatser från socialtjänsten och specialiserad

psykiatrisk sluten- och öppenvård. Somatisk vård innefattar både primärvård och

landstingstyrd sluten och öppenvård.

Vårdpersonal innefattar personal från socialtjänsten, primärvård och specialiserad

psykiatrisk sluten- och öppenvård.


Innehållsförteckning

Bakgrund ...................................................................................................................... 4

Psykisk funktionsnedsättning och hälsoproblem ..................................................... 4

Psykisk funktionsnedsättning och metabolt syndrom .............................................. 5

Nationella riktlinjer för att främja hälsosamma levnadsvanor ..................................... 6

Faktorer som kan försvåra en hälsosam livsstil för personer med psykisk

funktionsnedsättning .................................................................................................... 7

Behandlingsfaktorer ................................................................................................. 7

Psykologiska faktorer ............................................................................................. 11

Socioekonomiska faktorer ...................................................................................... 16

Referenser .................................................................................................................. 21


Bakgrund

Psykisk funktionsnedsättning och hälsoproblem

Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst av somatisk ohälsa

som leder till en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos befolkningen i

allmänhet (De Hert & Cohen 2011a). En person med diagnosen schizofreni har enligt

vissa källor en förkortad livslängd på mellan 10 och 15 år (Brown et al 2000) medan

andra nämner en livstidsförkortning på upp till 25 år (Bradshaw & Pedley 2012;

Cook 2011).

Vanliga sjukdomar i målgruppen är hjärt- kärl sjukdomar, infektioner, mag-tarm

sjukdomar, respiratoriska och endokrina sjukdomar (Von Hausswolff-Juhlin et al

2009; Robson & Gray 2007), metabola sjukdomar, virala sjukdomar, cancer och

munsjukdomar (De Hert & Cohen 2011a).

Socialstyrelsen har studerat hälsoutfall, dödlighet, läkemedelsanvändning och

tillgänglighet till somatisk vård för personer med samtidig psykisk

funktionsnedsättning inom 5 områden: Diabetes (Socialstyrelsen 2011a), hjärtinfarkt

(Socialstyrelsen 2011b), cancer (Socialstyrelsen 2011c), stroke (Socialstyrelsen

2011d) och förlossningsvård (Socialstyrelsen 2011e). Resultaten visar att personer

med samtidig psykisk funktionsnedsättning har:

En ökad risk att avlida 6 månader efter en hjärtinfarkt, inte erhåller

ballongvidgning av hjärtats kranskärl och inte hämtar ut läkemedel i

sekundärpreventivt syfte i samma utsträckning som andra (Socialstyrelsen

2011b).

En tydlig ökad risk för död och amputation samt lägre användning av

blodfettsänkande medicin vid diabetes (Socialstyrelsen 2011a).

Kortare överlevnad efter diagnostiserad cancer. Totalt sju olika cancerformer

undersöktes, rökrelaterad cancer, lungcancer, cancer i hjärna och nervsystem,

cancer i lymfatisk och blodbildande vävnad, prostatacancer, bröstcancer och

cancer i tjock- och ändtarm. Dödligheten var högre inom samtliga

cancerformer, utom för cancer i hjärna och nervsystem (Socialstyrelsen

2011c).

En ökad risk att avlida 6 månader efter en stroke, inte erhåller halskärlskirurgi

i samma omfattning och hämtar inte ut läkemedel i sekundärpreventivt syfte

(Socialstyrelsen 2011d).

Förlossningsvården skiljer sig från övriga områden. Kvinnor med psykisk

sjukdom får en god omvårdnad och ett bra omhändertagande (Socialstyrelsen

2011e).


Psykisk funktionsnedsättning och metabolt syndrom

Uppskattningsvis är det 20-25% av världens vuxna befolkning som har metabolt

syndrom (IDF 2006), och bland personer med psykisk funktionsnedsättning är

förekomsten 2-3 gånger högre (Scott & Happel 2011; Robson & Gray 2007; De Hert

& Cohen 2011a; Fagioloini et al 2008). I en undersökning framkom att av 221

deltagare med samtidig psykisk funktionsnedsättning hade 59% fetma och 68% ett

metabolt syndrom varav många var oupptäckta och obehandlade (Tirupati & Chuan

2007). Personer med metabolt syndrom har en ökad risk att få en hjärtinfarkt eller

stroke och fem gånger större risk att insjukna i diabetes typ 2 jämfört med dem som

inte har ett metabolt syndrom (IDF 2006).

Definition på metabolt syndrom är: Central fetma med midjemått för en europeisk

man > 94 cm eller mer och för en kvinna > 80 cm eller mer samt två av följande

komponenter: förhöjda triglyseridvärde, minskat HDL-kolesterol, förhöjt blodtryck,

förhöjt fasteglukos värde/ DM typ 2(IDF 2006).

Behandling av ett metabolt syndrom innefattar i första hand livsstilsförändringar

(IDF 2006). En livsstilsförändring som är ämnad att främja hälsa innefattar oftast

förändring av levnadsvanor associerade till mat, fysisk aktivitet, tobak, alkohol,

sömn och/eller sexualitet (Socialstyrelsens termbank 2013). Baserat på detta jobbar

man runt om i landet med olika livsstilsinterventioner riktade till personer med

psykiska funktionshinder i syfte att främja sunda levnadsvanor (Forsberg et al 2008).

För förslag på hur man kan planera olika livsstilinterventioner (se bilaga 1).


Nationella riktlinjer för att främja hälsosamma

levnadsvanor

En levnadsvana är ett specifikt beteende i vardagliga aktiviteter och som individen

själv kan påverka. Sunda, hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet har betydelse

för vår hälsa och kan förebygga eller fördröja uppkomsten av somatiska- såväl som

psykiska hälsoproblem samt öka välbefinnandet (Robson & Gray 2007, Statens

folkhälsoinstitut 2013a).

Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga metabola avvikelser, fördröja utvecklingen

av diabetes typ 2 och minska risken för hjärt-kärl sjukdom med 80 %.

Genom att stödja personen att ta itu med riskfaktorer som tobaksbruk, ohälsosamma

matvanor, fysisk inaktivitet och övervikt kan risken att utveckla ett metabolt

syndrom minskas (WHO 2013; Socialstyrelsen 2011f). Även vid utebliven

viktnedgång kan de metabola värdena förbättras av fysisk aktivitet (De Hert &

Cohen 2011b).

Socialstyrelsen (2011f) har tagit fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

metoder som betonar vikten av att förebygga sjukdom, genom att stödja personer till

att förändra ohälsosamma levnadsvanor.

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder

I riktlinjerna ges rekommendationer på vilka metoder och åtgärder som är lämpligast

att använda i det praktiska arbetet. De övergripande åtgärderna är:

Enkla råd: Information och korta standardiserade råd och rekommendationer om

levnadsvanor som kan kompletteras med skriftlig information. Tar vanligen bara 5

minuter.

Rådgivande samtal: Ett samtal/dialog som anpassas till den specifika personen

utifrån ålder, hälsa, risknivå mm. Tar vanligen 10-30 minuter och sker ibland vid

upprepade tillfällen. Kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel.

Kvalificerat rådgivande samtal: Ett tidsmässigt mer omfattande samtal som i regel

sker vid upprepade tillfällen. Samtalet utgår från specifika teoretiska modeller, eller

följer en viss struktur t.ex. Motiverande samtal, Kognitiv beteendeterapi.

Kvalificerad rådgivning förutsätter att personalen utöver ämneskunskapen, är

utbildad i metoden som används.

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder


Faktorer som kan försvåra en hälsosam livsstil för

personer med psykisk funktionsnedsättning

I det följande kapitlet diskuteras tre områden som kan försvåra livsstilsförändringar

för personer som lever med psykisk funktionsnedsättning. Dessa områden är

Behandlingsfaktorer, Psykologiska faktorer och Socioekonomiska faktorer. Varje

område avslutas med några reflektioner som kan vara bra att ha med sig i sitt dagliga

arbete.

Vi avslutar utbildningsmaterialet, med att ge förslag på, hur man kan lägga upp ett

hälsoarbete med utgångspunkt från resultatet i detta material, Nationella riktlinjer för

sjukdomsförebyggande metoder och Kliniska riktlinjer- att förebygga och handlägga

metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. Se bilaga 2.

Behandlingsfaktorer

Påverkan av mediciner

Mediciner kan rädda liv genom att lindra psykiatriska symtom, men vissa mediciner

ökar också risken för somatisk ohälsa. Bland annat andra generationens

antipsykotiska läkemedel, som används för att minska psykotiska symtom, kan ge

bieffekter i form av viktökning, förhöjt blodsocker och förhöjda blodfetter (Foley &

Morley 2011). Därför är det viktigt att hälsofrämjande insatser sättas in om dessa

bieffekter uppkommer. Om ingen förbättring sker bör om möjligt annan

medicinering övervägas (Edward et al 2010; Hultsjö & Hjelm 2012a).

Ett flertal mediciner ger också en ökad aptit och törst (Robson & Gray 2007) och kan

upplevas öka sötsuget (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013). Trötthet och inaktivitet

är andra medicinska biverkningar som kan försvåra en hälsosam livsstil (Lambert

2009; Sokal et al 2004). Det är lätt att förknippa övervikt enbart som en medicinsk

biverkan men vi bör också vara medvetna om att en högre grad av bukfett har

återfunnits hos personer som inte medicinerar med antipsykotiska läkemedel. Detta

sägs bero på att sjukdomen i sig själv kan orsaka fysiologiska förändringar som kan

leda till övervikt (Thakore et al 2002).

För att förebygga somatisk ohälsa bör korrekt information om medicinska

biverkningar ges. Dock görs inte alltid detta, då vårdpersonal är rädda att personen

slutar medicinera med den kunskapen (Vandyk & Baker 2012). Personal prioriterar

således den psykiska hälsan framför personens totala hälsa. Idag finns en stark tilltro

till mediciner inom sjukvården men vi får inte glömma att den totala livslängden hos

personer med allvarlig psykisk sjukdom inte har förändrats de senaste 20 åren

(Wahlbeck et al 2011) trots alla nya mediciner.

Det finns andra hälsorisker med antipsykotiska läkemedel som att de bryts ner

snabbare vid nikotinintag (Holm Ivarsson et al 2013a), vilket gör att rökare ofta har

lägre plasmanivåer eller står på högre antipsykotiska doser än icke rökare (De Hert &

Cohen 2011b). Nikotin upplevs minska biverkningar varför man ofta ser en hög

konsumtion av nikotin bland rökare som medicinerar med antipsykotiska läkemedel

(Holm Ivarsson et al 2013b). Vid rökstopp kan läkemedelskoncentrationen i blodet

stiga snabbt och leda till ökade biverkningar. I extrema fall kan personen uppleva

kramper, koma, stupor, akatisi och akinesi. För att lindra biverkningarna kan


personen börja röka igen (Holm Ivarsson et al 2013a). Att sluta röka är en stor

utmaning för personen då nikotin abstinens påminner om sjukdomssymtom och det

kan vara svårt att avgöra vad som är vad (Holm Ivarsson et al 2013b). Många både

vill och kan sluta röka om de får bra och kvalificerat stöd under lång tid av

sjukvårdspersonal med kunskap både om personens sjukdomsbild och medicinering

(Holm Ivarsson et al 2013b). Det är därför viktigt att vi erbjuder stöd att sluta röka.

Antipsykotiska läkemedel påverkar också personens munhälsa då de kan ge minskad

salivation med muntorrhet som följd, vilket ökar risken för karies (Robson & gray

2007). Här kan vårdpersonal ge rådgivning och stöd som medvetandegör personen

om hur livsstil och bra munhälsovanor påverkar tandhälsan.(De Hert & Cohen

2011b).

Rekommendationer för ökad förståelse av hur medicinen påverkar

personens livssituation

Vilka för och nackdelar har medicinen på personens hela kropp och

livssituation?

Går det förebygga viktuppgång genom att hjälpa personen se över sina kost

och motionsvanor?

Munhygien påverkas av medicinering och rökning, har personen varit hos

tandläkare, tandhygienist? Vad skulle motivera personen att gå till

tandläkare/tandhygienist?

Röker personen, finns motivation till att sluta? Vid rökstopp var medveten

om riskerna med biverkningar av medicinering.

Ställs krav på rutin screening av blodvärden, vikt, midja/stuss före såväl som

under medicinsk behandling

Används någon biverkningsuppföljning enligt era lokala rutiner?

Reflektioner

Om en person går upp i vikt eller uppvisar metabola avvikelser relaterat till en

medicinering kan en annan behandling övervägas?

Förlänger vi livet och ökar vi livskvalitén för en person genom att reducera

psykiatriska symtom om personer dör i förtid av somatiska sjukdomar?

Stödjer vi rökandet i vår personalgrupp genom ord, handling och inställning (ex ”

det finns större problem”, ” han/hon mår bäst av att ha sin rökning kvar”,” kom

så går vi ut och röker och snackar lite”)?


Samverkan

Personer med psykisk funktionsnedsättning har sämre tillgång till somatisk vård än

normalpopulationen (Thornicraft 2011; Druss et al 2011) och somatisk samsjuklighet

upptäcks senare (Socialstyrelsen 2011d). Låg vårdkvalité och svårigheter att få

tillgång till vård kan vara några orsaker till överdödligheten i somatiska sjukdomar

(Socialstyrelsen 2011d; Lawrence & Kisely 2010). I en undersökning i USA erhöll

60 % av alla personer med psykisk funktionsnedsättning ingen adekvat behandling

för metabolt syndrom (Correll et al 2010). 50 % av alla som erhöll någon form av

behandling hade fortsatt förhöjda kolesterol och glukosvärden.

För att stärka hälsan hos personer med psykisk funktionsnedsättning har alla

sjuksköterskor en viktig roll i att identifiera hälsorisker och ge hälsoråd oavsett i

vilken organisation man befinner sig (Happel et al. 2011), ändå råder det oklarheter i

vem som ansvarar för att ge hälsofrämjande insatser (Robson & Gray 2007).

Personal inom psykiatrisk vård upplever att de saknar den kunskap som krävs för

detta arbete (Hultsjö 2012) och ser det inte som sitt ansvar att förebygga somatisk

ohälsa (Hultsjö 2012; Kjellen et al 2013). Personal inom somatisk vård upplever

svårigheter i att bemöta en person med psykisk funktionsnedsättning och bär inte

sällan på negativa stereotyper (Thornicraft 2011). Från båda håll saknas således

kunskap som är viktig för att personen ska få adekvat vård. Det saknas också

kunskap om hur olika organisationer arbetar och det finns inga tydliga

samverkansformer.

Samverkan mellan alla i personens kontaktnät är viktigt för att stödja personen mot

samma mål. Oklarheter om vems ansvar det är att identifiera somatiska hälsoproblem

och erbjuda hälsofrämjande insatser (Hultsjö & Hjelm 2012b) måste diskuteras och

lösas både på organisationsnivå och i varje unikt individuellt fall. En holistisk

förhållning till en individs hälsa med tydliga direktiv om vem som gör vad för att

stödja psykisk och somatisk hälsa kan ha fördelar (Thomas et al 2005; Krein et al

2006; Van Bruggen et al 2007, Liorca 2008). Inom somatisk vård har ett försök

gjorts med att utbilda personal i hur man bemöter en person med psykisk

funktionsnedsättning (Hardy 2012). Utbildningen visade sig öka personalens

motivation och kunskap. Det har också kommit fler och fler dokument som lyfter

psykiatrins ansvar i att främja somatisk hälsa hos personer med psykisk

funktionsnedsättning (Gothefors et al 2010).

Psykiatrisjuksköterskan är en person som personen ofta känner sig trygg med, varför

kontinuerliga uppföljningar av somatisk hälsa i samverkan med vårdpersonal inom

somatisk vård kan ha en positiv effekt på egen vårds prevention av metabola

avvikelser (Hultsjö & Hjelm 2012a).


Rekommendationer för hur personer runt personen kan samverka för att

främja hälsa

Alla vårdkontakter ska se till hela människan och samverka kring hälsa för

personer med psykiska funktionshinder.

Vad kan vi på vår arbetsplats göra för att öka samverkan och bidra till en

jämlikare hälso-och sjukvård?

Hur kan vi hjälpas åt att identifiera hälsorisker och främja hälsa?

Hur kan personal inom hälso- och sjukvården respektera och dela med oss av

varandras kunskaper?

Reflektion

Hur tar personal inom socialtjänsten, primärvården, specialiserad psykiatrisk

sluten- och öppen vård sitt ansvar för att förebygga somatisk ohälsa?


Psykologiska faktorer

Kognitiva funktioner

Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot och bearbetar

information från omvärlden. När hjärnan inte kan samordna intrycken och signalerna

blir det svårt att hantera vardagslivets krav och omgivningens förväntningar

(Socialstyrelsen 2010).

Hos personer med psykiska funktionsnedsättningar påverkas den kognitiva förmågan

av sjukdomen. Det kan handla om en försämrad exekutiv förmåga, ex förmåga att

fokusera sin uppmärksamhet, hålla tråden i ett samtal, ha flera saker på gång

samtidigt, eller att ta initiativ och planera långsiktigt (Wallin 2008). Kognitiva

funktionsnedsättningar bidrar till att man kan ha svårt för att förstå hälsorisker eller

en kroppslig sjukdom och därför inte följer råd eller ordinerad behandling. Det kan

också försvåra för personen att komma ihåg och att komma iväg på inplanerade tider

till vården (Drapalski et al 2008).

Personer med psykotiska symptom har många kognitiva funktionsnedsättningar som

gör det svårt att utföra livsstilsförändringar (Gibson et al 2011). Psykotiska symtom

gör det svårt för personen att behålla koncentrationen och att assimilera ny

information (Viertiö et al 2011) och begränsar således personens förmåga att ta hand

om den egna somatiska hälsan (Scott & Happell 2011).

Tidsuppfattning är något många med psykisk funktionsnedsättning har svårt med.

Det kan innebära att personen inte ser relationen mellan en händelse och

konsekvenserna av detta (Lundin & Ohlsson 2002). Således kan det vara svårt för

personen att se hur ett ohälsosamt leverne kan vara orsaken till somatisk ohälsa.

Många är motiverade till att lära sig mer om hälsa och att förändra sin livsstil, men

har svårt att behålla detta intresse över tid. Många har också svårt att förändra sin

livsstil även om de får stöd. Personer med psykiska funktionsnedsättningar som

deltagit i olika livsstilsprogram upplever en förbättrad hälsa och motivation under

programmet. Efter 6 månader finns denna upplevelse inte kvar, istället beskrivs en

oförändrad livsstil och avsaknad av motivation (Wärdig et al 2013; Porsdal et al

2010). Vidare framkom att man har både kunskap och planer för att förändra sin

livsstil men man fastnar i planeringsfasen (Wärdig et al 2013). Även om motivation

och kunskap finns räcker det inte för att gå från tanke till handling utan stöd kan

behövas för att komma igång t.ex. en person som agerar igångsättare (Lundin &

Ohlsson 2002). Omgivningen har inte alltid denna kunskap varför de kan misstolka

en person som lat och omotiverad när det handlar om kognitiva

funktionsnedsättningar och inte ovilja.


Rekommendationer för att anpassa hälsofrämjande insatser till personens

kognitiva förmåga

Anpassa information om hälsosamma levnadsvanor till personens kognitiva

förmåga.

Stötta personen att sätta rimliga mål på livsstilsförändringar.

Hur kan en förändring som varar över tid i personens närmiljö planeras/

genomföras?

Finns det hjälpmedel som kan öka chansen att individen lyckas göra en

hälsoförändring (stegräknare, kom ihåg kalendrar, mobiltelefon)?

Reflektioner

Organisera dagliga rutiner innan aktiva hälsoinsatser planeras.

Stöd personen att ta steget från planering till agerande för en hälsosam livsstil.

Fråga vilken planering personen har och gör den genomförbar. Kan du inte själv

hjälpa till, finns det någon annan i personens omgivning som kan?


Hälsouppfattningar

För att kunna göra en livsstilsförändring krävs motivation och motivationen påverkas

av hur vi ser på hälsa, hälsorisker och ohälsa (Rosenstock et al 1988; Pender et al

2010). Många personer med psykisk funktionsnedsättning uttrycker att de inte

upplever några somatiska hälsorisker vilket är fundamentalt för att genomföra en

livsstilsförändring. Att inte uppleva somatiska hälsorisker kan bero på att man har

svårt för att förstå och sätta ord på vad somatisk hälsa och ohälsa är (Hultsjö & Syren

2013). Här har vårdpersonal en viktig uppgift i att hjälpa personen förstå och

verbalisera potentiella hälsorisker. Flertalet studier beskriver att personer med

psykiska funktionsnedsättningar har en mer positiv inställning till sin somatiska hälsa

trots höga riskparametrar för att utveckla somatisk sjukdom (Brunero & Lamont

2010). Om man inte upplever några hälsorisker är man heller inte motiverad att

förändra sina levnadsvanor. Detta blev tydligt bland personer som slutat röka då

anledningen till rökstopp var kostnader snarare än hälsoriskerna (Dickerson et al

2011).

Rekommendationer för att fånga personens hälsouppfattningar

Fråga hur personen ser på sin hälsa och hälsorisker?

Vad kan motivera personen till en livsstilsförändring?

Hur kan ni hjälpa personen att verbalisera sin hälsa och hälsorisker?

Hur kan personens upplevelser ligga till grund för hälsofrämjande insatser?

Reflektioner

Vem äger svaret på vad som är hälsa och ohälsa.

Personens hälsouppfattning kommer påverka en persons levnadsvanor snarare än

våra råd.

Ett misslyckande leder till att personen tappar tron på sin egen förmåga att

förändra.


Prioritering av psykisk hälsa

Därmed prioriteras beteende med en direkt positiv effekt på det psykiska måendet

även om det kan skada den somatiska hälsan på sikt (Hultsjö & Brenner Blomqvist

2013).

I en intervjustudie (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013) frågades personer med

psykossjukdom hur de upplever hälsorisker. Det framkommer att hälsorisker

relateras till att ha en dålig kroppsuppfattning och att plågas av jobbiga tankar, inga

somatiska hälsorisker nämns. Rökning och överkonsumtion av mat som kan ses som

hälsoriskbeteenden, prioriteras snarare, då de är stressreducerande och påverkar

sömnen positivt. Detta även om personen rent kognitivt är medveten om

hälsoriskerna av dessa.

I perioder då en person upplever psykiskt välmående prioriteras i större omfattning

hälsosamma beteenden. Bland annat påverkar väder hur vi mår psykiskt, och bidrar

till en ökad fysisk aktivitet under sommarmånaderna (Robson & Gray 2007; Hultsjö

& Brenner Blomqvist 2013). I perioder då en person mår psykiskt sämre bort

prioriteras hälsosamma beteenden trots en medvetenhet om att de är viktiga (Hultsjö

& Brenner Blomqvist 2013). En person som har en psykisk funktionsnedsättning mår

i perioder sämre psykiskt, vilket kan vara en anledning till att de under dessa perioder

är mindre fysiskt aktiva (De Hert & Cohen 2011b; Robson & Gray 2007) och har

svårare att fokusera på att leva hälsosamt.

Rekommendationer för att förstå hur personen tänker runt sin psykiska

hälsa och hur hälsobeteenden prioriteras därefter.

Prioriterar personen sin psykiska eller somatiska hälsa?

Hur kan personal agera för att personen ska bibehålla hälsosamma aktiviteter även i

perioder då personen mår psykiskt sämre?

Finns det insatser som har en positiv effekt både på den somatiska och psykiska

hälsan?

Går det att öka graden av fysisk aktivitet och hälsosam mat i individens dagliga

rutiner som fungerar oavsett mående?

Reflektioner

Goda levnadsvanor förbättrar det psykiska måendet. Mår man bra psykiskt är det

lättare att leva hälsosamt.

Upplever personen att han/hon har rätt insatser och stöd som förbättrar det psykiska

måendet och ökar livskvalitén?


Tillit till sin förmåga att förändra

En person som tror det kan bli bättre om en förändring görs kommer känna sig

motiverad till att vilja förändra (Rosenstock et al 1988). Men, om personen inte tror

sig klara av att göra en förändring och uttrycker meningslöshet och maktlöshet i att

kunna påverka sin hälsa kommer motivationen påverkas negativt. Då en person

mister tron på sin egen förmåga att påverka sin hälsa kommer ett passivt beteende att

anammas.

Bland personer som äter anti-psykotiska läkemedel tror så många som 86% att

medicinen är den enda orsaken till att de har en övervikt (Wong et al 2011). I ett

viktväktarprogram uppgav deltagarna som inte lyckades gå ner i vikt att det berodde

på att de inte lyckats förändra familjens matvanor (Barre et al 2011). Om en person

lägger ansvaret för sin hälsa utanför sig själv kommer personen inte agera aktivt för

att försöka förändra sin livsstil (Rosenstock et al1988; Pender et al 2010). Detta

gäller även om man ser orsak till sjukdom som Guds straff eller Guds vilja (Hultsjö

et al 2009), då man kommer ha en tilltro till Guds förlåtelse för att bli frisk istället för

att förändra sin livsstil (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013; Hultsjö et al 2009). Om

man tror på komplementära behandlingar (tex akupunktur / Ört behandling) eller

gammal folktro* kommer det att ligga till grund för hur personen vill försöka uppnå

hälsa (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013).

Rekommendationer för att förstå om personen är motiverad till och tror sig

klara av en förändring

Tror personen på sin egen förmåga att förändra?

Tar personen eget ansvar för sin hälsa eller förläggs ansvaret utanför

personen? Kan personen motiveras till att ta ett eget ansvar för sin kropp?

Kan vårdpersonal stödja personen att bli medveten om fysiska dimensioner

av sin kropp och potentiella hälsorisker även om personen har en annan tilltro

till hälsa?

Kan olika stödinsatser och behandlingar ses som komplement till individens

egna strategier att uppnå hälsa?

Reflektioner

En person som tror att en aktivitet främjar hälsa upplever en stressreducerande

effekt genom att utföra denna aktivitet, vilket kan vara positivt för personens

hälsa.

Har personen en tilltro till alternativ behandling eller folktro*.

*Folktro består av olika genrer som visor, ordspråk, sagor, sägner, folkminnen och folkliga traditioner.

Även folkmedicin med dess sedvänjor och kloka gubbar och gummor hör till folktron. Tillsammans bildar

dessa ett brett och varierat spektrum. En del aspekter består av djupt rotade och spridda traditioner, medan

somliga inslag räknas som skrock, skrönor och vidskepelse (wikipedia 2013)


Socioekonomiska faktorer

Relationer

Hälsa relateras till att umgås med andra och att leva här och nu (Wärdig et al 2013),

snarare än att leva hälsosamt. I relationen skapas möjlighet att få bekräftelse och

vägledning från andra för de prestationer man gör vilket underlättar genomförandet

av livsstilsförändringar (Roberts & Bailey 2011). Således är relationer viktigt för

hälsan. Sjukdomen kan försvåra personens förmåga att upprätthålla eller skapa nya

relationer och för personer med psykisk funktionsnedsättning tenderar nätverken att

krympa och beroendet av familjemedlemmar att öka (Wilton 2004). Familjen har en

viktig roll i att stödja en hälsosam livsstil (Hultsjö & Hjelm 2012b) och i de fall

personen inte har en familj eller vänner lyfts vårdpersonal som viktiga för att

tillgodose detta behov (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013).

Personalens delaktighet och stöd från kamrater i hälsofrämjande aktiviteter ökar

intresset och motivationen att fortsätta (Roberts & Bailey2011). Effekten av

hälsointerventioner kan således öka om det finns ett socialt stöd. Relationer ses av

personer med psykiska funktionsnedsättningar som grundläggande för att uppleva

både mental och kroppslig hälsa (Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013). Stöd från

vänner, anhöriga och professionella är viktigt för upplevelsen av en god livskvalité

(Lundberg 2010; Wilton 2004; Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013; Hultsjö & Syren

2013).

Rekommendationer för att stödja och främja personens relationer

Hur kan Ni i Er personalgrupp stödja personen att identifiera existerande

sociala nätverk och att ta del av lämpliga tillgängliga nätverk?

Går det stödja personen i att involvera anhöriga eller kompisar så att de

tillsammans hittar aktiveter som kan påverka livsstilen positivt?

Behöver anhöriga och kompisar få stöd i hur de kan påverka personen att leva

hälsosamt?

Reflektioner

Kan Ni starta gruppaktiviteter som stödjer hälsa? Isåfall vilka?


Upplevelse av stigma

Stigmatiserande attityder av personer med psykisk funktionsnedsättning är utbredd

bland allmänheten och tenderar att ökar (Rüsch et al 2005). Vanligt förekommande

attityder är att individer med allvarlig psykisk sjukdom eller alkoholmissbruk är

oförutsägbara, våldsamma och farliga (Angermyer & Dietrich 2006). Det finns också

attityder om att dessa personer har bisarra beteende, uppför sig illa och har dålig

social kompetens. (Wilton 2004), vilket leder till att omgivningen kan reagera med

oro, osäkerhet, rädsla och ta avstånd från personer med psykisk funktionsnedsättning

(Angermyer & Dietrich 2006). Media bidrar till dessa attityder (Rüsch et al 2005;

Corring & Cook 2007) och många personer med psykisk funktionsnedsättning

beskriver hur de blir sårade av medias kommentarer (Rüsch et al 2005; Corring &

Cook 2007).

I en undersökning framkom att också vårdpersonal inom psykiatrisk vård har

stigmatiserande attityder till personer med psykisk funktionsnedsättning när det

gäller områdena vänskap, sysselsättning, tillförlitlighet och intelligens (Hanson et al

2013). En negativ och uppgiven attityd från personalen speglar av sig i ord och

handlingar, som i sin tur påverkar individens tro och förmåga till att genomföra en

förändring. Om personal är engagerad över tid (Hultsjö & Hjelm 2012b) och har en

positiv attityd till personens förmåga, främjar detta individens upplevelse och

förmåga till förändring (Roberts & Baily 2010; Hultsjö & Hjelm 2012b). Många

personer med psykisk funktionsnedsättning har erfarenhet av att bli nedvärderade

och diskriminerade i samhället och upplever att allmänheten ser dem som mindre

kompetenta, trovärdiga och ointelligenta (Lundberg 2010), även om så inte är fallet.

Denna självstigmatisering leder ofta till en låg självkänsla, låg motivation och en

känsla av att inte klara av att leva som alla andra (Corring & Cook 2007).

Självdiskriminering påverkar individens handlingar i vardagen såväl som i planering

för framtiden. Många personer som har upplevt negativa reaktioner från andra säger

att de inte pratar om sin sjukdom utan bara har ytliga relationer då de är rädda att bli

svikna eller att inte duga som de är (Lundberg 2010; Corring & Cook 2007). Om en

person tar avstånd från andra människor uteblir den positiva förstärkning som kan

uppstå i relationer och som kan motivera personen till en livsstilsförändring.


Rekommendationer för att motverka stigma

Jobba för att motverka Stigma både i er personalgrupp och på olika nivåer i

samhället (individ, grupp och samhällsnivå).

Se till att relationen bygger på ömsesidighet, förtroende, respekt genom ditt

språk, kroppsspråk, miljö

För att minska självstigma, stöd empowerment genom att tro att individen har

förmåga, självförtroende och möjlighet att påverka sin situation.

Erbjud psykologisk hjälp för att öka personens självförtroende?

Ta reda på vilka tillgängliga självhjälpsgrupper, studiecirklar som finns och

tipsa personen om dessa?

Hjälp till att sprida information i samhället, i media, skolor om psykisk

funktionsnedsättning?

Reflektioner

Att ”lära känna” personer med psykisk funktionsnedsättning förändrar attityder

mot det positiva.

Stödjer er arbetsgrupp någon organiserad grupp som arbetar för att motverka

stigmatisering; anhörig- och/eller brukarorganisationer, hjärnkoll?

Biverkningar i form av skakningar, apati etc kan få en person att se annorlunda

ut och hindra personen från att vara en del i samhället och skapa relationer.


Att leva i fattigdom

Vilka ekonomiska förutsättningar vi har påverkar våra möjligheter till en god

somatisk hälsa (Wilton 2003; Druss et al 2011). Ohälsosamma matvanor är vanligare

hos människor i socialt utsatta positioner med låg utbildning och låg inkomst vilket

delvis kan bero på att många har svårt att handla hälsosam mat till ett lågt pris

(Wärdig et al 2013). Faktorer som tillgänglighet, utbud och pris spelar in vid val av

mat (Statens Folkhälsoinstitutet 2013). Personen med psykisk funktionsnedsättning

har ofta en kosthållning som innehåller mer fett, mer socker, lägre fiberhalt, och

mindre frukt och grönsaker (De Hert & Cohen 2011b; Scott & Happel 2011). Detta

kan bero på att denna mat finns att tillgå till ett lägre pris. En låg inkomst försvårar

också personens möjlighet att engagera sig i hälsoinriktade aktiviteter i samhället.

Det kan innebära att man inte har råd att betala medlemsavgifter, aktivitets kläder

och resor till och från aktiviteten. Det kan också vara svårt om man endast är

motiverad till att genomföra aktiviteter som kostar mycket pengar som t.ex. ridning

(Hultsjö & Brenner Blomqvist 2013; Hultsjö 2012). Att leva på en låg inkomst bidrar

även till svårigheter med att inte klara av basala behov som att köpa toalettsaker,

vinterkläder eller andra nödvändigheter (Wilton 2003) och kan göra det svårt att

betala kostnader för telefonsamtal och transporter för att kunna (Wilton 2003)

upprätthålla relationer. Relationerna kan också påverkas negativt om personen

ständigt behöver ekonomiskt stöd. Alkohol är ytterligare en faktor som kan stressa

ekonomin och ha negativa konsekvenser på både somatisk och psykisk hälsa.

Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst av alkohol

missbruk/beroende (Scott & Happel 2011). Omkring 50% av personer med psykotisk

sjukdom utvecklar ett missbruk av läkemedel eller alkohol någon gång i

livet.(Mueser & Gingerich 2013). En noggrann bedömning av

risk/missbruksproblemet är ett viktigt första steg, då förnekande och minimering av

problemet är vanligt. Missbruk kan ha en förödande effekt på personens liv och för

närstående. (Muser & Gingerich 2013), det bidrar ofta till att det sociala livet

begränsas. Det finns ingen vedertagen definition på riskbruk av alkohol, då det inte

finns någon helt riskfri alkohol konsumtion (Statens folkhälsoinstitut 2013b). För den

enskilde personen kan riskbruk av alkohol innefatta en lägre alkoholkonsumtion vid

samtidig sjukdom, viss medicinering, vid graviditet eller om man har en ökad

känslighet för alkohol.


Reflektioner

Hur kan Ni på Er arbetsplats stödja en persons hälsa, trots låg inkomst?

Finns det hälsoinriktade aktiviteter i personens närmiljö som inte kostar?

Rekommendationer för att förstå personens ekonomiska situation

Ta reda på hur personens ekonomi påverkar levnadsvanorna.

Hjälp personen köpa årstidsbunden mat som ofta är billigare.

Behöver personen stöd (försäkringskassa, stipendier) för att möjliggöra

kostnader för aktiviteter i samhället?

Prata om alkoholvanor med personen, hur mycket, hur ofta och vad dricker

personen? Har personen en ökad känslighet för alkohol (medicinering etc)?

Identifieras riskbruk av alkohol måste detta lyftas med personen, för att

medvetandegöra riskbeteendet och motivera personen till att ta emot hjälp.

Stressas personens relationer av den ekonomiska situationen, behöver de stöd

för att hantera den?


Referenser

Angermeyer, MC., Dietrich, S (2006) Public beliefs about and attitudes towards

people with mental illness: A review of population studies. Acta Psychiatrica

Scandinavica 113(3): 163-179

Antai-Otong, D (2004) Metabolic Effects Associated with Atypical Antipsychotic

Medications. Perspectives in Psychiatric Care 40(2):70-72

Barre, L., Ferron, J., Davis, K., Whitley, R (2011) Healthy Eating in Persons with

Serious Mental Illnesses: Understanding and Barriers. Psychiatric Rehabilitation

Journal 34(4): 304-310 Available at:doi: 10.2975/34.4.2011.304.310.

Bergqvist, A., Karlsson, M., Foldemo, A., Wärdig, R., Hultsjö, S (2013)

Preventing the development of metabolic syndrome in people with psychotic

disorders-difficult, but possible: experiences of staff working in psychosis outpatient

care in Sweden. Issues in Mental Health Nursing 34(5): 350-358

Bradshaw, T., Pedley, R (2012) Evolving role of mental health nurses in the physical

health care of people with serious mental health illness. International Journal of

Mental Health Nursing 21(3): 266-273 Available at: doi: 10.1111/j.1447-

0349.2012.00818.x.

Brunero, S., Lamont, S (2009) Systematic screening for metabolic syndrome in

consumers with severe mental illness. International Journal of Mental Health Nursing

18(2):144-50 Available at: doi: 10.1111/j.1447-0349.2009.00595.x.

Brunero, S., Lamont, S (2010) Health behaviour beliefs and physical health risk

factors for cardiovascular disease in outpatient sample of consumers with a severe

mental illness: A cross-sectional survey. International Journal of Nursing Studies

47(6):753–760 Available at: doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.11.004. Epub 2009 Dec 2.

Brown, S., Barraclough, B., Inskip, H (2000) Causes of the excess mortality of

schizophrenia. British Journal of Psychiatry sept 177:212-217

Cook, J (2011) Physical wellness: an integral feature of recovery. Psychiatric

Rehabilitation Journal 34(4) 271-272 Available at: doi: 10.2975/34.4.2011.271.272.

Correll, U., Druss, B., Lombardo., O’Gorman, C., Harnett, P., Sanders, N., Alvir, M.

and Cuffel, J. 2010: Findings of a U.S. National Cardiometabolic Screening Program

among 10,084 Psychiatric Outpatients. Psychiatric Services 61(9) 892–898.

Corring, D., Cook, J (2007) Use of Qualitative Methods to Explore the Quality-Of-

Life Construct from a Consumer Perspective. Psychiatric Services 58(2):240-244

De Hert, M., Correll, CU., Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Cohen, D., Asai,I.,

Detraux, J., Gautam, S., Möller, HJ., Ndetei, DM., Newcomer, JW., Uwakwe, R.,

Leucht, S (2011a) Physical illness in patients with severe mental disorders. I.

Prevalence, impact of medications and disparities in health care. World Psychiatry

10(1):52-77


De Hert, M., Cohen, D.,Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Leucht, S., Ndetei, DM.,

Newcomer, JW., Uwakwe, R., Asai, I., Möller, HJ., Gautam, S ., Detraux, J., Corell,

CU (2011b) Physical illness in patients with severe mental disorders. II. Barriers to

care, monitoring and treatment guidelines, plus recommendations at the system and

individual level. World Psychiatry 10(2):138-151

Dickerson, F., Brown, C., Fang, L., Goldberg, W., Kreyenbuhl, J., Wohlheiter, K.,

Dixon, L (2008) Quality of Life in Individuals with Serious Mental Illness and Type

2 Diabetes. Psychosomatics 49(2): 109–114

Drapalski, AL., Milford, J., Goldberg, RW., Brown, CH., Dixon, L (2008) Perceived

Barriers to Medical Care and Mental Health Care among Veterans with Serious

Mental Illness. Psychiatric Services 59(8): 921-924.

Druss, BG., Zhao, L., Von Esenwein, S., Morrato, EH., Marcus, SC (2011)

Understanding excess mortality in persons with mental illness: 17-year follow up of

a nationally representative US survey. Medical Care 49: 599-604

Edward, KL., Rasmussen, B., Munro, I. (2010). Nursing care of clients treated with

atypical antipsychotics who have a risk of developing metabolic instability and/or

type 2 diabetes. Archives of Psychiatric Nursing 24(1): 46–53

Fagiolini,A.,Chengappa, KN., Soreca,I., Chang,J (2008). Bipolar disorder and the

metabolic syndrome: causal factors, psychiatric outcomes and economic burdens.

CNS Drugs 22(8: 655-669.

Foley, D., Morley, K (2011) Systematic review of early cardio metabolic outcomes

of the first treated episode of psychosis. Archives of General Psychiatry 68(6): 609–

616

Forsberg KA, Björkman T, Sandman PO & Sandlund M. Physical health – a cluster

randomized controlled lifestyle intervention among persons with a psychiatric disability and

their staff. Nordic Journal of Psychiatry 2008; 62: 486-95.

Gibson, M., Carek, PJ., Sullivan, B (2011) Treatment of co-morbid mental illness in

primary care: how to minimize weight gain, diabetes and metabolic syndrome. The

International Journal of Psychiatry in Medicine 41(2) 127-142

Gothefors, D., Adolfsson, R., Attvall, S., Erlinge, D., Jarbin, H., Von Hausswolff-

Juhlin, Y., Morgell, R., Toft, E., Ösby, U (2010) Swedish clinical guidelines-

prevention and management of metabolic risk in patients with severe psychiatric

disorders. Informa Health care 64(5):294-302 Available at: Doi:

10.3109/08039488.2010.500397

Hansson, L., Jormfeldt, H., Svedberg, P., Svensson, B. (2013) Mental health

professionals´attitudes towards people with mental illness: Do they differ from

attitudes held by people with mental illness? International Journal of Social

Psychiatry 59(1):48-54


Hardy, S (2012) Training practice nurses to improve the physical health of patients with

severe mental illness: Effects on beliefs and attitudes. International Journal of Mental Health

Nursing. 21, 259-265

Happell, B., Platania-Phung, C., Gray, R., Hardy, S., Lambert, T., McAllister, M.,

Davies, C (2011) A role for mental health nursing in the physical health care of

consumers with severe mental illness. Journal of Psychiatric and Mental Health

Nursing 18(8):706-711

Holm Ivarsson, B (red) (2013a) Tobaksavvänjning för psykiskt sjuka.[Elektronisk]

Tillgänglig:http://www.sjodins.eu/tobaksfri/rapporter/psyk_sjuka.pdf

Holm Ivarsson, B (red) (2013b) Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri,

beroendevård och socialtjänst. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.doctorsagainsttobacco.org/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx

?ID=17895

Hultsjö, S (2012) Mental healthcare staff’s knowledge and experiences of diabetes

care for persons with psychosis- a qualitative interview study. Primary Health Care

Research & Development (2013)14(3):281-92 Available at:doi:

10.1017/S1463423612000321. Hultsjö, S., Brenner Blomqvist K (2013) Health conceptions and achievements to

attain health as described by individuals with psychoses. Issues in Mental Health

Nursing. Sep; 34 (9): 665-72. doi: 10.3109/01612840.2013.794178doi:

Hultsjö, S., Hjelm, K (2012a) Organizing care for persons with psychotic disorder

and or risk of Type 2 DM. Journal of Psychiatry and Mental Health Nursing 19: 891–

902.

Hultsjö, S., Hjelm, K (2012b) Community health care staff experiences of support to

prevent Type 2 diabetes among persons with psychosis. International Journal of

Mental Health Nursing 21(5): 480-89.

Hultsjö, S., Syren, S (2013) Beliefs about health, health risks and health expectations

from the perspective of people with psychotic disorder. The Open Nursing journal

2013; 7: 114–122. Published online 2013 August 20. doi:

10.2174/1874434601307010114PMCID: PMC3771229

Hultsjö, S., Berterö, C., Hjelm, K (2009) Foreign-born and Swedish-born families’

perceptions of psychosis care. International Journal of Mental Health Nursing 18(1):

62–71.

International Diabetes Federation (2006) [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.idf.org/webdata/docs/IDF_Meta_def_final.pdf

Hämtad september 2013.

Kinderman, P., Setzu, E., Lobban, F., Salmon, P (2006). Illness beliefs in

schizophrenia. Social Science & Medicine 63(7): 1900–1911

http://www.sjodins.eu/tobaksfri/rapporter/psyk_sjuka.pdf

http://www.doctorsagainsttobacco.org/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=17895

http://www.doctorsagainsttobacco.org/WebControls/Upload/Dialogs/Download.aspx?ID=17895

http://www.idf.org/webdata/docs/IDF_Meta_def_final.pdf


Kjellen, S., Abrahamsson, A., Hultsjö, S (2013) Mental Health managers’

experiences of recovery oriented work. Submitted. Journal of Psychiatric

Rehabilitation Journal

Krein, SL., Bingham, CR., McCarty, JF (2006) Diabetes treatment among VA

patients with comorbid serious psychiatric disorders. Psychiatric Services 57(7):

1016–1021

Lawrence, K., Kisely, S (2010) Inequalities in healthcare provision for people with

severe mental illness. Journal of psychopharmacology, 24(4suppl): 61-68 Available

at: doi: 10.1177/1359786810382058.

Lambert, T (2009) The medical care of people with psychosis: Early detection and

prevention applies to medical comorbidity as well as psychiatric symptoms. Medical

Journal Australia 190(4): 171-172

Llorca PM (2008) Monitoring patients to improve physical health and treatment

outcome. European Neuropsychopharmacology 18, 3 140–145.

Lundberg, B (2010) Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland

personer med Psykisk sjukdom. Avhandling, Department of Health Sciences, Faculty

of Medicine, Lund University, Sweden, 2010

Lundin, L., Ohlsson, OS (2002) Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid

kognitiva funktionsstörningar. Cura bokförlag, ISBN 91-89091-31-0

Mueser, KT.,Gingerich, S (2013) treatment of Co-OccuringPsychotic and Substance

Use Disorders. Social Work in Public Health 28: 424-439. Available at:

doi:10.1080/19371918.2013.774676

Pender, N, J Murdaugh C & Parsons M.A (2010) Health Promotion in Nursing

Practice 6th

ed. Upper Saddle River, NJ: Pearson / Prentice-Hall.

Porsdal V, Beal C, Kleivenes OK, Martinsen EW, Lindström E, Nilsson H &

Svanborg P (2010) The Scandinavian Solutions for Wellness study – a two-arm

observational study on the effectiveness of lifestyle intervention on subjective well-

being and weight among persons with psychiatric disorders.

Bio Med Central Psychiatry 2010 Jun 10;10:42. Available at: doi: 10.1186/1471-

244X-10-42.

Roberts, SH., Bailey, JE (2011) Incentives and barriers to lifestyle interventions for

people with severe mental illness: a narrative synthesis of quantitative, qualitative

and mixed method studies. Journal of Advanced Nursing 67(4): 690-708. Available

at: doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05546.x

Robson, D., Gray, R (2007) Serious mental illness and physical health problems: a

discussion paper. International Journal of Nursing Studies 44(3): 457-466.

Rosenstock, IM., Stretcher, VJ., Becker, MH., (1988) Health Education Quality

15(2): 175-183.


Rüsch, N., Angermeyer, M., Corrigan, P (2005) Mental illness stigma: Concepts,

consequences and initiatives to reduce stigma. European Psychiatry 20(8): 529-539

Scott, D., Happell, B., (2011) The High Prevalence of Poor Physical Health and

Unhealthy Lifestyle Behaviors in Individuals with Severe Mental Illness. Issues in

Mental Health Nursing 32(9): 589-597

Socialstyrelsen (2010) Det är mitt hem, vägledning om boende och boendestöd för

personer med psykisk funktionsnedsättning. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18214/2010-12-

26.pdf

Socialstyrelsen (2011a) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom -

diabetes

[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-5

Socialstyrelsen (2011b)Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom -

akut hjärtinfarkt. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-15

Socialstyrelsen (2011c) Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom -

cancer

[Elektronisk] Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-22

Socialstyrelsen (2011d)Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom –

stroke

[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-5-3

Socialstyrelsen (2011e Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom –

förlossningsvård [Elektronisk} Tillgänglig:


Socialstyrelsen (2011f). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

2011, Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma

matvanor. Stöd för styrning och ledning, (Elektronisk). Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/List/Artikelkatalog/Attachments/18484/2011-11-

11.pdf

Socialstyrelsen (2013) Termbank. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/terminologi

Sokal, J., Messias, E., Dickerson, FB., Kreyenbuhl, J., Brown, CH., Goldberg, RW

(2004) Comorbidity of medical illness among adults with serious mental illness who

are receiving community psychiatric services. The Journal of Nervous and Mental

Disease 192(6):421–427.

Statens Folkhälsoinstitut (2013a)[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.fhi.se/Vart-

uppdrag/Matvanor/

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18214/2010-12-26.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18214/2010-12-26.pdf






http://www.socialstyrelsen.se/List/Artikelkatalog/Attachments/18484/2011-11-11.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/List/Artikelkatalog/Attachments/18484/2011-11-11.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/terminologi

http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Matvanor/

http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Matvanor/


Statens folkhälsoinstitut (2013b) http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Alkohol-narkotika-

dopning-tobak-och-spel/Alkohol1/Riskbruk/

Svenska Psykiatriska Föreningen (2010) Kliniska riktlinjer – Att förebygga och handlägga

metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. [Elektronisk] Tillgänglig:

www.svenskpsykiatri.se/documents/2010/metabolrisk.pdf

Thakore, JH., Mann, JN., Martin, J., Reznek, R. (2002) Increased visceral fat

distribution in drug-naïve and drug-free patients with schizophrenia. International

Journal of Obesity 26(1):137–141

Tirupati, S., CHua, LE (2007) Obesity and metabolic syndrome in a psychiatric

rehabilitation service. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry 41(7): 606-

610.

Thornicraft, G (2011) Physical health disparities and mental illness: the scandal of

premature mortality. Editorial paper in, The British Journal of Psychiatry 199(6):

441-442.

Thomas, P., Raymondet, P., Charbonnel, B., Vaiva, G (2005) Are there specific care

requirements for patients with schizophrenia and diabetes or with a risk of diabetes?

European Psychiatry 20(suppl 4): 358-63

Van Bruggen, JA., Gorter, KJ., Stolk, RP., Rutten, GE (2007) Shared and delegated

systems are not quick remedies for improving diabetes care: A systematic review.

Primary Care Diabetes 1(2): 59-68.

Vandyk, AD., Baker, C (2012) Qualitative descriptive study exploring schizophrenia

and the everyday effect of medication-induced weight gain. International Journal of

Mental Health Nursing 21(4): 349-57.

Viertiö, S., Tuulio-Henriksson, A., Perälä, J., Saarni, SI., Koskinen, S., Sihvonen,

M., Lönnqvist, J., Suvisaari, J (2011) Activities of daily living, social functioning

and their determinants in persons with psychotic disorder. European Psychiatry, doi:

http://www.em-consulte.com/en/article/283000

Von Hausswolff-Juhlin, Y., Bjartveit, M., Lindström, E., Jones, P (2009).

Schizophrenia and physical health problems. Acta Psychiatrica Scandinavica, 438:

15-21Available at: doi: 10.1111/j.1600-0447.2008.01309.x.

Wahlbeck, K., Westman, J., Nordentoft, M., Gissler, M., Laursen, TM (2011)

Outcomes of Nordic mental health systems: life expectancy of patients with mental

disorders. The British Journal of Psychiatry 199(6): 453-58

Wallin, A (2008) Kognitiv medicin – kunskapsfält för framtida specialistutbildning.

Läkartidningen nr 26.

http://www.lakartidningen.se/engine.php?sectionId=0&articleId=9783

Wilton, RD (2004) Putting policy into practice? Poverty and people with serious

mental illness. Social Science & Medicine 58(1):25-39

http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel/Alkohol1/Riskbruk/

http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel/Alkohol1/Riskbruk/

http://www.svenskpsykiatri.se/documents/2010/metabolrisk.pdf

http://www.em-consulte.com/en/article/283000

http://www.lakartidningen.se/engine.php?sectionId=0&articleId=9783


Wilton, RD (2003) Poverty and Mental Health: A qualitative study of Resisdental

Care Facility tenants. Community Mental Health Journal 39(2):139-156

Wong, MM., Chen, EY., Lui, SS., Tso, S (2011) Medication adherence and

subjective weight perception in patient with first-episode psychotic disorder. Clinical

Schizophrenia Related Psychoses 5(3):135-41

World Health Organisation (2013) Cardiovascular diseases (CVDs) available at url:

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/index.html

Wärdig, R., Bachrach-Lindström, M., Foldemo, A., Lindström, T., Hultsjö, S (2013)

Prerequisites for a healthy lifestyle - experiences of persons with psychosis Issues in

Mental Health Nursing 34(8), 602-610

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/index.html

Bilaga 1

Förslag på webbadresser, föreläsningar och böcker där du kan få förslag på hur man kan tänka

kring och jobba med levnadsvanor.

Webbadresser Hälsoprojektet- Landstinget i Gävleborg

http://www.lg.se/Jobba-med-oss/Vardgivarportalen/Halsoframjande-halso--och-

sjukvard/Halsoprojektet/

LIV-projektet i Halland: http://www.livprojektet.dinstudio.se/

Föreningarnas hus i Skellefteå. Hälsa och livsstil: http://www.foreningarnashus-skea.se/

Blekinge paraplyet:

http://www.ltblekinge.se/arkiv/nyheter2013/paraplyskaminskapsykiskohalsa.5.308eaac21411514018f7

5c.html

Svenska psykiatriska föreningen, läkares samtal om levnadsvanor:

http://www.svenskpsykiatri.se/Levnadsvaneprojektet.html

Svenska Psykiatriska Föreningen. Kliniska riktlinjer: Att förebygga och handlägga metabol risk

hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom:

www.svenskpsykiatri.se/documents/2010/metabolrisk.pdf

Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor: http://www.lustochkunskap.se/Levnadsvaneprojektet/

Ett Sundare Liv är ett program om kost och motion som riktar sig till patienter inom psykiatrin. Programmet ger

stöd för den som vill leva mer hälsosamt och förbättra sin livsstil:

http://www.ensunnerehverdag.no/index.jsp?l=sv

Somra, samtalet om riskabla levnadsvanor är en interaktiv, webbaserad utbildning i Motiverande

samtal: www.fhi.se/Handbocker/SOMRA/

Jönköpings läns landsting. Fakta-kliniskt kunskapsstöd, levnadsvanor:

www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39798

Statens folkhälsoinstitut: www.fhi.se

Nationella riktlinjer: www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-11

Socialstyrelsen(2013) Enkla råd om tobak:

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/stodtillinforandeav

riktlinjerna/rokning/enklarad

http://www.lg.se/Jobba-med-oss/Vardgivarportalen/Halsoframjande-halso--och-sjukvard/Halsoprojektet/

http://www.lg.se/Jobba-med-oss/Vardgivarportalen/Halsoframjande-halso--och-sjukvard/Halsoprojektet/

http://www.livprojektet.dinstudio.se/

http://www.foreningarnashus-skea.se/

http://www.ltblekinge.se/arkiv/nyheter2013/paraplyskaminskapsykiskohalsa.5.308eaac21411514018f75c.html

http://www.ltblekinge.se/arkiv/nyheter2013/paraplyskaminskapsykiskohalsa.5.308eaac21411514018f75c.html

http://www.svenskpsykiatri.se/Levnadsvaneprojektet.html

http://www.svenskpsykiatri.se/kliniska_riktlinjer_metalbolrisk.html

http://www.svenskpsykiatri.se/kliniska_riktlinjer_metalbolrisk.html

http://www.svenskpsykiatri.se/documents/2010/metabolrisk.pdf

http://www.lustochkunskap.se/Levnadsvaneprojektet/

http://www.ensunnerehverdag.no/index.jsp?l=sv

http://www.fhi.se/Handbocker/SOMRA/

http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39798

http://www.fhi.se/


http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/stodtillinforandeavriktlinjerna/rokning/enklarad

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/stodtillinforandeavriktlinjerna/rokning/enklarad

Föreläsningar

Föreläsning: SKL, inspirationsdag om fysisk hälsa vid psykisk sjukdom 2 september 2013:

http://web22.abiliteam.com/ability/show/xaimkwdhjq/20130902_0900_20130902torget/mainshow.asp

?&STREAMID=1

Föreläsning: Hur kan vi jobba med metabola risker i psykiatrin:

http://www.youtube.com/results?search_query=symposium+6+%28session+1B+130603%29&sm=3

Böcker

Forsberg, KA., Johansson, M., Åhman, K., Borgstedt, M., Karlsson, EC., Sandlund, M (2012) Hälsa

och ett liv i balans för personer med psykisk funktionsnedsättning- en arbetsbok för dig som coachar.

Schizofreniförbundet Västerbotten ISBN 978-91-637-1709-3

http://web22.abiliteam.com/ability/show/xaimkwdhjq/20130902_0900_20130902torget/mainshow.asp?&STREAMID=1

http://web22.abiliteam.com/ability/show/xaimkwdhjq/20130902_0900_20130902torget/mainshow.asp?&STREAMID=1

http://www.youtube.com/results?search_query=symposium+6+%28session+1B+130603%29&sm=3

Genomförande av

livsstilsfrämjande åtgärder, utgå från

de lokala förutsättningarna

Ge individuellt stöd

Hälsocirklar som ger inspiration och

kunskap om hälsosamma

levnadsvanor.

Inspirations/ tema föreläsning

Aktiviteter i grupp eller individuellt

Stöd kontakt med hälsofrämjande

aktiviteter i samhället.

Stöd små förändringar i personens

vardag

Har personen beslut på stöd för att

kunna genomföra sin hälsoplan?

Identifiera riskfaktorer, personer som har

någon av dessa riskfaktorer löper högre risk för

somatiska hälsoproblem

Psykossjukdom

Bipolärsjukdom

Medicinering med bieffekt, viktuppgång

Ärftlighet för hjärt-kärl sjukdom eller

diabetes

Rökning

Alkohol

Övervikt

Erbjud hälsosamtal, se hälsosamtalet som

en metod att främja hälsa

Ge personen möjlighet att prata om och

bli medveten om sina levnadsvanor

Stärk det egna valet till förändring

Ge information/kunskap om

levnadsvanors betydelse för hälsan

Ge inspiration och motivation till

förändring

Som stöd i hälsosamtalet använd

levnadsvaneformuläret eller hälsokurvan

www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39798

Enkla råd kan ges av alla

Följ livsmedelsverkets riktlinjer, vid

kostråd

Kunskaper i MI underlättar, då du ska

fråga efter och samtala om förändring.

Screening av metabola avvikelser Vikt

Midjemått

Blodtryck

Efterfråga hereditet för hjärt-kärl sjukdom eller diabetes

Blodprover enligt lokala riktlinjer

Vid upptäckta avvikelser, se till att personen får adekvat

somatisk vård genom remiss till primärvården, ge stöd till

kontakt och uppföljning

De individer som har avvikelser och är omotiverade till

förändring: fortsatt motiveringsarbete.

Hälsoplan, att sätta upp egna mål gör det

lättare att ändra vanor hälsoplan görs om personen är

motiverad till att göra en liten

förändring av sina levnadsvanor

Hälsoplanen ska utgå från personens

behov och önskemål

I hälsoplanen ska det tydligt

framkomma vilka mål som ska

eftersträvas och inom vilken tidsram

Huvudansvaret för att en plan

upprättas har kontaktpersonen inom

landsting/ ansvarig sjuksköterska i

kommunen men kan utföras av annan

Hälsoplanen bör göras i samverkan

och det ska vara tydligt vem som gör

vad. Skriv in i SIP

Individen är själv ägare av sin

hälsoplan och ska få kontinuerligt stöd

att genomföra planen enligt planering

En hälsoplan som kan användas finns

som bilaga 1

Vid alla insatser

beakta de

påverkande

faktorerna

Behandlingsfaktorer

Psykologiska faktorer

Socioekonomiska faktorer

Bilaga 2

Identifiera

Hälsosamtal

Screening av metabola avvikelser

Hälsoplan

Genomförande av

hälsofrämjande insatser

http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39798

Att sätta upp egna mål gör det lättare att förändra en vana.

En hjälp för dig att uppnå dina mål, är en bra planering som du kan följa.

Jag startar:

Följer upp hur det går:

Vad kan jag vinna, genom att förändra en vana?

Mitt mål är:

Så här ska jag göra för att uppnå mitt mål:

Det här behöver jag för att lyckas:

Bilaga 3

Documents

Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk