hetaste forskningsämnen. och fråga om andras. s10 Psykisk ...doc.mediaplanet.com/all_projects/22931.pdfPsykisk Hälsa SEPTEMBER 2019 FOLKHALSASVERIGE.SE ANNONS Hela denna tematidning

Psykisk Hälsa

SEPTEMBER 2019 FOLKHALSASVERIGE.SE

Hela denna tematidning är en annons från MediaplanetANNONS ANNONS

Psykisk (o)hälsa Norr 14 november 2019, Luleå

Psykisk (o)hälsa Syd 5 december 2019, Malmö

Psykisk (o)hälsa Samhällets barn & unga 5–6 februari 2020, Stockholm

Vuxna & Psykisk hälsa25–26 mars 2020, Stockholm

Mötesplatserna för alla som arbetar med psykisk ohälsa.

Läs mer och anmäl dig på expomedica.se

Arrangör Samarbetspartner Gå 5 – betala för 4!*

*Gäller ej Psykisk (o)hälsa Norr

MAGEN Tarmfloran är ett av världens

hetaste forskningsämnen. s08PSYKISK OHÄLSA Vi behöver berätta om egen

och fråga om andras. s10

KRÖNIKA Ensamhet är en vår tids största tabun.

Ändå är igenkänningsfaktorn enorm. s14

Cynthia Bulik Psykolog & Professor, Karolinska Institutet

”Jag hoppas att vårt arbete kommer att eliminera dödsfall orsakade av ätstörningar” s.06

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet2 FOLKHALSASVERIGE.SE MEDIAPLANET

Psykisk ohälsa är ett pa-raplybegrepp som inne-fattar allt från så kallat psykiskt illamående, att känna oro, nedstämdhet

och stress till psykiatriska tillstånd som diagnoser och psykisk sjuk-dom. Vi behöver därför vara mer vaksamma nästa gång vi ser en alarmerande rubrik kring att den psykiska ohälsan ökar och fråga oss två saker;

Vilken ohälsa diskuteras?

1 Det är bra att ämnet diskuteras allt mer. Men. Vi får inte glöm-

ma att det är ett paraplybegrepp. Olika tillstånd kräver olika lösning-ar vilket gör denna frågeställning oerhört viktig. Idag söker vi efter en quick fix på flera komplexa fråge-ställningar samtidigt, vilket är en omöjlig ekvation att lösa.

Stämmer ökningen?

2 Ökar den psykiska ohälsan eller har vi blivit bättre på att sätta

ord på känslor? Har det blivit vanli-gare att människor söker stöd och har vi därmed blivit bättre på att

upptäcka ett o-hälsotillstånd? Om en ökning skett, kan det möjligen ha mer att göra med samhällsutma-ningar än med sjuka individer?

Samhällsutmaningen Jag har varit ideellt engagerad i olika organisationer som möter psykisk ohälsa, främst hos unga. Jag har grundat en ideell organisation som nu varit verksam under sju år samt varit anställd inom slutenvården. Dessutom har jag mött tusentals elever i skolans värld under både praktikplatser och föreläsningar.

Jag har sett för många som be-finner sig i vården men som abso-lut inte ska vara där. Fall efter fall där människor utreds för den ena diagnosen efter den andra - för att sedan få konstaterandet att de fak-tiskt inte har någon. Jag har sett lidandet som medföljer när insat-ser kommer för sent. För många blir sjukdomsförklarade trots att de egentligen behöver stöd med annat än vårdinsatser - i bristen på alter-nativ. Istället blir de som verkligen behöver stöd nekade plats på grund av en skev fördelning av resurser.

Vad menar vi med psykisk ohälsa?När jag knappar in orden ”psykisk ohälsa” på Google får jag över 2 380 000 träffar. Minst sagt ett omdiskuterat ämne. Du kanske har stött på en och annan artikel om att Psykisk ohälsa ökar i samhället. Istället för att fort-

sätta diskutera i denna riktning vill jag stanna upp och dyka ner i ämnet som engagerar många.

Det letas fel på individnivåer där samhällsutmaningar snarare borde vara i fokus. Min erfarenhet och slutsats, vilket inte är raketforsk-ning, är att det inte innebär bättre hälsa för dessa individer. Men oer-hörda kostnader, på både individ- och samhällsnivå, både själsligt och ekonomiskt.

För att undvika allt detta onödiga lidande önskar jag att vi tydligare skiljer psykisk sjukdom från att många idag reagerar på ett presta-tionsinriktat samhälle med många budskap om att vi inte duger som vi är. I detta samhälle har fler bli-vit bättre på att kommunicera och förmedla känslor de bär på. Här har vi ett guldläge att stötta människor till ett bättre mående!

Jag önskar att vi agerar och till-sätter insatser därefter. Dessa insat-ser kan vara att investera i trygga forum att få stöd i livets skiftningar, vilket på sikt kommer frigöra plats för dem som behöver vård.

Vad strävar vi efter?En del hävdar att hälsa är frånvaro av sjukdom, andra inte. Inom be-

greppen hälsa, ohälsa och sjukdom finns det i sin tur olika teorier om vad det egentligen är och innebär.

Vilken definition på hälsa vill vi egentligen ha? Om vi begär att alla alltid ska vara på topp på alla plan skulle nog siff orna stämma om att ingen av oss egentligen mår särskilt bra. Fortsätter vi ifrågasätta, disku-tera och prata om vad hälsa egentli-gen innebär, där det ingår i livet att ens mående inte alltid är 100 pro-cent, så skulle kanske kraven på oss alla minska?

Att vi vågar sätta ord på vad hälsa faktiskt innebär, att vi med våra olikheter tillsammans kan orka vara både produktiva och bidra. Där vi erkänner att hur olika vi än är, så är vi ändå ”bara” människor som förutom att vara produktiva också behöver vila!

Alla lider inte av psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom men alla har en psykisk hälsa att ta hand om. Därför skulle jag mest av allt önska mer preventiva och hälsofrämjande insatser just för alla människors rätt att må bra enligt deras egna önskemål och behov. ■

Återvinn gärna tidningenFölj oss på facebook.com/MediaplanetMarketing @MediaplanetSE @MediaplanetWorld

Flowlifesweden.com

Annso BlixtGrundare av Tilia FOTO: MALIN NERBY

Alla lider inte av psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom men alla har en psykisk hälsa att ta hand om.

Projektledare: Nina Magnusson ([email protected]) Verkställande direktör: Cornelia John Redaktionschef: Edit Linder Affärsutvecklare: Benjamin Nyborg Designer: Vratislav Pecka Distribution: Svenska Dagbladet, September 2019 Tryckeri: V-Tab Repro: Mediaplanet Mediaplanet kontaktinformation: E-post: [email protected] Omslagsfoto: Brian Strickland

Från kropp till knopp

Inagårdsmodellen®--------

Inagården är HVB-hemmet som arbetar för en framtid utan kaos.Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds.

Inagårdsmodellen®- Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa- Hög personaltäthet- Adekvat medicinering- Relationer & social träning- Specialistkompetens- Löpande uppföljning- Daglig aktivitet - Utveckling av intressen & fortbildning

Välkommen att läsa mer om oss påwww.inagarden.se

Manscentrum är en fristående mottagning vars inriktning är att bistå män i kris. Varje år hjälper och stödjer vi ett stort antal män som drabbats av svårigheter som de själva upplever att de inte kan hantera.

Vi erbjuder samtalshjälp för att klarlägga, bearbeta och finna lösningar på känslo- mässiga och praktiska problem i livets olika skeden. Exempelvis: relationsproblem, problem vid separation, ilska och våld, föräldraroll och livskriser.

E-post: [email protected]

UTBILDNINGAR 2020 – ANSÖK NU!BERGSTRÖMS UNDERVISNINGSDAGAR ÄR FREDAG–LÖRDAG

KBT steg 1, psykoterapiGrundläggande utbildning med kognitiv och beteendeterapeutisk inriktning, mot svarande 45 hp. Sök i god tid!2 ÅR, 40 %, 46 NÄRVARODAGAR MALMÖ: 14–15 FEB 2020 STOCKHOLM: 25–26 SEP 2020

ATU Alkohol- och drogterapeutDiplomerad Aterapeut är en kvalitets titel. Matchning, AngCop, RePro, KBT, 12steg och existentiell terapi.3 ÅR, 50 %, 24 NÄRVARODAGAR STHLM: 14–15 FEB 2020 MALMÖ: 25–26 SEP 2020 GÖTEBORG: 25–26 SEP 2020

AHTU AnhörigterapeutDiplom i anhörigterapi: KBT, 12steg, existentiell terapi, AngCop med fokus på de anhörigas situation.2 ÅR, 50 %, 18 NÄRVARODAGAR MALMÖ: 14–15 FEB 2020 STOCKHOLM: 25–26 SEP 2020

[email protected] 642 42 88070 725 38 88

Minska stigmat kring psykisk ohälsa!

Tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa.

Trots att det är så vanligt finns fortfarande mycket stigma och fördomar förknippade med psykisk ohälsa. Hjärnkoll har 300

ambassadörer som föreläser i hela landet om sina erfarenheter av psykisk ohälsa för att öka kunskapen och öppenheten.

Boka en Hjärnkollambassadör till din arbetsplats eller skola!

För bokning och mer information besök vår hemsida www.hjarnkoll.se

Hjärnkollambassadörerna Erik Bring Larsson, Maria Nilsson och Johanna Hennberg

Kognitiva Teamet Rehab är en specialistmottagning som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting. Vårt uppdrag är att er-bjuda rehabilitering för patienter som uppfyller kriterierna för stress utmattningssyndrom eller långvarig kronisk smärtdiagnos.

Du kan komma till Kognitiva Teamet Rehab på remiss från din husläkare, annan specia-listläkare eller vårdgivare. Du kan även söka till oss direkt utan remiss. Du blir då kallad till ett första besök och får träffa teamet som består av läkare, psykolog och fysioterapeut för undersökning och bedömning. Det bästa med Kognitiva Teamet Rehab är att vi är snabba. Remisserna åtgärdas samma dag eller dagen efter. Inom några veckor är patienterna i behandling.

Våra behandlingsprogram kombinerar gruppbehandling med individuellt utformad behandling utifrån varje klients behov. I bör-jan av rehabiliteringen träffar du psykolog och sjukgymnast som lägger upp en individuell re-habplan med dig. Gruppbehandlingarna utgår från KBT/ACT, medicinsk yoga och mind-fulness. En gång i veckan träffar klienterna i grupp en sjukgymnast för att träna fysisk aktivitet och avspänning, för att främja krop-pens återhämtning. Fokus ligger på att skapa balans mellan aktivitet och vila.

Hållbar arbetsåtergångVåra behandlingsprogram bedrivs i nära sam-verkan med Försäkringskassan eller klientens arbetsgivare för att planera för en hållbar arbetsåtergång. Vi analyserar vad som krävs för att klienten ska kunna återgå i arbete när tiden är mogen. Behandlingarna är evidens-

baserade och beprövade och visar goda resul-tat vad gäller klienternas långsiktiga psykiska hälsa och livskvalitet, säger Anette Sjödin, verksamhetschef på Kognitiva Teamet Rehab.

Teambaserad behandlingPå Kognitiva Teamet Rehab erbjuds personer med stress och utmattningssyndrom en multimodal behandling. Det innebär att kli-enten behandlas av ett multiprofessionellt team bestående av läkare, sjukgymnast, psy-kologer och psykoterapeuter med ACT- och KBT-kompetens. – Vår behandling utgår från KBT, som ska utmana de delar av patientens tanke-möns-ter och självuppsatta livsregler, som medför stress, säger Laura Krohn, en av Kognitiva Teamets psykologer. – När man är stressad hänger det fysiska och psykiska ihop och därför är en kombinerad

behandling ofta bäst. Viktigt är också tid för återhämtning, säger Anna-Karin Thysell, en av Kognitiva Teamets fysioterapeuter.

Tre enkla sätt att förebygga stress1. När vi är stressade slutar vi ofta lyssna på kroppens signaler. Ta för vana att dagligen checka av hur du mår och anpassa din plane-ring efter det.2. Det är lätt att överskatta hur mycket man hinner med på en dag. Planera realistiskt och glöm inte pauserna.3. Vi blir mer känslostyrda under stress och då kan det vara bra att hitta ett neutralt läge när kroppens “lugn och ro”-system aktiveras. Det kan vara allt från att vara ute i naturen, sitta i soffan med en kopp te, träna eller till att bara att ta några djupa andetag.

Se tidiga tecken på stress och vägen tillbaka från utmattning

Anette Sjödin, verksamehtschef Anna-Karin Thysell, leg. fysioterapeutLaura Krohn, leg. psykolog

FaktarutaKognitiva Teamet Rehab i Sverige AB är en specialistmottagning som arbetar på uppdrag av Stockholms Läns Landsting. Vårt uppdrag är att erbjuda rehabilitering för patienter som uppfyller kriterier för utmattningssyndrom och/eller långvarig kronisk smärttillstånd.

Läs mer om oss på: www.ktrehab.se, Besök gärna våra andra webbsidor föratt få veta mer om våra övriga verksamheter: www.kogntivateamet-com, www.kognitvateametprimarvard.com

Kognitiva Teamet Rehab – specialister på behandling av utmattningssyndrom och/eller långvarig smärta


NYHETER

www.mindler.se

Psykolog Online

• 100 kr per besök • Frikort gäller

• Ingen väntetid

Hjälp finns bara ett knapptryck bort Idag saknar var tredje vårdcentral psykolog eller vårdavtal med privatpraktiserande psykolog, trots att en tredjedel av patienterna söker hjälp för psykisk ohälsa. Var du bor ska inte avgöra vilken hjälp du får. Med enkla digitala hjälpmedel kan vi ändra på detta.

Psykiatrisk diagnos är den vanli-gaste orsaken till sjukskrivning och har de längsta sjukskrivningarna, längre än både hjärt-kärlsjukdomar och tumörsjukdomar.

– 44 procent av alla sjukskriv-ningar idag beror på psykisk ohäl-sa. Det säger sig självt att det är en oerhörd kostnad för samhället och att allt som man kan göra för att förebygga det kommer att spara in enorma samhällsresurser. Psykisk ohälsa har även en negativ påver-kan på familj och relationer, i vär-sta fall kan det leda till självmord.

Det tragiska är att det är problem som skulle kunna behandlas om man hade fått hjälp, förklarar psy-kolog Johannes Hatem, grundare av Mindler.

Det finns ett lagkrav på att alla vårdcentraler runtom i landet ska erbjuda psykologtjänster. Men många gånger är det svårt att få tag på psykologer när man söker sig till den offentliga vården, många hän-visas till den privata vården. Det är inte brist på psykologer som är det största problemet, snarare att till-gången är skevt fördelad.

– Bor man på en mindre ort är det många gånger svårt att få tag på specialiserad vård. När man söker hjälp för sin psykiska ohälsa behö-ver man komma i kontakt med en psykolog omgående, efter en må-nad kan det vara för sent. Det kan även vara så att man söker hjälp för något just nu, men som man sedan

inte orkar ta tag i. Det kan leda till en negativ utveckling.

Ett stigmaDet är svårt att mäta hur psykisk ohäl-sa är fördelad då olika människor pra-tar olika mycket om det. En rapport från Socialstyrelsen visar att psykisk ohälsa är vanligare hos äldre kvinnor och män över 65 år än hos personer mellan 18 och 64 år. Andra grupper som inte alltid uppmärksammas är personer med funktionsnedsättning, personer med riskbruk och personer som vårdar eller stöder en närstående.

Johannes Hatem tycker att istället för psykisk ohälsa ska man tala om psykisk hälsa. Det kan leda till att folk blir bättre på att be om hjälp.

– Det ska inte vara så hysch hysch med att gå till en psykolog egentligen. Att söka hjälp för din psykiska hälsa ska inte vara något konstigt, du ska kunna prata om det på samma sätt

som du pratar om ett läkarbesök för din fysiska hälsa.

Steget blir mindrePå regeringsnivå har man nu börjat prata om hur man ska kunna till-gängliggöra vården och göra den mer rättvis. Då är digitala lösningar det som har tagits upp som ett ledande exempel. Men SKL har beslutat att sänka ersättningen för digitala vård-tjänster.

– Det beror dels på den infekterade debatten kring nätläkartjänsterna. Nu ska de även sänka ersättningen för psykologtjänsterna. Just det be-slutet känns ogrundat. Man ser att digitala tjänster är det som rimligtvis kommer att kunna lösa det här pro-blemet. Då är det väldigt märkligt att de sätter käppar i hjulen.

Den digitala utvecklingen upplö-ser gränserna för vad som tidigare inte var möjligt. Nu är det lättare att

få kontinuitet. Tidigare kanske man inte hade tid att gå till en psykolog, nu när man kan göra det digitalt försvin-ner det hindret.

– Utvecklingen går framåt. Mår man dåligt så orkar man ibland inte ens gå upp ur sängen. Då är det bra om du kan få hjälp utan att behöva lämna hemmet. Vissa kan rent fysiskt inte ta sig till vården eller få en profes-sionell kontakt för att de bor på en ort där de inte kan erbjuda det. Jag tror att de digitala lösningarna kommer att leda till att fler vågar ta steget till att söka hjälp då det blir mer lättill-gängligt.

Vem du än är och var du än finns i landet ska du kunna få anpassad vård och det med hjälp av ett knapptryck. ■

Av Annika Gavric Strüwer

Johannes Hatem Grundare av Mindler

FOTO: JENNY GUNNARSSON

Läs mer på www.mindler.se

Hela denna tematidning är en annons från MediaplanetMEDIAPLANET FOLKHALSASVERIGE.SE 5

ÄR DET INTE MÄRKLIGT?

Trots att vi vet hur mycket bättre vi mår både psykiskt och fysiskt av att röra på oss, blir vi mer och mer stillasittande. Vi är dessutom på väg att utveckla en hälsosegregering där de som idag inte kommer i kontakt med motion, halkar allt mer efter, och de som redan rör på sig, rör sig ännu mer. Som landets största arrangör av motionsevenemang är detta något vi vill ändra på. Under 2020 lanserar vi en rad initiativ som vi hoppas kommer att sänka trösklarna och få fler att röra på sig. Vi introducerar kortare distanser i flera av våra lopp. Vi fokuserar än mer på koncept och aktiviteter där hela familjer kan delta tillsammans. Men den största insatsen vi gör är att bjuda alla födda på 2000-talet på anmälningsavgiften till de flesta av våra vuxenlopp. Det är stråna vi drar till stacken. Vi hoppas att det kan inspirera andra företag och organisationer, så att vi tillsammans kan få hela Sverige i rörelse.

DET ÄR DAGS FÖR FÖRÄNDRING

LÄS MER OM VÅRT INITIATIV PÅ marathongruppen.se/rorelse

NYHETER

Besök Nordens ledande livsstilsmässa

inom hälsa

SPALT

Äntligen närmar sig höstens stora publikhelg som går av stapeln på Stockholmsmässan den 8-10 november. Allt för Hälsan är ett event med fokus på träning, kost, yoga samt fysisk och psykisk återhämtning. Det är mötesplatsen för dig som

vill få inspiration till en hälsosam livsstil. På plats träffar d utställare, kan lyssna på profiler och exper er samt prova på all slags träning, dans, yoga och meditation. I biljetten ingår även entré till Sthlm Food & Wine.

Några stora namn på plats på årets upplaga är yoga-stjärnan Josefine engtsson, sportprofilen eter Jidhe, tv-profilen Kristin Kaspersen och prisvinnande T:n Pischa Strindstedt.

Allt för Hälsan handlar om rörelseglädje och gemenskap. Här finns kunskap för den yfikne ybörjaren men även inspiration för den inbitne med en redan hälsosam livsstil. Stor fokus läggs på mental hälsa, stressbearbetning och återhämtning. Från mässan går man med ny inspiration, härliga möten och fina p odukter fyndade till mässpris.

I år adderas ytterligare ett område – Aktiva Barn – med fokus på rörelse, kost och psykisk hälsa bland barn. En rad barnaktiviteter i form av hinderbana, slackline, tränings-, yoga- och danspass finns på plats Barn upp till 14 år går in gratis i vuxens sällskap.

Vårt digitala liv stressar våra hjärnor

Stress associeras ofta till pressade situationer där vi tar till överlevnadsmekanismer för att kunna hantera vardagen. Faktum är att den digitala vardag vi lever i där många människor spenderar mycket tid framför dator- och mobilskärmar kan generera ett lika starkt stresspåslag på hjärnan som när vi jagades av lejon och sprang för våra liv på savannen.

– En viktig grundfaktor för att för-stå hur våra hjärnor reagerar på stress är förståelsen för att våra hjärnor inte är byggda för det di-gitala samhälle vi lever i idag. Våra hjärnor fungera på samma sätt som för flera tusen år sedan då vi fick stresspåslag och var inställda på att slåss eller fly när vi blev ja-gade av vilda djur. Att vi ständigt är uppkopplade börjar få allt tyd-ligare konsekvenser för våra hjär-nor. De är helt enkelt inte gjorda för ett konstant informationsflöd från mobiler, läsplattor och skär-mar, säger Anders Hansen, över-läkare i psykiatri, författare och föreläsare. Han har bland annat skrivit böckerna ”Hjärnstark- hur motion och träning stärker din hjärna” och ”Skärmhjärnan- hur en hjärna i osynk med sin tid kan

göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”.

Den lågintensiva stress vi utsätter oss för med mobiltelefoner, surfplat-tor och liknande kan få många skad-liga effek er för vår hjärna och vårt välbefinnande Under perioder av stark stress ställer hela kroppen in sig på ett överlevnadsläge som bland annat kan leda till sömnrubbningar och en obalanserad aptitnivå.

Hjärnan är inte byggd för ständigt informationsflöde– Man bör samtidigt ha en nyanserad bild av stress eftersom vårt stressys-tem också hjälper oss att överleva. Den stress vi utsätts för i vårt moder-na samhälle är förstås inte lika inten-siv som på savannen, men när hjär-nan utsätts för intryck och förväntas vara aktiv genom att exempelvis vara tillgänglig och svara på mail i princip dygnet runt så genererar det förstås ett stresspåslag som kan vara skad-ligt, säger Anders Hansen.

– Efter att ha mött många patienter som sökt sig till mig med olika följ-der av stress kan jag konstatera att vi människor tål relativt mycket stress om vi bara får återhämta oss då och då. Ett problem i dagens samhälle är att många människor tenderar att täppa till alla små tidsluckor som

uppstår i vardagen med att exempel-vis surfa på plattan eller mobilen. Ef-tersom våra hjärnor inte är byggda för att ständigt vara exekutiva och bear-beta information så leder det förstås till en stor belastning för hela syste-met, säger Anders Hansen.

Reflektera över hur du mår av ständig uppkopplingHan påpekar också att mobiler, surf-plattor och sociala medier är beroen-deframkallande eftersom de stimu-lerar hjärnans belöningssystem. De fungerar som en magnet för belö-ningssystemet och varje gång vi tar upp mobilen för att uppdatera oss om vad som hänt får hjärnan en li-ten kick. Det gör i sin tur att många människor tar upp mobilen ur ficka och exempelvis skollar igenom socia-la medier mellan femtio och hundra gånger per dag.

– Mitt råd till den som vill minska stressnivån och må bra i vår digitala vardag är att reflek era över hur man själv påverkas av att spendera myck-et tid uppkopplad. Fundera kring hur det påverkar din stressnivå och överväg att införa någon form av begränsning och digital disciplin, exempelvis att du bara får använda Facebook tjugo minuter per dag, sä-ger Anders Hansen. ■

Av Annika Wihlborg

Anders Hansen Överläkare i psykiatri, författare och föreläsare FOTO: STEFAN TELL


2014 annonserade Karolinska In-stitutet att de

skulle etablera fyra forskningscen-tra, finansierade av Vetenskapsrå-det, varav ett var CEDI – Centre for Eating Disorders Innovation. För centret ansvarar Cynthia Bulik, le-gitimerad psykolog som har bedri-vit forskning och behandling inom ätstörningar sedan 1984.

Ursprungligen kommer Cyn-thia från Pittsburgh, Pennsyl-vania. Hon skulle egentligen bli diplomat. En fantastisk psykologi-lärare (en kurs hon egentligen för-sökte hoppa av) fick henne dock på andra tankar. Under sin forsk-ningsavhandling fick hon sedan möjlighet att skugga en behand-lande psykiater på en ätstörnings-enhet. Efter det var hon fast, som hon uttrycker det.

– Under mina år som konståker-ska hade jag sett så många av mina klubbkompisar drabbas av ätstör-ningar, även om man inte direkt namngav sjukdomen anorexia. På sätt och vis kolliderade därför min sport och min akademiska inrikt-ning, säger hon.

Genetik och sociala faktorerInnan Cynthia Bulik kom till KI var hon med och grundade ätstör-ningscentra vid såväl University of North Carolina i USA och Uni-versity of Canterbury i Nya Zee-land. Alltid med generna i fokus. CEDI:s forskning utgår från gene-tikens roll när det kommer till ät-störningar. Många gånger beskylls samhällets smala ideal och medias ständiga viktminskningstips för att bidra till att människor drab-bas. Detta är dock ingen motsätt-

ning, enligt henne.– Det är ingen tvekan om att både

gener och miljö spelar roll. Sociala omständigheter kan uppmuntra beteenden som ökar risken för att utveckla ätstörningar, säger Cyn-thia Bulik och lägger till:

– Årtionden av tvillingstudier vi-sar att ätstörningar ”ligger i släkten”. Det finns dock ingen typisk familje-miljö för ätstörningar; ätstörningar dyker upp i alla slags familjer. Det här visar att sjukdomen har gene-tiska kopplingar. Och för människor med en genetisk sårbarhet kan so-ciala faktorer utgöra en fara.

“Anorexia Nervosa Genetics Initiative” (ANGI), där CEDI med-verkade, är den största genetiska studien av anorexia nervosa hit-tills i världen. Cynthia Bulik var huvudansvarig forskare och Mi-kael Landén ledde den svenska delen av datainsamlingen. Under projektet samlades DNA från mer än 15,000 individer med anorexia nervosa och matchat dem mot an-dra som aldrig haft en ätstörning. Förutom att identifiera specifikagener som påverkar risken för ano-

rexia har de också kunnat se starka korrelationer med andra psykiska störningar men också hur fysiskt aktiva individerna är och framför allt metabola faktorer, vilket fått Cynthia Bulik att tänk att anorexia nervosa bör ses som en ”metabo-psykiatrisk” störning.

Inga elfenbenstornSärskilt aktuellt idag är Eating Di-sorders Genetics Initiative (EDGI) många länder runt om i världen (hittills USA, Nya Zeeland, Austra-lien, Danmark, Storbritannien och Frankrike), och som Sverige siktar på att delta i, samlar in salivprover för DNA och onlineinformation om ätstörningar och besläktade egen-skaper (som till exempel ångest, depression, tvångsmässighet och substansanvändning) från indivi-der med anorexia nervosa, bulimia

Anorexia har idag den högsta dödligheten av alla psykiatriska störningar. På CEDI bedrivs forskning som letar svar i våra gener. Svar som ska leda till bättre, individanpassade behandlingar.

”Vi är skyldiga våra patienter och deras familjer att bli bättre”

Av Catharina Holm

NYHETER

Anorexia har idag den högsta dödligheten av alla psykiatriska störningar, och alltför många människor återhämtar sig aldrig helt.


nervosa och hetsätningsstörning.– I slutändan är vårt mål att ha

prover från 100 000 individer! Vårt hopp är att EDGI kommer att ge oss insikter om alla tre ätstörning-ars underliggande biologi som i sin tur ger input till såväl förebyggande som behandlande vård.

Under hela sin karriär har Cyn-thia Bulik verkat för ”engagerad verksamhet” genom samverkan med ”erfarenhetsexperter”. Det här kan vara personer som har haft sjukdomar, familjemedlemmar, kli-niker och andra intressenter.

– Jag tror inte på vetenskap i av-lägsna elfenbenstorn. Tvärtom, den

allra bästa vetenskapen formas med input från individer med upplevd erfarenhet, säger hon.

Kunskapscentrum för ätstör-ningar – KÄTS – har tidigare verkat inom Region Stockholm med att bedriva utveckling inom vården för ätstörningar, bland annat genom forskning och kunskapsspridning hos personal, patienter och anhö-riga. Sedan 1 april 2019 är KÄTS en del av CEDI och Cynthia Bulik ser det på många sätt som den perfekta matchningen.

– KÄTS kan säkerställa att vi får ta del av input från samhället genom deras kontaktnät av kliniker, orga-

nisationer och övriga samhället, i hela Norden. Vi i vår tur kan bidra med den allra senaste vetenskapen i undervisning, utbildning och infor-mationsverksamheter. Att vi når ut till dem som kan dra nytta av våra forskningsresultat är viktigt.

Individanpassat i framtidenAnorexia har idag den högsta död-ligheten av alla psykiatriska stör-ningar, och alltför många människor återhämtar sig aldrig helt. Med da-gens behandling är andelen endast 30 procent. En av anledningarna är behandlingsdevisen ”en storlek pas-sar alla”. Idag har vi inga mediciner

som är effektiva vid behandling av anorexia nervosa; det som erbjuds är viktåterställning och psykoterapi. Stort fokus ligger på psykiatrin. Den senaste genetiska forskningen säger ju tvärtom, att det både finns psykia-triska och metaboliska komponen-ter hos sjukdomen. Behandlingen måste därför utgå från båda delarna, i olika grad.

– Jag hoppas att vårt arbete kom-mer att leda till förbättrade och mer personliga behandlingar och i slutän-dan eliminera dödsfall orsakade av ät-störningar. Vi är helt enkelt skyldiga våra patienter och deras familjer att göra bättre, säger Cynthia. ■

CEDI FOTO: Gunilla Sonnebring

STÄRKA Stöd mot Ätstörning: Riktad Kurs för AnhörigaVad är förresten ätstörningar? Hur känner man igen dem? Var hittar man behandling, och hur går den till? Har du själv en ätstörning? Vi rätar ut frågetecknen

utbildning.ätstörning.se: Gratis webb-utbildningar om ätstörning med kunskap och konkreta råd

VÄKSA Vuxna med Ätstörning: Stöd för Anhöriga

För dig som är närstående till barn/ungdom med ätstörning. Du får kunskap och konkreta råd om att bemöta, hjälpa, och komma ihåg att ta hand om sig själv.

För dig som är närstående till en vuxen med ätstörning. Utbildningen ger kunskap och konkreta råd om att bemöta, stötta, bevara relationen och orka stå kvar.

ätstörning.seWINSTWebb-baserade Insatser mot ätstörningFör dig som arbetar med barn/ungdom inom vården, skolan, idrotten, m.m. Utbildningen ger kunskap och verktyg om att upptäcka, bemöta och planera nästa steg.

Headline for the logos

Anorexia Nervosa Genetics InitiativeANGI

An Initiative of the Klarman Family Foundation


nervosa och hetsätningsstörning.– I slutändan är vårt mål att ha

prover från 100 000 individer! Vårt hopp är att EDGI kommer att ge oss insikter om alla tre ätstörning-ars underliggande biologi som i sin tur ger input till såväl förebyggande som behandlande vård.

Under hela sin karriär har Cyn-thia Bulik verkat för ”engagerad verksamhet” genom samverkan med ”erfarenhetsexperter”. Det här kan vara personer som har haft sjukdomar, familjemedlemmar, kli-niker och andra intressenter.

– Jag tror inte på vetenskap i av-lägsna elfenbenstorn. Tvärtom, den

allra bästa vetenskapen formas med input från individer med upplevd erfarenhet, säger hon.

Kunskapscentrum för ätstör-ningar – KÄTS – har tidigare verkat inom Region Stockholm med att bedriva utveckling inom vården för ätstörningar, bland annat genom forskning och kunskapsspridning hos personal, patienter och anhö-riga. Sedan 1 april 2019 är KÄTS en del av CEDI och Cynthia Bulik ser det på många sätt som den perfekta matchningen.

– KÄTS kan säkerställa att vi får ta del av input från samhället genom deras kontaktnät av kliniker, orga-

nisationer och övriga samhället, i hela Norden. Vi i vår tur kan bidra med den allra senaste vetenskapen i undervisning, utbildning och infor-mationsverksamheter. Att vi når ut till dem som kan dra nytta av våra forskningsresultat är viktigt.

Individanpassat i framtidenAnorexia har idag den högsta död-ligheten av alla psykiatriska stör-ningar, och alltför många människor återhämtar sig aldrig helt. Med da-gens behandling är andelen endast 30 procent. En av anledningarna är behandlingsdevisen ”en storlek pas-sar alla”. Idag har vi inga mediciner

som är effektiva vid behandling av anorexia nervosa; det som erbjuds är viktåterställning och psykoterapi. Stort fokus ligger på psykiatrin. Den senaste genetiska forskningen säger ju tvärtom, att det både finns psykia-triska och metaboliska komponen-ter hos sjukdomen. Behandlingen måste därför utgå från båda delarna, i olika grad.

– Jag hoppas att vårt arbete kom-mer att leda till förbättrade och mer personliga behandlingar och i slutän-dan eliminera dödsfall orsakade av ät-störningar. Vi är helt enkelt skyldiga våra patienter och deras familjer att göra bättre, säger Cynthia. ■

CEDI FOTO: Gunilla Sonnebring

STÄRKA Stöd mot Ätstörning: Riktad Kurs för AnhörigaVad är förresten ätstörningar? Hur känner man igen dem? Var hittar man behandling, och hur går den till? Har du själv en ätstörning? Vi rätar ut frågetecknen

utbildning.ätstörning.se: Gratis webb-utbildningar om ätstörning med kunskap och konkreta råd

VÄKSA Vuxna med Ätstörning: Stöd för Anhöriga

För dig som är närstående till barn/ungdom med ätstörning. Du får kunskap och konkreta råd om att bemöta, hjälpa, och komma ihåg att ta hand om sig själv.

För dig som är närstående till en vuxen med ätstörning. Utbildningen ger kunskap och konkreta råd om att bemöta, stötta, bevara relationen och orka stå kvar.

ätstörning.seWINSTWebb-baserade Insatser mot ätstörningFör dig som arbetar med barn/ungdom inom vården, skolan, idrotten, m.m. Utbildningen ger kunskap och verktyg om att upptäcka, bemöta och planera nästa steg.

Anorexia Nervosa Genetics InitiativeANGI

An Initiative of the Klarman Family Foundation

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet8 FOLKHÄLSA.NU MEDIAPLANET

Din tandhälsa är viktig och påverkar hela kroppen. Slitna och missfärgade tänder kan vara hämmande i sociala sammanhang.Kraftigt nedslitna,abraderade, tänder kan även orsaka Käkledsproblem med sämre tuggförmåga som följd. Vi erbjuder tandvård av högsta kvalitet i en lugn och trivsam miljö.

Ett fint lEEndE förlänger liVet

tandläkare Maria Sjöö,med inriktningpåestetisk/kosmetisk tandvård arbetar på Östermalm

iStockholm.

eStetiSKA BeHAnDlingArVidestetiskabehandlingarföljerviettvisstschema,vilketgörattvikanvisainnanbehandlingsstarthurresultatetkommerattbli.Någraexempelpåestetisktandvårdsomviutförär:Skalfasa-der,tunnaskalavporslin.Kronor/broariporslin(helkeram).Bytautfulaamalgamfyllningarmotkompositellerporslin.Blekningar.Vidförstabesöketgörsalltidennoggrannundersökning,därdusompatientkanframföradinaönskemål.Däreftertassedanettbehandlingsförslagfram.

inViSAlign

• ViärcertifieradeattutföraInvisalign,tandregleringmed ”osynliga”skenor.

• Viharfleraårserfarenhetmedmycketnöjdapatienter.

• Viutförnaturligtvisocksåallmäntandvård

• Bådenyaochgamlapatienterhälsashjärtligtvälkomna.Förattläsameromoss,besökgärnavårhemsida.

www.tandläkaremariasjöö.se

Hur viktig är vår tarmflora?Vår tarmflo a består utav mil-jontals goda och onda bakterier. Mycket av den mat vi idag äter göder de onda bakterierna och leder till en fattigare tarmflo a. Tar du kosttillskottet probiotika tillför du goda bakterier och stärker din tarmflo a.

Tarmflo an är ett av världens hetaste forskningsämne idag.Generellt sett har tarmfloran för-sämrats i vår del av världen i jäm-förelse med våra förfäders, dels i artrikedom och dels i antal goda bakterier, berättar Lina Nertby på FoodPharmacy. En bov är den pro-cessade och fiberfattiga maten, det som vi kallar för skräpmat, som gö-

der de onda bakterierna och försva-gar vår tarmflora

Dagligen hittar forskare kopp-lingar mellan tarmflora hälsa och välmående. Har man en rik tarm-flora har man oftast en god hälsa och vice versa.

– Majoriteten av de sjukdomar vi drabbas av idag och som leder till en för tidig död är livsstilsrela-terade sjukdomar. Enligt Livsmed-elsverket riskerar 25 procent av Sveriges befolkning att dö i förtid enbart på grund av dålig kost. Kos-ten, tillsammans med motion, är en otroligt viktig del av vårt välmå-ende och det i sin tur påverkar vår tarmflora

Probiotika stärker tarmflo anGoda bakterier får du i dig genom att äta växtbaserad mat. Många stöttar med ett tillskott av probio-tika.

– Probiotika är ett samlings-namn för tillskott av goda bakte-rier. Dessa har flera viktiga arbets-uppgifter, allt från att bryta ned näringen i maten, täta tarmväg-garna till att skydda oss mot para-siter och onda bakterier.

Framförallt är det viktigt att stötta tarmfloran med probiotika under en antibiotikakur.

– Under en antibiotikakur dödar man i princip nästan alla bakte-rier, onda som goda. Därför är det är otroligt viktigt att stötta med

goda bakterier både före, under och efter en antibiotikakur. Forsk-ning visar att de som tar en anti-biotikakur försvagar sitt naturliga skydd och då är det lätt att bli sjuk igen.

Probiotika i förebyggande syfteProbiotika är idag en miljardmark-nad. Men det är fortfarande ett nytt forskningsområde med stor poten-tial.

– Tack vare forskning och den nya teknologin tror jag att det i framti-den kommer vara möjligt att skräd-darsy en förebyggande vård, där pro-biotika kommer att vara en av flerakomponenter. ■

Av Annika Gavric Strüwer

Lina Nertby & Mia Clase Grundare av

FoodPharmacyFOTO: ANDREAS LIND

Probiotika har flera viktiga arbetsuppgifter; bryta ned näringen i maten, täta tarmväggarna till att skydda oss mot parasiter och onda bakterier.

PT, DUO och Gruppträning. www.motherearthpilates.com

Träna Pilates vidFridhemsplan!

- en personlig Pilatesstudio med certifierad STOTT Pilates-instruktör.

Tror du någon i din närhet missbrukar droger – eller vet du? Behöver du någon kunnig och erfaren person att prata med?Kontakta AMD Anhöriga Mot Droger på tel 0737 130406.Vi är en förening som har till uppgift att stödja och vägleda anhöriga till missbrukare i en kaotisk situation. Vi är själva anhöriga och vet vad vi talar om och vi har tysthetslöfte.

Välkommen till AMD!www.anhorigamotdroger.se





Behöver du någon kunnig och erfaren person att prata med?

Kontakta AMD, Anhöriga Mot Droger, på telefonnummer 073- 713 04 06. Vi är en

förening som har till uppgift att stödja och vägleda anhöriga till missbrukare i en kaotisk situtation. Vi är själva anhöriga och vet vad vi

talar om och vi har tysthetslöfte.

Tror du att någon i din närhet missbrukar droger - eller vet du?

Välkommen till AMD! www.anhorigamotdroger.se

Utmärkt! SMAK-märkt potatis är utmärkt kvalitet. Du får storlekssorterad och tvättad potatis utan skador, fräsch smak och doft, goda kok- egenskaper och en tydlig ursprungsmärkning med bäst före-datum. Smaka på skillnaden. Titta efter märket i din butik.

Hälsa på oss i potatislandet: www.svenskpotatis.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

NYHETER

10 KVINNORSHÄLSA.SE MEDIAPLANET

Grundbehandling: Avgiftning/motivation

Primärbehandling 12 steg AA/NAFörlängd behandling

HalvvägshusEftervård

KriminalitetprogramMedberoendeprogram

Återfallshantering

Islandsmodellen är en heltäckande vårdkedja från avgiftning till utsluss.

www.dennicketorp.setel: 0590 - 161 45

Grundbehandling: Avgiftning/motivation

Primärbehandling 12 steg AA/NAFörlängd behandling

HalvvägshusEftervård

KriminalitetprogramMedberoendeprogram

Återfallshantering

Islandsmodellen är en heltäckande vårdkedja från avgiftning till utsluss.

www.dennicketorp.setel: 0590 - 161 45Tel: 0590 - 161 45 www.dennicketorp.se

Stressrelaterad psykisk ohälsa kan skada hjärnanForskning har visat att hos de som drabbas av utmattningsdiagnoser krymper viss del av fron-talhjärnbarken och hip-pocampus, som bland annat rymmer vårt minne och förmåga till planering och organisation. Skadan kan repareras om hjärnan tillåts självläka under ett par års tid.

– Det finns mycket kunskap om stressrelaterad psykisk ohälsa, men det var först på 2000-talet som det kom en diagnos för sjukdo-men. Anledningen är troligen den nästan epidemiska spridningen nu, speciellt i kvinnodominerade

yrken , konstaterar Lena Flyckt, docent i psykiatri vid Karolinska Institutet.

En självläkande processDet finns ingen egentlig medi-cinsk bot för tillståndet, utan det bästa är att tillåta hjärnan att sätta igång med sin självläkande pro-cess. Många som drabbas kan dock även få en utmattningsdepression som kan behöva behandling med SSRI-preparat.

– Svenska forskare har följt upp patienter som drabbats av diagno-sen och funnit att om den självlä-kande processen blir optimal kan hjärnbarken och hippocampus återfå sitt tidigare omfång och pa-tienten kan återfå väsentliga funk-

tioner. Men det är en mycket lång-sam process, man måste räkna med minst ett par år.

Ökade kravLena Flyckt konstaterar att det främst är två personlighetstyper som drabbas. Dels de som redan från början kan ha vissa svårig-heter och som utsätts för ökade krav. Och dels de som är mycket duktiga, eliten, som har höga pre-stationskrav på sig själva och som tenderar att negligera varningssig-nalerna.

– Det man bör uppmärksamma är om man börjar sova mindre, slu-tar träffa vänner och upphör med sina fritidssysselsättningar för att klara arbetssituationen. Då är man helt klart i farozonen, sedan finnsäven mer fysiska varningssignaler som uttröttbarhet, huvudvärk och sömnlöshet som kvarstår över hel-

ger och semestrar.

Saknas beredskapKombinationen av att ha alltför litet utrymme för att bestämma över sin egen tid och ständigt ökande krav, skapar en negativ arbetsmiljö där psykisk ohälsa lätt kan uppstå.

– I Sverige har vi heller inte en beredskap i arbetslivet att ta emot personer som inte presterar på topp, som i exempelvis Norge. Hos oss får ingen gynnas på andras be-kostnad och det finns alltför låg förståelse för att vissa kan behöva ta det lite lugnare en period. Det skulle vi behöva ändra på som en del i arbetet mot psykisk ohälsa, avslutar Lena Flyckt.■

Lena Flyckt Docent i psykiatri vid Karolinska Institutet.

Signaler. Det man bör uppmärksamma är om man börjar sova mindre och mindre, slutar träffa vänner och upphör med sina fritidssysselsättningar för att klara arbetssituationen. FOTO: UNSPLASH

Av Ylva Sjönell

FOTO: JAN FLYCKT

Rabattkod: yogashala Ger 20 procents rabatt på våra

grundkurser och klippkort

Yogakurser och drop in klasser på Södermalm

08-556 033 53 | [email protected] | yogashalastockholm.se

KBT-TERAPEUT

KBT kan vara ett steg i rätt riktning för ett bättre mående för både oss själva och dem runt omkring oss. Vi vill därför erbjuda dig att gå en utbildning hos oss som är helt på distans och du kan själv -skräddarsy ditt upplägg efter de förutsättningar du har. Vi är ettauktoriserad utbildningsföretag och har funnits sedan 2012.

intresserad av att utbilda dig kan du besöka vår hemsida.

I ett allt hårdare samhällsklimat behöver vi ta hand om oss själva och även hjälpa andra.

www.humanistcentrum.se

UTBILDNINGAR & KURSER


VÄLKOMMEN TILL EN ANNORLUNDA VÅRDOMTANKEN Vi har ett unikt vård- och rehabkoncept med mer än 200 kunniga medarbetare - sjuksköterskor, fysioterapeuter (sjuk-gymnaster), arbetsterapeuter, psykoterapeuter, psykologer och läkare. Tillsammans med dig och dina anhöriga skapar vi förut-sättningar för en bättre hälsa.

VÅRA LÖFTEN TILL DIG:· Ett vänligt och personligt bemötande.· Alltid hög medicinsk kompetens – vi sätter din hälsa först.· Kontinuitet – vi tror att det bästa är att du får en fast punkt i vården.

Öppettider:Måndag – torsdag kl 07.45 – 17.00Fredag kl 07.45 – 16.00 LÄS MER PÅ OMTANKEN.SE

MajornaJaegerdorfsplattsen 3

JärnhälsanJärntorgsgatan 8

LandalaKarl Gustavsgatan 32

Frölunda TorgLilla Marconigatan 31

GrimmeredLergöksgatan 2B

KålleredEkenleden 15A

ÅbyKatrinebergsgatan 1

Pedagogen ParkBifrostgatan 42

HÄR FINNS VI

Så kan vi bemöta psykisk ohälsa och drogmissbruk

En kraftig uppgång har noterats när det gäller antalet barn i yngre ton-åren som diagnostiserats för psykisk ohälsa och förskrivning av psykofar-

maka bland dessa har fördubblats. Problem med ökad användning och risk för att utveckla ett beroende av både läkemedel och droger som följd av psykisk ohälsa är ett välkänt fe-nomen. Frågan som ofta ventileras i media bland experter och journa-lister är hur man ska kunna bemöta denna problematik.

Preventiva åtgärder finns men mycket återstårAlkoholkonsumtionen bland unga har minskat under de se-

naste åren, en trend som man dessvärre inte kunnat se när det gäller användning av droger. En-ligt undersökningar av CAN har den inte minskat och många rap-porter från skolor, kommuner och polis talar snarare för att de har ökat. Inte minst ses en ökad han-del med narkotika ingå i samband med kriminella gänguppgörelser, där vapen och skottavlossningar figu erat. Även om preventiva åt-gärder finns när det gäller droger och kriminalitet så återstår myck-et. Det har ofta talats om skärpta gränskontroller och om mer re-surser till både tull och polis med-an slagkraftiga förslag hur man effektivt bemöter den psykiska ohälsan uteblivit.

Psykisk ohälsa har ofta sin rot i destruktiva boendemiljöerÄven om det är känt att fattigdom, segregation och utanförskap kan bi-dra till psykisk ohälsa så är inte förstå-elsen över orsaker till dessa faktorer optimal. Vad som inte sällan förbises är att psykisk ohälsa ofta har sin rot i destruktiva boendemiljöer. Ambitio-

nen att expandera och öka folkmäng-den i städerna kan ha sina baksidor när områden som kantar till och även når in i stadskärnorna drabbas. Åtskil-lig forskning har påtalat negativa ef-fekter för hälsan vid urbanisering och förtätning av boendemiljöer.

Det är visat att trångboddhet och centrering av befolkningsgrupper med sociala svårigheter på små ytor skapar miljöer där psykisk ohälsa fl -rerar. Att maximalt utnyttja dyrbar mark genom att minimera avstånden mellan husväggarna är oövertänkt. Ett byte av utsikter över grönområ-den mot tätt intilliggande tegel- och betongväggar är inte gynnsamt för en hållbar utveckling, vare sig det hand-lar om psykisk ohälsa, droger eller kri-minalitet. ■

Av Fred Nyberg

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Fred NybergSeniorprofessor och verksam vid Uppsala universitets forum för läkemedels- och drogberoende

(U-FOLD)

Andelen av den svenska befolkningen som uppger nedsatt psykisk hälsa har ökat markant under det senaste decenniet, framförallt hos unga.

Åtskillig forskning har påtalat negativa effekter för hälsan vid urbanisering.

NYHETER


Du är inte ensam om att känna dig ensam

Sommaren kom tillbaka fast det borde vara höst. Redo att packa ned den stickade tröjan till landet, men det var för varmt

och den blev kvar hemma. Vattnet glittrade och solen värmde som en dag i juli. Omringad av vänner och kärlek. Varför kände jag mig ändå så ensam? Försökte skaka av mig det, njuta av vädret, det svalkande badet, att få lufttorka i solen. Söta kräftor, nubbevisor och musikquiz tills det var becksvart ute med stjär-norna över oss. Dagen efter. Gick en långpromenad, badade mera. Alla jag såg höll hand, kysstes, skrat-tade, levde. Jag kunde inte andas djupt ner i magen. Ångestklumpen i bröstet bultade och oron gnisslade som en gnällig grind i vinden.

Jag kunde inte landa. Är det bara jag som mår så här?En, två, Du. Mer än var tredje per-son är drabbad av besvär av ängs-lan, oro eller ångest. Enligt en undersökning gjord av Folkhälso-myndigheten 2018 angav 46 pro-cent av de tillfrågade kvinnorna att de lider av dessa psykiska be-svär. Idag är psykisk ohälsa i olika former det vanligaste hälsoproble-met i Sverige och ensamhet är ett

av de största. Ensamhet kan vara skrämmande och väcka känslor av övergivenhet, otrygghet och nedstämdhet. Forskare och pro-fessorer ser att ensamhet kan föda lidande som i värsta fall kan bli kronisk, samt mäter att kroppslig smärta kan förvärras av ensamhet.

Ensamhet. Något vi trodde främst drabbade pensionärer på hem utan nära familj och vänner. I vår var-dag i vårt nätverk Heja Livet på Facebook ser vi en annan grupp av människor som lider av ensamhet;

Kvinna, 20 år, pluggar i en ny stad. Ensam.

Kvinna, 34 år, rikt socialt liv utåt sett. Ensam.

Kvinna 41 år, barnen lever hos pappan. Ensam.

Kvinna, 52 år, varit sjuk länge och nu frisk. Ensam.

Så fortsätter exemplen.

Ensamhet är en av vår tids största tabun. Ändå, oavsett livssituation som delas i vårt flöde är igenkän-ningsfaktorn otroligt hög. Det spelar ingen roll hur ung eller gammal du är, hur många nära eller få vänner du har, vad du har för familjebakgrund, jobb eller sexuell läggning. Att känna sig ensam är man inte ensam om.

Det spelar ingen roll vad orsaken är. Det viktiga är hur vi hjälps åt att slå hål på vår tids stora välmåendetjuv. Och det behöver inte ens vara svårt. Vi kan göra skillnad här och nu, idag. För en. För flera Tillsammans.

Kvinna, 24 år, sökte ny vän när hon flyttade till ny stad. Fick fler för-frågningar om att träffas än vad det finns dagar på å et. Inte ensam.

Kvinna, 30 år, ingen att fira nyår med. Delar sin situation och många är i samma sits. Alla firar nyår till-sammans. Inte ensam.

Kvinna, 42 år, nytt jobb och känner sig avskild från kollegorna. Andra har samma problem. De startar en vinklubb och diskuterar jobbsitua-tioner. Inte ensam.

Kvinna, 53 år, isolerad efter att barnen flyttat ut. I samma stad bor likasinnade och tillsammans fikaroch promenerar de regelbundet. Inte ensam.

Forskare och professorer ser också att samvaro har en lugnande effektpå hela människa och att gemen-skap kan lindra smärta. Genom att tillsammans vara modiga och öppna upp om ensamheten som finns i oss, och bland oss, sätter vi strålkastaren på det. Mörkret kan inte vinna.

Våga vara sårbar. Dela med dig. Lyft blicken. ■

Caroline Levy och Emely Crona Stenberg är grundarna bakom Heja Live FOTO: HEJA LIVE

DEPPIG SKUGGA AVDITT FORNA JAG?

KÄNNER DU DIG SOM EN

Jag har svårt föratt bli gravid, är det

för att jag har en sköldkörtelsjukdom?

Är depressionvanligt vid sköldkörtel-

sjukdom?

Varför är symtomenpå sköldkörtelsjukdom

så många och olika?

Vad innebärautoimmun?

Vad är det förskillnad på hypotyreos

och hypertyreos?

Varför mårjag så dåligt fast

läkaren sägeratt alla prover

är bra?

En halv miljon svenskar har ensköldkörtelsjukdom – är du en av dem?

#sköldkörtelförbundetskoldkortelforbundet.se


Du är inte ensam om att känna dig ensam

Sommaren kom tillbaka fast det borde vara höst. Redo att packa ned den stickade tröjan till landet, men det var för varmt

och den blev kvar hemma. Vattnet glittrade och solen värmde som en dag i juli. Omringad av vänner och kärlek. Varför kände jag mig ändå så ensam? Försökte skaka av mig det, njuta av vädret, det svalkande badet, att få lufttorka i solen. Söta kräftor, nubbevisor och musikquiz tills det var becksvart ute med stjär-norna över oss. Dagen efter. Gick en långpromenad, badade mera. Alla jag såg höll hand, kysstes, skrat-tade, levde. Jag kunde inte andas djupt ner i magen. Ångestklumpen i bröstet bultade och oron gnisslade som en gnällig grind i vinden.

Jag kunde inte landa. Är det bara jag som mår så här?En, två, Du. Mer än var tredje per-son är drabbad av besvär av ängs-lan, oro eller ångest. Enligt en undersökning gjord av Folkhälso-myndigheten 2018 angav 46 pro-cent av de tillfrågade kvinnorna att de lider av dessa psykiska be-svär. Idag är psykisk ohälsa i olika former det vanligaste hälsoproble-met i Sverige och ensamhet är ett

av de största. Ensamhet kan vara skrämmande och väcka känslor av övergivenhet, otrygghet och nedstämdhet. Forskare och pro-fessorer ser att ensamhet kan föda lidande som i värsta fall kan bli kronisk, samt mäter att kroppslig smärta kan förvärras av ensamhet.

Ensamhet. Något vi trodde främst drabbade pensionärer på hem utan nära familj och vänner. I vår var-dag i vårt nätverk Heja Livet på Facebook ser vi en annan grupp av människor som lider av ensamhet;

Kvinna, 20 år, pluggar i en ny stad. Ensam.

Kvinna, 34 år, rikt socialt liv utåt sett. Ensam.

Kvinna 41 år, barnen lever hos pappan. Ensam.

Kvinna, 52 år, varit sjuk länge och nu frisk. Ensam.

Så fortsätter exemplen.

Ensamhet är en av vår tids största tabun. Ändå, oavsett livssituation som delas i vårt flöde är igenkän-ningsfaktorn otroligt hög. Det spelar ingen roll hur ung eller gammal du är, hur många nära eller få vänner du har, vad du har för familjebakgrund, jobb eller sexuell läggning. Att känna sig ensam är man inte ensam om.

Det spelar ingen roll vad orsaken är. Det viktiga är hur vi hjälps åt att slå hål på vår tids stora välmåendetjuv. Och det behöver inte ens vara svårt. Vi kan göra skillnad här och nu, idag. För en. För flera Tillsammans.

Kvinna, 24 år, sökte ny vän när hon flyttade till ny stad. Fick fler för-frågningar om att träffas än vad det finns dagar på å et. Inte ensam.

Kvinna, 30 år, ingen att fira nyår med. Delar sin situation och många är i samma sits. Alla firar nyår till-sammans. Inte ensam.

Kvinna, 42 år, nytt jobb och känner sig avskild från kollegorna. Andra har samma problem. De startar en vinklubb och diskuterar jobbsitua-tioner. Inte ensam.

Kvinna, 53 år, isolerad efter att barnen flyttat ut. I samma stad bor likasinnade och tillsammans fikaroch promenerar de regelbundet. Inte ensam.

Forskare och professorer ser också att samvaro har en lugnande effektpå hela människa och att gemen-skap kan lindra smärta. Genom att tillsammans vara modiga och öppna upp om ensamheten som finns i oss, och bland oss, sätter vi strålkastaren på det. Mörkret kan inte vinna.

Våga vara sårbar. Dela med dig. Lyft blicken. ■

Caroline Levy och Emely Crona Stenberg är grundarna bakom Heja Live FOTO: HEJA LIVE

Ad98x240

Det finns ett samband mel-lan depression och sköldkör-telsjukdom och många lider i onödan. Rätt behandling av sköldkörteln kan förbät-tra den psykiska hälsan. – Troligen borde vissa som äter antidepressiv medicin behandlas med sköldkörtel-hormoner istället, säger Katarina Lunner från Sköld-körtelförbundet.

Sköldkörteln är en fjärilsformad kör-tel på halsens framsida. Den styr ämnesomsättningen, och har en kraftfull inverkan på hela kroppen. Varenda cell, vävnad och organ, allt ifrån muskler och hud till matsmält-ningssystem, hjärta och hjärna påverkas av sköldkörteln. Hypotyreos får hela kroppen, inklusive hjärnan, att gå på lågvarv. Många patienter lider av försämrad koncentration

och minne samt ”hjärndimma” och hjärntrötthet, vilket leder till nedsatt arbetsförmåga och dålig livskvalitet.

– Depression och hypotyreos har ett samband. I vår Sifo-undersökning svarade 23 procent att de har både

hypotyreos och depression. Det kan jämföras med att andelen deprime-rade i den vanliga befolkningen är 5 procent, berättar Katarina Lunner. Var tionde person med hypotyreos är också drabbad av utmattningssyn-

drom. Dessutom har Socialstyrelsen rapporterat att kvinnliga pa-tienter med hypotyreos använder 60 procent mer antidepressiva läkemedel än kvinnor som inte har diagnosen.

Deprimerad? Det kan bero på sköldkörteln!

FAKTA OM HYPOTYREOS

En halv miljon svenskar har hypotyreos, och det är en av våra största folksjukdomar.

Drabbar främst kvinnor och fler insjuknar med ökad ålder. Den snabbaste ökningen just nu sker dock i åldrarna 20–40 år.

Autoimmun inflammation i sköldkörteln, även kallad Hashimotos sjukdom, är den vanligaste orsaken till hypotyreos.

Gemensamma symtomNedstämdhet

TrötthetViktuppgång

Förlorad sexlustKoncentrationssvårigheter

Hypotyreos och depression kan ibland förväxlas. Så här kan du skilja på sjukdomarna:

Mer typiskt för depression Sömnproblem

Ångest, irritation, ilskaLåg självkänsla

Känsla av hopplöshet Självmordstankar

Troligare hypotyreos Frusenhet

FörstoppningLåg puls

Torr hud och torrt hår Ont i leder och muskler

Genom digital matchning rekryterar Catrine inomvård och omsorg Som verksamhetschef för I� in Assistans & Omsorg – ett företag som växer och i dag har nästan 200 anställda – möter Catrine Bergström dagligen utmaningar med den höga personalomsättning som råder inom branschen.

På Iftin Assistans & Omsorg arbetar personliga assistenter, ledsagare, avlösare och boendestödjare som hjälper personer med olika funktionsnedsättningar i vardagen. I rollen som verksamhetschef ansvarar Catrine Bergström för att alla insatser fl yter på bra och hon har även personalansvar med resursplanering på sitt bord. – Ibland är det svårt att hinna med allt så när jag hörde om matchningstjänsten tänkte jag att jag i alla fall kunde testa. Det föll ut väldigt bra – Uska kunde på mycket kort tid hitta kandidater med helt rätt kvalifi kationer till vårt boendestöd.

Jag sparade tid då jag slapp gå igenom en massa cv:n och hade löst hela mitt rekrytering- och bemanningsbehov

på ungefär tre veckor, berättar hon. Arbetet som boendestödjare kan vara att hjälpa någon med städningen eller att hålla koll på räkningar. Men det handlar inte om att göra jobbet åt någon, utan snarare om att vara ett stöd för personen i vardagen. Som boendestödjare behöver man, förutom att ha kunskap om olika neuropsykiatriska diagnoser, enligt Catrine Bergström även vara pedagogiskt lagd och ha ett stort tålamod. Eftersom många av dem de hjälper pratar andra språk så söker de dessutom kandidater som utöver svenska kan tala somaliska, arabiska, persiska, turkiska eller urdu. Ett specifi kt krav som inte sällan leder till en mer tidskrävande rekryteringsprocess med cv:n som behöver gås igenom. – Med Uskas digitala matchning gick det mycket smidigare och jag sparade inte minst mycket tid. Vi kommer att använda oss av Uska igen och då även när vi söker personliga assistenter.

”Jag löste mitt rekrytering- och bemanningsbehov på ungefär tre veckor”

Uska underlättar för rekryterande chefer att hitta undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter. Snabbt, tryggt och smart. Läs mer på � .uska.se

Sveriges enda smarta jobbannons.

Smart verktyg för att rekrytera rätt.Smart metod för att spara tid.

På Uska.se fi nns tusentals arbetssökande över hela landet samlade. Genom att fylla i sina uppgi� er och behov kan arbets-givare hitta rätt kandidater på ett par minuter.

Så lätt hittar du din nästa medarbetare via Uska1. Registera din arbetsplatsSurfa in på � .uska.se och registrera din arbetsplats.2. Skapa en profi lNå tusentals undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter via plat� ormen.3. Kom i kontaktVälj i lugn och ro ut vem eller vilka du vill starta en dialog med.

För en lite skönare vardag.

Vi på Mat.se hjälper dig att handla rätt – i dubbel bemärkelse.

I vår superenkla app med smarta funktioner, kombinerat med ett

stort ekologiskt sortiment och klimatkompenserade leveranser,

kan du handla precis det du vill och samtidigt få mer tid över

för annat. Så njut av yogan, tidningen eller chill i soffan

medan du får maten smidigt levererad hem till dörren!

Just nu ger vi dig 200 kr rabatt på din första

beställning! Ange koden NY200 i kassan.

Lätt att handla rätt!Erbjudandet är giltigt t o m 30 november och gäller max 1 gång per hushåll.

Mat.se kan tyvärr inte leverera i hela landet.

En helspecialiserad åderbråcks-mottagning med erfarna kirurger i Uppsala.Undersökning med hjälp avultraljud och kärlkirurgiskbedömning vid första besöket.Vi använder moderna operations-metoder som gör att du kan gå hem samma dag.

Uppföljning med ultraljud för att säkerställa ett perfekt resultat.Privat sjukvårdsförsäkringaccepteras.

Ring, så berättar vi mer.

Kontakt:Tel 018-14 00 40

www.åderbråckskliniken.se [email protected]

Uppsala åderbråcksklinik


ÅderbråcksklinikenUppsala åderbråcksklinik

Samariterhemmets sjukhus018-14 00 40

Stockholm åderbråcksklinikKirurgkliniken Sophiahemmet

08-406 28 45











08-406 28 45











08-406 28 45











08-406 28 45

Helspecialiserad åder-bråcksklinik. Undersökning med hjälp av ultraljud och kärlkirurgisk bedömning vid första besöket.

Moderna operationsmetod-er. Du går hem samma dag. Privat sjukvårdsförsäkring accepteras.Välkommen!

ÅderbråcksklinikenStockholm • Uppsala • www.åderbråckskliniken.se

Uppsala åderbråcksklinikSamariterhemmets sjukhus018-14 00 40


08-406 28 45

En helspecialiserad åderbråcksmottagning med erfarna kirurger.Undersökning med hjälp av ultraljud och kärlkirurgisk bedöm ning vid första besöket.Vianvänder moderna operationsmetoder som gör att du kan gåhem samma dag.

Uppföljning med ultraljud för attsäkerställa ett perfekt resultat.Privat sjukvårdsförsäkringaccepteras.


Hudläkare?Vi har det du behöver!Ljusbehandling? Vi hjälper dig välja rätt! www.coronaind.se · [email protected]

Smärtfri dagsljus Pdt-behandling

För hudbehandling UVB

Åderbråck – så enkelt att bli av med.

Boka tid för undersökning: STOCKHOLM08-587 101 33

GÖTEBORG031-81 09 08

MALMÖ040-20 80 92

J ag brukade börja dagen med en avkopplande simtur. Mina åderbråck förändrade det.

När jag slutade gå barbent tänkte jag att: Det är väl så det är? Man kan inte få allt. Vissa saker får man helt enkelt leva med.

Det var dumt tänkt. Att slippa mina åderbråck var så enkelt. Och resultatet har blivit precis vad jag hoppades på.

– Maria, 47 år

Venous Centre är Sveriges främsta specialister på åder bråck med kliniker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje år hjälper vi 5 000 svenskar att bli av med sina åderbråck – snabbt, enkelt och skonsamt. www.scandinavianvc.se

Documents

hetaste forskningsämnen. och fråga om andras. s10 Psykisk ...doc.mediaplanet.com/all_projects/22931.pdfPsykisk Hälsa SEPTEMBER 2019 FOLKHALSASVERIGE.SE ANNONS Hela denna tematidning