Embed Size (px)
Citation preview
www.gu.se
Genus och hälsa i arbetslivet – en kontextuell ansats Annika Härenstam professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet
www.gu.se
www.gu.se
1. Könsblint 2. Inkludera kvinnor Kön som variabel (Jämlikhet) Jämförande analyser kvinnor - män Justera för ”kön” 3 Komplettera Kvinnoforskning, studier med bara kvinnor
(Särart) Könsseparata analyser 4. Strukturer (t ex könssegregering): kontextuella metoder könssammansättning (sex ratio), könade (gendered) kontexter 5. Processer (doing gender): svårt tillämpa kvantitativa analyser relationer mellan könen Trendanalyser, longitudinella analyser
Utvecklingen av forskning om kön och hälsa
www.gu.se
Traditionella kvantitativa metoder i arbetshälsoforskning
Multivariata regressionsanalyser (logistisk regression)
Variabel ansats – blir lätt individualiserande förklaringar • Förlorar i ”power” med alltför många variabler och interaktioner Könsseparata analyser rekommenderas men: • Leder till olika resultat om orsaker till ohälsa bland kvinnor och män vilket problematiskt när resultat ska tillämpas. Svårt med olika ”gränsvärden”, olika rekommendationer för kvinnor och män • Förstärker isärhållande av kvinnor och män • Förstärker homogenisering av kvinnor respektive män • Osynliggör variationer bland ”män” resp. kvinnor
www.gu.se
Kontextuell ansats
Hälsa/Ohälsa
Arbetsförhållanden
Arbetsplats Livs- villkor
Arbetsvillkor
Bransch Förändringar
A Härenstam, 2004-10-19
Samhälle
www.gu.se
Två kontextuella kvantitativa ansatser för att studera könade strukturer och processer i arbetslivet
• Holistisk ansats – arbets-och livsvillkor-hälsa Metod: mönsteranalyser (t ex klusteranalys) • Strukturell ansats – arbetsmarknad, organisationer, arbetspraktiker
Metod: Flernivåanalys
www.gu.se
4%
3%
27%
32%
8%
26%
Män
Källa: Arbetsmiljöundersökningen, SCB, 2001
2%10%
18%
18%
50%
2% Råvarufångst
Personalintensiv varuprod.
Kapitalintensiv varuprod.
Kunskapsintensiva tjänster
Personalintensiv service
Human services
Kvinnor
Fördelning av arbetskraften i Sverige i olika verksamhetstyper, uppdelat på kvinnor och män*
* Enligt en modifierad klassificering av Giertz (2000)
www.gu.se
Production affected by lack of staff (”leanness”)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Labourintensive
manufacturing
Processindustries
Knowledgeintensiveservices
LabourintensiveServices
Care Teaching
Proportion of 90 workplaces in different types of operations, Healthy work place study
Male-dominated
Gender-mixed Female- dominated
www.gu.se
Managementstrategier i tre verksamhetstyper, n=64
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Service
Välfärd
Hightech
Verksamhetsutveckling***
Ökad individualisering***
Dialog med ledningen***
Funktionell flexibilitet***
Numerär flexibilitet*
Ökad centralstyrning*
Källa: MOA:projektet, A Härenstam
Medelvärde, skala 1-100
www.gu.se
Strukturella faktorer i olika kommunala verksamheter Verksamhet Andel
kvinnor chefskvot, enhetschef
Utbildning personal
Klient- intensiv*
Psykisk påfrestning
Fysisk påfrestning
Obekväm arbetstid
Buss 11% * Gymn. nej ja ja ja
Park- och natur 30,40% 15,6 Högs/gymn nej nej ja nej
Lokalförvalt- 34,20% 30,9 Gymn. nej nej ja nej
Idrott- förening 42,40% 19,9 Gymn. nej nej ja ja
Trafikkontor 50,30% * Högsk. nej nej nej nej
Stadsbygggnad 61,40% 15,0 Högsk. nej nej nej nej
Miljö 68,70% 14,3 Högsk. nej ja nej nej
Grundskola 78,45% 31,9 Högsk. ja ja nej nej
Socialtjänst 82,20% 20,1 Högsko ja ja nej nej
Äldreomsorg 90,24% 33,8 Gymn. ja ja ja ja
Förskola 96,30% 34,8 Högsk/ gymn ja ja nej ja
Källa; statistik från stadsledningskontoret, Göteborg, Agneta Thorin, 2012
* Går ej att beräkna då chefspositioner är identifierade
www.gu.se
Den organisatoriska kontexten Resultat från projektet: Var finns makten över arbetsvillkoren*?
Tekniska förvaltningar • Ansvar för i genomsnitt
18 medarbetare • Har ofta administrativ
stöd personal • Fortlöpande dialog med
överordnade chefer och politiker om krav i relation till förutsättningar
Omsorgs- utbildningsförvaltningar
• Ansvar för i genomsnitt 55
medarbetare • Saknar ofta administrativ
stödpersonal • Avsaknad av dialog med
överordnade chefer och politiker om krav i relation till förutsättningar
* Forsberg Kankkunen T. Könade verksamheter. 2006
www.gu.se
Skillnader i arbetsvillkor mellan kvinnor och män ur ett strukturellt perspektiv
• Skillnader i arbetsförhållanden mellan verksamhetstyper: sämre i kvinnodominerade branscher
• Könsskillnader inom verksamhetstyper: Statusrelaterade skillnader finns i alla områden • Sämre förutsättningar i kvinnodominerade verksamheter • Sämre anpassningsmöjligheter (arbetets krav – individens hälsa/förmåga) i kvinnodominerade verksamheter
www.gu.se
Fördelar • Ett alternativt sätt att klassificera ett material • Synliggör situationer och grupper snarare än faktorer • Samma faktorer kan ha olika betydelse i olika situationer • Lättare att överföra till tillämpning/förändringsarbete • Pedagogiskt sätt att åskådliggöra data • Inspirerar mottagaren till reflektion och diskussion
Nackdelar • Grov metod – behöver kompletteras (precis som t ex
faktoranalyser) med andra metoder för att pröva hypoteser • Är explorativ till sin natur och kan utföras på flera sätt Valet av variabler centralt, precis som för andra statistiska
metoder!
Klusteranalys
www.gu.se
Flernivåansats
Hälsa/ohälsa
Arbetsförhållanden
Avdelning/grupp
Företag/myndighet
Arbetsplats Sektor Bransch
Kön, Yrke Utbildning Position
www.gu.se
Flernivåansats
• Används när data är hierarkiskt ordnade (ex. individer på arbetsplatser)
• Liknar vanliga regressionsanalyser • Ger mer korrekt skattad varians när individer hör ihop • Svarar på frågan hur mycket av variansen som ”beror” på
förhållanden på högre nivå (t ex arbetsplats) och hur mycket som är individrelaterat
• Kan användas för att undersöka ”compositional effects”, dvs vad sammansättningen av individer betyder; t ex att vara kvinna respektive man i en mansdominerad organisation
• Metoden ger värdefull kunskap om vad kontexten betyder • Detta har betydelse för kunskap om strukturers inverkan och
kunskap användbar för organisationsinriktad intervention
www.gu.se
Organizational aspects and processes contributing to increased gender differences*
• Managerial strategies (active/passive) • Principles for control and measurement of goal fulfilment • Work schedules, hours of work and job contract that affect
participation in decisions and development activities • Adjustment of job demands to individual resources • Interorganizational relations that affect influence ”over work” • Resource allocation • Arenas for dialogue and participation • Division of work (vertical and horizontal)
*Some examples of results from The MOA study, Healthy Workplace study
www.gu.se
Rekommendationer för forskning om kön, arbete och hälsa Studiedesign: Medvetet val av sektorer, verksamhetstyper,
organisationer och yrken som har olika könsfördelning och är olika könsmärkta
• Val av strukturerande faktorer: se till att få information om relevanta bakgrundsfaktorer som kan användas för stratifiering och jämförande analyser (t ex könsfördelning, utbildning, position, familjesituation)
• Brett urval av prediktorer som är relevanta för både kvinnor och män och olika grupper av kvinnor
• Val av utfall relevanta utfall
www.gu.se
Rekommendationer för forskning om kön, arbete och hälsa • Använd kontextuella metoder där det är möjligt
• I analysen: ta hänsyn till strukturerande faktorer. Ställ frågor som VAR finns utsatta grupper/ohälsan? VILKA är utsatta/sjuka/friska?
• Ifrågasätt individualiserande förklaringar om orsaker
• Sök ”uppåt” efter orsaker snarare än ”nedåt” i kedjan av datanivåer
• Justera inte ”bort” faktorer som kan ge strukturella förklaringar
• Sök variationer inom gruppen ”kvinnor” respektive män.
• Undvik generaliserande förklaringar. Det är ofta svårare att synliggöra variationer bland kvinnor. Vi är vana vid att differentiera mäns situationer men generalisera kvinnors.
www.gu.se
Chefios hypotes och slutsats
Organisatoriska förutsättningar (som formella och informella strukturer, resurser och logiker) Handlingar, Praxis, Relationer Arbetsmiljö, hälsa Verksamhetens resultat Chefer, medarbetare
www.gu.se Annika Härenstam, www.av.gu.se
SURVEY-feedback intervention 7 kommuner 28 förvaltningar varav 6 i interventionsdelen ca 700 chefer inom vård-omsorg, skola, teknisk service
Fyra kartläggningar – fyra instrument • Hur har cheferna det? (enkät) • Vad gör chefer? (ARIA, arbetsinnehållsanalys)
• Hur ser organisationen ut? (ORGA, organisationsanalys)
• Hur fungerar verksamheten? (register, intervju, enkät)
www.gu.se
Resursbrist ”…du har otillräckliga möjligheter att påverka hur
mycket resurser din verksamhet får.” Logikkonflikt ”det uppstår slitningar mellan administrativt
arbete, verksamhetsutveckling och kontakten med medarbetarna”
Personalproblem ”…medarbetare inte vill arbeta med uppgifter som
ligger utanför deras traditionella yrkesroll.” Brukarproblem ”Hur ofta händer det i ditt arbete att du möter
brukare som beter sig hotfullt eller våldsamt?”
Stöd från ledning ”Jag har tillräckliga möjligheter att
tillsammans med överordnande diskutera och resonera kring verksamheten”
Stöd från medarbetare ”Jag känner att mina medarbetare vill
ta ansvar i arbetet” Positiva brukare ”Hur ofta händer det i ditt arbete att du
möter brukare som ger dig uppskattning?”
Belastningar Resurser
2013-02-11
Teoretisk utgångspunkt: The job demands– resource model (JD-R) Bakker, Demerouti, & Verbeke, 2004, Bakker & Demerouti, 2007,
www.gu.se 2013-02-11
De gynnade De uppbackade De uppskattade De fokuserade
De klämda De utsatta De försummade De motarbetade
www.gu.se
Fördelning av kluster i hela studien (i procent)
2013-02-11
De gynnade
De uppskattade
De uppbackade
De fokuserade
De försummade
De utsatta
De klämda
De motarbetade
15
17
12
10
14
11
12 9
www.gu.se
De gynnade • Minst belastningar • Mest stödresurser • Överrepresentation av män och 55+ • Teknisk service, verksamhetschef (expertchef) • Mycket god arbetsmiljö • Mkt få som vill sluta som chef • Högst andel som anser att brukarnas behov
tillgodoses • Mycket god hälsa (94% positiva en vanlig dag,
99% arbetar kvar om 2 år, 81% nöjda med arbetsprestation)
• Lite stress, bra allmänt hälsotillstånd -2-1,5
-1-0,5
00,5
11,5
2
RB LK PP BP LS MS PB
www.gu.se
De uppskattade
• Mycket goda kontakter med brukare • Stöd från ledning • Största gruppen (17%) • 76% kvinnor, över 45 år, enhetschefer • Något under medel i belastningar • Något över medel i resurser • Få vill sluta eller byta arbetsplats • Mycket god hälsa • 9% redovisar stress (28% i hela studien,
66% i sämsta gruppen) • Över 90% positiva och glada innan arbetet
-2
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
RB LK PP BP LS MS PB
www.gu.se
De uppbackade
• Minst brist i resurser • Stöd från ledningen • Brist i stöd från medarbetare • Män, unga chefer. • Teknisk förvaltning, funktionshinder • Relativt låga belastningar och goda
resurser. Medarbetarproblem sticker ut. • Allmänt gott hälsotillstånd. • Vill arbeta kvar
-2
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
RB LK PP BP LS MS PB
www.gu.se
De försummade • Lågt stöd från ledning • Något över medel i belastningar • Relativt goda kontakter med
personal • Äldre chefer, förskola/skola • Enhetschefer, verksamhetschefer • Över hälften vill sluta • Riskgrupp • Kring medel i allmänt hälsotillstånd,
men… • Ensamhet, överbelastning,
sömnsvårigheter
2013-02-11
-2
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
RB LK PP BP LS MS PB
www.gu.se
De utsatta • Relativt belastande arbetssituation • Höga brukarproblem • Resursbrist, logikkonflikt • Stöd från ledning • Högst andel högskoleutbildade • <44 år, förvaltningschefer,
förskola/skola • Höga belastningar, ok stöd • Tredje sämsta hälsoprofilen • Hög stress, låg energi, lite arbetslust
-2
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
RB LK PP BP LS MS PB
www.gu.se
De klämda • Stora problem på belastningssidan • Lågt stöd • Personalproblem • Kvinnor, enhetschefer, äldreomsorg • Majoritet sluta som chef • Endast 6% rapporterar stöd (32%) • Över 50% anser att de har illegitima
uppgifter • Mycket dålig hälsa, lågt i alla variabler • Endast 8% är nöjda med sitt arbete
-2
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
RB LK PP BP LS MS PB
www.gu.se
Generella resultat (dvs genomsnitt för 555 chefer)
• Inga tydliga skillnader i hälsa mellan kvinnor och män eller mellan olika befattningar. Generellt rapporterar kvinnorna något mer stressymtom än männen.
• Mycket stora skillnader i hälsa, motivation och prestation mellan klustren. Detta gäller även andelen som vill stanna respektive sluta
• Hur chefer mår, presterar och hur deras framtidsplaner ser ut påverkas starkt av de villkor som chefen arbetar under.
2013-02-11
www.gu.se
Metodfrågor i kvantitativa studier • Svarsmönster i självskattningar –Social önskvärdhet –Affektivitet (negativ, positiv) (se Watson & Pennebaker 1989)
• Triviality trap (Se Kristensen -96) • Vikten av ”hårda” utfall • Spegeltesen (Björkman & Lundqvist 1981) • Metodtriangulering (se Kristensen -96) Externt, internt, medelvärden Kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder Tvärvetenskapliga samarbeten
