52
1 Blått nummer 3 2013 & årets distriktsordförande MERA MUF HÖSTKAMPANJ: VI JOBBAR PÅ JOBBEN Årets distrikt Att ha en ätstörning är som att sitta i fängelse Catharina Elmsäter-Svärd Utbildningsspecial POLITIK ÖPPENHET TEMA Prideparaden Öppenheten måste försvaras varje dag Johan Norberg: “Öppenhet är den livskraft som ständigt förnyar ett samhälle” #3 2013 En tidning från Moderata Ungdomsförbundet Vi går för dem som inte får

Blått nr 3 2013

  • Upload
    blatt

  • View
    234

  • Download
    8

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Blått är en helt grymt bra tidning från Moderata Ungdomsförbundet. I detta nummer kan du läsa om öppenhet, utbildning, norska valet, psykisk ohälsa och mycket mer.

Citation preview

Page 1: Blått nr 3 2013

1Blått nummer 3 2013

& årets distriktsordförande

MERA MUFHöstkAMpAnj:

Vi jobbAR på jobbEn

årets distrikt

Att ha en ätstörningär som att sitta i fängelse

Catharina Elmsäter-svärd

Utbildningsspecial

politik

öppEnHEttEMA

Prideparadenöppenheten måste försvaras varje dag

johan norberg:

“öppenhet är den livskraft som ständigt förnyar ett samhälle”

#3 2013En tidning från Moderata Ungdomsförbundet

Vi går för dem som inte får

Page 2: Blått nr 3 2013

UtgiVARE Moderata UngdoMsförbUndetAnsVARig UtgiVARE erik bengtzboe

[email protected] blått / Moderata UngdoMsförbUndet

box 2080 103 12 stockholMCHEFREdAktöR elvira hellsten

[email protected] i dEttA nUMMER rasMUs törnbloM,

caroline opsahl, JUlia persson, dennis Jernkrook, oliver rosengren, bodil sidén, klas vestergren,

andréa ströM, loUise stenberg, Mattias tykesson, sebastian haraldsson, erik bengtzboe, harvey Milk

Med fleragRAFisk FoRM elvira hellsten och Jonas lovéUs

UtkoMMER fyra gånger per årtRyCkERi v-tab

pREnUMERAtionsäREndEn [email protected] [email protected]

Omslaget “Jag går med i prideparaden för att det är oerhört viktigt att alltid stå upp för dem som själva inte kan, eller får, som i ryssland till exempel.”

adam agerbrinkFOtO Jonas lovéus.

innehåll #3 2013Blått En helt grymt bra tidning från

Moderata Ungdomsförbundet

6 Vi går för dEM soM intE får

10 VåR käRlEk äR stöRRE

11 Vi har Ett till Val att Vinna

12 joHAn noRbERg:

“öppEnHEt äR dEt ViktigAstE soM Finns”

14 harVEy MilK:

Vi sKa driVa En KoMproMisslös KaMp

läs om MUF:s

höstkampanj

på sidan 36.

johan norberg tycker att öppenhet är det viktigaste som finns. Läs på sidan 12-13.

Tema öPPenheT

PoliTik18

Blått MötEr Catharina ElMsätEr-sVärd

20VägEn till En bättRE skolA

24att ha En ätstörning

är soM att sitta i fängElsE

27HögERVindAR öVER EURopA

28arBEtsstäMMan 2013

linnéa är numrets Mst-

ordförande. Hon finns

på sidan 48!

2 blått nummer 3 2013

Utbildningsspecial:

klas och Andrea berättar

om MsU:s och Mst:s vik-

tigaste frågor

just nu.

MsU VäRVAR AllA VARjE onsdAg!

läs mer om MsU på sidorna 43-45.

Varje onsdag med

Page 3: Blått nr 3 2013

öppenheten måste försvaras – varje dag

mera mUF32

MUf tiMElinE

33MUF sVERigE

34#VärVaalla

36HöstkAMpAnj:

Vi jobbAR på jobbEn!

38#MUfsoMMar-MinnEn

41åREts distRiktsoRdFöRAndE:

Anton oskARsson

42MUf i MEdia

43MsU pAgEs

47Mst pagEs

50ERik: Att VinnA VAl äR RoligARE

än Att FöRloRA VAl

51på gång &

KontaKt

ElViRA HEllstEnCHEFREdAktöR

[email protected] 43 41

3blått nummer 3 2013

läsER dU blått för första gången? MUF har under sommaren fått 1117 nya medlemmar och Blått har fått lika många nya läsare. Till er vill jag säga hej, välkommen till MUF, du håller MUF:s medlems-tidning i handen och den dimper ner i din brevlåda fyra gånger om året. Här berättar vi om MUF, vad vi gör och vilka politiska idéer och funderingar vi har. Om du vill veta mer om MUF, gilla Moderata Ungdomsförbundet på facebook och häng med på nästa medlemsaktivitet där du bor. I nästan hela Sverige finns det mufare som varje vecka hittar på grejer för friheten. Hör av dig till din distriktsordförande (kontaktuppgifter finns på sidan 51) för att få veta mer! Finns det ingen förening precis där du bor är du kanske den som kommer starta en.

tEMAt FöR dEt HäR numret är öppenhet. I praktiken så in-nebär det ungefär tusen sidor från Stockholm Pride. Kanske var du där och minns känslan av att dansa runt hela stan på somma-rens varmaste dag. Kanske har du deltagit i en prideparad i Sö-derhamn, Luleå, Linköping, Västerås, Jönköping eller Önsköldsvik. Platser där jag och min dåvarande flickvän för bara fem år sedan inte lika självklart höll varandra i handen som på Stockholms gator. Det har hänt massor på mycket kort tid, men vi har fort-farande en lång bit kvar. Pridefestivaler anordnas på olika platser under en eller ett fåtal dagar, men budskapet blir aldrig inaktuellt och det måste uppmärksammas varje dag. Därför plockar vi fram sommarminnena igen.

dEt HäR HAR VARit den längsta sommaren jag kan minnas. Delvis beror det på solen och värmen men också för att hela sommaren varit ett långt och spännande grubbleri över öppenhet och tolerans. I juli skavde ordet "tolerans" i mig då det lite bety-der "jag gillar det inte men ok", samtidigt som det är ett viktigt steg att ta för att närma sig full acceptans och respekt. Vi kan inte alltid kräva full acceptans, men vi kan kräva tolerans. Och respekt, det är det viktigaste av allt. Grubblandet fortsatte in i augusti där frågeställningen "Ska intolerans tolereras?" dök upp. Ni fattar, det blev en lång sommar. Personligen har jag landat i att jag är mot många slags gränser, men det finns rätt och fel. Fel är när männi-skor inte behandlas lika och när människor far illa.

nUMREt HAndlAR intE bara om öppenhet. Läs också om utbildning, norska valet och om hur det är att leva med en ätstör-ning. Fler än 100 000 svenskar är drabbade och det är en frihets-fråga. Vår förbundsordförande Erik Bengtzboe har träffat Hanna Kihlander som var nära att dö i anorexi. Läs på sidorna 24-25.

koM iHåg Att blått är din tidning och vi är intresserade av att få veta vem du är och vilka politiska idéer du har. Vad vill du läsa eller skriva om i nästa nummer? Berätta! Ring, mejla, smsa, facebooka eller berätta när vi ses. Vi hörs!

Page 4: Blått nr 3 2013

4

bilden

blått nummer 3 2013

PersPektiv / ett öPPet samhälle Pratar man om ett öppet samhälle föreställer sig många ett land med öppna gränser. Vi kan drömma om ett land där varje människa accepteras och där normer har suddats ut. Det öppna samhället som begrepp (myntat och utvecklat av gamla nittonhundratalsfilosofer med namn som Henri Bergson och Karl Popper...) är ett samhälle med politisk representation, yttrandefrihet och politisk transparens. Där är öppenheten ramen för ett demokratiskt samhälle.

Insyn är ett begrepp som används inom politiken men också organisationer. Öppenheten blir motsatsen till sekretess, hemlighets-makeri och envälde.

Ett lite stelt exempel: Sveriges Riksbank har med sin öppenhet landat i topp som den mest transparenta centralbanken i världen. Rankningen omfattar 120 centralbanker i världen och ser till öppenhet kring centralbankens mål, kring data, modeller och prog-noser, hur de penningpolitiska besluten fattas och kommunikation och utvärdering av mål och beslut. Öppenhet handlar med andra ord både om att vara öppen för det nya, men också låta det befintliga nå ut.

tema /öppenhet

foto: istockphoto

Page 5: Blått nr 3 2013

tEMA

5blått nummer 3 2013

öppEnHEt

tema / öppenhet

Öppenhet handlar om en nyfikenhet inför allt som inte är precis som en själv och det egna kvarteret. Det är en attityd till det nya, ett sätt att se positivt på det som känns främmande.

Öppenhet är ett klimat där alla ges möjlighet att vara och vara sig själva. För Moderata Ung-domsförbundet är det ett grundläggande värde som hör ihop med frihet och respekt. Bara genom att acceptera varandra och vara öppen för nya idéer kan samhället vara gott i dag och i morgon.

Öppenhet kan också betyda att man är öppen med vem man själv är och vad man gör. När vi pratar om politiken så är det ett oerhört viktigt perspektiv. I ett demokratiskt samhälle är insyn och transparens grundläggande.

I det här temat fokuserar vi på attityden öppen-het. Om varför vi i Moderata Ungdomsförbundet med glädje och outtröttlighet vill och måste fortsätta att försvara öppenheten i vårt samhälle, varje dag. Ett sätt att börja är att kika på oss själva och våga titta runt hörnet.

Hur öppen är du?

Page 6: Blått nr 3 2013

tema /öppenhet

“hur MUf kan bli en starkare försvarare för öppenhet och ett öppet samhälle?Vi måste tydligare ta avstånd från de idéer som hotar öppenheten. att säga ifrån när sådant sker, det går hand i hand med att framföra våra egna idéer för ett öppnare och mer tolerant samhälle.”Kajsa danielsbacka

6 blått nummer 3 2013

Page 7: Blått nr 3 2013

7

tema / öppenhet

Ett tåg av människor genom stan. tiotusentals. hundratusentals hejar längs trottoarerna. hänger ut genom fönster, sitter på

tak. Jubel, skratt och musik blandas ihop till ett surr av glädje och fortsatt kamp. Just den här dagen i stockholm, men det skulle kunna varit någon annanstans. någon annanstans i sverige, men inte i ryssland, Uganda eller något annat av

de 77 länder i världen som har lagar mot homosexualitet. att sluta upp kring öppenhet, tolerans och respekt kan och måste vi göra alla dagar, året runt.

här kommer några röster om pride, om öppenhet och om hur vi kan försvara den. Varje dag.

Vi går för dem som inte får

“att delta i en manifestation

som pride är för mig en självklarhet. förutom

att det är otroligt roligt så deltog jag i paraden

för att vara med och värna den frihet och öppenhet som vi har

uppnått. genom mitt deltagande ville visa

att alla människor ska få vara fria, att vara vilka de än vill

vara oavsett sexuell läggning, samtidigt

uppmärksamma att det är mycket kvar att

göra.”Hamed Abbasi

“öppenhet för mig är att inte döma boken efter omslaget. öppenhet för mig är att inte ständigt stirra sig blind på sin egen sanning. öppenhet för mig är att erkänna för sig själv att världen är större än sin hemstad och vara glad över den insikten.”Artur Hulu

“Varför jag går i prideparaden? för att det är viktigt att vara samhällsmedveten och bilda

opinion i den utsträckningen man kan, i detta fall var prideparaden ett sätt att visa att jag

står upp för allas möjlighet att leva, älska eller ligga med vem de vill. i år känns det ännu

mer angeläget att vara delaktig i paraden, då ryssland har skärpt sina hBtQ-lagar.”

Alba Volo Wiklund

7blått nummer 3 2013

Page 8: Blått nr 3 2013

“är du lesbisk, född och upp-vuxen i israel, eller är du kan-ske muslim? då har du anta-

gligen svårare att ta dig fram i sverige än en typisk svensk. Vi

i MUf vill se ett sverige där alla är välkomna oavsett lägg-ning, etnicitet eller religion.

därför måste vi jobba ännu hårdare för en lönsam och

ändamålsenlig politik. över-allt, hela tiden, varje dag!”

Johan Bjenning

“hur jag tror att MUf kan bli en starkare förs-varare för öppenhet? genom att vi genom våra internationella utbyten dels lyfter upp

vilket föregångsland sverige är på området, men också att vi i utvecklandet av vår

politik vågar tänka utanför lådan.”Edvin Alam

“Jag går i pride-paraden för dem

som inte kan. för öppenheten,

friheten och toleransen.”

Mattias Askersson

“Jag gick med i paraden för jag tycker att alla har rätt till kärlek. in-gen ska få bestämma vem det är tillåtet att älska. Jag anser också att det är oerhört viktigt att sprida meddelandet till andra länder, bland annat ryssland.”Julia Scott

“Jag valde att gå med i pride-paraden för att visa mitt stöd

och för att visa att kärlek inte har några gränser samt att vem man älskar inte har någon betydelse.”

Emma Alexandra Akhondi

8 blått nummer 3 2013

tema / öppenhet

Page 9: Blått nr 3 2013

9Blått nummer 3 2013

“sverige är ett öppet land men det är långt

ifrån tillräckligt. Jag tror det är väldigt viktigt att uppmärksamma de här frågorna på

olika sätt som man gör genom till exempel

pridetåg i olika städer. Vår generation har

kommit mycket längre gällande öppenhet och tolerans än vad

tidigare generationer har, så det är även en generationsfråga. det

är en skam att kärlek inte är en självklarhet

för alla!”Susanna Vesterlund

“Jag gick paraden för att trots att sverige kanske är

världens mest toleranta land har vi långt kvar att gå för ett samhälle där jämlikhet,

öppenhet och respekt är självklart.”

Olof Af Geijerstam

“Jag tycker att det är viktigt att en-gagera sig för ett öppet och tolerant samhälle där alla människor blir be-mötta med samma respekt oavsett vem man älskar. därför går jag i prideparaden.”Anders Borg

“Varje dag kan vi ställa oss själva frågan: vad kan just jag göra för ett öppnare samhälle

idag? för det är där det börjar, hos en själv. är jag passiv när någon drar ett diskriminerande

skämt för att de alltid betraktats som ‘inte så farliga’ eller reagerar jag och säger nej?

och hur kan jag påverka mina klass eller jobbarkompisar att omfamna öppenhet och tolerans? om vi alla gör det är jag övertygad

om att kliven mot ett helt öppet samhälle kommer att bli mycket större!”

Caroline Jarbratt

“att gå i paraden är riktigt roligt, men också väldigt viktigt. inte minst för

alla de människor runt om i sverige som är osäkra på om omgivningen kommer att acceptera dem för dem de är,

men också för våra vänner i andra länder som inte får den chansen till yttrandefrihet för kärlekens skull. MUf jobbar

varje dag för frihet, öppenhet och tolerans. att driva poli-tiken framåt för att ge lika möjligheter till alla oavsett exem-pelvis sin sexualitet, för att bättre stötta de som behöver det när man far illa och med krafttag markera mot kränkningar

gör skillnad. den största skillnaden man kan göra för ett öppnare samhälle tror jag att vi gör direkt mellan människor när vi klargör att vi accepterar och tycker om varandra för de vi är, och ryter ifrån när intoleransen visar sig i skolan, på

träningen eller på stan och vågar stå upp för varandra.Erik Bengtzboe

tema / öppenhet

Page 10: Blått nr 3 2013

10 Blått nummer 3 2013

Genom historien finns det många som vänt ryggen till HBTQ*-personer. Som företrädare för Nya Moderaterna är jag glad att vi förändrats i grunden; att vi gått från att vara det parti där endast två riksdagsledamöter röstade ja till partner-skapslagstiftningen i början av nittiotalet till att vara det parti som sett till att alla människor idag får gifta sig i det här landet. Detta är ett bevis på Nya Moderaternas förnyelse.

Medan vi har gjort vår läxa är det tydligt att de finns de som istället väljer att vika ned sig för hatet. När ordföranden för Sveriges olympiska kommitté, Stefan Lindeberg, gick ut och sa att det är helt uteslutet för de tävlande att exempelvis bära ett regnbågsmärke under OS i Ryssland gjorde han det smärtsamt tydligt att Sveriges olympiska kommitté har valt att vända de förtryckta ryggen och vika sig för hatet. Det är fegt och förkastligt.

I ett Europa som lider av homofobi. I ett Europa där hälften av alla HBTQ-personer upplevt sig diskriminerade eller trakasserade med sexualiteten som skäl, 91 procent upplevt illa behandling i skolan med HBTQ-motiv och 44 procent inte anmäler hatbrott för att det händer så ofta. I det Europa hade den svenska OS-truppen kunnat göra skillnad, kunnat stå upp för allas lika värde och rättigheter.

Samtidigt ska vi komma ihåg att Sverige, kanske världens mest toleranta land, har långt kvar till jämlikhet och respekt. 60 procent av Sveriges HBTQ-personer har dolt det i skolan, san-nolikt eftersom ännu fler har upplevt att andra behandlats illa för att de uppfattats vara det. 38 procent som har en samkönad partner vågar inte hålla hen i handen på stan, av rädsla för att bli utsatt för våld eller trakasserad. Över hälften har upplevt negativa kommentarer om sexualiteten på sin arbetsplats.

För oss i Moderata Ungdomsförbundet kan det vara svårt att se. På många platser i landet tror jag att Moderata Ungdomsförbundet är den mest toleranta miljön att vara i. Det är hos oss det är som mest bekvämt att vara precis som en är. Vi ska vara stolta över det, men vi får inte låta oss förblindas av vår egen tolerans. Vår HBTQ-politik måste utgå från hela sam-hället, inte bara oss själva. Ett viktigt steg är att vi nu tagit ställ-ning för att en organisation som SOK bör mista sina offentliga stöd om de inte ställer upp på och arbetar för grundläggande principer om alla människors lika rättigheter, oavsett sexualitet.

Dagar som dessa blir det tydligt att jämlikheten är långt ifrån självklar. Det är en lång och svår väg, men det är en nödvän-dig väg. Politiken har ett ansvar, ett ansvar som i dag tas i för liten utsträckning. Samtidigt är det främsta ansvaret det vi bär gemensamt, som människor. När du ser förtrycket i din vardag så säg ifrån och säg emot. Vi som tror på varje människas lika värde och, till skillnad från Sveriges olympiska kommitté också är beredda att stå för vad vi tycker, får aldrig någonsin ge upp. Kampen för jämlikhet kan inte bara föras av de som förtrycks, som det tyvärr ofta är. Kampen måste föras tillsammans.

jonas gardell skriver i boken Torka aldrig tårar utan handskar att "Friheten kommer inte till skänks. Friheten erövras.” Ingenting kunde vara mer sant. Friheten erövras och den måste erövras varje dag. Om inte vi tar kampen, vem ska då göra det?

Tillsammans kan vi förändra. Kom ihåg, kärleken är på vår sida.

oliVER RosEngREn

Vår kärlek är större

”Vår politik måste utgå från hela samhället, inte bara oss själva”

*hBtQ = homo, bi, trans, queer.

tema / öppenhet

10 blått nummer 3 2013

Page 11: Blått nr 3 2013

Sedan 2010 finns det ett åttonde parti i Sveriges riksdag. Ett parti vars enda önskan är att få inflytande för sina populistiska idéer i svensk politik. Det åttonde partiet vill förändra Sverige med hatet som medel. De beskriver sig själva som nationalistiska, socialkonser-vativa och inspireras av värdekonservatism. De är per definition Moderata Ungdomsförbundets antites.

Främlingsfientlighet kräver tydlighet. Vi får inte vara tysta. Det är dags för politiskt mod.

Ett parti som rör sig framåt måste lämna några bakom. Moderater som skriver debattartiklar med det åttonde partiet och polisanmäler Pride-flaggan ska inte vara med oss. Vill de vara med dem kan de inte vara med oss, för då delar vi inte längre samma idéer.

det åttonde partiet vill skapa misstro och motsättningar i det svenska samhället. De vill radikalt minska asyl- och anhörig-invandringen, de vill ha en restriktiv abortlagstiftning, de vill kraftigt skära ner på biståndet, de vill ha tydliga begränsningar av utövande av religion och de tycker att mångkultur leder till splittring och segregation. På sin hemsida har de inte ett enda förslag på jämställdhets- och HBTQ-politik.

MUF samlar i dag många feminister och har en tradition av att vara längsta länk i Pridetåget. Det åttonde partiet såg vi däremot ingen skymt av när vi dansade för alla människors lika rättigheter denna glädjens och kärlekens dag. Vad blir kvar i en värld där kvinnor, HBTQ-personer och människor med utländsk bakgrund exkluderas? En grupp av vita, unga arga män som vill spela ut grupper mot varandra med en rädsla som drivkraft. En rädsla för att deras tid som norm snart är förbi.

Det är hatet och illviljans idéer som vi ska använda varje dag till att bekämpa med kärlek. Men för att släcka så mycket hat krävs ännu mera kärlek – därför behöver vi vara många.

2014 ska vi vinna alla val. Europaparlamentsvalet, riksdags-valet, kommunvalen och landstings- och regionvalen. Men det finns ytterligare ett val att vinna – valet om öppenheten. När vi går ut och värvar alla, debatterar på skolor och skriver debat-tartiklar ska vi berätta om hur jobben blir fler, hur vi får en mer likvärdig skola men vi ska också stå rakryggade mot misstron, främlingsfientligheten och den bakåtsträvande nationalistiska socialkonservatismen. Det är vår uppgift.

Valet är vunnet när hatet lämnar svensk politik.

bodil sidén

Det finns ett till val att vinna

”Ett av de åtta partierna ska inte få vara med. Inte för att de andra sju tycker likadant, för det gör de inte. Men de bygger i grunden på en tradition av tillit och en vilja att göra något med politiken där det åt-tonde är helt avvikande. De för in hatet i svensk politik. Deras idé är att säga dem istället för vi, de vill dela upp oss som människor och göda misstänkliggörandet. Vi ska titta på varandra med en misstro. Det är deras idé. Allt inflytande de kan få tänker de an-vända till en enda sak och det är att ge sig på människor som har kommit hit från andra länder. De har ingen annan idé! Det är därför de finns som parti. Det är det de vill använda sitt inflytande till och vårt besked är: ni ska inte få något inflytande!” Fredrik Reinfeldt, Sveriges statsminister, partiledare för Nya Moderaterna

tema / öppenhet

11blått nummer 3 2013

Välkommen!Moderata Ungdomsförbundet är för fri rörlighet och öppna gränser. Möjligheten att röra sig fritt är en

förutsättning för den fria människan och för ett samhälle som utvecklas. Vi ser det som självklart att alla män-niskor måste ges större möjligheter att röra sig i världen. Vill du veta

mer om MUf:s idéer för en öppnare och friare värld? läs MUf:s rapport

“Välkommen”.

muf.se/rapport_valkommen

Page 12: Blått nr 3 2013

12 blått nummer 2 2013

johan norberg:

“öppenhet är ett underbart

ord, en attityd om att vi inte

är färdiga. öppenhet

betyder att jorden är ung, horisonten är

öppen och allt är fortfarande

möjligt.”

tema / öppenhet

12 blått nummer 3 2013

Page 13: Blått nr 3 2013

öppEnHEt äR dEt ViktigAstE

soM Finnsgooglar man öppenhet borde man egentligen få en bildträff på johan norberg. Han är tänkaren, författaren, populäridéhistorikern och debattören som garanterat kan ge oss de bästa svaren på våra frågor om öppenhet.

blått säger öppenhet – vad säger du då?joHAn Lev och låta leva. Gör det bästa av ditt liv och låt andra göra det av sina liv. Och jag blir alldeles lycklig, för öppenhet är ett underbart ord som oavsett om vi talar politik eller personlig attityd signalerar att det inte är stängt, det är inte slut. Vi har plats för nya människor, nya tankar och nya lösningar. Öppenhet är en attityd om att vi inte är färdiga, utan att vi fortsätter att lära, utvecklas, förändras och växa för varje år som går. Öppenhet betyder att jorden är ung, horisonten är öppen och allt är fortfarande möjligt.

Hur viktigt är det med öppenhet? joHAn Det finns inget viktigare, för hur bra vi än är, hur kloka vi än är, så finns alltid de bästa och klokaste någon annanstans på jorden. Att vara öppen för att de kommer hit eller att deras idéer gör det, eller deras kunskap, tjänster eller varor, är vårt sätt att få nytta av även det vi inte har inpå oss. Öppenhet är den livskraft som ständigt förnyar ett samhälle.

När man studerar historien är det uppenbart att de samhällen som har blivit rika och välmående är de som har haft hög grad av öppenhet. Nästan alltid har de legat vid hav och stora floder, för att det är där det har varit möjligt att transportera människor, resurser och varor fram och tillbaka.

Vad är ett öppet samhälle? (Vi fun-derar så här: är det ett samhälle med öppna gränser, eller ett utan normer? Hur öppet är ett land med öppna gränser men fullt av fördomar och begränsningar?)

joHAn Jo, det är ett samhälle med öppna gränser, men som också har en grundläggande öppenhet i sam-hällsstrukturen. Det är ett samhälle som inte betraktas som färdigt, som skapat utifrån en ritning, utan ska

hela tiden skapas på nytt genom en myriad av indivi-duella experiment och frivilliga samarbeten.

Det betyder inte att det är normlöst. Vi har till exem-pel starka gemensamma uppfattningar om hur man kan bete sig mot andra, och det är angeläget, men en av dessa normer borde vara att vi respekterar alla och ger alla en chans, oavsett vilka de är och var de kommer if-rån. Det är ytterligare en förutsättning för öppenheten.

är sverige ett öppet land?joHAn Jo, vi är ganska öppna. Vi har relativt öppna gränser mot omvärlden och alliansregeringens reform-er på det området är bland det absolut viktigaste de har gjort. Som gammal handelsnation har vi också många entreprenörer och företag som är duktiga på att lära sig av andras idéer, kunskap och teknik.

Men vi har ett litet problem som grundlades i sam-band med kriget när vi var ensamma om fred och lugn och började vänja oss vid ett evigt socialdemokratiskt maktinnehav, och det är en slags stillsam arrogans. Vi tror på något vis att det sätt vi för ögonblicket gör saker på – eller det sätt vi dricker kaffe på – är det mest upplysta och att alla andra förr eller senare borde lära sig det.

Hur kan sverige bli ett öppnare land?joHAn Jag tror att vi först och främst måste inse att hela vår framgångssaga bygger på öppenheten – från de invandrare som startade Bonniers, Handelsbanken och Findus, över de telefonväxlar och ståltillverknings-processer som våra företagare lärde sig av amerikaner och britter, till den frihandel som har gjort allt vårt arbete så mycket mer värdefullt. Förstår vi det kan vi också gå vidare.

Bland det viktigaste just nu tycker jag är att inte bara ta bort yttre gränser mot utlänningar, utan också inre gränser, som arbetsrätt, höga lägstalöner och hyres-regleringar, som alla är till för att skydda insiders från nykomlingar. Sånt leder till utanförskap. Delvis är det politik, men delvis är det också en mentalitet vi måste göra upp med, vi går nog alla omkring med ett litet LAS i huvudet – vi vill hålla fast vid allt som det är, och allt främmande är konstigt.

Hur öppen är du? joHAn Haha, jo, jag har nog också lite LAS kvar i huvudet. Det är så himla lätt att utgå från att det välbekanta är någon slags facit och allt annat är rimligt bara när det hamnar väldigt nära. Men hade alla gjort det hade vi fortfarande kommunicerat genom grott-målningar. Jag är i alla fall intellektuellt medveten om behovet av öppenheten och på ett rent personligt plan finner jag det extremt stimulerande.

I grund och botten handlar ju inte öppenhet om dem vi är öppna mot, utan om oss själva och om vi vill fortsätta utvecklas. Någon sade att när en människans medvetande väl vidgas av ett nytt möte, eller en ny idé, återfår det aldrig sina gamla dimensioner. Och det tycker jag är en underbar bild och en underbar tanke.

tema / öppenhet

13blått nummer 3 2013

Page 14: Blått nr 3 2013

14 blått nummer 3 2013

tema / öppenhet

“jag är stolt över Fredrik Reinfeldt som i Almedals-

parken sa hit men inte längre. Här är vår gräns.”

HARVEy Milk

Page 15: Blått nr 3 2013

krönikastatsminister som villkorar makten och inflytandet till oppositionsledar-en givet blockens storlek för att isol-era rädslan. I vilka andra länder sker det? Våra grannländer har inget MUF. Visst, de har ungdomsförbund men det visade sig att de inte hade modet att säga nej.

Att isolERA RädslAn är inte taktik. Det är inte heller inte strategiskt eller något House of Cardsigt. Det är med-mänskligt. Det är priset för vår öpp-enhet och som ett ungdomsförbund som gärna idoliserar Bruce Willis som offrar sig i slutet Armageddon, borde vi se vårt eget pris när det står rakt framför oss. Det är nu historien kom-mer att döma oss och när framtidens historieätare vräker i sig kommer de att säga att det här var den liberala idétraditionens främsta tid. Många var rädda men de som vågade var fler, långt fler.

HäR ståR Vi mitt i kostnaden av vår framgångsrika framtid och vi måste fortsätta våga sätta hårt mot hårt och vara kompromisslösa mot rädslan och kompromissvänliga till våra me-ningsmotståndare. Alla ledare måste dra sin gräns. Jag är stolt över Fredrik Reinfeldt som i Almedalsparken sa hit men inte längre. Här är vår gräns. Vi ger hellre makten till socialisterna än låter rädslan ta över. Det politiska mo-det hade sannolikt många européer önskat av sina ledare.

ModERAtERnAs löFtE till väljarna i integrationspolitiken bör vara att för varje steg framåt rädslan tar så syr vi ihop en ny överenskommelse om öppenhet. Varje nytt mandat i riks-dagen ska vi möta med ett nytt lag-förslag om liberalisering av Sveriges gränser och öppenhet mot flyktingar. Här är Moderata Ungdomsförbundet avgörande för att fortsätta driva en kompromisslös kamp mot rädslan.

tACk jiMMiE, du enade oss och nu kommer du aldrig att vinna.

HARVEy Milk

vi ska driva en kompromisslös kampjAg HAR göMt flyktingar som hotades av omänskliga straff i omänskliga odemokratiska länder. Det var en person som behövde en sof-fa att sova på, mat i magen och hjälp att köpa medicin på Apoteket. En människa som offrat vänner och familj i sökandet efter säkerhet, stabilitet och självförverkligande. Att en män-niska ska ha rest runt halva jorden för att till slut komma hem till min sunkiga etta och tycka att det är ett paradis är helt uppenbart surreal-istiskt för varje medelklassunge som mig själv. Du och jag blir ju nervösa att vi har med oss allt innan chartern går.

En AV dEssA personer som jag lärde känna i min lägenhet har uppehållstillstånd idag. Hen hotas inte längre av sitt ursprung, sitt hem-land. Hen hotas inte längre av sina jämngamla klasskamrater som tog värvning istället för mat-teboken. Hen behöver inte se sig över axeln och tvingas gömma sig för myndigheterna. Den nyliberala anarkistiska drömmen existerar och är verklighet för alldeles för många. Den kallas för helvetet på jorden för dem som varit där och återvänt till öppenheten, gemenskapen och vär-men.

jAg slUtAt pRoVoCERAs av dem som är räd-da. Jag har stor förståelse för rädslan och viljan att låta allting vara som det alltid har varit. Sam-tidigt är jag, likt Moderata Ungdomsförbundet, besjälad av idén om att allt kan bli bättre och att den framgångsrika framtiden är vår allas. Därför har jag också slutat att vara rädd för att provocera de som rädda. Nu vill jag inget hellre än att provocera.

sVERigEdEMokRAtERnA skA ha ett tack. Det är tack vare dem som vi andra har enats över blockgränser och det tack vare vår idétradi-tion i MUF som vi har en partiordförande och

Ha

rvey M

ilk

15blått nummer 3 2013

tema / öppenhet

Page 16: Blått nr 3 2013

politikbilden

politik / intro

16 blått nummer 3 2013

Ny jObbmiNister Riksdagsledamot Elisabeth Svantesson lämnar uppdraget som ordförande för riksdagens arbetsmarknadsutskott och fortsätter att jobba för fler jobb för unga som vår nya arbetsmarknadsminister. När man söker efter lösningar menar hon att det är viktigt att inte klumpa ihop unga till en enda grupp, “eftersom de – precis som vuxna – är människor med olika viljor, erfarenheter, och behov“ skriver hon på sin blogg.

Page 17: Blått nr 3 2013

politik

Utbildnings-spECiAl Filip, Mia och tomas söker efter lösningarna på skolans

utmaningar.

Vi pratar om...

politik / intro

17blått nummer 3 2013

psykisk oHälsA Erik bengtzboe träffar

Hanna kihlander för att prata om ätstörningar.

om att drabbas, bli frisk och att kunna

hjälpa.

noRskA VAlEtUnge Høyres ordförande

paul joakim sandøy, ger MUF framgångsreceptet.

tåg, bil, båt, Flyginfrastrukturministern berättar om hur

bra kommunikationer ger jobb och stärker demokratin.

Page 18: Blått nr 3 2013

18 Blått nummer 3 2013

är framtiden

politik / infrastruktur

text: Caroline opsahl illustration: Elvira hellsten

på CAtHARinA ElMsätER-sVäRds högstadie-skola diskuterades vilt om vilka kurser klassen skulle läsa. Catharina undrade varför de inte fick forma sina studier utefter sina egna behov. När hon gick ut från klassrummet efter diskussionen sprang hon på Moderat Skolungdom i korridoren. Då tänkte hon ”Yes! Där har vi det!” och blev medlem direkt. Då visste hon inte att hon skulle bli Sveriges infrastrukturminister. I dag jobbar hon

med framtidens kommunikationer och utvecklar idéer för hur Sverige ska fortsätta att växa.

– I mitt jobb som infrastrukturminister har jag ansvar för järnväg, vägar, flyg, tåg och sjöfart. Bra resor är en förutsättning för att människor ska kunna ha ett fungerande vardagsliv, arbetsliv och fritidsliv. Det är också en förutsättning för att företag ska ha möjlighet att verka och växa, berät-tar Catharina.

Page 19: Blått nr 3 2013

19Blått nummer 3 2013

politik / infrastruktur

ålder: 47 jobb: infrastrukturminister Familj: Man och två barn

brinner för: att måna om människors och företags tid

Favoritresa: hemresan är alltid den bästa resan!

Första jobb: Jobbade i telefonväxel när hon var 14. det var en gammal Eriksson-växel med massor av sladdar som man kopplade (lite av en infrastruktursutmaning) och det

var många internationella kunder som pratade olika språk. Catharina hade post-it-lappar med olika fraser varav en var en fransk fras där det stod:

”Jag talar tyvärr inte franska”.

MUF-minnen: det bästa var kompisgemenskapen och att kampanja, oavsett tid på dygnet. det första minnet Catharina kom att tänka på när Blått frågade innehåller

tapetklister, en folkvagn och ärtsoppa mitt i natten. Catharina har varit med i MsU och varit MUf-ombudsman.

Hon kallar infrastrukturen för samhällets livs-nerv. När Blått påstår att vi i MUF inte så ofta pratar om infrastruktur menar Catharina att vi kanske inte använder ordet ”infrastruktur”, men ofta pratar om det med andra ord och uttryck.

– Ni kanske ofta pratar om det som kollek-tivtrafik, vägar eller förutsättningar för tillväxt, säger hon.

FUngERAndE tRAnspoRtER äR också förut-sättningen för att vi ska kunna röra oss och handla över nationsgränserna.

– Med olika kommunikationer har vi otroliga möjligheter att möta andra människor, kulturer och länder. Ur ett så väl globalt som nationellt perspektiv är det bra för demokratiutvecklingen, säger Catharina och berättar att Alliansen har gjort flera satsningar på infrastrukturen.

Sedan 2006 fram till 2012 har anslaget till drift och underhåll av järnväg fördubblats. I årets bud-get klubbade regeringen igenom ytterligare 522 miljarder kronor.

– Det är stora satsningar vi gör. Pengarna går till drift och underhåll av vägar, för att utveckla hela transportsystemet och bygga om och bygga nytt, säger hon och avslöjar att det kommer byggas nya spår och järnvägar.

Projekten som är på gång är många och de kräver långsiktig planering för en hållbar infra-struktur i framtiden.

Satsningarna är positiva för Sveriges företag. Catharina menar att alla transportslag behöver vara så effektiva som möjligt, både för att påverka miljön så lite som möjligt – och för att tid är värde-fullt. De olika kommunikationerna måste fungera

tillsammans och i sin helhet från dörr till dörr.– Det är väldigt viktigt. Hur effektiv infrastruk-

turen är avgör hur långt vi kan pendla till jobbet. Är kollektivtrafiken effektiv kan vi ta oss längre på en kortare tid. Det betyder att om vi har en bra arbetspendling kan vi ta det där jobbet vi drömt om och längtat efter även om det är långt hemi-från, säger Catharina och menar att det omvänt är positivt för företagen. Kan företag attrahera män-niskor från större områden skapar det fler möj-ligheter att hitta rätt kompetens.

– UR Ett UngdoMspERspEktiV är det viktigt att kollektivtrafiken fungerar. När många olika tåg går på samma spår blir det tätare trafik och det skapar förseningar och inställda tåg, säger hon och menar att regeringens arbete handlar om att se till att vi har en järnväg i ordning.

– En fungerande infrastruktur är ett verktyg för att kunna måna om människors och företags tid och skapa de bästa förutsättningarna för var och en, säger Catharina.

Hon minns när hon var ung och bussarna gick sällan och busshållplatsen låg långt ifrån hennes hem utanför Södertälje. Tack vare MUF-kompisar-na kunde hon ofta få skjuts hem.

Som infrastrukturminister arbetar hon i dag för en infrastruktur som utvecklas i takt med resten av samhället och som gör det lättare för unga att kunna upptäcka, jobba och leva. Själv har hon alltid älskat att resa.

– Jag reser mycket i jobbet och alla transportsätt tilltalar mig på olika sätt, men det allra bästa trans-portsättet är det som tar mig hem. Den bästa re-san är alltid hemresan, avslutar Catharina.

Page 20: Blått nr 3 2013

20 Blått nummer 3 2013

politik / utbildningsspecial

gävle, sista augusti. det är arbetsstämma, höstigt i luften och vilken dag som helst kommer höstterminen igång på allvar. Med nätverken Moderat skolungdom och Moderata studenter har Moderata Ungdomsförbundet så länge vi kan komma ihåg placerat utbildning i toppen över viktiga poli-tiska frågor. precis som hela sveriges unga.Frågan kommer att bli en av valets viktigaste och nya Moderaterna tänker ta debatten, utbildning är inte längre en fråga exklusiv för Folkpartiet. Muf-arna Mia Engman och Filip bertilsson bestämmer träff med tomas tobé, moderat riksdagsledamot och ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Han är också ordförande i Moderaternas arbetsgrupp "Världens bästa skola" och med andra ord helt rätt person att snacka utbildning med.

Vägen till en bättre skola

Utbildningspecial UtbildningspecialUtbildningspecialUtbildningspecial UtbildningspecialUtbildningspecial UtbildningspecialUtbildningspecialUtbildningspecial Utbildningspecial

av: Elvira hellsten

20 blått nummer 3 2013

Page 21: Blått nr 3 2013

21Blått nummer 3 2013

politik / utbildningsspecial

MiA Tomas, vilka är ledorden för en framtida skola som når bästa möjliga resultat?

toMAs Jag vill säga "modernitet", "likvärdighet" och "glädje". "Mod-ern" syftar dels på öppenheten kring teknik, men också på skol-forskning med snabbt genomslag i klassrummet. Med "likvärdighet" menar jag att du oavsett bakgrund ska få gå i en bra skola där alla får samma grundförutsättningar till att lyckas. Så är det inte i dag. Att nämna "glädje" låter möjligtvis flummigt, men vi talar alldeles för sällan om lusten att lära.

Filip När du säger "likvärdighet", innebär det att du tycker att det behövs ett större statligt ansvar för skolan?

toMAs Att staten tar över lokalerna och anställer alla lärare är inte lösningen, men när vi ser skolor där hälften av eleverna som går ut nian inte är behöriga att söka till gymnasiet, då finns det ett nationellt ansvar. All forskning visar att skickliga lärare som får tid med sina elever gör en skola till en bra skola. Därför behöver vi ta ett större nationellt ansvar för att alla lärare i Sverige ska få or-dentligt med fortbildning och erbjudas karriärsteg med högre löner.

Filip Du säger att bra lärare med tid för eleverna är det viktigaste och då tänker jag på larmrapporterna om lärarutbildningen, att den är dålig och har för låga antagningskrav. Hur kan man lösa det?

toMAs Det finns aldrig någon quick fix, men det blir bättre. Alliansen har gjort om lärarutbildningen och de senaste två åren har ansökningen till lärarutbildningen ökat lite. Den största anledningen till att fler inte söker sig till lärarutbildningen är att yrket ger för dåligt betalt, vilket vi nu gör någonting åt. Vi är också öppna för ett lämplighetstest, där du redan när du söker dig till lärarut-bildningen ska prövas om du är lämplig att vara lärare.

MiA Vilken reform från regeringen kommer att bli en milstolpe i svensk utbildning?

toMAs Det viktigaste är att vi bestämt oss för att höja lärarlöner-na. Vi har inrättat två karriärtjänster där man kan få 5 000 eller 10 000 kr mer i månaden. Att staten gör detta är ganska radikalt men jag tror att det är helt avgörande för att lärarna ska känna sig upp-skattade och för att fler ska känna att de inte behöver gå in i ett låglöneyrke för att arbeta med det som de drömmer om.

MiA Det ska bli intressant att se vad som händer nu när kar-riärtjänsterna har införts. Jag tror att det kommer bli stort.

toMAs Jag har en fråga till er också. I vårt allianssamarbete har vi tänkt att vi ska avisera betyg tidigare. Vad är er inställning till det?

Filip Jag tycker att det är bra med tidigare betyg. Från första klass känns lite tidigt, från trean eller fyran tror jag är bra.

MiA Jag håller med dig, det är svårt att säga att det finns många ar-gument för just tredje årskursen, men det känns lämpligt helt enkelt.

Filip Att kunna överklaga betyg är jätteviktigt! Det är ett myn-dighetsbeslut som alla andra. Jag tror att det kan vara vanligt förekommande att lärare sätter betyg utifrån vad de tycker om en elev och så ska det ju inte vara, även om det kan vara jättesvårt att bortse ifrån vad man tycker. Just av den anledningen så måste det ur ett rättsperspektiv finnas möjligheten att låta någon annan se över

om betyget är rättvist, även om det kan vara svårt att bedöma. Det kräver förändring.

toMAs Det här är en viktig diskussion. Moderaterna har landat i att vi inte ska införa möjligheten att överklaga betyg utifrån ar-gumenten att inte ska undergräva lärarnas auktoritet och att det skulle bli för mycket administration. Moderata Ungdomsförbundet har en mer ideologisk syn och utgår från elevernas rättssäkerhet och säger att man vill ha den möjligheten. Jag tycker att båda per-spektiven är relevanta och vill lyssna in det som blir vårt beslut på Moderaternas arbetsstämma i oktober.

Filip I och med att Lundsbergs internatskola stängdes ner på grund av misshandel så vill jag ställa en fråga om kränkningar och psykisk ohälsa. Det förekommer på alla skolor, inte bara på internatskol-orna även om det är mer systematiskt förekommande där. Vad kan man göra för att minska mobbning, kränkningar och den psykiska ohälsan?

toMAs Jag tycker om förslagen på er arbetsstämma som hand-lar om att ta bort begreppet mobbning. Begreppet kan förminska problemet istället för att man använder de ord som det handlar om – misshandel, kränkningar och hot. Det behövs också ökad tillgång till elevhälsa och det är viktigt att man bara använder metoder mot kränkande behandling som har stöd i forskningen. Många skolor hyr in en konsult som håller ett tal i aulan och sen har man checkat av

mobbning och kränkande behandling.

Filip Ja, det har vi nog varit med om allihopa! Från det ena exemplet som media rapport-erat flitigt kring till de andra så tänker jag på skolkoncernen John Bauer som har gått i konkurs. Hur ska man garantera elever att de ska kunna gå klart sin utbildning när en skola går i konkurs?

toMAs Vi vill införa en utbildningsgaranti. Har du kommit in på en skola så ska du ha

rätt att gå klart den utbildningen. Det måste finnas ett ansvar för att eleverna ska kunna gå klart sin utbildning och vi tittar på formerna för detta. En av utmaningarna är risken att lärarna söker sig ifrån en skola som meddelar att de kommer att lägga ner verksamheten. Man diskuterar kring om friskolorna ska få betala en avgift, ungefär som en försäkring., till en pott som kan användas för att elever ska kunna gå klart sin utbildning.

MiA Jag har en sista fundering – utbildningsminister Jan Björklund är något av en teknikskeptiker, håller du med honom om att en skola borde kunna fungera pedagogiskt utan modern teknik?

toMAs Ingenting kan ersätta en bra lärare. Forskning visar att klasser som får tillgång till ny teknik får bättre resultat än klasser som inte får det, om inte klasserna utan tekniska hjälpmedel har en riktigt bra lärare. Då finns det ingen skillnad. Den moderna tekniken är mycket viktig för att de som har läs- och skrivsvårigheter ska kunna utveckla sina kunskaper. I USA är de duktiga på webbaserade föreläsningar där du först tar del av en lektion på nätet och sedan används den "vanliga" lektionen till att reflektera över den web-baserade. På så sätt kan alla få tillgång till den mest kompetenta läraren. Detta kan vi utveckla för så väl högre utbildning, gymnasium och grundskola, det viktiga är att vi ständigt utvecklar undervisnin-gen och ökar kvaliteten. Utbildningsfrågan kommer att bli väldigt viktig i valet, utöver ekonomi och jobb är skolan den tredje pus-selbiten. MUF:s idéer och arbete kommer att ha en stor betydelse för Moderaterna.

läs på sidan 44 dennis

Jernkrooks krönika om

varför det ska vara möjligt

att överklaga betyg!

UtbildningspecialUtbildningspecialUtbildningspecial UtbildningspecialUtbildningspecialUtbildningspecial UtbildningspecialUtbildningspecialUtbildningspecial Utbildningspecial

“Karriärtjänster är ganska radikalt men helt avgörande för

att lärarna ska känna sig uppskattade”

toMAs tobé

Page 22: Blått nr 3 2013

22 Blått nummer 3 2013

Utbildningspecial UtbildningspecialUtbildningspecialUtbildningspecial UtbildningspecialUtbildningspecial UtbildningspecialUtbildningspecialUtbildningspecial Utbildningspecialjobbspecial

politik / utbildningsspecial

nu har hösttermninen dragit igång och många studenter har börjat på ett nytt program eller utbildning. Vilken utmaning är viktigast att se till just nu?AndREA Det viktigaste är att se till att alla studenter kan få ihop sin vardag. Att man kan få en bostad på sin nya studieort, att man får en utbildning av god kvalitet och att man kan kombinera sina studier med ett arbete om man vill det.

Vilka är de främsta idéerna som Moderata studenter jobbar för just nu? AndREA Moderata Studenter talar just nu om möj-ligheten för studenter att skriva av sina studielån om man blir klar med sin utbildning tidigt. Det gör vi för att vi vill uppmuntra unga att inte ta ett för långt uppehåll mellan gymnasiet och fortsatta studier, utan istället plugga klart och komma ut på arbetsmarknaden. Vi talar också om mer praktik i utbildningen och en starkare koppling till näringslivet i de utbildningar där det behövs.

Utbildning är en av de viktigaste frågorna för unga. Vilka krav ställer det på vår politik?AndREA Det innebär att vi hela tiden måste lyssna på de som ska studera, studerar eller har studerat för att få veta vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra och sedan forma våra förslag utifrån det. Det innebär också att vi måste bli ännu bättre på att prata om utbildning för att visa på att vi har de bästa förslagen.

Utbildning spås också bli en av våra viktigaste valfrågor. hur kan Moderaterna göra för att bli det parti som är absolut bäst på utbildning?AndREA Vi måste fortsätta att utmana oss själva och våga förnya vår politik. Vi ska tala om en utbildning som anpassas efter varje elevs förutsättningar och skapar likvärdiga möjligheter oavsett var eleven kommer ifrån. Kunskapsresultat är viktigt, men det är lika viktigt att alla elever mår bra och känner sig sedda.

skolan har just nu tre utmaningar att ta på extra stort allvar.

Den första är de sjunkande kunskapsnivåerna, både i jämförelse över tid och med andra länder. Nummer två är den alltför dåliga kopplingen mel-lan skolan och arbetsmarknaden. Ungdomsarbets-lösheten är idag alldeles för stor samtidigt som flera företag är i behov av att anställa. Sist men inte minst måste skolan ta ett större ansvar för den psykiska ohälsan bland unga.

för att höja kunskapsnivåerna måste vi framförallt få bättre lärare. Finland är det land som som i nästan varje undersökning gällande kunskaps-nivåer kom-mer etta och en stor skillnad jämfört med Sverige är att där har lärarna betydligt högre status och det krävs toppbetyg för att komma in på lärarprogram-met. En viktig förklaring till det är lärarnas han-dlingsutrymme, i Finland har lärarna en helt annan möjlighet att vara kreativa och utforma sina lektion-er vilket är en av flera anledningar till att läraryrket är mer populärt än i Sverige.

för att skapa en bättre koppling mellan skola och arbetsmarknad finns det även där flertalet viktiga saker som måste göras. En av de viktigaste insat-serna är att det införs praktik på alla program och att entreprenörskap blir ett mer naturligt inslag. Vi

ser i dag att de flesta arbetsgivare efterfrågar arbets-livserfarenhet när de vill nyanställa, där har skolan en viktig funktion att fylla och är något som skulle kunna lösas genom att erbjuda fler elever praktik.

psykiska ohälsa är komplext, då psykisk ohälsa kan beror på väldigt många olika saker. Det finns en ty-dlig och viktig åtgärd som borde införas för att stop-pa mobbningen och det är att stärka anmälningsp-likten för lärare och skolledning. I dag väljer många att blunda eller se mellan fingrarna för kränkningar som sker i skolan vilket leder till att mobbare inte upplever att deras agerande får några konsekvenser vilket gör att de fortsätter och fler personer tar efter. Det är något som måste ändras på, det rimliga är att varje enskild kränkning i skolan anmäls. På så vis kan mobbning stoppas tidigt och det sänder en ty-dlig signal till alla elever.

Moderat skolungdom har sedan i våras tillsatt tre arbetsgrupper som arbetar med just dessa problem-formuleringar och som kommer släppa varsin rap-port under hösten. Rapporterna kommer ligga till grund för kommande propositioner till rik-skonferensen och fungera som ett under-lag för till exempel debattartiklar för alla msuare.

klAs VEstERgREn

skolans tre största utmaningar

studenter måste få ihop vardagen

Klas Vestergren, ordförande för Moderat skolungdom:

Blått har pratat om högre utbildning med andréa ström, ordförande för Moderata studenter.

Page 23: Blått nr 3 2013

23Blått nummer 3 2013

blått frågade på twitter: vilken fråga tycker ni är viktigast just nu inom utbildning, #mufswe?

@jiMMybUCHEREn höjd kvalité som även utgår från individens egna vilja.

@jHAggRotHKopplingen mellan skola

och arbetslivet. :)

@AlEwEstMAnMer valfrihet.

@AdAMAgERbRinkAnpassa högskoleförbere-dande program till högs-kolan! #skolatilljobb

@MAttiAstykEssonStärka kopplingen mellan högre ut-bildning och arbetsmarknad genom att införa studentmedarbetarskap.

@ElingFoRs Fler vägar in till högs-

kolan, inte endast betyg, bättre koppling utbild-ning/jobb, möjlighet att

överklaga betyg!

@jARbRAttDe fallande kun-skapsnivåerna! Samt koppling till arbetslivet

och/eller högskolan.

@AntEHERoHögre löner till bra

lärare och införande av karriärsteg i läraryrket.

Mindre läroplaner och mer kreativitet!

@isAbEllAVik-toRJag tycker att psykisk

ohälsa, negativ stress & prestationsångest är ett väldigt stort problem hos skolungdomar just nu.

@RobingMjnärvaroplikten känns omodern, måste också

finnas tydligare kop-plingar till arbetslivet.

“Vi har ställt oss frågan: ‘Hur kan kvalitet kombin-eras med valfrihet utan att kvaliteten får stryka på foten?’

Skolor konkurrerar i dag om eleverna, vilket i grunden är något positivt. Konkurrensen mellan skolor och skolpengssystemets utformning innebär dock att det blir väldigt viktigt för skolor att locka till sig nya elever. Skolpengen är en viktig inkomst-källa för en skola. I det läget finns det incitament för en skola att erbjuda eleverna högre betyg för att locka till sig nya elever. Man erbjuder det kunden efterfrågar helt enkelt. En statlig skolpeng skulle in-nebära att det blir lättare att garantera att en skola får lika mycket pengar vart än i landet du bor. En annan fördel som också skulle komma med den här typen av system är att det blir lättare att rikta medel dit de verkligen behövs.

Vi vet att betygen har blivit högre de senaste åren, samtidigt som kunskapsnivån inte verkar ha ökat.

Vi kan däremot inte konstatera att det råder någon stor skillnad mellan hur kommunala skolor och fristående skolor sätter betyg.

Vi vill ha en skolmarknad präglad av mångfald, rättvisa och valfrihet, därför behöver vi en extern bedömning av elevernas resultat. Samhället har intresse av att betygen blir likvärdiga. I det läget förefaller det märkligt att skolor både får ersättning för att locka till sig eleverna samtidigt som skolorna själva ansvarar för bedömningen av elevernas pres-tationer. De enskilda skolorna sätter betygen, rättar och betygssätter de nationella proven och betygen som eleverna får ligger till grund för urvalet till vi-dare studier. Det hade varit mer rimligt ifall extern bedömning blir den huvudsakliga examinationen. Istället för att ha incitament att tillfredsställa elever-nas önskemål om höga betyg får skolorna incita-mentet att erbjuda eleverna god utbildning för att uppnå goda resultat som avgörs av en extern part.”

MUf:s arbetsgrupp som jobbar med utbildningsfrågor har en rapport på gång i höst där de presenterar en rad idéer för en högre utbildningskvalitet. Utgångspunkten för rapporten är kvalitet inom ramen för gymnasieskolan. sara Cedergren, ordförande för arbetsgruppen, berättar:

arbetsgrupp Utbildning:

skolpengen ska vara statlig

politik / utbildningsspecial

Page 24: Blått nr 3 2013

av: Elvira hellsten

de slår sig ner vid ett bord med varsin kaffe.

– Som frihetsälskare måste jag fråga, är ät-störningar en frihetsfråga? undrar Erik.

– Ja. Kanske inte i helt politisk bemärkelse, men det handlar om att kunna känna sig fri som person, fri inuti. Att leva med en ät-störning är som att sitta i ett fängelse. Man är en slav under något.

– Vi vet att mer än 100 000 personer i Sverige är drabbade av ätstörningar och mörkertalet är enormt. Varför är det så här? frågar Erik.

– Ätstörningar kan drabba vem som helst. Orsakerna till att man drabbas är individuella, men det finns ett mönster. De som drab-bas har låg självkänsla och är oftast personer med mycket höga prestationskrav. Att kontrollera sitt ätande, sin träning och sin vikt kan vara ett sätt att ta kontroll, berättar Hanna som också säger att det ofta tillkommer en yttre stress, till exempel om man byter skola eller om föräldrarna skiljer sig. Det kan handla om vilken slags stress som helst.

De flesta insjuknar i unga år och att personer som drabbas av ätstörningar ofta är välfungerande och "duktiga" i skolan gör att det kan gå lång tid innan omgivningen märker att det inte står rätt till. Hanna började väga sig redan som sjuåring, när tjejerna i om-klädningsrummet la sig på golvet och mätte vem som var smalast. Hanna kom tvåa och bestämde sig för att nästa år, då skulle hon vinna. Så började det, men det dröjde flera år innan familjen och vännerna förstod att Hanna utvecklat anorexi.

Intill kaféet i gallerian ligger en underklädesaffär och det är svårt att låta bli att snegla på de trådsmala skyltdockorna.

– Vi påverkas av skönhetsideal i tidningar och på affischer, men det i sig räcker inte för att utveckla en ätstörning. Forskning visar att den allra vanligaste utlösande faktorn är en diet som går över styr. Med dålig självkänsla är det lätt att börja med en diet, säger Hanna.

Uppskattningsvis vill fyra av tio lågstadieflickor bli smalare och nio av tio normalviktiga kvinnor vill väga mindre.

Erik ber hanna beskriva vad en ätstörning egentligen är för något.

– Det är en svår psykisk sjukdom med flera olika diagnoser. Oav-sett diagnos handlar det om ett stort självhat, om tvångstankar och ångest. Sällan är själva maten huvudproblemet. Fast när det gäller anorexi, som jag hade, så blir ju maten en stor sak eftersom det handlar om död eller överlevnad, säger Hanna som också berättar att ätstörning är den psykiska sjukdom med högst dödlighet.

för sju år sedan, när Hanna bara varit frisk i ett par år, skrev hon boken "Varje dag har vi en liten tävling" om de värsta sjuk-domsåren. Hon skrev utifrån sina dagboksanteckningar och bo-ken ger läsaren en möjlighet att försöka förstå hur en person med anorexi tänker och känner. Hon skrev om sitt självskadebeteende; hur hon bemästrade hungern, om de många och långa löprundor-na varje dag och uppfinningsrikedomen för att skära sig själv med olika föremål. Boken skildrar också Hannas kamp för att få hjälp.

– Sverige har en väldigt bra ätstörningsvård, men det är ofta svårt att få den. Primärvården måste bli bättre på att bemöta per-soner med ätstörningar, där behövs mer utbildning och informa-tionsinsatser. Man kan ha laddat i flera månader för att ringa det där telefonsamtalet eller gå till vårdcentralen. En gång fick jag höra på akuten att "du skulle se tjejerna uppe på avdelningen, de är mycket smalare än du". Jag har träffat killar som fått höra att "oroa dig inte, ätstörningar är en tjejsjukdom", berättar Hanna.

Många har en bild av att någon med en ätstörning är så smal att hon eller han nästan håller på att försvinna. Så behöver det inte vara. En ätstörning har inte med kilona att göra, den sitter i tan-karna men påverkar hela kroppen. När Hanna var som sjukast var hennes inre organ så hårt drabbade av svälten att hon var nära att dö. Att Hanna i dag är frisk, fri och har fött ett barn var det ingen som vågat hoppas på.

– Det går att bli frisk, men man behöver specialisthjälp samtidigt som ingen annan som kan bli frisk åt en. När jag först sökte vård tänkte jag att någon annan skulle kunna fixa mig, lite som när man har öroninflammation och doktorn skriver ut antibiotika, berättar Hanna som under flera år behandlades på flertalet ätstörnings-kliniker.

– Ätstörningsvården är som all annan vård i Sverige, bra men tillgängligheten är betydligt sämre. Men när vården brast var dina vänner och din familj ett fantastiskt stöd. Om man har någon i sin omgivning som man antingen vet eller misstänker har en ätstörn-ing, hur hjälper man en vän, anhörig eller kollega? undrar Erik som läst Hannas bok om hennes kamp mot sjukdomen.

– Det allra viktigaste är att man inte tar på sig för stort ansvar. Man kan inte göra en vän frisk, men det finns ändå massor man kan göra. Framförallt att fråga "Hur mår du?”. Hjälp personen att söka vård genom att hitta telefonnummer att ringa, eller följ med till vårdcentralen och sitt i väntrummet. Finns till och berätta att du gör det, oavsett vad som händer. Det är svårt, så det gäller att skilja på sjukdom och person. En sjuk person kan vara väldigt elak.

Hanna Kihlander och Erik Bengtzboe, förbundsordförande i MUF, träffas på stan. Tar en fika för att prata, precis som man brukar göra med så väl bästa vännen som med mormor, den där killen eller tjejen som man träffade i fredags och med hen som man mejlat med och nu vill prata vidare med. Beställa en latte, något att äta. Smörgås, muffins, sallad. För fler än 100 000 människor i Sverige kan just en sådan vardaglig situation få marken att svikta och väggarna komma emot en. äta. Mat. nej. nej, du får inte. du kan inte. du är inte värd att äta.

hanna och Erik träffas för att prata om det som vi pratar om alldeles för sällan. om att vara sjuk inuti, i tankarna. om att ha en ätstörning som börjar med en tanke och som till slut, om det vill sig illa, får kroppen att sluta fungera. hanna vet, hon var sjuk i femton år.

“att ha en ätstörning är som att sitta i fängelse”

Men det går att bli frisk och fri.

politik / hälsa

24 blått nummer 3 2013

Page 25: Blått nr 3 2013

25Blått nummer 3 2013

Hanna Kihlander

ålder: 35 Bor: Med dotter och sambo i stockholm gör: Jobbar på frisk & fri, spelar elektronisk musik i p2 och

är dJ.

Var du kan söka hjälp

Hos riksföreningen Frisk&frikan du hitta telefonnummer till

din lokalförening där du kan få stöd oavsett om du själv är sjuk eller om

du är närstående till en person med ätstörningar. På hemsidan finns också

en lista över vårdverksamheter dit du kan vända dig, beroende på

var du bor.

www.friskfri.se

i dag jobbar hanna som pressansvarig i Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar, som arbetar med att stödja drabbade, påverka för en bättre vård och arbeta förebyggande. De anordnar workshops i skolor med syftet att stärka ungas självkänsla.

– Tror du att vi i MUF kan göra något? frågar Erik.– Vill ni sponsra oss så att vi kan ha fler work-

shops i skolor? säger Hanna och ler.Föreningen jobbar hårt med en minimal bud-

get. Men hon menar att det finns mycket att göra även utan stora resurser. MUF kan lyfta frågan på agendan, prata om ätstörningar och samarbeta med andra organisationer, till exempel Frisk & Fri. För några år sedan föreläste Hanna för MUF och Erik säger att mufare fortfarande pratar om det. Politiskt kan MUF driva frågan om att primärvården måste bli bättre så att man får rätt bemötande när man äntligen vågat be om hjälp. Det handlar inte minst om bemötandet i skolan, där kunskapen måste bli större.

– Det vi alla kan göra är att jobba för en bättre självkänsla hos varandra. Det är viktigt att inte bara berömma varandra för våra prestationer och vårt utseende, säger Hanna som under sin uppväxt blev uppmuntrad av omgivningen till att vara smal.

Innan Hanna och Erik skiljs åt för att på var sitt håll jobba för friheten vill Hanna göra ett medskick; till den som är drabbad av en ätstörning vill hon poängtera att det går att bli frisk. Och fri.

– I dag är jag stark. Inte så stark så jag kan hjälpa mina kompisar att flytta, min kropp är fortfarande påverkad av anorexin. Men jag är stark som person och påverkas inte längre av hur man ska se ut, vara eller vad man ska tycka om. I dag är jag frisk och fri.

politik / hälsa“Så fort jag ätit något så måste jag se till att bli av med det med hjälp av träning. Jag kvävs av min ångest an-nars. Alla säger att jag håller på att

tappa mina byxor, att de bara hänger på mig. De förstår inte! De förstår inte att det är min mage som är så stor att den knuffar ner byxorna hela tiden. De

förstår ingenting.”

Ur hanna Kihlanders bok “Varje dag har vi en liten tävling”

Page 26: Blått nr 3 2013

blått och blandat

bubblaren

Hundralappen är visserligen ingen ny företeelse men väl värd att lyfta. från vänster hörs fnys om

jobbskatteavdragen, att de inte gör skillnad för människor men nedrustar

välfärden. Blått fnyser åt dem som tar sig friheten att säga att några hundralappar i månaden och en extra månadslön per

år inte spelar någon roll. lägre skatt ger större frihet, kan göra drömmen

till verklighet och gör dessutom underverk för hela sveriges

ekonomi.

politik / ekonomi

Att Anders Borgs sjunde höstbudgetproposition in-

nehåller ett femte jobbskatteavdrag. Tillsammans med Alliansens tidigare

idéer kommer det femte jobbskatteavdraget innebära att av heltidsar-

betande får 99 procent behålla mer än 1 000 kronor och 90 procent

får behålla mer än 1 500 kronor i månaden jämfört med 2006. Opposi-

tionen utmanar med massiv bidragsutbyggnad på 30, 60 eller 90 miljarder,

beroende på vem S bestämmer sig för att gå till val med. Tur att vi har

världens bästa finansminister som vill att det ska löna sig att jobba och

gärna genomför MUF:s idéer i praktiken.

hiss

Diss Främlingsfientlighet kräver tydlighet. Att Socialde-

mokraterna samarbetar med Sverigedemokraterna för att fälla reger-

ingens förslag om en höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt ger dålig

eftersmak i munnen och väcker frågor inför valrörelsen.

“Det ska lÖna sig att jobba – inte

supa”

26 blått nummer 3 2013

Världens bästa budget för unga

Vi har plockat russinen ur höstens budgetkaka inför 2014:

det femte jobbskatteavdraget Det blir ännu mer lönsamt att arbeta.

ännu billigare att anställa alla unga under 23.

Fler jobb till unga som precis slutat gym-nasiet!

Höjt fribelopp Nu behöver få studenter fundera på om sommar- eller extrajobbet är en bra idé.

Regeringen höjer fribeloppet för att kunna behålla CSN-stödet med 30 000 kronor till

172 400 kronor per år.

yrkesintroduktionsanställningar Regeringen vill ge ekonomiskt stöd till ar-

betsgivare som anställer unga utan erfaren-het av yrket. Grymt bra grej.

en till bra nyhet:Enhetliga byggregler i hela Sverige gör att det blir enklare, snabbare och billigare att bygga

nya bostäder. Och det behövs.

anders Borg, finansministerapropå höjd alkoholskatt.

(budgetspecial)

Page 27: Blått nr 3 2013

blått och blandat

politik / val

27blått nummer 3 2013

grattis till valvinsten! på vilket sätt kommer norge bli ett bättre land med en höger-regering?

pAUl joAkiM Mycket är bra i Norge, men mycket kan så klart göras ännu bättre. Vi vill bygga ett mer tolerant samhälle som bygger på tillit till individen och vi kommer att gå mot att bli ett mer hållbart samhälle där vi har mer respekt för små och medelstora företag. Norge ska bli en kunskapsnation och vi vill att det ska finnas mer utrymme för att förnya sig. Vi måste odla våra talanger samtidigt som vi måste se till dem som behöver lite extra hjälp.

Vilka reformer väntar?pAUl joAkiM Høyre har en kommunreform som går ut på att slå ihop kommuner. Sedan finns hälsoreformen och skolreformen. Skolan är byggd på Høyres politik i dag men behöver justeras lite, bland annat med mer betoning på de grundläggande ämnena så som norska, matematik och engelska. Vi vill också införa betyg från femte klass. I dag får man betyg i åttan.

Vilka av idéerna ni presenterade under valet tilltalade norska ungdomar mest?pAUl joAkiM Norska ungdomar engageras främst av utbildningspolitiken, som påverkar deras vardag. I valet var de också intresserade av hälsopolitiken och skatte-politiken, eftersom det påverkar ungas framtid och också mångas nutid. Det ska alltid att löna sig att jobba och det är viktigt att de flesta unga människor också märker det.

Miljöpolitiken var också en viktigt fråga i valet. Även det handlar om framtiden och för många unga är det viktigt med en tydlighet kring vad de olika partierna tänker kring miljöfrågorna och vilka åtgärder de har för att förhindra föroreningar och utsläpp av växthusgaser.

i sverige har det diskuterats vad ett rege-ringssamarbete mellan Höyre och det populistiska Fremskrittspartiet kommer att leda till. Hur resonerar ni?

pAUl joAkiM Frem-skrittspartiet kan delas in i tre grupper, en liberal del, en konservativ del och en del som är populistisk. Det är viktigt att komma ihåg att Frem-skrittspartiet bildades utifrån liberala och antibyråkratiska ideologier och inte invandrarkritiska åsikter. I valrörelsen har Fremskrittspartiet varit det partiet som lyft de viktiga debatterna kring utmaningar som invandring och integra-tion. Det viktigaste för Høyre är att vi för en politik som är förenlig med de internationella konventioner som Norge är bundet till, och att vi har en politik som bygger på förtroende för individer oavsett etnisk tillhörighet, religiös bakgrund eller hudfärg. Det kommer vi att arbeta för.

Har du några tips till MUF inför vår valrörelse nästa år?pAUl joAkiM Vi vann valet eftersom vi pratade om vår egna politik. Därför uppfattade väljarna oss som seriösa. Det är mycket viktigt att inte falla för frestelsen att tala negativt om de andra partierna. När man som ni moderat-er är i regeringsställning ska man vara stolt över vad som har åstadkommits. I Norge hade vi regerande partier som ständigt beklagade sig över det som inte hade genomförts.

Ni har nu snart suttit vid makten i två mandatperioder och det är viktigt att visa resultat. Var stolta över det ni har genomfört och påminn väljarna om det. Men det viktigaste för er att ni måste visa att ni fortfarande har nya idéer och att Moderaterna är motiverade för minst en mandatperiod till.

När det gäller interna förberedelser för valen finns det en sak som absolut måste göras: utbildning, utbildning och lite mer utbildning. Utbilda medlemmarna om valfrågor och göra dem säkra innan de går ut för att möta väljarna, det är verkligen viktigt.

Sätt upp mål för de aktiviteter som ska genomföras under kampanjen. Inkludera medlemmar och motivera dem att fortsätta under hela valkampanjen. Det är viktigt att medlemmarna har känslan av att de gör skillnad och att deras hjälp behövs för att vinna valet!

Vi ska vinna valet 2014. det kommer att krävas hårt arbete och så ännu mer riktigt hårt arbete, men trenden är tydlig – det blåser högervindar i Europa. i september valdes angela Merkel, CdU, om att leda tyskland, bara ett par veckor efter att norge fått borgerlig majoritet i valet, med høyre och nya statsministern Erna solberg i spetsen. för att få ta del av framgångsreceptet har Blått pratat med paul Joakim sandøy, ord-förande för Unge høyre och norges svar på Erik Bengtzboe.

Högervindar över Europa

paul Joakim

sandøy, ordförande

för Unge høyre.

gillar frihet, diggar-

mångfald och älskar

ansvar.

Page 28: Blått nr 3 2013

gäVlE 30 aUgUsti 2013. Över 200 mufare från hela Sverige har samlats för att under tre dagar tillsam-mans sätta ut kursen för Moderata Ungdomsförbundet. Arbetsstämman är viktig för Moderata Ungdomsförbun-det. Här samlas förutom 100 valda ombud från de 25 dis-trikten också förbundsstyrelsen och många medlemmar för att debattera, rösta och forma vår politik. Det som bestäms här blir Moderata Ungdomsförbundets politik och kommer kanske att föras fram i debattartiklar, på kampanjer och gentemot Moderaterna i olika samman-hang. Alla medlemmar i Moderata Ungdomsförbundet har möjlighet att skriva motioner (förslag) som kommer att debatteras och beslutas om på arbetsstämman.

Många gångEr har idéEr som förts fram här blivit verkliga förslag som förändrat Sverige. Redan för 50 år sedan började man här prata om att kunna resa, plugga, handla och jobba utan hinder i Europa. Lite mer än 30 år senare blev det verkligt när Sverige gick med i Europe-iska Unionen. På 70- och 80-talet lades här många förslag om att eleverna själva borde få välja vilken skola de skulle börja i. Många var de då som tyckte att förslaget om att elever själva skulle få välja skola var tokigt och aldrig skulle fungera i verkligheten. Under början på 90-talet infördes det fria skolvalet av moderata ministrar på ut-bildningsdepartementet och idag är det en självklarhet att själv få välja skola. Ett exempel som ligger mer i när-tid är sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar. På de senaste stämmorna i Moderata Ungdomsförbundet har förslag lagts om att skapa fler jobb för ungdomar genom att sänka eller till och med ta bort arbetsgivaravgifterna för ungdomar. I regeringens budget för nästa år föreslås en sänkning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar un-der 23 år.

JoBB oCh UtBildning var som vanligt i Moderata Ungdomsförbundet stämmans mest debatterade äm-nen. I dessa frågor bestämdes bland annat att de första 500 000 kronorna som tjänas i livet ska göras skattefria. Det blir mer lönsamt för studenter att jobba extra och fler kommer snabbare ha råd att flytta hemifrån. För att göra arbetsmarknaden mer rättvis och tillgänglig för alla togs beslut om att arbetsförmedlingen behöver konkur-rensutsättas så att till exempel ideella organisationer,

fackförbund och rekryteringsexperter kan starta arbets-förmedlingar. Det skulle till exempel kunna innebära att en arbetsförmedling specialiserar sig och blir bäst på att förmedla jobb till unga. I utbildningsfrågorna togs bland annat beslut om mer praktik och hur rättningen av natio-nella prov kan göras mer rättvis.

Bland andra frågor som väckte stor debatt ut-märkte sig debatterna om jämställdhet och öppenhet. Det brukar ofta vara någon eller några frågor som blir stor debatt och där många ger sig upp i talarstolen. Den här gången var det i ett antal motioner om jämställdhet som många tog till orda första gången under helgen och en del första gången någonsin på en stämma i Moderata Ungdomsförbundet. Att ge sig upp i talarstolen första gången är en speciell känsla. Nervositeten känns i hela kroppen och ofta blir det inte riktigt som man hade tänkt sig när man väl börjar prata. Men övning ger färdighet och även om nervositeten aldrig riktigt försvinner när man står i en talarstol är känslan efteråt att det blir roli-gare för varje gång. Många kom i debatten ut som femi-nister och det märks att jämställdhet är ett ämne som verkligen engagerar Moderata Ungdomsförbundet.

att dEt snart är dags för val till Europaparlamentet kommer att börja märkas allt mer och med den propo-sition (förslag från förbundsstyrelsen) om att det nu är ”Dags för Nya Moderaterna i EU” är Moderata Ung-domsförbundet också redo att berätta om hur vi vill förbättra EU. För att möjliggöra för fler jobb och utbild-ningsmöjligheter i Europa ser vi att EU behöver fokusera mer på att stärka konkurrenskraften för just jobb och utbildning och se till arbetsmarknaden i blir ännu mer rörlig. Det ska vara självklart att det är lätt att jobba och plugga i hela Europa.

EftEr trE politiKfyllda sensommardagar i Gävle är Sveriges största och mest relevanta politiska ungdoms-förbund mer redo än någonsin att med ny politik och uppvärmda debattörer inleda resan mot valrörelserna 2014.

RAsMUs töRnbloM

dU kAn FöRändRA

arbets-stämma 30 augusti till1 september2013

röster från stämman

28 blått nummer 3 2013

Page 29: Blått nr 3 2013

@alewestman

“Är så oerhört glad att MUF nu är för ob-ligatorisk LOV.”

“Härligt och oerhört bra att MUF nu är för att alla som föds

i Sverige ska få medbor-garskap per automatik! Oerhört glädjande”@Alexander_B1

“Spelar ingen roll om man kallar sig femi-nist eller inte -

är man medlem i #mufswe är man för jämställdhet, & det är samma sak. Enkelt”@JesperSkalberg

“@fredrikhult-man håller ett riktigt bra anförande om

valfrihet i vården,och avslutar med “rösta för min linje, och min mormors linje” ”@carincarlsson

“vi kan förändra världen men vi kan ju börja med att vinna

valen i Sverige 2014! Då blir världen genast lite bättre! “@ghokmark

“@Gabriella-Thulin levererar i talarstolen ang. att liberalisera

urvalsgrunder för universitet och högskolor. Staten vet inte bäst! “@JohnWeinerhall

Under arbetsstämman twittrade mufare från och till stämman un-der taggen #mufnU.

röster från stämman “Att komma ner från talarstolen

känns som att ha

hoppat fallskärm.

Adrenalinet rusar,

det var nervöst,

men, jag gjorde det!”

joanna wüllrich kumlin, Växjö

“Mest intressant var

diskussionen kring Mia

Engmans motion angående

ansökan om undantag för

närvaroplikt. Att vara på

stämma är inspirerande och

vi åker hem till Kronoberg

ännu mer taggade.”

Madeleine lojander, Växjö

“Hög nivå och bredd i diskussion-

erna. Utvecklande!

Kul att så många

vågar tänka nytt.”

Carl nordblom, stockholm

“Grymmaste bästa

helgen nånsin. Prof-

fessionella debat-

törer i talarstolen som diskuterat

viktiga sakfrågor.

Vård, trafik, jobb, försvar.”

navid golpour, Huddinge

“Härlig gemenskap, även om man inte

känner så många innan. Rolig och

intensiv helg med många olika åsikter.

Kul när debattörerna går emot vad

förbundsstyrelsen tycker.”

Emmy benedicto och Meishuan wong, Visby

“Det är här och nu vi

fattar beslut om politiken vi ska jobba för i valen.”

nellie sörman, jönköping

“Några motioner har

väckt extra mycket

känslor. Det är roligt

med så mycket

engagemang, som i diskussionen

om jämställdhet

och feminism.”

gabriella thulin, Mariefred

“Det här är en jätte-

rolig helg, men fram-

förallt jätteviktig. Här

har vi lagt grunden

för framtidens politik.

Ett plus för att man

dessutom får träffa

alla underbara människor.”

Rebaz sanar, Eskilstuna

“Motion 25 - angående rät-ten att få älska vem man vill,

ingen fråga om saken bifall bifall och åter igen BIFALL ”@SelmaOphus

29blått nummer 3 2013

Page 30: Blått nr 3 2013

mera muf / intro

bilden

30 blått nummer 3 2013

totalt antal värvade under

#mufsommar

1117 nya medlemmar

Page 31: Blått nr 3 2013

med mindre än ett år kvar till valet...

mera muf / intro

MERA MUF

MsU pAgEs betyg måste kunna överklagas! dennis jernkrook gör ett inlägg i debatten.

#mufswe

31blått nummer 3 2013

lär känna årets distriktsordförande

Anton oskarsson, norra älvsborg.

Mst pAgEs kollar läget med tre

nya Mst-föreningar.

#VäRVAAllA

Page 32: Blått nr 3 2013

mera muf / timeline

31 augusti-1 september, Gävle: Arbetsstämma. 200 mufare debat-terar och fattar viktiga beslut om jämställdhet, jobb, vård, försvar, föräldraförsäkring, miljö, integration. Och så vidare.

15 juli, Centrala Kansliet: MUF får en ny förbundssamordnare. Från skogen med karta och kompass kommer denna orienterare för att jobba för valvinst. Han ansvarar för nationella arrange-mang, medlemsstatistik och lite av varje. Mejla [email protected] eller ring 0736-82 81 58.

28 september, Stockholm: Utrikespolitisk konferens. Upptrappning inför nästa års Europaparlamentsval. Konferensen får besök av bland annat Israels ambassadör i Sverige och EU-kommissionens Sverigechef.

26 augusti, Centrala Kansliet: 200 stämmohandlingar får en logga med hjälp av potatistryck. 3 augusti, Stockholm: Pride. Ni kan inte ha missat det i Blåtts

tema om öppenhet...

30 juni-6 juli, Visby: Almedalsveckan. MUF visar att ungdomsskat-ten är en tung, och stor, ryggsäck att bära.

#mufsommar

muf timeline

32 blått nummer 3 2013

Page 33: Blått nr 3 2013

Emmy benedicto och Meishuan wong, MUF gotland.

mera muf / sverige

MUF- sVERigEVad händer i din del av landet? Mejla [email protected] och berätta!

33blått nummer 3 2013

MUF stenungsund debatterarCARl-HEnRik lindbERg, ordförande MUF Stenungsund tipsar om hur du skapar debatt på insändarsidan i lokaltidningen. I somras debat-terade han kommunens ekonomi i flera uppmärksammade inlägg.

“Skriv en insändare som berör många till lokaltidningen. Var gärna lite provokativ, då får man ofta en replik. Prata sedan med lokaltidningen och se om det finns intresse för ett svar på repliken. Om man har berört många publiceras med lite tur även svar från andra. Kom ihåg att dela allt på sociala medier!”

Meishuan wong är nyvald distriktsordförande för MUF gotland. Hon sammanfattar distriktet så här:“MUF Gotland med tre ord är vilja, samhörighet och kärlek. Vi har kontinu-erliga aktiviteter varje vecka, bland annat något som vi kallar för after-school där vi umgås med gamla som nya medlemmar. Det skiftar från gång till gång vad vi hittar på, vi vill vara flexibla beroende på målgrupp. Ena dagen riktar vi in oss på läxhjälp, där vi bjuder in elever från grundskolan och gymnasiet för att studera, andra dagen hjälps vi åt att studera till körkortet då majoriteten av våra aktiva medlemmar är i den åldern. Vi har även söndagsbrunch en gång i månaden där vi bjuder in våra medlemmar för att prata politik och diskutera kring vår verksamhet och vilka idéer som finns för att förbättra den. Tillsam-mans, med både styrelsen och våra medlemmar, försöker vi bli större, bättre, men framför allt ha roligare.”

MUF finns i Boden! nya föreningsstyrelsen består av norrbott-

ningarna henrik Wikström, desirée Ek, anna

Wikström, Victor rutberg och anton niemi.

“MUF gotland är vilja, samhörighet och kärlek”

projekt generation ZEtt engagemang i Moderata Ungdomsförbundet ska bli ännu mer attraktivt. Moderata Ungdomsförbun-det måste ha som ambition att ligga ett steg före sin samtid, inte ett steg efter. Några få utvalda föreningar har därför fått i uppdrag att ta fram en strategi för hur ett lokalt engagemang i Moderata Ungdomsförbundet kan se ut på 2010-talet. Rekordmånga föreningar sökte till projektet och konkurrensen var hård. De utvalda föreningarna är Malmö MUF, MUF Håbo och MUF Kungälv.

I nästa nummer av Blått kommer du att kunna läsa mer om projektet och de utvalda föreningarnas arbete.Z

Page 34: Blått nr 3 2013

#värvaalla

Vi ska fortsätta växa

storleken spelar roll!

34 blått nummer 3 2013

Du som läser det här kanske aldrig tidigare hållit ett num-mer av mUF:s medlemstidning i handen förut. moderata Ung-domsförbundet har vuxit med över 1 000 nya medlemmar bara sen det senaste numret av vår medlemstidning kom ut för ungefär tre månader sedan.

Sedan senaste numret har MUF Skaraborg, Kalmar och Kronoberg redan hunnit trumfa förra årets medlemstal. Vi har hunnit ha en fantastiskt vår med både fler värvade under våra värvardagar än tidigare och en helt fantastiskt sommarvärvning. Under de första två veckorna av september värvade förbundsstyrelsen, värvarambassadör-erna, Moderat Skolungdoms rikskommitté och Moderata Studenters riksstyrelse över 330 nya medlemmar på mindre än två veckor!

Men nu är det mindre än ett år kvar. Och vi står inför den största utmaningen Moderata Ung-domsförbundet någonsin stått inför. Vi har aldrig förr försökt få en moderat statsminister vald tre gånger i rad och vi har aldrig bedrivit både Europaparlamentsvalrörelse och riksdagsval-rörelse samma år.

Fundamentet för valrörelsen 2014 bygger vi nu. Nu krävs det att vi värvar fler superkampanjare, fler lysande talare, fler som dyker upp på kanske bara en aktivitet och ännu fler som bara värvar en kompis. För när vi samlar alla unga som delar våra idéer, ja då har vi också chansen att skriva svensk historia.

Nu börjar vi med att sätta mUF rekord den 16 oktober på nationella värvardagen när vi ska värva ett helt Ung vänster och sedan fortsätter vi med att rusta oss för den bästa värvar-hösten i moderata Ungdoms-förbundets historia. Och till alla er som håller ert första nummer av Blått: välkommen till Sveriges största ungdomsförbund, jag hoppas du vill hänga med ut och värva i höst för kära vän-ner, Sveriges största ungdomsförbund ska bli ännu större. Nu kör vi!

bjöRn olssonVäRVningslEdARE

#värvaalla

Page 35: Blått nr 3 2013

#värvaalla

#mufswe

#mufswe#mufsommar

#värvaalla

@kentpersson

@kentpersson

@bjornolsson

@kentpersson

@muflinkoping

@ludvigceimertz

@sandralousiekjellberg

@bengtzboe

@mystifikens

@elingfors

@mufswe

@lindqvistpeter

@arbakokalari

#VäRVAAllA

@mufswe

@kajsadanielsbacka

35blått nummer 3 2013

“Hej Blått!Under vecka 37 gick en intensiv värvartävling av sta-

peln. De tävlande lagen var Lag Förbundsstyrelsen och Lag Värvambassadörerna (som bestod av oss, Olof af Geijerstam och Emma Ophus). För att göra tävlingen mer jämn så fick förbundsstyrelsen en dags försprång.Detta försprång hämtades dock snabb in av två grymt

taggade värvambassadörer som sedan fortsatte leverara på samma sätt de tre resterande dagarna och segern överförbundsstyrelsen var storslagen. Vårt resultat blev totalt 43 nya medlemmar efter fyra dagars värvande. Hälsningar Olof och Emma”

lag Värvarambassadörerna har skickat ett vykort...

Page 36: Blått nr 3 2013

HöstkAMpAnj Vi jobbAR på jobbEn!Många unga saknar idag ett jobb. Så ska det inte behöva vara. Här är några av våra förslag för hur Sverige ska bli bättre och hur jobben ska bli fler.

Vi jobbAR på: gör det lönsammare

att jobba De första 500 000 kronorna man tjänar i livet ska vara skattefria

bättre och fungerande förmedling av jobb Tillåt fler att förmedla jobb

sluta diskriminera unga på arbetsmarknadenSlopa turordningsreglerna

gör det billigare att anställaSlopa arbetsgivaravgiften helt för unga

Fler studenter ska kunna säga ja till extrajobbSlopa fribeloppet

Rättvisa betyg i alla skolorGör det möjligt att överklaga betyg

dEttA HAR Vi gjoRt: Halverat arbetsgivaravgiften

för unga Halverat restaurangmomsen Höjt fribeloppet Infört jobbskatteavdrag så fler

kan leva på sin lön Reformerat gymnasieskolan

och satt kunskap i fokus

36 blått nummer 3 2013

#värvaalla

Page 37: Blått nr 3 2013

#värvaalla

37blått nummer 3 2013

Moderata Ungdomsförbundet är Sveriges största politiska ungdomsförbund. Med fler medlem-mar får vi ännu bättre idéer och kan tillsammans göra större skillnad. Vi jobbar på att fler unga ska ha ett jobb att gå till. Hos oss ska alla som delar våra idéer om frihet, öppenhet och tolerans känna sig välkomna.

Page 38: Blått nr 3 2013

#värvaalla

38 blått nummer 3 2013

oliver rosengren, Jessica häggroth, Jesper Karlsson, Bodil sidén, Ebba Månsson louise sundqvist, Johan Bjenning, Caroline Jarbratt, felix solberg, adam agerbrink, armend dushica, sylvester niklasson, Markus Konow, hugo thorén, tilda sander, Joakim Blom, gezim nuha, anna gustbée, anton Eriksson,Måns linge, Michael holtorf, agnes dahlén, Zebulon Carlander, peter lindqvist, anton Jerntved, Mattias askerson, Maria Esteman, Julia persson, Mathilda hjelm, Christopher rydaeus, rasmus rindom, Kajsa danielsbacka, Julia timan, frida schill örne, Mange Bruhner, John Weinerhall, ida drougge, olof af geijerstam, alexander thorin, sara regnell, gustaf göthberg, philip syrén, isabella Viktor, Klas Vestergren, rasmus törnblom, Kristina Mach, dawid gulua, Evelina Kogsta, Edvin alam, Björn Olsson, Sofi Tyllström+ många, många till!

sommarhjältar*:

*: En Sommarhjälte är någon som istället för att ligga på stranden, spela TV-spel, sommarjobba eller hänga med polarna väljer att lägga sin sommar på att vakna tidigt, somna sent och slita hela dagarna för att göra Sveriges största och viktigaste frihetsrörelse ännu större.

#mufsommar

Page 39: Blått nr 3 2013

VäRVARtopplistAn

Oliver Rosengren 279

Jessica Häggroth 88

Bodil Sidén 76

Adam Agerbrink 76

Armend Dushica 70

soMMAREns EFFEktiVAstE

Armend som värvade 70 nya medlemmar till Moderata

Ungdomsförbundet på mindre än 24 timmar under Dreamhack.

kAMpAnjlEdARE oliVERs tACk

Jag vill tacka alla ni som åkt med på turnén. Tack för alla klagomål på

budgetfrukost, tack för alla mål ni dubblerat, tack för alla nätter ni sovit

färre timmar än GMU-snittet, tack för alla försök att slänga ner mig i

vatten, tack för alla skratt, felkörningar och hetsiga diskussioner. Det är

ni som har varit den bästa sommaren i Moderata Ungdomsförbundets

historia. Tillsammans har vi visat att friheten är populär. Jag ser fram

emot att fortsätta värva tillsammans med er, ha roligt tillsammans med

er och vinna val tillsammans med er!

säRskilt tACkJärngänget: Adam Agerbrink, Mathilda Hjelm och Olof af Geijerstam

Peppgänget: Caroline Lagergren, Bodil Sidén och Björn Olsson

39blått nummer 3 2013

platser #mufsommar

varit på:

#mufsommartotalt antal

värvade under

#mufsommar

1117 nya medlemmar

Page 40: Blått nr 3 2013

40 Blått nummer 3 2013

mera muf / distriktet

Ja, prECis soM i förra nUMrEt handlar sidan 40 oM MUf sKaraBorg. dEt Kan intE hJälpas när årEts distriKt har UtsEtts på MUf:s arBEtsstäMMa oCh dEt BlEV... JUst dEt, MUf sKaraBorg. grattis! här KoMMEr MotiVEringEn:“Med en bred medlemstillväxt, i nya föreningar och över hela distriktet har man slagit medlemsrekord efter medlemsrekord och är kanske det distrikt som anammat värva alla mest. Med en bredd bland sina medlemmar som avspeglas i distriktets företrädare, intensivt politikutvecklingsarbete och ett stort delta-gande har distriktet under de senaste åren gjort en sällan skådad resa till vad man idag har blivit.”

ÅreTs disTrikT 2013

Hur det känns att vara årets distrikt? Helt fantas-tiskt, roligt och ärofyllt. det säger kajsa daniels-backa, MsU-ordförande, sandra Magnusson, ordförande för MUF Mariestad, Rasmus Möller, vice distriktsordförande och Maria stensby, ombudsman.

på MUF:s distriktsforum där representanter samlas från alla MUF:s tjugofem distrikt får Blått en pratstund med dessa fyra glada mufare från årets distrikt, MUF Skaraborg. Varför blev det ni?kAjsA Det är enorm resa vi har gjort på väldigt kort tid, från att ha få aktiva och få aktiviteter och liten spridning i distriktet så har vi blivit så himla många fler och så himla mycket bättre.

MUF Skaraborg var numrets distrikt i förra numret och då sa Rasmus att distriktet skulle vara det första med 100 procent av förra årets medlemssiffror. Det skulle de vara den första augusti. Hur gick det?kAjsA Vi klarade målet den första juli! Nu har vi runt 300 medlemmar.

MUF skaraborg står aldrig still. Sommaren har varit fylld av aktiviteter. I slutet av augusti samlades mufarna i Skaraborg för

halvårsstämma. Siktet var inställt på politikut-veckling och debatträning. Hur var stäm-man?sAndRA Det var kanonkul och avslappnat, med många bra debatter.MARiA Fokus låg på debatten med många

motioner och mas-sor av nya medlem-mar som var uppe i talarstolen för första gången.kAjsA Tanken med halvårsstämman var att träna på debatt inför arbetsstämman som var en vecka senare. Vi ville att våra medlemmar skulle vilja gå upp i talarstolen och när det blev arbetsstämma var det flera nya medlemmar som debatterade inför hela Sveriges mufare för första gången.RAsMUs Ska man bli duktig på att debattera så tror jag inte att det räcker att man en gång per år på distriktsstämman får ställa sig i talarstolen. Det duger inte! Därför behövs fler tillfällen där vi får träna på det.

MUF skaraborg fortsätter sin resa mot valvinst med fokus på ett aktivt distrikt som ständigt utvecklar nya politiska idéer och peppar varandra till att växa. Vad händer framöver?RAsMUs Vi jobbar nu på ett mentorsprogram där vi parar ihop tio mufare med tio moderata politiker i Skaraborg. På så sätt får mufarna lära sig mer om hur kommunpolitik fungerar.kAjsA Utöver massor av kul aktiviteter, kampanj och värvning så ska vi ha en grundutbildning i höst, och vi i MSU Skaraborg ska anordna en skolpolitisk workshop. Vi vill att medlemmarna själva ska diskutera och komma med egna lösningar och idéer.

det låter som att ni är väl förberedda inför valet. Nu är det mindre än ett år kvar!sAndRA Vi är ett riktigt taggat gäng.

De andra ropar bifall.

mUF skaraborg!

Page 41: Blått nr 3 2013

41Blått nummer 3 2013

mera muf / distriktet

text: Elvira hellsten

anTon är årets distriktsordförande

grattis till utmärkelsen! Hur känns det att vara årets distriktsordförande?Anton Kul! Det är väl klart! Det är en extra energi-kick och ett kvitto på att det jag gör är bra, vilket inte alltid är lätt att veta.Varför blev det du?Anton Jag tror att jag fick priset för att vi har haft en tydlig bild av vad vi gör, vart vi ska och hur vi når dit. Vad är målet?Anton Vi ska vara bättre än någonsin förr när det smäller nästa år. Vi ska vinna val!Hur når ni dit?Anton Det ska vara kul att vara med i MUF Norra Älvs-borg. Annars finns det alltid någon annan organisation som är roligare att vara med i. Därför ska vi alltid erbjuda något för alla, från nymedlemsträffar för den nya medlemmen till poli-tisk produktion och spetsutbildning för den som varit med ett tag.

Distriktet har genomgått en lång resa som började med att vi insåg att vi måste bli fler. Och då måste det vara roligt och finnas något för alla. MUF behövs i hela distriktet och behöver synas på skolor där många inte vet vad MUF är. Jag är stolt över det arbete vi gjort och som vi gör.Vad händer nu?Anton Vi fortsätter att bygga distriktet och hålla tempot uppe, det kommer vi att få betalt för i valrörelsen. Det hand-lar om att bli fler och om att utbilda våra medlemmar.och vad är det roligaste med att vara distriktsord-förande för MUF norra älvsborg?Anton Det är en häftig känsla att engagera sig tillsammans med andra. Jag får träffa extremt mycket folk och jag får driva frågor jag tror på tillsammans med andra som tror på våra idéer. Dessutom får jag ta ansvar för att vi ska bli större, bät-tre och starkare. Det är riktigt, riktigt roligt.

mUF skaraborg!Anton oskarsson, distriktsordförande för MUF norra älvsborg.

“Moderata Ungdomsförbundet ska ha Sveriges bästa unga ledare.

Genom ett medvetet och fokuserat arbete för att skapa bredd och

relevans i distriktets politiska arbete har många samlats i denna

distriktsordförandes ledarskap. Med ett lugnt, lyssnande och inklu-

derande ledarskap har distriktet och engagemanget i distriktet vuxit.

Antons ledarskap är en av de tydligaste anledningarna till distriktets

framgångar under de senaste åren.”

därför blev Anton oskarsson, MUF norra

älvsborg, årets distriktsordförande:

i norra älvs-borg så vet man hur man har kul. ibland betyder det roddtävling, ibland politik-utveckling i soffan och ibland föreläs-ning om skat-tesystemet.

Page 42: Blått nr 3 2013

MUF i MEdiAmera muf / media

“Behovet av reformer blir snabbt tydligt även i världens kanske rikaste land. Därför valde man en ny Høyre-regering. Låt det vara en läxa även för Sverige.

Även om det går bra, så ska man veta detta: den som står still hamnar till sist efter. Därför behövs

center-höger styre, i Sverige likväl som i Norge.”

ERik bEngtZboE, FöRbUndsoRdFöRAndE MUF oCH pAUl joAkiM sAndØy, FöRbUndsoRdFöRAndE Ung

HØyRE i säFFlE-tidningEn 2013-09-17

42 blått nummer 3 2013

“Att starta vuxenlivet med att känna sig orättvist behand-lad av myndigheter är ingen bra början. Elever är inte

någon andra klassens medborgare. Det är dags att elever får chansen att överklaga sina betyg och

får en rättvis start i livet.”

ERik bEngtZboE, FöRbUndsoRdFöRAndE i södER-MAnlAnds nyHEtER 2013-08-27

“Nu skriver Muf:s tre högsta företrädare ett öppet brev till Miljöpartiets språkrör där de

uppmanar Miljöpartiet att inte ge SD inflytande över budgeten.

– Vi är genuint besvikna på Miljöpartiet i den här frågan. De har tidigare varit våra vänner

för ett öppet och tolerant Sverige men nu ger de sken av att vara redo att ge sig i kast med rasisterna. Vi menar att man inte bara

kan säga nej till rasisternas politik utan man måste också säga nej till själva rasisterna,

säger Erik Bengtzboe, ordförande för Muf.”

ERik bEngtZboEFöRbUndsoRdFöRAndE, RAsMUs töRn-bloM, 1:E ViCE FöRbUndsoRdFöRAndE

oCH CARin CARlsson, 2:E ViCE FöR-bUndsoRdFöRAndE ModERAtA Ung-

doMsFöRbUndEt i ExpREssEn 2013-09-19

“Innan MUF-ordföranden Erik Bengtzboe drog vidare ned till Lund fick han också lära sig mer om

det numera rikskända Toleransprojektet, och han var klart imponerad av det han fick höra om

ungdomsarbetet i stort.– Unga kan otroligt mycket men har en oförtjänt

dålig situation på arbetsmarknaden eftersom vi aldrig får visa vad vi kan. Jag tror att det lokala

näringslivet behöver involvera sig på fler ställen i landet, säger Erik Bengtzboe.”

ERik bEngtZboE, FöRbUndsoRdFöRAndE, i kUngälVs-postEn 2013-09-11

“Jag tycker det är väldigt viktigt att vår statsminister

kommer hit och att han också lyssnar på oss, för

vi unga är en stor grupp i samhället.”

williAM EloFsson, distRiktsoRdFöRAndE MUF

gäVlEboRg, i sVt gäVlEdAlA i

sAMbAnd MEd FREdRik REinFEldts bEsök på MUF:s ARbEtsstäMMA 2013-08-30

Erik bengtzboe i Expressens livesändning

från oslo om norska valet 2013-08-09

Page 43: Blått nr 3 2013

MsU pages är Moderat skolungdoms sidor i blått. Moderat skolungdom är ett nätverk

inom Moderata Ungdomsförbundet. redaktör och skribent: Julia persson

msu pages

Vi VinnEr Val i MEdia!så här med två val inom både syn- och räckhåll går vi mot en oerhört viktig period fylld av hårt slit och mycket kampanjande. Förutom hederliga skolkampanjer och dörrknackningar kommer vi att behöva lägga manken till och visa framfötterna i mediala sammanhang. Vi får aldrig vara rädda för att instagramma en tung åsikt. Aldrig tveka på att konfrontera och slå hål på de rödgröna lögner vi ser över hela internet. Framförallt måste vi varje dag vakna med ett hopp om att #frihet och #mufswe ska trenda på twitter. på så vis tar Moderat skolungdom täten mot ett tufft och händelserikt valår.

43blått nummer 3 2013

Christopher Rydaeus 16 år. MUf norrköping

kajsa danielsbacka 17 år. MUf skövde

Anton Eriksson 18 år. MUf Jönköping

dennis jernkrook 18 år. MUf södra älvsborg

pUblisHing gRoUp:s sjU bUdoRd:

1 Källkritik! Att åsidosätta källkritik kan äventyra din trovärdighet som debattör, eftersom dessa argument

ofta blir lätta att krossa.

2 Ifrågasätt även det andra skriver. Bara för att någon har många följare på twitter betyder det inte att hen

alltid talar sanning eller har rätt.

3 Var alltid tydlig med ditt budskap, oavsett om det är på facebook, twitter eller i en debattartikel.

4 Tänk på vem du skriver till, vilken är målgruppen? Anpassa språk och text därefter.

5 Publicera i rätt tid! Rätt tid på året. Nu till skolstarten är det många

studenter som inte vill börja plugga utan istället ha ett jobb – skriv om hur vi minskar ungdomsarbetslösheten. Rätt tid på dygnet. Bäst spridning på internet är runt 19-21 då de flesta slutat skola/jobb och är online.

6 Var dig själv! Skriv med ett språk som är ditt eget och ett innehåll som speglar dina egna tankar (hur knäppa

de än är). Våga tro att du är intressant.

7 Känner du dig osäker på hur och vad du ska skriva? Vill du ha någon att bolla idéer med? Tveka inte på

att höra av dig till någon i gruppen, samtliga finns att nå på Facebook.

dEt VoRE FUllständigt oRiMligt och dessutom oförståndigt av oss att lämna media-kampanjen till journalister och reportrar, här måste vi ta vårt ansvar. Förutom via alla so-ciala medier ska Moderat Skolungdom publicera storslagna debattartiklar och insändare så att hela Sverige får reda på vilka vi är. Alla ska veta att kampen mot ett frihetens Sverige stavas Moderata Ungdomsförbundet. Det måste vi se till!

FöR Att kUnnA se till det har det under den gångna sommaren noggrant valts ut fyra framstående MSUare att bli Moderat Skolungdoms röst i media i höst. Tillsammans utgör de MSU Publishing Group och det finns ingenstans de inte kommer att synas.

Page 44: Blått nr 3 2013

KRÖ

NIK

Amsu pages

44 blått nummer 3 2013

näR jAg böRjAdE gymnasiet var det främst tre ord som skulle komma att ta stor plats i mitt liv: nyanserad, utförlig och objektiv. Det var dessa tre adjektiv som skulle behöva stämma in på mig för att jag skulle nå det högsta betyget. Betyg A. Och det ville jag ju, så klart.

Men vad betyder egentligen dessa ord? Jag, och många andra med mig, har reagerat på begreppens otydlighet. För hur långt ska jag egentligen behöva skriva för att vara utförlig? Och hur många och vilka perspektiv ska jag belysa för att vara nyanserad? Och vem kan avgöra om jag lyckats utelämna alla mina tidigare erfarenheter för att göra en oberoende, objektiv granskning?

Ofta väljer man ju trots allt att väga in aspekter utifrån den slutsats som man vill, eller åtminstone tror att man vill dra. Därför existerar inte någon sann objektivitet. När du uppnår objektivitet i ditt skolarbete är du bara objektiv enligt din lärares subjektiva bedömning. Dessutom finns det stora risker med att hålla på att inbilla elever att den ”sanna, objektiva sanningen” existerar, då sanningen - berättigad tro - är i ständig förändring. För bara ett par hundra år sedan var det exempelvis fullt sant att jorden var platt. Sedan visade den sig plötsligt vara rund och vips, så hade sanningen tagit en helt ny skepnad.

FöR Att pEkA på betygskriteriernas vaghet och många lärares godtyckliga bedömningar, bestämde sig en vän till mig för att spela sin lärare ett spratt. Hennes syster hade ett par år tidigare haft samma lärare, och uppgifterna som han gav ut var fortfarande desamma. Redan sedan tidigare var det allmänt känt att de två, läraren och min vän, inte direkt var bästa polare. Genom att skicka in sin systers arbete, skulle hon testa om deras konflikt skulle få konsekvenser för bedömningen av hennes skolarbete. Då det var dags för deadline skickade hon inte in sin egen uppgift utan syrrans gamla MVG-inlämning. Men hennes resultat blev långt ifrån lika bra som sin systers. Hon fick ett E.

När min vän fått tillbaka den rättade inlämningen, så berättade hon omedelbart för läraren vad hon gjort, och varför. Hennes hypotes, att han skulle bedöma henne som person och inte uppgiften i sig, hade ju visat sig stämma precis. Men brydde sig läraren om det? Nej. Han viftade lugnt bort alla anklagelser. Den nu annorlunda betygsättningen på uppgiften var en konsekvens av det nya betygssystemet, hävdade han.

Hade hon fått ett B eller C, så visst, då hade det

varit förståeligt. De nya betygskriterierna är ju trots allt betydligt hårdare än de gamla. Men en MVG-uppgift ska under inga som helst omständigheter kunna omvandlas till en E-uppgift, bara för att det råkar stå en annan elevs namn på.

Besviken över reaktionen gick hon vidare med fallet till rektorn. Där möttes hon av precis samma bortförklaringar som läraren kommit med. Allt skylldes på utomstående faktorer, på Skolverket och regeringen.

Vi var båda mycket upprörda över det som hänt. Vem skulle vi tala med när inte ens de högsta hönsen ville lyssna på oss? Vi funderade på att kontakta lokala medier, men valde att låta bli. Vi ville inte riskera våra betyg.

REnt pRinCipiEllt borde jag, som liberal, vara emot betyg. För hur fräscht känns det egentligen att hålla på och sätta folk i mallar de inte känner sig hemma i? Inte särskilt. Men tyvärr har vi nog just nu inget annat val. Hur ska vi annars kunna få den nödvändiga konkurrens och motivation som vi behöver för att utvecklas?

Betygssystemet har aldrig varit, är inte och kommer aldrig att bli perfekt. Men vi kan tillsammans göra det bättre!

För ett par veckor sedan skrev Moderat Skolung-doms riksordförande, Klas Vestergren, på SVT debatt. I sin artikel föreslår han att elever ska ha rätten att överklaga sina betyg. För många är betygen helt livsavgörande. Det är med dem vi söker in på universitet och högskola. Ska vi verkligen låta en enda lärare förstöra den enskilda individens liv? Jag tycker inte det. Tillåter vi överklagan av betyg kan en oberoende granskning av elevens prestationer ske och en rättvis bedömning göras. Då hade min vän aldrig behövt få ett felaktigt betyg.

läRAREs tjänstEFEl och individens maktlöshet gent-emot staten är inget som hör till den moderna kunskapsskola som vi vill att svensk skola ska vara. Låt oss därför göra allt vi kan för att den socialistiska flumskolan ska hamna där den hör hemma – på tippen!

Dennis Jernkrook, Moderat Skolungdom

Jan Björklund talar ofta om flumskolan som enbart en socialdemo-kratisk företeelse, som om den inte längre fanns. Visst, det har skett tydliga förbättringar de senaste åren. Men det faktum att vissa lärare sätter betyg på en godtycklig grund kvarstår. den socialistiska flumskolan lever än i dag vidare.

dU skA HA Rätt Att öVERklAgA ditt bEtyg

Page 45: Blått nr 3 2013

msu pages

nU Kör Vi på i soMMarEns VärVartEMpo!

Då var det dags igen, ännu ett nummer av BLÅTT och MSU-pages har nått Moderata Ungdomsförbundets medlemmar. Så vad har

nu hänt sedan förra gången vi hördes? Norge har fått en ny regering, vår alliansregering har släppt nya idéer för en ökad kvalitet och mer kunskap i skolan och MUF har beslutat att uttala att det är förenat att vara moderat och feminist. Det är synd att klaga. Själv har jag tagit studenten, varit på min första arbetsstämma, kvaddat min bil och fått ett jobb. Mitt första fasta jobb. Tusen tack, jobbskatteavdragen!Något annat som passerat sedan sist är sommar-

kampanjen. Jag kan stolt erkänna att de värvarskor jag nämnde i förra numret är utslitna sedan länge, vilken

sommar vi har haft! Naturligtvis ska det riktas en stor eloge till Oliver Rosengren som exemplariskt har åkt land och rike runt för att göra friheten större. Med en sommar bakom mig som sommarkampanjansvarig för MUF Skåne är jag väl medveten om vilken utmaning det kan vara, och att leda hela förbundet genom denna utmaning är beundransvärt. På så många vis.Nu tar vi med oss sommarens värvartempo och

gör denna hösten magisk! Med fler medlemmar, fler och bättre publicerade artiklar och oslagbara idéer kommer vi tillsammans lägga den grund vi behöver inför supervalåret 2014. Det är jag helt övertygad om.

45blått nummer 3 2013

skolstARts-

VäRVning!

jUliA pERssonREdAktöR MsU pAgEs

[email protected] 0761-99 50 16

Julia på twitter: @annjuliaviola

instagram: @julleepe

MsU VäRVAR AllA VARjE onsdAg! Hör av dig till Mathilda Hjelm på

0733-49 60 74 för mer information.

Varje onsdag med

Page 46: Blått nr 3 2013

jAg jobbAR-poddEn?

du lyssnar väl på

Varannan vecka släpps ett nytt avsnitt

av Moderata Ungdomsförbundets

podcast.

muf.se/pod

Page 47: Blått nr 3 2013

mst pages

Mst pages är Moderata studenters sidor i blått. Moderata studenter är Moderata

Ungdomsförbundets studentnätverk.

Nytt läsår, nya tag. För de nya studenterna på landets högskolor och universitet har insparks- eller nollningsveckor varit aktuella. Själv har jag börjat plugga och har hela fem veckor nollning. Det är en tid då

man leker och sjunger ständigt. Som någon ny kursare formulerade det, ”Man sjunger och leker ju mer nu än på dagis!”

Visserligen är livet en lek, men efter den roliga nollningen slås man snabbt av den hårda verkligheten där svåra matematiska formler ska förstås, man ska krångla med CSN och matlådor ska göras varje kväll.

Livet som student är inte alltid lätt. Tur är väl att regeringen precis har beslutat om höjt fribelopp med 30.000 kr så att det är möjligt för studenter att äta annat än nudlar.

Nu är förhoppningen att fler av MSTs hjärtefrågor blir till verklighet! För att det ska bli enkelt är det bra med många medlemmar. Här finner du massvis av tips om hur du som lät-tast värvar när du är ute på kampanj! Vi ses på ditt lärosäte i höst – det kan du ge dig på!

loUisE stEnbERg,REdAktöR Mst pAgEs

[email protected] 0734-24 99 14

nyA FöREningAR!1. Hur taggad är du på den nya föreningen? 2. Vad ser du som ordförande mest fram emot med verksamheten? 3. Vem är du?

Mst östersund amanda spejare1.Riktigt peppad! Universitetet i Östersund är socialistiskt präglat och nu när MST kommer igång på riktigt så är jag riktigt motiverad till att förändra den socialistiska syn som råder. Det är väldigt ut-manande och spännande! 2. Att få växa och utvecklas tillsammans med föreningen och dess medlemmar. Och vinna valet nästa år förstås!3. Snäll socionomstuderande positiv tjej med stora ambitioner.

Mst Försvarshögskolan fredrik norberg1. Väldigt, så positiv respons som vi har fått när vi startat upp! 2. Det som jag ser absolut mest fram emot är att möta alla för-svarsintresserade mufare i ett akademiskt forum där vi kan dis-kutera försvarspolitik på en högre nivå.3. Jag är en försvarsintresserad, naturnära, social och glad person.

Mst väst luke löwenäng1. Jag är jättetaggad, den känns kul att starta upp en helt ny förening och det känns som att vi har riktigt bra förutsättningar för att växa oss stora här.2. Jag ser mest fram emot att driva politik som är relevant för hög-skolestudenter, något som vi innan MST:s grundande inte kunnat göra fullt ut. 3. En energisk, engagerad och viljande person.

47blått nummer 3 2013

Page 48: Blått nr 3 2013

48 Blått nummer 3 2013

mst pages

linnéA EkMAn - dAlkUllA UppVUxEn i götEboRg. stUdERAR intERnAtionEll EkonoMi. ståR HElst på skidoR. nU oRdFöRAndE FöR Mst lUlEå.VAd äR dEt bästA MEd din FöREning? “Det bästa med MST Luleå är alla grymma, engagerade och kreativa medlemmar. Det är tack vare dem som MST Luleå är en rolig förening!” VAd äR på gång?“Vi kommer ha en temavecka om jämställdhet och rasism, en debatt mellan S-studenter och MST där bl a Andrea Ström debatterar. Tretton medlemmar kommer

besöka Europaparlamentet i oktober. En kväll i månaden ska vi ha aktiviteter med s-studenter där vi diskuterar en het fråga. Sedan självklart kampanjer, pubkvällar och annat skoj!”

NUMREtS ORDFöRANDE!

Efter en skön sommarledighet är höstterminen igång och tusentals nya studenter bör-

jar studera på högskolorna och universiteten. I skrivande stund är Moderata Studenter ute och kam-panjar för fullt! Vi har ägnat septem-bers första veckor HELT åt kampanj och värvning! Samtidigt fortsätter vi mot vårt mål att göra minst hun-dra kampanjbesök under verksam-hetsåret, satsningen #MST100! Vår förhoppning är att besöka alla MST-föreningar i hela landet, gamla som nya, för att stötta vid kampanjer och annan verksamhet där så behövs. I dagarna är det bara ett år kvar till valet och nu ökar vi tempot. Nya medlemmar skall värvas och akti-veras. Varumärket ”Moderata Stu-denter” ska vara väletablerat och en naturlig del på alla lärosäten och vi ska fortsätta växa i hela landet. Vi ser fram en rolig och intensiv kampanj-höst tillsammans med alla supertag-gade medlemmar!

Nu kör vi!

Mattias oCh sEBBE oM höstEns KaMpanJEr

48 blått nummer 3 2013

MAttiAs tykEsson oCH sEbAstiAn HARAldsson, kAMpAnjAnsVARigA i RiksstyRElsEn

#Mst100 fortsätter!

i våras gjorde riks-

styrelsen 52 kampanj-

besök hos föreningarna,

i höst fortsätter vi! hör

av er om ni vill att riks-

styrelsen kommer till just

din förening, hojta till!

ställning #MsthUndra:

48bEsök till inFöR

#Mst10052 AVklARAdE!

Page 49: Blått nr 3 2013

49Blått nummer 3 2013

mst pages

49blått nummer 3 2013

ordförandEn har ordEt

Sitter och tänker… Är övertygad om att det är alldeles för sällan jag tar mig tid att

verkligen tänka en tanke från början till slut. Ofta blir jag av-bruten av att telefonen ringer, ett sms plingar till eller att jag slänger ett öga på klockan och inser att jag är sen och måste springa. Bästa tillfället att tänka en tanke från början till slut är, enligt mig, på tåget. När man ser träd och åkrar susa förbi utanför fönstret samtidigt som man känner känslan av att vara på väg någonstans, då tänker jag som bäst.

Finns det någon bättre än en genomtänkt tan-ke? Ofta resulterar den ju dessutom i en slutsats, eller ännu hellre en idé. Idéer är det som tar oss framåt, både som individer och som politisk kraft i Sverige. Vi behöver ha de bästa idéerna för att vinna ungas förtroende och för att ha de bästa idéerna måste vi tillsammans tänka många tankar. Så låt oss tänka ordentligt under hösten och låt idéerna bli politik. Skriv en motion till riksårsmötet eller distriktsstämman. Det kan re-sultera i ett nytt politiskt förslag eller i alla fall en rolig diskussion. Så tror jag att vi tar fram den bästa politiken till 2014!

AndRéA stRöM, oRdFöRAndE ModERAtA stUdEntER

[email protected]

Maria gathendahlMst göteborg

fredrik WallnerMst linköping Universitet

rasmus franssonMst luleå

Carl rönnowMst södertörn

gustav MuellerMst Jönköping

Johan ErikssonMst luleå

patrik olssonMst sU

hanna rimmerforsMst örebro

säg hej till alla våra

grymma

värvarinspiratörer!

du ser dem kampanja med

Moderata

studenter i höst!

alla goda ting är trE! så här får du tre skarpa

tips för att kunna kampanja och värva

bättre och fler!

Maria gathendahl:Mitt bästa kampanjtips är att belysa MST:s roll som påverk-are i den politiska debatten. MST driver studenters hjärtefrågor både mot samhället och inom förbundet. Och glöm inte de tre L:en: Le, Lyssna och Lär.

armend dushica:Visa självförtroende och rätt inställning, du låter mer överty-gande då. Inled med en intressant fråga eller påstående och avsluta genom att vägleda personen. Avsluta inte konversationen gen-om att ställa en fråga! Under-stryk att vi är Sveriges största politiska ungdomsförbund. Til-lämpa gruppmetoden för att kun-na värva många nya medlemmar.

helena Walentowicz:Mina bästa kampanjtips är att vara självsäker, kort och konkret, att bemöta och krossa fördomar och att alltid avsluta samtalet med en värvning.

Page 50: Blått nr 3 2013

erik beNgtzbOe, FörbUNDsOrDFöraNDe

[email protected]

Att vinna val är roligare

än att förlora val

mera muf / förbundsordföranden

ERik Låt mig börja med att konstatera följande; att vinna val är roligare än att förlora val. För alla oss som kämpar och sliter för idéer som vi tror på, så finns det inget roligare än att se de idéerna få bli verklighet och spridas till fler. Och att vinna val handlar just om idéerna. Val vinns nämligen inte av glassiga kampanjfoldrar, hun-dratals anställda ombudsmän eller av dyra reklamfilmer. Val vinns av hårt arbete, en rejäl dos engagemang och bra idéer.

dE pRECis AVgjoRdA valen i Norge och Tyskland gick bra för Moderaterna. Vi vann bägge. Erna Solberg blir ny norsk statsminister efter Höyres seger, en seger som inte chockade någon. All möjliga svenska experter satt i TV-soffor och konstaterade iskallt att det var givet att Höyre skulle vinna, för ingen, inte ens den omåttligt populära norska socialdemokraten Jens Stoltenberg, kan vinna tre val på raken. Så snopna och tysta alla blev när Angela Merkel två veckor senare vann sitt tredje val i Tyskland för CDU. Den sträva, nästan lite tråkiga Merkel.

dEt äR soM sAgt inte glassiga kampanjfoldrar, hun-dratals anställda ombudsmän eller av dyra reklamfilmer som vinner val. Val är inte heller en popularitetstävling mellan olika kändispolitiker. Politik när den är som bäst är en tävling om vem som har bäst idéer, och ett val är upploppet på den tävlingen. Sedan börjar maraton-loppet om. Det Solberg och Merkel gjorde som inte Stoltenberg och Steinbrück gjorde var att de gick till val med en vilja att förändra. Det går bra för Norge och Tyskland i en orolig omvärld, precis som det går bra för

Sverige. Ändå finns stora utmaningar. I Norge har skolan halkat efter och arbetslösheten bland unga är högre än vad man tror. Tyskland står inför stora utmaningar för att bibehålla sin konkurrenskraft även i framtiden. Detta inser Höyre och CDU, men inte Socialdemokraterna. Solberg och Merkel gick till val med reformer för att göra två bra länder ännu bättre. För att se till att skolan ger alla en chans. För en arbetsmarknad som snab-bare kan inkludera fler. För ökad konkurrenskraft i en globaliserad värld. Precis detsamma ska Nya Moderaterna göra nästa år.

Val vinns inte av glassiga foldrar, hundratals ombudsmän eller av dyra reklamfilmer. Det vinns inte av populära och mysiga partiledare. Och det vinns inte heller på gamla meriter.

sVERigE äR Ett FAntAstiskt land, men som kan bli ännu bättre. Vår skola behöver också bli bät-tre. Elever måste få rätt stöd tidigare och mer valfrihet behövs för att var och en ska kunna komma till sin rätt. Fler måste få möjligheten att snabbare komma in på arbetsmarknaden och få känna känslan av att kunna stå på egna ben. Det måste bli billigare och enklare att anställa, och lönsammare att jobba. Och företag måste vilja starta, växa och bli stora i Sverige. Det måste bli enklare att driva företag, och skatten behöver bli lägre. Det är vi som har de bästa idéerna för hur skolan ska bli bättre för fler, hur unga ska få jobb och hur jobben ska bli fler. Det mina vänner, det ska vi tala om för Sveriges unga varenda dag ända fram till valet. Nu börjar världens roligaste år.

50 blått nummer 3 2013

Page 51: Blått nr 3 2013

på gång

ModeratstäMMa Nya Moderaterna har ar-betsstämma i Norrköping 17-20 oktober. Här kom-mer Moderaterna bland annat debattera om betyg ska kunna överklagas eller inte. Spännande!

Vilka aktiviteter är på gång? Gilla Moder-ata Ungdomsförbundet på facebook. Leta också reda på din förenings eller ditt distrikts facebooksida för att uppdatera dig om det senaste.

i Moderata Ungdomsförbundet

kontAktVill du engagera dig?

mera muf / kom ihåg

facebook.com/mufswe

kontAktA din distRiktsoRdFöRAndE

Blekinge rebecka nilsson 0725-31 57 71 [email protected]än Sofie Bichler 0707-25 92 82 [email protected] dalarna andreas strandberg 0707-77 34 18 [email protected] gotland Meishuan Wong 0735-99 28 63 [email protected] gävleborg William Elofsson 0705-95 16 86 [email protected]öteborg Victor löfving 0706-96 27 98 [email protected] sara Cedergren 0763-44 31 31 [email protected] Jämtland lars hindrum 0733-24 90 85 [email protected] Jönköping Johan Bjenning 0704-71 09 89 [email protected] Kalmar Måns linge 0706-31 49 37 [email protected] anna gustbée 0704-92 62 40 [email protected] norra älvsborg anton oskarsson 0761-28 81 59 [email protected] norrbotten albin Zettervall 0738-42 16 13 [email protected] skaraborg rebecca Berling 0730-59 98 53 [email protected] skåne noria Manouchi 0737-69 53 53 [email protected] Jessica rosencrantz 0702-02 15 77 [email protected] södermanland fredrik gustafsson 0762-06 80 21 [email protected]ödra älvsborg oliver öberg 0761-62 08 26 [email protected] Uppsala sara hägerström 0708-50 43 07 [email protected] Värmland artur hulu 0705-79 92 55 [email protected] Västerbotten terese andersson 0708-40 46 77 [email protected] Västernorrland simon danielsson 0730-63 09 16 [email protected] Västmanland William Jonsson 0762-50 00 53 [email protected] örebro Jimmy Bucher 0736-67 80 87 [email protected]östergötland Jessica häggroth 0762-15 77 59 [email protected]

kontAktA din distRiktsoMbUdsMAngötEBorg & BohUslän Carl-Johan lerjefors 0735-00 43 89 [email protected] Maria stensby 0706-82 37 51 [email protected]ånE Matilda Brondin 0702-740702 [email protected] stoCKholM Magdalena schröder 0736-82 80 52 MagdalEna.sChrö[email protected] fritz lenaárd 073-686 56 56 [email protected]östErgötland gabriella landerholm 073-660 13 21 [email protected]

51blått nummer 3 2013

CK JULGLöGG Nu går vi

mot mörkare tider och snart

börjar det lukta lussebullar i

vartenda hörn... Håll utkik på

Moderata Ungdomsförbundets

facebookpage efter mer info

kring årets julglögg.

10 10 101215 10 15

84

MsU HöstKoNFereNs infinner sig i Västerås den 12-13 oktober.

Mst HöstKoNVeNt går av stapeln i Stockholm den 5-6 oktober

Blått rapporterar från dessa happenings i

nästa nummer som kommer i december!

Page 52: Blått nr 3 2013