Nyheter från

FUNK

ISVÄ

RLDE

N

Varför blev det som det blev? Om tillgänglighetsresultatet för Växjö kommun i Handisams undersökning.

Exlusiv intervju med racingstjärnan Thed Björk!

Reportage från olika ungdomsutbyte - genom att fika, uppleva drama tillsammans och vara

med i återvinningsworkshop.20

12 a

ugus

ti

! ! 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGReportageVäxjö stadsbibliotek: - tillgänglighet en självklarhet ..... 4Kindle - läsplattan som ger mer läsupplevelse ..... 5En nätverkande projektledare ..... 6Alvesta kommun i samarbete med Funkibator .....10Växjö kommun + Funkibator .....12 Synlig vs osynlig funktionsnedsättning .....13 Racing - en sport med fart .....11Hur är det att vara tillsammans med någon som har ADHD .....16Om du vore ett hjälpmedel från Funkibatorbutiken .....17Från hund till häst .....19Ledarhunden - en trygghet i vardagen .....20Ledarhunden från Ungern .....20 Från garnrester till blommor .....22

Internationellt fokusInternational Federation of Hard of Hearing People .....14World institute on Disability .....14Inclusion internation .....15Funkibator - volontärer .....15En klassresa utöver det vanliga - till Polen .....16

FöreningsintervjuerEn inblick i ordförandens arbete Attention Kronoberg ....6Unga Funkisar - en ny organisation i Kronoberg ....7NHR - föreningen som syns i många sammanhang ....7Unga Synskadade stärker och utvecklar medlemmarna ....18

Knep & knåpKluriga sudoko ......8 Ordflätan ......9 Kluriga korsordet ....24

TillgänglighetskollStudiefrämjandet - tillgänglighetskoll ....12Länsstyrelsen - tillgänglighetskoll ....21Därför  blev  +llgänglighetsresultatet  av  Växjö  sämre  i  undersökningen  2012             ....18  

UpplevelserTestpiloter  på  spel                  ....8Dramaworkshop  med  ungdomsutbyte              ....9Dramadagen  från  insidan            ....9  Återvinningsworkshop  med  ungdomsutbyte       ....22Fikadagen!             ....23

Redaktionen tipsarBoken  kommer              ....4Bok+ps  på  läsplaKan                  ....5Tips  om  Handisams  spel          ....8Youtube  +ps  -­‐  tre  utbytesstudenter  om  Funkibator       ....15  Häng  med  och  gilla  Funkibatorbu+ken  du  också       ....17  

RedaktionTidningen är skapad av och med Funkibators sommarjobbare 2012. Följande personer har varit involverade:

David Guntsch, reporter Maria Hallgren, reporter Cailin Jazz Laing, reporter Louise Larsson, reporter Linnéa Möller, illustratör

Matilda Orre, reporter Malin Sjöö, reporter Nadin Alakili, reporterAmelia Thordin, reporter Andras Turaj, researcher/översättarePontus Ydström, reporter

Ola Claesson, redaktör

Pia Hammargren, ansvarig utgivare

Funkis Världen är utgiven av Funkibator. Funkibator samarbetar och samverkar med föreningar, myndigheter och eldsjälar runt om Kronobergslän.

Funkibator är ett arvsfondsprojekt och pågår till och med december 2012. Därefter övergår verksamheten till föreningsform.

Funkibator är en del av Nätverket SIP: www.natverketsip.se

3

Funkibator ideell förening - häng med!Genom ditt medlemskap så stödjer du vår verksamhet. Du kommer via ditt medlemskap få ta del av om vad som händer och vad som är på gång.

I dagsläget kostar det inget att vara medlem i Funkibator ideell förening. Du som vill vara medlem behöver visa det genom en aktiv handling och att du på så sätt ansöker om medlemskap: www.funkibator.se/forening

Det var en gång ett gäng sommarjobbare

Tidningen du just nu läser är skriven av Funkibators sommarjobbare 2012. De har själva fått välja vad de ska skriva om och hur de ska presentera sina texter. Resultatet blev en spännande blandning mellan intervjuer, reportage och krönikor. Ungdomarna har skrivit om funktionsnedsättningar, nya hjälpmedel och motorsport. De har gjort korsord, uppvisat imponerande kunskap och skapat debatt.

Funkibators sommarjobbsprojekt är ett samarbete med bland annat kommunernas satsning för att ge ungdomar sommarjobb. Vi har också samarbetat med enskilda individer som sökt sig till Funkibator runt om i länet. Funkibators sommarjobbssatsning är unik eftersom vi bland annat tar emot ungdomar med olika funktionsnedsättningar och tar tillvara på varje individs förutsättningar och resurser. Det gör att vi tillsammans kan skapa något unikt. Som till exempel den här tidningen.

Ämnena i artiklarna är valda av sommarjobbarna själva. De fick välja ämnen som berört dem och som de brinner för. Vi har också låtit dem testa, upptäcka och utveckla talang för bland annat intervjuer, översättningar och illustrationer.

Funkibator arbetar med utvecklingsfrågor inom funktionsnedsättning. Vi utgår från idéer, behov, önskemål och verkar på områden där få eller ingen arbetar. Vi har en stor samverkan och förankring i Kronobergs län. Samverkan sker med allt från myndigheter och föreningar till företag och enskilda individer. Flera satsningar har blivit till helt nya och egna verksamheter.

Vi fokuserar på möjligheter. Det positiva. Lösningarna. Vi är ett större arbetsteam som arbetar processinriktat där vi ofta går från idé till verklighet. Inspiration, delaktighet och eget ansvar är nycklar till hur vi får människor och nya verksamheter att växa fram. Funkibator finansieras idag med medel från Arvsfonden. Vi är nu inne på vårt tredje och sista år med projektmedel därifrån.

Vi som arbetar med Funkibator vet att vi gör skillnad, både i det stora sammanhanget och hos den enskilda individen.

Funkibators projektledare Pia Hammargen och jag har sett sommarjobbarna gå från osäkra och blyga till övertygade och stolta. Att se de tysta lämna in texter som är välskrivna och pålästa och att se de mer utåtriktade koncentrerat fastna med blicken på skärmen har varit intressant.

Vi har sett dem svetsas samman från individer till ett gäng som skrattar tillsammans. Det har varit en spännande och givande resa. Och ibland högljudd! Vi har haft kul tillsammans och när man har kul lär man sig ofta utan att tänka på att man lär sig. Och det är roligt att lära sig när man inte gör saker för att lära - utan just för att ha kul.

Ola Claesson / redaktör

Håll koll på Funkibator Gilla oss! Följ oss!Bli en del av oss genom att dela med dig och kommentera! www.facebook.com/funkibatorwww.twitter.com/funkibatornwww.funkibator.se

! ! 4

REPORTAGET I BILDER

Bildförklaringar Översta bilden: Stina Fernholm, bibliotikarie som intervjuades.

Mellan och nedre bild: Ledstråken på Växjö stads-bibliotek.

Växjös stadsbibliotek:- tillgänglighet är självklartVi träffade Stina Fernholm, som arbetar som bibliotekarie på Växjö stadsbibliotek, för att fråga henne om tillgängligheten. Vi tyckte det var extra intressant eftersom vi själva har funktionsnedsättning.

Stina berättade att Växjö Stadsbibliotek ständigt jobbar med att göra lokalerna mer tillgängliga för personer som har olika funktionsnedsättningar. En del saker är bra och en del kan förbättras.

En av de tillgänglighetsanpassningar som man gjort det senaste var att förlänga ledstråken. Ledstråken är kännbara markeringar i golvet eller på marken för personer med synnedsättning. De här stråken har förlängts bland annat över glasgolven på biblioteket.

När Cailin, som själv har en grav synnedsättning, testade ledstråken märkte hon att det var stora luckor i stråken. Ytterligare saker som kan förbättras är skyltarna som behövs göras tydligare. När vi intervjuade Amanda Orre, som inte har någon funktionsnedsättning sa hon:

- Det är knappt så jag att jag själv kan läsa vissa av skyltarna. Vi passade även på att intervjua Matilda Orre, som använder rullstol. Hon upplevde att det var trångt mellan hyllorna och att stolarna vid sittplatserna oftast är i vägen.

Vi vill, trots förslag om förbättringar, passa på att berömma Växjö stadsbibliotek. Belysningen är bra och hissen är märkt med punktskrift. De har även förstoringsglas, anpassad dator och böcker med både stor stil och punktskrift.

För de som använder rullstol är det bra att det inte finns många trappor. De har också dörröppnare och anpassade toaletter.

Vi upplevde att vi blev väl bemötta av personalen och det är viktigt eftersom man inte alltid blir det om man har en funktionsnedsättning.

Text och foto av: Cailin Jazz Laing och Nadin Alakili

Vi tipsar om ”boken kommer” Biblioteket erbjuder nu en tjänst för personer som behöver hjälp med att låna böcker och som har en en funktionsnedsättning.

Tjänsten heter ”boken kommer”. Det innebär att man kan ringa upp och beställa böcker som de kör hem åt låntagaren.

Vilken plats tycker du är mest tillgänglig i Växjö?Miralema Klokic, projektledare: - Jag tycker att biblioteket är ganska tillgängligt, om vi tänker oss cafeterian där det är ganska luftigt. Konserthuset och Linnéuniversitetet är också tillgängligt skulle jag tro, där finns det ledstråk och det är ganska luftigt eftersom det är stora ytor där man kan röra sig fritt.

Text: Nadin Alakili

5

Kindle - läsplattan som ger mer läsupplevelseKindle är en läsplatta som jag gillar, en läsplatta som ger en större upplevelse än vad en fysisk bok ger.

Amazon Kindle är en läsplatta från Amazon.com (världens största online återförsäljare). Den är endast till för att läsa på, skärmen är svartvit och det går inte att till exempel inte att se på film eller spela spel. Det går att surfa men är inte särskilt smidig och plattan är ingen ersättare till dator eller surfplatta.

Kindle betyder att starta en eld på engelska och används som metafor för vad läsning är. Första versionen av Kindle kom 2007. Just nu säljs den 4:e generationen av Kindle. Det finns också andra modeller; Kindle touch, med touchscreen istället för knappar, Kindle keyboard med fysiskt tangentbord under skärmen, Kindle dx med större skärm och Kindle fire som är mer lik en iPad än resten av Kindle versionerna. Den säljs bara i USA.

Att läsa på en Kindle är som att läsa i en riktig bok. Man bläddrar genom att trycka på knappar som finns på långsidorna. Skärmen har inte någon bakgrundsbelysning utan använder så kallat e-bläck, en ny teknik för att visa text på en skärm, även kallat elektroniskt papper. Det är ett viktigt skäl till att det är bekvämt att läsa på den. Nackdelen är att det inte går att läsa i mörker, i så fall måste man ha en lampa. Jag tycker att skärmen är väldigt skön att läsa på och man kan läsa i flera timmar utan att få ont i ögonen till skillnad från hur det är att läsa på en datorskärm.

Enda gången man tänker på att det inte är en bok är om man sitter i starkt ljus och skärmen blänker. Batteriet räcker i ungefär en månad om internet är avstängt.

I Kindle store finns enligt Amazon över 765,000 böcker och tidningar. Nästan alla är på engelska, men det finns även en del böcker på franska, spanska och tyska. Det finns hittills inga böcker på svenska. Böcker utan copyright finns att ladda ner gratis till exempel A Christmas Carol, Dracula, Uncle Tom’s Cabin m.m. Om man läser om en ny (eller gammal) bok och tycker att den verkar intressant kan man ladda ner första kapitlet gratis.

Personligen gillar jag inte att läsa faktaböcker på Kindle, eftersom jag gillar att bläddra mycket när jag läser fakta.

Det är lite omständligt att skriva in sidnummer varje gång man vill bläddra bakåt mer än några sidor. Det är också mycket lättare att anteckna i en ”vanlig” bok, även om det går i Kindle är det mer

komplicerat och man måste använda tangentbordet på skärmen.

Under skärmen sitter ett styrkors och en ok-knapp, på vänster sida under skärmen finns bakåtknappen och tangentbordsknappen som öppnar tangentbordet. Om man vill skriva något

måste man välja bokstav med styrkorset och trycka på ok för varje bokstav. Detta gör att det tar ett tag

att skriva. Det funkar för att till exempel söka efter något, men att skriva långa meningar blir snabbt osmidigt.

Till höger under skärmen finns meny knappen som öppnar en lista med alternativ, och hemknappen.

Det går att köpa dagstidningar främst från USA och Storbritannien men även andra länder. Tidningarna levereras automatiskt till läsplattan när ett nytt nummer kommer på morgonen.

Jag läser gärna tidningar och böcker på Kindle, den är lätt att ha med sig och man kan läsa mycket utan att behöva bära runt på tunga böcker, vilket är särskilt bra när man reser. Kindle är bara 16x11 cm stor och knappt 1 cm tunn men rymmer tusentals böcker och tidningar.

Text och foto: Maria Hallgren

Boktips på läsplattan!The Colour of Magic av Terry Pratchett. Den är på engelska och är första boken I Discworldserien. Läsaren får en trollkarl, en barbar och en turist när de reser runt på planeten Discworld. Planeten är en stor skiva som bärs av sköldpaddor som vandrar genom universum och är i genren fantastyparodi.Det finns många klassiker som nu är gratis, eftersom copyrighten har gått ut, exempelvis Shakespeare och Jane Austen. Du hittar fler klassiker här: www.gutenberg.org

Amazon Kindlestore säljer böcker till läsplattan: http://amzn.to/LItbUa

Info om Kindle-appar till exempelvis iPhone, PC, Androider med mera: http://amzn.to/MFlOsa

”Kindle betyder att starta en eld på

engelska och används som metafor för vad

läsning är.”

! ! 6

En nätverkande projektledare

Jag träffade Miralema Klokic på Gustos kafé för en intervju. Jag passade då på att ställa olika frågor om hur jobbet på Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum ser ut och vad projektet satsar på samt vilka erfarenheter hon fick av sin tidigare arbetsplats, Funkibator.

Miralema har tidigare arbetat på Funkibator men för ett tag sedan blev hon erbjuden ett nytt jobb på Handikapprörelsens Idé & KunskapsCentrum som innebär större ansvar och en utveckling till en ny roll. Därför blev jag nyfiken vilken den här rollen är.

Miralema är 28 år, bor i Växjö och beskriver sig själv på följande sätt:

- Jag är en glad person, för det mesta, utåtriktad, gillar att träffa nya människor, även om jag är glad är jag ganska känslig också eftersom jag gråter lätt för minsta lilla grej. Så från att man är glad till att bli lite ledsen om man ser något ledsamt på tv. Jag gillar tv-serier, älskar att gå på bio, tycker att det är jättekul att gå ut och dansa med kompisar. På universitetet läste jag sociologi, som handlade mycket om människan i samhället. Samhällsämnena har alltid intresserat mig.

Vad jobbar du med och vad är det viktigaste aspekterna av ditt jobb?

- Jag jobbar som projektledare på Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum (I&KC), som är en paraplyorganisation som innebär att vi har länets handikappföreningar under oss. Arbetet åt föreningarna kan vara bokföring, budget, kopiering och allt som de behöver hjälp med. Jag har fått jobbet som projektledare och arbetat här sedan januari 2012 och projektet jag jobbar med har fått finansiering från Arvsfonden. Projektet handlar om kultur. Vi försöker göra kulturen mer tillgänglig för personer som har funktionsnedsättning, med fokus på bemötandet av olika personer med funktionsnedsättningar. Det vill säga att man får hjälp med att ta sig till en stol, hitta till jackan eller toaletten, att ljuset är bra för de som läser läppar och att hörslingorna funkar etc. Sådana småsaker underlättar så mycket för varje enskild individ. I det här fallet pratar man mest om dans och teater, säger Miralema innan hon fortsätter. Projektet samarbetar idag med Växjö kommun, Nätverket SIP och Funkibator.

- De viktigaste aspekterna i det här jobbet är att man berör frågorna vad gäller bemötandet. Oftast så pratar man om fysiskt tillgänglighet, till exempel att de ska finnas ramp och att det ska finnas ledstråk. Sådant är viktigt, men det här med bemötandet, hur man bemöter människor är också jätteviktigt, för det är det lilla som gör så stor skillnad.

Vilka erfarenheter fick du av jobbet, tycker du?

- Tack vare Funkibator har jag träffat människor som jag möter än idag i mitt nuvarande arbete. Jag har fått ett riktigt bra kontaktnät och det är jag mycket tacksam över! När jag var på Funkibator så insåg jag hur viktigt det är med känslan ”va kul det är att gå till jobbet”, att man ska göra saker som man själv tycker är roliga men framförallt att ta tillvara på varje persons styrkor. Det här är något som återspeglas bland annat hos sommarjobbarna som jag har haft kontakt med via Funkibator.

Text: Nadin Alakili / Foto: Pierre Bignolas

En inblick hos ordförandens arbete i Attention KronobergOrdförande i Attention Kronoberg är Mari-Louise Ohlsson. Hennes uppgifter är att leda möten, göra dagordningar, hålla reda på vad som händer, både inom föreningen och intressepolitiskt.

På frågan vad föreningen gör utåt samhället så svarar hon att de hjälper folk med neuropsykriatiska funktionsnedsättningar (NPF) att få rätt stöd och hjälp i samhället. Hon berättar vidare att de träffar politiker, går på föreläsningar, utställningar och har möten med kommun och landsting.

Vad är Attention för förening?

- Det är en ideell förening för personer som har NPF, till exempel ADHD/ADD, Aspergers syndrom, Tourette syndrom och liknande diagnoser.

Marie-Louises arbete inför framtiden är att så många som möjligt ska känna till Attention och veta om att man kan vända sig till dem.

Text: Malin Sjöö / Mer info www.attentionkronoberg.se

7

Unga Funkisar - en ny organisation i Kronoberg

Pontus Ydström är ordförande i Unga Funkisar Kronoberg sedan mars 2012. Unga Funkisar är en självständig demokratisk ungdomsorganisation. De jobbar för ett jämlikt, fritt och tillgängligt samhälle för alla och är en ny organisation.

Pontus Ydström ville bli ordförande för att han tyckte att det skulle vara kul att anta utmaningen och se om han har vad som krävs. Som ordförande har han det övergripande ansvaret över allt i länsföreningen i Kronoberg och Kalmar

Län. Just nu arbetar organisationen med att planera ett sommarläger tillsammans med Funkibator, vilket är ett projekt inom Nätverket SIP. Eftersom den nya styrelsen inte är riktigt klar än så har de inte planerat vad de ska jobba med och vad de har för mål i framtiden. Jag frågade Pontus vad han skulle vilja jobba med i organisationen och vad hans vision är: – Jag vill jobba med tillgänglighetsfrågor och ordna roliga aktiviteter för medlemmarna, avslutar han.

Text: Cailin Jazz Laing / Mer info: www.ungafunkisar.se

NHR - föreningen som syns i många sammanhang Vi träffade Jennie Hedrén Hasselros, ordförande vid NHR i Växjö på kaféet Gusto en sommardag i juni. Jennie är ordförande för Neurologiskt Handikappades Riksförbund har hon som uppdrag att vara lite spindel i nätet, hon är den som ser till att saker och ting blir gjorda.

- Målet är att engagera fler och sprida budskapet. Vi jobbar väldigt mycket med roller just nu. Vem är det som ska göra olika saker? Vilka uppgifter är enklare och vilka uppgifter passar vilka personer? Vissa tycker det är enklare med en lista på fem grejer som ingår i den här uppgiften. Då vet de vad de orkar göra. Frågar man bara om de vill hjälpa till med det här kan det bli så stort. Men om man vet att man kan göra de här fem uppgifterna känns det bättre, menar Jennie.

Men hur gör man för att få fler engagerade och sprida budskapet så att folk vet att man finns?

- Vi hjälper till där det behövs och försöker delta på olika möten med olika rehabiliteringsenheter, säger Jennie.

- Vi deltar i många sammanhang. Vi har många personer som är med i olika samarbetsorganisationer med kommun och landsting. De skulle exempelvis ha en ny lift i simhallen och då var vi där från NHR och hjälpte dem att prova om allt var som det skulle. Vi testade då med personer som själva sitter i rullstol om liften fungerade.

Flertalet av medlemmarna inom föreningen har MS och NHR fokuserar dessutom på 16 andra olika diagnoser.

Många har en felaktig bild av föreningen. De ser framför sig en väldigt stor sjukdomsbild med en gång och jag vill visa att det är vanliga människor som jag som är med och engagerade och att det finns en större aspekt.

De flesta av oss som är medlemmar har en lindrig funktionsnedsättning och till det så har man individuella problem, säger Jennie. NHR hjälper även till med massa andra saker, bland annat går de på stan och hjälper till att kolla på tillgängligheten.

Om det exempelvis saknas en ramp hjälper NHR till med att komma med förslag och visa vad som behövs och vad som kan förbättras för att välkomna fler in i butiken, fiket etc.

Text: Malin Sjöö Foto: Linnéa Möller

Mer info: www.nhr.se

Vilken plats skulle du rekommendera som tillgänglig för någon som vill besöka Växjö?Peter Svan, ledsagare: - Jag skulle rekommendera att gå runt Bergundasjön eftersom man skapat fina grusgångar runt sjön som gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att ta sig fram.

Text: Malin Sjöö

! ! 8

Testpiloter på spel

Under sommaren var vi testpiloter på ett nytt spel, ett spel som ännu inte kommit ut på marknaden. Vi fick prova att spela ”Tillgänglighetsspelet”.

Det är utvecklat av I&KC (Handikapprörelsens Idé & Kunskapscentrum). Spelet ska hjälpa personer med funktionsnedsättning att få kunskap och information inom tillgänglighet. Det innehåller information om bland annat platser och föreningar som har med tillgänglighet inom funktionsnedsättningsområdet att göra.

Pjäserna i spelet är formade till olika hjälpmedel för människor med funktionsnedsättning, exempelvis en rullstol, ett par glasögon och så vidare. Varje spelpjäs har ett berättelsekort som innehåller information om just det hjälpmedlet.Vi var tre stycken som fick i uppgiften att testa på spelet. Vi tyckte att det var lite svårt att förstå i början och att det var ganska svåra frågor. Flertalet av frågorna är om platser i Växjö eller i närheten, därför passar spelet nog bäst till de som bor här.Vi tror spelet skulle nog kunna vara lite för svårt för barn men borde fungera bra för både ungdomar och vuxna. Jag tror att om man jobbar lite med det och utvecklar spelet kan det bli ett både pedagogiskt och underhållande spel som många kan ha glädje av.

Text: Amelia Thordin / Mer info om I&KC: handikappkunskap.se

Tips om Handisams spelÄr du sugen på att redan nu testa ett Tillgänghetsspel? Handisam är en myndighet som samordnar funktionsnedsättningspolitiken i Sverige.

De har ett kostnadsfritt enklare spel att ladda ner på deras webbsida: www.handisam.se/Filer/tillganglighetsspelet.pdf

Av: Malin SjööFacit kommer att presenteras i fotoalbumet på

www.facebook.com/funkibatorSaknar du Facebook? Maila oss: info@funkibator.se

KLUR

IGA

SUDO

KO

9

OrdflätanHitta orden i ordflätan och ringa in dem. Du kan hitta dem diagonalt, vågrätt och lodrätt...

Ord att kika efter:

LÄNSSTYRELSENSIPFUNKIBATORBIBBLANUNGASYNSKADADEUNGAFUNKISARATTENTIONVÄXJÖALVESTAAFNHR

Av: Malin SjööFacit kommer att presenteras i fotoalbumet på

www.facebook.com/funkibatorSaknar du Facebook? Maila oss: info@funkibator.se

ORDFLÄTANDramaworkshop med ungdomsutbyte

Torsdagen den 5 juli 2012 var vi sommarjobbare samlade i Musikhuset i Växjö. Där träffade vi Teater Respekt gruppen. Vi fikade och hade roligt. Vi Christina Gutiérrez Malmbom med kollegor under dagen.

Ungdomarna som deltog kom från tre olika projekt: Funkibator, Demokratiprojektet - På mina villkor och Globala Kronoberg.

Text: Nadin Alakali / Mer info: www.teaterrespekt.se

Dramadagen från insidanDrama-workshopen innehöll många övningar. Den första övningen handlade om att arbeta med rösten. Till exempel använde vi oss av orden ”jag älskar dig” som vi skulle försöka säga på olika sätt och med olika toner. Man lärde sig hur tolkningen av orden blir olika beroende på hur man använder röstläget när man säger någonting.

Nästa övning handlade om att använda kroppspråket istället för rösten. Man skulle visa olika känslor som att vara ledsen, glad, orolig och så vidare – och man fick inte använda kroppen. Det var ganska svårt att få fram rätt känsla. För mig var det också svårt för jag sitter ner, vilket gör att jag är begränsad i mitt kroppsspråk.

Sedan satt vi i en ring och berättade vad vi hette och vad vi hade för drömmar och när man pratade så hade man en trumma i knät för att visa vem som pratade. Det här var en lära-känna-övning. Efter det gjorde vi charader där man skulle föreställa olika yrken, där arbetade vi igen med kroppspråk.

Man fick testa på att vara lärare först i ett vanligt scenario när eleverna inte lyssnar och gör annat, men också vilken skillnad det blir när de faktiskt lyssnar. Man lär sig igen vad det betyder att ha respekt för varandra och vilken skillnad det gör.

En annan röstövning som vi hade var att låta som olika djur. En rolig övning handlade om att sjunga utan ljud. Man fick använda kroppen och spela instrument och så skulle man sjunga fast, men man fick inte använda rösten. Radion var på så det handlade om att mima, lite som i småstjärnorna.

Vi fick också göra skulpturer av varandra på så vis att man flyttade på den andra så den stod i rätt position.

Maskinen är en övning där man använder sig av både kroppen och rösten eftersom man gör en rörelse och medföljande ljud och så kommer nästa person in och kopplar in sig med en passande rörelse och eget ljud.

I det stora hela tyckte jag att det var en bra dag som var givande och mycket lärorik.

Text: Matilda Orre

! ! 10

Alvesta kommun i samarbete med FunkibatorAlvesta är en av de kommuner som erbjuder sommarjobb åt ungdomar i samarbete med Funkibator. Därför passade jag på att träffa Sanna Hammelin som är ansvarig för den verksamheten vid Alvesta kommmun. Jag frågade henne bland annat om vilka erfarenheter hon har av sin arbetsplats och vad det mest intressanta med jobbet är.

Tidigare studerade Sanna på universitetet och fick ett erbjudande om ett jobb som innebär utvecklingsmöjligheter till en ny roll, men vilken är rollen? Sanna är 28 år, bor i Växjö och beskriver sig själv på följande sätt:

- Jag tog precis examen från universitetet där jag studerade personal/arbetsliv med inriktning juridik och arbetsrätt. Jag tycker det är roligt att träna mycket, all möjlig sport, och gillar att umgås med vänner och familj. Jag är en ambitiös person, social, väldigt driven och nyfiken på nya saker.

Vad jobbar du med och vad är det viktigaste aspekterna av detta jobb?

- Jag jobbar som personalsekreterare på Alvesta kommun, där vi gör väldigt olika saker. Dels har vi personaläranden för personal som mår dåligt eller känner att de behöver prata med någon eller är missnöjda med sina kolleger, chefer eller sin arbetsmiljö. Vi jobbar även mycket med bidrag och hanterar administrationen för bidrag till arbetstagare som har olika funktionsnedsättningar eller har varit arbetslösa under en lång period. Då är Arbetsförmedlingen med och hjälper till så att de kan få komma in i arbete. Mitt arbetsområde under hela våren har varit att organisera feriearbeten på olika sätt. Hitta ferieplatserna, ta in ansökningar från sommarjobbarna och placera sommarjobbarna, hela den processen. Det har varit väldigt roligt. Jag pratade med många ungdomar under introduktionerna som jag höll i. Jag blev väldigt positivt överraskad av hur ambitiösa ni ungdomar är, hur duktiga och trevliga ni är när ni kommunicerar med mig. Jag tycker att det är väldigt kul med blandningen också, där man växlar mellan olika arbetsuppgifter. De viktigaste aspekterna i detta jobb är det sociala, att man ska kunna möta alla sorters människor. Man har kontakt med människor på väldigt många olika nivåer. Människor som mår bra eller dåligt, människor som är glada eller deprimerade.

Vad är det mest intressanta med ditt jobb?

- Det mest intressanta med mitt jobb är människor, man får människor att må bra och trivas på sina arbetsplatser. Jag tror att människor kan göra underverk om de är på rätt ställe. Alla människor kan göra mycket och bidra till mycket bara de får vara i rätt sammanhang där de gör det bäst. Hamnar man fel så hjälper det inte hur duktig man än är eller hur kompetent och kvalificerad man är. Mår man inte bra på jobbet så presterar man inte. Det är viktigt att människor trivs på sin arbetsplats. Jag gillar mitt jobb även arbetsrättsligt, man kan kalla det juridiken bakom lagarna. Varför vi gör som vi gör, vad man får göra och vad man inte får göra.

Vilka erfarenheter får du av ditt jobb?

- Man får alltid erfarenheter men det är inte säkert att man vet vad man får för erfarenheter förrän man använder dem senare. De erfarenheter jag lärt mig hittills är att det viktiga är att kunna anpassa sig efter planeringen. Man måste vara ganska flexibel och kunna anpassa sig efter omständigheterna. Men även att kunna prata med alla sorters människor oavsett vilket situation personen befinner sig i.

Hur hörde du talas om Funkibator?

- Jag fick reda på Funkibator genom en kollega som tipsade mig om det, hon arbetade med feriearbeten förra året innan jag började jobbet. Förra året använde vi oss främst av kommunala verksamheter och kommunala bolag men i år har vi bestämt att använda oss av ideella föreningar, som till exempel Funkibator och idrottsföreningar. Vi använde Funkibator även förra året, men det var den enda organisationen utöver den kommunala.

Vilka framtidsplaner har Alvesta kommun och vilka framtidsplaner har du?

- Det Alvesta kommun arbetar mest med är frågor som berör kommunen, det kan ha med personalen att göra och hur man får människor att vilja bo kvar i kommunen. Just nu jobbar man mycket med att bygga en ny station som både ska bli finare och mer praktiskt. Jag själv har tänkt mig att jobba ett tag till i detta arbete. Jag trivs väldigt bra. Min närmaste plan nu är att hitta en större och finare lägenhet i Växjö och köpa bil.

Text: Nadin Alakili

Mer info om Alvesta kommun: www.alvesta.se

11

Racing – en sport med fart

Mitt stora intresse är racing. Därför har jag valt att skriva en artikel om just racing och en av de förare som jag följer lite extra, Thed Björk.

Racing är en bilsport som utövas på asfalterade banor. Det finns tre kategorier: Formelbilsracing, Sportvagnsracing och Standardvagnsracing. Inom kategorin standardvagnsracing har det tillkommit en ny serie för säsongen 2012, TTA-Elitserien i Racing.

Standardvagnsracing innebär att man har tagit bilar som egentligen är anpassade för landsvägskörning och byggt om dem för racingsyfte. Denna ombyggnad sker i olika grad beroende på de olika tävlingsorganisationernas eget tävlingsreglemente.

I Sverige finns också en annan serie inom samma kategori. De fyra teamen som tillsammans startade TTA tävlade tidigare i STCC men hoppade av och bildade den nya serien. Vid premiären hade hälften av de förare som tävlat i STCC året tidigare bytt till TTA.

Polestar Racing, Volvos officiella racingteam, kom som alla andra team till start med fyra förare i två olika team - Polestar Black R och Polestar Performance. I Polestar Performance hittar vi Thed Björk, som under 2011 tog timeout från standardvagnsracingen för att istället tävla med ett eget team i racingserien Camaro Cup. Många som gör en sådan satsning med en bil de aldrig kört förut får vara glada om de kommer i närheten av pallen. Thed var högst upp på pallen flest gånger och tog därför hem segern. Det skall också tilläggas att Theds motståndare var sådana som tävlat i serien under många år. Trots detta körde Thed skjortan av dem allihop. Jag passade även på att intervjua Thed direkt med följande frågor när jag gjorde artikeln.

Hur länge har du hållit på med racing? - Jag började köra motocross när jag var tre år, Go-kart när jag var 11 och Formel 3 när jag var 17 år.

Vad fick dig att börja med racing?-Min vilja att bli Formel 1-förare. Sedan proffsförare.

Vad är det som driver dig att fortsätta hålla på som racingförare? - Idag är racingen mitt yrke och jag trivs fantastiskt bra med det jag gör. Känslan att vinna är en stor motivationsfaktor som får mig att fortsätta.

Vilket är ditt bästa/roligaste racingminne?- Jag har väldigt många positiva och roliga minnen! Slutsegern i STCC 2006, Le Mans 24 timmars och flera andra tävlingar i USA. Tuffa fighter som sitter kvar i minnet.

Vilken är din favoritbil både för racing men även för vanlig körning? - Volvo S60 Polestar Performance.

Förra året var du förare i ditt eget team Rtech och nu 2012 kör du för ett stort fabriksteam, Volvo. Vilken är den största skillnaden? - Största skillnaden är att jag kan fokusera 100 procent på mitt jobb. När jag hade ett eget team fanns det hela tiden så mycket andra saker att göra förutom att köra.

Kan du berätta lite om bilen du kör detta året? Vilka är de största skillnaderna mellan en Volvo S60 TTA och en vanlig Volvo S60? - Volvo TTA är en racingbil från grunden. Den har större bromsar, mer motorkraft, racingväxellåda och mer aerodynamik än en vanlig S60.

Om man är ungdom och drömmer om att bli racingförare - vilka tips/råd kan du ge? - Först måste man bestämma sig för var man vill börja. Gokart, bil eller formelbil. Sen tar man kontakt med en motorklubb, en bana eller annan racingförare för att få tips och råd. Sen är det bra om man tycker om att ta kontakt med nya personer för det kommer att krävas i den stora jakten på sponsorpengar i början på karriären. Tipset från mig är att vara beredd på att jobba hårt och vara envis så är allt möjligt.

Till sist, har du någon idol inom racingen? - Ingen idol, men jag värderar min familj och mina vänner otroligt högt. Där kan jag få råd och motivation.

Text och foto: Pontus Ydström

Thed Björk har bland annat vunnit följande mästerskap:1997: Gokart SM1999: Formel 32001: FIA Sportscar Championship 2003: Swedish GT-Series2006: STCC 2011: Camaro Cup

! ! 12

Växjö kommun + FunkibatorVäxjö kommun har flera samarbeten med Funkibator och dess huvudorganisation som är Nätverket SIP. En av dessa samarbeten är med kommunens sommarjobbsplatser (även kallade ferieplatser). Därför passade vi på att träffa Jessica Sorting som ansvarar för ferieplatserna vid Växjö kommun för att lära känna henne lite mer.

Vi bad Jessica att beskriva sig själv och hon valde då följande beskrivning:- Typisk göteborgare, glad, ordningsam, gillar utmaningar och är en riktig arbetsmyra.

Vad jobbar du med och vad är de viktigaste aspekterna av ditt jobb?- Jag sitter som samordnare för feriejobben i Växjö kommun. Det innefattar ganska mycket. Det är allt från att hitta de verksamheter som vill ta emot ungdomar till att få ut information till ungdomarna så de kan söka platserna. Det är det mitt arbete har rört sig kring under det halvåret jag jobbat med detta.

Vad är det mest intressanta med ditt jobb?- Det är mycket. Jag har ju jobbar främst med tillsättning av ferieplatserna nu, men jag jobbar även en viss procent med Musikhuset där jag jobbar med arrangemang, konserter bland

annat där jag får träffa ungdomar som brinner för sitt intresse. Nu när vi flyttat in Pax i huset träffar man mycket ungdomar överlag. Det tycker jag är det absolut roligaste för det har alltid varit drömmen, att få jobba med ungdomsverksamhet, även om jag är skolad utifrån personal och arbetslivslinjen.

Vilka erfarenheter får du av jobbet?- Oj, man får mycket. Man måste vara snabbtänkt, hitta lösningar snabbt. Man kan inte riktigt planera dagen även om man kan strukturera upp det någorlunda. Ibland kan det vara jobbigt att inte veta vad man ska göra härnäst men många gånger är det ju det som gör det så spännande att gå till jobbet, för man vet inte riktigt hur dagen kommer att se ut. Så det är varierande, vilket ger en mycket erfarenheter.

Hur hörde du talas om Funkibator?- Det gjorde jag faktiskt genom Elin. Jag är ju inne på ett vikariat och Elin har suttit på den här tjänsten i tre år. Där har SIP varit delaktig med många olika projekt under några år tillbaka, genom kommunens feriejobb och det var faktiskt där jag hörde talas om Funkibator första gången.

Vilka framtidsplaner har du för feriearbetarna och vilka framtidsplaner har du?- Feriearbetarna anställer vi, de jobbar under sommaren och sen avvecklar man så de slutar. Då börjar ett nytt år, och där försöker man väl alltid hitta lösningar, dels för vad som fungerar som man bör fortsätta med, vad som fungerar mindre bra och framför allt vad man kan ta åt sig av det som fungerat mindre bra under året som man kan försöka förändra och förbättra till nästa år. Sedan vill man alltid att de ska finnas utrymme för fler ferieplatser. Målet de senaste två åren har varit 1000 ferieplatser och det har vi lyckats uppnå förra året och troligtvis hamnar vi där i år också. Man vet ju aldrig förrän efter sommaren då man vet hur många av de som tackat ja dyker upp på sina ferieplatser. Men det är ju alltid tanke på att förbättra, göra smidigare, få ut information på kortare tid osv.

Mina egna framtidsplaner är lite svårare att svara på. Jag är ju inne på ett vikariat så min framtid är lite oviss. I årsskiftet väntar nya utmaningar. Jag trivs jättebra i Växjö och vill gärna stanna här, gärna fortsätta jobba i projektform. Det tycker jag är spännande. Eftersom jag är en arbetsmyra tycker jag det är roligt att jobba mycket och intensivt. Lite planering och lite att ta dagen som den kommer är mina nuvarande framtidsplaner.

Text och foto: Amelia Thordin

Studjefrämjandet – tillgänglighetskoll Eva Svensson jobbar som administratör på Studiefrämjandet i Växjö. Hon säger att cirka 15 procent av deras anställda har någon sorts funktionsnedsättning. Bland dem som arbetar där finns personer som har ADHD och epilepsi. Lokalerna är stora och rymliga, även om man har en stor rullstol

och har också flera anpassade toaletter. I övrigt berättade Eva att studiefrämjandet ville ha fler studiecirklar och uppmuntrar till att folk startar nya. Vi upplevde att vi blev väl bemötta på Studiefrämjandet av Eva.  Text: David Guntsch och Pontus Ydström / Mer info: www.sfr.se

13

Synlig vs osynlig funktionsnedsättning

I allmänhet tror de flesta att de osynliga funktions-nedsättningarna inte är så farliga eftersom de inte syns, men det visar sig att de osynliga funktions-nedsättningarna påverkar en persons liv i högsta grad.

Funktionsnedsättningen är inte bara de synliga hindren som en person kan ha, det är även de osynliga hindren. Det första man tänker på då kan vara hörselskador men det kan vara väldigt många andra funktionsnedsättningar också.

Osynliga funktionshinder kan exempelvis vara läs- och skrivsvårigheter, stamning eller medicinska funktions-nedsättningar som diabetes. I dagens samhälle bemöts de flesta personerna som har en funktionsnedsättning inte på sin personlighet, utan på sin funktionsnedsättning – det vill säga en bedömning som kan vara baserad på till exempel utseendet eller sättet att prata.

De osynliga funktionsnedsättningarna visar på ett mycket tydligt sätt hur en helt vanlig människas bemötande ändras om den personen han/hon pratar med har en funktionsnedsättning. Exempelvis kan vi ta en person som stammar. Vi antar att personen vid detta tillfälle sitter ner och inte pratar, sedan går en människa förbi och ställer någon fråga. När personen som stammar svarar kommer den andra personens attityd förändras.

Om man vill sätta sig in i situationen kan man gå ner i centrum och stamma frivilligt. Man får garanterat äkta känslor genom reaktionen från andra människor. När man sedan övergår till sitt normala sätt att tala minns man hur en som stammar känner det hela sin vakna tid.

Stamning är ett hinder där personen har svårigheter att komma framåt i talet, även om man vet vad man vill säga, exempelvis att man förlänger och upprepar ljud eller ord. Den som stammar har ofta talrädsla och planerar det de ska säga mycket noga där de undviker bokstäver och ljud som de har svårt att säga. En som stammar försöker ofta undvika att prata om han/hon känner rädsla för hur människor ska uppfatta situationen. Detta leder i sin tur till att personen lätt får dåligt självförtroende. I dagens samhälle har den vanliga individen ett snabbt taltempo och detta påverkar de som stammar på ett övergripande sätt. Det är till exempel svårt att komma till tals och göra sig hörd.

Telefon kan vara ett stort problem till stammande personer, de känner rädsla både av att ringa och att svara i telefon när det ringer. Problemet är att man förväntas svara på några sekunder och om man inte lyckas ropar personen i andra änden av luren i bästa fall ”hallå!” några gånger innan luren läggs på. Som bra lyssnare ska man visa att man har tid och lyssna, och lyssna på vad personen säger och inte hur.

Personer som stammar behöver alltid ha tid att tala till punkt medan de flesta människor inte tänker på det och bara avbryter eftersom de tror att talaren är klar. Personligen tycker jag inte det är så stor skillnad mellan att prata med en person som stammar eftersom man ändå ska hålla god ögonkontakt och även visa talaren intresset. Skillnaden kan vara att man inte ska avbryta

talaren eller fylla i ord eller meningar eftersom man då påminner talaren om hans/hennes

funktionsnedsättning. Det resulterar ofta i att personen börjar stamma mer. Som lyssnare

känner man vanligtvis otålighet och medlidande som uppfattas som kritisk.

På så sätt uppstår en ond cirkel.

I inledningen till sitt examensarbete ”Stamning i samtal – stamningens uttryck och bemötande” från 2011 vid Karlstads universitet skriver Mattias Andersson ur egen erfarenhet.

”I skolan bemöttes jag annorlunda. Jag minns när jag ivrigt räckte upp handen

på en fysiklektion för att svara på en fråga och läraren uppmärksammade mig. Jag tog

ner handen, tog ett djupt andetag, de kommande sekunderna flög en

miljon tankar genom huvudet, förmodligen gjordes också ett

antal konstiga grimaser men jag fick inte fram ett ljud. Min lärare stod med

händerna i kors och berättade ”till slut” att hon inte

kunde vänta längre, ”Kan du inte svaret så ska du inte räcka upp handen heller”,

förklarade hon för mig. Jag uppfattade det som att mina lärare ansåg mig som mindre vetande för min stamning. Eftersom jag hade problem med att tala och läsa så

förutsatte de att jag hade problem i andra ämnen också.”

För att kunna förhindra stamning från att bli ett hinder i skolan eller i övriga livet handlar det om att tillsammans skapa en trygg miljö där den stammande personen vågar prata och vågar vara med i största allmänhet eftersom alla människor har rätt att bli bemötta och behandlade på samma sätt – oavsett vilken förutsättning man har.

Text: Nadin Alakili / Illustration: Linnéa Möller

! ! 14

Funktionsnedsättning ur ett internationellt perspektivHär har vi valt att kika lite närmare på hur man jobbar med funktionsnedsättningsfrågor runt om i världen. Det är fristående organisationer som inte har någon anknytning till Funkibator, än...

Artiklarna nedan bygger på researchmaterial från Andras Turaj.

International Federation of Hard of Hearing PeopleInternational Federation of Hard of Hearing People är en organisation som hjälper människor med nedsatt hörselförmåga. Den grundades 1977. Organisationen är opolitisk, ickestatlig och ickereligiös.

De hjälper människor med hörselskador och deras familjer, döva vuxna, ljudöverkänsliga och människor med tinnitus, ménières sjukdom (en sjukdom i innerörat som påverkar hörsel och balans) eller cochlear implantat (kallas även konstgjort öra, en elektronisk apparat som opereras in vid örat och gör att döva kan höra).

De erbjuder en plattform för samarbete och informationsutbyte mellan olika organisationer för hörselskadade och främjar förståelse mellan hörselskadade runt om i världen. De uppmuntrar, stödjer och deltar i utredningen och forskningen om hörselskador, och främjar problemlösning. Organisationen stimulerar också sökandet efter lösningar till kommunikation,

utbildning, jobb och andra vardagsproblem för hörselskadade. De samarbetar med internationella organisationer, nationella regeringar och WHO.

Organisationen vill lyfta fram en positiv attityd hos hörselskadade och deras roll i samhället, och även främja förståelse och en positiv attityd från samhället mot hörselskadade. De har 45 medlemsorganisationer i 29 länder. Vartannat år har organisationen ett medlemsmöte. Organisationen är aktivt involverad i implementeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2 gånger om året ger organisationen ut en tidning.

Det finns även en ungdomsorganisation, International Federation of Hard of Hearing Young People, för personer mellan 18-35 år. Ungdomsorganisationen har samma mål som IFHOH, men fokuserar bara på unga människors problem.

Text: Maria Hallgren

Mer info: www.ifhoh.org

World Institute on Disability

World insitute on Disability är en amerikansk organisation som bildades 1983. De vill öka tillgängligheten i samhället för funktionsnedsatta människor genom utbildning och tekniska lösningar. De arbetar för jämställdhet för personer med funktionsnedsättning. WID:s vision är en värld där alla personer med funktionsnedsättning är helt integrerade i samhället, socialt och ekonomiskt. Deras mål är att ta bort hinder i samhället för personer med funktionsnedsättning och även öka jobb, ekonomisk säkerhet, och sjukvård. Organisationen skapar program och verktyg. De forskar, utbildar, tränar, och leder kampanjer. Organisationens nuvarande program är:

-­‐ Att ge människor med funktionsnedsättning information om sjukvård, jobb och bidrag

-­‐ Att ge information om långsiktiga ekonomiska lösningar

-­‐ Att förbättra sjukvården för personer med funktionsnedsättning

-­‐ Att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättning i utvecklingslänger, bland annat även i Georgien, Ryssland och Irak.

De informerar också teknikföretag när de utvecklar nya produkter för att göra dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.. Organisationen har i samband med amerikanska Röda korset tagit fram ett träningsprogram så att Röda korset volontärer vet hur de ska agera i nödsituationer där människor med funktionsnedsättning skadats. De utbildar också allmänheten om funktionsnedsättningar och hur det är att jobba med människor med funktionsnedsättning. Varje år har organisationen en gala, Ever Widening Circle, som firar människor med funktionsnedsättningar.

WID har nått sina mål när personer med funktionsnedsättning är anställda i lika stor omfattning som övriga befolkningen och där personerna själva har verktygen, informationen och resurserna att åstadkomma ekonomisk säkerhet och har åtkomst till kvalitativ, regelbunden hälsovård till överkomligt pris.

Text: Maria Hallgren

15

Inclusion internationalInclusion International är en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter för personer med mental funktionsedsättning. De representerar över 200 organisationer i 115 länder i hela världen.

Den afrikanska delen av Inclusion international arbetar för en afrikansk kontinent där människor med mentala funktionsnedsättningar och deras familjer kan delta i varje del av samhället. De har medlemmar i 13 afrikanska länder: Sydafrika, Etiopien, Zambia, Mozambique, Zimbabwe, Lesotho, Kenya, Uganda, Zanzibar, Tanzania, Malawi, Swaziland, Namibia, Ghana, Burkina Faso.

Enligt World Health Organization får ca 85 procent av mentalt funktionsnedsatta människor i developing world ingen hjälp.

2009 fanns det bara 1 läkare på 500 000 människor i Kenya, motsvarande siffra i USA var 1 läkare på 80 000 människor. Utan läkare tror många fortfarande att tillståndet beror på häxkraft alternativt ser det som olycka i familjen eller straff från gud.

Bara 0.01 procent av Kenyas hälsobudget spenderas på mental hälsa.

Allmän kunskap om mentala funktionsnedsättningar är nästintill obefintlig. I många afrikanska länder ses inte människor med mentala funktionsnedsättningar som människor. En del blir inlåsta av familjemedlemmar i flera år, andra blir fastkedjade. Autistiska barn göms för att de ses som besatta av djävulen för sina föräldrars synder.

Många kenyaner får ingen diagnos. Om barn mot förmodan skulle få en diagnos behandlas de ofta som psykiatriska fall istället för neurologiska, eller så säger doktorn att barnen är dåligt uppfostrade och ska disciplineras bättre.

Människor med mentala funktionsnedsättningar i Kenya får ofta ingen HIV/Aids medicin eftersom patienten måste ge tillstånd för att testas. De räknas i Kenyas grundlag som idioter och personer med osund tankeförmåga, vilket gör att de är lagmässigt okapabla att ge sitt tillstånd till att testas eller behandlas.Organisationens mål är:

Att ge kraft till huvudorganisationer i Afrika att förbättra sina självförespråkande aktiviteter.

Att samarbeta för att inkludera funktionsnedsättningar och människor med funktionsnedsättningar i program i alla delar av det afrikanska samhället.

Sammanföra organisationer för människor med funktionsnedsättningar och stödja dem att nå sina mål.

Främja samarbete mellan medlemmar för att utbyta erfarenheter och arbeta tillsammans.

Stödja bildningen av självförespråkande grupper på nationell och regionell nivå.

Lyfta fram Inclusion Internationals mål, FN:s konventioner och Continental Plan of Action tillämpad av Afrikanska Unionen om hur man implementerar African Decade Program.

Lyfta fram deltagandet av självförespråkande i beslutstagande processer inom alla områden som kan tänkas påverka livet för människor för folk med mentala funktionsnedsättningar.

Etablera samarbetsprogram med andra organisationer.

Arbeta med Inclusion International och andra berörda organisationer för att uppnå FN:s Development Millennial Goals för att bekämpa fattigdom, svält, sjukdom, miljöförstöring, analfabetism och diskriminering.

Text: Maria Hallgren

Mer info: www.inclusion-international.org

Funkibator - volontärerFunkibator arbetar idag aktivt med ett internationellt utbyte i samarbete med Globala Kronoberg. Tillsammans tar de bland annat emot volontärer. Under året som gått har Funkibator haft två volontärer som bland annat arbetat med ledsagning, aktiveter, träffar etc. Dessa två har varit Jeni Jeleva från Bulgarien och Frédérique Le Rider från Frankrike. Under hösten 2012 kommer Funkibator ta emot två nya volontärer samtidigt som Jeni och Frédérique lämnar sin volontärtjänstgöring.

Jeni: Vad har du gjort under ditt år som volontär hos Funkibator?

En massa olika saker! Jag har gjort övningar i rullstol med blindkäpp, spelat rullstolshandboll, badminton, varit med på

sommarläger, utflykter, fotograferat plus mycket mer. Jag har hjälpt till att göra en film om en kvinna med MS. Filmen finns på Youtube på Funkibators podcastkanal. Jag har haft kul under alla aktiviteter, men alla utflykter har varit roligast.

Frédérique: Vad är häftigast med Funkibator?

- Flexibiliteten är det häftigaste. Det finns inga gränser, alla är beredda att gå hur långt som helst och göra vad som helst. Om en idé är bra så kör man. Och varför inte? Jag tycker den känslan är fantastisk för så tänker man inte i Frankrike. Att träffa alla dessa människor är häftigt – alla bildar ett nätverk.

Text: Nadin Alakili

Youtube tips!

Kolla in hur tre utbytesstudenter ser på Funkibator - www.youtube.com vidare till ”Funkibator podcast”

! ! 16

Hur är det att vara tillsammans med någon som har ADHD?- Det är ju inte att vara tillsammans med vem som helst, men alla är olika. Jag tar inte Malin som tjejen med ADHD, utan tjejen med en personlighet. Jag lägger inte fokus eller några större tankar åt det, men försöker lära mig mer om henne så bra jag kan, säger Emil Malmsten.

-­‐ Jag hade inte märkt av det om Malin inte hade sagt något till mig. Men jag märker skillnad på henne när hon har medicin och när hon inte har den. Jag märker av när medicinen har gått ur henne. Då skiftar hennes humör och hon mer känslig. Emil säger att man inte bör lägga för mycket fokus på just ADHD:n, fast det är eller känns främmande så våga ta steget.

På frågan om det känns pinsamt så svarar Emil:

- Jag har aldrig upplevt något pinsamt som Malin har gjort, eftersom jag alltid har accepterat henne för den hon är.

- Vi träffades och såg varandra första gången utanför hennes trapphus här i Växjö, avslutar han.

Foto: Mari-Louise Ohlsson / Text: Malin Sjöö

En klassresa utöver det vanliga - till PolenIbland gör man de där resorna som fastnar i minnet. De där resorna utöver det vanliga. Min klassresa i våras var en sådan resa. Den gick till Polen.

Den 6 maj 2012 åkte jag till Gdansk i Polen med min klass som en avslutande klassresa efter två års studier tillsammans på Serviceassistentlinjen i Alvesta. Syftet med resan var mestadels att besöka förskolor i Gdansk-området. Vi var ungefär tjugo stycken från klassen inkluderat lärarna, plus cirka tjugofem personer som var våra handledare under vår praktik. Och eftersom vår utbildning finansierades av pengar från EU så betalade EU-pengarna även vår resa. Vi bodde på ett fint hotell i centrala Gdansk som låg cirka femtio meter ifrån ett av Polens största köpcentrum. Den 7 maj besökte vi en privat förskola med cirka 80 barn, och blev väldigt imponerade av hur denna förskola hade byggt upp sin verksamhet. Vi fick se en gymnastikuppvisning där barnen gjorde olika övningar och så fick

vi höra när de sjöng. Sen fick vi höra på förskolechefens föredrag om hur deras idéer för förskolan såg ut.

Den 8 maj besökte vi en kommunal förskola där var det väldigt annorlunda än på den privata förskolan. Den låg lite i utkanten av Gdansk centrum och det var höga murar runt hela byggnaden och inuti liknade det mer en institution än en förskola. Vi fick bara en snabb rundtur och sen skulle vi gå igen tyckte chefen.

När båda studiebesöken var klara hade vi lite fritid där vi kunde besöka platser i Gdansk eller bara gå i köpcentrumet och kolla. Jag valde att gå till köpcentrumet och handlade lite billiga kläder som hade kostat två gånger så mycket i svenska butiker. Så jag var nöjd med mina inköp.

Varje dag vi var i Gdansk bjöds vi på god mat så vi gick inte hungriga. Och vi hade roliga stunder på kvällarna nere i hotell-lobbyn vid baren.

Text: David Guntsch

En snabb fråga till Miralema Klokic: - Vad tycker du är det häftigaste med Funkibator?

- Det häftigaste är att det händer mycket hela tiden, jag tycker det är jättekul. Det är också häftigt nu när sommarjobbarna har börjat, för jag gillar att vara med och ge sommarjobbarna uppgifter som de tycker om att göra och att man tar tillvara på de kunskaper varje person har, alltså genom att anpassa och ta till vara på varje individ och dess resurser. Det är jätteviktigt! Funkibator strävar efter att varje person skall tycka att det är kul! Det är variation, saker och ting händer snabbt och man ser hur människorna som arbetar där utvecklas. Det är en kreativ arbetsplats som gör att man har kul tillsammans. Jag har hittat många vänner där.

Text: Nadin Alakili

17

Om du vore ett hjälpmedel från Funkibatorbutiken...?En sommardag i juni fick tio personer följande frågor:

1. Om du vore en produkt i Funkibatorbutiken, vilken produkt skulle det vara?

2. Varför skulle du vara just den produkten?

HEMKÖRNINGFunkibatorbutiken

erbjuder hemkörning av beställda produkter

inom Växjö

FAKTA OMFUNKIBATORBUTIKEN

Funkibatorbutiken är Växjös första butik som är helt inriktad på hjälpmedel.

- Här säljer vi alltifrån mindre vardagshjälpmedel till produkter som kan ses som större, berättar Kerstin Jacobsson som är anställd i butiken.

Favoritprodukten På frågan om vilken produkt som säljer bäst så svarar Kerstin: - Vår bästa produkt är den som kunden vill ha. Att Kerstin är hemlighetsfull kring frågan beror på att flertalet av produkterna som säljs i Funkibatorbutiken inte hinner hamna ute på hyllan i butiken. De flesta produkterna är individuella beställningar som går direkt till kunden.

ResearchteametFunkibatorbutiken har idag ett helt team som arbetar med research kring produktförfrågningar. Kerstin fortsätter med att beskriva Funkibators målgrupp som bred eftersom den består av personer från många olika håll, till exempel privatkunder, föreningar, myndigheter och företag. Teamet som arbetar med research av produkter är därför mycket omtyckt eftersom de har rutin på att göra ett jobb som oftast upplevs som klurigt och som tar tid.

Funkibatorbutiken ligger på Västergatan 8 i centrala Växjö.

Häng med och gilla Funkibatorbutiken du också!

På www.facebook.com/funkibatorbutiken följer nästan 60 personer Kronoberg läns första hjälpmedelsbutik. Här kan du hitta tips och idéer, information om öppettider och nya produkter och annat smått och gott...

www.funkibatorbutiken.se är Funkibatorbutikens egna webbsida..

Camilla Ryglert, koordinator:1. Digital diktafon. 2. För att jag är bra på att komma ihåg

saker samtidigt som jag är duktig på att prata.

Karin Carlsson, projektledare:1. Gosedjur i rullstol.2. För att de är gulliga.

Kerstin Jacobsson, butiksbiträde:1. Lockpys. 2. Eftersom jag ofta använder sådana

och gillar att vara till nytta varje dag som den är.

Pelle Eriksson, koordinator:1. Kedjetäcke. 2. Eftersom jag och den gör människor

trygga.

Fredrik Holmquist, researcher:1. Griptång. 2. För att man kan hålla i saker.

Magnus Quist, administratör:1. Käpp. 2. För att den stödjer och gör att

människor står stadigt på marken.

Karin Nilsson, projektassistent:1. Griptång. 2. För att jag har långa armar och är

praktisk som den.

Solvejg Rotthoff, volontär:1. Tesked, vilket är en sked och

samtidigt klämma som man kan ha till bland annat sitt tè.

2. För att jag gillar té och för att jag tycker om ordning och reda.

Ola Claesson, redaktör:1. Rollator.2. Eftersom man kan sätta sig på den,

den kan bära saker och den har reflex.

Text: Cailin Jazz Lang Foto: Linnéa Möller

! ! 18

Unga Synskadade stärker och utvecklar medlemmarnaUnga synskadade är en organisation som är till för synskadade ungdomar, inom organisationen finns det ett distrikt som heter US Små-Blek. Distriktet Us Små-Blek består av fyra län: Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge, berättar Per Rosqvist som är ordförande.

Han beskriver att Unga synskadade finns till av två olika anledningar, dels för att påverka samhället så att det blir anpassat på ett bättre och lättare sätt att leva i för personer som har synnedsättning. Den andra anledningen är personlig utveckling, som innebär att vi genomför aktiviteter som stärker och utvecklar medlemmarna.

Vad jobbar du just nu med?

- Jag är ordförande för distriktet inom unga synskadade som heter Småland/Blekinge sedan 2010. Som ordförande är det mitt ansvar att ha en övergripande koll på vad som händer i organisationen. Jag ser till att vi har styrelsemöten när det behövs och har koll på vad som ska tas upp, vilka beslut som behöver tas, att alla i styrelsen kommer till sin rätta och att alla får sina förmågor tillgodosedda. Just nu håller jag på med att planera ett sommarläger och en dag med att syntolka fotboll. Syntolka innebär att en väl förberedd syntolk förmedlar i en mikrofon vad som händer runt omkring väldigt detaljerat med en berättarröst

som förmedlar synintryck och känslor. Personer med synnedsättning kommer då höra syntolken i hörlurar och kunna förstå vad som händer runt omkring. Samtidigt jobbar vi för ett samhälle utan diskriminering och på lika villkor.

Har ni några framtidsplaner, när skulle ni vilja nå ert mål?

- Målet är att synskadade ska leva på samma villkor som andra. Vi vill göra samhället mer tillgängligt. Det är mer som fiction eller en utopi än ett mål. Samhället utvecklas hela tiden och detta gör det svårt för personer med synnedsättning att ta till sig den nya utvecklingen, till exempel när datorn kom ut var det svårt för synskadade att ta till sig det. Jag hoppas att vi får fler medlemmar under tiden. Vi är ute mycket och informerar på olika verksamheter om att Unga synskadade finns, till exempel skolor och Syncentraler, där synskadade vanligtvis finns.

Vad erbjuder ni medlemmarna?

- Vi erbjuder medlemmarna verksamheter som kan vara olika läger, kampanjer, kurser och andra aktiviteter som gör att folk utvecklas som individer och där de får bättre självförtroende. Vi hjälper folk med individuella frågor som kan vara att de får dåliga betyg för att de har någon form av funktionsnedsättning. Dessa personer hjälper vi genom att ge tips på hur de kan gå vidare.

Varför ville du bli ordförande och vad skulle du vilja jobba med i organisationen?

- Jag vet inte om jag ser mig direkt som ordförande, det bara blev så helt enkelt. Jag känner mig lite mer som en organisatör, som då och då ger förslag på hur saker och verksamheter kan organiseras och samordnas. Det jag skulle vilja göra mer av är att ringa runt till olika arbetsgrupper som vi tillsätter.

Av: Nadin Alakili / Foto: Pierre Bignolas

Mer info: www.ussmablek.se

Därför blev tillgänglighetsresultatet av Växjö sämre i undersökningen 2012Handisam är en myndighet som samordnar funktionsnedssättningspolitiken i Sverige. Nu senast så har Handisam skickat ut sin årliga enkät om tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Endast 6 stycken av 275 myndigheter har uppfyllt de grundläggande kriterierna som krävs, trots att det finns en förordning sedan mer än 10 år tillbaka som innebär att det ska vara möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga att både arbeta på och besöka en myndighet. Det vill säga att man ska kunna ta sig fram med till exempel rullstol, även som syn- eller hörselskadad utan större problem.

Tyvärr är det ingen domstol, polismyndighet, museum eller länsstyrelse som uppfyller alla grundläggande kriterier. Förra året hade i alla fall hälften av myndigheterna förbättrats, men det här

året är det en tredjedel av myndigheterna som försämrats i sitt tillgänglighetsarbete. Det finns dock myndigheter som tagit större steg framåt, till exempel Läkemedelsverket, Barnombudsmannen och Transportstyrelsen.

I Kronobergs län ligger polismyndigheten bäst till med 11 av de 13 kriterierna som är grundläggande. Längst ner på listan av de som inte svarat på enkäten hittar jag tingsrätten i Växjö. Jag ringde till tingsrätten med hopp om att få ett svar på varför de inte ens svarat på enkäten. Efter att ha pratat med några stycken, får jag tag på en mycket vänlig Louise Öqvist som jobbar på tingsrätten i Växjö. Hon talar om att det helt och hållet beror på tidsbrist, att de grundläggande kriterier de haft året innan fortfarande gäller, de har bara inte hunnit svara på enkäten. Med det lite lugnande svaret kan man nog bara hoppas att det är fler som ligger bättre till i verkligheten än i statistiken, och hoppas att fler av myndigheterna börjar förbättras i tillgänglighetsarbetet.

Text: Amelia Thordin

19

Från hund till häst När man hör ordet servicehund och ledarhund tänker man förmodligen att det betyder samma sak. Men i verkligheten är det inte så. Skillnaden är stor mellan ledarhund och servicehund.

Ledarhund

Ledarhunden arbetar åt förare som är helt blinda. Hunden utbildas med hjälp av Synskadades Riksförbund. I utbildningen lär sig hunden att hjälpa sin förare att ta sig runt i sin vardag. Hunden lär sig då att markera vid exempelvis trappor, trottoarer och hinder.

Servicehund

En servicehund arbetar åt personer med funktionsnedsättningar och medicinska diagnoser. Hunden är förarens egna hund från allra första början. Personen utbildar hunden själv med hjälp av en instruktör från en organisation som jobbar med detta. En av dessa organisationer heter SOS Hund. Hundarna utbildas så att de kan hjälpa ägaren utifrån deras behov och situation.

Det finns olika typer av servicehundar bland annat diabetes- och epilepsihundar. Diabeteshundar markerar för sin ägare när blodsockret blir för lågt eller högt. Epilepsihundar markerar för sin ägare att hon/han ska ha epilepsi anfall. Ytterligare en servicehund är signalhunden. Signalhunden berättar för sin ägare som är döv/har en en hörselnedsättning när de till exempel ringer i telefonen.

En ”vanlig” servicehund hjälper sin ägare med bland annat att plocka upp saker, öppna dörrar, dra av kläder, tända lampor och larma (hämta hjälp) med mera.

Skillnad mellan ledarhund och servicehund

En servicehund kan vara av olika raser medan en ledarhund är oftast är en labrador eller golden retriever. För att se skillnaden mellan en service- och ledarhund tittar man på deras täcken. Servicehundar bär ett rött eller gult täcke medan ledarhundar bär en vit sele.

Det finns olika regler kring servicehund och ledarhund i olika länder.

I Sverige utbildas servicehundar av personen själv som har en funktionsnedsättning och är personens egen hund. I andra länder så utbildas hunden av någon annan så att den personen som har en funktionsnedsättning får en färdig utbildad hund.

Jag tycker att det är bättre att hunden utbildas av någon annan eftersom den som har en funktionsnedsättning kanske inte har tiden och orken att utbilda en hund. Man kanske inte vill ha en valp. Jag tycker att det borde finnas val möjligheten till att få en färdig utbildad hund om man vill eftersom jag tror att det är många som är i behov av en servicehund men som inte vill utbilda en valp från början då det inte är säkert att den faktiskt klarar utbildningen.

I Sverige så finns det många regler kring vem som får ledarhund. Man måste vara helt blind, social stabil och inte ha planer på att flytta inom närmaste åren. I andra länder såsom Storbritannien får de synskadade som vill ha ledarhund, en ledarhund och i USA har de till och med ledarhästar.

Av: Cailin Jazz Laing Bild: Från Service- och Signalhundsförbundets webbsida/media

Mer info!Om ledarhundar:www.slhf.net http://goo.gl/WqiJb

Om servicehundar: www.soshund.se

! ! 20

Ledarhunden – en trygghet i vardagenJag intervjuade svenska ledarhundsförare Lise-Lott Naess (Lotta) med sin ledarhund Amy. Amy är 12 år och ska precis ta pension. Amy har tur jämfört med vissa andra ledarhundar eftersom hon kommer att fortsätta sitt liv hos personer som bor i närheten av Lotta. Jag ställde några frågor till Lotta.

Hur går det till att skaffa ledarhund?- Man gör först en ansökan hos syncentralen och sedan får man delta i en introduktionskurs där man får testa om ledarhund är något för mig. Där är det personer som är med och kollar hur det går och bedömer om man får ledarhund. Man får också prova

olika hundar - hundar som går snabbt eller sakta. Efter kursen har man ett samtal där man berättar vad man tycker. Instruktörerna gör en bedömning om man är lämplig eller inte. Om man är det så får man ställa sig i kö.

Är det sant att man måste vara socialt stabil och helt blind för att få ledarhund? - Det är viktigt att man ska kunna ta sig runt utan hunden. Jag fick svara på mycket frågor och skicka in läkarintyg. Synpedagogen fick också göra en bedömning. Man ska helst inte ha någon syn eftersom man då kanske använder det istället för att lita på hunden.

Behöver du betala något mer än mat och veterinärvård för hunden? - Nej

Hur är det att ha ledarhund?- Allt blir mycket enklare med ledarhund och man känner sig aldrig ensam.

Vad händer när hunden går i pension och när händer det?- Man bestämmer själv när hunden ska gå i pension utifrån hur hunden mår. Om man bor ensam får man inte behålla hunden. Då måste man hitta ett nytt hem själv eller om Synskadades riksförbund har något förslag. Om inte man hittar ett nytt hem avlivas troligen hunden. Om man bor tillsammans med någon kan man välja att behålla hunden.

Vad är ditt roligaste minne med din ledarhund?- När jag klev av bussen på resecentrum en gång hade Amy sådan fart och sedan bara tvärnitade hon. Då hade hon gått fram till någon man som hon inte kände - ungefär som att det där var en trevlig prick.

Text: Cailin Jazz Laing / Foto: Amelia Thordin

Ledarhunden från UngernVi på Funkibator har pratat med Zsuzsanna Kácsor-Macska om hur man skaffar en ledarhund i Ungern. Hon berättar att det finns tre ledarhundskolor i Ungern som man kan vända sig till. Det är skolorna som organiserar allt och man får bara ansöka om ledarhund om man över 18 år. Först fyller man i papper med information om sig själv och får sedan skriva en ansökan till dem där man skriver om sina fysiska förutsättningar, sin personlighet och om hur det skulle kunna påverka hunden. Kort sagt ett lämplighetstest.

När man skickat ansökan får man prata med dem och lära sig ta hand om hunden vad gäller mat, regler och liknande. De frågade sedan om det finns någon som kan ta hand om hunden om det skulle hända något och man till exempel skulle hamna på sjukhus. Blir man godkänd får man vänta på en tillgänglig ledarhund.

Zsuzsanna berättar att hon hade tur och bara behövde vänta i tre månader. Väntetiderna är ofta längre. Man kan bara få ledarhund i Ungern om man kan klara sig självständigt utan assistans.

Zsuzsanna fick träna tillsammans med hunden och fick efter tre månader göra ett slutprov där de tittar på hur man tar hand om hunden, hur hunden tar hand om sin ägare och hur de klarar sig tillsammans utan övrig hjälp.

I Ungern kan man ansöka om ledarhund om man är blind, döv, bara delvis synskadad eller om man sitter i rullstol. Man kan även ansöka om terapihundar. De använder sig av raserna labrador, golden retriever och german shepherd eftersom de ofta är mycket vänliga och smarta.

Avslutningsvis frågade vi Zsuzsanna om hon har något roligt minne från sin tid med ledarhunden Bogi. Då berättar hon om när hon jobbade som socialarbetare i staden Szeged. Via jobbet skulle hon träffa en toppolitiker. Hon berättar att hon blev generad och skämdes jättemycket när Bogi direkt gick fram till politikern och bajsade precis framför hans fötter.

Text: Amelia Thordin med material från Cailin Jazz Laing som gjort research och intervju. Andras Turaj har även gjort översättning mellan ungerska och svenska.

21

Länsstyrelsen - tillgänglighetskoll

Länsstyrelsens kontor har ett väldigt stort utrymme. Det gav mig som rullstolsbunden ett gott intryck. Den enda bristen jag kunde se var en list som inte var anpassad. Man var tvungen att komma över den om man skulle in till fikarummet. Med hjälp av assistent eller någon person går det. Listen var tänkt att tas bort.

När jag kom in och de personer som jobbar där gick förbi fick jag ett bra bemötande och alla sa hej. Min uppfattning om stämningen på Länsstyrelsens kontor är bra!

De frågade även om jag ville ha kaffe eller något att dricka, vilket jag tycker är ett bra och professionellt bemötande. Med en varm kopp kaffe kom vi igång att prata med Helén Jönsson.

Vad gör Länsstyrelsen?

- Vi jobbar med mycket blandat. Man kan kalla oss för en slags miniregering. Länsstyrelsen jobbar mycket med tillsyn, till exempel skötsel av djur, föroreningar och naturreservat. Allt från miljöfrågor till landsbygdsfrågor. Vi jobbar även med flyktingar tillsammans med kommunen, men inte omsorg och skolor. Vi är sammanlagt cirka 170 anställda.

Har ni besök av många funktionshindrade?

- Nej, vi har inte så många besökare. Men vi byggde om vårt kontor för tre år sen, så att det skulle bli tillgängligare för synskadade, hörselskadade och rullstolsbundna. Detta gick vi igenom med en arkitekt och gjordes en genomkoll. Det har

tillkommit hörslingor, hiss, anpassade toaletter och utökat utrymmena i lokalerna. Men det finns några små justeringar kvar som behöver göras. Även residentet där vi brukar vara har blivit mer anpassat. Det har tillkommit en hiss så att de som inte har möjlighet att ta sig upp för trapporna kan ta den istället.

Gör ni något särskilt för att få ut information eller ge folk med funktionsnedsättning ökade möjligheter att utnyttja era tjänster?

- Vi håller på att utveckla vår hemsida så att det ska bli lättare att hitta. Vi har en skyldighet att information. Allt ska vara tillgängligt. Informationsblad finns i receptionen, men receptionen ska också byggas om så den kommer att bli mer som en kundtjänst och därefter kommer det att bli lättare och bättre att få tag i informationsblad. Men vi säljer inte aktivt in oss.

Vad finns det för krav som är lag om tillgänglighet?

- Vi har något som heter Diskrimineringslagen. Länsstyrelsen har ett större krav på sig som statlig myndighet än de privata. Arbetsförmedlingen gör satsningar tillsammans med Länsstyrelsen angående funktionshindrade inom jobb och kommer eventuellt göra en större satsning.

Vem är det som kontrollerar att lagen följs?

- Det är Handisam och diskrimineringsombudsmannen (DO).

Text: Matilda Orre

Distanskursen Funktionsnedsättning i det nutida Distanskursen Funktionsnedsättning i det nutida är ett samarbete mellan Nätverket SIP och Grimslövs folkhögskola. Den går på halvtid under höstterminen och är CSN-berättigad. Det finns platser kvar för den som är nyfiken!

Mer info: www.distanskursen.se

Vilken plats tycker du är den tillgängligaste i Växjö?Kerstin Jacobsson: - Växjö lasarett för där kommer alla in och det är verkligen

anpassat för alla. Jag tycker även att kommunhuset, Växjö stadsbibliotek och I&KC har anpassade lokaler.

Text: Malin Sjöö

! ! 22

Återvinningsworkshop med ungdomsutbyteFredagen den 29 juni 2012 var vi sommarjobbare från Funkibator samlade på Nätverket SIP för en gemensam workshop om hur man kan skapa, pyssla och återvinna. Vi gjorde dagen tillsammans med sommarjobbare från tre olika projekt.

Sommarjobbarna kom från tre projekt:

Funkibator www.funkibator.seGlobala Kronoberg - www.natverketsip.se/projekt/globala-kronobergDemokrati – På mina villkor www.paminavillkor.se

Text: Nadin Akali / Foto: Från sommargruppen i Globala Kronoberg

Från garnrester till blommor

Här kommer tips om hur man kan förvandla gamla garnrester till virkade blommor.

Det du behöver är: en virknål och garn av två olika färger.

Så här gör du: Virka 5 luftmaskor och slut dem i en ring med en smygmaska i första luftmaskan.

Varv 1: Virka 8 fasta maskor med nedtag i ringen

Varv 2: Virka 2 fasta maskor i varje fast maska, du har nu 16 fasta maskor

Varv 3: Virka 1 fast maska, 2 fasta maskor i nästa fast maska, 1 fast maska, 2 fasta maskor i nästa fast maska, fortsätt så varvet ut, du har nu 24 fasta maskor.

Varv 4: Virka 2 fasta maskor, 2 fasta maskor i nästa fasta maska och fortsätt så varvet ut. Du har nu 32 fasta maskor.

Varv 5: Byt färg. Virka 3 fasta maskor, 2 fasta maskor i nästa fast maska. 3 fasta maskor, 2 fasta maskor i nästa fast maska. Fortsätt så varvet ut. Du har nu 40 fasta maskor.

Bård: Virka 1 fast maska, 4 luftmaskor, hoppa över 1 fast maska och virka sedan 1 fast maska, fortsätt likadant varvet ut.

Sätt ihop din virkade blomma

Blomman är nu klar och fäst alla trådar på baksidan genom att sy fast dem men innan rekommenderar jag att man gjort en luftmaska innan man byter tråd så man vet alldeles säkert att det inte går upp.

Om man sedan vill täcka det man fäst på baksidan kan man ta och klippa ut en bit av exempelvis filttyg och sy på med vanlig tråd. Om du vill göra om din blomma till en broscg så kan du ta och sy fast en säkerhetsnål på baksidan.

Nu är det upp till dig att dekorera omgivningen med din virkade blomma, på exempelvis kläder, överkast, väskor etc. Du kan även sy på pärlor eller annat för att snygga till den än mer.

Text: Louise Larsson

23

Fikadagen!

Den 27 juni 2012 samlades sommarjobbande ungdomar från Nätverket SIPs olika projekt. Vi samlades i olika små grupper i Växjö, där vi lärde känna varandra samtidigt som vi fikade. Vi fikade på olika platser bland annat på Broqvist, Askelyckans Konditori, Coretto och Stadsbibliotekets café.

Sommarjobbarna kom från fyra olika projekt: • Funkibator www.funkibator.se• På tal om 6 www.natverketsip.se/projekt/pa-tal-om-6• Demokrati – På mina villkor www.paminavillkor.se• Globala Kronoberg www.natverketsip.se/projekt/

globala-kronoberg

Hört...

Linnéa Möller:- Jag tycker att den gemensamma fikadagen var roligast under sommarjobbet. Det var roligt att få träffa nya människor.

Hört...

Nadin Alakili:- Fikadagen är den som jag kommer minnas mest från mitt sommarjobb. Den var roligast.

! ! 24

Av: Cailin Jazz LaingFacit kommer att presenteras i fotoalbumet på

www.facebook.com/funkibatorSaknar du Facebook? Maila oss: info@funkibator.se

KLUR

IGA

KORS

ORDE

T

Lodrätt1. Matemat isk l i t teratur2. Cerebral Pares3. Problem i vardagen4. Al l t id tyst5. Oavbruten dammsugning6. Supporthund för b land annat personer

med hörselnedsättn ing7. Förening för synskadade8. Sjukvårdens organisat ion9. Or ienter ingshjä lpmedel10. Hjä lpmedel för röre lsehindrade11. Riksförbund för socia l och mentalhälsa12. Audioförstärkare13. Talsvår igheter

Vågrätt14. Rörelsespråk15. Användbart för a l la16. Kännbar läsning17. Lagen om stöd och serv ice18. Delakt ighet Handl ingskraf t

Rörelsefr ihet19. Här får man hjä lpmedel som

synskadad20. Hoppande bokstäver21. En form av aut ism22. Hjä lp v id för f lyt tn ing23. Socia l t jänst lagen24. Stödjande metod25. Socia l t och psykiskt funkt ionshinder