5
Ett framtida MARIESTAD hållbart Utgångspunkten för vårt arbete är hållbar utveckling – en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. I Sverige handlar omställningsprocesser för hållbar utveck- ling till stor del om att radikalt minska vår resurs- och energianvändning och bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster samtidigt som vi upprätthåller välfärd, livskvalitet och en god livsmiljö. Arkitekter och planerare, som planerar och utformar den byggda miljön, kan bidra till en hållbar utveckling genom att ta fram lösningar som är resurs- och energieffektiva, kretsloppsanpassade och som minskar den negativa påverkan på natur, klimat och miljö. Hållbar utveckling handlar också om att människor ska trivas och känna sig trygga i sin vardagsmiljö. En av utmaningarna för arkitekter och planerare är att se till att vår byggda miljö inspirerar och stöttar människor till miljöanpassade och hållbara val och handlingar i vardagslivet. Vi vill tacka Mariestads kommun, Trädgårdens skola (institutionen för kultur- vård, GU), boende i Mariestad och alla dem som hjälpt oss och ställt upp för intervjuer, möten och samtal! Suheib Aboamir, Jakob Aldén, Martin Allik, Sofie Aronsson, Anna Arvidsson, Elizabeth Donovan, Linnéa Enochsson, Anna Esbjörnsson, Simon Farsi, Sara Fast, Helene Flink, Angelina Georgieva, Arman Ghahreman, Panagiotis Giannakopoulos, Coline Girette, Carin Gustrin, Annie Hallman, Mariya Hasamova, Viktor Isaksson, Hanna Johansson, Panagiotis Koukaroudis, Marie Larsson, Annina Lehikoinen, Pin Ma, Patrik Magnusson, Avin Mahammad, Nathalie Mair, Kalle Christian Malinen, David Mandujano, Oskar Mangold, Märta Marklinder, Robin Nilsson, Mariana Paolucci, Mariella Petersson, Erica Regen, Katarina Rosengren, Peter Selberg, Arianna Tacconi, Francesca Tassi Carboni, Ti Wang Hej! Vi är 40 studenter från masterprogrammet Design for Sustainable Development vid Chalmers arkitektur i Göteborg. Under höstterminen 2012 har vi följt en kurs i planering och gestaltning för hållbar utveckling. På inbjudan av Mariestads kommun har vi tagit fram idéer och förslag kring hur ett hållbart Mariestad skulle kunna se ut i framtiden. Under hösten har vi besökt Mariestad ett flertal gånger. En viktig del i vårt arbete har varit möten, intervjuer och diskussioner med människor som lever och arbetar i och kring Mariestad och som känner till de lokala förhållandena. Intervjuerna har fungerat som komplement till teoretiska studier och geografiska områdesundersökningar. I den här utställningen samlas vårt arbete, från och med den första inventeringsfasen till de avslutande projektförslagen. Vår förhoppning är att utställningen kan fungera som inspiration i diskussionen om Mariestads framtida utveckling. Förslagen kommer att finnas tillgängliga på www.mariestad.se Hållbar utveckling Fas 1 Analys och strategier Fas 2 Fördjupningsprojekt Fyra olika deluppgifter: 1 okt - 9 nov Projektarbete: 12 nov - 21 dec Utställningsarbete: 14 jan - 18 jan Planering och gestaltning till stöd för en hållbar utveckling kräver å ena sidan kunskap om den lokala situationen, å andra sidan förståelse för de globala problem och utmaningar vi står inför. Vårt arbete har genomförts som en process i flera steg där vi arbetat dels underifrån med att förstå platsens speciella förutsättningar och behov, dels ovanifrån med att identifiera de krav på förändring som följer av globala utmaningar och visionen om en hållbar utveckling. Strategier och förslag har successivt tagit form i ett möte mellan det lokala och det globala. Arbetet har genomförts i två faser, var och en ca sex veckor långa. Vårt arbete Mariestad idag Analys av nuläget i Mariestad Mariestad i ett större sammanhang Fördjupnings- projekt Gemensam SWOT-analys Gemensam- ma lokala mål för hållbar ut- veckling Visionen om hållbar utveckling i Mariestad Globala visionen om hållbar utveckling Studenter Lärare Lena Falkheden, Björn Malbert, Lisa Bomble, Amanda Werger Planerings- och gestaltnings- strategier

Chalmers Institut

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Gothemburg Institute for technology.

Citation preview

Page 1: Chalmers Institut

Ett framtida

MARIESTADhållbart

Utgångspunkten för vårt arbete är hållbar utveckling – en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

I Sverige handlar omställningsprocesser för hållbar utveck-ling till stor del om att radikalt minska vår resurs- och energianvändning och bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster samtidigt som vi upprätthåller välfärd, livskvalitet och en god livsmiljö.

Arkitekter och planerare, som planerar och utformar den byggda miljön, kan bidra till en hållbar utveckling genom att ta fram lösningar som är resurs- och energieffektiva, kretsloppsanpassade och som minskar den negativa påverkan på natur, klimat och miljö.

Hållbar utveckling handlar också om att människor ska trivas och känna sig trygga i sin vardagsmiljö. En av utmaningarna för arkitekter och planerare är att se till att vår byggda miljö inspirerar och stöttar människor till miljöanpassade och hållbara val och handlingar i vardagslivet.

Vi vill tacka Mariestads kommun, Trädgårdens skola (institutionen för kultur-vård, GU), boende i Mariestad och alla dem som hjälpt oss och ställt upp för intervjuer, möten och samtal!

Suheib Aboamir, Jakob Aldén, Martin Allik, Sofie Aronsson, Anna Arvidsson, Elizabeth Donovan, Linnéa Enochsson, Anna Esbjörnsson, Simon Farsi, Sara Fast, Helene Flink, Angelina Georgieva, Arman Ghahreman, Panagiotis Giannakopoulos, Coline Girette, Carin Gustrin, Annie Hallman, Mariya Hasamova, Viktor Isaksson, Hanna Johansson, Panagiotis Koukaroudis, Marie Larsson, Annina Lehikoinen, Pin Ma, Patrik Magnusson, Avin Mahammad, Nathalie Mair, Kalle Christian Malinen, David Mandujano, Oskar Mangold, Märta Marklinder, Robin Nilsson, Mariana Paolucci, Mariella Petersson, Erica Regen, Katarina Rosengren, Peter Selberg, Arianna Tacconi, Francesca Tassi Carboni, Ti Wang

Hej!Vi är 40 studenter från masterprogrammet Design for Sustainable Development vid

Chalmers arkitektur i Göteborg. Under höstterminen 2012 har vi följt en kurs i planering och gestaltning för hållbar utveckling. På inbjudan av Mariestads kommun har vi tagit fram

idéer och förslag kring hur ett hållbart Mariestad skulle kunna se ut i framtiden.

Under hösten har vi besökt Mariestad ett flertal gånger. En viktig del i vårt arbete har varit möten, intervjuer och diskussioner med människor som lever och arbetar i och kring Mariestad och som känner till de lokala förhållandena. Intervjuerna har fungerat som komplement till teoretiska studier och geografiska områdesundersökningar.

I den här utställningen samlas vårt arbete, från och med den första inventeringsfasen till de avslutande projektförslagen. Vår förhoppning är att utställningen kan fungera som inspiration i diskussionen om Mariestads framtida utveckling.

Förslagen kommer att finnas tillgängliga på www.mariestad.se

Hållbar utveckling

Fas 1 Analys och strategier

Fas 2 Fördjupningsprojekt

Fyra olika deluppgifter: 1 okt - 9 nov

Projektarbete: 12 nov - 21 decUtställningsarbete: 14 jan - 18 jan

Planering och gestaltning till stöd för en hållbar utveckling kräver å ena sidan kunskap om den lokala situationen, å andra sidan förståelse för de globala problem och utmaningar vi står inför.

Vårt arbete har genomförts som en process i flera steg där vi arbetat dels underifrån med att förstå platsens speciella förutsättningar och behov, dels ovanifrån med att identifiera de krav på förändring som följer av globala utmaningar och visionen om en hållbar utveckling. Strategier och förslag har successivt tagit form i ett möte mellan det lokala och det globala.

Arbetet har genomförts i två faser, var och en ca sex veckor långa.

Vårt arbete

Mariestad idag

Analys av nuläget i

Mariestad

Mariestad i ett större

sammanhang

Fördjupnings-projekt

Gemensam SWOT-analys

Gemensam-ma lokala mål för hållbar ut-

veckling

Visionen om hållbar

utveckling i Mariestad

Globala visionen

om hållbar utveckling

Studenter

LärareLena Falkheden, Björn Malbert, Lisa Bomble, Amanda Werger

Planerings- och

gestaltnings- strategier

Page 2: Chalmers Institut

Ett framtida

MARIESTADhållbart

Utställningen är öppen:

18 januari 15.00 - 17.00

21 januari - 1 februarimåndag till fredag

07.45-16.30

Plats: STADSHUSETS ENTRÉ

Studenterna presenterar sina idéer och förslagfredagen den 18 januari kl. 13.00

Plats: MARIESTADS TEATER

Varmt välkommen!

En utställning med idéer och förslag av masterstudenter från Chalmers arkitektur

Page 3: Chalmers Institut

Ett framtida

MARIESTADhållbart

Analys och strategier Här presenterar vi den första fasen av vårt arbete som är indelad i fyra deluppgifter.

Var och en belyser Mariestad ur olika perspektiv och på olika nivåer. Syftet var att få en förståelse för Mariestads speciella förutsättningar och behov, och att identifiera de krav på

förändring som följer av globala utmaningar och visionen om en hållbar utveckling. Vidare var syftet att skissa övergripande planeringsstrategier för Mariestads framtid.

Del 1. Mariestad idagmåndag 1 okt – fredag 12 okt

Del 3. SWOT-analys och lokala mål förhållbar utvecklingmåndag 29 okt– onsdag 31 okt

I den tredje deluppgiften arbetade hela klassen tillsammans. Här undersökte vi förutsättningarna för en positiv och hållbar utveckling i Mariestad. Vi sammanfattade det vi kommit fram till i föregående deluppgifter i en gemensam SWOT-analys. SWOT står för styrkor, svagheter, möjligheter och hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats).

Med utgångspunkt i SWOT-analysen och den kunskap vi samlat in under inventerings- och analysarbetet, definierade vi sedan lokala mål för en positiv och hållbar utveckling i Mariestad. Målen har sin utgångspunkt dels i den globala visionen om hållbar utveckling, dels i den lokala situationen i Mariestad. De lokala utvecklingsmålen är formulerade i ett möte mellan generella kriterier för hållbar utveckling och Mariestads speciella förutsättningar och behov.

Den första deluppgiften i kursen handlade om att få en förståelse för den lokala situationen i Mariestad. Uppgiften var att inventera och beskriva några olika geografiska områden i Mariestad med omnejd och att undersöka Mariestad som livsmiljö utifrån olika tematiska aspekter.

I uppgiften ingick även att identifiera styrkor och svagheter relaterade till respektive område och tema. Klassen delades in i tio grupper, var och en med ansvar för antingen ett geografiskt område eller ett tema.

De olika temana var:• att bo i Mariestad• att försörja sig i Mariestad• att växa upp och bli gammal i Mariestad• att förflytta sig i, till och från Mariestad• att överleva i ett långsiktigt perspektiv i Mariestad

Del 2. Mariestad i ett större samman- måndag 15 okt – fredag 19 okt

Den andra deluppgiften handlade om att studera och förstå Mariestad i ett större sammanhang. Uppgiften var att undersöka drivkrafter och trender i omvärlden som kan komma att ha inflytande på den fortsatta utvecklingen i Mariestad.

Analyserna är baserade på litteraturstudier, intervjuer och föreläsningar. Utifrån en förståelse av det större samman-hanget identifierade vi möjligheter och hot för en positiv och hållbar utveckling i Mariestad.

Vi arbetade i sex olika grupper med fokus på olika nivåer:• Världen (OECD-länderna)• Världen (icke-OECD-länder)• Europa• Sverige• Västra Götaland• Skaraborgsregionen och kommunerna kring Vänern

Del 4. Planeringsstrategiertorsdag 1 nov – fredag 9 nov

Den fjärde och sista deluppgiften i kursens första fas handlade om att ta fram planerings- och gestaltningsstrategier för att nå de lokala utvecklingsmål som vi formulerade i del tre.

I detta arbete delade vi in oss i grupper baserade på intresse-område. Strategierna har sedan varit utgångspunkt för valet av respektive fördjupningsprojekt, vilket är nästa del i kursen.

hang

Page 4: Chalmers Institut

Ett framtida

MARIESTADhållbart

9

3

8

14913 13

13

13

11

6

15

2

5

5

7

77

1

17

16

104 12 13

1

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

2

3

4

5

6

Fördjupningsprojekten I fördjupningsprojekten har ambitionen varit att fördjupa studierna av frågor som rör

planering och gestaltning för en hållbar utveckling. Utgångspunkten har varit det tidigare gemensamma arbetet och inte minst de övergripande planeringsstrategierna.

Vi har själva valt fördjupningsområde och gruppsammansättning. Detta har lett till en stor spridning bland projekten, som behandlar olika rumsliga nivåer och olika

geografiska och tematiska områden.

Kärleken förde oss sammanLinnéa Enochsson och Mariella Petersson

En inventering av olika kulturella aktörer i Mariestad visade på förutsättningar för att skapa ett nytt nätverk för samarbeten och utbyten. Projektet föreslår både ny användning av vissa valda platser och en ny digital plattform för detta kulturnätverk.

-kulturnätverk i Mariestad

HOW TO GROW - planeringsstrategier för hållbar utveckling i Mariestad

Martin Allik, Nathalie Mair, Patrik Magnusson, Anna Esbjörnsson

Projektet ger Mariestad en verktygslåda för hållbar förtätning. Olika planeringsverktyg för att växa inom staden förklaras och exemplifieras på några valda platser. Verktygen är indelade i fyra huvudteman: rörelse, byggd miljö, allmän plats och människor.

Nästa hållplats Mariestad Kalle Christian Malinen och Erica Regen

Projektet svarar på Mariestads egen vision 2030, samt att det ska gå att leva bekvämt i Mariestad utan egen bil, med fem planeringsstrategier. Man fokuserar på att uppvärdera kollektivtrafiken som alternativ till bilen, att undvika att utveckla externa köpstäder samt att främja gång- och cykeltrafikens framkomlighet och tillgänglighet. Man fokuserar också på ett tillgängligt, bilfritt centrum.

- nåbarhet och transporter år 2030

Vår plats, vårt livTi Wang I det här projektet undersöks våra gemensamma platser i två olika sorters bostadsområden. Projektet ger en struktur för hur de boende själva skulle kunna påverka, omvandla, använda och mötas på dessa gemensamma platser. Studenten Ti Wang är från Shanghai och projekt-et startade i hennes upptäckt att vi i Sverige inte självklart lär känna varandra genom att helt enkelt bo och röra oss nära varandra.

HamnplasketViktor Isaksson

Här föreslås en blandning av byggnad och plats vid kajkanten som utvecklas till ett konst- och aktivitetscentrum för Mariestads ungdomar, men också som mötesplats för alla. Platsen designas för att fungera för olika sorters aktiviteter året om. Projektet ifrågasätter att stadens bästa platser ofta planeras för stadens besökare snarare än dess invånare.

Många bäckar småHelene Flink, Katarina Rosengren, Anna Arvidsson

Det handlar om dagvatten och Tidan, och om att vända dagens och framtida översvämningsproblem till en tillgång för Mariestad. Genom att titta på systemets helhet och att göra vattnet synligt i hela staden skapas möjligheter för en utveckling av dess identitet.

Flood in, Flood outHanna Johansson and Mariana Paloucci

Det här projektet omdanar inre hamnen för att möta framtidens klimatförändringar, samtidigt som man tar till vara platsen som ”Mariestads ansikte utåt” genom att planera för nya aktiviteter och funktioner året om. Detta gör man genom att parallellt planera enligt två olika principer – en för ekosystem och grönstruktur, en för aktivitet och folkliv.

ACHI-zonenMa Pin Projektet knyter ihop den västra och östra sidan av staden genom att bygga på öarna i Tidan mellan Electrolux och Mariestads kvarn. Med fokus på konst, konsthantverk och nyföretagande i ett småskaligt men innovativt planerat område ges Mariestad en ny profil.

Tidanpirens sjöbodsförening- att skapa stadsliv av fritidRobin Nilsson, Simon Farsi

Den smala inre hamnpiren är platsen för det här projektet. Genom att bygga nytt i liten skala och med nya tankar kring vem som äger och förvaltar våra gemensamma platser, vitaliseras en central plats i Mariestad. Härifrån kan staden sedan fortsätta växa i en liten mänsklig skala, som Mariestad är stolt över att ha redan idag.

3/3 Harbor of MariestadAngelina Georgieva, Panagiotis Koukaroudis

Mariestads stora hamnpir omdanas i tre delar kring en ny, diagonal gångväg. Med utgångspunkter i å ena sidan mänsklig aktivitet och användande av nya publika platser, å andra sidan översvämningsrisker och det vattennära lägets förutsättningar, ger det här projektet en ny profil åt Mariestads hamn.

KATTHAVET TransformationAnnina Lehikoinen, Mariya Hasamova

Projektet föreslår en stegvis förvandling av området Katthavet, från industriområde till attraktiv hållbar stadsdel. Vattenreningsverket föreslås bli en del i denna täta stadsdel genom att bli ett publikt besöksmål som visar hur vattenhantering och biodiversitet kan skötas på ett hållbart sätt. Projektet visar också hur nya företagslokaler och bostäder blandas längs ett attraktivt stråk genom området.

Vattnets möjligheterMarie Larsson, Annie Hallman

En analys av hur dagvattenhantering fungerar respektive kan fungera, leder till ett projekt som visar vatten som ett varierat och spännande planeringsverktyg. Med två exempel, i en skolgård och i ett bostadsområde, visar det här projektet på öppen dagvattenhantering på olika sätt som en möjlighet i planering.

- dagvattenhantering i olika skalor

EKO – hållbar utveckling i Mariestad medSara Fast , Carin Gustrin, Coline Girette

Ett förtätningsprojekt, som med tre sorters bostadshus i olika skalor, knyter området från Regionens Hus och Humlet in mot centrum. Projektet utforskar hur förtätning och byggnader kan bidra till att även aktivera mellanrummen mellan husen.

förtätning som verktyg Ursäkta röran - Vi tänker om!

Peter Selberg, Panagiotis Giannakopoulos, Oskar Mangold

Här redovisas en analys av området kring Mariestads kvarn, och hur man stegvis kan förändra det. Projektet tar sin utgångspunkt i det strategiska läget i staden, samt i hur människor attraheras av aktivitet och verksamhet. Genom att stegvis introducera nya funktioner lockas nya användargrupper och besökare till området, vilket i sin tur kan leda till nästa steg i utvecklingen…

- en stegvis återintroduktion av natur i mänsklig skala, kring Mariestads kvarn

Rehabilitering av Mariestad - återaktivering av tomma byggnader

Elizabeth Donovan, Arman Ghahreman, Avin Mahammad, David Mandujano,

Tomma byggnader i Mariestad erbjuds nya funktioner i enlighet med förutsättningar och läge. Projektet ger en genomgång av många byggnader över hela staden med förslag till omdaningar. Här presenteras även fördjupningar kring dels fängelset, dels Marieholmsskolan som båda förslås få nya funktioner.

Arianna Tacconi

Mariestad – den stolta cykelstadenSuheib Aboamir, Jakob Aldén, Sofie Aronson

Ett projekt om framkomlighet i Mariestad utan bil. Cykelvägar i olika nya och gamla sträckningar, samt i större och mindre skala utvecklas i olika etapper för att göra Mariestad till en stolt cykelstad. Även funktioner som olika sorters cyklar att hyra, pumpstationer och cykelparkeringar föreslås på strategiska platser.

nära stadsrum

Att återerövra MariestadMärta Marklinder, Francesca Tassi Carboni

Projektet har tittat på ett av Mariestads huvudstråk; från inre hamnen upp längs Esplanaden förbi de två torgen, och sen en 90gradig vinkel förbi stationen mot vattnet. Här föreslås nya byggnader och funktioner på strategiska platser för att ytterligare förstärka och förtydliga stadens hjärta. En tydlig del av projektet är öppen dagvattenhantering som utnyttjar centrums naturliga höjdskillnader.

- principer för ett oväntat, dynamiskt och vatten-

Projekt som behandlar hela staden:

Page 5: Chalmers Institut

Ett framtida

MARIESTADhållbart

SWOT-analys och lokala mål för hållbar utvecklingDen gemensamma SWOT-analysen är en sammanfattning av analyserna vi gjort i de

föregående deluppgifterna. Styrkor och svagheter beskriver befintliga förutsättningar i Mariestad, medan möjligheter och hot beskriver påverkan utifrån.

styrkor, svagheter, möjligheter, hot Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats(SWOT)

StyrkorSmåskalighet och korta avstånd i staden

Kulturarv i den byggda miljön

Strategiskt läge mellan Stockholm och Göteborg, invid åmynningen vid Vänern

Naturresurser som vattnet, den bördiga jorden, skogen etc.

Universitetsanknytning mellan Göteborgs Universitet, kommunen och regionen

Känsla av samhörighet i de olika föreningarna; en trygg, greppbar och trivsam stad

Bilberoende och ett trafiksystem där bilen är överordnad cyklisters och fotgängares behov

Beroende av tredje part för energi- och livsmedelsförsörjning och avfallshantering

Ekonomisk sårbarhet eftersom många beslut som påverkar kommunens utveckling (ex. vad gäller sysselsättning) inte fattas på lokal nivå

Brist på stadsliv speciellt under vinter, kvällar och helger

Outvecklade offentliga platser såsom hamnen, de vattennära områdena och olika parker

Stadens otydliga identitetFysiska och mentala barriärer såsom Tidan, industriområden, trafikleder samt mellan olika grupper av invånare och olika typer av bostadsområden

Möjligheter HotEkoturism inom biosfärsområdet och Gamla stan

Regionalt samarbete i Skaraborg, Västra Götaland och runt Vänern

Självförsörjning genom produktion av ekologisk mat och förnyelsebar energi

IT-uppkoppling med möjlighet att bo och arbeta på olika platser

Immigration som balanserar de negativa demografiska trenderna såsom en åldrande befolkning och utflyttning av unga

Klimatförändringar som exempelvis innebär stigande vattennivåer, extrema vädersituationer och påfrestningar på ekosystemen

Åldrande befolkning medför lägre skatteintäkter och högre kostnader för välfärdssystemen

Regional konkurrens som gör att Mariestad hamnar i periferin

Ökad centralisering leder till ytterligare beroende av tredje part (avseende energi, arbetstillfällen, lagstiftning)

Globalisering av ekonomin innebär att arbetstillfällen flyttar utomlands

Planerings- strategier

Gemensam SWOT-analys

Gemensamma lokala mål för hållbar utveckling

Lokala mål för hållbar utveckling i MariestadDe lokala målen är formulerade med utgångspunkt i den globala visionen om hållbar

utveckling i kombination med vår kunskap om de lokala förutsättningarna i Mariestad.

Klimatförändringar, mat och energi- År 2030 använder Mariestad endast lokalt producerad och förnyelsebar energi- Mariestad är ledande vad gäller strategier, lösningar och hantering av dagvatten och stigande vattennivåer - År 2017 används endast lokalt producerad ekologisk mat inom den offentliga sektorn i Mariestad, så långt det är möjligt - Mariestad har en kretsloppsanpassad avfalls- och avloppshantering

Transporter- År 2025 lever man bekvämt utan att äga bil i Mariestad- År 2020 drivs kollektivtrafiken utan fossila bränslen

Kultur och stadsliv- Mariestad är en tät och blandad stad som växer inom stadens etablerade gränser- Mariestad har ett varierat utbud av kulturella aktiviteter och ett levande stadsliv- I Mariestad är kulturarv och traditioner en tillgång för framtida utveckling

Svagheter

Byggd miljö- Nybyggnad, renovering och ombyggnad utförs energieffektivt och med långsiktigt hållbara material

Näringsliv och utbildning- Mariestad är en grogrund för småskaliga, lokalt baserade gröna företag och entreprenörer- Mariestad har ett kunskapscenter med starka kopplingar till högre utbildningar både nationellt och internationellt

Turism, identitet och marknadsföring- Vattnet och det vattennära läget skapar identitet, möten och aktiviteter i Mariestad- Mariestad är en del av en större region, som är nationellt känd för sin ekoturism