Egentliga Finlands räddningsverk: Årsberättelse

Årsberättelse 2012

Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012

Innehåll

Räddningsdirektörens översikt .................................................. 4

Kort om Egentliga Finlands räddningsverk ................................. 7

Organisation .............................................................................. 9

Organisationsschema ................................................................ 10

Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland ...................... 11

Basfakta från 2012

Ekonomi ..................................................................... 12

Förvaltning ................................................................. 13

Riskhantering ............................................................................ 14

Säkerhetskommunikationen ...................................................... 16

Operativ verksamhet

Räddningsverksamhet ................................................ 20

Akutvård .................................................................... 24

Axplock från år 2012

AHTI 2012 samlade myndigheter på Gyltö .................. 26

En kraftig brand i en industrihall i Somero .................. 28

Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland ...................................... 30

Teknisk service .......................................................................... 32

Statistik ................................................................................... 34

Kontaktuppgifter ....................................................................... 42

Utgivare: Egentliga Finlands räddningsverkUpplaga: 100Tryck: Tryckeriservicecentralen, ÅboRedaktion: Maria NykyriPärmbild: Eeva SimolaLayout: Mia Lehtonen

4 Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012

Räddningsdirektörens översikt

r 2012 på Egentliga Finlands regionala räddningsverk löpte på samma spår som tidigare år och vi uppnådde både de ope-rativa och de ekonomiska målsättning-

arna. Antalet operativa uppdrag sjönk något från fö-regående år både för räddningsverksamheten och för akutvården. Detta beror till största delen på stormen Tapani som härjade det föregående året. När det gäller riskhantering liknade året tidigare år med avseende på verksamhetsmålen. Målsättningarna för inspektioner nåddes inte helt, vilket delvis berodde på att flera per-soners arbetsinsats styrdes till upprättandet av en till-synsplan. För branddödsfallens del återgick vi, efter ett positivt föregående år, till ett beklagligt läge: så många som sju branddödsfall inträffade på vårt område 2012.

De största förändringarna i vår verksamhet var bland annat den nya organisationsmodellen, öppnandet av Lundo brandstation och förändringen av den operativa ledningen. I vår vid årsskiftet förändrade organisation har vi nu operativa serviceenheter i stället för geogra-fiska resultatområden. Erfarenheterna under året har varit mycket positiva och de uppställda målen – fokus på landskapets region, jämlikhet, effektivitet och spar-samhet – har uppnåtts redan på mycket kort tid.

Den förvaltningsmässiga processen för åstadkom-mandet av Lundo brandstation har pågått tämligen länge. Projektet avslutades 2012 med den officiella invigningen som hölls 31 augusti. Den nya stationen är den första som förverkligats genom den så kallade privata modellen. Byggandet av brandstationen förlöpte mycket snabbt och resultatet var precis sådant som vi ville ha det. På stationen placerades förutom fast personal även Lundo FBK. Förutom operativa tjänster tillhandahåller stationen riskhanteringstjänster samt ansvarar för sin del för det regionala räddningsverkets slangservice.

Den operativa ledningen ändrades under 2012 så att de i fri beredskap varande jourringarna minskade i antal och i deras ställe har nu tre heltidsanställda brandmästare med arbetstid dygnet runt anställts. Vår specialitet är det samarbete den operativa ledningen av vårt norra område utförs i samarbete med Egentliga Tavastlands räddningsverk. I regionen har Loimaas och Forssas stationer jour växelvis varannan vecka. Erfa-

renheterna av hela systemet har allmänt taget varit mycket positiva. Särskilt positiv har responsen varit för den norra samjourens del.

År 2012 var sista året för innevarande servicenivå-

5Egentliga Finlands räddningsverks årsberättelse 2012

Räddningsdirektörens översikt

beslutperiod. Samtidigt var året också det sista verk-samhetsåret för fullmäktigeperiodens regionala rädd-ningsnämnd. Det administrativt mest betydelsefulla beslutet som nämnden fattat var också ett nytt servi-

cenivåbeslut för den kommande fullmäktigeperioden. Strukturen på servicenivåbeslutet ändrades så att den motsvarar innehållet i vår nya strategi, men annars såg målsättningarna ut såsom i föregående beslut. Efter en grundlig beredning sändes utkastet till serviceni-våbeslut till kommunerna på remissrunda. Till skillnad från tidigare remissrundor fick vi nu utlåtanden av alla kommuner och de var också var grundliga och över-vägda. Man torde kunna konstatera att kommunerna har förstått servicenivåbeslutets strategiska inverkan och har velat ta grundligt ställning till det. På grund av detta var det lätt att precisera den egna framställan och fatta ett slutligt beslut om servicenivån vid mötet i november.

Jämfört med tidigare servicenivåbeslut inkluderar det nya beslutet bland annat målsättningar för den operativa verksamheten, vilka har uppställts på grund-val av inrikesministeriets nya direktiv. Nytt för riskhan-teringens del är att mål och medel definieras enligt målsättningarna i en skild tillsynsplan. I tillsynsplanen kan man nu, till skillnad från förr då enbart kvantitativa mål var möjliga, även uppställa kvalitativa mål. Planen möjliggör även beaktande av en dynamisk riskanalys samt skapande av insatsområden. Den slutliga till-synsplanen godkändes i nämnden i april.

Personalen inom akutvården fick tyvärr leva i någon grad av osäkerhet nästa hela året. Först under årets senare hälft kunde vi fastanställa de som haft visstids-anställningar och även i övrigt planera det kommande året. Det slutliga avtalet om akutvård kunde ingås först i december. I avtalet fastställdes vår roll preliminärt som lika omfattande som i nuvarande verksamhet. För kommande års del kan det flexibelt ändras, eftersom det är frågan om ett samarbetsavtal, inte ett anskaff-ningsavtal. Den största förändringen var överföringen av fältledningen från oss till att tillhandahållas av sjuk-vårdsdistriktet. Men i övrigt bibehålls vår verksamhet som tidigare. Även för första respons del kommer av-talen att preciseras i framtiden.

Under året har vi kunnat tillhandahålla räddnings-tjänster och akutvårdsservice av hög kvalitet för kom-muninvånarna och dessutom mycket förmånligt.

Text: Jari Sainio, räddningsdirektör


Vakka-Suomi

Loimaaregionen

Saloregionen

Åboregionen

Åboland

Pargas

Salo

Kimitoön

Nystad

Pöytis

Loimaa

Gustavs

Virmo

Letala

Somero

ÅboNådendal

Sagu

Pemar

LundoMasku

Nousis

Tövsala Marttila

Koski Tl

Vehmaa

Aura

S:t Karins

Oripää

Pyhäranta

RuskoTarvasjoki

Reso

Maanmittauslaitos lupa nro22/MML13

0 4020 km

Egentliga Finland 2013

Kommuner och ekonomiska regioner

Kort om Egentliga Finlands räddningsverk


edan år 2004 har räddningsväsendet skötts på landskapsnivå. Egentliga Finlands rädd-ningsverk är ett av Finlands 22 regionala räddningsverk. I och med regionaliseringen

har Egentliga Finlands regionala räddningsverk haft ansvaret för räddningsverksamheten på sammanlagt 28 kommuners område vid Skärgårdshavets kust. I om-rådet finns det elva brandstationer med 24h-beredskap och tre brandstationer med 8h-beredskap. Sammanlagt finns det drygt 80 brandstationer i området. Antalet av-talsbrandkårer på hela Egentliga Finlands område är 67.

Räddningsverkets verksamhetsområde sträcker sig från Nystad till Salo och från Loimaa till Åbo skärgård. Den totala arealen är 20539 kvadratkilometer, varav 10661 kvadratkilometer är landområden. De övriga 9876 kvadratkilometrarna är vattenområden. De 22000 öarna i området innebär också en utmaning för räddningsväsen-det. Invånarantalet i Egentliga Finland är 467 217, varav 418 375 är finskspråkiga och 26 794 är svenskspråkiga.

Beredskap dygnet runt

Det regionala räddningsverkets grundläggande uppgift är att förebygga eldsvådor och andra olyckor, främja säkerhetskulturen, sköta och ha beredskap för befolkningsskyddsuppgifter i undantagsförhål-landen samt ansvara för räddningsverksamheten vid olyckor. Räddningsverket ansvarar för räddning och skydd av såväl människor, egendom och djur som miljön.

Räddningsverket sköter även sjuktransporterna inom ett område som omfattas av sex hälsocentrals-samkommuner: Åbo, S:t Karins, Reso, Pargas, Nåden-dal och Nystad. Vid det regionala räddningsverket finns det totalt 13 sjuktransportenheter som är i kontinuerlig larmberedskap. I styrkan ingick ännu 2012 en medi-kalförmansenhet, som är områdets enda ledningsenhet med vårdnivå och ledningsenhet för den medicinska räddningsverksamheten. Inom verksamhetsområdet utförs sammanlagt drygt hundra akutvårdsuppdrag dagligen.

Räddningsverkets verksamhetsområde är över 20000 kvadratkilometer stort


Räddningsverkets vision: Egentliga Finlands räddningsverk är en utvecklingsvänlig, riksomfattande

vägvisare i branschen och en aktör som tillhandahåller räddnings-, säkerhets- och akutvårdstjänster av hög kvalitet.

Verksamhetsidé: I Egentliga Finland tillhandahålls räddnings-, säkerhets- och akutvårdstjänster av hög kvalitet

yrkeskunnigt, jämlikt och snabbt, dygnet runt.

Värden: yrkesskicklighet, snabbhet och jämlikhet.


Organisation

en högsta beslutanderätten inom rädd-ningsväsendet i Egentliga Finland utövas av en regional räddningsnämnd med 15 medlemmar. År 2011 fattade nämnden

beslut om räddningsverkets nya verksamhetsstadga som trädde i kraft den 1 januari 2012. I verksamhets-stadgan har man frångått geografiska resultatområden och övergått till operativa serviceenheter.

Räddningsverket leds av räddningsdirektören med stöd av en ledningsgrupp som förutom räddningsdi-

Räddningsverkets organisation förnyades i januari.

rektören består av räddningscheferna, ekonomichefen, förvaltningschefen, personalchefen, utbildningschefen, tekniska chefen, utvecklingschefen, regionala brand-chefen, akutvårdschefen, beredskapschefen samt riskhanteringschefen.

Direkt underställda räddningsdirektören är tre rädd-ningschefer som var och en har ett separat fastställt ansvars- eller serviceområde. Enligt verksamhetsstad-gan är serviceområdena följande: det operativa servi-ceområdet, riskhanteringen och stödtjänsterna.

Det operativa serviceområdet indelas i serviceenheterna för akutvård och räddningsverksamhet. Räddningschef Juha Virto leder serviceområ-det. Dessutom grundade man en operativ stab som stöd för serviceen-heternas planeringsarbete.

Serviceområdet för riskhantering består av serviceenheterna för tillsyn och beredskap. Serviceområdet leds av räddningschef Mika Viljanen.

Serviceområdet för stödtjänsterna består av serviceenheterna för förvaltning, utbildning och kommunikation, personal, teknik, utveckling och ekonomi. Räddningschef Mika Kontio är chef för serviceområdet.


Organisationsschema

Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland

räddningsdirektörJari Sainio

Ledningsgrupp

RISKHANTERING

räddningschefMika Viljanen

OPERATIV VERKSAMHET

räddningschef Juha Virto

STÖDTJÄNSTER

räddningschefMika Kontio

Räddningsverksamhet Akutvård Övervakning Beredskap

Regionala räddningsnämnden i Egentliga Finland


SuppleantFM, lektor Kajala Tarja, Åbo SuppleantbarnmorskaHovirinta Mirja-Leena, Åbo

Personliga suppleanter

tradenomKarnisto Saija, Salo

FMSjöblom Annalena, Kimitoön

agrologAli-Sippola Vesa, Virmo

målareEskonniemi Seppo, Åbo

landsbygdsföretagareKurvinen Jani, Salo

närvårdareLehto Outi, Oripää

företagshälsovårdareJansén Susanna, Rusko

busschaufförTolvanen Mika, Åbo

elementarbetareWalve Pasi, Åbo

EM/lektorPeippo Petri, Åbo

arbetsledare/lantbruksföretagareJumppanen Kalle, Loimaa

överkonstapelVirtanen Veli-Matti, Kaland

postanställdKallio Kirsti, Pyhäranta

Virtanen Reima, S:t Karins

OrdförandeFM Lindell Pia, Åbo Stadsstyrelsens representantfysioterapeutRinne Pirjo, Åbo

Medlem

Vice ordförandeAlanko Kaarlo, Salo

ekonom Heinonen Barbara, Pargas

verkställande direktörKettinen Piki, Rusko

inredningsmontörLehto Timo, Åbo

överkonstapelLehti Timo, Salo

företagareMarkula Pasi, Loimaa

bankanställdMuukkonen Tuula, Reso

MD, spec.läkMäkinen Mia, Åbo

medikalvaktmästare/ambulansförareNärvänen Vesa, Åbo

företagareOksa Raimo, Åbo

företagareRantala Ilkka, Pöytis

specialplanerareVuola Hanna, Letala

marknadsföringschefWala Heikki, Nystad

PM, forskareYlikännö Minna, Lundo


Basfakta från 2012

gentliga Finlands räddningsverks räkenskaps-period 2012 utföll planenligt vad gäller eko-nomin. För ekonomins del var en noggrann, regelbunden uppföljning och en rätt dimensio-

nerad budget, på samma sätt som tidigare år, nyckelfak-torer för att hålla det ekonomiska utfallet i balans.

Organisationens största och viktigaste resurs, perso-nalen, tillhandahöll tjänster på hela landskapets område. Av de totala utgifterna för räddningsväsendet stod per-sonalkostnaderna också för nästan 70 procent. Relativt sett sparade man i personalkostnaderna tack vare en god planering av personalresurserna. Både inköp av tjänster och anskaffning av utrustning ökade sin andel av totalut-gifterna. När det gäller driftsekonomins anskaffningar övergick man till ett centraliserat beställningssystem som i slutet av året syntes som en liten minskning av materi-alkostnaderna.

Lokalhhyrorna steg med anledning av den årliga index-förhöjningen och Lundostationens färdigställande. Man hade berett sig på detta i budgeten. Investeringarna enligt budgeten kunde förverkligas planenligt fastän de i bud-geten uppskattade inkomsterna inte helt förverkligades. Under kommande år kommer nedskärningarna i investe-ringarnas statsandelar att vara en stor utmaning. Då blir

man tvungen att i allokeringen av kommunbetalningsan-delarna fundera ut ett logiskt förhållande mellan driftseko-nomin och finansieringen av investeringar.

Akutvårdstjänsternas, liksom även räddningsväsendets ekonomi utföll enligt budgeten. Tjänsterna med nolltäck-ning som tillhandahölls för sex kommuner medförde ett budgetöverskott på dryga 100 000 euro. Av akutvårds-tjänsternas sammanlagda utgifter stod personalkostna-derna för nästan 90 procent, så personalens sjukfrånva-ron, moderskaps- och faderskapsledigheter, behovet av och tillgången till vikarier samt andra svårförutspådda personalkostnader orsakade en liten överskridning av personalkostnaderna. Detta kompenserades av att an-skaffningskostnaderna underskreds och av FPA-inkom-sterna som var högre än beräknat.

I det regionala räddningsverkets bokslut för år 2012 uppgick verksamhetsutgifterna (exkl. akutvårdstjäns-terna) till 31,5 miljoner euro och räkenskapsperiodens nettoinvesteringar till 1,62 miljoner euro. Det ekonomiska utfallet för räddningsväsendet år 2012 uppvisade ett över-skott på cirka 50 000 euro. Som en jämförelse fick kom-munerna år 2011 tillbaka drygt 400 000 euro och år 2010 var återbäringen cirka 100 000 euro.

Text: Juho Kaituri, ekonomichef

Det ekonomiska utfallet för räddningsväsendet år 2012 uppvisade ett överskott på cirka 50 000 euro.

Ekonomi


Basfakta från 2012

örvaltningens resultatområde sköter det regi-onala räddningsverkets personalförvaltnings-tjänster, till exempel löneärenden och anställ-ningsförhållanden samt kontorsuppgifter. I

slutet av året arbetade sammanlagt 32 personer inom förvaltningens resultatområde. Personalen är placerad över hela Egentliga Finland. År 2012 var ett år med många personalförändringar för förvaltningen. Perso-nalchef Jorma Elovaara gick i pension den 1 oktober. Samma år inföll också valet av efterföljare till förvalt-ningschef Olavi Leppäranta och dennes introducering i uppgifterna. Leppäranta gick i pension vid årsskiftet.

Vid Egentliga Finlands regionala räddningsverk arbetar totalt 559 personer, varav 295 inom rädd-ningsuppgifter och 159 inom akutvårdsuppgifter. År 2012 gick nio personer vid räddningsverket i pension.

Medelåldern för personalen sjönk något jämfört med föregående år. År 2012 var medelåldern 39,8 år medan hela personalens medelålder år 2011 var 40,5 år. Medelåldern för akutvårdsserviceen-hetens personal var 32,4 år medan medelåldern på räddningsväsendets serviceenhet var 43,7 år.

Text: Heikki Vähäkuopus, förvaltningschef

Anita Reiman, förvaltningssekreterare

Vid Egentliga Finlands räddningsverkarbetar 559 personer, varav 295 i räddningsuppgifter och 159 i akut-vårdsuppgifter

Förvaltning


Riskhantering

r 2012 skedde det betydande opera-tiva förändringar inom Egentliga Finlands räddningsverks serviceområde för risk-hantering. I enlighet med den nya verk-

samhetsstadgan grundades ett serviceområde för riskhantering som indelas i serviceenheter för tillsyn och beredskap. De operativa förändringarna förutsatte också en ny bedömning av personalresurserna och allokering av dessa enligt serviceenheternas ansvars-områden. I synnerhet betonades personalresurserna för beredskapsserviceenheten kraftigt. Dessutom gick i början av året mannen som sedan 2004 lotsat risk-hanteringen, räddningschef Raimo Aarnio, i välförtjänt pension efter en lång tjänstgöring.

De operativa förändringarna inleddes genast i början av året och fullbordades före slutet av året. Speciellt i bered-skapsserviceenheten låg huvudvikten under året vid kom-munernas beredskap och stödet till planeringen av denna. I serviceenheten för tillsyn låg huvudvikten på våren på förberedande uppgifter inför besluten om tillsynsplanen.

Satsningar på stödet till kommunerna.

År 2011 genomförde räddningsverket en enkätun-dersökning där man ställde kommunerna frågor om beredskap. På basis av undersökningen var kom-munerna nästan eniga om att räddningsverket borde spela en större roll i vägledningen av och stödet till kommunernas beredskap. På basis av enkätundersök-ningen riktade räddningsverket personalresurser till beredskapsserviceenheten så att man ska kunna svara på kommunägarnas önskemål och vilja. Våren 2012 in-rättades tjänster för två planerare som ska finnas till stöd för kommunerna vid deras beredskapsplanering. Under hösten genomfördes på initiativ av planerarna en kommunrunda där man tillsammans med kommun-direktörerna diskuterade ärenden som gällde ifrågava-

rande kommuns beredskap. Under hösten granskade man dessutom kommunernas lokaler för ledningscen-tralerna. På basen av granskningarna gav man direktiv och råd om underhållet av lokalerna.

Kommunerna ska uppmärksam-mas bättre än förr

Förändringarnas år


Riskhantering

Brandutredningen hade 80 utredningsuppdrag

Till brandutredningsgruppen vid Egentliga Finlands räddningsverk hörde sammanlagt 10 utbildade perso-

ner. Brandutredningsgruppen utförde 2012 allt som allt 80 utredningsuppdrag. De undersökta bränderna var huvudsakligen byggnadsbränder, men också fordons-bränder undersöktes. Brandutredningsgruppen har ak-tivt deltagit i utvecklingen av utredningsverksamheten tillsammans med polisen, försäkringsbolag och andra räddningsverk. Dessutom är brandutredningsgruppen vid Egentliga Finlands räddningsverk med i verksam-heten i räddningsverkens landsomfattande utveck-lingsarbetsgrupp för brandutredningsgruppen. Dess-utom har brandutredningsgruppen medlemmar gjort utbildningssamarbete på internationellt plan, bland annat med svenska brandforskare.

Småhusens egenkontroll ska effektivera tillsynsarbetet

Den regionala räddningsnämnden fattade beslut om räddningsverkets tillsynsplan för åren 2013–2016. Tillsynsplanen möjliggör i större utsträckning att per-sonalresurserna styrs till olycksförebyggande arbete. Åtgärder enligt tillsynsplanen fastställs i fortsättningen mer på riskbasis. Personalutbildningarna som för-anletts av de operativa förändringarna inom tillsynen startade på våren och fortgick till slutet av året. Häri-genom försökte vi försäkra oss om att personalen som deltar i tillsynsarbetet har förstått förändringarna och att verksamheten redan från start håller hög kvalitet.

Med tillsynsplanen följde också nya verktyg och ar-betsmetoder. Tillsynsarbetet effektiviseras till exempel genom småhusens egenkontoll, där fastighetsägaren får hem en säkerhetsguide samt en enkät. Med hjälp av guiden och enkäten går den boende igenom frågor som gäller fastighetens säkerhet, varefter blanket-ten returneras till räddningsverket. Egentliga Finlands räddningsverk genomförde på hösten ett försök i liten skala i anslutning till egenkontrollen. Trots små tek-niska problem var responsen från kunderna mycket positiv. På basis av detta kommer man att bredda verksamheten de kommande åren så att egenkontroll som utförs av invånarna i småhus ska tas i bruk i hela regionala räddningsverkets område.

Text: Mika Viljanen, räddningschef


Säkerhetskommunikationen

säkerhetskommunikationen togs under verk-samhetsåret 2012 ett språng mot sociala medier. Egentliga Finlands räddningsverk gick med i Face-book med målet att öppna en ny interaktiv kommu-

nikationskanal. Räddningsverket var också med i Åbo stads bildningssektors VIRTA-distansutbildningsprojekt där man erbjöd högstadie- och grundskolor en möjlig-het att virtuellt fråga om räddningsbranschen av bran-schens experter. Sociala medier är dagens melodi De är deltagande och social kommunikation, som lyfter fram åsikter och som betonar känslor och erfarenheter.

På mässor, i kampanjer och på publikevenemang för-sökte vi vara nära medborgarna med hjälp av olika del-tagande aktiviteter. På barnens mässa ordnades bland annat evakueringsövningar med hjälp av lek och på publikevenemang kunde man spela säkerhetsroulette.

Den 1 december 2012 firades den första gemen-samma nordiska brandvarnardagen. I samband med den firades i Finland den första brandsäkerhetsveckan som fick sin början i det nationella evenemanget En dag på brandstationen. Bland annat räddningsväsen-dets gemensamma brandsäkerhetskommunikation koncentrerades till denna vecka. Brandsäkerhetsveck-an syntes också i sociala medier, bland annat som ett dagligt huvudpressmeddelande som publicerades på Facebook samt som ett blogginlägg.

Global och social kommunikation som betonar känslor

Genom att gå med i Facebook ville Egentliga Finlands räddningsverk öka interaktionen mellan allmänheten och räddningsmyndigheterna samt öka medborgarnas kunskaper om räddningsväsendet. Sidan erbjuder en plats för diskussion om räddningsverkets verksamhet och där förmedlas bland annat säkerhetskommunika-tionsmaterial och aktuella meddelanden.

Verksamhetsåret 2012 var Egentliga Finlands rädd-ningsverk också synligt framme på Music Television. Räddningsverket gjorde ett inhopp i det av MTV och framtagna programmet Bucket list där Axl Smith för-söker utföra 30 olika uppgifter runt om i Egentliga Finland. Bucket list är en lista med saker man borde uppleva innan man dör. Tillsammans med MTV gjorde

räddningsverket ett avsnitt där man testade om Axl Smith klarade sig som brandman. I uppgiften ingick rökdykning, släckning, eld, rök och utmanande situa-tioner.

Egentliga Finlands räddningsverk deltog i Åbo stads bildningssektors VIRTA-distansundervisningsprojekt. Projektet bestod av en distansfrågetimme på Internet, där skolelever fick ställa frågor i realtid med chat-med-delanden från sitt eget klassrum. Frågorna besvarades med både ljud och bild. Det kom rikligt med frågor till räddningsverket, bland annat om att släcka bränder, rädda människor samt om hur man söker till brand-mansutbildning. Mellan frågorna och i svaren försökte man alltid inkludera något säkerhetsrelaterat budskap till ungdomarna. De fick till exempel höra hur de med egen aktivitet kan förebygga olyckor samt hur de kan agera rätt i en olyckssituation.

Säkerhetskunskap i vardagen genom aktiviteter

Räddningsverket var med och ordnade den nationella nödnummerdagen som koordinerades av nödcentra-len. Huvudevenemangen i Egentliga Finland ordnades i Åbo och Nystad. Evenemanget i Nystad hölls i sam-band med det årligen återkommande vinterdagseve-nemanget Talvikki. På 112-dagens evenemang kunde man bekanta sig förutom med räddningsverket, också med verksamheten och utrustningen av Egentliga Fin-lands nödcentral, Gränsbevakningen, FRK, Frivilliga räddningstjänsten räddningshundar, Räddningsbran-

Interaktiv och engagerande säkerhetskommunikation


Säkerhetskommunikationen

schens Förbund i Västra Finland och de frivilliga brand-kårerna. På evenemanget kunde man också spela sä-kerhetsroulette och prova på primärsläckning.

I NouHätä! lockade åter en gång många entusias-tiska högstadieskolor. NouHätä! är en kampanj om räddningsfärdigheter för elever i grundskolans högre klasser och riktar sig speciellt till elever i klass 8. I Nou-Hätä! -tävlingen deltog ett tjugotal skolor inom Egentli-ga Finlands område. De regionala tävlingarna ordnades vid brandstationen i Nystad. Vinnarlag blev lokala Nys-tads Samskola som representerade Egentliga Finland i finalen i Kuopio.

Närmare medborgarna genom publikeve-nemang

Egentliga Finlands räddningsverk syntes på hösten på mässan BabyBoom & Kidz där barn och även vuxna fick titta in i en tvättäkta brandbil och prova på hur det känns att sitta bakom ratten i en brandbil. För barnen ordnades Lilla Brandmannens aktivitetsbana där man fick testa brandmannafärdigheterna genom att krypa längs en tunnel för att släcka en fiktiv brand. På show-en demonstrerade brandmännen en rökdykares utrust-ning och berättade varför en brandman inte behöver vara rädd samt varför man inte får gå och gömma sig vid en brand. På evenemanget påmindes barnen om nödnumret och om hur man agerar rätt i en brandsi-tuation.

I juli var räddningsverket med på lantbruksmässan Okra som ordnades redan för 17:e gången. På mässan gavs vägledning i brandsäkerheten på jordbruksfastig-heter och presenterades räddningsverkets verksamhet och utrustning.

Den nya brandstationen i Lundo invigdes i vackert solsken i mitten av juni. Under dagen kunde publiken bekanta sig med brandstationens lokaler och brand-bilarna samt titta på försläcknings- och nerglidnings-uppvisningar. Aktiviteterna på gårdsområdet omfattade roulette, asfaltritning för barnen och en brandspruts-bana som Lundo FBK hade ordnat.

Historiens vingslag och nutid

På Åbodagen som hålls varje höst erbjöds guidade rundturer i centralbrandstationens brandmuseum. Med

sina intressanta berättelser tog i a. brandchefen och i a. brandmästaren lyssnarna på en tidsresa i brandver-kets historia. Räddningsverket hade besök av grupper hela året. Brandbilarna och brandmännen intresserade framför allt barn i daghems- och lågstadieåldern som säkert fick ett minne för livet när de fick se en brand-man i sin utrustning och fick sitta bakom ratten i en brandbil.

Precis som förra året erbjöds andraklassarna vid lågstadieskolor i Egentliga Finland en säkerhetslektion. Ämnet för lektionen var hur man gör en nödanmälan, hur man agerar vid en brand och en allmän presenta-tion av räddningsväsendet. Skolorna gav utmärkt re-spons på detta och fortsättning önskades.

Stockholmsbesökarna med i vattendyk-ningsövningen AHTI 2012

Medarbetarutbytet med Stockholms räddningsverk lockade även verksamhetsåret 2012 många entusias-tiska sökanden. I höstens medarbetarutbyte kom fyra vattendykare från Stockholms räddningsverk till Åbo och de deltog i den lokala vattendykningsövningen AHTI 2012 i Korpo.

−Det är väldigt vikitigt att öva med grannarna och lära sig av dem. Stockholms räddningsverks dykare är mycket yrkeskunniga och vi lärde oss mycket nytt om arbetssäkerhet och olika handlingsmönster av dem, berömmer övningens ledare Marko Rostedt.

Medarbetarutbytet genomförs varje vår och höst i båda riktningarna. Syftet med utbytet är att få och li-kaså även ge alla slags utvecklingsidéer till räddnings-verksamhet och bland annat till utrustning.

−Dykarnas samarbete får en fortsättning på våren 2013 i samband med Egentliga Finlands och Stock-holms räddningsverks medarbetarutbyte. Från vårt räddningsverk sänder vi 3−4 dykare till dykarnas dy-kläger i Stockholm som pågår en vecka. För en yrkes-människa inom branschen spelar det ingen roll från vilket land man kommer eller vilket språk man talar. Yrkesmänniskorna har alltid sitt eget gemensamma språk, sammanfattar Rostedt.

Text: Tanja Uusitalo, utbildningsplanerare


Egentliga Finlands regionala räddningsverk ansvarar för räddningsuppdrag på sammanlagt 28 kommuners område. År 2012 genomfördes 8 203 utryckningar.

Uppdragen var flest i juli, till och med 805 stycken.


Egentliga Finlands regionala räddningsverk ansvarar för räddningsuppdrag på sammanlagt 28 kommuners område. År 2012 genomfördes 8 203 utryckningar.

Uppdragen var flest i juli, till och med 805 stycken.


Operativ verksamhetRÄDDNINGSVERKSAMHET

r 2012 utförde räddningsverket 8 203 upp-drag. Uppdragen är färre än föregående år i huvudsak med anledning av de stormar som härjade i slutet av 2011 och de räddnings-

uppdrag som dessa orsakade. För räddningsverksamhe-ten serviceenhet inleddes också 2012 i efterdyningarna av stormen Tapani. Stormen som härjade i slutet av 2011 orsakade i början av året hård press på grund av alla rap-porter och redogörelser som skulle göras. Under knappt en vecka var antalet räddningsuppdrag cirka 2 500 och rapporterna från dessa fick man skrivna inom utsatt tid.

Under 2012 förolyckades sju personer i bränder. An-talet har varierat från år till år, tyvärr väldigt mycket − år 2011 förolyckades en person och 2010 nio per-soner. Som branddödsfall klassificeras ett dödsfall där personen på grund av skador som har uppstått vid en brand har omkommer inom trettio dagar efter olyckan.

Räddningsväsendets ledningssystem i bruk

Den 2 maj 2012 tog räddningsverket i bruk ett led-ningssystem för räddningsväsendet som uttryckligen har som målsättning att förbättra ledningsverksamheten un-der pågående olyckssituationer. Ledningsverksamheten har förverkligats så att jourhavande chef utövar högsta beslutsmakten i jouren med stöd av fem brandmästare. Speciellt i systemet är samarbetet med Egentliga Tavas-tehus räddningsverk. Till samarbetet hör att jourhavande brandmästare på Loimaa-Forssa området ansvarar för ledningen av ifrågavarande regions räddningsuppdrag.

Själva beredningen av räddningsväsendets jour-system gjordes noggrant och ärendet behandlades i flera olika forum. Dessutom diskuterades saken med alla som tjänstgjort i den tidigare modellen. Den re-gionala räddningsnämnden grundade på våren de för ledningssystemet nödvändiga tjänsterna för skiftes-brandmästare.

Till utvecklingen av räddningsväsendets lednings-system hörde också operativ utbildning för brandche-fer och enhetsdirektörer. Den i samarbete med rädd-ningsinstitutet genomförda teamledarutbildningen gavs för första gången på hösten. Det är tänkt att utbildningen ska fortsätta både för den fasta perso-nalen och för avtalsbrandkårerna. Kommunikations- och ledningscentralen fungerar som en del av led-ningssystemet. Centralens uppgift är bland annat att stöda formationer som deltar i räddningsverksamhe-ten. Med sitt kunnande och sin tekniska beredskap har kommunikations- och ledningscentralen till och med kunnat "lappa" nödcentralens alarmverksamhet i situationer då nödcentralens alarmteknik har varit ur funktion.

Det nya ledningssystemets funktion har följts upp på nära håll. Dessutom har det följts med hur de frivilliga brandkårerna tar emot den nya verksamhetsmodel-len. I slutet av 2012 gjordes en "mellangranskning" av verksamheten där vi kunde dra slutsatsen att den valda verksamhetsmodellen är bra och att det lönar sig att utveckla den.

Räddningsuppdragen minskade från föregående år

Året började i efterdyningarna av stormen Tapani.


Operativ verksamhetRÄDDNINGSVERKSAMHET


Operativ verksamhet

Vi vill särskilt utveckla de ungas frivilligverksamhet

Inom det operativa serviceområdet finns 67 aktiva avtalsbrandkårer. Med avtalsbrandkårerna har vi under årens lopp utvecklat en god samverkansmodell som vi fortsatte med 2012. Avtalsbrandkårernas samarbets-organ spelar en viktig roll då det för vidare nya tankar till bägge hållen. Enligt räddningsverkets strategi och ikraftvarande servicenivåbeslut bildar avtalsbrandkå-rerna en betydelsefull plattform för bland annat rädd-ningsverksamheten samt säkerhetskommunikationen inom landskapets område. Vi vill säkra de frivilliga brandkårernas verksamhetsförmåga och i synnerhet

de ungas verksamhet i dem även i framtiden och på basis av detta inrättades en beredningsgrupp. Grup-pens uppgift är att planera hur ungdomsavdelningarna i fortsättningen bättre ska kunna stödas i samarbete med räddningsverket. Arbetet är bara i startgroparna men redan nu kan man se att instanserna som del-tar verkligen vill ha kontinuitet i frivilligbrandkårernas verksamhet.

Egentliga Finland med i nationella projekt och övningar

Räddningsverkets personal deltog under året i ar-betet i talrika nationella projekt och arbetsgrupper.


Operativ verksamhet

Som exempel kan nämnas räddningsväsendets part-nerskapsprojekts arbetsmöten samt möten som be-redningsgrupperna för MIRG-verksamheten (Maritime Incident Response Group) höll. I juli genomfördes en omfattande autentisering av de huvudenheter som myndighetsradionätverket kräver.

Personer som deltar i räddningsverksamheten ut-bildades under året vid flera olika tillfällen. Bevis för att systemet som upprätthåller och stöder personalens arbetsförmåga har gett resultat är till exempel rädd-ningspersonalens goda konditionsnivå samt motsva-rande låga förtidspensionsavgifter.


Operativ verksamhetAKUTVÅRD

nder 2012 utförde räddningsverket 39 938 akutvårdsuppdrag. Av dessa klassifi-cerades 25 581 uppdrag som brådskande uppdrag (uppdrag i klasserna A, B och C).

Resten av uppdragen hörde till klass D som i huvudsak omfattar icke brådskande flytt- och vidaretransporter mellan vårdinrättningar. Egentliga Finlands räddnings-verk producerar akutvårdstjänster på Åbos, St:Karins, Resos, Nådendals, Pargas och Nystads områden.

Akutvårdens avtal mellan räddningsverket och sjukvårdsdistriktet

Under den gångna hösten fick vi också framförhand-lat ett samarbetsavtal om akutvård mellan räddnings-verket och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Avtalet undertecknades 19 december 2012 och det är i kraft tills vidare. Till följd av det nya avtalet fick vi också möjlighet att omvandla visstidsanställdningar inom akutvården till fasta anställningar. I september startade det i samarbete med sjukvårdsdistriktet utförda pilot-försöket med ett fältledningssystem (Kodea) för akut-vården Pilotförsöket varar sex månader, varpå vi får in resultaten för bedömning.

Första juni då Lundos nya brandstation hade fär-digställts lämnade räddningsväsendets enheter Jahns brandstation. På brandstationen placerades en annan akutvårdsenhet från St:Karins brandstation i enlighet med sjukvårdsdistriktets servicenivåbeslut.

Under året anskaffades enligt planen tre nya am-bulanser som ersatte föråldrad fordonsutrustning. Då ambulansernas funktioner planerades deltog perso-nalen i nära samarbete. Med dessa åtgärder har man kunnat utveckla effektiva och säkra akutvårdsenheter,

uttryckligen sett ur våra patienters och akutvårdares synvinkel.

Amiralitetsgatans "flygbomb" föranledde beredskap för en storolycka.

Under det gångna året slutfördes utrustningsan-skaffningarna samt utbildning för hela personalen enligt beredskapsplanen för storolyckor. Lyckligtvis undveks storolyckor men det i januari vid Amirali-tetsgatans utgrävningar upptäckta och som krigstida flygbomb antagna föremålet föranledde beredskap för storolycka även för akutvårdens del. Det föremål som grävdes fram i operationen som utfördes i samarbete av polisen, försvarsmakten och räddningsverket visade sig dock vara en stor sten.

Under året inträffade också några kraftiga lägenhets-bränder i vilka akutvårdens andel var betydande. Förutom i vården av patienter deltog akutvårdarna vid bränderna i evakueringen av invånare samt delade in patienter en-ligt hur brådskande vården var. Även bearbetningen av situationerna i efterhand hörde till akutvårdens ansvar.

Till sist

De för det operativa resultatområdet uppställda målen uppnåddes väl, trots att året innehöll många administra-tiva och operativa förändringar. Vi har både den anställda och den frivilliga personalen att tacka för detta arbete.

Räddningsverkets värden enligt strategin: yrkes-

skicklighet, jämlikhet och snabbhet, har enligt vår åsikt förverkligats på ett utmärkt sätt och vi har kunnat tillhandahålla en kvalitativ akutvårds- och räddnings-verksamhetsservice för kunderna.

Text:Juha Virto, räddningschef

Markku Rajamäki, akutvårdschefKari Alanko, regional brandchef

Akutvården hade sammanlagt 39 938 uppdrag

Över 70 brådskande uppdrag per dygn


Operativ verksamhetAKUTVÅRD



gentliga Finlands räddningsverk ordnade den lokala vattendykningsövningen AHTI 2012 på fortön Gyltö i Korpo natten mellan den 10 och 11 oktober 2012. Syftet med

övningen var att göra olika myndighetsinstansers ut-rustning och verksamhetssätt kända samt tillsammans öva hanteringen av stora olyckssituationer.

Ett sanningsenligt scenario

En olycka likt den som övades har inträffat i närheten av fortön Gyltö 2004 så scenariot var mycket verklig-hetstroget. Utöver denna beskrivning hade man plane-

rat tre olika uppgifter som arrangerades av Egentliga Finlands räddningsverk, Sjöräddningen samt Marinen.

Före de egentliga kontrollerna övade grupperna ar-bete i helikopter. Dykarna transporterades med för-svarsmaktens NH90-helikopter till räddningsverkets fartyg, till vilket de vinschades för att simulera en riktig olyckssituation.

Hydraulisk räddningsutrustning en utmaning

Vid Egentliga Finlands räddningsverks kontroll övade man på att rädda offer från fordon med hjälp av hy-draulisk räddningsutrustning, samt att lyfta upp en bil genom att använda lyftpåsar. För en del av grupperna var användningen av utrustning under ytan något nytt, varför man i övningen koncentrerade sig på att lära sig grunderna och att lära sig nya saker, inte på slutresul-tatet eller på att jobba snabbt.

Tålamod i dokumenteringsuppgiften

Vid Sjöbevakningens kontroll hade en hel 50 perso-ners buss sänkts i vattnet. I bussen hade olika saker och dockor placerats för att simulera bussens resenä-rer och den utrustning de haft med sig, till vilken det också hörde sprängämnen och vapen. Syftet med kon-trollen var att öva en uppgift som räddningsväsendet inte känner till så väl och som utförs i långsammare

I samarbete finns kraft

”I omedelbar närhet av fortön Gyltös brygga har en färja och ett litet fraktfar-tyg kolliderat. Färjan har fått en brant lut-ning och som följd därav har en del for-don som var ombord och passagerarna i dessa blivit under vatten. Enligt uppgift ligger åtminstone en 50 personers buss och fler än tio personbilar under vatten. Även material som var lastat på fraktfar-tyget är försvunnet.”

AHTI 2012 samlade myndigheter på Gyltö



tempo, dokumentering. Vanligtvis utför räddningsver-kets räddningsdykare snabba räddningsuppdrag och dokumenteringsuppgifterna har försvarsstyrkorna och ibland sjöbevakningen ansvarat för.

Eftersom övningen hölls i skärgården, skulle man också ta hänsyn till miljön. Både personbilarna och bussen hade förrän de sjönk ner i vattnet tömts på bränsle, olja samt andra ämnen som förstör naturen.

Ny teknik synades

Vid Sjöbevakningens kontroll fick man bekanta sig med utrustning för kartläggning av havsbotten och för lokalise-ring av föremål. Föremål för speciell uppmärksamhet var Marinens nyaste anskaffning, diagonalekolodet REMUS.

Marinen hade sänkt ner två separata föremål till havsbotten som grupperna måste identifiera på Remus separata monitor. Då grupperna gett sin bedömning av föremålet kontrollerade man genom dykning vad före-målet egentligen var.

”Övningen gick som smort”

Att man framgångsrikt kunde slutföra övningen var ett strålande exempel på myndighetssamarbete. Allt som allt deltog närmare 70 personer i övningen. För-utom Egentliga Finlands räddningsverk var följande representerade vid Gyltö: Mariehamns, Björneborgs, Birkalands, Västra Nylands och Stockholms räddnings-verk samt Sjöbevakningen, Armén och Marinen.

Som sammanfattning av övningen kan man säga att Egentliga Finlands räddningsverk har ett omfattande kunnande inom området vattendykning. Jag är mycket nöjd med alla gruppers verksamhet och inställning un-der övningen. Gruppernas kunnande överraskade po-sitivt även om vi redan kände till dykarnas höga kom-petensnivå. Vid en storolycka inom Egentliga Finlands räddningsverks område kommer kunniga och motive-rade dykare till platsen från många olika myndighets-instanser och deras samarbetsförmåga är utmärkt.

Text: Marko Rostedt, ledare för övningen



å kvällen den 27 november klockan 22.03 tog räddningsverket emot ett meddelande förmedlat av Egentliga Finlands nödcentral enligt vilket det syns lågor vid Merivirta Oy:s

produktionsutrymmen i Somero och rök stiger upp från byggnaden. Somero räddningsenheter som först kom till platsen såg att de larmade resurserna inte kom-mer att räcka till. När den jourhavande brandmästaren som var på väg till platsen fick situationsbeskrivning om objektet, beslutade han att höja uppdragets alarm-respons. Uppgiften får statusen byggnadsbrand, stor. På basis av beslutet utförde nödcentralen ett tillägg-slarm, varigenom räddningspersonal och utrustning som skulle till platsen fördubblades.

Den kraftiga branden framskred snabbt

Merivirta Oy:s lokaler utgjorde en flera tusen kva-dratmeter stor helhet av produktionslokaler. Företagets huvudsakliga produktion är tillverkning av metallpro-dukter som används inom gårdsbruket. Byggnaden bestod i huvudsak av ett envånings produktions- och lagerutrymme där metallprodukternas tillverkning skedde. I anslutning till byggnaden fanns också en kontors- och produktutställningslokal i två våningar.

Exploderande gasflaskor försvårade släckningen

Brandens kraft i inledningsfasen och den måttliga vinden bidrog till att branden snabbt spreds till produk-tionslokalerna som låg i norra ändan av byggnaden. Där-till innebar byggnadens under olika årtionden uppförda byggnadsdelar en egen utmaning för släckningsfunktio-nernas framskridande. Man konstaterade mycket snabbt att byggnadens produktionsdel i norr inte kan räddas på grund av brandens styrka. På grund av detta koncen-trerades släckningsarbetet på släckning av byggnadens mittersta del och på att skydda byggnadens del i söder.

De första gasflaskorna exploderar

Under släckningsarbetet kom det fram att det i ob-jektet fanns rikligt med olika gasflaskor som används i tillverkningen av företagets metallprodukter. Uppgiften om gasflaskorna förmedlades till de som deltog i släck-ningsarbetet så att varenda en som var på plats skulle få vetskap om den tilläggsrisk gasflaskorna innebar i släckningsarbetet. Under släckningsarbetet hördes från byggnaden då och då svaga smällar som orsaka-des av gasflaskornas exploderande. De exploderande gasflaskorna ökade för sin del brandens styrka och fördröjde på så sätt släckning av branden.

Knappt två timmar från larmet, lite före midnatt, in-träffade en mycket kraftig gasflaskeexplosion i bygg-nadens mittersta del. Explosionen orsakade omedel-bart en kraftig tryckvåg samt en brand som bildades av brinnande gas. Effekterna från detta sträckte sig mycket långt från den egentliga explosionsplatsen. I undersökningar som gjordes i efterhand hittades me-talldelar från gasflaskorna på nästan 140 meters av-stånd från den egentliga explosionsplatsen. Efter ex-plosionen försäkrade man sig om att personskador inte hade inträffat bland räddningspersonalen.

Ny släckningstaktik

När gasflaskorna exploderat beslutades att det inte längre var säkert att gå in i byggnaden eller i dess omedelbara närhet. På grund av den ändrade taktiken

En kraftig brand i en industrihall i Somero



övergick man till släckningsarbete utanför byggnaden med tunga vattenkanoner.

Eftersom det enligt uppgift ännu fanns gasflaskor som inte exploderat i byggnaden, beslutade man som försiktighetsåtgärd att bredda riskzonen runt byggna-den. Som en följd därav evakuerades boende i de när-maste småhusen med hjälp av sjuktransportpersonal och polis till Somero hälsovårdscentral. Invånarna fick vid god vigör återvända till sina hem på morgonnatten.

Undersökningen av antändningsorsaken inleds

Räddningsverket startade redan under branden en undersökning av antändningsorsaken i samarbete med

polisinrättningen i Egentliga Finland. Målsättningen med undersökningen är att så noggrant som möjligt utreda antändningsorsaken och omständigheterna som lett till branden. Produktionslokalerna fick i bran-den omfattande materiella skador. Man undkom dock lyckligtvis personskador trots att riskerna för sådana var mycket stora när gasflaskorna exploderade.

Man strävar efter att i samarbete med räddningsvä-sendet och andra myndigheter samt försäkringsbola-gen dra nytta av den information som fås vid brandut-redningen då man utvecklar riskhantering.

Text: Mika Viljanen, jourhavande chef som ledde uppdraget

Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland


nligt räddningslagen ansvarar kommunerna för organiseringen av räddningsväsendet. Utöver de ordinarie och de halvordinarie, d.v.s. uppdragsavlönade, brandkårerna in-

går också avtalsbrandkårerna i räddningsväsendets system. Inom Egentliga Finlands område finns det 70 frivilliga brandkårer, varav 67 är verksamma som av-talsbrandkårer. Avtalsbrandkårerna deltar i skötseln av räddningsväsendets uppdrag i enlighet med det avtal som de har slutit med Egentliga Finlands räddningsverk.

Avtalsbrandkårerna utgör en viktig aktörsgrupp inom

räddningsväsendet. I många kommuner fungerar FBK som en så kallad brandkår med beredskap för första utryckning. En dylik verksamhetsmodell skulle inte vara möjlig utan utbildning, upprätthållande av de in-lärda kunskaperna och färdigheterna samt samarbete mellan räddningsverket och brandkårerna. Därför ord-nas regelbunden utbildning för brandkårerna via det lokala räddningsförbundet. Avtalsbrandkårerna stöder den utbildning som de får med kontinuerlig träning. Samarbetet med räddningsverken och andra avtals-brandkårer upprätthålls och utvecklas genom regel-bundna sammankomster.

FBK i blodet

Vid sidan av brand- och räddningsverksamheten be-driver många brandkårer även annan aktiv verksamhet. Sådan verksamhet är tävlingsverksamheten, musikkå-rerna samt upplysnings-, ungdoms-, dam- och veteran-avdelningarna. En del av dessa stöder brandkårernas brand- och räddningsverksamhet antingen direkt eller indirekt. En del i sin tur är verksamhet som gör med-lemskapet i brandkåren till en aktivitet för hela familjen.

Avtalsbrandkårsmedlemsskap eller frivillig brand-kårsverksamhet (FBK), är en livsstil för många av dem som medverkar. Där förenas dagliga rutiner, ett intres-se som ger grundläggande färdigheter i personsäker-het samt möjligheten att förverkliga viljan att hjälpa sina medmänniskor.

Text: Eeva Simola, informatör

Avtalsbrandkårerna är en viktig del av Egentliga Finlands räddningssystem

Avtalsbrandkårerna i Egentliga Finland


Auran VPKKarinaisten VPKKosken VPKMarttilan VPKMetsämaan VPKOripään VPKPöytyän VPKTarvasjoen VPKYläneen VPKYläne kirkonkylän VPK

Askaisten VPK Nousiaisten VPKJäkärlän VPK Paattisten VPKKaarinan VPK Paimion VPKKakskerran VPK Piikkiön VPKKuusiston VPK Raision VPKLemun VPK Rantakulman VPKLiedon VPK Ruskon VPKMaarian VPK Rymättylän VPKMaskun VPK Sauvon VPKMerimaskun VPK Turun VPKNaantalin VPK Vahdon VPK

Auran VPK

Avtalsbrandkårerna i Loimaaregionen

Askaisten VPK Nousiaisten VPK

Avtalsbrandkårerna i Åboregionen

Avtalsbrandkårerna i Saloregionen

Saln VPK Perttelin VPKFörbyn VPK Somerniemen VPKHalikon VPK Suomusjärven VPKHirvelän seudun VPK Teijon VPKKiikalan VPKKiskon VPKKuusjoen VPKMuurlan VPKPerniön VPK

Avtalsbrandkårerna i Åboland

Hitis Kyrkoby FBKHoutskärs FBKIniö FBKKimito FBKKorpo och Norrskata FBKNagu FBKPargas och Lielax FBKRosala FBKVästanfjärds FBK

•Obs. Perniön VPK, Teijon VPK och Förbyn VPK sammanslogs år 2011

Kalannin VPKKarjalan VPKKustavin VPKLaitilan VPKLokalahden VPKMietoisten VPKMynämäen VPKPyhämaan VPKPyhärannan VPKRautilan VPKTaivassalon VPKUudenkaupungin VPKVehmaan VPK

Kalannin VPK

Avtalsbrandkårerna i Nystadsregionen

De uppdragsavlönade brandkårerna

Alastaron palokuntaDragsfjärdin palokuntaLaitilan palokuntaLoimaan palokuntaSomeron palokunta


Teknisk service

undos nya brandstation färdigställdes under det gångna året och en festlig invigning hölls den 31 augusti. Brandstationen tillhandahåller rädd-ningstjänster och i lokalerna tjänstgör dessutom

Lundos FBK. Under året tog vi också i bruk ett SAP-verksam-hetsledningssystem vars användning vi ska öka under 2013.

Lundo brandstation togs i bruk

Olika skeden i byggandet av Lundo brandstation och mö-ten om praktiska ärenden har sysselsatt rädddningsverket under 2012. Brandstationen färdigställdes 1 juni 2012 och brandstationens räddningsverksamhet startade då. Den officiella invigningen ägde rum i slutet av augusti. På så sätt kunde Jaanis brandstation tas i bruk för sjuktranspor-ter och Lundo gamla brandstation kunde återbördas till Lundo kommun. Då verksamheten inletts planerade man i de arbetsskift som placerats på brandstationen statio-nens praktiska verksamhet tillsammans med den frivilliga brandkåren. Även Nådendals och Resos gemensamma nya brandstations planerings- och beredningsverksamhet har varit ett betydande projekt i lokalitetsservicen.

Räddningsverket strävar efter att effektivera kartlägg-ningen av lokaler. Resultaten av projektet Konditionskart-läggning av brandstationer (ERUF-projekt) har samman-ställts i en Map Info-presentation, där man med olika färger beskriver hur brådskande olika brandstationers reparationer är. Man strävar efter att effektivera samar-betet med kommunägarna och utreder fortsättningspro-jekt som bland annat skulle handla om energieffektivitet, trivsel i arbetet och arbetshälsa, iståndsättning av gamla brandstationer och justeringar av hyreskontrakt.

SAP centraliserar räddningsverkets an-skaffningar

Åbo stad och därigenom Egentliga Finlands räddnings-verk har under 2012 tagit i bruk ett SAP-verksamhetsled-ningssystem. I anslutning till det har man utvecklat ett SAP SRM-anskaffningssystem vars syfte är att underlätta och centralisera dagliga inköp. Under året ordnades flera ut-bildningstillfällen för personerna som deltar i anskaffningar.

Räddningsverket fick en ny station och ett elektroniskt beställningssystem

Ibruktagandet av SAP-beställningssystemet förlöpte smidigt, även om små brister i systemets funktion upp-täcktes. Det elektroniska beställningssystemets andel i anskaffningarna ökas år 2013.

Yrkesbrandmännens kontroller och eventuellt påkal-lade reparationer av brandutrustning gjordes på hela räddningsverkets område. Några av de största projekten 2012 i utrustningsservicen var konkurrensutsättningen av branddräkter samt FBK:s utrustningsanskaffningar. I material- och utrustningsadministrationen fortsattes utvecklingen av materialförvaltningsprogrammet Pro-meron. I anslutning till det inventerades bland annat utrustningen i fordon i hela landskapet.

Underhållspersonalen minskade

Räddningsverkets verkstad i Åbo sköter underhållet av områdets hela räddningsmateriel.

Underhållet av den materiel som avtalsbrandkårerna använder har ordnats på omfattande vis på hela ver-kets område och på samma sätt redskapsskötarnas uppgifter.

Underhållet av materielen har utvecklats aktivt redan i fyra år och verkstaden har upplevt stora förändring-ar. Personalen har minskat, men genom att utveckla verksamheten har den blivit en avdelning som håller hela räddningsverkets materiel i skick. I slutet av året genomfördes de förändringar som materielunderhålls-projektet förutsatte och materielunderhållarnas uppgif-ter ändrades och de gavs specialiseringsuppgifter.

Nu består personalen vid verkstaden av en chef och tre montörer. Inom områdena finns dessutom åtta red-skapsskötare, en lagerskötare-bilchaufför, en släckar-skötare och en bilförare. En materielvårdare blev släck-arunderhållare och den visstidsanställda lagerskötaren övergick till andra uppgifter.

Verkstaden har 83 brandstationer, som har 147 tank- och släckningsbilar med utrustning, 5 bilar med bom-stege och lyftkran, 61 ambulanser och manskapsbilar,


Teknisk service

71 personbilar och 56 fartyg och båtar att hålla i skick. Till underhållet hör också släpkärror samt annan ut-rustning på brandstationerna.

Vi har ingått avtal med Oy Scan-Auto Ab och Veho Group Oy om servicen av den tunga fordonsmaterielen. Avtalsservice utförs enligt programmet så, att varje bil underhålls årligen. I avtalen ingår också besiktningsre-parationer och besiktningar. Planeringen för att över-låta den övriga fordonsmaterielens visstidsservice till en märkesverkstad har inletts.

Fyra släckningsbilar och två tankbilar till räddningsverket

År 2012 skaffade räddningsverket fyra nya släcknings-bilar och två tankbilar. Vi utförde mottagningstestning på

dem och bilarna placerades på stationerna. Enligt den planerade bilcirkuleringen flyttades 20 brandbilar till nya stationer. I samband med flyttningarna gjordes på bilarna konditionsgranskningar, nödvändiga ändrings-arbeten, installering av kommunikationssystem samt tejpning av emblem. Även den nya ledningscentralsbi-len utrustades i vår egen verkstad. Dessutom beställdes tre ambulansbilar, som färdigställs i februari 2013.

I slutet av året sålde vi tre gamla släckningsbilar, tre tankbilar, en kranbil samt en servicebil. Dessutom sålde vi tre båtar, motorsprutor, släpkärror och annan avskriven materiel.

Avskrivningstiden för den operativa tunga fordons-materielen är 20 år.

Text: Pertti Soininvaara, teknisk chef

Statistik


1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 20122. Akutvårdstjänsternas kostnadsstruktur 20123. Mätetal för åren 2008–20124. Utförda brandsyner åren 2008–20125. Akutvårdsuppdrag åren 2008–20126. Branddödsfall åren 2009–20127. Räddningsväsendets uppdragsmängder åren 2008–20128. Ordinarie räddningsenheternas och dagsbrandstationernas uppdragsmängder 20129. Operativa räddningsuppdrag åren 2009–201210. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandkårerna 2012


Statistik

1. Räddningsväsendets kostnadsstruktur 2012

2. Akutvårdstjänsternas kostnadsstruktur 2012

3. Mätetal för åren 2008–2012

64 %16 %

15 %5 %

Löner

Köp avtjänster

Hyror

Övrigakostnader

90 %

2 % 5 % 3 %Löner

Köp avtjänster

Hyror

Övrigakostnader

Mätetal 2008 2009 2010 2011 2012

Antalet invånare i Egentliga Finland 459 270 461 177 462 914 465 183 467 217Driftsutgifter, nettoeuro/invånare 57,93 59,06 60,9 62,8 64,88

Nettoinvesteringareuro/invånare 2,84 2,76 3,6 3,3 3,48

Återbetald betalningsandel (tusen euro) 107 494 103 408 51

Statistik

36 Varsinais-Suomen pelastuslaitoksen vuosikertomus 2012

4. Utförda brandsyner åren 2008–2012

5. Akutvårdsuppdrag åren 2008–2012

6. Branddödsfall åren 2009–2012

Brandsyner 2008 2009 2010 2011 20121 gång/år 3 231 3 517 3 677 3 535 3 1791 gång/år 7 923 6 979 6 717 7 564 6 206Övriga 2 853 2 188 1 682 2 085 1 513Prestationer sammanlagt 14 007 12 684 12 076 13 184 10 898

Uppdrag enligt skyndsamhetsklass 2008 2009 2010 2011 2012

A-uppdrag 1 850 1 896 1 852 1 768 1 685

B-uppdrag 8 615 8 797 9 100 9 835 9 492

C-uppdrag 13 578 13 668 13 741 14 633 14 355

D-uppdrag 13 190 11 957 13 399 14 509 14 218

Uppdrag sammanlagt 37 233 36 318 38 092 40 745 39 938

Dödsfall i bränder 2009 2010 2011 2012

Egentliga Finland 12 10 1 7

Hela landet sammanlagt 107 81 67 80

Statistik

8619 8383 8870 11261 8203

20082009201020112012

20082009201020112012

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

2008 2009 2010 2011 2012

8619 83838870

11261

8203

37Varsinais-Suomen pelastuslaitoksen vuosikertomus 2012

7. Räddningsväsendets uppdragsmängder åren 2008–2012

8. Ordinarie räddningsenheternas och dagsbrandstationernas uppdragsmångder 2012

1700

981

758

578 545467 432 418

334 299 281 255 235128

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

* T11 ja T15** R11 ja R18

Statistik


9. Operativa räddningsuppdrag åren 2009–2012Uppdrag 2009 2010 2011 2012Larm via automatisk brandlarmanläggning 1679 1838 1812 1835

Kontroll-/bekräftelseuppdrag 867 909 1044 804Brand i byggnad 185 234 198 179

Brandrisk i byggnad 192 185 199 233Markbrand 242 338 198 130Trafikmedelsbrand 212 197 195 169Trafikolycka 1377 1314 1192 1120Naturkatastrofer 56 42 - -Räddning av människa 185 166 142 158Räddning av djur 205 141 158 141Oljeskada 163 149 156 181Första respons-uppdrag 1643 1767 1901 1796Skadeavvärjning 363 474 3027 537Handräckning 88 177 184 166Annat uppdrag 926 939 855 754Uppdrag sammanlagt 8383 8870 11261 8203

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

2010

2011

2012

Statistik


10. Uppdragsmängder för avtalsbrandkårerna och de uppdragsavlönade brandkårerna 2012

40

91

42

83 81

4437

73

34

52 44

1 1

3440

37

05

101520253035404550556065707580859095

100

Första respons

Brand

32

61 61 61 59 57

32

52 53 51

36

1

24

1

05

1015202530354045505560657075

Första respons

Brand

Statistik


49 47 48 4641

26

40 39 38 38

1

1

16

1

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

Första respons

Brand

37

19

36 36 36 34

5

31 28

13

18

2715

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Första respons

Brand

Statistik


27 27 26 26 26 26 25

12

22 21

13

0

5

10

15

20

25

30

Första respons

Brand

19 19 19 18 18 17 1713

9 84 2 1

1

0

5

10

15

20

25

*) Inget fordon 1.3.2011 – 1.11.2012

Första respons

Brand


Kontaktuppgifter

Egentliga FinlandsRäddningsverk

YRKESSKICKLIGHET SNABBHET JÄMLIKHET

YRKESSKICKLIGHET SNABBHET JÄMLIKHET

23353-Autotarra_14,5_ruotsi.indd 1 25.1.2013 9.16

Egentliga Finlands räddningsverk

[email protected]

Eriksgatan 3520100 ÅBO

Växel tfn 02 263 3111

Yrkesskicklighet

Snabbhet

Jämlikhet

Documents

Egentliga Finlands räddningsverk: Årsberättelse