39
1 NR 1 2015 EXISTENS v v v v Eldsjälen STYRKA LIVSGLÄDJE KOMMUNIKATION SYNLIGHET

Existens nr1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tidningen som fokuserar på styrka, livsglädje, kommunikation och synlighet. Vi vill lyfta fram den enorma kraft som finns hos vanliga människor. Vi vill skriva om kreativiteten som flödar och om glädjen som finns i den vanliga vardagen, utan att för den skull förminska de motigheter som livet självsvåldigt bjuder på. För ofta är det ur motigheterna som de djupa insikterna mognar fram. Och just i den tanken har vi förklaringen till att vi vill göra en tidning som heter Existens.

Citation preview

Page 1: Existens nr1

1

NR

12015

EXISTENSvvvv

Eldsjälen

STYRKA LIVSGLÄDJE KOMMUNIKATION SYNLIGHET

Page 2: Existens nr1

2

L i v s g l ä d j e

Vad är nu det här? Finns det inte tillräckligt många tidningar i Svenskfinland? Nja. Vi lever i en tid när jobb försvinner och viktiga funktioner läggs ner. Det ska vi inte blunda för. Men samtidigt finns det människor som ser möjligheter där andra ser hinder. Det finns de som vågar skapa sin egen arbetsplats eller grunda en förening. Och det finns många som vågar ta nya tag när allt verkar hopplöst.

Vi vill lyfta fram den enorma kraft som finns hos vanliga människor. Vi vill skriva om kreativiteten som flödar och om glädjen som finns i den vanliga vardagen, utan att för den skull förminska de motigheter som livet självsvåldigt bjuder på. För ofta är det ur motigheterna som de djupa insikterna mognar fram. Och just i den tanken har vi förklaringen till att vi vill göra en tidning som heter Existens.

Första numret av Existens bjuder på livsglädje och skaparkraft av olika slag. Vi skriver om återbruk, träningsglädje och presenterar en författare och hennes senaste bok. Arbetslivets ständiga förändring belyser vi genom att ”dra åt skogen”. Och vår matskribent Tina Lindell hakar på. I våra annonsartiklar skapar företagare förväntan inför julens hemligheter och godsaker. Och missa för allt i världen inte sötnosen i slutet av tidningen!

Trevlig läsning!

Anne Manner och Maria Norrlin-Asplund

Existens – styrka, livsglädje, kommunikation, synlighet.

ChefredaktörAnne MannerTfn 050 5606639

Försäljning och layoutMaria Norrlin-AsplundTfn 050 5555226

Redaktörer: Matredaktör Tina LindellFotograf Martina UthardtPärmbild:Martina Uthardt

Utgivare: Empati förlag & mediaCelma

Utgivning år 2015 Endast digital publicering

Page 3: Existens nr1

3

INNEHÅLL04Från bågsåg till elektronikLäs om skogsarbete 1955 vs. 2015 och vad som hänt däremellan.

10Mat från skogens skafferiSkogen är guldgruvan för dig som uppskattar fina råvaror. Tina Lindell ger oss läckra recept.

14Livsglädje i glad gemenskap.Läs om Sara Snickars, ordförande för Malax Mittemellan Martha.

24Återbruk och skaparglädje.Patricia Moliis är kreativ med saker som kostar lite eller ingenting.

32

36Kreativ personMartina Uthart ger ut boken “En hyllning till hembygden” Värna om hembygden och ta hand om varandra.

Kropp och knoppTräningsglädje

Page 4: Existens nr1

4

Året är 1955. En parvel på elva år trampar i pappas fot-spår genom snön. Pojken bär vadmalskläder och gum-mistövlar, hemstickade vantar och skinnmössa. Han kånkar på en bågsåg och en yxa. I ryggsäcken finns bröd som mamma bakat och fläsk från familjens nyslak-tade gris, samt en termos med ljum mjölk.

f ö r r o c h n uM ä n n i s k a n o c h

a r b e t e t

Page 5: Existens nr1

5

År 2015 parkerar en person sin fyrhjulsdrivna bil så långt ut på vägrenen som möjligt. Han klättrar upp i av-verkningsmaskinen, sätter sig till rätta i den fjädrande stolen, startar maskinen och börjar fälla, kvista, kapa och lägga virke i hopar, allt med hjälp av spakar och knappar. Ur radion strömmar musik och snart är hytten behagligt varm. Det kompakta mörkret utanför ger vika inför maskinens strålkastare. Mannen fokuserar både på dataskärmen i hytten och på skogen utanför.

Page 6: Existens nr1

6

Ett yrke, två verkligheter. Lars Edvin Udd, eller Lasse som han kallas, är numera pensionär. Han har upplevt utvecklingen i skogsarbetet från bågsågens och yxans tid. Thomas Öst-man och Johan Söderback har arbetat med skogsavverkning sedan 2009. Tillsammans äger de sitt arbetsredskap skogsmaskinen.

Dagsljus, mörker

På 1950-talet var fällningen det tyngsta ar-betsmomentet. – Om sågbladet var vasst och rätt skränkt, löpte arbetet som det skulle. Men annars högg sågbladet fast i träet och det var allt annat än muntert att fälla träd, säger Lasse Udd.

Kvistningen gjordes med yxa, och för kapnin-gen av stammarna i lämpliga bitar användes bågsågen. Arbetsdagens längd bestämdes främst av dagsljuset. Och eftersom avverkningsarbetet hörde vintern till, blev arbetsdagarna allt län-gre i takt med att säsongen närmade sig sitt slut. När vedmängden var tillräcklig var det hästens tur att forsla veden ur skogen.Mörkret är inget hinder i dagens avverkning-sarbete. – Det är till och med en fördel, för då ser man bara området framför sig. Det gör gott för kon-centrationen, säger Thomas Östman. Numera pågår avverkningar även på ofrusen mark, med uppehåll under menföret på vårar-na.

Från bågsåg t i l l elektronik

Page 7: Existens nr1

7

Varsamhet ett måste

Thomas Östman och Johan Söderback arbe-tar nästan uteslutande med gallring. Det be-tyder att de ständigt måste välja vilka stam-mar som ska avverkas och vilka som ska fortsätta växa till sig. – Kvaliteten på vårt arbete är A och O. Här får inga misstag ske, för en felaktigt gjord gall-ring kan förstöra skogen för hela den åter-stående livstiden, säger de. Det betyder i klartext att 40 – 70 år – ber-oende på bland annat bördighet och trädslag – av tillväxt kunde gå förlorade. Jonas Fogde följer avverkningsmaskinen i rask takt med sin skogstraktor. Han håller sig till körstråken som avverkarna huggit upp och placerat toppar och grenar på för att skydda marken. Också han talar varmt för aktsamhet i arbetet, med skogens framtid för ögonen. – Men det är självklart att beakta sådant när man också själv är skogsägare. Östman påpekar att avverkningsmaskinen inte tillhör de minsta som finns på marknaden. Det är en fördel för skogens framtid. – Varje rörelse i en växande skog medför en risk för skador på träden. Risken minskar i och med att armen på en större maskin har längre räckvidd, och aggregatet på vår maskin kan dessutom greppa flera stammar samtidigt.

Investeringar och lönsamhet

På 1960-talet hände mycket som ändrade skogsarbetet radikalt. – Då började skogsvägnätet byggas ut. Och motorsågarna gjorde sitt intåg. Lasse Udd började sin bana som anställd skogsarbetare år 1963. Han köpte en mo-torsåg som vägde 13 kilo, inklusive full tank. Sågen kostade mellan 600 och 700 mark. – Det fanns lättare och förmånligare sågar, men jag räknade med att en tyngre såg orkar mera. Och där räknade jag rätt. Alla sa att man måste vara väldigt stark för att arbeta i skogen, men tack och lov tog jag också det med en nypa salt. Gångsträckorna förkortades tack vare vägnätet, men utrustningen blev tyngre. Mo-torsåg, bränsledunk, oljekanna, lyftkrok och -sax, ryggsäck med kaffe och smörgåsar

samt verktyg och fil – kedjan måste vässas flera gånger per dag – var ett måste. Och så yxan, som fortfarande användes till kvistning av stammarnas undersida. Ovansidan kvista-des med motorsåg samtidigt som huggaren förflyttade sig för att kapa stammen till stock-ar och massaved. Maskinen som Östman och Söderback äger kostade 370 000 euro.– Och standardlagret med reservdelar är värt omkring 10 000 euro. Vi måste dessutom hål-la oss med bilar som klarar yrkets krav, säger Söderback. Bränsle, olja, reservdelar, tusen liter vatten och andra nödvändigheter kräver bilar med utrymme och bärkraft. Nej, skogen behöver inte vattnas, ifall någon undrar över vattenmängden. – Det biologiska bekämpningsmedlet mot ro-tröta ska blandas med vatten, förklarar kom-panjonerna. För att flytta maskinen till ett nytt arbetsom-råde krävs lavett och traktor eller lastbil.

Page 8: Existens nr1

8

100 stockar, 1 300 stammar

Så långt i utredningen konstaterar entre-prenörerna att skuldfria lär de inte bli. Att effek-tiviteten är mycket hög hjälper inte.– Som mest har vi avverkat 1300 stammar un-der ett åttatimmarspass. Stammarna är klena, men antalet stort. När träden är lite grövre hin-ner vi med 800 – 1 100 stammar under åtta tim-mar. Udd berättar att hans rekord är 100 stockar un-der en arbetsdag. Den prestationen var möjlig tack vare de kvistfria, höga och grova tallarna på skogsskiftet. – Varje stam gav tre eller fyra stockar. På den tiden förtjänade en skogsarbetare bra. Vi fick 50 penni per stock och tolv penni för varje två meter lång massavedsbit. I mitt föregående jobb som lagerbiträde tjänade jag 150 mark per månad.

Risker förr och nu

Allvarliga arbetsolyckor, en del med dödlig ut-gång, var inte ovanliga i det manuella skog-sarbetet. Från och med 1970-talet blev arbetet säkrare när hjälm, skyddskläder och -stövlar samt motorsågar med viktig skyddsmekanism gjorde intåg i skogen. Visserligen saknade de första hjälmarna hörselskydd och visir, men snart skyddades såväl öron som ögon av en komplett hjälm. – Vackert så, men också arbetsmetoderna än-drades och samtidigt började reallönen sjunka. Tidigare skulle kvistarna kapas tätt intill stam-men och virket skulle hålla så exakt längd som möjligt. Nu fick det finnas stumpar kvar av kvis-tarna och en viss längdavvikelse på massaved godkändes. Lönerna stampade i praktiken på stället och skogsarbetarens bästa tid, lönemäs-sigt sett, var förbi. Maskinhytten må vara ergonomiskt utformad, men dagens skogsarbete sliter. – Det kan bli väldigt tvära kast för en terräng-gående maskin, och det är naturligtvis inte bra för exempelvis ryggen, säger Östman. – Och underarmen blir lätt överansträngd, fyller Söderback i. Bristen på motion är den värsta hälsofaran för varje maskinförare.

Från cykel till bil

Under många år tog sig Lasse Udd till och från skogsarbetet på moped eller cykel. – Jag var minst sagt stelfrusen efter en moped-färd efter en arbetsdag. Jag använde ett plast-skynke som vindskydd och hade den tidstyp-iska tratten för ansiktet när jag körde, men jag var naturligtvis svettig efter en arbetsdag och mopedturen var kall. Det var lättare att hålla värmen på cykeln, med motorsågen på pakethållaren och bränsledunk-en hängande på styrstången. Lasse Udd slutade som skogsarbetare år 2003. Han verkade som ekobonde fram till sin pen-sionering. Han konstaterar att mycket är bättre idag, men lång ifrån allt. – Nej, jag skulle inte vilja sitta i en skogsmaskin. Det är nog kroppsarbetet som hållit mig i god fysisk trim. – Vi skulle gärna avverka med motorsåg, säger Thomas Östman och Johan Söderback. Men hur gärna de två än skulle välja motionen och himlen som tak, vet de att motorsågsarbete i dag varken efterfrågas eller ger lön för mödan.

Text och foto: Anne MannerSvartvita foton: Jonas Rönnqvists privata, digitaliserade arkiv

“Om sågbladet var vasst och rätt skränkt, löpte arbetet som det skulle.”

Page 9: Existens nr1

9

Motorsågen gjorde skogsarbetet snabbare och lättare. Fotot är taget på 1950-talet, alltså långt före skyddsutrust-ningens tidevarv.

Skogsavverkning av i dag bygger på en fungerande arbet-skedja. Först röjer Bengt-Erik Österberg undan de riktigt klena stammarna. Hans insats banar väg för maskinens aggregat. Stubbarna blir lägre, skaderisken på skogen min-skar rejält och maskinens arbetseffektivitet ökar avsevärt.

Stormfälld skog på 1950-talet. Yxan var oumbärlig i skog-sarbetet ännu på 1960-talet.

Skogstraktorn forslar ut virket ur skogen. Jonas Fogde är lika rädd om skogen han jobbar i som om sin egen. Han kombinerar arbetet med sitt jordbruk och avverkar själv med motorsåg i egen skog.

Lasse Udd fick börja arbeta i skogen som elvaåring. Sin första motorsåg köpte han år 1963. Han arbetar fort-farande i sin egen skog.

”Äta ute” har en bokstavlig betydelse i skogsbranschen. När vädret är skapligt och andan faller på kan en grillad korv få förgylla arbetsdagen. Jonas Fogde, som transport-erar virket från skogen till vägen, har precis täljt en pinne. Johan Söderback känner redan doften av grillkorv.

Page 10: Existens nr1

10

TINA LINDELL

… är kock, författare och föreläsare. Hon gillar att komponera välsmakande och hälsosamma rätter av enkla, naturliga råva-ror. Det ska gå snabbt och enkelt att tillreda god mat, anser hon. Råvarorna ska helst vara närproducerade eller komma från skogen – där hon gärna strövar omkring med en svamp-korg på armen eller ett bärämbar i handen – eller från havet. Tina gav för ett par år sedan ut boken ”Kärleksfulla matmin-nen”. Hon skriver gärna matreportage och delar här med sig av sina recept. Dottern Linda-Marie fotograferar rätterna.

Page 11: Existens nr1

11

S k o g e n s s k a f f e r i

Skogen är rena guldgruvan för dig som uppskattar f ina råvaror. Våra skogar bjuder på en mångfald av bär, svamp och vi l tkött. Våra in-hemska bär har ett högt näringsin-nehåll och det forskas mycket kr ing deras hälsofrämjande egenskaper. Bären kan användas t i l l så mycket mera än bakning. Våga pröva nya användningsområden, piffa upp sal laden, blanda i naturel l yoghurt el ler lyxa t i l l med en läcker dessert.

Jag njuter av varje stund jag har möjl ighet att vandra i skogen och plocka bär och svamp. Att få andas in den fr iska luften ger ny energi för kropp och själ. Vi l tkött köper jag av jägare. För mig är hösten en bråd t id för syltande, saftande och infrysning, för att vi sen ska kunna njuta av skogens skafferi hela vin-tern.

Tina Lindellmed Text och recept: Tina Lindell

Matfoton: Linda-Marie Lindell

Page 12: Existens nr1

12

TrattkantarellsoppaTrattkantarellerna gömmer sig bra bland mos-sa och blåbärsris, men när du väl hittar dem är glädjen stor. De växer ofta utbredda i ett större område och har du riktigt tur kanske du fyller en hel korg. De är enkla att rensa och du behöver endast ånga bort svampens vätska i en varm stekpanna. Sen är de bara att tillreda eller frysa ner. Trattkantarellerna lämpar sig också utmärkt för torkning. Deras arom förstärks vid torkning, och de kan sedan användas för att lyfta upp smaken i gratänger och soppor.

100 g förvällda trattkantareller 1 lök2 msk smör1 1/2 dl grädde3 dl vatten2 msk köttfond1 msk sojasvartpeppar, vitpepparlite örtsalt1 msk majsenaAnvänder du färska svampar börjar du med att sätta dem i en het stekpanna för att ånga bort vätskan. Fräs svamp och finhackad lök i smör. Tillsätt vatten, fond och grädde. Smaka av med soja och kryddor. Rör ut mjölet i lite vatten och avred soppan. Låt soppan sjuda ett par minuter. Servera med ett gott bröd. Surdegsbröd har en fyllig smak som passar utmärkt med soppor.

LingonsmoothieVåra inhemska bär är kända för sitt rika näring-sinnehåll. Bären i smoothien kan varieras enligt tycke och smak. Drycken passar till både frukost och mellanmål. Lingonsmoothie hör till mina favoriter och genom att mixa ihop yoghurt med egna bär så slipper man onödiga tillsatser och kan själv bestämma hur mycket socker man tillsätter.

2 dl naturell yoghurt1 dl lingon eller lingonsylthonung eller socker enligt smak

Mixa bären och yoghurten med en stavmixer, tillsätt honung eller socker enligt smak.

Sallad med blåbär och ostEn färgstark sallad med ett högt näringsvärde av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Salladen passar på buffébordet eller som komplement till en måltid.

100 g babyspenat200 g bondost1 dl blåbär 1/2 dl rostade solrosfrön

Rosta solrosfröna i en het stekpanna. Skölj spenatbladen. Skär bondosten i små tärningar. Sätt upp alltsammans på ett snyggt serverings-fat.

Page 13: Existens nr1

13

500 g grytbitar av älg2 msk smör2 morötter2 lökar2 dl trattkantareller (frysta)1/2 dl ox- eller viltfond1 dl rödvin2–3 dl vatten6–8 enbärsvartpeppar, örtsalt2–3 msk klippt persilja1–2 msk vetemjöl eller majsena1 dl grädde

Bryn köttet i smöret. Använd gärna en gjut-järnsgryta. Sätt i morotsslantar och lökklyftor och låt dem fräsa med ett par minuter. Sätt i de upptinade trattkantarellerna och rör om. Om du använder färska svampar: rensa svamparna och sätt dem i en varm stekpanna för att ånga bort vätskan ur dem.Tillsätt fonden, rödvinet och vattnet. Smaksätt med kryddorna. Klipp ner persiljan och koka grytan på svag värme två till tre timmar. Koktid-en för köttet varierar beroende på hur fort köttet blir mört. Tillsätt grädde och avred grytan med mjöl utblandat i vatten. Smaka av med mera kryddor och salt om det behövs. Pressad pota-tis är gott att servera till grytan.

När det blir kallare ute kan vi tillbringa mera tid i köket och satsa på maträtter som kräver lite längre koktid. Grytor är tacksamma bjudrätter. De kan stå och puttra på spisen medan du pysslar i köket. Har du en lergryta eller Tanginegryta så går det lika bra att tillreda grytan i ugnen. Älgköttet kan bytas ut till nötkött.

HallondrömDu behöver inte alltid krångla till det när du skall ha middagsgäster. Det här är en enkel och snabb efterrätt som går att förbereda i god tid, och jag kan lova att den kommer att uppskattas av gästerna.

2 dl vispgrädde2 dl vaniljkvarg1 dl hallonsylt eller hallon + socker

Vispa grädden lagom hårt. Rör ner kvarg och hallonsylt. Sätt upp i portionsglas och dekorera med några hallon.

Mustig höstgryta

Page 14: Existens nr1

14

Eldsjälen

Nyfiken och intresserad av det mesta. Ja, utom möjligen att titta på sport, då. Det är så Sara Snickars beskriv-er sig själv.– Det är alltid roligt att pröva på nya saker. Och tillsammans med likasinnade är det möjligt att ver-kligen göra sådant man annars bara ägnar en flyktig tanke. Många likasinnade finns i förenin-gen hon är ordförande för, Malax

Mittemellan Martha. Här råder en anda av öppen diskussion och god gemenskap.– Våra möten är allt annat än for-mella. Vi träffas, dricker kaffe och pratar. Och då poppar det upp idéer, minsann!Många av idéerna har förverkli-gats i en form som allmänheten kunnat ta del av. Eller vad sägs om ett loppisrace som fick hela kom-munen med omnejd på fötter? För

”Du funderar på hur du ska göra för att flytta hus, medan andra säger att det är omöjligt” sa en chef till Sara Snickars en gång. – Javisst! Man uträttar ingenting med pessimism! Vidga vyerna istället, våga vara nyfiken, säger hon.

PRÖVAR NYTT I GLAD GEMENSKAP

Page 15: Existens nr1

15

att inte tala om Fånga dagen, som ordnades i samarbete med två andra förenin-gar och som bjöd på program för hela familjen. – Vi gör numera så att den som kläcker en idé också får job-ba vidare på den. Inför större evenemang väl-jer vi numera en arbetsgrupp. På så sätt delar vi alla på arbetet och goda idéer förverkligas istäl-let för att bara rinna ut i sanden.

Fiffigt återbruk

År 2015 är föreningens första år som självständig. Samarbetet med Marthaförbundet och andra lokala föreningar är mycket gott,– Klädbytardagen i november är ett exempel på förbundets satsningar. Förbundet valde faktiskt att fira den dagen tillsammans med oss i år. Evenemanget blev mera mångsi-digt än tidigare. I år erbjöd mart-horna även föreläsningar och goda råd om återbruk av kläder. – Precis som tidigare år var det fritt fram att lämna in plagg man inte använder och istället plocka åt sig något man behöver. Dessutom kunde man ta del av kunskaper om fiffigt återbruk. Den som missade dagen behöver inte vänta länge på nästa chans. Enligt lokal tradition ordnas en klädbytardag varje vår.

Sara ler lite åt den para-dox hon själv upplev-

er. Hon gillar vack-ra saker. Och

inredning, som hon är utbil-dad inom, är inte främ-mande för k o n s u m -tion. Men s a m t i d i g t harklar sig

s a m v e t e t s röst, och vil-

jan att leva ett miljövänligt och

hållbart liv är på-taglig.

– När jag till exempel köper ett klädesplagg tänker jag noga efter. Jag undrar var plag-get är til lverkat och av vem, samt i vems fickor pengarna landar.

Det gäller att prioritera…

God arbetsfördelning och fin ge-menskap gör naturligtvis det roli-gare och lättare att ordna evene-mang. Men ingen ska inbilla sig att exempelvis temadagar fixas i en handvändning även om många hjälps åt.

– Det handlar naturligtvis om att pri-oritera. Det man gillar att göra kom-mer automatiskt högt upp på listan. På Saras prioriteringslista står jobbet först, helt enkelt för att job-bet måste skötas. Dessutom trivs hon bra med sitt nuvarande jobb som städare på Wasa Teater. Både människorna och utrymmena är bekanta, eftersom Sara praktiser-at på teatern under studierna till inredare.

Page 16: Existens nr1

16

– Atmosfären på min arbetsplats är härlig. Människorna är varma och arbetet är riktigt trevligt. Även om arbetet kräver både eft-ertanke och inlärning, lämnar en del tid över för tankens fria flykt. Det är en fördel speciellt när ett evenemang är under uppsegling. Då gäller det att anteckna allt som poppar upp i hjärnan, och att efter arbetsdagens slut fixa det som är ogjort. – Jag får nog erkänna att det där

med att sköta hemmet kommer väldigt långt ner på min prioriter-ingslista. Min sambo och katterna, släkt och vänner är mycket viktig-are än ett välstädat hem. Allra bäst trivs Sara när nära och kära under sina besök bor hos henne och sambon Josip. Pa-ret trivs med människor omkring sig, och även om borta – resmål, evenemang och annat trevligt – är bra, så är hemma ändå bäst.

Text: Anne MannerFoto: Martina Uthardt

Född i Vasa, uppvuxen på Gotland

Bor sedan 2011 i en röd stuga i Malax

Familj: Jonas “Josip” Rönnqvist och två katter

Utbildad inredare, examen 2015

Intressen: marthaföreningen, loppis, inredning, pyssel, yoga och mycket mera

Gillar att vidga vyerna, umgås med familj, släkt och vänner

Ogillar fördomar

Page 17: Existens nr1

17

Text: Anne MannerFoto: Martina Uthardt

Page 18: Existens nr1

18

Den glömda huvudpersonen av Anne MannerDiskussionen om äldreomsorg handlar mest om pengar. Äldre individer behandlas som objekt och utmålas som en ekonomisk belastning.

Men vad säger huvudpersonerna själva? Läs om den livsglädje snart 93-åriga Jalle Holmström känner varje dag. I detta nummer figurerar han som månadens motionär. Läs också om 87-åriga Ellen Karlsson, som var hemkom-munens första hemhjälpare, och som fortfarande besök-er gamla och ensamma människor.

Ett 50-tal personer – äldre och yngre, friska och sjuka, vårdbehövande, anhöriga, vårdare, ledare, eldsjälar och politiskt engagerade – medverkar i boken.

Beställ här: www.empat i . f i eller ring 050 5606639

Page 19: Existens nr1

19

Telefonsvarstjänster Förmedling Semestersvarare Telefonväxeltjänster

www.citicall.fi

Ringer telefonen när du inte kan svara? - Låt mig svara!

Vill du satsa på en annons som ger rätt budskap till rätt målgrupp?

Kontakta Maria för mera information. Ring 050 5555226

Hur får du kunderna att välja dig?Om du inte kan förklara det enkelt, så förstår du det inte tillräckligt bra. -Albert Einstein-

Page 20: Existens nr1

20

Choklad av sämre kvalitet än så är portförbjuden i M. Chocolats tillverkning. Den franska chokladtårtan och pralinerna består av kvalitetschoklad och äkta råvaror. – Den franska chokladtårtan har strykande åtgång året om. Men så är jag också noga med att använda kvalitetschoklad, äkta smör och riktig grädde. Tårtan är den enda produkten som fick följa med när Gunilla Norrlin grundade M. Choco-lat som en del av sitt företag Maxmo Hembageri. Det steget tog hon när hembageriet hon grundat firade 20 år i november 2014. – Choklad är min passion, och jag vet att det är en passion jag delar med väldigt många.

P A S S I O N

Riktig choklad ska bestå av tre ingredienser: kakaomassa, kakaosmör och socker. Ingenting mer.– Det är kvalitetschoklad, det, säger Gunilla Norrlin

Fran

sk c

hokl

adtå

rta

när

den

är s

om b

äst. M

Cho

cola

ts p

rodu

kt. f

oto:

Mar

ia N

orrlin

-Asp

lund

Annonspublicerad i existens.fi

M.Chocolatwww.chocolat.fi050 3360855

Maxmo, Qvimo

C H O K L A D

med

för

Page 21: Existens nr1

21

Gunilla Norrlin valde choklad istället för bröd. Maxmo Hembageri startade MChocolat och sortimentet består av en gudomlig fransk chokladtårta och en mängd olika, handgjorda praliner. Foto: Ann-Britt Pada

M.Chocolatwww.chocolat.fi050 3360855

Maxmo, Qvimo

Foto: Ann-Britt Pada

Page 22: Existens nr1

22

Nytt hantverk: praliner

Nu eller aldrig. Det var tanken när Gunilla Norrlin slutade baka bröd och istället satsade helhjärtat på choklad. – Jag hade länge drömt om att tillverka pra-liner av hög kvalitet. Och jag behöver inte ångra att jag vågade börja. Hon gick en kurs i Sverige och började sedan utveckla egna recept. Pralinerna är handgjor-da och även de innehåller enbart råvaror av högsta tänkbara kvalitet. Det ska så långt som möjligt komma från närregionen.– Jag använder bär och frukter från närom-rådet. Och jag testar mina recept noga innan de når mina kunder. Hon använder inga maskiner, och säljer in-genting hon inte själv är nöjd med. Hon erkänner att hon är perfektionist när det kommer till hantverket hon brinner för. – Pralinerna ska smaka gott och se perfekta ut. Det är kanske mycket begärt med tanke på att det är ett hantverk, men jag lever en-

ligt regeln ”endast det bästa är gott nog”.

En smakupplevelse med perfekt utformning. Att tillverka praliner för hand kräver tid och tålamod.Foto: Ann-Britt Pada

Annonspublicerad i existens.fi

Page 23: Existens nr1

23

Recepten är redan många och alla praliner ver-kar falla kunderna i smaken. Beställningarna visar att mångfalden var ett lyckat koncept. – Jag utvecklar olika recept beroende på säsong. Ju mer vi närmar oss julen desto större är efter-frågan på praliner med julsmak. Och ”julsmak” innebär en uppsjö av olika kom-binationer och smakupplevelser. Pepparkakskry-ddor, konjaksmarinerade russin, kola i kombina-tion med lingon är bara några exempel. – En populär pralin i fjol var den med kara-melliserad vitchoklad och saffran, berättar den chokladälskande företagaren. Hon fortsätter att utveckla nya smaker. Idéer-na är många, och varje ny variant genomgår en process under vilken företagaren noggrant te-star, funderar, kasserar, tar nya tag, ändrar och finslipar den nya produkten in i minsta detalj. Slutresultatet kan bli någonting helt annat än den ursprungliga tanken var. Bara det perfekta duger.

Julens smaker gör intåg

Gediget hantverk Natur l iga råvaror

Julpraliner, Foto: Gunilla Norrlin

Page 24: Existens nr1

24

Knappa resurserFantasiHänder som har svårt att vara stillaSkräp eller vad som råkar finnas

Det är ingredienserna när Patricia Moliis arbetar. – Varje fredag är pysseldag på eftiset där jag jobbar. Och eftersom resurserna är små, får vi vara kreativa och använda sådant som kostar lite eller helst ingent-ing. Barnen är i sju–åttaårsåldern. De bestämmer själva om de gör någonting efter modell eller hittar på egna skapelser. – Vi använder tidningspapper, restbitar av tapeter, tomma Pringlesburkar och mycket mer. Ja, vi tar till och med vara på små pappersbitar som blir över när barnen ritat. Bara i den listan finns material till en fin farsdagspre-sent. En burk klädd med tapet, smyckad med fjärilar av pappersbitar och blommor av tidningspapper är en ypperlig gåva, speciellt om den fylls med egenhändigt bakade kex.Morsdagen till ära gick ledare och elever lös på tomma läskburkar. Bottnarna blev – efter en del försök och misstag – halsband. – Det gick inte att måla på dem, så vi använde decou-page-teknik istället för själva dekorationen. Men det krävdes mer arbete än så: Ett smycke av en sönder-skuren läskburk har vassa kanter, så vi fick ta till filen och dessutom limma en bit filttyg på baksidan.

Text: Anne MannerFoto: Patricia Moliis privata, Anne Manner

Kreativ

ÅTERBRUK OCH SKAPARGLÄDJE

Page 25: Existens nr1

25

“Att vara kreativ med material som kostar lite eller helst ingenting”

En av familjens tre döttrar behövde en påse att ha gym-nastikkläder i. Det blev en uggla av rester. Patricia Moliis erkänner att hon lärt sig sy sedan hon kom till Replot. Hennes mamma i El Salvador är sömmerska, men Patricia såg inte ens åt en symaskin i sin barn- och ungdom.

Om hösten delar naturen frikostigt med sig av pysselma-terial.

Lampan är gjord av papperssnören, visar Patricia Moliis. Hon gillar att testa olika material och tycker om utmaningar. – Jag har svårt att sitta overksam. Händerna vill ha någonting att göra.

Kreativ

Page 26: Existens nr1

26

Naturen tar inte betaltInför högtiderna flödar kreativiteten kan-ske ännu mer än vanligt. Då återbrukar barnen ännu fler material.– En gammal glödlampa, lite färg, pipren-sare lindade runt huvudet och filttyg till horn blev en ren. För att få en snögubbe är det bara att använda vit färg istället för brun och förse gubben med hatt. Båda pas-sar bra i julgranen.Oftast är det återbruk i sin sanna form som barnen sysslar med. Men även naturen får bidra med färgsprakande höstlöv och kvis-tar.– Det går bra att kombinera utelekar och ut-flykter med materialinsamling. Bara en så enkel sak som en promenad genom Replot kan väcka skaparlusten hos barnen.Patricia Moliis berättar att under en sådan promenad pratar barnen gärna om vad de olika trädslagen heter och vad de ska hitta på att göra av löv och kvistar de hittar på marken. – Vi människor är olika, men kreativi-tet finns nog hos alla, även om den kan ta sig olika uttryck. Jag vill gärna att barnen ska få chansen att använda sin fantasi och skapa någonting de själva väljer.

Renen och snögubben är gjorda av gamla glödlampor och lite nytt pysselmaterial.

Av pappersbitar kan man tillverka blommor som inte vissnar.

Kasserade jeans kan återbrukas till en handväska. En en-sam, bortglömd knapp kommer plötsligt till användning.

Bottnen från en tom läskburk kan med hjälp av decou-page bli ett halssmycke.

Page 27: Existens nr1

27

Förvandla papperstidningentill en korg

1. Remsor av pappret rullas ihop till ”sugrör”.

2. En stadig bit papp bildar botten. ”Sugrören” limmas fast och ytterligare en bit papp plac-eras över ändarna.

3. Flätning i närbild.

4. Ett stöd inuti korgen krävs för att den inte ska vika sig när det är dags att försköna skapelsen med pensel och färg.

5. En bit resttyg som klädsel och korgen är klar.

Page 28: Existens nr1

28

MJUKA PAKET MED KÄRLEK ITissel, tassel. Smussel och hemlighetsfulla leenden. Ja, så är det under tiden när tomtesäcken väntar på att fyllas.

– Hos oss märks givandets stora glädje särskilt tydligt inför julen. Många vill ge julklappar som är gjorda speciellt för mot-tagaren. Det är mycket omsorg och kärlek i en sådan julklapp. Det säger Ulla-Britta Martinsson medan hon plockar upp nyanlända garnnystan. Medan mörkret lagt sig utanför fönstren

har fliten och skaparglädjen gått på hög-varv. Och ännu finns tid för den som inte kommit i gång. – Det finns många julklappar som inte kräver mer än en eller ett par kvällars ar-bete. Och vi vet ju alla hur roligt det är att få en present som är handgjord av någon vi verkligen tycker om.

Färdiga modeller är ett gott alternativ för den som själv inte handarbetar. Det finns sockor, vantar, trö-jor, halsdukar, sjalar och en mängd annat till vardag och fest, till prydnad och värme.

Annonspublicerad i existens.fi

Page 29: Existens nr1

29

Onödigt att våndas – här finns!

Den som vill sticka någonting men saknar idéer gör klokt i att söka sig till Ulla-Brit-tas i Karkmo. – Här finns massor av mönster, och alla är välkomna att i lugn och ro bläddra, titta, fundera och diskutera. Och den som redan har ett mönster hittar lämpligt garn hos oss.

Ulla-Britta berättar att många mönster re-laterar till ett särskilt garn. Men ingenting är hugget i sten. – Här är utbudet så stort att det alltid går att hitta ersättningsgarn. Istället för att våndas i jakten på ett visst märke, kontrol-lerar man bara hur många stickade maskor som behövs för att få tio centimeter. För att få rätt antal nystan kontrollerar man hur många löpmeter garn varje nystan in-nehåller.

Karkmovägen 366, Helsingby

Page 30: Existens nr1

30

Broderi eller garn som julklapp?

För den som vill ge någon en broderad julklapp börjar tiden bli knapp. – Broderi kallas den långsamma vägen till lyckan. Ja, det tar tid att brodera. Men oj, en sådan lycka att se mönstret växa fram, stygn för stygn!Den som testat vet. Och den personen uppskattar säkert ett broderi som present. Hos Ulla-Brittas finns mängder av brod-erier att välja mellan: dukar, löpare, kud-dar, tavlor – för att nämna några exempel. – Givaren behöver inte vara orolig för att köpa ett broderi som mottagaren redan sytt upp. Det är fritt fram att komma och byta! Skulle den som fått broderiet föredra stickgarn, så går det lika bra att byta till sig nystan. Presentkort är ett annat alternativ. – Och varför inte ge ett nystan istället för en blomma? Garnet överlever utan skötsel och det har heller inget bäst-före-datum.

ww

w.u

lla-b

ritt

as.

fi

Färdigt broderade kuddar, dukar och tavlor är uppskattade julklappar. Den som broderar själv blir allra gladast åt ett handarbete.

Annonspublicerad i existens.fi

Page 31: Existens nr1

31

Unika, färdiga presenter

Den som vill ge en unik, handgjord julk-lapp men inte handarbetar själv kan få sig en glad överraskning under ett besök hos Ulla-Brittas. – Vi har mängder av färdigstickade model-ler och färdigt broderade produkter. Kud-dar och tavlor är lika populära som dukar och löpare. Det finns inte två likadana av någonting, och storleken på plaggen vari-erar. De populära babyfiltarna i fleece är efter-frågade under hela året. Till jul köper mån-ga av de lite större filtarna, i samma sköna och hållbara material. – Många köper filtar till de lite större bar-nen eller till vuxna som vill ha en trevlig mysfilt i soffan. Ulla-Britta påpekar att ingen behöver snof-sa till sig för att besöka hennes affär. Det är bara att hoppa i bilen och komma när andan faller på. Och utanför hennes affär är parkeringen rymlig och fri. – Man behöver inte ens backa!

Öppet: Måndagar 17–19Tisdagar och onsdagar 9.30–17Eller enligt överenskommelseRing 050 5167422!

ww

w.u

lla-b

ritt

as.

fi

Babyfiltarna är populära presenter till familjens ny-födda. De större filtarna landar ofta i tomtesäcken.

Hos Ulla-Brittas finns garn i alla tänkbara färger, tjocklekar och material. Här finns även mönster, idéer och viljan att hjälpa alla på traven.

Page 32: Existens nr1

32

K R O P P o c h

K N O P P

Forskningsresultat i all ära, men utan träningsglädje lär nog soffan dra det längsta strået. – Det är helt onödigt att pressa in sig i en mall. Välj istället en träningsform som passar just dig! Då blir motionen rolig och då blir det lätt att vårda både kropp och knopp, säger fysioterapeuten Frida Enlund.

Page 33: Existens nr1

33

Glädje är bästa m o t i v a t i o n e n– Välj en träningsform som passar dig. Och håll det hela enkelt. Det är två av de goda råd som fysioterapeuten Frida Enlund ger alla som behöver komma i gång med sin motion. Hon föreläste på Vega-na i Vasa en regnig novemberkväll – precis en sådan kväll när det känns allra svårast att ta en promenad eller joggingtur. Men – just det – det finns så många andra mo-tionsformer. Den som avskyr mörka kvällar ska kanske söka sig till närmaste simhall, ett gym eller någon idrottsförening. Och den som ser på en träningsmaskin med avsmak kan hit-ta formen i dansens virvlar.Enlund påpekar att vi är individer med olika förutsättningar. Att tvinga in sin kropp i en motionsform som inte passar lär inte hålla motivationen vid liv. – Vi väljer ju vilka böcker vi läser, så varför skulle vi inte välja hur vi vill röra på oss? Jag önskar att alla ska kunna hitta träningsglädje istället för att känna en press. Enlund vet mycket väl at motivationen har en avgörande betydelse. Dels har hon studerat idrottspsykologi, dels har hon själv tränat se-dan barnsben och tävlar numera i triathlon.

Det viktigaste är alltid med

Människokroppen är gjord för rörelse, och forskare har om och om igen kunnat påvisa motionens många hälsoeffekter. – Listan på hälsoeffekter är mycket lång, lik-som listan på sjukdomar som kan förebyggas, bromsas och vårdas med hjälp av motion. Som exempel kan nämnas depression, reu-ma och diabetes. Motion får muskelmassan att växa och sätter fart på ämnesomsättnin-gen, stärker skelettet, sänker blodtrycket och

sparar vår viktigaste muskel – hjärtat. Men det finns en tröskel att ta sig över. Det är här Enlunds råd att hålla det hela enkelt kom-mer in i bilden. – Många upplever att de inte vet hur de ska börja. Det finns mängder av specialkläder och massor av utrustning i dag. Men det går fak-tiskt att motionera i nästan vilka kläder som helst. Och den som föredrar att träna hemma har ju det viktigaste, det vill säga den egna kroppen!

Balans behövs

Frida Enlund vet av egen erfarenhet att alla motionspass inte känns trevliga. – Men om promenaden blev 45 minuter lång istället för en timme, som du planerat, så gläds åt den som blev av istället för att gräma dig över den del som inte blev av. Hon vet också att en kropp i en ny motions-form i början gärna skriker ”nej-nej-nej!”. Men efter ett tag börjar ett välmående infinna sig. Och det är i det skedet som motionen blir glädjefylld. – När motionen ger glädje är det lätt att skapa en rutin som håller. När vi väl kommit i gång ökar vår självkännedom, och vi lär oss skil-ja på god och dålig smärta. Träningsvärk är inte farlig, men irritation eller överbelastning kräver vila. Enlund påminner om vilans betydelse. – Det krävs balans. Det är under vilan efter träningen som kroppen byggs upp. Och precis som i alla sammanhang är det bra att använda något vi alla är rustade med: sunt bondförnuft.

Text och foto: Anne Manner

Page 34: Existens nr1

34

MotionärenJalle Holmström, snart 93 år, använder sin motionscykel varje dag. – Jag har en sjukdom som gör att musklerna förtvinar, men jag ger mig inte. Det är mina dagliga motionspass som räddar min hälsa. Han rekommenderar alla som fyllt 65 år att hålla sig i trim genom cykling. – När man trampar kommer cirkulationen i gång ordentligt. Det är bra för muskulaturen, hjärtat, lungorna… ja, hela människan.

Läs mer om Jalle i ”Den glömda huvudpersonen”! www.empati.fi

K R O P P o c h

K N O P P

Page 35: Existens nr1

35

Vi gillar praktik mer än teori. Våra kurser ger dig praktiska kunskaper och inspiration. Ditt budskap blir det som just din målgrupp genast uppfattar och tar till sig.

Vi erbjuder kurser vid olika tidpunkter, för att just du ska hitta lämpligt datum.

PRAKTISK SKRIVKURSLär dig konsten att skriva texter som fångar

läsaren.För personer som till exempel vill blogga, skriva debattinlägg, artiklar (faktaartiklar, reportage,

personporträtt) eller en hel bok.

17.11 kl 9-12 23.11 kl 9-12 24.11 kl 9-12

NÅ DINA KUNDER VIA DIGITALA MEDIERNå kunderna via digitala medier och andra

medier. Få de rätta verktygen för att nå fram genom bruset till din målgrupp. Vilka kanaler

kan du använda och hur skall du kommunicera för att få synlighet för dig och din

produkt.

17.11 kl 13-1623.11 kl 13-1624.11 kl 13-16

KONSTEN ATT SKAPA SYNLIGHETHitta kärnan i ditt företag! Få din målgrupp att stanna upp, ta in dina ord och uppfatta

det du för fram som trovärdigt och intressant. Kursen är uppdelad i två delar.

del I17.11 kl 18-2126.11 kl 9-12

del II24.11 kl 18-21 3.12 kl 9-12

KONSTEN ATT FÅNGA MÅLGRUPPENKursen Konsten att fånga målgruppen är

en fördjupningskurs där vi bygger vidare på existerande innehåll. På basen av innehållet bygger vi ett synlighetsschema som kommer

att stödja dina marknadsföringsaktiviteter för ett år framåt.

18.11 kl 18-21 (plats: Selmas Torp, Maxmo)27.11 kl 9-12 (Vasa, Brändö)

PLATS:Existens, Wolffskavägen 36, Vasa, hus F11, våning 3

mera info: www.existens.fi

Page 36: Existens nr1

36

M A R T I N A U T H A R T

En hyllning til l hembygdenText: Anne MannerFoto: Martina Uthardt och Miranda Uthardt

Martina Uthardt medverkar som fotograf i Existens. Hon driver företaget Martina Uthardt foto, har gett ut flera böcker i egen regi samt i samarbete med andra författare och matskribenter. Hon är flitigt anlitad av såväl företag som privatpersoner och tidningar, eftersom hon genom sin lins fångar allt från personer, djur och natur till produkter, evenemang och företagsverksamhet. När fotografen själv bör fotograferas är det ofta dottern Miranda som greppar kameran.

Kreativ

Page 37: Existens nr1

37

M A R T I N A U T H A R T

En hyllning til l hembygden

Martina Uthardt medverkar som fotograf i Existens. Hon driver företaget Martina Uthardt foto, har gett ut flera böcker i egen regi samt i samarbete med andra författare och matskribenter. Hon är flitigt anlitad av såväl företag som privatpersoner och tidningar, eftersom hon genom sin lins fångar allt från personer, djur och natur till produkter, evenemang och företagsverksamhet. När fotografen själv bör fotograferas är det ofta dottern Miranda som greppar kameran.

– Låt oss tillsammans värna om en hembygd där vi tar hand om varandra!Det vill författaren och fotografen Mar-tina Uthardt ha sagt i sin senaste bok, Malax i mitt hjärta. I boken medverkar 19 Malaxbor, alla med stark kärlek till sin hembygd. Den yngsta är 17 år, den äldsta 90. En del är födda och uppvuxna i Malax, andra är inflyttade till någon av kommunens delar. I den samlade skaran finns mån-ga modersmål, en mängd livsstilar och intressen. Gemensamt för alla medver-kande är att Malax är en plats där de vill leva. – Man ska inte behöva fylla några sär-skilda kriterier för att räknas som orts-bo. Det handlar mera om att älska plat-sen där man har sitt hem, oberoende av om tidigare generationer bott här eller på andra sidan jordklotet. Det är den känslan Martina Uthardt tagit fasta på när hon bett olika person-er medverka i boken. Hon har inte känt alla sedan tidigare, utan ägnat myck-et tid åt att söka fram människor med olika bakgrund för att visa det genuina Malax av i dag. – För mig har det varit riktigt givande att träffa dem alla och jag är mycket glad över att de ville dela med sig av sina reflektioner, alla på sitt personliga sätt.

Personlig prägelAlla medverkande i boken berättar varför kommunen Malax är viktig för dem, om de har en favoritplats och hur de tror att Malax ser ut om 50 år. – De medverkande har skrivit själva. På det sättet har var och en fått sätta

sin prägel på texten. Det är intressant att se hur olika de fokuserat på frågor-na. Fotografierna är tagna i den miljö var-je skribent valt. En person står ute i sommargrönskan med sitt kära drag-spel, andra har valt att fotograferas i sällskap av ett kärt djur eller med en stickning i knäet. Fotografens mamma har valt att bli fotograferad tillsammans med en av sina älskade hästar, pappan på en vintrig väg med bössan i handen, hängiven jägare som han är. – Jag valde att be mina föräldrar med-verka därför att det är tack vare dem jag fått växa upp här. Pappa kom till Malax som barn, mamma i vuxen ålder och båda håller bygden väldigt kär. En dikt av Ann-Marie Selänniemi har också fått plats i boken. Dikten lästes upp på Övermalax ungdomsförenings 100-årsjubileum. – Jag har velat lyfta fram den genuina känslan för hembygden, och den vack-ra dikten platsade mycket väl bland alla reflektionerna, säger Martina Uthardt.

Page 38: Existens nr1

38

Maria Norrlin-Asplund har mångårig erfarenhet av marknadsföring. – Jag insåg betydelsen av god kommunikation och synlighet redan som 26-åring. Det var då jag grundade mitt första företag. Kunskapstörsten förde henne till skolbänk-en. Förutom tradenomexamen har hon byggt på kunskapsbanken genom en mängd kurser, bland annat på högskolenivå. Hon har arbetat med marknadsföring och som tidningsredaktör på ett börsbolag. Under de senaste åren har Maria Norrlin-As-plund hållit en mängd marknadsföringskurser, främst för småföretag. Uppdragen hon får är många och varierande. Hon gör hemsidor, pro-ducerar reklam i alla former och föreläser ofta och gärna.

Anne Manner har tolv års erfarenhet av jour-nalistiskt arbete– Jag har skrivit artiklar för ett 20-tal tidningar i Norden, och nu i höst har jag skrivit frilansavtal med Aller Media i Sverige. De senaste fyra åren har hon varit författare på heltid. Hon har skrivit elva böcker, av vilka sex stycken är beställningsarbeten av företag och föreningar. Hon har vunnit två skrivtävlingar. År 2010 vann hon en tävling i kvalitetsjournalistik för den kosmopolitiska tidskriften Le Monde diploma-tique. År 2004 vann hon en novelltävling för Hemmets Veckotidning.

Rejäl erfarenhet bakom ExistensExistens står på två starka ben: en marknadsföringskonsult och en journalist, som även är författare.

De två samarbetande företagarna ordnar kurser i Maxmo och Vasa. I Maxmo finns Selmas Torp.– Jag och min man är även företagare i turistbranschen. Vi kunde äntligen inviga Selmas Torp efter två års renoveringsarbete. Vi var noga med att bygga en ramp för att alla ska kunna ta sig in i torpet. Vi hyr ut torpet till turister, men också till mötes- och kursarrangörer, säger Maria Norr-lin-Asplund. I Vasa hyr de två kursarrangörerna ett kontorsutrymme. På Wolffskavägen 36, hus F 11 finns hiss. – Det var viktigt för oss att ingen ska hindras av trappor. Här ska vi ha många givande kurser med praktisk inriktning, säger båda.

Page 39: Existens nr1

39

Du läser väl nästa nummer av Existens? Det gör matte Helena Grönholm och husse Elof Gädda.

Samma plats, 15.12!

Jaså, du har läst Existens nu?Då tycker jag du ska klappa mig. Men skynda dig, för jag håller mig inte stilla särskilt länge!

Leo, 5 månader