Facit till Arbetsboken · 2019. 2. 8. · Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i Arbetsboken. På en del frågor står det ”Elevens eget svar” i

Facit till Boken om Historia 3 © Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Boken om Historia 3 Facit till Arbetsboken


Till dig som använder detta facit:Sidnumren hänvisar till sidan i Arbetsboken.

På en del frågor står det ”Elevens eget svar” i facit.

Det beror på att man kan svara på olika sätt.

Om du är osäker på om ditt svar är rätt, så fråga din lärare.

På en del frågor står det ”T.ex.” Det betyder att det kan

finnas flera rätta svar än det som står.

Häng med genom historien

Tema: Godis – en söt historia

Sidan 2

1. a. Det finns mycket vitaminer i det som smakar sött: växter, bär och frukter. Därför var det bra om människan förr åt mycket av

detta.

b. honung

c. T.ex. Från början var sötsaker sällsynta i Sverige. När det

senare blev allt vanligare blev sötsakerna billigare.

2. färgämnen, gelatin, emulgeringsmedel, smakförstärkande medel, konserveringsmedel

Tema: Drömmen om att flyga

Sidan 2

1. Varm luft som stiger uppåt.

2. Man kunde styra zeppelinaren vart man ville med hjälp av roder. Ombord fanns en ångmaskin som drev en propeller.

3. a. De amerikanska bröderna Wilbur och Orville Wright. b. 59 sekunder var planet i luften.

4. a. Det var ryssen Jurij Gagarin år 1961. b. Det tog 108 minuter.

5. a. Det var amerikanen Neil Armstrong b. Samtidigt som Armstrong steg ner på månens yta sändes detta

på tv.

c. Elevens eget svar


Tema: Från Camera Obscura till digitalkamera

Sidan 3

1. a. Det betyder mörkt rum. b. De fick konkurrens av fotograferna.

2. a. De måste vara absolut stilla under några sekunder. b. För att det inte skulle komma in ljus i kameran.

3. Det var på 1950-talet som färgfoto blev vanligt.

Sverige under frihetstidenSidan 4

1.

b. Stormaktstiden c. Gustavianska tiden

2 Så här ska meningarna avslutas: a. När Frihetstiden började i Sverige – svalt folk på grund av

många krig.

b. Med en enväldig kung menas att – kungen ensam bestämmer

allt i landet.

c. När Karl XII dog – var det inte så många som sörjde honom.

d. Riksdagen kunde ta sig mer makt – eftersom det inte fanns

någon prins eller prinsessa som hade rätt att ärva makten efter

Karl XII.

e. Frihetstiden kallas så för att – riksdagen hade frihet att

bestämma.

f. Det som är så speciellt med Frihetstiden är att – fler människor

än någonsin tidigare fick vara med och bestämma över landet.

3. T.ex. Det var bra att Sverige inte var med i så många krig, att många fick vara med och bestämma över Sveriges politik, att

många uppfinnare och vetenskapsmän kom på mycket som var

bra.

17601750 1770 1780 1790 1800

GUSTAVIANSKA TIDENFRIHETSTIDEN

17001640 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800


Riksdagens fyra grupper

Sidan 5

4. a. Adel, präster, borgare och bönder b. Sveriges bönder var inte livegna utan fria. De flesta ägde också

gårdarna de bodde på och marken de odlade. Sveriges bönder

var representerade i riksdagen.

c. T.ex. Kvinnan kanske är arg för att inga kvinnor satt med i riks-

dagen. Och kvinnor fick nästan inte sitta med på några slags

möten där viktiga saker beslutades. Kvinnan kan också vara arg

över att hennes man inte får vara med och bestämma. Det var

många män som inte representerades i riksdagen, som

drängar, hantverkare och lärare.

Arvid Horn bestämde mest5. I riksrådet satt endast kungen och 15 mycket rika adelsmän.

6. Arvid Horn är den mest kände politikern från frihetstiden. Han ledde riksrådet och var som en stadsminister i 18 år.

7.

Sidan 6

8. a. Innan tryckfrihetslagen kunde man få dödsstraff om man skrev något kritiskt om de som bestämde.

b. Tryckfrihetslagen tillät inte att man skrev något negativt om

kungen som person, kyrkan eller om statsskicket.

c. Elevens eget svar 17601750 1770 1780 1790 1800


1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800

GUSTAVIANSKA TIDENFRIHETSTIDENKAROLINSKA TIDEN

17601750 1770 1780 1790 1800


1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800

GUSTAVIANSKA TIDENFRIHETSTIDENKAROLINSKA TIDENPartinamn:

Flest medlemmar från:

Så skulle Sverige bli rikt:

Sverige skulle bli rikt genom för-

bättringar i matproduktionen i

jordbruket. Till det krävdes fred

och lugn och ro i landet.

Sverige skulle bli rikt

genom från krig, och

nya erövrade land-

områden.

Mössorna

Flest medlemmar från

adeln

Flest medlemmar från bönderna

och borgarna

Hattarna


Carl von Linné blev världsberömd9. Carl von Linné föddes i Småland, hette Carl Linnéus innan han

blev adlad.

Elevens eget förslag på art.

Linné skrev sina arbeten på latin.

De var inte så många som kunde förstå svenska. Alla forskare och

vetenskapsmän i Europa använde latin, liksom all utbildning i

Sverige.

Livet på landet på 1700-talet

Sidan 7

10.Fel ord – med rätt efter:

långt ifrån – tätt intill

lila – grå

tegelpannor –torv

handlade – tillverkade

i staden – hemma på gården

värme, stearin och salt – mjölk, kött och gödsel

vindruvor, potatis och ved – grönsaker, kryddor och bär

ekollon och majs – säd och rovor

konkurrera – samarbeta

isolera sig – umgås

regelrådet – bystämman

gammelsmurf – ålderman

11. a.

b. Befolkningen i Sverige ökade liksom behovet av mer mat.

Genom att införa skiftesreformerna fick bönderna större

skördar och tjänade mer pengar.


Livets högtider

Sidan 8

12. a. T.ex. Man skulle komma och titta på den nyfödda och ge mam-man en skål med gröt. Tända ljus som skulle brinna vid vaggan

dygnet runt tills den nyfödde var döpt. Låta prästen döpa barnet

så fort som möjligt. Se till att den nyförlösta mamman höll sig

hemma, för att hon ansågs oren.

b. Genom att barnet döptes blev det skyddat av Gud.

c. En fadder var en vuxen som skulle ta hand om barnet utifall

föräldrarna dog.

d. Elevens eget svar

13. Elevens eget svar

14. T.ex. att äktenskapet förr var mer ett ekonomiskt avtal mellan makarnas familjer än idag, när det endast är ett avtal mellan de

två som gifter sig. Bruden flyttade ofta hem till brudgummens

gård (där föräldrarna bodde till sin död) efter att de gift sig. På

1700-talet hade man inte vigselringar. Äktenskapen varade oftast

tills den ena dog, idag skiljer sig nästan hälften av alla par.

15. a. Nu för tiden dör många på sjukhus. b. Elevens eget svar

Vetenskap skulle göra landet rikare

Sidan 9

16. a. Christopher Polhem b. Carl Wilhelm Scheele

c. Jonas Alströmer

d. Carl von Linné

e. Cajsa Warg

f. Anders Celsius

g. Eva Ekeblad de la Gardie

Ostindiska kompaniet kom med nya varor till Sverige

Sidan 8Orden ska ligga i denna ordning:

Innan det fanns porslin åt man på tallrikar gjorda av tenn eller trä.

Om det område som då kallades Ostindien säger vi nu Asien.

En resa man gör för att sälja och köpa varor kallas handelsresa.

Ett slags förråd eller lager med varor kallas magasin.

Ostindiska kompaniet behövde inte betala tull.

När kompaniets fartyg lämnade Sverige var de lastade med trä och

järnvaror.

Väl framme i Kina köpte de svenska köpmännen porslin och te.


När ett bolag inte tjänar pengar och inte kan betala sina skulder går

det i konkurs.

Någon skänker en bit av sin förmögenhet mot att få synas med sitt

namn i ett projekt. Då kallas det att denne donerar pengar.

18.

Korsord om Frihetstiden

Sidan 11

Göteborg

Cadiz

Recif

Kap- staden

Port Elisabeth

Jakarta

Kanton

Fremantle

11

15

6

7

9

18

19

23

21

24

25

22

20

10

17

16

12

2

3

134

5

14

8

126

27 28

h o R n t R ä F K E n ä t å l i G G n a t u R E n b K a K E l u G n l a ö P å a d E l i n d o P S y R E a d l a d t l i n n é E v E d w o R K o K a R n i G a G R y G R å n a m n


Vad kan du om Frihetstiden?

Sidan 12

Europa under 1700-taletSidan 13

1 T.ex. Bönderna hade det svårt på grund av höga skatter och att de fick kvar så lite av vad jorden gav. De hade ofta ont om mat.

2 Inom konst, arkitektur och mode var Frankrike en förebild.

3 Kritik = En redogörelse av misstag, felaktigheter eller brister hos någon eller något i samhället.

Filosof = En person som studerar människans villkor

och vetande.

Upplysningstiden = Var och en skulle tänka själv, lita till sitt för-

nuft och inte bara lyda makten.

Nationalencyklopedi = uppslagsbok

4 T.ex. Makten hos kungen och kyrkan minskade när människorna bör-jade tänka själva och använda sitt förnuft.

5 a. De kämpade för yttrandefrihet i samhället. b. Elevens eget svar

1.

1 X 2

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

X

1

X

2

X

X

2

X

1


USA ett självständigt land

Sidan 14

6. a. 1500-talet b. 1600-talet

c. 1700-talet

7. Frankrike och Holland

8. Engelska nybyggare stred mot engelska yrkessoldater.

9. a. Det krävdes att personen skulle äga en bit mark. b. Kvinnor, indianer och svarta saknade rösträtt.

Indianer och vita i Nordamerika

Sidan 14

10. Bufflarna gav kött, skinn till kläder och tält samt ben till redskap.

11. För indianerna fanns inte tanken att någon kunde äga marken.

12. T.ex. Indianerna tvingades flytta till reservat. Jorden var ofta dålig där. De fick inte samarbeta i större grupper. De förbjöds att leva

enligt sina tidigare släkttraditioner.

Slavhandel

Sidan 15

13. a. Det behövdes arbetskraft till de stora jordbruken i USA. På slavmarknaderna kunde amerikanska jordägare köpa så många

slavar de behövde.

b. Bomull, sockerrör och tobak skeppades till Europa.

14. Slavarna fick ingen lön och tvingades arbeta hårt.

15. Södra USA hade mest slavar.

16. a Onkel Toms stuga. b. Boken handlade om hur slavarna hade det. I södra USA ville

man ha slavarna kvar. I norra USA ville man förbjuda slaveriet.

Till slut blev det krig mellan sydstaterna och nordstaterna.

Nordstaterna vann kriget och slaveriet förbjöds i USA år 1865.


Franska revolutionen 1789

Sidan 16

Gustavianska tidenSidan 17

1. a.

b. Frihetstiden

c. Under Frihetstiden hade riksdagen makten och kungen var

ganska maktlös. Under den Gustavianska tiden var det en

enväldig kung som styrde landet.

2. a. T.ex. Bönderna fick jaga på sin egen mark. De kunde också sälja sin säd till vem de ville.

b. Gustav III var rädd för att bönderna skulle göra revolution så

som bönderna gjort i Frankrike, om de blev alltför missnöjda.

3. a. T.ex. Folk skrev gärna dagbok och brev på den här tiden där de berättade om sina möten med Gustav III.

b. T.ex. Det skvallrades mycket om kungen och allt som skrevs

var säkert inte sant. Gustav III:s fiender skrev säkert om saker

som inte var så positiva för honom.

1.

1 X 2

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

1

X

2

X

2

X

2

X

1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800

1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900

EUROPA UNDER 1700-TALET

EUROPA UNDER 1800-TALET

17601750 1770 1780 1790 1800


1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800


17601750 1770 1780 1790 1800


1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800



Slutet på Frihetstiden

Sidan 18

4. a. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika b. Han drömde om att bli en stark kung som skulle ha ett rikt hov-

liv med fester, teater och musik.

c. Kungen gjorde en statskupp med hjälp av en grupp officerare.

De låste in ledamöterna i Riksrådet i ett rum på slottet. Därefter

spreds nyheten ut i Stockholm: nu hade kungen tagit makten.

Gustav älskade teater, konst och musik

Sidan 18

5. Elevens eget svar. T.ex. musik, teater, enväldig, maskerader, Svenska Akademien, Dramaten


Inte bara en teaterkung

Sidan 19

7. a. De politiska partierna försvann. Riksdagen skulle inte sammanträda på 6 år.

b. Alla tortyrredskap i landet skulle förstöras. Tortyrrummet i slottet

stängdes.

c. Dödsstraffet avskaffades för stöld, otrohet och trolldom.

d. De bönder som köpte gården från staten slapp betala arrende.

Bondens barn ärvde sedan gården.

e. Landet blev inte mäktigare. Kriget hade kostat stora summor pengar

och massor av döda soldater. Adeln blev mer kritisk till kungen.

f. Folk fick arbeta mer och hade mindre lediga dagar.

Stockholm på den Gustavianska tiden

Sidan 20


9. T.ex. Om det började brinna i ett hus kunde elden snabbt sprida sig eftersom husen låg så tätt. Därför var man alltid vaksam och

hade brandvakter.

10. T.ex. Många hade inte ens ett eget kök hemma och man valde gärna att äta middag på någon av stans många krogar.

11. T.ex. Tidigt varje morgon sopades gatorna rena. De som hällde ut slaskhinken i rännstenen fick betala böter. Dasstunnor tömdes på

särskilda platser i staden.



Carl Michael Bellman

Sidan 21


14. Luta

15. a. Elevens eget svar b. Elevens eget svar

Att vara barn i stan på 1700-talet

Sidan 22

16. T.ex. Många föräldrar drack mycket brännvin och klarade inte av att sköta om sina barn. Barn tvingades arbeta för att familjen

skulle överleva eftersom lönerna var så låga.

17. a. Att barnets mamma inte var gift. b. Hon kunde bli piskad och förlora sitt arbete. Om hon blev

arbetslös kunde hon gripas och föras till spinnhuset.

c. Det nyfödda barnet fick ingen eller dålig vård så det dog snart.

Mamman blev då tröstad av änglamakerskan som då sa att

hennes barn hade blivit en ängel.

18. a. Det byggdes för att få bort tiggarbarn från stadens gator. b. De fick lära sig läsa. De fick också lära sig ett yrke så att de

skulle kunna försörja sig som vuxna.

c. Elevens eget svar.

d. Elevens eget svar.

Historien om barnhusflickorna

Sidan 23

19. a. Flickorna hade stulit en burk med sockerkulor från en socker-bod (bagare) i staden.

b. Eva Juljana Kreps

c. Man hade hittat färgade sockerkulor i fickorna på flickornas

kjolar.

d. Elevens eget svar. (De fick nog inte sötsaker på barnhuset och

barnen fick säkert ofta gå hungriga. Eva Juljana Kreps hade

upptäckt sockerkulorna hos bagaren. Hon fick med sig kompi-

sarna för att stjäla burken efter stängningsdags och lovade

dem godis.)

20. a. De fick en tung fotboja på sig och placerades i ett särskilt rum under bevakning.

b. Elevens eget svar


Tema: Från djurhudar till fleecetröja och jeans

Sidan 24

1. De använde djurhudar och som sytråd hade de senor.

2. kjortel = lång skjorta som män och kvinnor bar på vikingatiden barock = en modeepok där allt skulle vara stort och bulligt

hosor = långstrumpor som bars på medeltiden i stället för byxor

bomull = material som fick folk att börja med underkläder

3. a. Elevens eget svar b. De som hade råd kunde om de ville följa modet.

c. De fattiga som inte hade råd med nya kläder utan var tvungna

att arbeta mycket, klädde sig nog mest praktiskt.

d. Elevens eget svar

Sidan 25

4. a. Rokoko b. De använde korsetter.


6. a. T.ex. De satte på sig lösvader under strumporna och gick sedan med fötterna vinklade utåt så att vaderna syntes bäst.

b. Elevens eget svar

7. T.ex. De skulle vara späda och inte ha muskler som en arbetare. För att skilja sig från bönderna skulle de inte vara solbrända utan

bleka. De använde vitt smink för att se riktigt bleka ut.

8. a. Elevens eget svar. b. I rutan överst på sidan 24 stenålder, sedan följande ordning

vikingatid, medeltid, 1700-tal, 1920-tal, 1800-tal

Mordet på Gustav III

Sidan 26




Vad kan du om Gustavianska tiden?

Sidan 27

Europa under 1800-taletSidan 28

1. a. Ångmaskinen och spinn- och vävmaskinerna b. England

c. T.ex. Fabriker kunde byggas nästan var som helst. Järnvägar

byggdes och transporterna blev snabbare. Kol började använ-

das som energikälla.

2. a. I Afrika fanns råvaror som européerna var intresserad av att hämta hem, t.ex. guld, elfenben, gummi.

b. kolonier

Europas länder tog land i Afrika

Sidan 28

3. a. Storbritannien och Frankrike b. Landet har varit en portugisisk koloni.

c. Liberia och Etiopien

Sidan 29

4. a. Man satt i Berlin med en karta och ritade ut de gränser som Europas mäktiga stater kom överens om.

b. T.ex. Gränserna som européerna bestämt delade byar och folk-

grupper som kom att tillhöra olika länder.

1.

1 X 2

2.

3.

4.

5.

6.

X

1

X

2

2

2


5. T.ex. De vita kolonisatörerna tog de bästa jordarna och fördrev afrikanerna från sina byar. De som behövdes som arbetare på de

stora jordbruken fick dock stanna kvar.


Från hantverk till industri

Sidan 30

7. a. spinna b. vävare

c. hantverk

d. textilfabrik

8. a. James Watt i Skottland b. Han kokade vatten i en behållare som eldades med ved eller kol.

c. Ångmaskinen kunde placeras nästan var som helst (i fabriker, i tåg

och i fartyg).

Livet i stan – långa arbetsdagar och bullrande maskiner

Sidan 30

9. stenkol

10. Man flyttade till stan för att få arbete.

Sidan 31

11. a. T.ex. Det var buller från maskiner och luften var full av damm och rök. b. Förslag på svar

Bondgård

Arbetsmiljö Bra med ljus och luft och ganska tyst.

Arbetstiden Olika under året. Långa dagar under sådd och skörd. Lugnare

andra perioder, som på vintern.

Betalning/Lön Berodde på skördens storlek och hur mycket bonden ägde.

Fördelar Bondefamiljen kunde bestämma mycket själv över sitt arbete.

Familjen var mycket tillsammans.

Nackdelar Om skörden slog fel var det svårt för bondefamiljen.

Fabrik

Arbetsmiljö Lite dagsljus, mycket buller av maskiner. Dålig luft.

Arbetstiden Långa arbetsdagar upp till 12 timmar sex dagar i veckan.

Betalning/Lön Mycket låg lön.

Fördelar Maskinerna gjorde saker mycket snabbare och billigare än om

någon skulle göra det för hand. Fabriksägarna tjänade mycket pengar.

Saker blev billigare att köpa. Inkomsten var inte väderberoende.

Nackdelar Arbetet var hårt, arbetarna hade inget att säga till om, och

många blev sjuka av miljön i fabrikerna.


12. a. Barn var lydiga och behövde inte så mycket i lön. b. T.ex. Barnen fick för lite dagsljus, växte dåligt och många blev

sjuka av arbetet. Många barn dog som unga.

13. T.ex. Barnet fick en tyngd om halsen och fick sedan gå runt i fabriken och visa andra barn vad som händer om man slarvar med arbetet.

Fyra kändisar i Europa på 1800-talet

Sidan 32



Uppfinningar 1840 –1930

Sidan 32


Vad kan du om Europa på 1800-talet?

Sidan 33

1.

1 X 2

2.

3.

4.

5.

6.

7.

X

2

X

1

2

1

2


Sverige under 1800-taletSidan 34


2. 1800: Många människor lämnar landsbygden och jordbruket och flyttar in till städer och fabriksarbete. (Industrialiseringen)

Stenåldern: Människor slutar leva nomadliv och börjar odla och

bli bosfasta.

3. a. De ville ha många som ställde upp på att arbeta i fabrikerna. b. När många människor var fattiga tog de vilka jobb som helst,

även om lönerna var låga. Då tjänade arbetsgivarna mer

pengar.

c. Många svenskar utvandrade till USA för att få ett bättre liv. De

som stannade i Sverige kunde kämpa för att landet skulle bli

rättvisare och tryggare att leva i.

4. Sverige förlorade Finland till Ryssland. Norge tvingades gå i union med Sverige.

1809 – ett viktigt år

Sidan 35

5. T.ex. Ryssland angrep Sverige genom att den ryska armén tog sig obesegrade genom Finland och ner efter Norrlandskusten. Den

svenska armén klarade inte av att försvara riket och Sverige gav

upp. I fredsförhandlingarna bestämdes att Finland och Åland

skulle bli en del av Ryssland.

6. a. Jean Baptiste Bernadotte b. Han var känd för att vara en duktig general i Napoleons armé,

och de som valde ut honom ville ha en bra krigarkung som

kunde ta tillbaka Finland.

c. Norge

7. a. Det var nu väldigt många människor som inte representerades i något av de fyra stånden. Fler och fler protesterade mot att

riksdagen var så odemokratisk.

b. Det var bara män med höga inkomster som fick rösta och

kunde bli valda i den nya riksdagen.

Hygien och vaccin räddade liv

Sidan 36

8. a. kikhosta, mässling och smittkoppor b. Man visste inte att god hygien kan hindra sjukdomar, att sjuk-

domar sprids mellan människor, eller att det finns bakterier.


9. Han kom på vaccinet. Att man genom att få en spruta med lite vätska från en kokoppa blir immun mot smittkoppor.

10. Vid en naturkatastrof händer det att avloppsvatten kommer i vatten som människor dricker. Då ökar risken för smittspridning

av kolera.

11. a. På 70 år dubblerades befolkningen, från två till fyra miljoner invånare. Befolkningen ökade alltså med 100 %.

b. Flera medicinska framsteg, som vaccinet mot smittkoppor,

gjorde att barnadödligheten minskade. Samt att det var fred och

att det blev större tillgång på mat. Bättre jordbruksmetoder

gjorde skördarna större och den nya grödan potatis mättade

många.

12. a. lungsot eller tbc b. På 20-talet kom vaccinet mot tuberkulos och sedan kom

penicillinet som kunde ta död på tbc och andra bakterier.

Många mammor fick barnsängsfeber

Sidan 37

13. a. En barnmorska. b. På sjukhusen var det stor risk att få barnsängsfeber genom att

smittan spreds mellan mammorna via läkarna.

14. T.ex. Kvinnor och flickor fick inte studera och ta studenten. Kvinnliga läkare fick inte arbeta på sjukhus, därför startade jag

(Karolina Wideström) en egen praktik.

Kvinnliga patienter ville hellre gå till en kvinnlig läkare.

Arbete i fabriker och industrier 15. a. Elevens eget svar

T.ex. Jag ser många män och stora tunga järnmaskiner med driv-

remmar och drivhjul. Luften är grå av damm och det är ganska

skumt.

Det låter av maskinerna, som slamrar och gnisslar. Och arbetarna

ropar till varandra genom bullret.

I luften känner jag lukten av metall och rök från ångmaskinen.

Det är kallt och fuktigt.

b. Arbetarna drog in små järnspån i lungorna.

c. Det var bättre betalt på Bolinders än på andra fabriker. Arbetarna

kunde få fri bostad av Bolinders.


Folket flyttade till städerna

Sidan 38

16. 1. trånga lägenheter 2. det var farligt att bo i städerna.

3. mörka

4. ut på utedasset

5. gatlyktor

6. järnspis

Piga – det vanligaste kvinnoyrket17. Elevens eget svar

Många svenskar utvandrade till Amerika

Sidan 39

18. a. Mer än en miljon svenskar flyttade till Amerika. b. I Amerika fick man fira gudstjänster som man ville. Många lämnade

Sverige för att de inte hade någon bondgård att ärva och de arbe-

ten som fanns på fabrikerna var tunga och väldigt lågavlönade.

c. Man kanske inte ville flytta ifrån familj och släkt eller kanske inte

fick ihop pengar till biljetter. Eller så vågade eller ville man inte.

d. Ju fler som ville åka till Amerika, desto fler biljetter kunde ång-

båtsägarna sälja.

19. a. pasjagerane – passagerare, öfwer – över, lemnad – lämnad, hafwet –havet

b. Skribenten till artikeln tyckte att det var sorgligt att så många

lämnade sitt fosterland. Att de förde pengar ut ur landet och att

resenärerna var obehagligt okänsliga inför sina anhöriga som de

lämnade kvar i Sverige. En skribent i en annan tidning kanske hade

skildrat avresan mer positivt.


Alfred Nobel uppfann dynamiten

Sidan 40

21.Sprängoljan nitroglycerin kunde explodera vid minsta stöt och var förbjuden i många länder. Alfred Nobel kom på att blanda sprängoljan

med fin sand av ämnet kiselgur, och uppfann på så vis dynamit. Den

blev eftertraktad runt om i Europa, där det byggdes många tunnlar och

fanns flera gruvor. Varje år ska pengar delas ut från hans förmögenhet

till människor som gjort något bra för mänskligheten. Så står det i

Alfred Nobels testamente.


När Sverige fick elektriskt ljus22. a. öppen eld, levande ljus, dagsljus, fotogenlampa b. Thomas Alva Edison konstruerade en glödlampa som kunde

lysa med hjälp av elektricitet.

c. vattenkraft i älvarnas strömmande vatten

d. Nu kunde folk vara uppe och arbeta längre på kvällarna. När

solen gick ner tände man lampor för att kunna se.

23. Det var i norr som älvarna låg och därmed kraftverken från vilka man fick elektricitet.

Folkrörelser som förändrade Sverige

Sidan 41

24. a. Alla vuxna medborgare i Sverige får vara med och rösta om hur Sverige ska styras. Vi har religionsfrihet och det finns lagar om

arbetstider, löner och jämlikhet.

b. Sedan 1921, inte ens i 100 år.

c. Frikyrkorörelsen kämpade för religionsfrihet i Sverige och

kämpade mot superi och fattigdom.

Nykterhetsrörelsen kämpade mot att folk drack för mycket sprit, de dog och fick sina liv förstörda,

menade nykterhetsrörelsen.

Arbetarrörelsen kämpade för rösträtt och högre löner, de utbildade arbetarna genom att se till

att de kunde låna böcker och gå kurser.

Kvinnorörelsen kämpade för att kvinnor skulle få det bättre, att kvinnor skulle bli myndiga

och få tillgång till samma utbildning

som män.

25. Elevens eget svar.


Korsord om Sverige på 1800-talet

Sidan 42

Vad kan du om Sverige på 1800-talet?

Sidan 43

1.

1 X 2

2.

3.

4.

5.

6.

7.

X

2

1

1

2

X

2

6

16

133

15

10

17

12

111

5

2

4

7

9

8

14

s

1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900

192019101900 19401930 1950 20001980 19901960 1970

SVERIGE UNDER 1800-TALET

VÄRLDEN UNDER 1900-TALET VÄRLDEN UNDER 1900-TALET

1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900

192019101900 19401930 1950 20001980 19901960 1970



1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900

192019101900 19401930 1950 20001980 19901960 1970



1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900

192019101900 19401930 1950 20001980 19901960 1970



1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900

192019101900 19401930 1950 20001980 19901960 1970



1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900

192019101900 19401930 1950 20001980 19901960 1970



d a S S K a n a l K o l R u o ä a R v å n G l o K F a m E R i K a a t b C o R v C J n o R G E E d i S o n R n R P K d y n a m i t E G m o R a


Det hände på 1900-taletSidan 44

1. Elevens eget svar. Områden att ta upp kan t.ex. vara kommunika-tioner i form av vägar och transportmedel samt telefoner, politisk

förhållanden som styrelseskick kung – eller riksdag, hur vi bor,

skolgång och utbildning, energiförsörjningen med det elektriska

ljuset, jordbrukssamhället kontra industrisamhället.

2. a. Första världskriget 1914 –1918 b. Andra världskriget 1939 –1945

3. Andra världskriget

4. a. T.ex. Soldaterna hade hjälm, gasmask och gevär med bajonett. b. Man använde giftgas i kriget.

c. Elevens eget svar

5. Tyskland

6. a. Det blev revolution och kommunisterna tog makten. b. Sovjetunionen

Mellan krigen – ekonomisk uppgång och nedgång

Sidan 45

7. a. T.ex. Företagen i USA sålde allt mer av sina produkter och affärerna gick bra. Även Europiska företag började få fart på sina fabriker.

b. Priset per aktie ökade.

c. De lånade pengar.

8. Elevens eget svar. (Företagen sålde allt sämre. Man minskade antalet anställda för att hålla nere kostnaderna för löner. Det i sin

tur gjorde att folk blev försiktiga och köpte ännu mindre prylar.

Fler blev arbetslösa. Aktieägare i företag som gick dåligt blev ner-

vösa och försökte sälja sina aktier men ingen ville köpa. Konkurs

och börskrasch blev resultatet. Många förlorade sina pengar och

de som jobbat i fabrikerna drabbades av massarbetslöshet.)

9. a. Elevens eget svar, men förmodligen skulle du handla limpan idag.

b. T.ex. Pengarna minskar i värde, du får allt mindre för pengarna

eftersom priser hela tiden ökar. (Vanligen ligger räntan på

pengarna lägre än takten i prisökningarna.)

c. Elevens eget svar. (De blev säkert båda arga och förtvivlade)


Sidan 46

10. a. Nazisterna och Hitler lovade att alla tyskar skulle få en bra framtid med jobb och en ordnad tillvaro om de fick makten.

b. De rustade landet för krig. Vapen tillverkades, vägar och järn-

vägar byggdes.

11. a. Hitler ville göra Tyskland till ett jättestort rike. b. Han började med att angripa Polen år 1939 och på så sätt startade

han andra världskriget.

Andra världskriget 1939 – 1945

Sidan 46

12. Elevens eget svar. Förslag till vad en tankekarta kan innehålla.

13. Förintelsen kallas nazisternas systematiska utrotande av människor. Sju miljoner människor mördades i deras utrotningsläger. De flesta

var judar, men det drabbade också zigenare, handikappade, homo-

sexuella och kommunister.

andra världskriget

1939-1945

Tyskland

ockuperade Danmark,

Norge och Frankrike.

Med på

Tysklands sida

var Italien , Japan och

Sovjetunionen.

USA, Storbritannien

och senare även Sovjetunion

kämpade mot Tyskland och

dess samarbetsländer.

Tyskarna

gav upp 1945 och Hitler

sköt sig själv.

Kriget

slutade med att Japan gav upp

sedan USA släppt atombomber

över två japanska städer.

Start Tyskland

angrep Polen 1939


Aldrig mera krig

Sidan 47

14. a. Allt är förstört, husen har träffats av bomber från flygplan. b. T.ex. De ska försöka starta ett liv i det som före kriget var deras

hem. Materialet på kärran kanske ska användas till bord och

sängar eller eldas med för att få värme.

c. T.ex. Det var ont om byggnadsmaterial efter kriget och tegel-

stenar går att återanvända. Har man cement kan man mura

upp t.ex. en spis m.m. För att det skulle var möjligt lämnades

högar av tegel här och där.

15. Frankrike och Tyskland beslöt att samarbeta för att hålla koll på kol- och stålindustrin. Några fler länder gick med och 1959 skapa-

des ett förbund som sedan utvecklades till EU.

16. 1995 gick Sverige med i EU.


Documents

Facit till Arbetsboken · 2019. 2. 8. · Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i Arbetsboken. På en del frågor står det ”Elevens eget svar” i