Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten

Frutsttningar fr finansiering av den kommunala verksamhetenSamhllsekonomiska frutsttningarSkatteintkter, utjmningssystem, statsbidrag samt taxor och avgifter

Samhllsekonomiska frutsttningarOmvrldsfaktorer med stor betydelse fr kommunens frutsttningar:Demografisk utvecklingKonjunkturutvecklingen, sysselsttningDet statsfinansiella lget, statens mjligheter att ge kommuner och landsting goda frutsttningarRegeringens politiska prioriteringar, finansieringsprincipenPris- och lneutvecklingenRnteutvecklingen

Samhllsekonomiska frutsttningarUtveckling av BNP och arbetade timmarrlig procentuell frndring

Finansiering av kommunen 2006

MdkrSkatteintkter17,3Kommunalekonomisk utjmning2.0 Taxor och avgifter1,9Bidrag1,6vriga intkter3,1Finansiella intkter1,1Summa27,0

Skatteintkter och utjmningHur berknas skatteintkterna?

Skatteintkter och utjmningVilka faktorer pverkar upprkningen av skatteintkterna?Sysselsttning (arbetade timmar)TimlnSociala ersttningarvriga inkomster

Varfr utjmning?Stora skillnader i beskattningsbara inkomsterStora skillnader i geografiska frutsttningar

Jokkmokk1 inv/km2Stockholm4 100 inv/km2Gteborg1 075 inv/km2Riket22 inv/km2

Varfr utjmning?Stora skillnader i ldersstrukturAv 1 000 kommuninvnare r:

294 personer ver 65 r iPajala99 personer ver 65 r iHbo149 personer ver 65 r iGteborg173 personer ver 65 r iSverige

Varfr utjmning?Kommunalekonomisk utjmning fr o m 2005Syfte (liksom i tidigare system):Att skapa likvrdiga ekonomiska frutsttningar fr alla kommuner och landsting att kunna tillhandahlla sina invnare likvrdig service oberoende av kommuninvnarnas inkomster och andra strukturella frhllanden. Meningen r att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsniv och inte bero p skillnader i strukturella frutsttningar.

UtjmningssystemetUtjmningssystemet bestr av fem olika delar

Inkomstutjmning Utjmnar fr variationer i skattekraft KostnadsutjmningUtjmnar fr strukturella kostnadsskillnader (behov och produktion) StrukturbidragRegionalpolitik InfrandebidragFr att mildra effekter av frndringar Regleringsbidrag/avgiftRegleringar mellan stat och kommun. Garantera Inkomstutjmningen. Frndrad ansvarsfrdelning mellan stat och kommun, finansieringsprincipen. Statens regleringsmjlighet av kommunernas finansiella utrymme.

UtjmningssystemetGteborg fick ca 2 Mdkr i utjmning 2006.Hur frdelade sig dessa medel i systemet?

Mkr Inkomstutjmning 1 730 Kostnadsutjmning53 Strukturbidrag- Infrandebidrag- Regleringsbidrag/avgift251Summa2 034LSS-utjmning-19

InkomstutjmningSkattekraften varierar kraftigtKommun 1-290115%Stockholm 186 000 kr/invGteborg 159 000 kr/invMalm 134 000 kr/inv

Inkomstutjmning 2006 (kr/invnare)

KostnadsutjmningKommuner 1 - 290GenomsnittPrincipskissStatenBidrag/avgiftAvdrag fr kommuner med gynnsam strukturTillgg fr kommuner med ogynnsam strukturAvdrag = TillggDvs systemet ska finansiera sigsjlv

KostnadsutjmningKostnadsutjmningen utjmnar frstrukturella kostnadsskillnadermen inte fr kostnadsskillnader som beror pambitionsniveffektivitetavgifterBestr av 9 delmodeller

Frskoleverksamhet och skolbarnsomsorgldreomsorgFrskoleklass och grundskolaBefolkningsfrndringarGymnasieskolaBebyggelsestrukturIndivid- och familjeomsorgKollektivtrafikBarn och ungdomar med utlndsk bakgrund

KostnadsutjmningHur r utfallet i kostnads-utjmningssystemet fr Gteborg 2006?

MkrFrskoleverksamhet och skolbarnsomsorg148Frskoleklass och grundskola687Gymnasieskola-264Individ- och familjeomsorg846Barn och ungdomar med utlndsk bakgrund76ldreomsorg189Befolkningsfrndringar-74Bebyggelsestruktur-31Kollektivtrafik228Summa53

Kostnadsutjmning 2006 (kr/invnare)

Skatter och kommunalekonomisk utjmning

Taxor och avgifterFinansieringen av den kommunala verksamheten sker ocks via taxor och avgifter.ExempelAvgifter inom stadsdelarnas omrde ssom frskoleverksamhet, LSS, ldreomsorg etcTaxor inom kretslopp och milj ssom VA-taxa, miljnmndens verksamhet enligt strlskyddslagen, djurskyddslagen etc Taxa fr kontroll av kttproduktanlggningar samt anlggningar fr malet ktt och kttberedningarFaststlls av kommunfullmktige eller av nmnd p delegation

Bidrag, vriga intkter samt finansiella intkterBidrag, exempelSpecialdestinerade statsbidrag tex maxtaxa, personalfrstrkning i frskolan etcLnebidragErsttning frn frskringskassanEU-bidrag vriga intkter, exempelHyror och arrendenFrsljning av verksamhetFinansiella intkter, exempelRnteintkter (likvida medel, vidareutlning till bolagen)