SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

114Nedanstående är annons från Paroc

www.m-l.se

nr 4 B 2011 husbyggaren 1

2 husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren 3

4 husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren 5

ISSN0018-7968

OrganförSBR–SvenskaByggingenjörersRiksförbund

AnsvArig utgivAre

LarsHedåker

redAktör

MargotGranvik,GranvikProduktionLövholmsgränd12,11743StockholmTfn08-7430473Fax08-6422033e-brev:redaktionen@husbyggaren.se

AnnonsAvdelning

BjörnMårtensonLenaRösundTfn08-6447960Fax08-6431160e-brev:husbyggaren@mediarum.seDjursholmsvägen6218352Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn:08-4621790e-brev:pren@fc.sbr.se

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,kronorperår 395:–Lösnummer,plusporto 70:–Samtligapriserexklmoms.

Plusgiro: Bankgiro:553425-0 241-0058

utgivningsPlAn 2011

Nr1 v 4 Nr5 v36Nr2 v10 Nr6 v43Nr3 v15 Nr7 v49Nr4 v22

tryckeri

PrinfoYstadsCentraltryckeriBox82,27122YstadTfn0411-73610 Fax0411-17353e-brev:cty@cty.se

HusbyggarenärmedlemiSverigesTidskrifter

Upplaganär11200ex.Kontrolleradav

HusbyggarenuttryckerSBRsofficiellauppfattningendastdådetsärskiltanges.

Redaktionenansvararinteförmaterialsomintebeställts.

Bilagamedföljer

nr 4 · 2011 | Årgång 53

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUNDBBYGGBELBVVSBANLÄGGNING

Sidan 14 o 18 Sten i fasader har stått sig genom åren. En ny fasad i skifferplattor binder både med färg och den livfulla stenytan ihop olika stilar på en Göteborgsgata. Mar-mor som fasadsten har länge varit ett problembarn, något Finlandiahuset i Helsingfors fått erfara. Men nu kan man genom att analysera kalkstenens mikrostrukturer bedöma hur tålig marmorn är. Nyköpings stadshus kläs som bäst om. Foto:HendrikZeitlerochBjörnSchouenborg

i nästa nummer: Fastighetsförvaltning&Energi&MiljöTidningenutkommerivecka36

innehåll 6 Olikaparametrarvägsinförfuktsäkertaklösning

14 Livfullskifferstenförlänarpondusåtbyggnad

18 Expertsystemtarframtåligmarmorplattaförutevägg

22 Kvalitetsmärktpanelgerbeständigaträfasader

26 Noggrannkravspecifikationbakomlyckatfönsterbyte

30 Bärandeglasväggkanfungeraipassivhus

34 SBR-stämman

40 Juridik:Förtydligandeavbeställarensskadeståndsansvarnära

42 ITBIM:Modernmetodgestaltardelprocesseribygge

48 Form&Teknik:Ekardetnaketochtomtikejsarensgarderob?

50 Noterat

52 Marknadsnytt

61 NyttfrånSBR

6 husbyggaren nr 4 B 2011

denna artikel behandlar övergripande hur byggdelars utformning har hanterats his-toriskt och delvis om hur fram-

tidens nya taklösning förhoppningsvis utvecklas via helhetsprojektering med förståelse för hela system och processer. Verktyget som används för att hantera helhetsprojekteringen angående fuktsä-kerhet är: Dokumenterad fuktsäkerhets-projektering enligt metodik ByggaF6.

I ett antal år har debatten pågått om att gamla takkonstruktioner, främst i bostä-der, inte längre håller måttet när det gäl-ler fuktsäkerhet och risk för mögelpåväxt i kalla uteluftsventilerade tak. Diskussio-nen har ofta utgått från att problemet be-ror på att isoleringsmängden har ökat i bjälklag mot vind vilket resulterat i en kallare takkonstruktion.

Detta är dock en extremt förenklad verklighetsbeskrivning som bara beskri-ver hur en enda materialparameter i tak har förändrats över tid.

Bedöm system över tidFör att kunna välja en fungerande taklös-ning i framtiden för både nyproduktion och renovering är det viktigt att kunna bedöma hur hela system är uppbyggda och fungerar över tid. Dessa bedömning-ar bör utföras baserat på tillgängliga data och forskning som finns publicerat samt utnyttja de senaste simuleringsverkty-gen. De nya verktygen klarar parameter-studier och variabelhantering på ett bätt-re sätt än tidigare och framförallt med en rimlig insats i tid.

Det är också avgörande att inte glömma bort att produktionen ska fungera oavsett hur smart och robust den färdiga lösning-en är. Slutligen är det kul om någon har råd att bygga de ”riskfria” konstruktioner som efterfrågas.

”Riskfritt” är en intressant formule-

ring som ofta dyker upp inom fuktsäker-hetsprojektering, som de flesta andra dis-cipliner har ett mer sansat och nyanserat förhållningssätt till.

Fukt i låglutande papptakEn historik över materialbyten visar att detta kan leda till oväntade följder.

Det började tidigt med att vi husbyg-gare fick ”korrigera” grundläggningssät-tet för platta på mark på 1970- och 80- talen och vi lärde oss att lägga isoleringen under betongplattan, efter att ha bytt ett antal syllar i drabbade hus. Husägare lärde sig isolera källare på utsidan samt att inte använda tryckimpregnerade syl-lar.

Därefter var det krypgrundens tur och de flesta byggare gick över från utelufts-ventilerad krypgrund till varmgrund. Precis när det jobbet började bli klart damp enstegstätade putsfasader ner och man tvingades ändra taktik för ytterväg-garna och förbjuda gips med pappskikt både i ytterväggar och våtrum, samt iso-lera trästommen på utsidan, utanför den bärande stommen.

Nu är det återigen dags för yttertaken. Det har även tidigare funnits problem med denna byggdel, exempelvis på 1970- och 80-talen med fuktproblem i låglu-tande papptak.

Det finns/fanns också stora problem på kallvindar när man började tilläggisolera vindar samtidigt som man bytte upp-värmningen från el- och oljepanna till fjärrvärme i slutet på 1990-talet och bör-jan på 2000-talet.

I de skadefall som blivit handlar pro-blemen ofta om bristande total system-förståelse där insatser för att förbättra prestanda på en viss parameter radikalt försämrat prestanda på en annan para-meter som projektören glömde bort att fundera över. I exemplet med byte till

fjärrvärme är det till exempel förändrad tryckbild i byggnaden som genererar den största riskökningen och inte själva till-läggsisoleringen.

tradition använda träTakkonstruktionernas historik är väl-dokumenterad och flera hus från 1800- talet finns fortfarande kvar i bra skick, utan fuktproblem. Takkonstruktionen har traditionellt varit en träkonstruktion.

I slutet på 1800-talet var stommen

tAk Vilka material och vilka konstruktioner ger fuktsäkra tak? Det finns fler para-metrar än man först tror. Bygger man taket i trä är det till exempel bäst att göra det på våren. Men nu finns det metoder för att bedöma hela byggsystem över tid.

olika parametrar vägs inför fuktsäker taklösningAv camilla lidgren, gruppchef, och peter brander, specialist, Skanska Teknik och projekteringsledning

camilla lidgren är civilingenjör VoV från LTH. Hon är sedan år 2008 gruppchef på hus och bostad på Skanska teknik och projekteringsledning i Malmö. Innan dess har hon bland annat varit konstruktionschef på Finndomo Modulenthus och Brio Toy.

FÖR

FAT

TA

REN

Peter Brander är tekn lic från LTH och högskoleingenjör HTS. Han arbetar på Skanska Teknik och projekteringsledning sedan år 1995 och är specialist i byggfysik-gruppen i Malmö.

FÖR

FAT

TA

REN

125x125 takstolar med takpanel och yt-skikt av plåt. Innertaken var oftast puts på vassmatta.

I början av 1900-talet började man an-vända lite klenare dimensioner, takkon-struktionen 75x150 c/c 1200 med spon-tade 25 mm brädor täckta med tjärad papp, ströläkt, bärläkt och tegelpannor, alternativt som tidigare plåttak. Innertak av putsad panel eller papp.

På 1930-talet introduceras nya mate-rial som Treetex och Masonite. När det gäller villor kom husfabrikerna i gång i slutet av 1940-talet. Element förtillverka-des på fabrik och levererades till bygg-platsen. Fortfarande isolerade man med sågspån, kutterspån, koksaska och lera men även nyare isoleringsmaterial bör-jade användas som sjögräs, kork, well-papp och mineralullsmattor. Takkon-struktionen var vanligtvis 75x175 c/c 1200 med 25 mm råspont, papp, strö- och bärläkt samt tegeltakpannor. Vindsbjälk-lag med sågspån på ett undertak av 25 mm panel och 12 mm träfiberskiva av Treetex.

Bjälklag i betong1950-talet kom med betongens inträde som byggnadsmaterial. Man började göra tjockare bjälklag av armerad betong. Tak-konstruktionen har slimmats rejält och takstolar av 50x175 c/c 1200 mm med rå-spont, strö- och bärläkt samt enkupigt tegel var vanligt på 1950-talets flerbo-stadshus och lamellhusen.

Efter kriget har kraven ökat på värme-isolering och man använder mer isolering i vindsbjälklaget samt träullsskivor som innertak. Gipsskivor började användas från mitten av 1950-talet.

På 1960-talet introducerades den dif-fusionstäta plastfolien. Generellt började man isolera husen bättre och förutom oljepannor började man använda elradia-torer samt luftburen värme för uppvärm-ning. På 1960-talet byggdes flera hus med flackt tak och man använde papptak som ytskikt. Takstolar på både lamellhus och villor konstruerades av 50x125 mm tak-stolar eller 45x145 mm överramar c/c 1200 med 23 mm råspont och två lager papp. Vindsbjälklaget utfördes av betong på lamellhusen med 150 mm isolering och i villorna av träunderramar 45x170 mm och 125 mm isolering med ett under-tak av 17 mm spontad panel.

energikris och nya kravFörst på 1970-talet började man använda ångtät plastfolie på insidan av vindsbjälk-laget. Isoleringen ökades ytterligare efter energikrisen i mitten av 1970-talet.

Takkonstruktionen var 45x270 mm c/c 1200, 245 mm mineralull, 25 mm luftspalt om luftad konstruktion, 6 mm träfiber-skiva, bärläkt och betongpannor. Betong-pannor var nytt och även att byta ut rå-sponten mot oljehärdad träfiberskiva var nytt. Innertak utfördes av glespanel och gips.

Energisparkraven ökade med åren och på 1980-talet innebar det att tak fick ännu tjockare isolering. Det poängterades att det är viktigt att bygga vindtätt, plastfo-lien som monterades innanför gipsen skarvtejpades. Nya konstruktionsmate-rial började användas, bland annan lätt-reglar i tak, masonitbalkar. Nu börjar man upptäcka problem med fukt och mögel och diskussionen startade om det var på grund av att man byggde för välisolerat.

Det blev krav på bättre ventilation, vil-ket innebar att mekanisk ventilation bör-jade monteras i villor. Detta i sin tur ökade energiförbrukningen och då installera-des värmeåtervinning. Fortfarande var vanligaste takkonstruktionen 45x270 mm c/c 1200, 220–245 mm mineralull, 25–50 mm luftspalt om luftad konstruk-tion, 22 mm råspont, ströläkt, bärläkt och betongpannor.

värmepumpen blir vanligPå 1990-talet kom de första passivhusen och 500 mm isolering i tak. Det normali-serades att använda 300 mm isolering i yttertak i vanliga hus. Takkonstruktionen 45x270 påspikades med 45x45 mm för att få plats med isoleringen och 19 mm rå-spont användes som avstyvande. Värme-pumpar med återvinning blev den vanli-gaste uppvärmningen i villor.

2000-talet innebar en återgång arki-tektoniskt till 1960-talet med plana papp-tak. Funkisstilen har återkommit eller nymodernism som man också kan kalla det. Taket görs av fribärande fackverks-takstolar alternativt limträbalkar, 200–500 mm lösullsisolering, 20 mm råspont och 2-lager papptak på utsidan. Inner-taket består av plastfolie, glespanel och gips1.

Nu på 2010-talet har vi börjat bygga yt-tertak med utvändig isolering på rå-spont2,3. Dock är det inte helt enkelt. Ge-nom ett nytt byggsätt bryter man en ”gammal tradition” samtidigt som bara 50 procent har upplevt problem med tra-ditionellt tak2.

Ett annat alternativ är att bygga med lätta stålkonstruktioner, utan organiskt material4.

Fuktrisker i takLastparametrarEn stor utmaning inom fuktsäkerhets-

nr 4 B 2011 husbyggaren 7

Figur 1. Parameterstudie av fuktbuffringseffekter på vinden beroende på luftomsättningar på vinden och tjocklek på råspont (redovisat som fuktkvotsvariation i råsponten över 3 års-cykler). Byggfuktseffekten är tydlig första vintern eftersom taket stängs den 1 oktober och får en hel uppfuktningscykel innan det blir uttorkningsförhållanden efterföljande sommar. Notera att fuktnivån första vintern blir högre med lite ventilation men lägre i långvarig drift.

Fortsättning s. 8 P

projektering är att definiera och kvantifi-era relevanta lastfall. Utmaningen består av att det är många olika laster och att las-terna utifrån och inifrån består av variab-ler som i många fall har ett mycket stort spann. Detta gör att många olika laster var för sig kan vara dimensionerande när de når sina maxlägen.

För en något sånär komplett lastge-nomgång hänvisas till ByggaF:s checklis-ta för fuktsäkerhetprojektering6.

Exempel yttre nederbörd (klimatdata från WUFIPro5.0): • Slagregnsmängden på Malaga och för-

härskande vindriktning öst–västlig är under 100 mm per år. Totala regnmängd-en är under 350 mm ett normalår.

• I Bergen i Norge kommer allt slagregn från Atlanten och i förhärskande vind-riktning sydost är slagregnsmängden över 1 500 mm. Årsnederbörden ett nor-malår är över 2 400 mm.

• I Sverige ligger regnmängderna kring 750 mm ett normalår. Olyckslasten för nederbörd på takkonstruktionen är för det mesta något helt annat än årslast regn. Lastdiskussioner vi är vana att föra på takkonstruktioner idag handlar om regnintensitet och förmågan att drä-nera bort dagvatten i kombination med buffringseffekter på taket. Hur vi ska förhålla oss till klimatutveckling över tid med förväntat högre intensiteter på regn när vi designar är i dagsläget inte klarlagt.

Exempel inre konvektionslast:• I en frånluftsventilerad villa med spalt-

ventiler i fasad är det mestadels under-tryck inomhus även mot tak samt låga fukttillskott.

• I en FTX-ventilerad villa med rotorväx-lare blir det högre fukttillskott via ro-torn och om justeringen av ventilations-balansen blir fel (ska alltid vara mer frånluft än tilluft) kan det bli konstant övertryck inomhus.

• I ett badhustak blir det via takhöjden och den varma inomhusmiljön i princip alltid övertryck inomhus mot tak om inte en aktivt ventilerad mottryckskärm byggs. Fukttillskottet är också på en helt annan nivå med fri kondens redan kring 20 grader.

Geometriska parametrarEn viktig faktor för takkonstruktionens byggfysikaliska beteende är hur strål-ningsutbytet med omgivningen fungerar. Då särskilt hur takytor träffas av solin-strålning. Därför kan faktorer som sarguppbyggnaders höjd, takvinklar, riktning på taket och andra konstruktio-ner som skuggar takytan bli avgörande för hur taket beter sig i drift.

Samma typ av hänsyn behöver även tas till snöfickor, isbildning, avsmältning och så vidare.

Materialparametrar Det finns ett antal variabla materialpara-metrar att hålla reda på. Många rent fysi-kaliska som värmebuffrings- och fukt-

buffringsförmåga, men även en uppsjö av skademekanismer som ofta innefattar kritiska fuktnivåer som inte får överskri-das.

En viktig skademekanism att ta hänsyn till är risken för mögeltillväxt i ett mate-rial som beror bland annat på temperatur, näringstillgång i materialytan, fukthalt i materialet, omgivande klimat, tid…

För en mer komplett genomgång av fuktrelaterade nedbrytningsmekanismer se Nilsson5.

De flesta som inte försökt sig på att de-finiera ett materials totala egenskaper brukar bli överraskade över mängden mätning som faktiskt krävs för att veta hur ett material beter sig. Det pågår in-samling av uppmätta egenskaper i ett an-tal databasinitiativ men det normala i dagsläget är att många materialparamet-rar gissas mer eller mindre professionellt när projektering utförs eftersom para-met rarna inte är uppmätta fullt ut och att det inte finns tid eller resurser att utföra mätningen inom projekteringen.

ProduktionsparametrarHur konstruktioner monteras, och kvali-teten på utfört montage, kommer att på-verka fuktsäkerheten både initialt och under husets livstid. Dels påverkar det hur mycket byggfukt som ska hanteras initialt och dels kommer exempelvis då-ligt utförd lufttäthet att kunna öka ris-kerna radikalt i drift.

Drift och underhållsparametrarSlutligen krävs det kunskap om hur kon-struktionen sköts om över tid baserat på livslängder och förebyggande underhåll.

vilka parametrar är viktigaFör att hantera parametrar på ett struktu-rerat sätt utförs parameterstudier för att se vilka kombinationer av parametrar som är mest avgörande för en fuktsäker konstruktion i drift. Skanska i Sverige, Norge och Finland har precis avslutat en större gemensam takutredning för små-hus kallat Wall and Roof 3 drivet av krite-rierna i BBR06 att gå på 75 procent RF som maxlast om ingen annan kritisk fukt-nivå kan verifieras.

Inom WaR har ett antal parameterstu-dier genomförts och den stora nyheten är att utvärderingen skett mot mögelrisk i

8 husbyggaren nr 4 B 2011

Fortsättning s. 10 P

P

Figur 2. Samma övning som tidigare fast med 50mm cellplast på utsida råspont. Ger generellt 2–3 procent lägre fuktkvot än utan cellplast men som man kan se i diagrammen är effekten av liten luftväxling i samma storleksordning.

drift för trä via ett egenutvecklat verktyg kallat m-model som kan ta hänsyn till de viktigaste parametrarna som krävs för mögelinitiering på trä7.

Verktyget m-model tar med RF, tempe-ratur och varaktighet i sin bedömning och innehåller materialkriterier för mögel-initiering på trä som är uppmätta. Filerna som plockas in i riskvärderingsprogram-met kan antingen bestå av beräknade filer från byggfysikaliska program eller upp-mätt data från mätning i fält. Riskerna redovisas i ett index 0-1 där 1 och över innebär att det är mycket stor sannolikhet att initiera mögelgroning.

Inom WaR har först teoretiska bedöm-ningar utförts, sen har provhus byggts och slutligen har validerande mätning ut-förts på både gamla och nya konstruk-tionstyper tagna i drift. Projektet har på-gått sedan år 2008 och ett antal intres-santa lärdomar har gjorts.

10 husbyggaren nr 4 B 2011

Figur 3. Redovisning av m-model riskindex i olika riktningar i ett tak. Parameterstudie mellan normalår i WUFI (grön) och ett ”dåligt” uppmätt SMHI år (ljusblå). I WaR redovisas detta som stjärndiagram kompletterat med uppmätt resultat i en mätpunkt (lila kryss). Det här resultatet visar på vikten av att fundera över lastsituationer över tid. Diagrammet visar också hur det blir farligare i tak vända mot norr än i övriga riktningar (högre värde på risk index).

Figur 4. Pågående test av byggbarhet och prefabriceringsteknik i liten skala. Foto:Skanska

P

Fortsättning s. 12 P

nr 4 B 2011 husbyggaren 11

12 husbyggaren nr 4 B 2011

Beräkningsprogrammet som använts, WUFIPro 4.2, simulerar verklig uppmätt data i drift ganska bra för normala laster. Ett stort arbete har dock fått läggas på att säkra materialdata och att välja beräk-ningsförutsättningar som exempelvis lastfall.

Beräkningsresultaten från parameter-studierna visar att många parametrar var för sig kan ge en riskfylld konstruktion och att så enkla saker som när på året man bygger kan vara avgörande i byggfukts-hanteringen (klart fördelaktigt att bygga på våren när det gäller träkonstruktio-ner).

standardiserade byggdelarAtt använda sig av standardiserade lös-ningar ger Skanska möjligheten att höja kvaliteten och minska kostnaderna. Den minskade mängden av olika tekniska lös-ningar medför ökade möjligheter för en hög och jämn kvalitet. En mindre varia-tion i inköpen medför i sin tur minskade kostnader.

Genom att införa en tydlig intern stan-dard inom företaget minskas antalet vari-anter i sortimentet. Härigenom skapas möjligheter till förbättrad kvalitetssäk-ring och ett minskande antal reklamatio-ner. Upprepningseffekterna i produktio-nen ökar också möjligheterna till ett bra inköpsarbete vilket kommer att ge lång-siktiga kostnadsbesparingar och konkur-rensfördelar.

Det finns standardiserade byggdelar för ytterväggar, källarväggar, yttertak, terrasser, källarväggar, våtrum med mera.

Fuktsäker taklösningDelar av byggbranschen har slagit in på ett nytt spår de senaste åren och har bör-jat mäta verklig fuktprestanda i byggda lösningar istället för att bara passivt vän-ta på om någon ska börja klaga. De lärdo-mar de mätningarna nu genererar är ovärderliga när det gäller att förstå hur olika lösningar verkligen beter sig i drift.

Skanska har inom WaR utfört ett stort internt arbete när det gäller att specifi-cera vilka önskvärda funktioner som bör finnas i en effektiv taklösning och har presenterat dessa för våra leverantörer.

Figurerna 5 och 6 visar en av Skanskas olika yttertakslösningar; en takkonstruk-tion med betongpannor, cellplast och rå-spont. Lösningen är inte helt optimal –

men ett steg på väg i rätt riktning och en förändring gjord för att klara dagens normkrav, byggsätt och livsstil.

Det vi vet är att framtidens tekniska krav på energiförluster, robusthet och en-ergiproduktion redan har och kommer att initiera ännu mer produktutveckling framöver. Det finns redan nu ett antal helt nya lösningar som testas kommersiellt.

I takt med att nya materialtyper intro-duceras kommer vi även att se fler och fler konstruktioner som inte alls liknar tradi-tionella lösningar. Förhoppningsvis kom-mer dessa lösningar att vara behäftade med färre initiella risker än tidigare base-rat på de nya projekteringshjälpmedel som numera finns tillgängliga via bland annat ByggaF. D

1CeciliaBjörk,PerKallstenius,LailaReppen(1984).Såbyggdeshusen1880-1980ochCeciliaBjörk,LarsNordling,LailaReppen(2009).Såbyggdesvillan.2CamillaPerssonLidgren.SBUF.Byggfukt-säkratakkonstruktioner.3SkanskaTekniksWAR-projekt.WallandRoof(ejoffentlig).4Husbyggarennr6/2009.HelenaBurstrandKnutssonochEneLindén.Fuktreglergjordeattstålvaldestillstomsystem.5Lars-OlofNilsson(2006).Fuktpåverkanpåmaterial–Kritiskafuktnivåer.www.formas.se6www.fuktcentrum.se7Bygg&Tekniknr4/2010.BjörnBerggren,ÅseTogerö,CharlotteSvenssonTengberg.Fuktsäkerhetochisoleringivälisoleradehus–hurkantakkonstruktioneroptimeras?

Figur 5. Takkonstruktion med betongpannor, cellplast och råspont – nock.

Figur 6. Sektion takkonstruktion med betongpannor, cellplast och råspont.

P

nr 4 B 2011 husbyggaren 13

14 husbyggaren nr 4 B 2011

god arkitektur är samver-kan mellan gestaltning, funk-tion och ekonomi. Det var ut-gångspunkten när Forum Ar-

kitekter fick uppdraget av fastighetsbola-get Wallenstam AB att gestalta och pro-jektera en ny fasad på fastigheten Första Långgatan–Värmlandsgatan på Södra Älvstranden i Göteborg.

Den nya fasaden skulle vara en del av gaturummet och samtidigt uttrycka nå-got av Wallenstams ”själ”. Fasaden måste även utformas tekniskt för att skydda byggnaden mot väder och vind, samt ur ett ekonomiskt perspektiv vara försvar-bart på både kort och lång sikt.

varvas med hus i glas och stålFörsta Långgatan löper längs Göta Älv mellan Järntorget och Stigbergstorget. Redan idag är gatan en viktig länk i sta-den, men kommer troligtvis att få än stör-re betydelse och uppmärksamhet i sam-band med den framtida utvecklingen av Södra Älvstranden.

Gatans bebyggelse består av en bland-ning av stenhus i puts och tegel från tidigt 1900-tal, enstaka byggnader från den ti-diga funktionalistiska eran och ett antal strukturalistiska byggnader från 1960- talet i stål, glas och betong.

Hörnet Första Långgatan–Värmlands-gatan ägs och förvaltas av fastighetsbola-get Wallenstam AB. Det är en åtta våning-ar hög kontorsfastighet uppförd år 1964. I huset bedrivs övervägande kontors-verksamhet, men i gatuplanet finns även butiker, bank och en restaurant.

Fasaden är tidstypisk med ett strikt och karakteristiskt arkitektoniskt uttryck: betongelement med frilagd ballast, utan-påliggande betongpelare där elementen förankrats, fönsterpartier i trä och detal-jer av kopparplåt. Över entrén på Första Långgatan bryts den monotona fasaden

av ett vertikalt glasparti, ett slags ”kom-mandobrygga”!

sönderrostad infästningVid besiktningen konstaterades att bygg-naden hade stora tekniska brister.

Betongelementen var monterade ut-ifrån med vinkelbeslag infästa i bjälklaget och utanpåliggande betongpelare. Infäst-ningsgodset var delvis sönderrostat, ele-mentskarvarna läckte och det fanns risk för nedfallande betong.

Även fönstren läckte och behövde by-tas, och byggnadens energiförbrukning låg långt över dagens krav.

Fasadgestaltning i stadsmiljöI dagens arkitektur finns en tendens att vilja sticka ut, skrika högst. Omgivning-ens gatubild och kulturhistoriska värden får många gånger stå tillbaka för kravet på att vara spektakulär och synas. Samtidigt glömmer vi lätt att det som i dag är ex-tremt modernt också väldigt snabbt blir omodernt.

En fasad är något en byggnad kommer att leva med under många, många år. En fasad byts inte lika enkelt som man byter gardiner! Därför är det viktigt att även gestaltningsmässigt ha ett långsiktigt perspektiv vid utformningen. En bygg-nad och dess fasad är endast en ton i den symfoni som spelas av alla byggnader i gaturummet och staden, både nu och i en tänkt framtid.

Färger harmonierarTrots att Första Långgatans byggnader hör till vitt skilda tidsepoker, med sins-emellan olika utformningsideal, upplevs en slags harmoni i färgskalan. 1960-talets betongelement med frilagd ballast stäm-mer in i de rödbruna tonerna från förra sekelskiftets nyanser i terrakotta. Fasa-derna i stålgrått glas och betong tar upp

klangen från blågrå putsfasader. Inslag av vita eller ljusgrå fasader och fasaddetaljer finns från alla tidsepoker.

Av respekt för byggnadens tidstypiska karaktär valde vi att bygga vidare på de grundläggande arkitektoniska greppen: den strikta indelningen av fasaden och betoningen av entrépartiet med sin ”kom-mandobrygga”.

Däremot ville vi tona ner det industri-ella och opersonliga intryck som betong-elementen med frilagd ballast förmedla-de.

I valet av material och arkitektoniskt uttryck var det viktigt att ge fasaden den värdighet som anstår en huvudgata, sam-tidigt som vi visar respekt för områdets och byggnadens historiska värden.

Puts, plast eller sten?I det tidiga skisskedet provade vi olika fasadalternativ, bland annat genom att helt förändra fasaduttrycket genom att tilläggsisolera och putsa fasaden, men också genom att behålla nuvarande struk-tur med fyllningar under fönstren, till

FAsAder Betongelement och kopparplåt har ersatts av skiffer, skärmtegel och lackad stålplåt. Det har resulterat i ett hus som utstrålar genuinitet och hög kvalitet, och som binder ihop husen i olika material från olika epoker längs Första Långgatan i Göteborg.

livfull skiffersten förlänarpondus åt byggnadAv hans knutsson, arkitekt SAR/MSA, Forum Arkitekter AB

hans knutsson är utbildad arkitekt och byggnadsingenjör och driver sedan år 1981 Forum Arkitekter AB. Wallenstam, Liseberg och Peab är några av uppdragsgivarna. Hans Knutssons arkitektur präglas av en strävan att förena design, teknik och ekonomi till en helhet.

FÖR

FAT

TA

REN

exempel av opaliserat, färgat och belyst plastmaterial.

Det visade sig tidigt att kostnaderna för att putsa och ändra fasaduttryck var sto-ra. Dessutom upplevdes det tveksamt ur ett tekniskt och funktionellt perspektiv att putsa en vindutsatt hög byggnad i norrläge vid Göta älv.

Idén med plastfyllningar föll också ti-

digt. Kanske var det ett uttryck för att vi höll på att gå i fällan av att göra något spektakulärt (men snart omodernt), sna-rare än något gediget. Dessutom är plast varken särskilt åldersbeständigt, och knappast heller ett funktionellt material ur brandteknisk synvinkel.

Under skissarbetet återkom vi gång på gång till skifferstenens karaktär. På nära

håll är stenen livfull och intressant att be-trakta, och även på avstånd upplevs ytan levande. Materialet är tåligt och utstrålar beständighet.

den nya fasadenLösningen blev att behålla och säkra be-tongelement och betongpelare med rost-

nr 4 B 2011 husbyggaren 15

En sliten fasad av betongelement och kopparplåt har fått nytt liv med en ny fasad av skiffer, skärmtegel och plåtkassetter. Foto:HendrikZeitler

Fortsättning s. 16 P

Pelarna kläddes med plåtkassetter i kopparfärg. Foto:HendrikZeitler

Fasadens små skifferplattor ger ett livfullt intryck. Foto:HendrikZeitler

fria hängselplåtar infästa i bjälklagskan-ten. Fasaden tilläggsisoleras, och som fa-sadmaterial valde vi skiffer med inslag av plåt.

Pelarna kläddes med plåtkassetter i en brunröd kopparfärgad kulör som stäm-mer in i gatans färgskala. Fyllningarna över trapphuset accentuerades med sam-ma plåt, och kvällstid lyses trapphuset upp med färgad belysning.

På fasaden samsas små skifferplattor med täta partier klädda med skärmtegel i större format. På avstånd samverkar skiffrets färgton och skärmteglets milda nyans med angränsande fasader, knyter an och skapar en samhörighet mellan det gamla och nya i staden.

ekonomiska hänsynKravet var att hitta en ekonomisk lösning som tillät tilläggsisolering av fasaden. Nordskiffers system där takskiffer hängs i ett bärsystem av aluminium var prisvärd och passade bra för projektet, eftersom tilläggsisoleringen skedde mellan bär-profilerna.

Skifferplattornas nätta format med möjlighet att enkelt måttjustera på plats underlättade också valet, med tanke på de

många fönsterfyllningarna som sinse-mellan varierade något i storlek.

Sten skapar långsiktiga värden på fas-tigheten, och till vår förvåning upptäckte vi att en fasad av sten inte blev dyrare än motsvarande klädd med högkvalitativt skivmaterial. Vår bedömning är att en ventilerad stenfasad också ur underhålls-synpunkt är en ekonomiskt bra lösning.

Binder ihop gatan till en helhetDen nya skifferfasaden på Första Lång-gatan 24–26 har utseendemässigt bidra-git till hela gatans sammanhållning och helhet. Den tekniska uppbyggnaden av fasaden ger ett gott skydd åt byggnaden med tanke på läget i staden och väder-leken i Göteborg (!).

Byggkostnaden höll sig inom budget, och våra förhoppningar är att det också blir en bra ekonomisk lösning ur drift- och underhållssynpunkt.

Dessutom kändes det både roligt och naturligt att välja skiffer till fasaden på Första Långgatan, eftersom grundaren av Wallenstam AB, Lennart Wallenstam, gärna lyfte fram sten som byggnadsmate-rial i husen han uppförde och lämnade efter sig.

Vi menar att stenen och fasadutform-ningen förädlat byggnadens uttryck. Ge-staltningen, det tekniska angreppssättet och de ekonomiska ramarna har tillsam-mans bidragit till en lyckad helhetslös-ning. God arkitektur helt enkelt. D

16 husbyggaren nr 4 B 2011

Byggherre:WallenstamABArkitekt:ForumArkitekterAB,genomHansKnutssonochOttoErikssonTotalentreprenör:AnjobyggABStenentreprenör:StenentreprenaderiHelsingborgABByggledning:BetongkonsulternaAB,genomJonasLager

Faktaruta

Skiffrets färgton samverkar med grannfasaderna och skapar en samhörighet mellan det gamla och det nya. Foto:HendrikZeitler

P

nr 4 B 2011 husbyggaren 17

natursten har använts som konstruktionssten med bäran-de funktion i flera tusen år. Un-der 1900-talet startade den

industriella användningen av natursten som beklädnadssten för fasader.

Kraven på de tunna plattorna är helt annorlunda än kraven på de tjocka bä-rande blocken. Men vilka krav ska man ställa och är det fritt fram för vem som helst att dimensionera?

SP och CBI har tagit fram ett gratis ex-pertsystem för dimensionering av fasad-stensplattor. Dessutom har man tagit fram analysmetoder, vilka återigen gör det möjligt att använda marmor som fa-sadstensplattor på ett säkert sätt. På Ny-köpings stadshus har båda koncepten kombinerats.

Buktat sig som tallrikI drygt hundra år har man känt till att vissa marmorsorter inte är beständiga utomhus. Det finns exempel på fasad-stensplattor som buktat sig som tallrikar. En del gravstenar har till och med böjt sig som bananer. Samtidigt har hållfasthe-ten/styrkan sjunkit oroväckande snabbt och flera byggnader världen över har fått se sina plattor börja singla ned till mar-ken. Det är bara ett under att vi inte har fler personskador.

Några av de mest kända drabbade byggnaderna är La Grande Arch de la Defense i Paris, Finlandiahuset i Helsing-fors och kanske framför allt Zagrepčanka i Zagreb, se bild 1.

Finlandiahuset fick ny marmorUnder början av 2000-talet hade proble-men med buktande marmorfasader lett till att man i det närmaste gett upp. Flera länder hade i praktiken förbjudit använd-ning av marmor som fasadstensplattor. En av de mer prestigefyllda byggnaderna

som ändå fick nya marmorkläder var just Finlandiahuset, mest beroende på att det var ritat av den berömde arkitekten Alvar Aalto och att dödsboet krävde att det skulle vara marmor på byggnaden även efter renoveringen.

Tyvärr gick det prestige i arbetet och man använde sig inte av de erfarenheter som tagits fram i den femåriga EU-sats-ningen på Team-projektet. Redan ett halvår efter bytet började de nya plattor-na bukta sig, se bild 2, och nu återstår att se hur länge de får sitta kvar.

simulerar åldrandeDet EU-finansierade Team-projektet lyckades i laboratoriemiljö simulera det klimat marmorplattorna kan bli utsatta för på fasaden, det vill säga åldringspro-cessen. Projektet kunde dessutom kvan-tifiera mikrostrukturen hos dåliga och bra marmorsorter och man lyckades ta fram de verktyg som krävs för att bedöma om en marmor är lämplig att använda ut-omhus på en fasad. Dessutom är den ac-celererade åldringsprovningen på god väg att bli både en europeisk och ameri-kansk standard.

Kort beskrivet går den accelererade åldringen ut på att låta marmorprover som är delvis nedsänkta i vatten cykla mellan cirka 20 och 50–65 grader Celsius, beroende på deras färg, se bild 3. Klimatet kontrolleras med en så kallad svart refe-rensplatta som når 80 grader Celsius. Vil-ken temperatur marmorproverna når beror mest på deras färg. En vit Carrara-marmor blir i regel 50–55 grader Celsius varm och det räcker för att se om den är beständig eller inte. Marmorn blir inte varmare på en fasad en solig sommardag, inte ens i Italien.

Vilken mikrostruktur en marmor har beror på dess geologiska historia. En mer komplex mikrostruktur indikerar att de

geologiska processerna gått ganska fort. Det är en sådan struktur vi vill se hos en beständig marmor, se bild 4.

hur snabbt har stenen bildatsMarmor är en kalksten som omvandlats genom höga tryck och temperaturer. Har dessa processer skett långsamt, även un-der avsvalningen, så får de typiska kalcit- och dolomitkristallerna gott om tid på sig att utvecklas. Då får vi en mikrostruktur som illustreras i bild 5. Även om den ser väldigt fin ut så är den inte bra för en mar-mor som ska användas utomhus, vare sig det är på en fasad eller som marksten.

Kalcit- och dolomitkristallerna har ex-tremt olika värmeutvidgningsegenska-per i olika riktningar. Höjer vi temperatu-ren så blir kristallerna längre i en kristal-lografisk riktning och kortare i en annan. Då börjar det knaka i fogarna mellan kris-tallerna som till slut lossnar från varandra och resultatet blir något som i det när-maste liknar bitsocker. Det kallas också sockring, direkt översatt från engelska.

Har vi däremot en komplex mikro-struktur, sker en hel del omorganisation

18 husbyggaren nr 4 B 2011

FAsAder Sedan marmorplattor på flera kända byggnader började bukta sig och ramla ner förbjöd flera länder marmor på fasader. Nu finns det expertsystem för att välja tålig marmor. Nyköpings stadshus ståtar med delvis utbytt fasad.

expertsystem tar fram tåligmarmorplatta för uteväggAv björn schouenborg, geolog och seniorforskare, CBI Betonginstitutet AB

Björn schouenborg är fil dr och seniorforskare med fokus på natursten och ballast för väg, betong och järnväg, samt alternativa ballastmaterial. Han samordnar CBI:s EU-projekt och ingår i ett stort interna-tionellt nätverk av forskare.

FÖR

FAT

TA

REN

av joner inne i varje kristall och spänning-arna mellan de olika kristallerna uteblir mer eller mindre och kristallfogarna hål-ler ihop vilket gör marmorn beständig.

studerats i 15 årNyköpings kommun var en av deltagarna i Team-projektet och dessutom i ett före-gående nordiskt projekt där de första pro-blemen med fasaden på stadshuset iden-tifierades. Vi har alltså studerat fasaden

på Nyköpings stadshus i nästan 15 år nu, se bild 6.

Flera plattor har tagits ned och in i la-boratoriet för provning av böjhållfasthet, utspjälkningshållfasthet vid infästning med dubbar (den traditionella typen av infästning) och icke-förstörande prov-ningar med ultraljudshastighet.

Genom att fastställa en korrelation mellan hållfasthetsprovningarna och ul-traljudet så har vi kunnat göra indirekta

uppskattningar av hållfastheten på större delen av den 2 000 m2 stora fasaden.

verktyg för att dimensioneraHär kommer resultaten från nästa EU-projekt, I-Stone, in i bilden. Det projektet har bland annat tagit fram ett webbaserat expertssystem/verktyg för dimensione-ring av fasadstensplattor.

Programmet följer eurokoderna som ersatte BKR vid årsskiftet 2010/2011 och fungerar för det traditionella infästnings-systemet med dubbar och det som tyska Fischerwerke har patent på, nämligen en specialdubb som sitter på plattornas bak-sida.

Programmet ställer alla relevanta frå-gor om plattornas storlek, stenens egen-skaper, infästningssystem, lokala väder-förhållande och byggnadsgeometri. Se-dan räknar programmet ut om det arki-tekten eller ingenjören ritat uppfyller säkerhetskraven eller om man till exem-pel måste öka plattornas tjocklek eller minska deras area.

På Nyköpings stadshus har vi räknat

nr 4 B 2011 husbyggaren 19

Bild 1. Zagrepčanka – Kroatiens högsta skyskrapa, från år 1976, klädd i olämplig marmor som både buktar och faller ned. Området närmast byggnaden är avspärrat. Foto:BjörnSchouenborg

Fortsättning s. 20 P

Bild 2. Finlandiahusets nya marmorplattor, sex månader efter renoveringen. Foto:Björn

Schouenborg

Bild 3. Team-projektets laboratoriemetod för att avgöra om en marmor är lämplig att användas som fasadplattor. Foto:BjörnSchouenborg

Bild 4. Mikrostruktur med komplexa kristall-former. Det är marmor lämplig för utom-husanvändning, till exempel som fasad-stensplattor. Bildytan motsvarar 2,7x2,1 mm. Foto:JanErikLindqvist,CBI

Bild 5. Mikrostruktur med väl utvecklade kalcitkristaller. Denna sorts marmor är olämplig för utomhusanvändning. Bildytan motsvarar 2,7x2,1 mm. Foto:JanErikLindqvist,CBI

bakvägen och sett om de gamla plattorna som sitter på fasaden uppfyller dagens säkerhetskrav, se bild 7. På det sättet har vi kunnat fastställa att det är illa ställt med uppåt 300 m2, vilka nu byts ut.

Alla plattorna är inte dåliga men hu-vuddelen av dem är det, och de sitter så till att om de skulle falla ned är risken för personskador stor. Dessutom ser det bätt-re ut om hela fasadpartier byts samtidigt.

Med Team-projektets metoder som grundkrav för ersättningsmarmorn har vi letat fram en marmor som är stark och beständig, och som så mycket som möjligt liknar den ursprungliga som satt på fasa-den innan den började sockra och vitna, se bild 8.

Det kom nog som en chock för många nyköpingsbor när de betydlig gråare plat-torna började sättas upp. Därför är det också en pedagogisk uppgift att förklara

varför arbetet utförs och att det var så här stadshuset såg ut när det var nytt, bild 9.

ger förvarningGenom att göra återkommande mätning-ar har vi även börjat få en bra uppfattning om när resten av plattorna måste bytas av säkerhetsskäl. Det gäller ju att kommu-nen får förvarning i god tid för att kunna planera in ett så omfattande jobb i sin budget.

Inom ramen för projektet Renobuild, som leds av Kristina Mjörnell på SP, finns nu möjligheten att följa de nya plattornas utveckling och med större noggrannhet fastställa när byte av resterande gamla plattor måste göras. De nya räknar vi dock med ska hålla i alla fall i 100 år. De kom-mer inte heller att vitna/sockra i den om-fattningen som den ursprungliga mar-morn gjort, vilket är en stor fördel när

man nu byter i omgångar med flera år emellan.

Liknande marmor, av god kvalitet, finns att beskåda på Borås stadshus som marmorbekläddes i mitten av 1960-talet och i det närmaste ser ut som ny, se bild 10. D

Fotnot:

Underbörjanav2000-taletleddeBjörnSchouenborgettEU-projektmedfokuspåproblemenkringbuktandemarmorfasader.Projektetvarpåfemår,hadeenbudgetpåcirka40miljonersvenskakronorochnioländerdeltog.Semerpåwww.sp.se/building/team.Detframtagnaexpertprogrammetfinnspåhttp://expertsystem.sp.seochärfrittattanvända.

20 husbyggaren nr 4 B 2011

Bild 6. Nyköpings stadshus får ny marmorfasad på 300 m2 av totalt 2 000 m2. Foto:BjörnSchouenborg

Bild 7. Finite Element Modelling, FEM, av spänningarna i en av Nyköpings stadshus plattor. FEM-modelleringenärgjordavMathiasFlansbjer,SP.

Bild 8. Sockrig och vitnad marmor, likadan som den gamla som sitter på Nyköpings

stadshus, Finlandiahuset och Zagrepčanka. Foto:BjörnSchouenborg

Bild 9. Ny och gammal marmor inifrån Nykö-pings stadshus – en jämförelse av mönster och kulör. Foto:BjörnSchouenborg

Bild 10. Borås stadshus med marmorfasad från mitten av 1960-talet. Lite smutsig kan-ske men nästan i skick som ny. Foto:BjörnSchouenborg

P

nr 4 B 2011 husbyggaren 21

22 husbyggaren nr 4 B 2011

inom all byggverksamhet ställs alltmer krav på dokumenterad kvali-tet, garantier och produktansvar.

När det gäller träfasader så är P-märkta ytterpanelbräder ett sätt för trä-industrin att ta sitt ansvar för en kvalitets-säkring. Produkterna uppfyller Bover-kets krav på bestyrkta egenskaper, samt svarar mot råden i RA Hus om att använ-da kvalitetskontrollerad träpanel.

Panelen kan föreskrivas av beställare för att säkra kvaliteten, och den kvalitets-märkta panelen ska ge bra underlag för system för trä som fasadmaterial.

Borgar för kvalitetSyftet med att kvalitetssäkra och P-märka panelbräder för träfasader är:- en bra produkt som ger beständiga trä-

fasader- tydlighet mot kunder genom bestämda

produktkrav och kvaliteter- en likartad produkt och kvalitet för trä-

fasader oberoende av tillverkare- en gemensam kvalitetsnivå som passar

för normalt svenskt klimat- jämn och kontrollerad kvalitet genom

externkontroll som komplement till in-ternkontroll

- märkning på varje bräda för spårbarhet

sP kontrollerarSPs P-märkning av byggprodukter inne-bär att produkterna uppfyller lag- eller myndighetskrav men också i de flesta fall andra och högre krav som marknaden ef-terfrågar.

Byggprodukterna är typprovade och tillverkarens egenkontroller övervakas av SP. P-märkt grundmålad fasadpanel betyder därför att panelen är tillverkad enligt SPs fastställda certifieringsregler för P-märkning av panel. Man får en kva-litetskontrollerad, tydlig och enhetlig produkt märkt med leverantör.

Hela tillverkningen kontrolleras enligt certifieringsreglerna, och övervakande kontroller av företagens tillverkning ut-förs av SP.

Jämnare kvalitetEn fördel med P-märkt panel är att man får bättre och jämnare materialkvalitet, vilket ger tidsvinster på bygget. Kvalitets-kraven på trävirket är något högre mot vad träindustrin normalt har använt tidi-gare.

Trämaterialet avverkas, sågas, kontrol-leras och sorteras till fasadpaneler, med begränsning av kvistar, kåda med mera, så att trämaterialet får en hög och enhetlig kvalitet. De sämre panelerna sorteras bort redan i sågverket vilket gör att spillet sedan minskar vid användningen på byggplatsen.

Panelerna kan utföras med profiler för stående respektive liggande montage. Pa-neltillverkaren anger vid certifieringen vilka paneltyper som ska P-märkas. För-hållandet mellan panelernas bredd och tjocklek ska inte överskrida 9:1 för att få formstabila bräder. Stående panel utförs som lockpanel eller lockläktpanel med panelbräder med rektangulärt tvärsnitt. Skarvarna mellan bräderna täcks med lockbräder eller lockläkt.

Det finns även stående profilerad panel av spontade eller falsade bräder med raka eller fasade kanter.

Liggande paneler har alltid droppkant på den nedre kanten för att undvika fukt-vandring i skarvarna. Liggande panel kan utföras som förvandringspanel med brä-der i lutning över varandra eller med olika profiler som fjällpanel, enkelfasspont el-ler falsad enkelfas.

målas industrielltEn ytterligare fördel med P-märkt grund-målad fasadpanel är att det ger färre ar-betsmoment på byggplatsen när grund-

FAsAder Träindustrin har länge arbetat med att kvalitetssäkra fasadpanel. Nu kommer P-märkt grundmålad fasadpanel i kontrollerad materialkvalitet och med industriell grundmålning. Rätt hanterad på byggplatsen blir det möjligt att få beständiga träfasader.

kvalitetsmärkt panel gerbeständiga träfasaderAv anna pousette, tekn lic, SP Trätek och karin öhman sandberg, tekn dr, SP Trätek

Anna Pousette, tekn lic, är forskare och arbetar med träbyggande vid SP Trätek, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Hon arbetar med träkonstruktioner och bärför-måga samt beständighet, inspektioner och livslängd.

karin öhman sandberg är tekn dr i träteknik och arbetar med träbyggande vid SP Trätek, SP Sveriges tekniska forsk-nings institut. Hon arbetar med praktisk be ständighet för träkonstruktioner, samt beständighets- och fuktegenskaper hos trämaterial.

FÖR

FAT

TA

REN

FÖR

FAT

TA

REN

Figur 1. Märkning med P-märket görs på varje bräda för spårbarhet. Märket innehåller uppgifter om företag, certifieringsnummer, typ av grundfärg och tillverkningsperiod.

målningen inte behöver utföras på plats.De grundmålade panelerna har en fin-

sågad framsida och kanterna rillade för att färgen ska fästa bra. Hörnen är run-dade eller fasade för att ge tillräckligt färglager.

Målningen utförs industriellt i måleri-anläggningar med dokumenterade färger som läggs på enligt färgleverantörens an-visningar och enligt SPs certifieringsreg-ler. Målningen utförs efter sågningen inom fastställt tidsintervall, vilket ger bra förutsättningar för vidhäftningen. Färg-skiktet är minst 60 m för att panelen ska vara skyddad fram till färdigmålning av huset.

P-märkningens kvalitetskravCertifieringsreglerna för P-märkt fasad-panel innehåller krav på material och till-verkning, samt krav på fortlöpande kon-troll och övriga krav på till exempel märk-ning. Kvalitetsbeskrivningen omfattar tekniska krav för grundråvaran av gran till panelen samt virkesegenskaper för den färdiga panelen. Dessutom finns tek-niska krav för fingerskarvning och ytbe-handling (grundmålning).

Anvisningar med hanterings-, monte-

rings- och underhållsinstruktioner ska finnas tillgängliga vid hanteringen av panelen i bygghandeln och på byggplat-sen.

Varje panelbräda är märkt med P-mär-ket, och med uppgift om företag, certifie-ringsnummer, typ av grundfärg och till-verkningsperiod. Se exempel på märkets utformning i figur 1.

kontrollerad tillverkningsprocessP-märkningen innehåller särskilda kvali-tetskrav för sortering av färdig panel och för hantering och behandling av panel-bräderna. De vanliga sorteringsreglerna

för olika virkeskvaliteter som används inom träindustrin är inte speciellt anpas-sade för fasadbräder.

P-märkningsreglerna innehåller de egenskaper som har störst betydelse för just träfasaders hållbarhet. En viktig del är att råvaran är av bra kvalitet och att panelerna sedan genom hela tillverk-ningsprocessen och vidare ut till bygget hanteras på rätt sätt när det gäller till ex-empel lagringstider.

Hela produktionen ska övervakas med instruktioner och kontroller, från tim-merintaget ut till lagret. Figur 2 visar ett översiktligt flödesschema för tillverk-ningen med de olika processerna och kontrollpunkterna.

P-märkt grundmålad panel har både certifierat trämaterial och certifierad grundmålning. Den har rätt materialkva-litet och är målad med en dokumenterad grundfärg och är klar att montera direkt på huset. Den ska färdigmålas så fort som möjligt efter montaget, men om det är nödvändigt så klarar den att färdigmål-ningen görs kommande målningssäsong.

Märkning med P-märket görs på varje bräda för spårbarhet. Märket innehåller uppgifter om tillverkare, tillverkningstid och använd grundfärg.

Paneler är grundmåladeAllt fler inser vinsterna med industriellt grundmålade paneler och efterfrågan ökar stadigt.

Fördelen med fabriksgrundad P-märkt panel är att man vet att det är rätt mängd färg och rätt utförd målning vilket ger de bästa förutsättningarna för en beständig träfasad. Med en industriellt grundmålad P-märkt panel får man en kontrollerad produkt med dokumenterade egenska-per både när det gäller trämaterialet och grundmålningen. Med färdig grundmål-ning blir också arbetet på byggplatsen enklare.

Grundfärgen är viktig eftersom den ska ge vidhäftning mot träet och också skyd-da det. Industriell ytbehandling med minst 60 μm filmbildande färgskikt före-skrivs och betecknas som grundmålat enligt P-märkningsreglerna för fasadpa-nel.

Färgmängden är bestämd så att panel-bräderna ska kunna monteras grundmå-lade och sedan ha skydd mot att vatten

nr 4 B 2011 husbyggaren 23

Fortsättning s. 24 P

Figur 2. Översiktligt flödesschema för tillverkning av P-märkt fasadpanel. Material och tillverkning kontrolleras och dokumenteras under hela processen enligt fastlagda certi-fieringsregler.

Förvärmare används för att säkerställa att virket har rätt temperatur vid målningen. Foto:PeterRockedahl

tränger in i träet innan toppmålningen utförs. Man bör emellertid alltid färdig-måla så snart som möjligt efter uppsätt-ningen, även om grundmålningen ska kunna skydda träet från en målningssä-song till nästa.

Vid uppsättning sent på hösten bör man i regel vänta till nästa målningssäsong för att målningsförhållandena ska vara bra när det gäller temperatur och fukt.

Färgfabrikanterna ansvarar för grund-färgen och deras rekommendationer när det gäller toppfärg ska följas. De färger som ingår i P-märkningssystemet har granskats och finns dokumenterade.

Brädändar gundoljasBehandling med grundolja ska utföras på brädernas ändar, vilket betyder att minst en ände ska grundoljas och målas. Färdig-kapad panel ska alltid ha båda ändarna behandlade.

Grundoljning av andra ytor än ändträ kan också ingå om det är föreskrivet av färgleverantören för respektive mål-ningssystem. Eftersom paneler ofta ka-pas på plats ska monteringsanvisningar-na innehålla anvisningar om ändträbe-handling vid kapning av bräder. Många skador på träfasader kan hänföras till slarv med behandling av ändträet.

virket förvärmsTemperaturen är viktig för ytbehandling-ens vidhäftning. Förvärmare används därför för att säkerställa att man inte må-lar på för kallt virke. Hastigheten genom förvärmaren anpassas till virkets tempe-ratur. Färgen läggs sedan på, vanligen med sprutning. Färgleverantören ska an-visa lämpliga sprutmunstycken. Tester ska göras i målningsanläggningen för att kontrollera färgmängden.

Eftersom certifieringskravet gäller torr färgmängd ska målningsanläggning-en anpassas så att man lägger på tillräck-ligt med våt färg som efter torkning ger de erforderliga 60 μm.

Användning av P-märkt panelNär träindustrin har bra kontroll på sin produktion och levererar en bra kvalitet är det naturligtvis viktigt att panelbrä-derna sedan hanteras på rätt sätt på bygg-platsen så att det inte uppstår fel bero-ende på till exempel felaktigt montage eller felaktig ytbehandling.

Det ska alltid följa med en bruksanvis-ning om hur träpanelen ska användas. P-märkt panel tillverkas med hög kvalitet för att ge en hållbar fasad, men ett bra slutresultat förutsätter också att bräder-na hanteras rätt.

Hanterings-, monterings- och under-hållsanvisningarna ska följas. Vid hante-ring och lagring före uppsättning ska pa-nelen skyddas mot nederbörd och mark-fukt. Täckning med presenning eller tält ska utföras så att luft kan cirkulera. Vid uppläggning på bygget ska det finnas luft-ning under virket. Panelpaket ska lagras horisontellt och i skugga utomhus på en väl dränerad plats och minst 300 mm över markytan.

rostskyddade spikarPanelen spikas eller skruvas i spikläkt bakom panelen. Spikläkten bör vara cirka 25 mm. Spikläkt vid panelens ändar pla-ceras om möjligt så att spik/skruv-av-ståndet till änden blir minst 100 mm för att undvika skador i träet. Närmare brä-dernas ände än 100 mm ska hål förborras för spiken/skruven.

Infästningen får inte gå igenom två bräder så att brädernas naturliga fuktrö-

relser i förhållande till varandra förhind-ras. Spikar/skruvar ska vara rostskydda-de, till exempel varmförzinkade eller rostfria.

Om de grundmålade bräderna kapas vid till exempel skarvar, avslutningar mot fönster eller sockel måste ändträet be-handlas med penetrerande grundolja och grundmålas innan färdigstrykning. Färg-leverantörens anvisningar för lämpliga produkter ska följas.

Spik/skruv ska drivas in i träet så att huvudet ligger i liv med brädytan. Om de drivs in för långt så att träet skadas, ska brädan bytas ut alternativt hålet oljas och grundmålas före färdigstrykning.

målet är 10–20 års garantiDet är SP Trätek som tillsammans med ett antal träföretag i Sverige har tagit fram P-märkningsreglerna för att certifiera och kvalitetsmärka fasadpanelbräder.

Arbetet med kvalitetskrav på träpane-ler startade inom ett projekt finansierat av Träcentrum norr, TCN, som handlade generellt om krav och mätmetoder för att säkerställa god beständighet för utom-husprodukter av trä. Där tog man fram baskrav på kvalitet för en träpanel som skulle ge bra hållbarhet, vilket sedan ut-gjorde underlag för arbetet med att ta fram P-märkningsreglerna för träpane-ler.

TCNs projekt resulterade även i hand-boken ”Träfasader” och en anvisning som heter ”Guide för projektering, material-tillverkning, montage, underhåll”.

Arbetet med kvalitetskrav på träfasa-der fortsätter inom TCN-projektet om krav och mätmetoder för god beständig-het för utomhusprodukter av trä. Lång-siktigt är tanken att man ska kunna ge en garanti på 10–20 år för kvalitetskontrol-lerade P-märkta fasadbräder. Det förut-sätter då att det ställs krav på att byggaren hanterar och monterar panelen på före-skrivet sätt. D

24 husbyggaren nr 4 B 2011

Grundmålade brädor tas ut ur ugnen efter torkningen. Foto:PeterRockedahl

Några exempel på hur träpanel kan monteras vid horisontell skarv i stående panel till vänster, eller vid avslutning mot mark till höger.

P

nr 4 B 2011 husbyggaren 25

26 husbyggaren nr 4 B 2011

runt om i Sverige finns äldre byggnader med stort behov av energieffektivisering. Särskilt kulturmärkta byggnader inne-

bär en utmaning.Det finns flera enkla och väl beprövade

metoder som minskar energibehovet i kulturmärkta byggnader, utan att leda till problem med fukt och mögel.

kartlägger behovetEn effektiv energibesparande åtgärd, som inte påverkar fukten i ytterväggar och som förbättrar inomhusklimatet väsentligt, är uppgradering av fönster. En uppgrade-ring kan vara att befintliga fönster görs energieffektivare i samband med renove-ring eller att man byter till helt nya fönster.

Kartläggning av behovet bör göras ut-ifrån byggnadens verksamhet. Är det ex-empelvis en arbetsplats bör man identi-fiera problemen med solvärme, kallras och buller. Är det en byggnad som inne-håller värdefulla kulturminnen, konst och annat stöldbegärligt, bör man defi-niera behovet av skydd mot brand och mot inbrott.

ser till hela objektetNär jag anlitas för upphandling av föns-teråtgärder, börjar jag alltid med att se på objektet totalt sett: Inomhusklimat, vär-mebehov, kylbehov, solavskärmning, bul-ler, säkerhet, skydd, och så vidare.

När beställaren och jag tillsammans har definierat behoven, tar jag fram en kravspecifikation som ska uppfylla alla ställda krav såsom bättre inomhusklimat och lägre driftskostnader. Därefter tar jag fram AF-handlingar som knyter an till kravspecifikationen.

En detaljerad kravspecifikation är en förutsättning för att entreprenören ska förstå samtliga funktionskrav som ställs så att han kan lämna ett så komplett an-

bud som möjligt. Om inte vartenda hu-vudmoment i entreprenaden specifice-ras, kan resultatet bli dåligt och leda till segdragna tvister. Omvänt så leder ett de-taljerat förfrågningsunderlag till anbud som är lätta att jämföra och till anbud från entreprenörer som känner att de klarar de ställda kraven.

Får inte förvanska färg på vara Många byggnader inom Stockholms stad är kulturminnesklassade. En av dem, Gal-lerian mittemot NK-huset, byggs delvis om och i samband med detta håller fasa-den på att glasas så att den blir energief-fektivare.

Äldre affärslokaler har av tradition va-rit enkelglasade. Oftast har detta berott på att man inte förstått de fysikaliska la-garna att värmen inne i byggnaden för-svinner genom den svagaste punkten. Om ett skyltfönster är dåligt isolerat, läcker värmen ut inte bara från närmast glasytan utan från hela lokalen. Omvänt kommer det in extra mycket värme om fasaden är solbelyst eller om luften utomhus är var-mare än den i lokalen.

Jag har anlitats som glaskonsult för Gallerian, fasaderna mot Malmtorgsga-tan–Regeringsgatan–Jakobsgatan och min uppgift är att välja glas som bidrar till låga energikostnader och bra inomhus-klimat. Ett krav när det gäller butiksloka-ler är att glaset inte ska hindra insyn ge-nom alltför stora speglingar. Färgen på de exponerade varorna får heller inte för-vanskas. Eftersom en del av den gamla fasaden bevaras, gäller det att hitta kon-struktionslösningar och glas som harmo-nierar med de gamla fasaderna.

exponering för solljusUtifrån dessa krav föreslog jag några glas-kombinationer. Dessa monterades i några skyltfönster och därefter fick beställaren

välja det glas som exponerade varorna bäst.

För att bedöma hur mycket och hur länge varje fasad är solbelyst, gjorde WSP Ljusdesign en simulering av skuggeffek-ter på varje fasad. Vi kunde med hjälp av detta se hur länge varje fasad var solbelyst för att sedan avgöra om ytterligare solav-skärmning var nödvändig för att minska internlasterna.

För Gallerian har vi hittat lösningar som tillfredsställer samtliga ställda krav på bra transparens och färgåtergivning, minskat kylbehov, bra komfort inomhus och på personsäkerhet.

Förluster nästan halveradesAtt fönsterbyte kan spara energi visar åt-gärderna i en fastighet från 1930-talet, som finns i Lidköping. För att bevara hu-sets karaktär, behöll man det yttre origi-nalglaset och i den inre bågen installera-des en isolerruta med ett energiglas och argon. Energiförlusterna genom fönstren minskade med 43 procent.

Ytterligare ett exempel är förstärk-

glAs Det finns många byggnader i Sverige som bör energieffektiviseras. Redan genom att byta fönster kan stora energivinster uppnås. Med en detaljerad kravspecifikation, där vart-enda huvudmoment specificeras, fås jämförbara anbud. Och risken för tvister minskar.

noggrann kravspecifikationbakom lyckat fönsterbyteAv diana avasoo, glas- och energikonsult, WSP Environmental

Fortsättning s. 28 P

diana Avasoo är glas- och energikon-sult på WSP Environmental i Göteborg. Hon är projektledare för ”Energimärkta fönster”, som är en ideell organisation som ger stöd åt konsumenter att välja energibesparande fönster.

FÖR

FAT

TA

REN

nr 4 B 2011 husbyggaren 27

28 husbyggaren nr 4 B 2011

ningen av skalskyddet i Falkhallen på Konstmuseet i Göteborg. Resultatet blev en glaskombination som förenar inbrotts-säkerhet med solskydd och minskat kall-ras. Energibesparingen fick de på köpet, enligt en teoretisk beräkning kan det röra sig om uppemot 64 procent i minskade värmeförluster genom glasen.

hantverkare bristvaraFlera fönstertillverkare kan ta fram nya fönster och dörrar efter gamla ritningar.

Kostnaden är oftast lika hög som att upp-gradera gamla fönster. Ibland kan kostna-derna faktiskt bli lägre.

Den svaga punkten vid uppgradering av fönster är oftast att hitta duktiga entre-prenörer och hantverkare med gedigna kunskaper i renovering av kulturmärkta fönster och som samtidigt har tillräcklig kapacitet för att åta sig större fastigheter.

Samhället har förändrats betydligt se-dan de gamla husen uppfördes. Byggna-derna är inte anpassade för dagens krav

på tyst inomhusmiljö, bra inomhuskom-fort oavsett klädsel, tillgänglighet, det ökade våldet i samhället i form av skade-görelse för nöjets skull, samt inbrott. Men dessa krav går att uppfylla genom en nog-grann förprojektering och, som nämnts ovan, en övertydlig kravspecifikation. D

Fotnot:

Läsmeromprojektetenergimärktafönsterpåwww.energifonster.nu

Göteborgs konstmuseum minskade sina energiförluster genom att byta glas i en utställningshall, och fick samtidigt bättre skydd mot inbrott. Foto:LarsNord

P

Nu med

Eurokod DIMENSIONERING AV PELARE OCH BALKAR – ENLIGT EUROKOD.

StatCon Structure Post&Beams – ett helt NYTT PROGRAM.Är Du förberedd för Eurokod?Det är idag 100-tals konstruktörer som användervårt program StatCon Post&Beams för att på ettsmidigt sätt dimensionera pelare och balkar.Nu lanserar vi StatCon Structure Post&Beams– ett helt nytt program för alla som arbetar medträ- och stålkonstruktioner enligt Eurokod.

Programmet hjälper Dig att snabbt komma igångmed Eurokod och att samtidigt bli ännu effektivarei Ditt vardagsarbete. Kontakta oss så ordnar vi en personlig Internetvisningvid Din egen dator. 20 minuter är allt som krävs,sedan är Du igång.

nr 4 B 2011 husbyggaren 29

30 husbyggaren nr 4 B 2011

glafo, Linnéuniversitetet och Lunds tekniska högskola har tillsammans under lite drygt 2,5 år studerat möjlighe-

terna att kombinera glas och trä i bärande komponenter.

Den första prototypen som togs fram i projektet ”Glas och trä i samverkan – inn-ovativa byggprodukter med mervärde” var en balk med ett liv av tio mm glas och flänsar av limträ. Egenskaperna hos bal-ken var lovande. Efter det att den första sprickan i glaset uppträdde kunde balken ta betydligt mer last innan fler sprickor uppträdde och balken slutligen gick sön-der, se figur 1.

glaset blir en fuktspärrNästa steg var att använda samma princip i en pelare. Pelaren gick inte av att trycka sönder med de 39 ton som utrustningen vid Linnéuniversitetet kunde leverera. Efter de lyckade resultaten med balken och pelaren började arbetet med att kon-struera och tillverka ett helt väggelement.

Väggelementet som är 1,2 x 2,4 meter är en vidareutveckling av principen i bal-ken. I mitten är det fortfarande en tio mm bärande glasskiva, se figurer 2 och 3. Men för att kunna dra nytta av glaset som en fuktspärr är glasskivan genomgående och träet limmas på båda sidor av glaset.

I balken var glaset limmat i ett spår i träflänsen. På utsidan sitter ett skyddan-

de laminerat glas och på insidan en isoler-ruta för att förbättra energiegenskaperna.

Mellanrummen mellan de tre enhe-terna, isolerrutan, det bärande elementet och det yttre skyddsglaset är ganska stora. Det innebär att man i den yttre spalten kan montera in ett solskydd och därmed minska problemet med överhettning un-der sommarhalvåret.

För att kunna utvärdera elementets egenskaper ur energisynpunkt har vi räk-nat på två olika varianter. Det ena elemen-tet har inga beläggningar, fall 1, medan det andra elementet, fall 2, är optimerat för bästa möjliga U-värde med en mycket bra isolerruta, en energisparbeläggning och en solskyddsbeläggning, se tabell 1.

Fungerar väggelementet i passivhusHur antalet väggelement påverkar ener-giförbrukningen för en villa på 140 m2

undersöktes i beräkningsprogrammet Isover energi 3, se figur 4. Fem element motsvarar 10 procent av boytan medan tio element utgör 21 procent av boytan.

För det enklare fallet, fall 1, är den spe-cifika energiförbrukningen konstant för fem till åtta väggelement och ökade där-efter med 1 kWh/m2 för varje nytt vägg-element. Användes elementet med myck-et bra energivärde, fall 2, hade fem och tio element samma specifika energiförbruk-ning vilket är något lägre än för fall 1. Men mellan dessa ytterligheter var den speci-

fika energiförbrukningen till och med något lägre.

Rekommendationerna för ett passivhus är en glasyta som motsvarar minst 15 pro-cent av golvytan. Skillnaden i specifik en-ergiförbrukning för att gå från minimikra-vet till 21 procent var inte så stor jämfört med den positiva upplevelse som större glasade ytor ofta innebär. De fortsatta be-räkningarna gjordes med tio väggelement.

Det visade sig dock svårt att uppfylla FEBYs rekommendationer på ≤50 kW/m2 för att villan skulle klara passivhus-kravet. Det gick för fall 2 om hälften av

glAs En vägg helt i glas. Fungerar det, och hur miljövänligt är det? Teflonet måste ersättas. Annars passar glas och trä bra ihop, och glaspelare tål högt tryck. Men väggen gör att det blir på tok för hett inomhus en sommardag. Effektiva solskydd krävs.

Bärande glasvägg kanfungera i passivhusAv christina stålhandske, tekn dr, Glafo och karin lundstedt, industridoktorand, Linnéuniversitetet och Glafo

christina stålhandske är teknologie doktor i oorganisk kemi och verksam som projektledare på Glafo. Några aktuella pro-jekt rör en ny typ av optisk fiber för energi-sparande solljusbelysning och polering av glas med vattenskärteknik.

FÖR

FAT

TA

REN

karin lundstedt är industridoktorand på Linnéuniversitetet och Glafo, och stude-rar termiska spänningar i glaskonstruktio-ner. Hon har stor erfarenhet av glasutveck-ling och utredningar av glasets kemi.

FÖR

FAT

TA

REN

Tabell 1. Här redovisas U-värdet för isolerrutan, beläggningarna på glasen, köldbryggan, Ψ, som elementet ger upphov till och U-värdet för hela väggelementet för de två olika beräk-ningsfallen. Både den yttre och den inre spalten är 60 mm.

U-värde Beläggning Beläggning U-värde hela Ψ isolerrutan på det på vägg- W/(mK)

W/m2K bärande skyddsglaset elementet

glaset W/m2K

Fall1 1,0 Ingen Ingen 0,76 0,012

Fall2 0,8 Energispar- Solskydd 0,52 0,024

beläggning

varmvattnet var soluppvärmt men för fall 1 blev den specifika energiförbruk-ningen 51 kWh/m2.

Bör kombineras med solskyddEtt alternativ till rekommendationen för specifik energiförbrukning är kravet på effektförbrukningen. För att se effektför-brukningen för exempelhuset gjordes beräkningar i energisimuleringspro-grammet Derob.

Enligt dessa beräkningar gick det att uppfylla passivhuskravet för båda fallen men problemet blev istället att det blev

för varmt på sommaren. Rekommenda-tionen är att temperaturen inte ska över-skrida 26 grader Celsius inomhus under mer än 10 procent av tiden under den var-mare delen av året, det vill säga första april till sista september.

Under perioden överskreds tempera-turen 96 procent av tiden för fall 1 och 23 procent av tiden för fall 2. Genom att öka ventilationen till den dubbla under som-marhalvåret jämfört med normen klara-de fall 2 rekommendationen gott och väl.

vägleder vid materialvalVäggelementet utan beläggningar måste användas tillsammans med någon form av solskydd. Men tack vare solinstrål-ningen under den kallare delen av året blev den totala energiåtgången 40 pro-cent lägre för fall 1 än för fall 2.

En metod som blir allt vanligare att an-vända för att bedöma en konstruktions hållbarhet ur ett miljömässigt perspektiv är att utföra en livscykelanalys, LCA, se figur 5. Vid analysen kan olika scenarier och alternativa lösningar utvärderas för att finna miljömässiga förbättringar när det gäller materialval och tillverknings-processer.

Det är ett utmärkt redskap för att jäm-föra och utvärdera olika material som uppfyller samma funktion. Resultaten gör att det blir enklare att välja det alter-nativ som bedöms ge den lägsta miljöbe-lastningen på till exempel växthuseffekt och försurning.

Miljöpåverkan på en konstruktion kan utvärderas vid varje steg i dess livscykel – från vaggan till graven. Stegen i en livs-cykelanalys omfattar utvinning och bear-betning av råvaror, framställning av en konstruktion, distribution, användning samt det som händer när den är förbru-kad, det vill säga dess slutöde, såsom åter-vinning, förbränning eller deponering.

Beroende på hur stegen ser ut under cykeln kommer miljöpåverkan att variera under produktens livslängd.

lcA för väggelementetI studien av väggelementet har vi i dags-läget samlat in uppgifter för en analys från vaggan till grinden – det vill säga från tillverkning fram till färdig produkt, fi-gur 6. Man bortser då från såväl använ-darfasen som de restvärden som produk-ten får vid sitt slutöde.

Studien av väggelementet har utförts enligt de riktlinjer som anges i ISO-stan-darderna för LCA. Beräkningar har ge-nomförts i programmet SimaPro, där det finns möjlighet att använda uppdaterade databaser och miljöpåverkanskatego-rier.

En av svårigheterna med att utforma en livscykelanalys är att välja ”rätt” material och process. Ibland får man även utesluta material eftersom information inte finns tillgänglig vare sig i databaser eller hos leverantören. I väggelementet har bara lim uteslutits på grund av detta.

nr 4 B 2011 husbyggaren 31

Figur 1. En balk under provning av hållfastheten. Det blir ett karaktäristiskt sprickmönster i glaset innan balken slutligen helt går sönder. Foto:ElisabethFlygt,Glafo

Fortsättning s. 32 P

Figur 2. Principen för väggelementet med en isoler-ruta på insidan, en bärande mittdel och ett skyddsglas ytterst. Illustration:

MariaRunesson

Figur 3. Den bärande mittdelen av väggele-mentet utan isolerruta och skyddsglas innan tryckhållfastheten ska provas. Storleken är 1,2 x 2,4 m. Foto:MatildaSchander,Glafo

Figur 4. Villan som har använts för energi-beräkningarna är 140 m2 och har tio proto-typer varav fyra är mot norr. Villan ligger i Jönköping, i zon III enligt byggnormen.

För de övriga materialen har data an-vänts från framförallt databasen Ecoin-vent. Energiåtgång vid tillverkning av väggelementet har en svensk fönstertill-verkare bidragit med.

I en livscykelanalys används en refe-rensenhet för objektet, funktionell enhet, som ska vara tydlig och mätbar. I det här fallet är det ”ett väggelement med ljusin-släpp genom 2,88 m2 glas”.

Alternativ till teflon behövsTvå väggelement har studerats, ett med och ett utan teflon, för att se hur teflonet belastar miljön. Teflonet skyddar glasets kanter mot stötar och verkar som fukt-spärr för träet.

Studien visar att teflon trots sin låga viktandel har stor inverkan på växthusef-fekten, se tabell 2. Klimatpåverkan är cirka tre gånger högre i väggelementet med teflon jämfört med väggelementet utan teflon. Bidraget till försurning och övergödning är jämförelsevis små. Efter-som teflon har en så stor negativ effekt på

miljön, bör alternativa material under-sökas.

livslängd och slutödeFör en konstruktion utgör materialet bara en del av miljöpåverkan och nyttjan-detiden har därför en stor betydelse på miljöutvärderingen. När livslängd har antagits för väggelementet kommer även användarfasen och restvärden från slut-ödet att inkluderas i livscykelanalysen.

I användarfasen ingår underhåll och rengöring av väggelementet och i det sista steget, det vill säga slutödet, är det viktigt att allt material samlas in och åter-vinns, så att kretsloppet sluts. Vad som kommer att hända med väggelementet efter sin livstid är idag osäkert, men för-hoppningsvis har tekniken gått framåt så att allt material kan återanvändas på ett eller annat sätt.

glas och trä passar bra ihopIdag utvinns energi genom förbränning av material som trä och teflon. Förbru-

kade aluminiumprodukter är en mycket eftertraktad råvara och nästan allt alumi-nium återvinns.

Glas är ett material som är återvin-ningsbart i princip i ett oändligt antal cykler. Renhetskraven som planglasindu-strin ställer på återvunnet glas gör dock att fönsterglas i dagsläget förbränns eller hamnar som grovavfall. Det är inte lön-samt att ta tillvara glaset, men på sikt kommer det förmodligen att utvecklas en rationell metod som kan separera glas från övriga konstruktionsmaterial. För att få en hög kvalitet på det återvunna gla-set bör man även kunna kvalitetsbestäm-ma glaset vid sorteringen.

Den största negativa effekten på miljön i det första steget av LCA-analysen har vare sig trä eller glas, utan teflonet! Hittas ett alternativ ger det en drastisk ändring på växthuseffekten.

Beräkningarna visar att överhettning på sommaren är ett stort problem. Den isolerande förmågan är så god att värmen som kommer in stannar inne och det gör att det blir alldeles för varmt på somma-ren. Effektiva solskydd är därför ett måste.

Väggelementet utan beläggningar har ett sämre U-värde men trots detta är en-ergiförbrukningen betydligt lägre tack vare att man tar tillvara solvärmen på vin-tern.

Det finns utvändiga solskyddssystem som styrs via solinstrålningen. Används till exempel en väv bibehålls en del av gla-sets fördel med transparens. En inte helt utvecklad produkt är smarta fönster som kan ändra färg från nästan ofärgat till mörkt blått och därmed minska solin-strålningen markant. Det är dock fortfa-rande bara möjligt för mindre enheter.

Olika alternativ av fönster med möjlig-het att variera solskyddet är under ut-veckling. De skulle framöver kunna bli mycket intressanta komplement till de solskydd som idag finns på marknaden. Målet är att synintrycket ska förändras så lite som möjligt trots att solskydd an-vänds. D

32 husbyggaren nr 4 B 2011

Figur 5. Förenklad illustration av faserna i en produkts livscykel. Livscykelanalys från ”vagga till grind” är genomförd för väggelementet, från tillverkning fram till färdig produkt.

Figur 6. Produktion av väggelement på Elit-fönster i Vetlanda. Foto:ElisabethFlygt,Glafo

Växthuseffekt Försurning Övergödning0,1

5

250

Column B Column C

Utfa

ll (L

ogar

itmis

k sk

ala)

Tabell 2. Den största miljöpåverkan från väggelementet är växthuseffekten. Genom att ta bort teflonet sänks den mycket kraftigt.

P

nr 4 B 2011 husbyggaren 33

34 husbyggaren nr 4 B 2011

i samband med SBRs stämma och tillika 60-årsjubileum ordnades en inledande dag med hearing och se-minarier på Stockholm Waterfront

Congress Centre.Dagens första programpunkt var en

hearing kring Lagen om offentlig upp-handling, ledd av moderatorn Lena Jo-sefsson. På senare år har priset blivit allt viktigare vid upphandlingar och kompe-tensen hos byggingenjörerna har hamnat i skymundan. Det innebär att det inte längre är ekonomiskt försvarbart för bygg ingenjörer att vidareutbilda sig. Det-ta eftersom de inte kan ta betalt för den extra kompetens de skaffat sig. Därför ville SBR aktualisera denna fråga under jubileumsdagen.

En av de fyra panelmedlemmarna, Mag nus Janson, förbundsdirektör på SBR, efterfrågade en högre prioritering av kompetens vid offentliga upphand-lingar.

Erik Hellqvist, VD för Svensk Bygg-tjänst, redovisade en undersökning som Svensk Byggtjänst gjort som visar att en-dast 20 procent av alla byggherrar, offent-liga och privata, tar tydlig hänsyn till livs-cykelkostnaden vid upphandlingar. Erik Hellqvist menar att framförallt de offent-liga byggherrarna måste bli mer långsik-tiga i sitt tänkande. Det minskar långsik-tigt samhällets totala kostnader.

Stina Karlemyr som är chef över bygg-nadsavdelningen på företaget Micasa be-rättade om hur hennes företag lyckats införa ett långsiktigt tänkande för en mer hållbar utveckling.

Agneeta Andersson från Kammarkol-legiets upphandlingsstöd informerade om deras arbete för att få upphandlarna i branschen att inse vikten av ett långsik-tigt tänkande. Kammarkollegiet tar fram vägledningar som ska vara ett stöd för så-väl leverantörer som upphandlare.

Hearingen avslutades med en fråge-stund där publiken fick ställa frågor till panelen.

Bim och byggprocessenVid seminariet ”Bygginformationsmo-dellering (BIM) – Har vi förstått det rätt?” med Marko Granroth, besiktningsman, uppdragsledare och byggingenjör SBR samt Sweco, diskuterades byggprocessen och delprocesserna utifrån ett BIM-per-spektiv. BIM är enligt Marko Granroth en teknisk revolution som håller på att för-ändra byggsektorn. Men BIM används ofta felaktigt.

Genom att använda BIM på rätt sätt menar Marko Granroth att man effektivi-serar bygg- och delprocesserna.

– En BIM-modell av ett byggprojekt innebär inte automatiskt en helhetslös-ning, men en objektbaserad projektering kan hjälpa till att förbättra den övergri-pande kvaliteten och underlätta informa-tionsutbytet mellan olika aktörer, menar Marko Granroth.

mäklarlagens påverkanDen nya mäklarlagen träder förmodligen i kraft den 1 juli 2011. Vad innebär den och

hur kommer den att påverka överlåtelse-besiktningen? Hur kan den nya situatio-nen mötas? Det var frågor som diskutera-des i ett av seminarierna av Ragnhild Sjö-rén, jurist vid advokatbyrån Axelsson och Karlsson och Jan Persson från SBR.

Med den nya lagen får mäklarna större ansvar för information och att beskriv-ningar av objektet som ska säljas är kor-rekta. Det öppnar möjligheter för mäk-larna att saluföra kringtjänster, till exem-pel överlåtelsebesiktningar. Mäklarna kan då knyta besiktningsmän till sig. Vad kommer det att betyda för besiktnings-männens oberoende?

Den nya lagen kan också komma att innebära en prispress på besiktningsmän-nens tjänster. Besiktningsmännen blir särskilt utsatta på mindre orter där man är beroende av en eller ett fåtal mäklare.

sparar energi En av de stora framtidsutmaningarna i klimat- och energifrågan är att minska energiförbrukningen i fastigheter. Här återstår oerhört mycket att göra, och görs det rätt kan det ge ett viktigt bidrag till att minska landets – och om det också sker globalt – även världens samlade energi-förbrukning, och koldioxidutsläpp. Sam-tidigt som mycket stora pengar kan spa-ras.

Lars Löfstedt, konsult vid RLM Teknik och Utveckling AB och föreläsare i ener-gifrågor visade hur man genom ”Driftma-nagement i befintliga fastigheter” och FTX-ventilation (från- och tilluftväxling) metodiskt kan utnyttja exempelvis dato-riserade styr- och övervakningssystem för att minska eller helt eliminera onödig energiförbrukning, och genom FTX-ven-tilation samtidigt kan uppnå radikala sänkningar av radonhalter i lägenheter.

På en publikfråga om varför dessa möj-ligheter fortfarande inte – som de rimli-

sBr Varför ska byggingenjörer vidareutbilda sig om de inte kan ta betalt för det? Hur kan BIM bidra till en effektivare byggprocess? Frågorna togs upp under SBR-dagen där också statssekrete-raren Ulf Perbo lyfte problemet med en låg investeringsvilja och ökande byggkostnader.

ökad kompetens måstebörja löna sigAv heinz paul, lena josefsson och arvid linder, PR-konsulter

Statssekreterare Ulf Perbo. Foto:JohanÖdmann

gen borde – är mer utnyttjade svarade Lars Löfstedt att det kan bero på en kon-servatism hos fastighetsägare, det finns en tröghet som är svår att rå på.

– Därför är det viktigt att vi som förstår tekniken och metoderna försöker få fram budskapet till ledningen, sade Lars Löfstedt.

Som ett bra exempel nämnde han det kommunägda bostadsföretaget Signalis-ten i Solna där han varit verksam.

– Där engagerade sig bolagets VD To-mas Linderstål tidigt i energifrågorna och det gav snabbt påtagliga resultat. Kostna-derna kunde sänkas med 17 miljoner kro-nor per år, de årliga koldioxidutsläppen sänktes med 400 ton, och energi- respek-tive varmvattenförbrukningen minska-des med 34 respektive 16 procent.

höga byggkostnaderSom avslutning på fredagen gästades SBR:s byggingenjörsdag av Ulf Perbo, statssekreterare och ansvarig för byg-gande och offentlig upphandling hos bo-stadsminister Stefan Attefall.

Ulf Perbo inledde med att förklara var-för dessa frågor idag ligger under Social-departementet och vilka de olika ansvars-områdena är. Han gav därefter en histo-risk tillbakablick över hur bostadsbyg-gandet utvecklats i Sverige och visade hur vi haft en tydligt minskande trend ända sedan miljonprogrammets dagar på 1960-talet.

– Resultatet av detta ser vi idag med en bostadsbrist i framför allt storstadsområ-dena.

– Jämför man den reala investerings-takten i OECD-länderna har den före fi-nanskrisen 2008 legat på ett snitt på cirka fem procent, medan vi i Sverige legat på ungefär hälften av det. Tittar man på byggpriserna så är ökningstakten fyra gånger inflationen sedan slutet på 1990-talet. Det betyder att någon tjänar mycket pengar. Jag skulle kunna visa mer om detta men nöjer mig med att säga att vi har ett stort problem i Sverige, sade Ulf Perbo.

Statssekreteraren visade också att det inte bara är de höga byggkostnaderna som förklarar det låga byggandet. En an-nan orsak är avsaknad av detaljplaner.

hur kan byggandet ökaUlf Perbo pekade på flera viktiga faktorer som kan öka byggandet. Dels den nya plan- och bygglagen, dels en översyn av kommunala och statliga byggkrav där vi idag ser många hinder i form av lokala de-taljregler och annat som hämmar byggan-det. Den tredje faktorn är naturligtvis att försöka pressa byggkostnaderna.

Ytterliggare en del är att få bostads-marknaden att fungera bättre genom ex-empelvis ett nytt hyressättningssystem och genom att stärka hyresrätten.

viktigt med kompetensUlf Perbo kom sedan in på byggandets be-tydelse för en miljömässigt hållbar ut-veckling, och underströk byggandets mycket stora roll i detta. Inte minst när det gäller energianvändningen, där de möjligheter som diskuterades under

både hearingen och seminarierna tidiga-re under fredagen är viktiga att lyfta fram.

– Det säger sig självt att när byggnader idag står för 40 procent av energianvänd-ningen i Sverige så måste vi ta vara på alla möjligheter att sänka den. Här kommer också byggkvaliteten och byggkompeten-sen in som en viktig faktor.

krav på byggingenjörerVilka krav kommer ett hållbart samhälls-byggande att ställa på framtidens byggin-genjörer? Här menade Ulf Perbo att SBR och byggingenjörerna själva har den främsta kunskapen och ett eget ansvar för att utveckla den kompetens som krävs. Han pekade på vikten av att byggingenjö-rerna blir tydligare och bättre på att visa upp sin kompetens för att byggherrar och fastighetsägare ska se och förstå möjlig-heterna.

En annan viktig del enligt statssekrete-raren är att satsa på personcertifiering (särskilt sakkunniga enligt nya PBL), och att byggingenjörer medverkar aktivt till uppföljning och erfarenhetsåterföring från exempelvis utförda projekt.

– Det måste bli tydligt vad en byggin-genjör kan och kan göra, menade han och avslutade med att konstatera att det kom-mer att finnas ett mycket stort behov av kompetenta byggingenjörer i framtiden.

– Ni byggingenjörer kommer att ha en mycket ljus och trevlig arbetsmarknad under överskådlig tid! D

nr 4 B 2011 husbyggaren 35

Seminarieledarna. Från vänster Marko Granroth, Jan Persson och Lars Löfstedt, sittande Ragnhild Sjörén.Foto:FredrikEriksson

36 husbyggaren nr 4 B 2011

-Att gå med i SBR inne-bär att man skaffar sig ett försprång och nu ska vi förstärka och bredda det-

ta försprång.Så sammanfattade SBRs nye förbunds-

ordförande Urban Tjernström sin och förbundsstyrelsens viktigaste uppgift när han höll sitt första tal som nyvald för-bundsordförande för SBR vid stämmoda-garna och 60-årsjubileet i Stockholm den 12 till 14 maj.

– Medlemsnyttan har alltid varit SBRs främsta uppgift men nu vill vi göra detta tydligare. Vi ska vässa kursprogrammet, öka förutsättningarna för nätverkande och kollegiala kontakter, bredda expert-grupperna och satsa ännu mer på att marknadsföra SBR och våra medlemmar, fortsatte Urban Tjernström.

– Det är genom att utveckla med-lemsnyttan som vi bygger upp värdet i vårt varumärke, och detta varumärke ska vi kommunicera med kraft.

vilka krav ska fyllasUrban Tjernström tog också upp vikten av en bättre omvärldsbevakning och för-bundets behov av att anpassa verksamhe-ten i tid.

– Idag ser vi hur frågor som tillgänglig-het, miljö, energieffektivitet och klimat-effekter blir allt viktigare aspekter i byg-gandet. Vilka kompetenskrav ställer det på byggingenjörer och vilka krav ställer det på SBR som kompetensutvecklare?

– En annan framtidsfråga är byggsek-torns framtida struktur och den alltmer internationaliserade marknaden, och hur det påverkar vår yrkeskår och SBR.

utökar styrelsenStrax innan Urban Tjernström höll sitt tal hade en enig förbundsstämma utsett ho-nom till förbundsordförande efter Lars

Hedåker, som efter tio förtjänstfulla år avtackats av en lång och varm applåd av de dryg nära 80 ombuden vid stämman. Stämman avtackade också Anders Nord-ström från Umeåavdelningen som efter fyra år lämnade styrelsen.

Eftersom stämman tidigare under da-gen beslutat att utöka styrelsen från sju till åtta ledamöter invaldes två nya leda-möter, Marie Fägerman från Norrbot-tensavdelningen och Lars Bengtsson från Kalmaravdelningen.

Lars Hedåker avslutade sitt 10-åriga ordförandeskap med att berätta att det kändes vemodigt, men att han lärt av an-dra som upplevt samma sak att vemodet snabbt brukar gå över och tiden fyllas med annat. Han kommer även framöver att vara engagerad i SBR på olika sätt och bland annat fortsätta som ansvarig utgi-vare för Husbyggaren.

Stämmoförhandlingarna avslutades i en mycket positiv anda, och därefter tog

ombuden en kort promenad till Stock-holms Stadshus där lunchen väntade.

golf och ölprovningStämmodagarna i Stockholm inleddes re-dan på torsdagsmorgonen med SBRs tra-ditionsenliga golfmästerskap ute på Sol-lentuna golfbana. Årets golftävling vanns av Thomas Murawka, Stockholmsavdel-ningen.

Senare på torsdagskvällen arrangera-des en ölprovning på Pressklubben i Stockholm, ledd av förbundsstyrelsele-damoten och ölkännaren Björn Selling.

hearing och seminarierPå fredagsmorgonen vajade SBRs fanor utanför ingången till det bara några må-nader tidigare invigda jättekomplexet Stockholm Waterfront Congress Centre.

På vägen in mot konferenshallen möt-tes deltagarna av SBRs nya utställnings-material och nya grafiska design. Freda-gen dominerades av en hearing och flera expertseminarier samt ett besök av stats-sekreterare Ulf Perbo.

utställare drog till sig intresseI pauserna under dagen passade många på att titta på de nyheter och andra intres-santa lösningar som presenterades av de utställare som gästade jubileet. På plats fanns Gyproc, Ruukki, Eurofins/Pegasus lab, Lindab och Isodrän.

Fredagen avslutades med att Stock-holmsavdelningen bjöd ombuden på en välkomstbuffé med underhållning i Wa-terfront.

Byggstenen till sverker thorslundSBRs utmärkelse Byggstenen har sedan priset instiftades år 1986 oftast tilldelats personer för sin gärning knuten till byg-gande eller förvaltning. I år vändes vin-keln 180 grader och juryn som utgörs av

sBr En ännu tydligare medlemsnytta. Det vill SBRs nya styrelseordförande Urban Tjernström se framöver. Byggstenen delades i år ut till en varm främjare av bostads-konsumenternas intressen; bostadsexperten Sverker Thorslund.

Byggstenen 2011 gick tillkvalitetskunnig expertAv heinz paul, lena josefsson och arvid linder, PR-konsulter

Foto

n: F

red

rik

Erik

sso

n o

ch S

tefa

n E

k

Sverker Thorslund vann Byggstenen.

nr 4 B 2011 husbyggaren 37

förbundsstyrelsen valde bostadskonsu-menternas perspektiv, och tilldelade bo-stadsexperten och förre avdelningsdirek-tören vid Konsumentverket Sverker Thorslund Byggstenen.

– Sverker Thorslund har med stor in-tegritet verkat för att byggsektorn ska re-spektera sina kunders, i detta fall bostads-konsumenternas, intressen och förstå vikten av att bygga med kvalitet och an-svar. Det sammanfaller med vår strävan, sade SBRs förbundsdirektör Magnus Janson i en kommentar.

En mycket glad Sverker Torslund tac-kade för utmärkelsen:

– Jag ser detta som att SBR och bygg-sektorn vill lyfta fram konsumentper-spektivet som en central utgångspunkt för byggandet.

Utöver själva byggstenen får pristaga-ren även ett stipendium på 50 000 kronor.

resumé över 60 årOm någon kan SBRs historia så är det ti-digare förbundsdirektören Uno Rydholm som trots en aktningsvärd ålder fortfa-rande är fullt aktiv och engagerad i SBR. Inför 60-årsjubileet hade han tagit ett djupt grepp i gamla arkiv och inledde den allmänna diskussionen på lördagen med en intressant resumé över viktiga händel-ser och milstolpar i förbundets historia. Allt från de diskussioner och försök som föregick bildandet och ända fram till idag.

Den allmänna diskussionen fortsatte med att förbundsdirektör Magnus Jan-son presenterade förutsättningarna och stegen för förbundets långsiktiga strate-giska arbete. Han presenterade också re-sultatet hittills av den satsning som inled-

des under fjolåret med att utveckla för-bundets utåtriktade arbete och skapa förutsättningar för en aktivare medlems-värvning.

– När vi började stod vi i praktiken på den absoluta nollpunkten. Vi saknade kunskap, redskap och rutiner för vår kommunikation, och visste inte mycket om var vi kunde hitta potentiella nya medlemmar och locka dem till oss.

– Idag har vi kommit långt i processen och har redan nått ett av huvudmålen, nämligen att helt väga upp den utström-ning av medlemmar som går i pension med en tillströmmning av yngre medlem-mar. Sedan kampanjstarten i januari 2010 har vi fram till nu värvat 307 nya, varav 76 procent är medlemmar och 24 procent är anslutna. Nu är vi redo att fortsätta med

nästa steg och sikta på en nettoökning. Magnus Janson visade upp SBRs nya

design och de nya informationsmaterial som tagits fram, och sist med inte minst kunde han presentera hur den nya hem-sidan ska se ut.

– Hellre än att hasta och riskera att hamna fel har vi valt att med professionell hjälp mejsla ut rätt form, språk och ton för att uppfattas som en aktiv, modern och attraktiv organisation.

Reaktionerna från stämmoombuden blev mycket positiva och Magnus Janson fick en lång applåd för det arbete som gjorts under året. Efteråt var det också många som ville ge uttryck för sin glädje över det som nu sker, bland andra Per Hå-kansson, ombud från Kristianstad:

Fortsättning s. 38 P

Lars Hedåker lämnar efter tio år.

Möjligheten att knyta nya kontakter är uppskattat.

Urban Tjernström, ny ordförande, och Veronica Jensen, ny vice ordförande.

38 husbyggaren nr 4 B 2011

P Per Eliasson, Norrköping: – Den presentation vi fick om SBRs strategi-plan och PR-satsning-en. Nu känns det att SBR är igång och att det börjar hända saker. Det har hänt mycket posi-tivt det senaste året, jag vill kalla det outstan-ding!

Sara Hagman, Blekinge: – Seminariet om BIM som Marko Granroth höll var mycket intres-sant och lärorikt. Men också chansen att få möta många kollegor och alla intressanta dis-kussioner.

Hans Magnusson, Stockholm:– Det var mycket intres-sant att lyssna till stats-sekreterare Ulf Perbo och hans beskrivning av byggkostnadsproble-matiken och att få den

internationella jämförelsen. Dessutom hade jag stor glädje av BIM-seminariet.

Per Håkansson, Blekinge:– Förbundsdirektörens presentation av det ar-bete och de satsningar som nu sker, och den positiva känslan av att det äntligen börjar hän-da saker. Det är roligt att få uppleva detta efter alla år i SBR.

Veronica Jensen, Malmö:– Seminariet med Lars Löfstedt om energief-fektiviseringar och FTX var mycket intres-sant. Men också den in-formation vi fick av statssekreterare Ulf Perbo om vad som är på gång för att öka bo-stadsbyggandet och problematiken bakom detta. D

– Det är väldigt roligt med den positiva känsla och framåtanda som nu finns i SBR.

Stämmodagarna och jubileet avsluta-des med en middag med underhållning och dans till långt efter midnatt i Spegel-salen i Grand Hotel. Sammanlagt deltog 125 ombud, medföljande och andra in-bjuda.

malmö värvade flestMedlemsvärvartävlingen 2010 vanns av Malmöavdelningen med 60 poäng, följt av Stockholmsavdelningen på 59 poäng och därefter Uppsala-avdelningen som nått 32 poäng.

Veterantecknet tilldelades 59 medlem-mar som lästes upp mangrant och salute-rades med en applåd.

Nästa års stämma kommer att hållas i Halland, och lokalavdelningens ordfö-rande Michael Maddison hälsade stäm-man välkommen till Halmstad nästa år. Klart var även sedan tidigare att Kristian-stadsavdelningen blir värdar för stäm-man år 2014. Vem som arrangerar stäm-man år 2013 och var den äger rum är dock ännu inte avgjort.

Förbundsdirektören Magnus Jansson demonstrerade SBRs nya grafiska profil.

vad var det bästa med stämmodagarna?

Lars Hedåker tackar årets arrangör Stock-holmsavdelningen och Roger Johnson.

nr 4 B 2011 husbyggaren 39

40 husbyggaren nr 4 B 2011

Bestämmelsen i AB 04 kap 5 § 1 föreskriver att entreprenö-ren under entreprenadtiden an-svarar för skada på ej avlämnad

del av entreprenaden, men att entrepre-nören inte ansvarar för skada på entre-prenaden som beror på beställaren.

Bakgrunden till tvistenKriminalvårdsfastigheter hade anlitat Skanska Sverige AB som generalentre-prenör för byggnation av fastigheter på bland annat Kumlaanstalten. Skanska an-litade i sin tur Frisk Ventilation AB som underentreprenör för bland annat instal-lation av en luftbehandlingsanläggning till fastigheten. Frisk och Skanska arbe-tade parallellt på entreprenaden. Frisk arbetade på källarvåningen och Skanska arbetade på våningarna över.

Efter en tid kunde konstateras att det arbete som utförts av Frisk hade blivit förstört. Detta berodde bland annat på att regnvatten hade trängt igenom det över-liggande betongbjälklaget, blandats med betongen och orsakat utfällningar som runnit ner på ventilationssystemet. Kon-sekvensen blev att den galvaniserade ytan på ventilationskanalerna frättes sönder.

Skanska och Frisk var överens om att Skanska, genom sitt arbete på våningen ovan, hade orsakat skadan på ventila-tionssystemet. Frisk byggde upp hela ventilationsanläggningen på nytt, till en kostnad av 2 841 411 kronor.

Skanskas försäkringsbolag vägrade reglera skadan utan hänvisade istället till Frisks försäkringsbolag. Frisk anmälde skadan till sitt försäkringsbolag, Länsför-säkringar, som reglerade skadan och där-

med fick rätt att kräva tillbaka kostnaden för den nya ventilationsanläggningen från Skanska och dess försäkringsbolag.

Parternas olika uppfattningNär Länsförsäkringar krävde tillbaka pengarna från Skanska ansåg Skanska att bolaget inte var skyldigt att betala för ska-dorna. Denna ståndpunkt motiverades med att bolaget visserligen hade orsakat skadorna, men inte varit vårdslöst.

Skanska menade att vårdslöshet var en förutsättning för skadeståndsskyldighet enligt AB 04, eftersom de regler som skul-le tillämpas var någon av bestämmelserna i kap 5 §§ 9 och 11.

Det är endast genom dessa regler, me-nade bolaget, som skadeståndsskyldighet mellan parterna för skador av detta slag regleras. Beträffande regeln i kap 5 § 1 me-nade Skanska att detta var en ”fareregel”, som inte kan grunda skadeståndsansvar.

Exakt vad bolaget menade med ordet ”fareregel” är i detta fall oklart. Troligtvis avsågs att entreprenören endast skulle bära ansvaret för olyckshändelser på en-treprenaden vilka inträffar före tidpunk-ten för avlämnandet – till exempel natur-katastrofer, skadegörelse, brand eller liknande – och om en sådan olyckshän-delse inträffar vara skyldig att återupp-bygga arbetena utan ersättning.

Formuleringen i kap 5 § 1 får då, vad gäller beställaren, innebörden att entre-prenören inte är skyldig att återuppbygga entreprenaden om skadan beror på be-ställaren, men att entreprenören inte hel-ler kan kräva skadestånd av beställaren med stöd av bestämmelsen om han väljer att bygga upp entreprenaden. Väljer en-treprenören att bygga upp entreprenaden igen får han, för att kunna kräva skade-stånd, åberopa någon av reglerna i AB 04 kap 5 §§ 9 och 11, vilka ställer krav på att beställaren har förfarit vårdslöst.

Länsförsäkringar var av en fundamen-talt annan uppfattning. Företaget ansåg att formuleringen i AB 04 kap 5 § 1 före-skriver ett strikt ansvar för Skanska som, i egenskap av beställare gentemot Frisk, hade orsakat skadan på Frisks entrepre-nad. Länsförsäkringar drog denna slut-sats bland annat utifrån formuleringen av bestämmelsen.

innebörden av strikt ansvarHuvudregeln inom skadeståndsrätten är att en person som genom vårdslöshet vål-lar en skada blir ersättningsskyldig. Vad som utgör vårdslöshet varierar starkt från fall till fall.

I byggsammanhang kan exempelvis vårdslöshet föreligga om en entreprenör bryter mot en byggnorm eller inte iakttar sådana säkerhetsåtgärder som kan för-väntas. Om en skada uppstår till följd av entreprenörens vårdslöshet är han skyl-dig att ersätta skadan. De för målet rele-vanta bestämmelserna i AB 04 kap 5 §§ 9 och 12 ställer uttryckligen ett krav på vårdslöshet.

I vissa andra situationer, föreskrivna av lag eller avtal, gäller ett strikt skade-ståndsansvar. Den som är ålagd ett strikt ansvar är ansvarig för den skada som upp-kommer, oavsett om han har varit vårds-lös eller inte. I sammanhanget spelar det faktiskt inte ens någon roll om personen har varit så försiktig som det överhuvud-taget är möjligt att vara, han blir ändå er-sättningsskyldig för skadan.

Ett exempel på strikt ansvar, föreskri-vet av lag, är att en hundägare är skyldig att ersätta den skada som dennes hund orsakat, även då ägaren inte har vållat

Juridik Solna tingsrätt har nyligen avgjort ett mål där domstolen klargjorde beställarens skadeståndsansvar för skada som orsakats av beställaren på entreprenad som inte avlämnats. Parterna hade olika uppfattning om hur bestämmelsen i AB 04 kap 5 § 1 skulle tolkas.Av sven albinsson, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

§ §§§ §§

Förtydligande av beställarensskadeståndsansvar nära

skadan. Att en annan hund eller människa i detta sammanhang har provocerat fram skadan spelar inte någon roll.

Ett annat exempel är produktansvars-lagen, som föreskriver ersättningsskyl-dighet för personskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist, det vill säga utan krav på att den som tog fram produkten har varit vårdslös. Gene-rellt kan sägas att strikt ansvar brukar till-lämpas vid vissa farliga typer av verksam-heter.

domstolens uppfattning Domstolen gick på Länsförsäkringars linje, och fastslog att bestämmelsen i AB 04 kap 5 § 1 ska tolkas på sådant sätt att skadeståndsskyldighet kan utgå med stöd av den. Bestämmelsen är alltså inte en ”fareregel”, vilket följer av ordet ”ansva-rar” samt att någon hänvisning till ordet ”fara” inte finns.

Domstolen fann det också tydligt att det ansvar som bestämmelsen föreskri-

ver är strikt. Med stöd av detta resone-mang grundade domstolen skadestånds-skyldigheten i målet, oavsett vållande, på AB 04 kap 5 § 1.

Beställare har långtgående ansvarDomen från Solna tingsrätt innebär alltså ett förhållandevis långtgående ansvar för beställare som av olyckshändelse orsakar skada på en entreprenad som inte avläm-nats.

Branschen har länge haft delade upp-fattningar om hur bestämmelsen i AB 04 kap 5 § 1 ska tolkas, vilket framgår av de divergerande uppfattningar som åter-finns i entreprenadrättslig litteratur. För många har det varit en självklarhet att be-ställarens ansvar är strikt, och för andra är domen från Solna tingsrätt en nyhet.

hovrätten kan göra annan tolkningIdag har målet överklagats till Svea hov-rätt. Det finns därför en risk att hovrätten ändrar tingsrättens dom, i sin helhet eller

i vissa delar. Med tanke på att samma hov-rätt, i en annan dom som precis medde-lats, kommit fram till att motsvarande bestämmelse i AB 92 inte ska tolkas som att ett strikt skadeståndsansvar för be-ställaren föreligger är utgången av en prövning i hovrätt allt annat än säker. Nämnas bör också att om hovrätten skul-le välja att gå på Skanskas linje vad gäller tolkningen av AB 04 kap 5 § 1 kan bolaget ändå anses ha agerat vårdslöst och bli ska-deståndsskyldigt på den grunden.

När frågan har avgjorts slutligt, och inte kan överklagas fler gånger, kommer vi sannolikt att ha ett tydligt svar på vad regeln i AB 04 kap 5 § 1 egentligen inne-bär.

Detta är, oavsett utgången, positivt för bygg- och försäkringsbranschen som då får tydliga ramar att rätta sig efter när det gäller beställares skadeståndsansvar för skador orsakade av beställaren på entre-prenad som inte avlämnats. D

nr 4 B 2011 husbyggaren 41

42 husbyggaren nr 4 B 2011

i slutet av mars åkte jag till Abu Dhabi för att besöka The Arabian Construction Week och Building-Smart International Summit. Spe-

ciellt efter att ha sett alla storslagna pro-jekt som har florerat i olika medier var mina förväntningar höga och givetvis såg jag fram emot konferensen.

Under hela konferensen funderade jag vad jag ska skriva om. Ett återkommande tema var standarder och olika processer, det kanske mest basala i vår omgivning. Vad får vi för associationer om vi nämner orden BIM och byggprocessen? Det är tro-ligen olika för oss alla och en fråga som pas-sar som samtalsämne över en kopp kaffe.

Beskriver Bim på svenskaUnder våren 2011 har man genomfört två pilotutbildningar på KTH där BIM är ett centralt begrepp. En fråga jag fick från KTH var tips på lämplig kurslitteratur?

Ska vi utbilda nästa generations ingen-jörer så måste vi ha utbildningsmaterial för att förmedla kunskap, och jag fann snabbt att ingen producerat något mate-rial på svenska. Därför började jag samla energi och skriva i ämnet Byggnadsinfor-mationsmodellering; Orientering i en modern arbetsmetod.

En central del är vems pengar vi pratar om och byggprocessen. Det sistnämnda har jag grubblat över under många år och det finns lika många åsikter som männis-kor. Dock finns det något som ingen rik-tigt redovisar och det är något jag skulle vilja ta upp i denna artikel.

Processer och delprocesserFör inte så länge sedan fick jag lära mig att byggprocessen delas upp i två delar, den icke-materiella delen och den materiella delen. Delarna består i sin tur av delpro-cesser.

Den icke-materiella processen består av delprocesserna beslutsfattande, infor-mationshantering, formgivning, teknisk konstruktion, kunskapsutveckling och redovisning av handlingar.

Den materiella processen består av del-processerna upphandling, inköp, indu-striell tillverkning, byggande, montage och installationsarbete samt slutlig drift-sättning.

För ett lyckat slutresultat måste del-processerna fokusera på projektets över-gripande mål.

Förenklat uttryckt kan byggprocessen delas in i dessa tre övergripande proces-ser, se figur 1:• Planskede, förstudie, program- och pro-

jekteringsskede• Upphandlings- och byggskede• Förvaltningsskede

Det är enkelt och rent, kanske åt det sterila hållet där det kan vara svårt för en novis att se vad som händer inom dessa olika skeden. Det krävs en viss erfarenhet

it Bim I Australien och Finland råder en nybyggaranda kring BIM. Sverige kan lära sig av dem som är före. Nu finns det också ett utbild-ningsmaterial på svenska för högskolorna. Om svenska myndigheter börjar ställa krav på BIM kan det ge en skjuts åt BIM-frågorna i Sverige.Av marko granroth, uppdragsledare, Sweco

modern metod gestaltardelprocesser i bygge

Marko Granroth är Husbyggarens nya krönikör och kommer att medverka med BIM-texter i vartannat nummer. Här med en färsk reflektion från Abu Dhabi.

Figur 1. Byggprocessen med tre övergripande delprocesser. Figur:MarkoGranroth

Figur 2. Byggprocessen där de tre övergripande delprocesserna har utvecklats ytterligare. Figur:MarkoGranroth

att förstå förenklingarna i figur 1. Därför är det viktigt att utveckla dessa tre över-gripande processer och integrera BIM-funktioner som syns i figur 2.

gemensam bas att utgå ifrånI figurerna som kommer går vi lite när-mare in på hur delprocesserna kan se ut ur ett BIM-perspektiv. Finns det något rätt eller fel? Antagligen inte, det är troli-gen en färggrann skala av åsikter och

varje projekt är unikt, så det kan skilja sig något.

Det som är viktigt är att vi har en figur att utgå ifrån. Då kan vi argumentera för hur det kan se ut i det unika projektet vi för tillfället är involverade i.

Det våra vänner i Finland har gjort är att arbeta med bilder och färger, allt för att underlätta informationsflödet. Helt i linje med visualiseringen i BIM-världen. Det som går att förbättra är gestaltningen

av dessa figurer och deras betydelse i BIM-processen.

Förenklat så använder finländarna fi-gurer för att visa på olika referenser, och färger för att visa vad som är möjligt eller inte. Detta för att snabbt skapa en översikt av delprocesserna.

Vi går igenom, något ytligt, hur dessa delprocesser kan se ut och börjar med förstudier som kommer tidigt. I det här skedet går vi igenom behoven och mål-sättningarna både för byggherren och hyresgästen, se figur 3.

Alternativen utvärderas och viktiga beslut fattas kring fortsatt projektering, som ska ligga i linje med de ursprungliga målsättningarna, till exempel då en bygg-nad uppförs eller då en byggnad byggs till eller ändras.

FörstudieObjektsbaserade modeller används inte i så stor utsträckning vid förstudier, se figur 4. Det borde emellertid ligga i kon-sultgruppens intresse att projektet foku-serar på en kravmodell, där åtminstone de viktigaste utrymmeskraven har angi-vits på elektronisk väg.

ProgramskedeDet är viktigt att försöka beskriva delpro-cesserna, inte bara förenkla och prata om funktioner som ingen riktigt vet hur de ska definiera. Figur 5 visar hur ordet pro-gramskedet kan definieras.

Figuren säger dock inte så mycket om hur informationsutbytet mellan projekt-deltagarna sker. Därför håller man på att utveckla en leveransmanual eller som det heter på engelska Information Delivery Manual (IDM).

För inblandade i projektet gäller det att identifiera de ingående delprocesserna som finns i byggprocessen och fastställa vilka discipliner som är delaktiga i varje process, på vilket sätt de är delaktiga och vilken information som skapas var, samt hur informationen kan stödjas av mjuk-varan.

I programhandlingsskedet undersöker man den lämpligaste initiala lösningen med hjälp av skisser av olika gestaltnings-alternativ, se figur 5. Samtidigt åligger det byggherren att, i samarbete med fas tig-hetens framtida slutanvändare, övervaka projekteringen, jämföra alternativ och

nr 4 B 2011 husbyggaren 43

Figur 3. Färgerna refererar till BIM, som står för Byggnadsinformationsmodellering. Figur:MarkoGranroth

Figur 4. Förstudie.

Fortsättning s. 44 P

Figur 5. Programskede. Figur:MarkoGranroth

välja den lösning som passar bäst inför systemhandlingsskedet.

Objektsbaserad projektering och visu-alisering ger möjlighet att jämföra olika alternativ, och innebär ett mer tillförlit-ligt underlag till gestaltningen, stomvalet och installationslösningarna.

SystemskedeI systemskedet sker en hel del, se figur 6. I detta skede ska alla använda sig av ob-jektbaserad teknik. Är det så att man inte har lyckats med att samordna och visua-lisera byggnaden i detta skede så bör man snabbt övergå till en mer traditionell byggprocess och överge BIM-tankarna eller så kommer projekteringen att bli en stenig stig att vandra på. Slutresultatet kommer troligen inte att leva upp till de förväntningar som fanns i början av pro-jektet. För att lyckas bör man ha utsett en BIM-samordnare.

I systemskedet vidareutvecklas den grundläggande lösning som valdes under programhandlingsskedet och som nu vi-dareutvecklas till gestaltnings-, stom- och installationslösningar, så att man får fram en helhetsbild motsvarande bygg-herrens vision. Projektets krav kan upp-daterades under det föregående skedet, för att motsvara fattade beslut.

FörfrågningsskedeEtt viktigt skede är förfrågningsskedet, se figur 7. Det liknar det tidiga systemske-det, med det undantaget att precisionsni-vån för informationen är betydligt högre.

Systemlösningarna ska färdigställas till den precisionsnivå som krävs för anbuds-infordran, och alla handlingar som tas fram för projektet specificeras ytterligare med hjälp av mer detaljerad information, som mängd, kvalitet, form, mått, färg, ut-seende, yta, ordningsföljd, detaljerad lös-ning av värme-, köldbärar-, kyl-, tapp-vatten-, spillvatten- och luftbehandlings-system, styr-, el-, tele- och datasystem.

En stor del av den projekterade infor-mationen måste emellertid fortfarande genereras i form av traditionella förfråg-ningshandlingar som innehåller traditio-nella 2D-ritningar, beskrivningar, för-teckningar och specifikationer.

Under förfrågningsskedet är det pro-jekteringsledarens uppgift att övervaka gestaltningen och godkänna systemlös-ningarna. De visualiseringar och analyser

som modellerna används till, ska vara dis-kussionsunderlag för konsultgruppen i samband med förändringar. I slutet av det här skedet ska de detaljerade lösningarna hålla så hög kvalitet att de kan omstämp-las till bygghandling efter upphandlingen.

Anbud och upphandlingUnder anbuds- och upphandlingsske-det kan mindre justeringar och tillägg ske, precis som under förfrågningsske-det, se figur 8. De omarbetade modellerna

uppdateras så att alla ändringar av sys-temlösningarna går att spåra.

ByggskedeUnder byggskedets gång inträffar flera viktiga saker som färdigställandet av byggnaden, driftsättning och inflyttning av hyresgäster.

FörvaltningsskedeGenom att använda de juridiska hand-

44 husbyggaren nr 4 B 2011

Figur 6. Systemskede.Figur:MarkoGranroth

Figur 7. Förfrågningsskede.Figur:MarkoGranroth

Fortsättning s. 46 P

P

nr 4 B 2011 husbyggaren 45

lingarna tillsammans med visualiserings-modellen kan missförstånd i byggskedet minimeras och modellen kan senare leva vidare som en del av relationshandling-arna och drift- och underhållsmanual.

sval byggsektorDet var en snabb överblick över hur bygg-processen kan definieras i ett modernt snitt och min förhoppning är att det ger intressanta diskussioner över fikat på jobbet.

Jo, om nu ämnet tog slut för fort så måste jag säga att resan till Mellanöstern var intressant på många sätt, men det går att se att det råder en ansträngd ekonomi. Mässlokalen till The Arabian Construc-tion Week var lika liten som lilla mässhal-len i Älvjö. Alla mina förväntningar om en storslagen byggmässa uteblev.

En konstig känsla infann sig under min resa i Mellanöstern och efter att ha pratat med lokala entreprenörer kunde jag kon-statera att byggsektorn i regionen är lika sval och tom som öknen på natten.

mycket på gångBuildingSmart International Summit 2011 fick mig inte heller att hoppa av gläd-je då det kändes mer som ett försäljnings-möte för noviser. Kanske hade problemen i Mellanöstern skrämt bort många delta-gare, men min erfarenhet är att vara se-lektiv när det gäller att besöka dessa ”in-ternationella” konferenser.

I stället kan man ge sig ut på de lokala BuildingSmart träffarna i världen. Det kanske det mest intressanta stället för till-fället är Australien. Där händer det hela tiden en massa saker inom BIM och det finns en öppenhet, nyfikenhet och nybyg-garanda.

Finland leder kampen med hur bygg-processen kan se ut i en BIM-värld och kommer ut med nya volymer inom kort. Det är något som bör bevakas.

Norge jobbar sakta på och Singapore är intressant. Där har man en långsiktig strategi att implementera och ställa krav på BIM.

ta till oss andras kunskapSverige då? Vi behöver nog göra som våra kollegor i övriga världen, sluta uppfinna allt på nytt och börja återanvända andra länders erfarenheter. Samarbeta med våra vänner i Finland gällande byggpro-

cessen och jobba med våra grannar i Nor-ge för delprocesser, samt insupa den ny-byggaranda som australiensare har. Och övertyga våra myndigheter att börja ställa nationella krav som Singapore har gjort!

Då tror jag att vi kan göra ett rejält hopp

nationellt i frågor som berör BIM. D

Referenser:

Granroth,M(2011),BIM–Byggnads-InformationsModellering,Orienteringienmodernarbetsmetod.KTH,Sverige.

46 husbyggaren nr 4 B 2011

Figur 8. Anbuds- och upphandlingsskedet. Figur:MarkoGranroth

Figur 9. Byggskede, inflyttning och driftsättning. Figur:MarkoGranroth

P

nr 4 B 2011 husbyggaren 47

48 husbyggaren nr 4 B 2011

Form & teknik Vilket fyller bäst sin funktion? Skalet på ägget, det utbytbara skalet på telefonen eller klimatskalet på byggnaden som uppförs i kvarteret intill? Du får två gissningar och kan vinna chansen att utforma en fasadlösning till nästa byggmässa i en stad nära dig!Av andreas falk, arkitekt SAR, tekn dr, ateljefalken@yahoo.se

en byggnads olika delar har gått skilda vägar under de senaste år-hundradena och utvecklats till att möta samma – eller i alla fall i stort

sett besläktade – krav, på olika sätt. Vi kan referera till grunden, väggarna och taket och därmed även omfatta fasader och fönsterpartier.

Uppgiften som samtliga byggnadsdelar har att fylla är att skydda den inneslutna volymen från yttre natur- och väderbun-den påverkan i form av fukt, luftrörelser och temperaturskillnader. Till detta kommer förvisso även laster, och av na-turliga skäl – däribland orientering, last-fördelning och gravitation med mera – får grunden en annan uppsättning av förut-sättningar än exempelvis väggen, men låt oss lämna dessa skillnader för en stund och i resonemanget koncentrera oss på de besläktade, däribland de byggnadsfysiska aspekterna på ett abstraherat plan.

uniformen kring innehålletDen tredimensionella och mer eller min-dre skulpturala byggnadsformgivning-ens tid gör ändå att de olika byggnadsde-

larna får sinsemellan förskjutna förut-sättningar och delvis otydliga roller.

Det handlar inte bara om blobs och NURBS utan även om förskjutningar i fa-sadliv som en studieresa till exempelvis Holland ger många fascinerande intryck av. Klimatskärmen – byggnadens skyd-dande hölje – skulpteras, tänjs, modifie-ras, löses upp och förtätas.

Effekterna är många och i många fall både estetiskt och funktionellt attraktiva och utmanar begrepp i den byggda mil-jön. Behandlandet av byggnaden som en möbel eller en mer eller mindre uniform låda finns det flera exempel på, som i figu-rerna 1 och 2, där skillnaden mellan fasad och tak är reducerad.

I Holz Altenrieds byggnad är definitio-nen av vad som är tak och vägg näranog en kuggfråga och den yttre beklädnaden är lika grod- eller fågelperspektiv.

inspirerad av origamiUtformningen av Villa Karlsson refererar till traditionen med faltak – opigmente-rade alternativt tjärade, sågade brädtak – som här fått bli ett i yteffekt med vägg-

panelen, genom den röda stugans vägg-pigment.

Det konstruktiva skyddet som har stor betydelse för träbyggnaders behov av un-derhåll utnyttjas mycket olika i arkitektu-ren – i somliga fall överdrivs takutsprång som en del av ett arkitektoniskt form-språk, i andra fall reduceras den helt och takavvattningen ombesörjs av plåtrännor som byggs in bakom fasadens överkant, eller tillåts ske som den behagar över fa-saden. Här, liksom i gårdar i vindutsatta lägen med obefintliga utsprång och fast-murade takpannor, börjar gränsen mel-lan vägg och tak lösas upp.

Funktionsansvaret att skapa komfort interiört är jämnt fördelat och när fasad-materialet klär in även takytan är det ut-trycksmässigt en förening av byggnads-delarna. Ett liknande exempel, på kon-struktiv formgivning, kan ses i Schwei-ziska St Loup där origami fått stå som inspiration för formen på ett temporärt kapell, se figur 3, under tiden för renove-ring av nunneklostret på orten. Ett och samma material är CNC-fräst och hop-fogat till en facetterad skalform som ter sig likadan i samtliga blickvinklar.

när skyddet inte skyddarÅtskiljandet av klimatskärmen och den arkitektoniska fasaden är ett nyare feno-men och därvid inträder en intressant uppdelning och särskiljning av det som nyss blev en enhet. Fasaden transforme-ras till en självständig, självbärande bygg-nadsdel – på fysisk distans ifrån själva byggnaden – så att den avsäger sig sitt bidrag till klimatskärmens funktion.

I utbildningssammanhang blir detta mycket förvirrande, i alla fall på grund-nivå. För om fasaden inte har med klimat-skyddet att göra, vad har den då för funk-tion, för nytta, och hur utformar man

ekar det naket och tomti kejsarens garderob?

Figur 1. Woodworking Center i tyska Hergatz av Baumschlager & Eberle, 1994.Foto:AndreasFalk Fortsättning s. 50 P

nr 4 B 2011 husbyggaren 49

50 husbyggaren nr 4 B 2011

den? Hur utformas den fasadbärande konstruktionen så att den inte verkar för påklistrad på fasaden? Vem tar ansvar för den nya byggnadsdelens baksida?

En kollega hänvisade nyligen en grupp studenter till deras konstruktionsassis-tent för att fråga denne om klimatskär-men, vilken i projektets programskriv-ning var något som skiljts från den arki-tektoniska fasaden.

sammanhang löses uppI fråga om många byggsätt har det länge och traditionellt gjorts skillnad på vägg-konstruktionen och takets dito och be-klädnaden har också utförts olika. Men sedan relativt länge råder enighet om att fuktspärren som tätskikt i konventionellt byggande behöver innesluta exempelvis en bostad och gå obruten förbi övergång-en mellan vägg och tak. Samma sak gäller för luftspalten innanför fasaden – dess syfte är lätt förklarat och sällan ifrågasatt.

Sammanhanget löses emellertid upp när fasaden helt frikopplas från byggna-den och inte längre utgör en del av klimat-skärmen och därmed inte längre bidrar

till dess funktion. Det kan låta sig göras med lyckat resultat, men inte utan att det finns en medveten och insiktsfull tanke bakom utformningen, och tagande av an-svar för den uppkomna mellanskillna-den.

vem tar ansvaret?Så, därför till det riktigt intressanta: om fasaden står för det arkitektoniska, vem tar då ansvar för det som är bakomvaran-de?

Eller handlar arkitekturen om exte-riören (fasaden) och interiören (den inneslutna volymen) men tar avstånd ifrån det som krävs däremellan, för att byggnaden a) ska stå upp, b) ska hindra vindens genomblåsande, c) ska hålla bru-karna torra och d) hålla inomhustempe-raturen tillfredsställande hög? Det vill säga, tar den avstånd från samtliga sina förutsättningar utom sin estetiska funk-tion och ikonbildande potential?

Fasadens oberoendeRent konstruktivt talar man om kraftlin-jer och nedtagningen av laster till grun-

den och vidare ner i marken och dessa kraftlinjer behöver hållas inom materia-let – inom konstruktionens tvärsnitt ge-nom byggnaden – för att inte orsaka brott och knäckning. Konstruktionen kan där-med befinnas laborerad med, omformad och anpassad för nya kraftspel, och ändå alltjämt följa konstruktionens logik.

Men begreppen tak, och – i ännu högre utsträckning – fasad, är som begrepp se-dan ett bra tag stadda i en med omgripan-de förändring. Den pågående formgiv-ningsutvecklingen har för tillfället lett oss till att fasaden inte längre behöver vara vägg och taket transformeras till en ny fasad.

Huruvida det är bra eller dåligt är en rent subjektiv fråga, så länge det form-givna är byggbart och väl fungerande (arkitektoniskt, tekniskt och praktiskt). Men om mellanskillnaden medvetet eller omedvetet lämnas åt slumpen, hur blir då resultatet?

Bad spaces och sunkiga rumEn lärare på KTH yttrade under en före-läsning på tidigt 1990-tal att en god bo-stad behöver ”bad spaces”, med vilket han avsåg oplanerade utrymmen i en bo-stad, vilka alltid finner sin funktion spon-tant när människor tar bostaden i besitt-ning.

I ett senare genomfört projekt kom-menterade studenter vid en kritikgenom-gång varandras projektförslag kritiskt och diskuterade begreppet ”sunkighet” i relation till mellanrum och utrymmen under utskjutande byggnadsdelar.

Idag uppförs många projekt med så-dana bad spaces och sunkiga mellanrum, vad det verkar fullt medvetet lämnade åt slumpen, utan kreativ avsikt. Det kan för-visso vara så att det är ett medvetet drag att försöka säga: Titta här, kejsaren som jag just krönt, är naken. Eller: Jag vet att detta bara är en tom gest!

Is ignorance bliss? D

Figur 2. Villa Karlsson, Tidö-Lindö, av Tham Videgård Hansson Arkitekter AB, 2003. Foto:AndreasFalk

Figur 3. Temporärt kapell för nunnekloster i St Loup, Schweiz, Localarchitecture and Da-nilo Mondada/Hani Buri and Yves Weinand, IBOIS laboratory, École Polytechnique Fédé-rale de Lausanne, 2008.Foto:AndreasFalk

P

nr 4 B 2011 husbyggaren 51

Platsannons

52 husbyggaren nr 4 B 2011

Noterat

Swelarm, som är en bransch-organisation för 146 företag inom teknisk säkerhet, har sagt upp medlemskapet i para-plyorganisationen Swesec, som organiserar runt 550

svenska säkerhetsföretag. En-ligt Swelarms ordförande Per Edsmar tillför inte Swesec den önskvärda medlemsnyttan. D

saknar medlemsnytta

Grattis, säger vi till Husbygga-rens mångåriga krönikör och medarbetare Kerstin Lundell, som nyligen vann Guldspa-den för sin undersökande bok om det svenska börsnoterade företaget Lundin Petroleums, tidigare Lundin Oils, affärer i Sudan. Guldspaden delas ut av föreningen för grävande jour-nalister till journalister som gjort extraordinära insatser.

Juryns motivering löd att hon ”… med mod, envishet och öppet redovisat engagemang ha granskat ett svenskt före-tags tvivelaktiga oljeaffärer i Afrika med kopplingar till Sve-riges utrikesminister.”

Hur var det att dela äran med kollegor som Janne Josefsson, som också vann en spade?– Det var trevligt, alla krama-des och gratulerade varandra. Och det känns ju fint att få samma sorts pris som storgrä-varen själv.

När ska du ge dig in och bör-ja gräva i byggbranschen?– Alldeles snart, om allt går väl.

Vad är det viktigaste för en grävande journalist?– Att grävet är relevant, det vill säga att det handlar om verk-liga missförhållanden som verkligen behöver lyftas fram. D

tog hem guldspaden

Vinsttrofén.

Guldspadevinnande bok. ”Affä-rer i blod och olja. Lundin Petro-leum i Afrika.” Ordfront.

nr 4 B 2011 husbyggaren 53

Platsannons

54 husbyggaren nr 4 B 2011

BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00

www.svenskbetong.sewww.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

nr 4 B 2011 husbyggaren 55

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53.eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

56 husbyggaren nr 4 B 2011

BYGGLEVERANTÖRER

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader

Försäljning av Planta Bullerskärmar

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: infoiso@isodran.sewebbsida: www.isodran.se

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi• Torr grund • Låg totalkostnad• Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!

nr 4 B 2011 husbyggaren 57

Marknadsnytt

Belysningsföretaget Aura Light introducerar en belys-ningslösning som gör det möj-ligt för kommuner att ersätta gamla kvicksilverlampor med energisparlampor i befintlig utrustning. Long Life-lösning-en har en garanterad livslängd på sju år, vilket sänker kostna-derna för underhåll.

Kvicksilverlampor kommer att förbjudas efter år 2015 i en-lighet med EU:s ekodesigndi-rektiv. D

Aura Light AB 08-564 881 44 malin.stockhaus@auralight.se

ersätter kvicksilverlampa

De nya sladdlösa skruvdragar-na i Bosch Dynamic-serie GSR 14,4 och 18 V-LI Professional mäter enbart 18,5 cm på längd-en. Med en kompakt fyrpolig motor och växellåda med kraft klarar skruvdragaren upp till 501 skruvar på en laddning. En

praktisk gummibeläggning ger stabilitet.

Maskinerna väger 1,5 res-pektive 1,6 kg, inklusive batte-ri. D

Bosch 08-750 18 20

klarar 501 skruvar

Finja Ergokon är ett nytt kant-element som är utvecklat av Finja. Ergokon ger en stabil och energisnål husgrund främst för murade väggar med en kärna av isolering och pre-fabricerade sandwichelement av betong. Väggens värme-egenskaper fullföljs ner ge-

nom grunden. Den inre cell-plastskivan i elementet bryter köldbryggan. Kantelementet tillverkas i en hög cellplastkva-litet. D

Finja AB 0451-70 56 11 info@finja.se

Bryter köldbrygga

Solceller på hustak har blivit allt vanligare för att få miljö-vänlig el. En svårighet är att avgöra hur lämpliga olika tak är för elproduktion. Konsult-bolaget WSP och Göteborgs universitet har utvecklat ett GIS-verktyg, Solar Energy from Existing Structures (SEES), som utifrån verkliga förhållanden visar potentiell solinstrålning i en hel stad, ett

kvarter eller på ett visst tak.Verktyget utvärderar hur

mycket solenergi som infaller på takytor inom ett område under ett helt år i kWh per kva-dratmeter. Hänsyn tas till skuggning av terräng och när-belägna byggnader. D

WSP Analys och strategi 031-727 29 23 per.jonsson@wspgroup.se

räknar optimal solinstrålning

För många villa- och fri-tidshusäga-re är tillgång till en närbe-lägen utom-huskran en självklarhet. G u s t a v s -bergs utom-huskran till-verkas i Sve-rige och är anpassad för

svenska väderförhållanden. Utomhuskranen är själv-

dränerande, vilket betyder att

den tömmer vattnet i röret när den stängs av även om vatten-slang är monterad. På det sät-tet elimineras risken för sön-derfrysta rör. Kranen gör att husfasaden skyddas genom att överskottsvattnet i röret auto-matiskt töms ner på marken istället för att hamna på fasa-den och riskera att skada den.

Utomhuskranen finns i två längder, 400 mm eller 1 000 mm för tjocka väggar eller valv, och är lätt att installera. D

Villeroy & Boch Gustavsberg 08-570 393 54 charlotte.axelsson@gustavsberg.com

Frostsäker utomhuskran

HTC lanserar en ny kantslip-maskin, HTC 270 EG. Maski-nen har många olika konfigu-reringsalternativ, vilket gör att man kan uppnå en mer kon-trollerad och ergonomisk slip-ning.

Sliphuvudet är 100 mm högt med EZchange™-verktygen fastmonterade och operatören kommer åt under hyllor och element. Maskinen når 260 mm in. Sliphuvudet kan juste-ras i både X- och Y-led. D

HTC Sweden AB 0121-294 00

slipar på knepiga ställen

58 husbyggaren nr 4 B 2011

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

Tel016-518010 Fax016-518044

Careliigatan2-63220Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: byggrad@comhem.se

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

STCLEMENSGATA45,25234HELSINGBORG,TEL.042-120010www.akermans.se

BESIKTNINGARBYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

SKÖVDE

STOCKHOLM

AvSBSCcert.besiktningsföretag AvSPSITACcert.besiktningsman förentreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen54,14242SKOGÅSinfo@brandskyddsbesiktning.com08-51010470

nr 4 B 2011 husbyggaren 59

KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.sewww.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 49info@selia.se

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET  AUKTORISERADE/CERTIFIERADE  BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9,  141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30    Fax 08-722 39 40    www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: j.k.ingbyra@telia.comwww.jankallman-ingbyra.se

60 husbyggaren nr 4 B 2011

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ÖSTERSUND

-Arkitektur -Inredning-Byggteknik -Byggledning-Värderingar -Kontroll-Riksbehörighetsomkvalitetsansvarigenl.PBLnivåK

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

Annonsörer

SidALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Bluebeam Software . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Cellplast Direkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslagCembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28EcoSeal/Nordic Waterproofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Eurokodutbildningar i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Glasbranschföreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Joma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Kingspan Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Masonite Lättelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslagMataki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Mineraskiffer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Mälardalens högskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Nordic Thermosilit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Paroc Panel Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4, 1:a omslag

SidPer Wikstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas . . . . . . . . . . . . . 16Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2SBR-Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33SK Tuote . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Takcentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Tekniska Högskolan i Jönköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Trebolit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Weland Stål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49Vink . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Wisa Wood Products UPM-Kymmene Wood . . . . . . . . . . 25Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 Fax 08-643 11 60 183 52 Täby husbyggaren@mediarum.se

VÄSTERÅS

Saknad kan inte beskrivas i ord.

Postgiro: 90 20 90-0

nr 4 B 2011 husbyggaren 61

NyttfrånSBR

Byggingenjörerna SBR sombildades1951ärenideellyrkes-organisationmedkompetenskravpåsinamedlemmar.Förbundetgertill-gångtillentvärfackligmötesplatsfördiskussionochfortbildningsomtarsiktepåattstödjamedlemmarnasyrkesroll.ByggingenjörernaSBRhar2600medlemmarochanslutnaför-deladepå27lokalavdelningar.Kravenförmedlemskapär:•Ingenjörs-ellerfastighetsföretagar-

examen.•Ettaktatnamn.•Attefterexamenunderminsttvå

århautövatsjälvständigaochkvalificeradearbetsuppgifterin-ombyggverksamhet,althög-skoleexamenfrån3årsstudier.

•Rekommendationerfrånmed-lemmarochlokalavdelningar.

Blanketterförmedlemsansökankanbeställasfrånkanslietellerhämtasviaförbundetshemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmerenmängdolikartadeaktivi-teter,texinformationochråd-givningtillmedlemmarochallmän-heten,remissyttranden,myndig-hetsuppvaktning,kontaktermedlokalavdelningarnaochsysterorgani-sationerutomlands.

FörsäkringarFörmedlassåsomsjukvård-,liv-,

olycksfall-,barnochsjukförsäkringmenocksåkontors-ochkonsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattarkurseriallmännaämnenibranschen,förenergiexperter,samtprojektledarutbildning,entre-prenad-ochöverlåtelsebesiktning,miljöinventeringochutbildningtillkvalitetsansvarigenligtPBL.Defyrasistnämndakursernaledertillcerti-fiering.

Husbyggarenärenetableradfacktidningsomprenumererasochläsesavbransch-folk,medlemmarnaiByggingen-jörernaSBR,SvenskaByggmästare-ochingenjörsförbundetiFinlandrf,ÅlandsByggmästareförbund,Arkitektservicemfl.

Konsultgruppenmed250företagochsammanlagt1000anställdahartilluppgiftatttillvaratademindrekonsultföre-tagensmöjligheterochproblem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvarigaenligtPBLDessaanordnarsymposierförfort-bildningochutgerenmedlemsför-teckningsomocksåkannåsviaInternet.

KansliByggingenjörernaSBRFolkungagatan122,11630StockholmTel:08-4621790,Fax:08-6422033,E-post:info@sbr.seStyrelseordförande:LarsHedåker,040-150696Förbundsdirektör:MagnusJanson,08-4621797Medlemsärenden:IngridRung,08-4621792Kurser:KamillaBjörk,08-4621794Grupperochkurser:CarinaEriksson,08-4621793Ekonomi:UnoRydholm,08-4621796Juridik:FoyenAdvokatfirmaAB,08-50618400Försäkringar:SBR:sförsäkringsservice,08-6616898Bokhandel:SvenskByggtjänst,www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

LarsHedåker,Malmöavdelningen,ordförandeUrbanTjernström,Norrköpingsavdelningen,viceordförandeNilsWittgren,GöteborgsavdelningenBjörnSelling,StockholmsavdelningenVeronicaJensen,MalmöavdelningenAndersNordström,UmeåavdelningenUlfSönegård,Skaraborgsavdelningen

nya medlemmarMattias Alhem, cad-projektör, Fire Safety Design, MalmöMaria Andersson, ingenjör, Stadsfastigheter Malmö Stad, Malmö (tidigare ansluten)Jimmy Bernhardsson, hand-läggare/projektansvarig, Elteknik i Helsingborg AB, HelsingborgAndreas Elofsson, hand-läggande byggkonstruktör, COWI AB, Vänersborg Carl Eneroth, projektör, Arkitektgården Schott AB, KristianstadKarl-Anders Holmgren, besikt-ningsman, Trivas inomhus-miljö, SollentunaMartin Hyldentong, bygg-ingenjör, AF-Consult, LundEmil Jörnelid, byggprojekt-ledare, Projektbyggaren Teknik Syd AB, KalmarAnders Kronlöf, byggnads-ingenjör, Byggadministratör Peter Sörensson AB, GöteborgFredrik Nilsson, byggingenjör, Metro Arkitekter AB, MalmöBo Nyström, besiktningsman, Celox Utveckling AB, TorslandaJosefine Persson, byggingenjör, Abetong AB, VäxjöDavid Pettersson, restaure-ringskonsult, Byggkultur Mittkonsult AB, Härnösand

Joakim Reslow, ingenjör, Prolog Bygglogistik AB, MalmöKamal Rifai, ingenjör, ArlövThrese Remlén, arbetsledare, JM AB, MalmöRune Simonsson, egen företa-gare, Åhus Energikonsult AB, ÅhusJohan Årsköld, projektledare, EBAB, Malmö

Nya anslutnaTom Almqvist Nilsson, JohanneshovAnsam Al Rahman, HelsingborgMattias Andersson, StockholmMattias Berglin, KistaMarkus Daniels, EnskededalenErika Edlund, HelsingborgThomas Flakstad, TyresöRebecca von Gegerfelt, StockholmTor Grimlund, Lilla EssingenRikard Hellgren, MärstaPeter Hilmgård, VendelsöKristin Karlsson, StockholmMatilda Landén, GöteborgSimon Murray, HägerstenMattias Persson-Ulvegård, DanderydPeter Scibor, TyresöJesper Suzuki, TäbyJonas Svensson, Stockholm D

rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker direkt från

Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Överlåtelsebesiktningsgruppen

8 juni 2011

kalender

62 husbyggaren nr 4 B 2011

NyttfrånSBR

Aktuella kurser

Anrikt stationshus studerades

Entreprenadbesiktnings-

symposium

10-11 november, Stockholm

Entreprenadbesiktning,

steg 2 och prov

31 maj, Helsingborg16 juni, Stockholm

Överlåtelsebesiktnings-

symposium

15–16 november, Stockholm

ABK 09

5 oktober, Stockholm

Natursten i husbyggnad på rätt

sätt

11 oktober, Stockholm

Putsade fasader

25 oktober, Stockholm

Fuktmätning –

fukt och mögelskador

22–23 november, Stockholm

Eurokoder

30 november, Stockholm

AMA Anläggning 10* Nyhet!4 oktober, Gävle10 oktober, Göteborg19 oktober, Stockholm7 november, Malmö23 november, Luleå

MER Anläggning 10* Nyhet!5 oktober, Gävle11 oktober, Göteborg20 oktober, Stockholm8 november, Malmö24 november, Luleå

AMA Hus 08, grundkurs*

29 september, Stockholm26 oktober, Malmö

Kontrollansvarig enligt PBL,

nivå N och K

14–15 september, Stockholm13–14 oktober, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

14–15 juni, Stockholm12–13 september, Stockholm26–27 september, Göteborg19–20 oktober, Malmö

26–27 oktober, Luleå8–9 november, Sundsvall16–17 november, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fördjupningspaketet, steg 2*

12 oktober, Stockholm28 oktober, Göteborg15 november, Malmö22 november, Luleå8 december, Stockholm12 december, Sundsvall

Entreprenadjuridik, grundkurs*

20 september, Luleå4 oktober, Göteborg17 oktober, Stockholm20 oktober, Kalmar9 november, Malmö24 november, Umeå

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*20 oktober, Stockholm25 oktober, Malmö7 november, Göteborg10 november, Stockholm

Kontrollansvarig enligt PBL

nivå N och K*

24, 25, 30, 31 maj, Luleå13, 14, 20, 21 juni, Stockholm

LOU – upphandling av bygg-

entreprenader och tjänster*

24 maj, Gävle27 september, Malmö4 oktober, Luleå18 oktober, Stockholm16 november, Göteborg

*Kurser markerade med* ge nom-

för SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Ett studiebesök till Gamla sta-tionshuset i Uppsala samlade 21 intresserade deltagare. Pro-jektledaren Peter Carlsson på Jernhusen redogjorde för en spännande resa från år 1864 och framåt. Projektet drivs som generalentreprenad med gemensam upphandling och öppen redovisning under led-ning av Jernhusen.

Järnvägen med stationshus var först menad att förläggas i hamnstaden Norrtälje men hamnade med sponsring av Uppsala universitet till slut i Uppsala. Som kuriosa kan nämnas att lokföraren hade fem gånger så hög lön som lä-karen och efter lokföraren kom stinsen i hög status.

Från början var byggnaden oputsad trots att den var byggd med vanligt murtegel, ej fasad-

tegel, och putsen kom till först några år senare, kanske på grund av kostnadsskäl. Huset har under åren genomgått ett flertal ombyggnader, till ex-empel har de blåa stålpelarna från 1920-talet sparats och in-förlivats i den nya utformning-en.

Byggnaden har varit kraftigt

angripen av hussvamp vilket inneburit att hela inkromet i princip är rivet och ersatt med byggnadsdelar av stål och be-tong. Inkapslade prover skic-kades runt för påseende. Byg-get påbörjades år 2010 och kommer att färdigställas som-maren 2011.

Vindskonstruktion utförs

varmbonad med isolering och Goretex-duk direkt mot un-derlagstaket för att undvika kall- och kattvind och dess ris-ker med avsmältning och is-bildning på yttertak.

Stationshuset kommer att innehålla kontor på övre pla-nen och en ny restaurang och bar på bottenvåningen. Huset kommer att fasadrenoveras och återfå sin tidigare kulör, stuckaturer och plåtarbeten kommer att återställas. Föns-ter och entrédörrar är utbytta med form och uttryck likt tidi-gare.

Stefan Andersson hos gene-ralentreprenören Per Anders-son & Son AB biträdde med svar på nyfikna frågor under rundvandringen.

Av Dick SöderholmPeter Carlsson längst till höger. Foto:DickSöderholm

nr 3 B 2011 husbyggaren 63

NyttfrånSBR

intressant om fukt i krypgrund

lärorikt om mögel

1 500 yrkesarbetare uppför Arenastaden

Den 9 februari samlades be-siktningsmän som ingår i be-siktningspoolen.se i Göteborg. Kvällens ämne var en ny lös-ning för krypgrunder. Den presenterades av Andreas Pfister och Mike Höglund från Dry Vent Solutions AB. Infor-

mationen väckte intresse och följdes av många frågor.

Därefter följde diskussio-ner om våtrum med installa-tioner, energideklarationer, köpar- och säljarförsäkringar, med mera.

Av Bo Björkman,sammankallande, Göteborg

Den 30 mars träffades 21 be-siktningsmän i Göteborg, Väst ra Götaland och Halland, för att få nyttig information om mögel i luft och hus. Infor-mationen gavs av Monica Böttcher och Robert Daun från Botaniska analysgruppen i Göteborg.

Föredraget gav en lärorik inblick i vad vi har omkring oss i luften, för att inte tala om det som förekommer i husbyggna-der. Det blev många namn att hålla reda på, och också frå-

gorna från åhörarna blev många.

Föredragshållarna demon-strerade en spormätare som kan visa vilka typer av mö-gelsporer som finns i luften och i olika byggnadsutrym-men. Det blev en kväll med nyttig vetskap som säkert kommer till användning.

Av Bo Björkmansammankallande, Göteborg

I samband med Uppsala-av-delningens årsmöte samlades 25 intresserade för att lyssna till entreprenadchef Johan Bill på Peab i Stockholm. Han berättade om nya Nationalare-nan och den omkringliggande Arenastaden i Solna.

Projektet är ett samarbete mellan Svenska fotbollsför-bundet, Solna kommun, Fabe-ge, Jernhusen och Peab. Pro-jektet är beläget i ett gammalt förfallet industriområde och har kommit igång efter ett re-kordsnabbt arbete med ny de-taljplan. Området är sankt och vilar nu på 8 000 nedslagna pålar och kommer att utgöra en komplett stadsdel med 2 000 lägenheter, hotell, köp-

centrum, P-hus och 260 000 m2 kommersiella ytor till en total budget på cirka 10 miljar-der kronor.

Multiarenan, som ska an-vändas även för annat än fot-boll, har ett öppningsbart tak. Den ska stå klar år 2012 och

resterande delar av Arenasta-den ska vara klara under år 2014. Vattenfall är den första större hyresgästen. Uppföran-de av en ny energieffektiv kon-torsbyggnad i 10 våningar på-går.

En ny pendeltågstation, gångbro, anslutningsvägar, omdragning av ett befintligt litet vattendrag med mera, ut-gör delar av den komplicerade infrastrukturen.

Byggetableringen inryms i ett befintligt kontorshus, 500 yrkearbetare finns på plats och antalet kommer successivt att utökas till uppåt 1 500.

Av Lennart Wågström och Dick Söderholm

En ny lösning för krypgrunder väckte intresse.Foto:BoBjörkman

Robert Daun och Monica Böttcher berättade om mögel.

Foto:BoBjörkman

Arenastaden. Foto:Peab

NyttfrånSBR

64 husbyggaren nr 4 B 2011

AEEBC träffades i Paris 14–16 april för att avhålla det första av de två årliga General Assembly mötena, det 39:e i ordningen. AEEBC – den eu-ropeiska samarbetsorganisa-tionen Association d´Experts Européens du Bátiment et de la Construction – där SBR är medlem, består för närvaran-de av 16 ingenjörsorganisatio-ner från 13 EU-länder. SBR representerades av Lars Hed-åker och Magnus Janson.

Mötet startade med en upp-datering av var vi står med det professionella kort/yrkeskor-tet, EurBE, European Building Expert Card som under tio års tid har stötts och blötts i orga-nisationen, också med stöd och i samarbete med EU. Yt-terligare några personer har beviljats vara kvalificerade för detta yrkeskort.

Den som vill veta mer om EurBE-kortet kan lämpligen be söka hemsidan hos Kon-struktörföreningen i Dan-mark, www.kf.dk/eurbe-en, för en lite mer utförlig presen-tation. Den allmänna lanse-ringen har blivit fördröjd på grund av problem med hur be-talningen ska ske för kortet. Ett servicebolag AEEBC Ltd kommer att bildas för att han-tera frågan.

Fram emot sommaren 2011 kommer motsvarande infor-mation att ges inom SBR och vi tror att det kan vara intressant för framför allt våra yngre medlemmar som vill doku-mentera sin kompetens inför språnget ut i Europa.

På eftermiddagen påbörja-des det öppna mötet med en genomgång av alla de projekt och organisationer vari AEEBC är engagerade. AEEBC har deltagit i projektet ”Leonardo da Vinci”, LdV Books project, som innefattar utgivande av sju böcker i bygg- och fastig-hetsmanagement i samarbete med Warszawas universitet och något tyskt universitet och som delfinansierats av EU. Projektet har fått klartecken för att fortsätta med en del två och utgivande av ytterligare sex böcker som en fortsättning på tidigare tema – LdV II. EU står även denna gång för en del av finansieringen. De första sju böckerna har mottagits väl så beslutet om en andra omgång var lätt att ta. De är tydligen välbehövda i Polen som hjälp i kunskapen att driva projekt enligt marknadsmässiga för-utsättningar.

Dagen avslutades med en tre och en halv timmes rundvand-ring med guide i gamla Paris

med utgångspunkt från ön Ile de la Site, där Notre Dame är belägen, och området norr därom med de judiska kvarte-ren.

Andra dagen inleddes med ett seminarium om försäk-ringsfrågor i bygg-, fastighets- och konsultbranschen. Nio medlemsländer redogjorde hur det fungerade i respektive land. Eftermiddagen avsluta-des med andra delen av föregå-ende dags öppna möte. Repre-sentanten från VIA University College i Danmark fick möjlig-het att presentera ett nytt pro-jekt – Knowledge sharing and education platform – ett öppet internetbaserat utbildnings-system.

Det beslöts att AEEBC ska stödja projektet. Vidare antogs

en ny ”affiliated member”, an-sluten medlem, från Spanien, CMAS.

Tredje dagen avslutades General Assembly med en slu-ten session då mer interna frå-gor behandlades. Bland annat godkändes bokföringen, kon-tohanteringen och resultatet för år 2010 av den interna revi-sorn, det vill säga underteck-nad. Det hela avslutades med att tid och plats för nästa möte blir mitten av november 2011 i Warszawa i samband med pre-sentationen av LdV II´s avslu-tande.

För den som är mer intres-serad av vad AEEBC arbetar med rekommenderas hemsi-dan: www.aeebc.org.

Av Lars Hedåker,förbundsordförande

grönt för europeiskt expertkort

Notre Dame. Foto:LarsHedåker

Rundvanding i Paris, guiden med ryggsäck. Foto:LarsHedåker

Pompidoucentret, sedd från hotellet. Foto:LarsHedåker

Andrzej Minasowicz från Polen presenterar LvD II. Foto:LarsHedåker

thermisol.se

masonitelättelementwww.m-l.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

FIBERCEMENT – gör mer

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0