Jordbruksverkets foderkontroll Kontroller 1997 - 1999 Tillverkning, import och tillsyn 1999

Feed control by the Swedish Board of Agriculture Controls 1997 - 1999 Manufacture, import and supervision 1999

Rapport 2001:6

Jordbruksverkets foderkontroll Kontroller 1997 - 1999 Tillverkning, import och tillsyn 1999

Feed control by the Swedish Board of Agriculture Controls 1997 - 1999 Manufacture, import and supervision 1999

Referens:

Kjell Wejdemar 018-66 18 24

3

Innehåll Content

Sida Page

Förord / Preface 9 40

Inledning / Introduction 11 42

Departement och myndigheter / The Ministry and the public authorities 11 42

Regelverk / Legislation 11 42

Tillverkning och import / Manufacture and import 12 43

Foderkontrollen / Feed control 12 43

Rapporter / Reports 13 44

Aktuellt 1999 /Activities in 1999 15 47

EU och övrigt internationellt arbete / Work related to the EU and other international organisations

15 47

Rapporter och jordbruksinformation / Reports and agricultural information 15 47

Förändringar i lagar, förordningar och föreskrifter /Amendments in Acts, Ordinances and regulations

15 47

Påbörjade arbeten i EU för att ändra lagstiftningen inom flera specifika områden Amendments to EU legislation in the pipeline for several specific areas

17 49

Foderinspektörsmöte och foderråd / Meeting of feed inspectors and feed council 18 50

Kurs i foderhygien / Course in feed hygiene 18 50

Uppmärksammade händelser / Events in the spotlight 18 50

Godkännande av anläggningar / Approval of establishments 19 52

Foderkontroll / Feed control 20 52

Kontroll av främmande ämnen i foder / Control of undesirable substances in feedingstuffs

22 54

Kontroll av aflatoxin / Aflatoxin control 22 54

Kontroll av övriga toxiner / Control of other toxins 25 57

Kontroll av pesticidrester i foderråvaror och foderblandningar / Control of pesticides in feed materials and compound feedingstuffs

26 58

Kontroll av tungmetaller / Control of heavy metals 26 58

Kontroll av köttmjöl i idisslarfoder / Control of MBM in feedingstuffs intended for ruminants

29 61

Foderhygien / Feed hygiene 30 62

Kontroll av läkemedel och koccidiostatika i foder / Control of medical products and coccidiostats in feedingstuffs

31 63

Kontroll av märkning och innehållsdeklarationer / Inspection of labelling and declarations on content

32 64

Läkemedelsinblandning i foder 1999 / Mixing medical products into feedingstuffs, 1999

34 67

Totalförbrukning / Total consumption 34 67

4

Innehåll Content

Sida Page

Läkemedelsanvändning i foder per djurslag / Medical products in feedingstuffs per species

34 67

Foderstatistik / Feed statistics 38 71

Aktuella hemsidor / Websites of interest 40 71

Diagram, figur och tabellista List of diagrams, figures and tables

Sida Page

Figurer & Diagram/Figures & Diagrams

Figur 1. Fördelning av godkända tillverkningsställen Figure 1. Distribution of approved establishment

73

Diagram 1. Foderproduktion i Sverige under tidsperioden 1992 t.o.m. 1999 Diagram 1. Feed production in Sweden during the period 1992 to 1999

74

Diagram 2. Import av foder till produktionsdjur Diagram 2. Import of feed intended for animals for production

74

Diagram 3. Import foder till sällskapsdjur Diagram 3. Import of petfood

75

Diagram 4. Import av foder 1999 Diagram 4. Import of feed 1999

75

Diagram 5. Läkemedel inblandat i foder på foderfabrik för djurslagen fjäderfä, nöt och gris mätt som kg aktiv substans för åren 1986 till 1999 Diagram 5. Medicinal products mixed by feed manufacturers into feedingstuffs intended for poultry, cattle and pigs, active substance (kg) 1986-1999

76

Diagram 6. Förbrukning av medel mot protozoer för åren 1995-1999 Diagram 6. Used antiprotozoals, 1995-1999

77

Diagram 7. Använd mängd Narasin (kg aktiv substans) jämfört med tillverkad mängd slaktkycklingfoder samt produktionen av slaktkyckling (kg kött) för åren 1995-1999 Diagram 7. Narasin (active substance, kg) compared with produced quantity of broiler feed and the production of broilers (kg meat) for the years 1995-1999

78

Diagram 8. Inblandning av antibakteriella läkemedel i foder till svin på foderfabriker under åren 1993 t.o.m. 1999, uttryckt som kg aktiv substans Diagram 8. Admixture by the feed manufacturer of antibacterials in feed for pigs, active substance (kg) 1992-1999

79

Diagram 9. Inblandning av antibakteriella läkemedel (ej zinkoxid) i foder till svin på foderfabriker under åren 1993 t.o.m. 1999, uttryckt som kg aktiv substans Diagram 9. Admixture by the feed manufacturer of antibacterials (not zinc oxide) in feed for pigs, active substance (kg) 1992-1999

80

Diagram 10. Använd mängd läkemedel (kg aktiv substans) jämfört med tillverkad mängd grisfoder samt produktionen griskött (kg kött) för åren 1995-1999 Diagram 10. Used quantity of medicinal products (active substance, kg) compared with produced quantity of pig feed and the production of pig meat (kg meat) for the years 1995-1999

81

Diagram 11. Förbrukning av läkemedel till odlad fisk under åren 1990-1998 Diagram 11 Consumption of medicinal products to cultivated fishin the years 1990 1998

82

5

Diagram 11. Consumption of medicinal products to cultivated fish in the years 1990-1998

Tabeller/Tabells

Tabell 1. Antal provtagningsbesök per fodertillverkare och år Table 1. Number of visits per feed manufacturer and year

84

Tabell 2. Gränsvärden för aflatoxin B1 i foder Table 2. Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed

85

Tabell 3. Gränsvärden för aflatoxin B1 i foder (godkända fodertillverkare) Table 3. Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed (approved feed manufacturers)

86

Tabell 4.Svenska gränsvärden för aflatoxin B1i foder enligt SJVFS 1993:177 Table 4. Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed according to Swedish Regulation, SJVFS 1993:177

86

Tabell 5. Analysresultat avseende halten aflatoxin B1 från prover tagna 1998 Table 5. Analysis results of aflatoxin B1 concentrations in samples from 1998

87

Tabell 6. Analysresultat avseende halten aflatoxin B1 från prover tagna 1999 Table 6. Analysis results of aflatoxin B1 concentrations in samples from 1999

87

Tabell 7. Mängden importerade råvaror som faller under aflatoxinkontrollen åren 1998 och 1999 Table 7. Imported feed materiel 1998 and 1999 that should be analysed for aflatoxin

88

Tabell 8. Analysresultat för PCB i fiskmjöl, kött- och benmjöl samt i animaliskt fett 1997 Table 8. Analysis results for PCB in fish meal, meat and bone meal and in animal fat 1997

88

Tabell 9. Gränsvärden för tungmetaller i foder enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder Table 9. Heavy metal limits in feed according to Swedish Regulation, SJVFS 1993:177

89

Tabell 10. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av bly i foderblandningar 1997/1998 Table 10. Analysis results of lead concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998

90

Tabell 11. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av kadmium i foderblandningar 1997/1998 Table 11. Analysis results of cadmium concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998

91

Tabell 12. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av aluminium i foderblandningar 1997/1998 Table 12. Analysis results of aluminium concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998

91

Tabell 13. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i mineralfoder 1997/1998 Table 13. Analysis results of heavy metals concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998

92

Tabell 14. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av bly i foderblandningar 1999 Table 14. Analysis results of lead concentrations in compound feedingstuffs 1999

92

Tabell 15. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av kadmium i foderblandningar 1999 Table 15. Analysis results of cadmium concentrations in compound feedingstuffs 1999

92

Tabell 16. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i vegetabiliska foderråvaror 1998 Table 16. Analysis of heavy metals in vegetable feed materials 1999

93

Tabell 17. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i animaliska foderråvaror 1998 Table 17. Analysis of heavy metals in animal feed materials 1999

93

Tabell 18. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i mineralråvaror 1998 Table 18. Analysis of heavy metals in mineral feed materials 1999

94

Tabell 19. Resultat av undersökta idisslarfoderprover avseende innehåll av köttmjöl 1998/1999 Table 19. Analysis of meat meal in ruminant feed 1998/1999

94

6

Tabell 20. Sammanställning över analyserade foderprover 1997-1998 Table 20. Compilation of analysed feed samples 1997-1998

95

Tabell 21. Bedömning av foderkontrollens analysresultat Table 21. Evaluation of results of feed control

96

Tabell 22 Sammanställning över antalet officiellt tagna prover Table 22 Compilation of number of official samples

98

Tabell 23. Sammanställning över genomförda analyser samt bedömning för samtliga djurslag Table 23. Compilation of the number of analyses and grading for al species

98

Tabell 24. Godkända anläggningar för tillverkning av foder innehållande läkemedel och medel mot protozoer 1999 samt typ av foder Table 24. Approved establishment for manufacture of feed containing medical products or antiprotozoals 1999 and type of feed

100

Tabell 25. Totalförbrukning av kg aktiv substans inblandat i foder till samtliga djurslag 1999 Table 25. Total consumption (kg) of active substance mixed into feedingstuffs for all species of animals 1999

102

Tabell 26. Förbrukning av medel mot protozoer inblandat i foder till höns och slaktkycklingar 1999 Table 26. Consumption of antiprotozoals mixed into feed for layers and chickens for fattening 1999

103

Tabell 27. Förbrukning av medel mot protozoer inblandat i foder till övriga fjäderfä 1999 samt totalförbrukningen Table 27. Consumption of antiprotozoals mixed into feed for other poultry 1999 and total consumption

103

Tabell 28. Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till svin 1999 Table 28. Consumption of medical products mixed into feedingstuffs intended for pigs 1999

104

Tabell 29. Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till nötkreatur 1999 Table 29. Consumption of medicinal products mixed into feedingstuffs for cattle 1999

105

Tabell 30. Förbrukning av läkemedel till odlad fisk 1999 Table 30. Consumption of medicinal products intended for cultivated fish 1999

105

Tabell 31. Förbrukning av läkemedel till pälsdjur 1999 Table 31. Consumption of medical products intended for fur animals 1999

105

Tabell 32. Totalt tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar (1000 ton/år) Table 32. Total manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs (1000 tonnes/year)

106

Tabell 33. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för nöt (1000 ton/år) Table 33. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for cattle (1000 tonnes/year)

107

Tabell 34. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för gris (1000 ton/år) Table 34. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for pigs (1000 tonnes/year)

108

Tabell 35. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för fjäderfä (1000 ton/år) Table 35. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for poultry (1000 tonnes/year)

109

Tabell 36. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för fisk (1000 ton/år) Table 36. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for fish (1000 tonnes/year)

110

Tabell 37. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för häst (1000 ton/år) Table 37. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for horse (1000 tonnes/year)

111

Tabell 38. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar till hund (ton/år) Table 38. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs to dogs (tonnes/year

112

Tabell 39. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för katt (1000 ton/år) Table 39 Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for cat (1000 tonnes/year)

114

7

Table 39. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for cat (1000 tonnes/year)

Tabell 40. Tillverkade/importerade mineral- och vitaminfoder och mjölknäring (ton/år) Table 40. Manufactured/imported quantities of mineral and vitamin feedingstuffs and milk replacers (ton/year)

115

Tabell 41. Råvaror ingående i foderblandningar för fjäderfä (1000 ton/år) Table 41. Feed materials in compound feedingstuffs for poultry (1000 tonnes/year)

116

Tabell 42. Råvaror ingående i foderblandningar för gris (1000 ton/år) Table 42. Feed materials in compound feedingstuffs for pigs (1000 tonnes/year)

117

Tabell 43. Råvaror ingående i foderblandningar för nöt (1000 ton/år) Table 43. Feed materials in compound feedingstuffs for cattle (1000 tonnes/year)

118

Tabell 44. Råvaror ingående i foderblandningar för häst (1000 ton/år) Table 44. Feed materials in compound feedingstuffs for horses (1000 tonnes/year)

119

Tabell 45. Råvaror ingående i foderblandningar för övriga djurslag (1000 ton/år) Table 45. Feed materials in compound feedingstuffs for other animal categories (1000 tonnes/year)

120

Tabell 46. Råvaror ingående i foderblandningar för samtliga djurslag (1000 ton/år) Table 46. Feed materials in compound feedingstuffs for all animal categories (1000 tonnes/year)

121

8

FÖRORD

9

Förord Denna rapport består av tre delar. Efter en kort inledning i vilken bl.a. det aktuella regelverket beskrivs, följer ett kapitel som behandlar viktiga händelser på foderområdet i Sverige och inom EU under 1999. Detta följs av i viss mån omarbetade rapporter avseende kontroll av främmande ämnen i foder och läkemedel i foder, som lämnades till regeringen i mars i år. Dessutom redovisas den svenska foderstatistiken för 1999.

Denna rapport ersätter därmed den årliga rapport som Jordbruksverket tidigare har sammanställt och som omfattat data över tillverkat foder och resultaten av den kontroll som Jordbruksverket genomfört på de företag som tillverkar foder i Sverige samt importerat foder. Den redovisade statistiken finns på Jordbruksverkets hemsida sedan en tid tillbaka.

Avsikten är att Jordbruksverket årligen ska sammanställa en motsvarande rapport för arbetet med kontroll och kvalitetssäkring av svensk fodertillverkning. I denna kommer resultaten av såväl den kontinuerliga stickprovskontrollen av näringsinnehållet i foderblandningar som den av Jordbruksverket initierade projektkontrollen att redovisas. Sedan Sverige blivit medlem i EU sker mycket av förarbetet när det gäller lagar, förordningar och föreskrifter inom EU. I och med EU:s vitbok som gäller kvalitetssäkring av alla livsmedel har fodersidan kommit i fokus. Detta kommer också att framgå av kommande rapporter där arbetet inom EU kommer att redovisas.

Arbetet med denna rapport är ett lagarbete av samtliga medarbetare i fodergruppen. Insamlingen av prover för analys har utförts av foderinspektörerna på fem länsstyrelser. Analyser av proverna har i de flesta fall gjorts på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

Jordbruksverkets hemsida uppdateras kontinuerligt avseende uppgifter som rör den svenska fodertillverkningen. Här återfinns bl.a. aktuella föreskrifter, artiklar och information. Under 2001 kommer även aktuella blanketter inom foderområdet att finnas tillgängliga via nätet.

Jönköping i november 2000

Agneta Brasch, Enhetschef Djurmiljöenheten

10

INLEDNING

11

Inledning Fodertillverkningen med tillhörande kontroller och tillsyn styrs av ett omfattande regelverk. EU-medlemskapet har inneburit dels ny lagstiftning och dels viss anpassning av det svenska regelverket till följd av inträffade händelser i andra medlemsstater. Ett flertal centrala myndigheter verkar tillsammans med länsstyrelserna för att en god foderkvalitet- och säkra livsmedel skall kunna upprätthållas i Sverige. Jordbruksverket sammanställer kontinuerligt statistik och rapporter över verksamheten.

Departement och myndigheter

Jordbruksdepartementet - handhar frågor avseende jordbruk, miljöfrågor inom jordbruket, fiske, rennäring, trädgårdsnäring, djurskydd, livsmedelsfrågor, jakt och viltvård samt högre utbildning och forskning inom de areella näringarna. Departementet bereder alla jordbruksfrågor som skall avgöras av regeringen.

Statens jordbruksverk - är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäringen. Verket är även chefsmyndighet för landets distriktsveterinärer och ansvarig myndighet för livsmedelsberedskapen. Jordbruksverket svarar för att regeringens beslut genomförs och bidrar med sakkunskap i olika jordbruksfrågor.

Länsstyrelserna - är regeringens och riksdagens regionala myndigheter. Länsstyrelsernas lantbruksenheter - har ett regionalt ansvar för bl.a. rådgivning och handläggning av jordbruksstöd.

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) - är den statliga myndighet som arbetar för en god djurhälsa genom att förebygga, diagnosticera och bekämpa smittsamma sjukdomar. SVA har bl.a. ett ackrediterat laboratorium för foder och smittsamma sjukdomar. SVA svarar för alla foderanalyser inom den officiella foderkontrollen .

Inom EU bedrivs arbetet avseende foder dels inom olika rådsarbetsgrupper samt dels i kommissionens ständiga foderkommitté.

Regelverk

Grunden för regelverket när det gäller foderlagstiftningen är:

• Lag (1985:295) om foder,

• Förordningen (1998:213) om foder1,

• EU:s förordningar inom foderområdet2 (en EU förordning gäller i samtliga medlemsstater utan att införlivas i den nationella lagstiftningen),

• Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder3 samt

1 Lagen och förordningen om foder återfinns på Jordbruksdepartementets hemsida www.jordbruk.regeringen.se 2 EU:s lagstiftning återfinns i EU:s officiella tidning och EU:s hemsidan EUR-Lex www.europa.eu.int/eur-lex/sv/index.htlm. 3 Föreskrifterna återfinns på Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se

12

• Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1998:34) avseende hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall3.

Tillverkning och import

I Sverige tillverkades 1999 ca. 2 400 000 ton foderblandningar till produktionsdjur4 på ett 40 tal anläggningar vilket utgör ca 97% av den svenska förbrukningen. Dessutom finns ett tjugotal tillverkare av foder för sällskapsdjur, vilka 1999 producerade ca 150 000 ton foder för sällskapsdjur. Ett 50-tal importörer svarade 1999 för en årsvolym av ca 85 000 ton importerat foder varav foder till sällskapsdjuren utgjorde 82%. Produktion av foder under perioden 1992 till 1999 framgår av diagram 1 och importursprunget framgår av diagram 2 t.o.m. 4.

Av den svenska fodertillverkningen sker ca 90 % i landets södra tredjedel (Figur 1).

Foderkontrollen

Foderkontrollen har utvecklats till sin nuvarande form sedan starten i början av 1960-talet. Kontrollverksamheten finansieras av foderindustrin och foderimportörerna genom dels en grundavgift och dels en avgift relaterad till tillverkad eller såld fodervolym. Kommissionen och ministerrådet tar fram den övergripande foderlagstiftningen inom EU. Ständiga foderkommittén (beslutskommitté) inom kommissionen driver vissa gemensamma projekt samt påverkar den svenska kontrollen via koordinerade kontrollprojekt p.g.a. de incidenter som rapporteras.

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för foderkontrollen. Alla svenska fodertillverkare och foderimportörer omfattas av foderkontrollen. Kontrollen sker vid oanmälda besök av foderinspektör och hos tillverkare dessutom av en av hygiengrupp5.

Inom Jordbruksverket handhas foderfrågorna på Djuravdelningens djurmiljöenhet. Enhetens verksamheten avseende foder under 1999 redovisar kortfattat under kapitlet Aktuellt 1999.

Fem länsstyrelser har ansvaret för inspektionernas praktiska genomförande. Dessa omfattar uttagning av foderprover för analys, tillsyn av tillverkningssäkerhet, kontroll av märkningsuppgifter och eventuellt nytillkomna produkter som inte anmälts till Jordbruksverket. Till sin hjälp har foderinspektören en provtagningsplan som Jordbruksverket utarbetar varje år. Den omfattar de flesta produkter som företagen anmält till Jordbruksverket.

Antal provtagningsbesök per fodertillverkare beror av tillverkningsvolymen. Förutom nämnda tillverkare av foder (Tabell 1) för livsmedelsproducerande djur finns ett 70-tal tillverkare och importörer av foder för sällskapsdjur.

Provtagning och kontroll av näringsinnehållet i foderråvaror har hitintills skett i liten omfattning. Avsikten är att öka kontrollen av foderråvarornas näringsinnehåll.

4 Produktionsdjur = Djur som föds upp för produktion av livsmedel eller för skinnproduktion, dvs. Ej sällskapsdjur. 5 Hygiengrupp = foderinspektör och länsveterinär som gör årliga inspektioner hos foderproducenter som producerar mer än 1000 ton foder/år.

13

Utöver ordinarie kontroll enligt provtagningsplanen utförs kontroller gällande t.ex. förekomst av läkemedel/koccidiostatika, vitaminer och av ämnen som tungmetaller och mykotoxiner. De riktade kontrollerna initieras av Regeringen eller Jordbruksverket som följd av särskilda misstankar om brister eller problem t.ex. svåra skördeförhållanden. Dessa är tidsbegränsade och sker i projektform.

Fodertillverkarnas egen kontrollverksamhet är frivillig och omfattande. Den täcker råvaru- och produktkontroll. Dessutom är tillverkaren ålagd en egen officiell salmonellakontroll. Flera av tillverkarna är certifierade enligt ISO-systemet och många planerar eller är i färd med certifieringsarbetet.

Rapporter Rapporteringen avseende Jordbruksverkets foderkontroll sker löpande enligt uppdrag till kommissionen och Jordbruksdepartementet. Dessutom har enheten årligen presenterat foderstatistik. För år 1999 har enheten lämnat fyra rapporter:

• ”Foderkontrollen i Sverige, organisation, verksamhet och resultat”,

• ”Kontroll av främmande ämnen i foder”,

• ”Läkemedelsinblandning i foder 1999” samt

• ”Foderstatistik 1999”.

Foderkontrollen i Sverige, organisation, verksamhet och resultat En rapport lämnades till kommissionen våren 2000 och omfattade i princip en sammanfattning av inledningen samt ”Kontroll av främmande ämnen i foder” och en sammanfattning av ”Användningen av läkemedel i foder 1999” i denna rapport.

Kontroll av främmande ämnen i foder Rapporter till Jordbruksdepartementet våren 2000 omfattande kontroller avseende:

• toxiner 1997-1999,

• tungmetaller 1997-1999

Rapporterna återges i sin helhet under kapitlet ”Kontroll av främmande ämnen i foder”.

Läkemedelsinblandning i foder 1999 Våren 2000 lämnades en rapport till Jordbruksdepartementet omfattande användandet av läkemedel och koccidiostatika för inblandning i foder år 1999. Rapporten var en sammanfattning av den fullständiga rapporten som återfinns under kapitel ”Läkemedelsinblandning i foder 1999”.

Foderstatistik 1999 Tillverkning, import, kontroll och tillsyn under 1999. Rapporten har presenterats på Jordbruksverkets hemsida och återfinns i sin helhet under kapitlet ”Foderstatistik 1999”.

14

AKTUELLT 1999

15

Aktuellt 1999 De utökade arbetsuppgifterna inom området foder har inneburit att fodergruppen vid Jordbruksverkets Djurmiljöenhet har förstärkts efter EU-inträdet. Fodergruppen omfattade under 1999 sju tjänster. Som framgår nedan har EU-arbetet, ändringar i regelverk och utarbetandet av nya föreskrifter och informationsverksamheten tillsammans med ett flertal oförutsedda händelser varit omfattande.

EU och övrigt internationellt arbete Jordbruksverkets EU-arbete inom foderområdet är relativt omfattande och bedrivs i huvudsak i olika rådsarbetsgrupper och i kommissionen. Kommissionen omorganiserades under 1999 och frågor som berör fodergruppen placerades under generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd, förkortat SANCO6. Det innebär att dels foderfrågorna får en bättre hälsoskyddsprofil och dels att de nu hamnar inom den s.k. medbestämmandeproceduren dvs att Europa parlamentet inbegrips i beslutsprocessen. Det leder till att lagstiftningsändringar kommer att ta mer tid och resurser, men kan samtidigt leda till att lagstiftningen bättre motsvarar vad samhället behöver och vill ha.

Jordbruksverkets personal inom foderområdet deltar normalt i minst tre EU-möten per månad (tvådagarsmöten). Därutöver tillkommer övrigt internationellt arbete inom OECD7 och Codex8.

Rapporter och jordbruksinformation Två rapporter gavs ut under 1999, ”Läkemedel för inblandning i foder” (Jordbruksverkets rapportserie 1999:4) samt Foderstatistik 1998. ”Läkemedel för inblandning i foder” belyser läkemedelsinblandningen i foder för olika djurslag under åren 1997 och 1998.

Under 1999 utkom broschyren ”Vatten till husdjur” (Jordbruksinformation 13-1999) .

Förändringar i lagar, förordningar och föreskrifter En ändring i foderlagen trädde i kraft och Jordbruksverket införde ändringar i föreskrifterna om foder och i föreskrifterna rörande hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall.

Ändringar i det svenska regelverket

• Ändringen i foderlagen, 1985:295 3a §, trädde i kraft den 15 januari 1999. Kadaverförbudet stramades därmed upp. Numera ges inga dispenser från förbudet mot att utfordra pälsdjur eller djurparksdjur med kadaver.

• Två ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (1993:177) om foder, kom ut under året, SJVFS 1999:38 (råvaror) och SJVFS 1999:121 (koccidiostatika)

6 Santé et protection des consommateurs 7 Organisation for Economic Co-operation and Development (www.oecd.org) 8 Codex Alimentarius: internationellt arbeta för framtagande av livsmedelstandard (www.fao.org/waicent/faoinfo/economic/esn/codex/)

16

• En ändring i 7 kapitlet 13§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:34) om hantering av djurkadaver och annat animaliskt avfall gav Länsstyrelserna rätt att beslut om ytterligare hygienregler för bearbetning av matavfall.

Ett större lagstiftningsprojekt började planeras av Europeiska kommissionen under året, med syfte att förbättra och skärpa regelverket med avseende på livsmedelssäkerhet och skall omfatta hela kedjan ”gröda till föda”. Ny lagstiftning under 1999 gällde främst tillsatser och analysmetoder.

Fodertillsatser (EU)

• Kommissionens förordning (EG) nr 639/1999 av den 25 mars 1999 om godkännande av nya tillsatser i foder

• Kommissionens förordning (EG) nr 866/1999 av den 26 april 1999 om godkännande av nya fodertillsatser och nya användningsområden för fodertillsatser

• Kommissionens förordning (EG) nr 1245/1999 av den 16 juni 1999 om godkännande av nya fodertillsatser

• Kommissionens förordning (EG) nr 1411/1999 av den 29 juni 1999 om godkännande av nya fodertillsatser och nya användningsområden för fodertillsatser

• Kommissionens förordning (EG) nr 1636/1999 av den 26 juli 1999 om godkännande av nya fodertillsatser och nya användningsområden för fodertillsatser

• Kommissionens förordning (EG) nr 2293/1999 av den 14 oktober 1999 om förlängning av provisoriska godkännanden av vissa fodertillsatser

• Kommissionens förordning (EG) nr 2430/1999 av den 16 november 1999 om att knyta godkännandet av vissa tillsatser som tillhör gruppen koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser i foder till den som är ansvarig för avyttringen

• Kommissionens förordning (EG) nr 2562/1999 av den 3 december 1999 om att knyta godkännandet av vissa tillsatser som tillhör gruppen antibiotika i foder till den som är ansvarig för avyttringen

• Kommissionens förordning (EG) nr 2690/1999 av den 17 december 1999 om godkännande av nya fodertillsatser

Analysmetoder (EU)

• Kommissionens direktiv 1999/27/EG av den 20 april 1999 om fastställande av gemenskapsmetoder för analys av amprolium, diclazuril och karbadox i djurfoder och om ändring av kommissionens direktiv 71/250/EEG, 73/46/EEG och om upphävande av direktiv 74/203/EEG

• Kommissionens direktiv 1999/76/EG av den 23 juli 1999 om fastställande av gemenskapsmetoder för bestämning av natriumlasalocid i foder

Övrigt (EU)

• Rådets direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999 om främmande ämnen och produkter i djurfoder

17

• 1999/449/EG: Kommissionens beslut av den 9 juli 1999 om skyddsåtgärder när det gäller dioxinföroreningar av vissa animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel och foder

• 1999/534/EG: Rådets beslut av den 19 juli 1999 om åtgärder för bearbetning av visst animaliskt avfall till skydd mot transmissibel spongiform encefalopati och om ändring av kommissionens beslut 97/735/EG

• Rådets förordning (EG) nr 1804/1999 av den 19 juli 1999 om komplettering av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel så att den även omfattar animalieproduktion

• Kommissionens förordning (EG) nr 1594/1999 av den 20 juli 1999 om ändring av villkoren för godkännande av fodertillsatser

• 1999/551/EG: Kommissionens beslut av den 6 augusti 1999 om ändring av beslut 1999/449/EG om skyddsåtgärder när det gäller dioxinföroreningar av vissa animaliska produkter avsedda att användas som livsmedel och foder

• Kommissionens förordning (EG) nr 2439/1999 av den 17 november 1999 om villkor för godkännande av fodertillsatser i form av bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel

• 1999/788/EG: Kommissionens beslut av den 3 december 1999 om skyddsåtgärder när det gäller dioxinförorening av vissa svin- och fjäderfäprodukter avsedda att användas som livsmedel eller foder

Påbörjade arbeten i EU för att ändra lagstiftningen inom flera specifika områden

• införande av gränsvärden avseende dioxin för samtliga foderslag, • ändrade bestämmelser rörande dokumentationskrav vid godkännande av fodertillsatser, • ändrade gränsvärden för spårämnen, • ändrad lagstiftning för främmande ämnen, bl.a. införande av spädningsförbud och

åtgärdsgränser, • införande av öppen deklaration av foderråvaror dvs. att foderreceptet oavkortat skall framgå

av märkningen, • införande av skärpta krav vad gäller officiell kontroll bl.a. införande av skyddsklausul och

snabba rapporteringssystem, • förslag om skärpta regler avseende recirkulation av fetter och oljor samt • förslag om särskilda regler för recirkulation av våta varor.

Frågan om förbud mot användning av de kvarvarande sista fyra substanserna antibiotika som inom EU9 används i tillväxtbefrämjande syfte avslutades vad gäller den vetenskapliga prövningen inom EG-kommissionen. Sverige utlyste vid årsskiftet 1998/1999 skyddsklausulen för dessa fyra kvarvarande substanser. Kommissionen ansåg frågan avslutad vad gäller den tekniska utvärderingen och deklarerade att man avser föreslå en utfasning och ett förbud under år 2001 för antagande av ministerrådet.

9 Sverige har sedan 1986 ett förbud mot att använda antibiotika i ”tillväxtbefrämjande syfte” (antibiotikaförbudet).

18

Foderinspektörsmöte och foderråd Ett foderinspektörsmöte, vilket utförs bl.a. för att utveckla och normera kontrollen, hölls under våren. Förutom djurmiljöenhetens fodergrupp deltog Jordbruksverkets foderinspektörer och representanter från SVA. 1998 års foderkontroll diskuterades. Därefter hölls en genomgång av 1999 års kontroll som bl.a. omfattade:

• tungmetaller i foder avseende åren 1998 och 1999 (regeringsuppdrag),

• fortsatt provtagning avseende förekomst av köttmjölskontaminering i nötfoder. Resultaten visar på en hel del nötfoderprover med spår av köttmjöl (<0.5%). I några enstaka fall var provresultaten positiva. Kontamineringen uppgick där till maximalt 1.5%.

Ändringen av foderföreskrifterna (SJVFS 1998:82) diskuterades. Ändringen innebar skärpta regler för blandningstillstånd, krav på fodertillsatser, nytt godkännandenummer på förpackningar (med start 2001-04-01) samt märkningsregler för foder innehållande fodertillsatser.

Foderrådet sammanträdde två gånger under 1999. Medverkande var representanter från Jordbruksverket, SLU, SVA och näringslivet. Vid mötena informerades om lagändringar, nya föreskrifter, EU-frågor och andra aktuella ämnen, viktiga för näringslivet.

Kurs i foderhygien En tvådagars vidareutbildning i foderhygien hölls i mars 1999 för de länsveterinärer och foderinspektörer som ingår i lokala hygiengrupper. Kursen bestod av en praktisk del som hölls vid en av FORI:s foderfabriker i Västerås och en teoretisk del som hölls vid SVA i Uppsala.

Uppmärksammade händelser År 1999 var ett år då foderskandalerna avlöste varandra och till stor del styrde dagordningen för EU arbetet. I huvudsak kan de s.k. skandalerna delas in i tre problemgrupper; kontaminering (dioxin), tolkningsproblematik samt misstag eller misstänkt brottslighet. Bortsett från ”dioxin-olyckan” i Belgien har det tack vare officiell kontroll och tillsyn uppdagats ett antal andra fall av särskild betydelse för hälsa och miljö under senare år.

Kontaminering

I april 1998 fann tyska myndigheter höga halter dioxin10 i mjölk. Ursprunget till föroreningen spårades till citruspellets från Brasilien, som används som råvara i bl.a. kofoder. Ett omfattande arbete utfördes för att spåra och fastställa omfattningen av problemet och ett paket av åtgärder infördes. Under senhösten 1999 kunde den intensivare delen av kontrollen inom EU och Brasilien upphävas, eftersom man hade kunnat påvisa att produktionen och kontrollen i Brasilien tillrättalagts på ett godtagbart sätt och att inga förhöjda värden av dioxin förelåg längre. Ett certifieringssystem infördes och även ett gränsvärde för dioxin i citruspulpa.

10 Dioxin = Polyklorerade dibensodioxiner och dibensofuraner: samlingsnamn för över 210 olika klorföreningar varav en del mycket giftiga. Hos människa kan dioxinet orsaka fosterskador, hudskador, tumörer samt skada immunsystemet. Dioxin släpps ut i naturen bl.a. från förbränning, bilavgaser, pappers- och stålindustrin och är stabila mot nedbrytning, och finns därför kvar i miljön under lång tid. Dioxinet löser sig i fett och lagras i fettvävnad hos fiskar och däggdjur.

19

Orsaken till föroreningen var användning av ett processtekniskt hjälpmedel (en kalciumprodukt) från den petrokemiska industrin. Jordbruksverket isolerade 800 ton djurfoder med innehåll av dioxin som slutligen brändes.

Bindemedel av mineraliskt ursprung (kaolinlera) från en del brytningsdistrikt i Europa, som används i foder, visade sig innehålla höga halter dioxin. Brytningen stoppades och en inventering av samtliga bindemedel, koagulerings och klumpförebyggande medel etc. genomfördes i hela EU. Provisoriska gränsvärden infördes inom gemenskapen.

I Tyskland påvisades höga halter föroreningar i grönmjöl bl.a. dioxin p.g.a. att man i direkttorken använt spillvirke som bränsle. Kommissionen har inlett en utredning om användning av direkttorkningsteknik överhuvudtaget. Det kan påpekas att Sverige redan före incidenten inträffande påpekat bl.a. direkttorkningstekniken som ett riskområde.

I Belgien påvisades att en kalciumprodukt (gips) innehållit mycket höga halter fluor, varvid en del djur dött. Produkten ingick i tillverkningen av biprodukter från sockerbetsindustrin. Partier destruerades och åtgärder vidtogs för att en upprepning inte skulle ske.

Tolkningsproblematik

Det uppdagades vid kontroll i Frankrike att man låtit sanitetsutsläpp i en köttmjölsanläggning gå in i processen. Missförhållanden uppdagades även på några andra håll. Förslag om förtydligande i lagstiftningen lades fram och en EU- inventering genomfördes beträffande recirkulation överhuvudtaget i foder - och livsmedelsindustri.

Misstag/misstänkt brottslighet

En dioxinskandal i Belgien debuterade vintern 1999. Orsaken visade sig vara att man blandat in spillolja från växellådor och transformatorer i fetter och oljor som används till foder. I Sverige, liksom i andra EU-stater, genomfördes analyskontroller och blockering av misstänkta partier. Utarbetande av gränsvärden för dioxin i alla foderslag påbörjades i EU. Dessutom lades förslag fram om skärpta säkerhetsbestämmelser vad gäller recirkulation av fetter och oljor.

Vid Jordbruksverkets kontroll visade det sig att inga foderblandningar till livsmedelsproducerande djur har förts in från Belgien till Sverige under 1999. Även svenska tillverkare av foderfett har granskats, ingenting har dock framkommit vid dessa inspektioner som antyder att foderfett som har tillverkats i Sverige har innehållit förhöjda halter av dioxin.

Vid en kontroll i Rotterdam fann man att palmolja från Indonesien även innehållit en viss andel dieselolja. Flera partier palmolja fick destrueras inom EU. Orsaken var att man blandat in en viss andel dieselolja därför att denna var billigare än palmoljan. Efter rigorös utredning, införande av säkerhetskontroller m.m. har importen till EU kunnat återupptagas. Ett mindre parti stoppades och destruerades i Sverige innan det kom in i foderkedjan.

Godkännande av anläggningar För inblandning av läkemedel och vissa fodertillsatser i foder på såväl industri som gårdsnivå (hemmablandare) krävs tillstånd av Jordbruksverket. Under 1999 har ett femtiotal tillstånd medgivits till foderindustrin, foderimportörer och hemmablandare. En detaljerad bild av antalet godkända anläggningar och använd mängd läkemedel ges under kapitlet ”Användning av läkemedel for inblandning i foder 1999”.

20

Foderkontroll Under året har Jordbruksverkets foderinspektörer genomfört över 100 företagsbesök och tagit ca. 900 foderprover från vilka drygt 3800 analyser har genomförts. En sammanfattning av foderkontrollen återges i kapitlen ”Kontroll av främmande ämnen i foder” och ”Foderstatistik 1999”.

21

KONTROLL AV FRÄMMANDE ÄMNEN I FODER

22

Kontroll av främmande ämnen i foder För att säkerställa kvaliteten på foder och livsmedel utförs kontinuerligt kontroll av eventuell förekomst av toxiner, PCB, dioxiner och tungmetaller. Kontrollen omfattar också salmonellaförekomst, förekomst av läkemedel och koccidiostatika samt märkning och innehållsdeklaration.

Kontroll av aflatoxin Bakgrund

Aflatoxin är ett mögelgift, mykotoxin, som bildas av mögelsvampen Aspergillus flavus (A. parasiticus och A. nomius). Aflatoxin är akut toxisk och är dessutom cancerogent. Mögelsvampen är inte, som man tidigare trodde, endast ett lagringsproblem utan den kan även angripa grödan på fält och då producera aflatoxin före skörd och lagring.

Efter upptäckten av aflatoxin utvecklades mycket känsliga analysmetoder och man fann att det var ett utbrett problem i många råvaror, speciellt majs och jordnötter som används för humankonsumtion. Inom foderindustrin var kokos länge en viktig råvara som dock ofta innehöll höga aflatoxinhalter. På grund av dessa problem beslutade industrin att inte längre använda kokos i fodertillverkningen. Man vet numera att aflatoxin produceras av två närbesläktade svampsorter A. flavus och A. Parasiticus. Båda är speciellt vanliga i tropiskt och subtropiskt klimat. Nyligen identifierades ytterligare en svampsort som producerar aflatoxin, A. nomius. Som många andra sekundära mikrobiella metaboliter är aflatoxinerna en familj av närbesläktade föreningar, den mest toxiska kallas Aflatoxin B1.

De toxiska reaktionerna på aflatoxin bland djur och människor varierar mycket beroende på ålder, kön och ras. Dagsgamla ankungar och gamla hundar är mycket känsliga medan vuxna råttor och möss är mer resistenta. Den cancerogena effekten påverkar inte alla djurslag men för råtta och regnbågslax är aflatoxin B1 det mest cancerogena giftet.

Aflatoxin i mjölk

Eftersom aflatoxin påverkas av kroppens metabolism kan ett antal metaboliter bildas med olika toxicitet och olika toxisk verkan. Det gäller speciellt aflatoxin B1 där ett antal olika metaboliter bildas i levern hos olika djur. I kor hydroxyleras molekylen och aflatoxin M1 bildas som är ett svagare gift än aflatoxin B1. Aflatoxin M1 är sedan relativt stabil och cirkulerar i blodet tills det utsöndras i mjölk, urin eller galla. Detta gör att mjölkprodukter kontamineras utan att de har möglat. Många studier av överföring av aflatoxin från foder till mjölk har gjorts, resultaten har ofta varit varierande. Överföringen av aflatoxin B1 från foder till aflatoxin M1 i mjölk har beräknats på data från 8 undersökningar, publicerade efter 1985. Ett genomsnitt motsvarande 0,79 ± 0,38 ng1 aflatoxin M1 per kg mjölk erhölls för varje µg11 konsumerat aflatoxin B1. Högproducerande mjölkkor (>25kg/dag) utsöndrar förmodligen högre koncentration aflatoxin M1 (0,85 ± 0,34 ng/kg) för varje µg konsumerat aflatoxin B1. Likaså har kor med mastit en högre utsöndring.

11 1mg=1*10-3g, 1µ=1*10-6g, 1ng=1*10-9g

23

Rådets direktiv

Kontrollen av aflatoxin regleras av Rådets Direktiv 1999/29/EG av den 22 april 1999 om främmande ämnen och produkter i djurfoder, L115/32.

Gränsvärden i EU

I rådets direktiv 1999/29/EG, bilaga I del B anges följande gränsvärden för aflatoxin B1 beträffande foder som är avsedda för direktutfodring (tabell 2).

I rådets direktiv 1999/29/EG, bilaga II, del A anges följande gränsvärden för aflatoxin B1 beträffande foder som är avsedda för godkända fodertillverkare (tabell 3).

Sveriges undantag

I samband med Sveriges anslutning till den Europeiska unionen den 1 januari 1995 förhandlades fram i anslutningsfördraget följande undantag från rådets direktiv 74/63/EG (EGT Nr C 241, 29,8, 1994, s 331):

Sverige får fram till den 31 december 1997 behålla den lagstiftning som är i kraft vid anslutningen och som begränsar halten aflatoxin B1, ochratoxin A, bly och PCB12 till vissa nivåer.

Senast den 31 december 1997 skall enligt förfarande i artikel 6 i direktiv 74/63/EEC beslut fattas om de ansökningar om anpassning som Sverige lämnat. Dessa ansökningar skall för varje främmande ämne eller produkt åtföljas av en utförlig vetenskaplig redogörelse för motiven för ansökningarna.

Denna avvikelse får inte påverka den fria rörlighet för animaliska produkter som kommer från gemenskapen.

Frågan är ännu inte avgjord och Sverige lever därför fortfarande efter de strängare gränsvärden som tillämpades vid EU-inträdet (tabell 4).

Sveriges aflatoxinkontroll

Av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder 35 § framgår att vid införsel av foderråvaror markerade med A1 eller A2 i bilaga 5 samt foderblandning till mjölkkor, skall mottagaren låta analysera sådan foderråvara eller foderblandning avseende aflatoxin. Minst ett laboratorieprov per 200 ton foderråvara markerad med A1 eller foderblandning och minst ett prov per 500 ton av foderråvara markerad med A2 skall analyseras. Vid varje införsel skall det för Jordbruksverket uppvisas ett dokument, som har undertecknats av mottagaren, av vilket det skall framgå att provtagningen har skett enligt metodik fastställd av Jordbruksverket och att analysen har utförts i enlighet med 10 §. Mottagaren skall rapportera analysresultaten till Jordbruksverket. Om gränsvärden i bilaga 15 överskrids, får inte fodret säljas eller användas förrän Jordbruksverket beslutat om åtgärd. I beslutet tas de åtgärder upp som ska följas för att fodertillverkaren ska få använda produkten. Råvaran får inte säljas direkt till

12 PCB = polyklorerade bifenyler (Poly Chlorinated Biphenyls)

24

lantbrukare/djurägare och ska om möjligt spädas ut med frisk vara. Om det finns möjlighet ska partiet också homogeniseras. I beslutet anges till vilken andel den kontaminerade varan får blandas i foder. Analyser ska göras på det färdiga fodret för att säkerställa att nivån är tillräckligt låg.

Råvarorna som omfattas av kontrollen är: Babassukaka, bomullsexpeller, kokosexpeller, palmkärnexpeller, sheanötsexpeller, sojabönor, sojaexpeller, sojamjöl och majsgluten. Babassukaka och sheanötsexpeller redovisas inte i statistiken eftersom de vanligen inte används i fodertillverkningen.

Analyserade råvaror i Sverige under 1998 och 1999

Metoder

Medelvärde räknades för alla analyserade prover. I de fall halten låg under mätbar nivå, så antogs partiet innehålla detektionsgränsen. Detektionsgränsen aflatoxin ligger på 0,2-0,3 µg/kg beroende på provets beskaffenhet. För stora partier tas ett flertal delprover och partiets värde på aflatoxininnehåll bygger på ett antal analyser.

Statistik

Under 1998 analyserades totalt 472 partier (tabell 5). Av dessa hade 4 partier med palmkärna för högt aflatoxininnehåll och ett beslut om åtgärder krävdes från SJV.

Under 1999 analyserades totalt 337 partier och inget av dem hade så höga aflatoxinhalter att beslut om åtgärd krävdes från SJV (tabell 6).

Import

Totalt importerades något mer av de råvaror som faller under aflatoxinkontrollen under 1999 än 1998. Bomullsfröexpeller som hade högt värde under 1998 importerades inte under 1999. Vid kontrollen deklareras inte alltid mängden varför angivna värden i tabell 7 på importerad kvantitet inte är exakta.

Aflatoxinanalys i mjölk

Det finns förutom Jordbruksverkets aflatoxinkontroll ytterligare ett kontrollsystem. Eftersom aflatoxin utsöndras i mjölken måste även den analyseras. Enligt Statens livsmedelsverks kungörelse om främmande ämnen i livsmedel (SLVFS 1983:1) med ändring (SLVFS 1993:36) är den högsta tillåtna halten av aflatoxin M1 i flytande mjölkprodukt 50 ng/kg och vid ett överskridande skall livsmedlet anses som otjänligt. För att säkerställa ett lågt innehåll av aflatoxin M1 i konsumtionsmjölk har mejeriorganisationen sedan 1986 bedrivit kontroll genom ett handlings- och åtgärdsprogram med regelbundna analyser. Mejeriorganisationen har genom detta analyssystem dels arbetat för att kunna garantera att högsta tillåtna gränsvärde ej överskrids i flytande mjölkprodukt från mejeri, dels kunna spåra orsaken till uppkomna förhöjda halter.

25

Slutsats

Man har under de senaste två åren inte kunnat se några större problem med afltoxinförekomst i importerade foder. De fåtal fall som förekommit har kunnat åtgärdas tack vare kontrollen. En viktig anledning till att det inte varit några nämnvärda problem är foderindustrins beslut att utesluta kokos ur fodertillverkningen. Det är dock viktigt med en fortsatt kontroll eftersom ett parti med högt innehåll av aflatoxin kan få stora konsekvenser. Speciellt viktigt är det eftersom giftet är mycket cancerogent och förs vidare från foder till mjölk och till människa.

Referenser

Adams M.R. and Moss M.O., 1995. Food Microbiology. The Royal Society of Chemistry. Cambridge.

Jordbruksverket. 1997:6. Sveriges undantag från EG:s författningar inom foderområdet - Främmande ämnen och produkter.

Kontroll av övriga toxiner

Axfusarioser

Under sensommaren 1998 kom information om utbredd förekomst av axfusarioser från olika regioner i Sverige. Eftersom situationen bedömdes som potentiellt allvarlig beslutades i samråd med Stiftelsen Veterinär Foderkontroll att genomföra en mykologisk och kemisk undersökning av svenskproducerad spannmål. Undersökningens syfte var att kartlägga om det fanns mykotoxinbildande fusariumarter bland de som bildat axfusarioser. Man ville även undersöka halterna av fusariummögelgifterna trichothecener och zearalenon i 1998 års skörd. Ett representativt urval prover med hänsyn till spannmålsslag och odlingsareal togs ut. Totalt undersöktes 55 prover. Vattenaktiviteten mättes, mögelsvamparna bestämdes och mykotoxinhalterna mättes. Vattenaktiviteten var i samtliga fall mindre än 0,7. Resultaten visade att torkningen varit tillräcklig för att förhindra mögeltillväxt. Generellt påvisades låga halter av mykotoxiner i spannmålen. De svamparter som i dominerande utsträckning isolerades från spannmålen var inte de som är kända för att kunna producera trichothecener eller zearalenon.

PCB

Enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVF 1993:177) om foder, så får foderråvaror innehålla högst 2 mg PCB/kg, andra foderprodukter högst 0,2 mg/kg. Resultat av en undersökning utförd 1997 på fiskmjöl, köttmjöl och animaliskt fett redovisas i tabell 8.

Dioxin

Under 1998 utfördes fyra analyser på prover av citruspellets. Partierna som provtogs omfattade 6000-8000 ton. Två analyser låg på över 5000 pg/kg13 och de partierna destruerades. De två resterande analyserna var båda under 250 pg/kg. Efter problemen med förhöjda dioxinhalter

13 1 pg/kg = 1×10-12 g/kg (pico)

26

fick samtliga medlemsländer i uppdrag att redovisa dioxininnehållet i ett antal bindemedel där risken ansågs vara extra stor.

Kontroll av pesticidrester i foderråvaror och foderblandningar Användning av pesticider

Användningen av bekämpningsmedel i svenskt jordbruk är relativt sett låg. Detta förklaras bl.a. av lägre frekvens skadedjursangrepp än i sydligare belägna odlingsområden. Utbildning och certifikatkrav för användare av bekämpningsmedel, massmediabevakning och konsumentintressen har tillsammans bidragit till en minskande användning av bekämpningsmedel i svensk växtodling. På den svenska marknaden säljs inte något preparat med innehåll av substanser som listas i Rådets direktiv 1999/29/EG, om främmande ämnen och produkter i djurfoder. Det senast förbjudna preparatet slutade säljas 1996 och användningen av detta förbjöds 1997.

Förekomst i livsmedel och foder

Det finns en stark koppling mellan foderråvaror och livsmedelsråvaror. Genom att foderråvaror till övervägande del antingen är biprodukter av livsmedelsråvaror eller odlas under samma betingelser och med samma metoder som livsmedelsråvaror, vet man att mängden pesticidrester ligger på en mycket låg nivå. Livsmedelsverkets kontroll av livsmedel under perioden 1997-01-01 till 1999-12-31 bekräftar ovanstående.

Under perioden utfördes 11048 pesticidanalyser. Bland dessa gjordes ett fynd av DDT i dill, ett fynd av lindan i citron, tre fynd av dieldrin i melon och squash och 186 fynd av endosulfan i frukt och grönsaker. I citrusfrukter var fyndnivåerna endosulfan mellan 0,013 och 0,311 ppm. Citruspulpa har använts i kraftfoderkoncentrat till nöt men användningen upphörde 1997.

Vad gäller spannmål och spannmålsprodukter bekräftas Livsmedelsverkets uppgifter av Cerealia R&D:s analyser. Cerealia R&D har sedan 1983 arbetat med bl.a. analyser av pesticidrester i spannmål. I de få fall resthalter har påvisats, har dessa alltid varit långt under Livsmedelsverkets uppsatta gränsvärden. Detta betyder i de flesta fall på detektionsnivå. Rutinkontroll av foder med avseende på pesticider begränsar sig till prover tagna i Sveriges sydligaste områden. Analyserna har utförts av AgroLab, Kristianstad på uppdrag av Skånska Lantmännen. Prover har tagits ut för analys kvartalsvis. Analyser utförda enligt GC-multimetod 553 (SLV M901) under1998 och 1999 har alla varit negativa, dvs fynd av pesticidrester överstigande detektionsnivå har inte gjorts. Därför har analyser av pesticidrester i foder inte utförts rutinmässigt. De analyser som projektvis gjorts tidigare år har visat att halterna legat under EU:s gränsvärden.

Kontroll av tungmetaller Allmänt

Det finns inte någon entydig definition av tungmetaller men generellt brukar man till denna grupp räkna de metaller som har en densitet som överstiger 5 g/cm3. Tungmetaller såsom bly och kadmium kan ansamlas i människa, djur och växter och leda till skadliga effekter. Arsenik brukar räknas till denna grupp eftersom ämnet har liknande egenskaper trots att densiteten är lägre än 5 g/cm3. Även aluminium, som egentligen är en lättmetall, kan omnämnas i dessa sammanhang

27

Tungmetaller förekommer i marken och i växter som används för produktion av foder. Orsakerna till dessa föroreningar är flera. Det är av vikt att försöka hålla halterna av tungmetaller så låga som möjligt i de foder som produceras.

Till gruppen tungmetaller räknas även koppar och zink. Från miljösynpunkt kan koppar och zink innebära en belastning eftersom dessa ämnen anrikas i marken. Koppar och zink tillsätts foder för att tillgodose djurens behov av dessa spårelement. Jordbruksverket kontrollerar även innehållet av dessa ämnen i foder men resultaten redovisas inte här eftersom koppar och zink inte räknas som främmande ämnen utan som fodertillsatser enligt foderlagstiftningen.

Lagstiftning

Gränsvärden för främmande ämnen i foder har fastställts i rådets direktiv 1999/29/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder. När det gäller tungmetaller finns gränsvärden för arsenik, bly, kvicksilver och kadmium i foder. Dessa gränsvärden är införlivade i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder (tabell 9)

De svenska bestämmelserna om bly skiljer sig något från Europeiska Gemenskapens (EG:s) lagstiftning. I samband med Sveriges anslutning till Europeiska Unionen (EU) erhöll Sverige ett undantag på tre år för bestämmelser om högsta tillåtna innehåll av bly i foder. Sverige har lägre gränsvärden för bly i grönfoder och fosfater än övriga EU och har begärt en fortsatt tillämpning av dessa bestämmelser (1). Sverige har även föreslagit en översyn av förekomsten av föroreningar i form av tungmetaller i de makro- och mikromineralämnen som används i foder.

Genomförda kontroller av tungmetaller i foder

Under de senaste åren har Jordbruksverket låtit genomföra stickprovskontroller av foder för att undersöka innehållet av tungmetaller i såväl foderblandningar som foderråvaror. Även tidigare har Jordbruksverket utfört kontroller av tungmetaller i foder. Dessa undersökningar har inte indikerat på problem varför kontrollerna inte har utförts rutinmässigt. Kontrollen under 1997-1999 har inriktats på tungmetaller, för vilka det finns gränsvärden fastställda för foder.

Utöver dessa ämnen har Jordbruksverket kontrollerat innehållet av aluminium i foderblandningar och foderråvaror. Det finns inte några fastställda gränsvärden för aluminium i foder men det finns vissa riktvärden eller rekommendationer för dagligt intag av aluminium för olika djurslag.

Det är av betydelse i vilken form aluminium förekommer för hur toxiskt det kan vara för djuret (2). I litteraturen finns det uppgifter om rekommendationer att fodret inte bör innehålla mer än 1000 mg aluminium/kg foder till idisslare (2, 3). Lägre innehåll av aluminium, högst 200 mg/kg, anges som rekommendation till andra djurslag såsom svin, höns och hästar (3). Höga halter aluminium i fodret (4500 ppm) har konstaterats ge negativa effekter på absorptionen av näringsämnen, till exempel fosfor, hos ponnyhästar (4).

Resultat av analyser av foderblandningar och mineralfoder

Under 1997/1998 undersökte Jordbruksverket sammanlagt 221 foderblandningar med avseende på bly, kadmium och aluminium. Proverna togs hos 75 olika foderleverantörer. Foderblandningar till såväl livsmedelsproducerande djur som sällskapsdjur (hund och katt)

28

ingick i kontrollen. Dessutom togs prov på ett fåtal mineralfoder. De foder till livsme-delsproducerande djur som provtogs, förutom fiskfoder, var svensktillverkade. Sällskapsdjursfodret bestod dels av svensktillverkat foder, dels av importerat foder. Avsikten med kontrollen var att göra en bred undersökning för att få en uppfattning om halterna tungmetaller och om eventuell överskridna gränsvärden kunde härledas till vissa typer av foder.

För att komplettera och följa upp resultatet från den första undersökningen provtogs ytterligare 20 foderblandningar under 1999 för analys av kadmium och bly.

Resultaten visar att halterna av analyserade tungmetaller var under fastställda gränsvärden i alla undersökta foderblandningar och mineralfoder 1997/1998 utom i fyra foder som uppvisade förhöjda halter av bly (tabell 10-13). Dessa prover, ett nötfoder och tre svinfoder, var provtagna hos samma fodertillverkare vid samma tillfälle. En utredning har gjorts men trots detta har orsaken till dessa blyhalter inte kunnat klargöras. En förstärkt provtagning har skett för att följa upp resultatet och utredningen är ännu inte helt avslutad. Uppföljande provtagning 1999 hos tillverkaren visade på en blyhalt på 0,2 mg/kg, det vill säga under gränsvärdet.

Analysresultaten visar på en stor variation av aluminiumhalten i de olika foderproverna. Eftersom det inte finns något gränsvärde fastställt för aluminium, går det inte att relatera resultaten till något absolut värde. Exempelvis var medelvärdet av de analyserade proverna av nötfoder 270 mg aluminium/kg foder och den högsta analyserade halten aluminium 781 mg/kg i nötfodret (tabell 12). Detta kan jämföras med 1000 mg/kg som anges som högsta rekommenderade innehåll i foder till idisslare (2, 3).

De 20 foderblandningar, från 1999 års kontroll, som analyserades med avseende på bly och kadmium resulterade i samtliga fall i halter under gällande gränsvärden (tabell 14-15).

Resultat av analyser av foderråvaror

Under 1998 togs prover på 31 foderråvaror för analys av bly, kadmium, aluminium, kvicksilver och arsenik. Proverna omfattade såväl animaliska och vegetabiliska råvaror som mineralråvaror. Både svenska och importerade foderråvaror ingick i kontrollen.

Resultatet av undersökningen av foderråvaror visar att halterna analyserade tungmetaller var under fastställda gränsvärden (tabell 16-18). Undantaget var ett fall med palmkärna som upp-visade en halt av arsenik något över gränsvärdet.

För att följa upp kontrollen har ytterligare prover på palmkärna tagits för analys av arsenik. Denna uppföljning är ännu inte helt avslutad.

Slutsatser

Jordbruksverkets officiella kontroll av bly, kadmium, kvicksilver och arsenik i foder visar, med några enstaka undantag, att halterna tungmetaller ligger under eller mycket under de gränsvärden som finns fastställda för foder. Vid en bedömning av analysresultaten måste en viss mätosäkerhet beaktas. Den beskrivna kontrollen ger dock en uppfattning om halterna av tungmetaller i olika slags foderblandningar och foderråvaror. Generellt sett finns det inte några indikationer på att halterna tungmetaller i foder som används i Sverige skulle innebära någon fara för djurs hälsa eller indirekt för människors hälsa i de fall djuren används för livsme-delsproduktion. Det är av intresse att fortsättningsvis göra stickprovskontroller för att

29

kontrollera att halterna tungmetaller inte ökar i foder eller för att närmare utvärdera skillnader mellan olika typer av foder.

Från miljösynpunkt är det också viktigt att försöka minimera tillförsel av tungmetaller till marken. Det kan vara värdefullt att i större utsträckning samarbeta med andra myndigheter som på olika sätt berörs av frågor om tungmetaller. Exempelvis kan det vara intressant att kontrollera foder som är producerat inom vissa ”riskområden”, till exempel där halterna kadmium i marken är höga.

Inom EU finns det för närvarande inte några krav på hur många prover medlemsstaterna ska analysera per år av exempelvis tungmetaller i foder. På sikt är avsikten att den officiella kontrollen av foder ska harmoniseras inom EU. Ett första steg i detta är att medlemsstaterna ska redovisa utförda kontroller av foder för EU-kommissionen senast den 1 april 2000 enligt rådets direktiv 95/53/EG om fastställande av principerna för organisationen av officiell kontroll på djurfoderområdet. Denna redovisning kommer sedan att ligga till grund för en utvärdering om vilken nivå som den framtida officiella kontrollen bör ligga på.

Det finns skäl att anta att den del av kontrollen som beaktar foders skadlighet, varav tungmetaller är en del, kommer att bli än viktigare i framtiden.

Referenser

1. Jordbruksverkets rapport 1997:6. Sveriges undantag från EG:s författningar inom foderområdet. Främmande ämnen och produkter.

2. Puls. R. 1994. Mineral levels in Animal Health, andra upplagan. Sherpa International P.O Box 2256, Clearbrook, BC, V2T 4X2, Kanada.

3. Hapke. H.J. 1988. Toxikologie der Veterinärmedizin. Enke Verlag, Stuttgart.

4. Schryver, H.F., Millis, D.L., Soderholm., L.V., Williams, J & Hintz, H.F. 1988. Metabolism of some essential minerals in ponies fed high levels of aluminium. Cornell Vet 1986, 76:354-360.

Kontroll av köttmjöl i idisslarfoder Bakgrund

En branschöverenskommelse stoppade användning av köttmjöl från idisslare i idisslarfoder 1987. Ett förbud mot användning av köttmjöl från övriga däggdjur trädde i kraft 1995. Eftersom flertalet anläggningar i Sverige också tillverkar andra foder på samma linjer som idisslarfoder, finns risken för kontaminering i efterföljande tillverkning. För att få en uppfattning om denna eventuella kontaminering och behovet av insatser från tillverkarnas sida för att säkra frihet från köttmjöl, har mikroskopiundersökningar av dessa foder gjorts.

Undersökningsresultat

Samtliga anläggningar i Sverige som tillverkar foder för idisslare ingår i undersökningen. Åren 1998 och 1999 undersöktes 209 prover från idisslarfoder. Köttmjölsfynd < 0,5% men ej kvantifierbara betecknas som spår, > 0,5 % betecknas positiva (tabell 19).

De tre positiva fynd som gjordes har följts upp med krav på yttrande från tillverkaren och besök av foderinspektör. Åtgärder baserade på genomgång av hur råvarorna transporteras i

30

anläggningen, mellanlagring och rutiner i allmänhet avser att minimera risken för kontaminering.

Foderhygien Allmänt

Av foderhygieniska skäl finns för fodertillverkare särskilda GMP-krav14. Vid årliga besök av en hygiengrupp, som består av foderinspektör och länsveterinär, kontrolleras den allmänna hygienen och efterlevnaden av egenkontrollen samt hygienprogrammet som finns upprättat för varje fodertillverkande anläggning. Dessutom kontrolleras tillverkningen och journalföringen av foder innehållande läkemedel. Vid besöket tas stickprov på foder.

Salmonellakontroll

Salmonellakontroll av foderprover gjordes i Sverige från 70-talet fram till slutet av 1990. Sedan den 1 januari 1991 har salmonellakontrollen i huvudsak skett genom analys av sk. miljöprover (se nedan). Det totala antalet salmonellanalyser av miljö- och foderprover uppgår årligen till omkring 15 000. Vid positiva fynd gäller, oavsett om det är frivillig eller obligatorisk kontroll, att fyndet omgående rapporteras till SVA och att provet samtidigt skickas till SVA för konfirmering och serotypning.

Kontrollens utformning

Hund- och kattfoder. Vid det årliga kontrollbesöket hos hund- och kattfoderimportörer tas ett prov för salmonellakontroll. Helkonserver provtas ej. Varje leverans av tuggben och grisöron som kommer direkt från tredje land provtas. Förutom denna officiella kontroll förekommer en egenkontroll av salmonella.

Miljöprover i tillverkande anläggning. Vid foderinspektörens besök tas ett miljöprov i form av skrap- eller dammprov från silotopp eller elevatorfot. Vid hygiengruppens årliga besök tas miljöprover i anslutning till t.ex. kylar, aspirationsanläggningar och transportörer.

Råvaruprovtagning. Provtagning av importerade animaliska proteinråvaror och råvaror som bedöms som särskilt känsliga ingår i den obligatoriska egenkontrollen. Analysen skall utföras av ackrediterat laboratorium med negativt resultat innan råvaran får användas. Provtagningen får utföras i utförsellandet om detta kan sedan kan styrkas via fastställt dokument.

Egenkontroll, obligatorisk. I anläggningar som tillverkar foder för fjäderfä skall minst fem miljöprover per vecka tas. Anläggningar som inte tillverkar fjäderfäfoder eller foder till sällskapsdjur skall ta två prover per vecka. Proverna från denna obligatoriska egenkontroll ska analyseras av SVA.

Egenkontroll, frivillig. Ytterligare provtagning är frivillig och kan analyseras av valfritt ackrediterat laboratorium.

Kött- och fiskmjöl samt konserverad hund- och kattmat tillverkad av animaliskt avfall. Salmonellakontrollen regleras av Rådets direktiv 90/667/EEG (SJVFS 1998:34).

EU-projekt, Salmonella. Provtagning avseende Salmonella har utförts på foderblandningar och vegetabiliska foderråvaror i ett projekt på initiativ av EU. Samtliga 58 analyserade

14 Good Manufacturing Practise

31

foderblandningar och foderråvaror uppvisade negativt resultat avseende salmonella. Slutrapport insändes hösten 2000. Projektet var till stor del en följd av Sveriges ifrågasättande av foderhygienen.

Resultat av salmonellakontrollen

Resultaten avseende salmonellakontrollen återfinns i SVA:s zoonosrapport för 1999 ”Report to the Commission. Trends and sources of zoonotic infections recorded in Sweden during 1999”, National Veterinary Institute, 2000-08-3115.

Kontroll av läkemedel och koccidiostatika16 i foder Läkemedels- och koccidiostatikarester i industritillverkat foder

Halter, ej tillåten användning och ev. kontaminering av foder med läkemedel och koccidiostatika har under tidsperioden 1997-1999 kontrollerats i projektform.

En omfattande provplan upprättades för åren 1997 och 1998 för kontroll av överföringsproblem (korskontamination) samt att uppgivna halter stämmer. Undersökningen var planerad att omfatta såväl prover från foderindustrin som enskilda lantbruk. Ursprungsplanen omfattade ca. 180 prover. P.g.a. olika tekniska problem genomfördes inte projektet som planerat. Bl.a. togs inga prover på enskilda lantbruk. Totalt analyserades 40 prover 1997 och 18 prover 1998 i projektet. Resultaten presenteras i tabell 20. 1997

Fyrtio foderprover analyserades 1997 avseende korrekta halter, otillåten användning samt korskontamination. Analyserade substanser var avoparcin, olaquindox, enrofloxasin, monensin, narasin, klortetracyklin och oxytetracyklin. Ingen otillåten användning av läkemedel eller fodertillsatser påvisades och uppmätta halter var alla inom acceptabel variationsnivå. Av 17 prover utan tillsatser hittades spår av narasin i tre (tabell 20).

1998

1998 analyserades 18 foderprover avseende kontaminering. Analyserade substanser var olaquindox, enrofloxacin, monensin, narasin, klortetracyklin och oxytetracyklin. Liksom för 1997 påvisades endast spår av narasin i två av de analyserade proverna (tabell 20).

Resultatet av analyserade prover avseende uppmätt koncentration får anses som gott då inga anmärkningsvärda avvikelser förekommer. För de 35 prover som tagits från foder där inga tillsatser förväntades förekomma hittades endast spår av Narasin (1,0±0,4 mg/kg) i fem prover. Problemet med Narasin är delvis av strukturell natur då preparatet är mycket finmalet, dammar och fäster på alla ytor i tillverkningsutrustningen. Noteras skall att dåvarande detektionsgräns för Narasin var 1 mg/kg 1997 medan detektionsgränsen fr.o.m. 1998 är 0,1 mg/kg. Problemet med Narasinets vidhäftningsegenskaper och de sänkta detektionsgränserna har inneburit att

15 Rapporten återfinns på SVA:s hemsida www.sva.se. 16 koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser

32

foderindustrin för närvarande genomför ett omfattande arbete för att få ner halterna under detektionsgränsen.

1999

Kontroll genomfördes rörande eventuell förekomst av otillåten läkemedelsanvändning (tylosinfosfat) på gårdsnivå. Tjugofem slumpvis utvalda svinuppfödare i Västra Götaland besöktes oanmält under hösten 1999. Av dessa lantbrukare tillverkade 16 sitt eget foder (blandning med inköpt koncentrat). Spår av tylosinfosfat kunde inte påvisas i något av de tjugofem uttagna foderproverna.

Läkemedels- och koccidiostatikarester i livsmedel

Indirekt kontroll av foder kan sägas ske genom de restsubstanskontroller som utförs på livsmedel. Dessa undersökningar har inte indikerat att någon otillåten eller felaktig användning av läkemedel i foder förekommit, förutom spår av narasin i värphönsfoder under hösten 1999. Förekomsten av narasin i värphönsfoder är under utredning.

Kontroll av märkning och innehållsdeklarationer Kontroll av näringsinnehåll i foderblandningar

SVA, som utför analyserna, sänder svaren till Jordbruksverket som vidarebefordrar dessa till foderinspektör och företagets representant. Vid en större avvikelse mellan deklarerat värde och analysresultat avkrävs skriftlig förklaring av företaget. Största accepterad avvikelse mellan deklarerat och analyserat värde anges i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder. Vid Jordbruksverket bedrivs dokumentkontroll avseende märkning och foderimport. Analysresultaten av i huvudsak den officiella kemiska näringskontrollen presenteras årligen och sänds till alla företag som ingår i kontrollen. Varje företag som ingår i foderkontrollen erhåller dessutom en konfidentiell och företagsspecifik presentation av det egna årsresultatet.

Poäng och betygssystem

Resultaten presenteras summerade per djurslag och som analysparametrar i ett poäng- och betygssystem (Tabell 21). Analyserna poängsätts utifrån de högsta godtagbara avvikelser som finns i Jordbruksverkets föreskrifter om foder. Varje enskild analys får poäng från 1 (sämst) till 4 (bäst) med plus eller minustecken beroende på om det analyserande värdet ligger över eller under det deklarerade värdet. Saknas deklarerat värde på t ex aska, blir poängen 1. Resultatet av de olika analyserna från ett prov vägs samman till ett betyg från 1 till 5 där 5 är bäst. Så snart ett prov får en eller flera analyser med poängen 1 blir betyget 1, vilket innebär att leverantören skall lämna ett yttrande till Jordbruksverket med förklaring till avvikelserna.

Underkända analysresultat

Mindre än 10 % av analysresultaten som låg utanför de uppsatta toleransgränserna eller saknade deklarerade analysvärden och krävde därför yttrande från leverantören (tabell 22-23). Anmärkningar utreds och klaras upp vid kontakter mellan myndighet och leverantör. Vanligen åtgärdas en avvikelse genom rättelse av innehållsdeklarationen och/eller uppdatering av råvarudata som ligger till grund för receptoptimering.

33

Läkemedelsinblandning i foder 1999

34

Läkemedelsinblandning i foder 1999 Jordbruksverket inhämtar årligen förbrukningsuppgifter avseende användandet av läkemedel som distribueras via foder antingen i form av inhemsk fodertillverkning eller import (avseende fisk) för användning inom landet. Datamaterialet i rapporten bygger på tillverkarnas egna förbrukningsuppgifter till Jordbruksverket samt Fiskhälsan FH AB (1). En avstämning har även gjorts mot Apoteksbolaget AB (2). I denna rapport täcker begreppet läkemedel även koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser.

För inblandning av läkemedel i foder på såväl industri som gårdsnivå (hemmablandare) krävs tillstånd av Jordbruksverket. Detaljer kring tillståndsgivningen regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder, speciellt §50 och bilaga 19.

Under året har tillverkning (och import) av foder innehållande läkemedel skett på 31 godkända foderindustrier (tabell 24) och hos 96 godkända hemmablandare. Efter utökade informationsåtgärder till veterinärkåren avseende kravet på tillstånd för inblandning av läkemedel i foder har gruppen hemmablandare mer än fördubblats jämförts med 1998. Av de hemmablandare som innehade tillstånd har 72% utnyttjat möjligheten att själva tillverka foder innehållande läkemedel för att behandla djuren via fodret.

Totalförbrukning Den totala förbrukningen av läkemedel som distribueras via foder framgår av tabell 25. Observera att all data presenteras som kg aktiv substans enligt ATC-systemet (3)17.

Siffermaterialet skiljer sig något mot tidigare presenterade siffror för 1999 p.g.a. korrigerade uppgifter avseende gruppen övriga antibakteriella medel (svin) samt parasit- och avmaskningsmedel (nöt/fjäderfä). Förutom grupperna parasit- och avmaskningsmedel samt E-vitaminer och selen fortsätter minskningen av användandet av foder innehållande läkemedel. Som framgår av diagram 5 följer detta trenden de senaste åren.

Läkemedelsanvändning i foder per djurslag Fjäderfä

All inblandning av läkemedel i foder till fjäderfä sker industriellt på 14 godkända anläggningar (tabell 24), dvs. ingen inblandning förekommer på gårdsnivå. Inblandningen av läkemedel är främst riktad mot protozoer (99,7% av använd mängd aktiv substans) även om en viss antibakteriell behandling samt behandling med parasit- och avmaskningsmedel förekommer (tabell 26). Förbrukningen av koccidiostatika uppgick under 1999 till 10 596 kg aktiv substans, varav huvuddelen (90,2%) användes till slaktkycklingar (tabell 25-27).

Användningen av medel mot protozoer fortsätter att minska i förhållande till producerad mängd foder och producerad mängd fågelkött vilket beskrivs i diagram 6 och 7.

17 ”Anatomical Therapeutic Chemical classification system” = ett gemensamt skandinaviskt system bestående av 14 huvudgrupper uppdelade efter var eller hur läkemedlet verkar.

35

Gris

Totalt 93% av all inblandning av läkemedel i foder till svin sker industriellt (22 godkända anläggningar, tabell 24), 7% blandas in på gårdsnivå av 96 godkända tillverkare. Förbrukningen av antibakteriella medel, vitaminpreparat samt parasit- och avmaskningsmedel under 1999 framgår av tabell 28.

Zinkoxid för användning i högdos (2000 ppm) mot avvänjningsdiaréer hos smågrisar klassas fr.o.m. januari 1998 som läkemedel vilket innebär en drastisk minskning av användningen 1998, en fortsatt minskning kan ses 1999 vilket framgår av diagram 8.

Underlaget påvisar för parasit- och avmaskningsmedel en kraftig ökning från 1997 t.o.m. 1999 (1997, 0,7; 1998, 12,3; 1999, 86,2 kg aktiv substans). Den drastiska skillnaden beror i huvudsak på användningen av Neguvon (Metrifonat) hos en hemmablandare 1999 (72 kg preparat). Jordbruksverket har diskuterat användningen med den förskrivande veterinären. Neguvon har inte förekommit i Jordbruksverkets statistik före 1998 för inblandning i foder och användningen upphörde till livsmedelsproducerande djur fr.o.m. årsskiftet 1999-2000 enligt Rådets förordning 2377/90.

Totalanvändningen av antibakteriella medel fortsätter att minska i förhållande till producerad mängd foder och producerad mängd griskött, vilket beskrivs i diagram 9-10.

Nöt

Huvuddelen (79%) av den mängd tetracykliner som används till nöt förekommer i mjölkersättningar för att motverka lung- och luftvägssjukdomar vid sammanförandet av kalvar från olika uppfödare. Förbrukningen under 1999 framgår av tabell 29.

Fisk

Användningen av antibiotikapreparat har mer än halverats de senaste åren jämfört med 1997. Trots att 1999 var ett år med höga vattentemperaturer och behandlingar i flera anläggningar jämfört med 1998 då vattentemperaturen var den lägsta på flera år, har totalmängden kunnat hållas på en låg nivå (tabell 30). Totalt har behandling skett vid 48 fiskodlingar under 1999 jämfört med 32 fiskodlingar under 1998. En historisk återblick av läkemedelsanvändningen i fiskfoder återges i diagram 11. Före 1990 fanns i huvudsak tetracykliner att tillgå som behandling, detta i samband ett mycket svårt sjukdomsår 1990 förklarar toppen detta år och den successiva minskningen av tetracykliner.

Huvuddelen av foder till fisk importeras, däribland även foder innehållande läkemedel. Detta innebär att, liksom för fjäderfä, förekommer ingen gårdsblandning utan all tillverkning av fiskfoder sker industriellt. Endast en fodertillverkare i Sverige blandar i begränsade mängder in läkemedel i fiskfoder. Ytterligare information avseende läkemedel till odlad fisk ges i Fiskhälsan FH AB:s rapport ”Användning av läkemedel och vacciner till odlad fisk under 1999”.

Pälsdjur

För pälsdjur liksom för fisk är användningen av läkemedel starkt säsongsbetonad med en topp under våren (spädvalpsperioden). Förbrukningen ser i stort sett ut som tidigare år (tabell 31).

36

Referenser

1. Fiskhälsan FH AB. Användning av läkemedel och vacciner till odlad fisk under 1999. 814 70 Älvkarleby.

2. Apoteksbolaget AB, Informationsapotekare Kristina Odensvik, Box 7017, 750 07 Uppsala. Muntlig kommunikation.

3. FASS VET. Läkemedel för veterinärmedicinskt bruk. 2000

37

Foderstatistik

38

Foderstatistik Den totala kvantiteten tillverkat/importerat foder under 1999 minskade med 18 300 ton till 2 519 000 ton jämfört med 1998 års tillverkning och import. Detta innebär att den minskning i total foderkvantitet som noterades 1998 har fortsatte även under 1999(Diagram 1). Fodertillverkningen i Sverige utgjorde 97 % av marknaden, räknat på alla djurslag. Om man undantar sällskapsdjuren (hund, katt, häst, kanin och dylikt), svarade tillverkningen i Sverige för drygt 99 % av den totala foderkvantiteten. Motsvarande siffra för svensktillverkat foder för sällskapsdjuren - var 54 %, vilket är samma nivå som 1998 (Tabell 32).

Den totala foderkvantiteten för nöt och får - ökade jämfört med 1998. Nötfoderproduktionen höjdes med 68 800 ton vilket motsvarar 6 %. Det var främst sortimentet ungnöt/kött som står för ökningen. Fårfoderproduktionen ökade med 21 % till 5 200 ton (Tabell 33).

Tillverkningen av fjäderfäfoder minskade med 1 % till en nivå av 497 800 ton. Kvantiteten foder för kycklingmamma och värphöns minskade medan kategorierna anka/gås samt liv- och slaktkyckling visade på en ökning av tillverkad foderkvantitet.

Tillverkningen av foder till svin minskade med 84 000 ton, vilket motsvarar 13 % jämfört med 1998. Det är främst inom sugga/avel som produktionen minskade.

Tillverkningen/importen av hästfoder ökade med 1 400 ton, vilket motsvarar 4 %. Fodertillverkningen av hundfoder minskade under 1999 och uppgick till 57 600 ton. Andelen torrfoder minskade medan andelen helkonserv ökade. Kvantiteten svensktillverkat hundfoder låg på 57 %. Tillverkningen/importen av kattfoder ökade med drygt 2 % till en nivå av 53 600 ton. Den svensktillverkade andelen var 23 % under 1999 (Tabell 34).

I fodertillverkningen ökade användningen av vete medan användningen av havre, korn och råg minskade jämfört med 1998 (Tabell 35-46).

Aktuella hemsidor EUR-Lex www.europa.eu.int/eur-lex/sv/index.html

Jordbruksdepartementet www.jordbruk.regeringen.se/index.htm

Livsmedelsverket www.slv.se

SANCO www.europa.eu.int/comm/food/index_sv.html

SCAN (dagordning/mötesrapporter)

http://europa.eu.int/comm/food/fs/sc/scan/index_en.html

SLU www.slu.se

Statens jordbruksverk www.sjv.se

Ständiga foderkommittén (mötesrapporter)

www.europa.eu.int/comm/food/fs/rc/stcan/index_en.html

SVA www.sva.se

39

PREFACE

40

Preface This report consists of three parts. After a short introduction describing i.a. current legislation follows a chapter on major events in 1999 in both Sweden and the EU concerning feedingstuffs. That chapter is followed by somewhat amended reports on control of undesirable substances and medical products in feedingstuffs, reports that were presented to the Government in March 2000. Furthermore, Swedish feed statistics for 1999 are presented.

This report thus replaces the annual report previously compiled by the Board of Agriculture, and which contained data on manufactured feedingstuffs as well as on the results of the checks carried out by the Board of Agriculture at companies that either manufacture feedingstuffs in Sweden, or that import it. The statistics presented were made available at the Board of Agriculture’s web site some time ago.

The Board’s intent is to annually compile a corresponding report on various forms of control of Swedish feed manufacture. Such a report would present the results of both the regular random sampling of the nutritive content in compound feedingstuffs as well as the projects initialised by the Board of Agriculture. Since Sweden joined the EU, much of the preparatory work on Acts, Ordinances and Regulations is done at community level. Now that the EU white paper on quality control of all food has been made public, attention has focused on feedingstuffs issues. This will be evident in future reports presenting work within the Union.

Behind this report is a teamwork involving all staff of the Board of Agriculture’s feed group. Feed inspectors at five County Administrative Boards have collected samples for analysis. Most of the analyses were conducted by the National Veterinary Institute (NVI).

At the Board of Agriculture’s web site, data on Swedish feed manufacture is regularly updated. The information available includes current Regulations, news articles, etc. In 2001, current forms concerning feedingstuffs will also be available via the Internet.

Jönköping, November 2000

Agneta Brasch, Head of the Animal Production and Management Division

41

INTRODUCTION

42

Introduction Feed manufacture and the control and checks surrounding it are covered by extensive legislation. EU membership has meant both new legislation and certain adaptation of Swedish legislation as a consequence of events in other Member States. Several central authorities and the County Administrative Boards co-operate to maintain good feed quality and food safety in Sweden. The Board of Agriculture regularly compiles statistics and reports concerning these activities.

The Ministry and the public authorities

The Ministry of Agriculture handles issues concerning agriculture and agri-environmental matters, fisheries, reindeer husbandry, horticulture, animal welfare, food, hunting and game preservation, as well as higher education and research concerning land-based industries. The Ministry prepares all issues that the Government is to decide on.

The Swedish Board of Agriculture is the Government’s expert authority in the field of agricultural policy and the authority responsible for the sectors agriculture, horticulture and reindeer husbandry. The Board of Agriculture is also responsible for Sweden’s district veterinarians and for food preparedness. Furthermore, it is the Board’s task to carry out Government decisions and to provide expert knowledge in various agricultural issues.

The County Administrative Boards are the Government and the Parliaments regional authorities. The Agricultural Divisions of the Country Administrative Boards hold the regional responsibility for i.a. counselling and the administration of agricultural support.

The National Veterinary Institute is the Government authority tasked with promoting good animal health by preventing, diagnosing, and combating contagious diseases. The Institute has i.a. an accredited laboratory for feedingstuffs and contagious diseases, and is responsible for all feed analyses within the framework of the official feed control.

Within the EU, work on feedingstuffs is carried out partly in Council Working Parties, and partly in the Standing Committee for Animal Nutrition.

Legislation

The basic legislation on feedingstuffs is:

• the Act (1985:295) on feedingstuffs,

• the Ordinance (1998:213) on feedingstuffs18,

• EU Regulations on feedingstuffs19 (EU Regulations apply in all Member States without being incorporated into national legislation),

• Swedish Regulation (SJVFS 1993:177) on feedingstuffs20, and

18 The Act and the Ordinance on feedingstuffs are both available (in Swedish) at the web site of the Ministry of Agriculture: www.jordbruk.regeringen.se 19 EU legislation is available in the Official Journal of the European Union, and the web page EUR-Lex: www.europa.eu.int/eur-lex/ 20 Available (in Swedish) at the Board of Agriculture’s web site: www.sjv.se

43

• Swedish Regulation (SJVFS 1998:34) on the handling of fallen stock and other animal waste3.

Manufacture and import

In 1999 approximately 2,400,000 tonnes of compound feedingstuffs intended for animals in livestock production21 were produced at some 40 establishments. This quantity is approximately 97 per cent of total Swedish feed consumption. Furthermore, there are some 20 manufacturers of petfood, who in 1999 produced ca 150,000 tonnes of such feedingstuffs. Around 50 importers together brought in ca 85,000 tonnes of feedingstuffs, of which petfood made up 82 per cent. Feed production during the period 1992-1999 is shown in diagram 1, and country of origin for the imported feedingstuffs is shown in diagrams 2 - 4.

90 per cent of Swedish feed manufacture takes place in the southern part of the country (see figure 1).

Feed control

The feed control has evolved into its current shape since the early 1960s. It is financed by the feed manufacturers and importers through a basic fee and a fee related to the quantities of feedingstuffs manufactured or sold.

The Commission and the Council produce the general feed legislation of the EU. The Standing Committee on Animal Nutrition (regulatory committee) within the Commission carries out certain common projects and influences the Swedish control via co-ordinated projects caused by reported incidents.

The Board of Agriculture holds the overall responsibility for feed control, which comprises all Swedish feed manufacturers and importers. Unannounced on-the-spot checks are carried out by feed inspectors, and in the case of feed manufacturers also by a hygiene group22.

At the Board of Agriculture, feedingstuffs issues are handled at the Division for Animal Production and Management. The Division’s activities in 1999 concerning feedingstuffs are briefly described in the chapter ”Activities in 1999”.

Five County Administrative Boards are responsible for the physical checks. Such checks include taking feed samples for analysis, monitoring manufacturing safety, making sure that products are correctly labelled, and checking if there are any new products that have not been reported to the Board. To assist them, the feed inspectors have a control plan that is drawn up annually by the Board. The plan lists all products that the companies have reported to the Board.

The number of checks per feed manufacturer depends on the quantities manufactured. In addition to the above manufacturers of feedingstuffs intended for animals in livestock production (table 1), there are some 70 petfood manufacturers.

21 Animals in livestock production = animals reared for production of food or hides, i.e. not pets. 22 Hygiene group = a feed inspector and a county veterinarian who carry out annual checks at feed producers with a production of >1,000 tonnes of feedingstuffs per year.

44

Sampling and analyses of the nutritive content of feed materials have so far been fairly limited. The intent is to increase control in this area.

In addition to the checks within the framework of the control plan, checks are carried out concerning e.g. presence of medical products/coccidiostats, vitamins, and substances such as heavy metals and mycotoxins. These targeted checks are initiated either by the Government or by the Board of Agriculture when particular suspicions arise concerning shortcomings or problems, e.g. difficult harvesting conditions. These checks are limited in time and are organised as projects.

The internal control of the feed manufacturers is voluntary and extensive, and covers both feed materials and products. Furthermore, manufacturers are to perform an internal control concerning salmonella. Several manufacturers are ISO certified, and many are preparing for or are at present engaged in certification efforts.

Reports

Reports on the feed control by the Board of Agriculture are provided to the Commission and the Ministry of Agriculture on a regular basis, as instructed. In addition, the Board presents feed statistics annually. During 1999 four reports were published:

• Feed control in Sweden - organisation, activities and results

• Control of undesirable substances in feedingstuffs,

• Medical products in feedingstuffs 1999, and

• Feed statistics 1999

Feed control in Sweden - organisation, activities and results

A report was presented to the Commission in the spring of 2000. Generally speaking, it comprised a summary of the Introduction of the present report as well as the report ”Control of undesirable substances in feedingstuffs” and a summary of the report ”Medical products in feedingstuffs 1999”.

Control of undesirable substances in feedingstuffs

The reports to the Ministry of Agriculture in the spring of 2000 comprised controls regarding

• toxins 1997-1999, and

• heavy metals 1997-1999.

The reports are reproduced in their unabridged form in the chapter ”Control of undesirable substances in feedingstuffs”.

Medical products in feedingstuffs 1999

Also in the spring of 2000, a report on the use of medical products and coccidiostats for mixing into feedingstuffs in 1999 was presented to the Ministry of Agriculture. This report was a summary of the complete report, which is to be found in the chapter ”Medical products in feedingstuffs 1999”.

45

Feed statistics 1999

This report presents manufacture, import, checks and monitoring in 1999. It has been published at the Board of Agriculture’s web site, and an unabridged version of it is reproduced in the chapter ”Feed statistics 1999”.

46

ACTIVITIES IN 1999

47

Activities in 1999 The increased work load within the area of feedingstuffs since Sweden joined the EU has led to a strengthening of the Board of Agriculture’s feed group. In 1999, the group’s staff resources corresponded to seven full-time employees. As can be seen below, there has been a considerable amount of work to do concerning EU-related tasks, amended legislation, the issuing of new Regulations and the distribution of information, as well as numerous unforeseen events.

Work related to the EU and other international organisations The Board of Agriculture’s work in relation to the EU is fairly comprehensive as regards feedingstuffs, and is carried out primarily within various Council Working Parties and within the Commission. The latter was re-organised in 1999, and issues of concern to the feed group were placed under the Directorate-General for Health and Consumer Protection (SANCO)23. This gives the feedingstuffs issues a clearer health protection profile, and also means that they henceforth fall under the co-decision procedure, i.e. the European Parliament is involved in the decision-making process. A consequence of this is that amendments to legislation will require both more time and resources, but may also lead to a better correspondence between the legislation and the needs and wishes of Society.

Representatives from the Board of Agriculture usually take part in at least three feedingstuffs meetings at the EU level each month (two-day sessions). In addition to this, there are tasks related to other international organisations (OECD24 and Codex25).

Reports and agricultural information

Two reports were published in 1999: ”Medical products in feedingstuffs” (Board of Agriculture Report No 1999:4) and ”Feed Statistics 1998”. The former presents the mixing-in of medical products into feedingstuffs intended for various kinds of animals in 1997 and 1998.

Also published in 1999 was the brochure ”Water to livestock” (Agricultural Information 13-1999).

Amendments in Acts, Ordinances and Regulations

One amendment to the Act on feedingstuffs entered into force, and the Board of Agriculture introduced amendments to the Regulations on feedingstuffs and on the handling of fallen stock and other animal waste.

23 SANCO = Santé et protection des consommateurs 24 Organisation for Economic Co-operation and Development, www.oecd.org 25 Codex Alimentarius: international work on food standards, www.fao.org/faoinfo/economic/esn/codex/

48

Amendments to Swedish legislation:

• The amendment to Article 3a in the Act (SFS 1985:295) on feedingstuffs entered into force on 15 January 1999. This meant a sharpening of the fallen stock ban. From then onwards, no exemptions are given from the ban on feeding fallen stock to fur animals or zoo animals.

• Two amendments to the Swedish Regulation (1993:177) on feedingstuffs were published this year, namely SJVFS 199:38 on feed materials, and SJVFS 1999:121 on coccidiostats.

• An amendment to Article 13 of Chapter 7 of Swedish Regulation (SJVFS 1998:34) on the handling of fallen stock and other animal waste gives the Country Administrative Boards the right to decide on additional hygiene requirements for the handling of kitchen waste.

The Commission began planning for a major legislation project with the aim of improving and sharpening food safety legislation throughout the food chain ”from stable to table”. The new legislation in 1999 primarily concerned additives in feedingstuffs and methods of analysis.

Additives in feedingstuffs (EU)

• Commission Regulation (EC) No 639/1999 of 25 March 1999 concerning the authorisation of a new additive in feedingstuffs

• Commission Regulation (EC) No 866/1999 of 26 April 1999 concerning the authorisation of new additives and new additive uses in feedingstuffs

• Commission Regulation (EC) No 1245/1999 of 16 June 1999 concerning the authorisation of new additives in feedingstuffs

• Commission Regulation (EC) No 1411/1999 of 29 June 1999 concerning the authorisation of new additives and new additive uses in feedingstuffs

• Commission Regulation (EC) No 1636/1999 of 26 July 1999 concerning the authorisation of new additives uses in feedingstuffs

• Commission Regulation (EC) No 2293/1999 of 14 October 1999 extending the provisional authorisations of certain additives in feedingstuffs

• Commission Regulation (EC) No 2430/1999 of 16 November 1999 linking the authorisation of certain additives belonging to the group of coccidiostats and other medicinal substances in feedingstuffs to persons responsible for putting them into circulation

• Commission Regulation (EC) No 2562/1999 of 3 December 1999 linking the authorisation of certain additives belonging to the group of antibiotics in feedingstuffs to persons responsible for putting them into circulation

• Commission Regulation (EC) No 2690/1999 of 17 December 1999 concerning the authorisation of new additives in feedingstuffs

Methods of analysis (EU)

• Commission Directive 1999/27/EC of 20 April 1999 establishing Community methods of analysis for the determination of amprolium, diclazuril and carbadox in feedingstuffs and amending Directives 71/250/EEC, 73/46/EEC and repealing Directive 74/203/EEC

• Commission Directive 1999/76/EC of 23 July 1999 establishing a Community method of analysis for the determination of lasalocid sodium in feedingstuffs

49

Other (EU)

• Council Directive 1999/29/EC of 22 April 1999 on the undesirable substances and products in animal nutrition

• Council Decision 1999/449/EC of 9 July 1999 on protective measures with regard to contamination by dioxins of certain animal products intended for human or animal consumption

• 99/534/EC: Council Decision of 19 July 1999 on measures applying to the processing of certain animal waste to protect against transmissible spongiform encephalopathies and amending Commission Decision 97/735/EC

• Council Regulation (EC) No 1804/1999 of 19 July 1999 supplementing Regulation (EEC) No 2092/91 on organic production of agricultural products and indications referring thereto on agricultural products and foodstuffs to include livestock production

• Commission Regulation (EC) No 1594/1999 of 20 July 1999 amending the conditions for the authorisation of an additive in feedingstuffs

• Council Decision 1999/551/EC of 9 July 1999 amending Decision 1999/449/EC on protective measures with regard to contamination by dioxins of certain animal products intended for human or animal consumption

• Commission Regulation (EC) No 2439/1999 of 17 November 1999 on the conditions for the authorisation of additives belonging to the group 'binders, anti-caking agents and coagulants' in feedingstuffs

• 1999/788/EC: Commission Decision of 3 December 1999 on protective measures with regard to contamination by dioxins of certain products of porcine and poultry origin intended for human or animal consumption

Amendments to EU legislation in the pipeline for several specific areas

• Introduction of maximum permitted levels of dioxins in all kinds of feedingstuffs,

• amended rules on documentation of approval of additives in feedingstuffs,

• amended maximum permitted levels of trace elements,

• amended legislation on undesirable substances, i.a. introduction of a ban on dilution and of action levels,

• introduction of openly declared feed materials, i.e. that the complete recipe shall be made clear on the label,

• introduction of stricter requirements on official control, i.a. a safeguard clause and swift reporting systems,

• proposal on stricter rules on re-circulation of fats and oils, and

• proposal on specific rules on re-circulation of wet feedingstuffs.

50

The issue of a ban on the four remaining antibiotic substances used as growth promoters in the EU26 was finished as regards the scientific evaluation within the Commission. At the turn of the year 1998/1999, Sweden triggered the safeguard clause for these four remaining substances. The Commission considered the issues closed as regards technical evaluation, and declared their intent to propose a phasing-out and a ban during 2001, to be adopted by the Council of Ministers.

Meeting of feed inspectors and feed council

A meeting of feed inspectors, held i.a. to develop and standardise control, was held in spring. In addition to the feed group, participants included feed inspectors of the Board of Agriculture, and representatives of the National Veterinary Institute. The feed control of 1998 was discussed, followed by a discussion on the control of 1999, which included i.a.:

• heavy metals in feedingstuffs concerning 1998 and 1999 (mission from the Government),

• continued tests for MBM27 contamination in feedingstuffs intended for bovines. The results show quite a lot of samples with traces of MBM (<0.5 per cent). In some cases the results were positive - contamination in such samples were at most 1.5 per cent.

The amendment of the Regulation (SJVFS 1998:82) on feedingstuffs was discussed. The amendment entailed stricter rules on permission to blend, requirements concerning additives in feedingstuffs, new approval numbers on packaging (starting 1 April 2000), and labelling rules concerning feedingstuffs containing additives.

The feed council met twice in 1999. Representatives of the Board of Agriculture, the Swedish University of Agricultural Sciences, the National Veterinary Institute, and the industry. At these meetings, information was provided on amendments to Acts, new Regulations, EU-related matters, and other current issues relevant to the industry.

Course in feed hygiene

A two-day course in feed hygiene was held in March 1999 for those county veterinarians and feed inspectors that take part in local hygiene groups. The course had one practical part, held at one of FORI’s feed manufacturing plants, and one theoretical part, held at the National Veterinary Institute in Uppsala.

Events in the spotlight

1999 was a year of several feed scandals, a fact that to a large extent set the agenda for the EU work. The so called scandals can largely be divided into three main groups of problems: contamination (dioxin), interpretation of legislation, and mistakes or suspected crimes. With the exception of the ”dioxin accident” in Belgium, official control and monitoring has led to the discovery in recent years of several other cases of particular importance for health and the environment.

26 In Sweden, a ban on antibiotics for the purpose of stimulating growth is in force since 1986 27 Meat and bonemeal

51

Contamination

In April 1999, German authorities found high levels of dioxin28 in milk. The source of this contamination was traced to citrus pellets from Brazil, a product used i.a. in feedingstuffs intended for cows. Substantial efforts were made to trace the source and clarify the scope of the problem, and a set of measures were introduced. In late autumn of 1999, the more intensive part of the control within the EU and Brazil could be discontinued, since it has been shown that production and control in Brazil had been sufficiently adjusted and that there were no longer any increased levels of dioxins. A system of certification was introduced, as well as a maximum permitted level for dioxin in citrus pulp. The cause of the contamination was the use of a certain calcium product in the production process of the petrochemical industry. The Board of Agriculture isolated 800 tonnes of feedingstuffs that contained dioxin. These products were eventually incinerated.

Feedingstuffs binders of mineral origin (kaolinitic clay) from certain European mining districts turned out to contain high levels of dioxin. The mining was stopped, and throughout all the EU an inventory was carried out of all binders, coagulants and anti-caking agents. Preliminary maximum permitted levels were introduced in the Community.

In Germany, high levels of contamination were detected in greenmeal, i.a. dioxins, because waste wood had been used as fuel in the direct drying process. The Commission is currently investigating whether this drying technique shall be used at all. One might observe that Sweden even before this incident had pointed out that i.a. direct drying was a risk element.

In Belgium, it was shown that a calcium product (gypsum) contained very high levels of fluorine, and that this had caused the death of some animals. The product was a part of the processing of by-products of the sugarbeet industry. Several lots were destroyed, and measures taken to prevent a recurrence of the incident.

Issues of interpretation

During a check in France, it was discovered that the inclusion of sanitary effluent in the production process had been permitted at an MBM establishment. A similar unsatisfactory state of affairs was detected also elsewhere. Proposals were presented to the effect of clarifying the legislation, and an EU-wide inventory was carried out concerning re-circulation in general in the food and feedingstuffs industries.

Mistakes / suspected crimes

A dioxin scandal erupted in the winter of 1999. The cause turned out to be that waste oil from gear boxes and transformers had been mixed into fats and oils used in feedingstuffs. In Sweden as in other EU states analytical checks were carried out, and lots suspected of being contaminated were blocked. The Union initiated work on maximum permitted levels of dioxin

28 Dioxin = polychlorinated dibenzo-p-dioxines (PCDDs) and dibenzo furans: umbrella term for more than 210 chlorinated compounds, some of which are very toxic. In humans, dioxin may cause injury to foetus, skin and the immune system, as well as cause tumours. Dioxins are released into the environment i.a. via combustion, car exhausts, and the paper and steel industries, and are persistent, which means that they remain in the environment for a long time. Dioxins are fat-soluble and are stored in adipose tissue of fish and mammals.

52

in all kinds of feedingstuffs. In addition, proposals on stricter safety regulations were presented regarding re-circulation of fats and oils.

The Board of Agriculture’s investigation showed that no compound feedingstuffs intended for animals in food production had been imported from Belgium to Sweden during 1999. Swedish manufacturers of fats intended for use as feedingstuffs have also been inspected, but nothing found in these inspections suggests that such fat manufactured in Sweden contains increased levels of dioxin.

At an inspection in Rotterdam it was detected that palm oil from Indonesia contained certain quantities of diesel oil. Several lots of palm oil had to be destroyed in the EU. The cause was that diesel oil had been mixed into the palm oil since it was cheaper. After a rigorous investigation and the introduction of safety checks etc., imports to the EU have resumed. In Sweden, a minor lot was intercepted and destroyed before it entered the feed chain.

Approval of establishments

For the mixing-in of medical products and certain additives in feedingstuffs, authorisation from the Board of Agriculture is required, both for the industry and at farm level (farmers who have such authorisation are referred to as ”home mixers” in the following). In 1999, some fifty authorisations were granted to the feed industry, feed importers, and home mixers. A detailed description of the number of approved establishments and the quantities of medical products used, is given in the chapter ”Use of medical products for mixing into feedingstuffs in 1999”.

Feed control

In 1999 the feed inspectors of the Board of Agriculture have carried out more than 100 on-the-spot checks and collected some 900 feed samples, on which more than 3,800 analyses have been performed. A summary of the feed control is presented in the chapters ”Control of undesirable substances in feedingstuffs” and ”Feed statistics 1999”.

53

CONTROL OF UNDESIRABLE SUBSTANCES IN FEEDINGSTUFFS

54

Control of undesirable substances in feedingstuffs In order to guarantee the quality of food and feedingstuffs, regular analyses are carried out regarding the presence of toxins, PCB, dioxins, and heavy metals. The control also comprises salmonella, medical products, and coccidiostats, as well as labelling and declaration of contents.

Aflatoxin control

Background

Aflatoxin is a mould toxin, mycotoxin, formed by the mould Aspergillus flavus (A. parasiticus and A. nomius). Aflatoxin is characterised by acute toxicity, and is also carcinogenic. The mould is not merely a problem related to storage, as was believed earlier, but can also attack the crops in the field and in those cases produce aflatoxin before harvest and storage.

After the discovery of aflatoxin, very sensitive methods of analysis were developed, and it was found that aflatoxin is a widespread problem in many raw materials, particularly in maize and groundnuts, that are often used for human consumption. In the feed industry, coconut used to be an important feed material, but since it often contained high levels of aflatoxin, it has been decided not to use it for this purpose anymore. It is now known that aflatoxin is produced by two closely related species of mould: A. flavus and A. parasiticus. These two are both particularly common in tropical and sub-tropical climates. Recently, another aflatoxin-producing species of mould was detected, A. nomius. Like many other microbial secondary metabolites, the aflatoxins are a family of closely related compounds, the most toxic of which is called Aflatoxin B1.

The toxic reactions to aflatoxin of animals and humans vary much with age, sex, and species. Day-old duck chicks and old dogs are very sensitive, whereas adult rats and mice are more resistant. The carcinogenic effect does not affect all kinds of animals, but for rats and rainbow trout, aflatoxin B1 is the most carcinogenic toxin.

Aflatoxin in milk

Since aflatoxin effects the body’s metabolism, a number of metabolites can be formed with different toxicity and different toxic effects. This applies in particular to aflatoxin B1, that forms several different metabolites in the liver of different animals. In cows, the molecule is hydroxylated and aflatoxin M1 is formed (a weaker toxin than aflatoxin B1). Aflatoxin M1 is then fairly stable and circulates in the blood until it is secreted into milk, urine or gall. This means that milk products can be contaminated without being mouldy. Many studies address the issue of the transfer of aflatoxin from feedingstuffs to milk, but the results often vary. The transfer of aflatoxin B1 from feedingstuffs to aflatoxin M1 in milk has been estimated based on data from eight studies published after 1985. An average of 0.79 ± 0.38 ng1 aflatoxin M1 per kg milk were found for each µg29 aflatoxin B1 consumed. High-performing dairy cows (>25 kg/day) probably secrete larger concentrations of aflatoxin M1 (0.85 ± 0.34 ng/kg) for each µg consumed aflatoxin B1. Likewise, secretion is higher for cows with mastitis.

Council Directive

29 1 mg = 1*10-3 g, 1 µg = 1*10-6g, 1 ng = 1*10-9g

55

Control of aflatoxin is regulated by Council Directive 1999/29/EC of 22 April 1999 on the undesirable substances and products in animal nutrition, L115/32.

EU maximum permitted levels

Annex I part B of Council Directive 1999/29/EC lays down the maximum permitted levels for aflatoxin B1 in feedingstuffs intended for direct feeding (table 2).

Annex II part A of Council Directive 1999/29/EC lays down the maximum permitted levels for aflatoxin B1 in feedingstuffs for authorised feed manufacturers (table 3).

Swedish derogations

In connection with the Swedish accession to the EU on 1 January 1995, negotiations led to the inclusion of the following derogations from Council Directive 74/93/EC in the Treaty on Accession (OJ No C 241, 29.8.1994, page 331):

The Kingdom of Sweden may maintain until 31 December 1997 its legislation in force before accession limiting the presence of aflatoxin B1, ochratoxin A, lead and PCB30 to certain levels.

Before 31 December 1997, a decision shall be taken, in accordance with the procedure laid down in Article 6 of Directive 74/63/EC, on the requests for adaptation presented by the Kingdom of Sweden; the requests shall be accompanied, for each undesirable substance or product, by a detailed scientific statement of reasons.

The present derogation may not have any effect on the free movement of animal products coming from the Community.

The matter is not yet settled, and Sweden still applies the stricter maximum permitted levels of the time of accession (table 4).

Sweden’s aflatoxin control

It is stated in Article 35 in Swedish Regulation (SJVFS 1993:177) on feedingstuffs that when compound feedingstuffs intended for dairy cows, or feed materials under the headings A1 or A2 in Annex 5, are imported, the recipient shall have these products analysed for aflatoxin. At least one laboratory sample per 200 tonnes of feed materials of the heading A1 or per compound feedingstuff must be analysed, as well as at least one laboratory sample per 500 tonnes of feed materials of the heading A2. At each import a document signed by the recipient shall be presented to the Board of Agriculture, showing that sampling has been carried out in accordance with methods approved by the Board, and that the analyses have been carried out in accordance with Article 10. The recipient shall also report the result of the analyses to the Board. If the levels are higher than the maximum permitted levels of Annex 15, the feedingstuffs may not be sold or used until the Board has issued a decision on steps to be taken. The feed materials may not be sold directly to farmers/animal owners, and if possible, it shall be diluted by uncontaminated products. If possible, the lot shall also be homogenised. The

30 PCB = Poly Chlorinated Biphenyls

56

decision states how large a share of contaminated product that may be used in feedingstuffs. Analyses shall be performed on the finished product, to ascertain that the aflatoxin level is sufficiently low.

Feed materials comprised by this control are: babassu cakes, cotton expeller, coconut expeller, palm kernel expeller, shea nut expeller, soybeans, soy expeller, soy meal, and maize gluten. Babassu cakes and shea nut expeller are not presented in the statistics, since these products are rarely used in the manufacture of feedingstuffs.

Analysed feed materials in Sweden, 1998 and 1999

Methods

An average value is calculated for all analysed samples. In cases where the levels were below the detection limit, the lot was assumed to contain the detection limit quantity. The detection limit for aflatoxin is 0.2-0.3 µg/kg depending on the character of the sample. In large lots, several samples are taken, and the value listed for the lot is based on several analyses.

Statistics

In 1998, a total of 472 lots were analysed (table 5). Of these lots, four lots of palm kernel showed too high a content of aflatoxin, and it was necessary for the Board of Agriculture to decide on steps to be taken.

In 1999, a total of 337 lots were analysed. None of them showed aflatoxin levels high enough for the Board to act (table 6).

Imports

Total imports of feed materials comprised by aflatoxin control were somewhat higher in 1999 than in 1998. Cotton seed expeller, which showed high aflatoxin content in 1998, was not imported at all in 1999. The quantities imported are not always declared during control, which means that the values given in table 7 on imported quantity are not exact.

Analysis of aflatoxin in milk

There is an additional control system outside the Board of Agriculture’s aflatoxin control. Since aflatoxin is secreted into milk, this product too must be analysed. According to the National Food Administration’s Notice (SLVFS 1983:1) as amended by (SLVFS 1993:36), the maximum permitted level for aflatoxin M1 in liquid milk products is 50 ng/kg, and if this level is exceeded the food shall be considered unfit. In order to guarantee low levels of aflatoxin M1 in milk for human consumption, the dairy organisation has since 1986 implemented a programme of action which includes regular analyses. The dairy organisation has via this system of analysis strived both to make sure that the maximum permitted levels are not exceeded in liquid milk products from dairies, and to trace the causes for any increased levels.

Conclusion

In the last two years, no major problems of aflatoxin presence have been detected in imported feedingstuffs. The few cases that have occurred have been dealt with, due to the control. One

57

important reason for the absence of any problems worth mentioning is the decision of the feed industry to exclude coconut from the manufacture of feedingstuffs. However, continued control is important, since one lot with high levels of aflatoxin could have serious consequences. This is particularly vital since the toxin is very carcinogenic and is transmitted from feedingstuffs to milk and to humans.

References

Adams M.R. and Moss M.O., 1995. Food Microbiology. The Royal Society of Chemistry, Cambridge.

Swedish Board of Agriculture. 1997:6 Swedish derogations from EU legislation in the area of feedingstuffs - undesirable substances and products.

Control of other toxins

Ear fusarioses

In late summer of 1998 widespread presence of ear fusarioses was reported from several regions in Sweden. Since the situation was considered potentially very serious, it was (after consultations with the Veterinary Institute of Feed Control) decided to carry out a mycological and chemical analysis of cereals produced in Sweden. The purpose of this study was to find out whether there were mycotoxin producing species of fusarium among those that had caused ear fusarioses. There was also a wish to study the levels of the fusarium mould toxins thricothecenes and zearalenone in the harvest of 1998.

A representative selection of samples were taken, taking into consideration cereal and area planted. 55 samples were analysed - water activity was measured, moulds identified, and mycotoxin levels measured. In all cases, water activity was less than 0.7. The results also showed that drying had been enough to prevent mould growth. Overall, low levels of mycotoxin were found in the grain. Most of the mould species isolated from the grain were not those known to produce trichothecenes or zearalenone.

PCB

Swedish Regulation (SJVFS 1993:177) on feedingstuffs stipulates that feed material may contain no more than 2 mg PCB/kg, and other feed products no more than 0.2 mg/kg. The result of a study carried out in 1997 concerning fish meal, MBM, and animal fat is shown in table 8.

Dioxin

In 1998, four analyses were performed on samples of citrus pellets. The sampled lots weighed in total 6,000-8,000 tonnes. Two analyses showed levels of more than 5,000 pg/kg31, and these lots were destroyed. The two remaining analyses both showed levels below 250 pg/kg. After

31 1 pg/kg = 1*10-12 g/kg (pico)

58

the problems with increased dioxin levels, all Member States were instructed to account for dioxin content of several binders for which the risk was considered particularly large.

Control of pesticides in feed materials and compound feedingstuffs

Pesticide use

Pesticide use is fairly low in Swedish farming, partly because of the lower incidence of pest attacks than in areas farther south. Other factors that contribute to a reduced pesticide use in Swedish crop production are training and certification requirements for pesticide users, media coverage, and consumer concern. On the Swedish market, no products are sold that contain substances listed in Council Directive 1999/29/EC on undesirable substances and products in animal nutrition. The product most recently banned has not been sold since 1996, and its use was prohibited in 1997.

Presence in food and feedingstuffs

There is a strong link between feed materials and food materials. Since the former mostly are either by-products of food materials or are grown under the same conditions and by the same methods as such materials, the level of pesticide residues is known to be very low. The National Food Administration’s food control during the period 1997-1999 confirms this.

During this period 11,048 pesticide analyses were carried out. Among these, there was one find of DDT in dill, one of lindan in lemon, three finds of dieldrin in melon and squash, and 186 finds of endosulfan in fruit and vegetables. In citrus fruit, the levels of endosulfan were between 0.013 and 0.311 ppm. Citrus pulp used to be an ingredient in complementary feedingstuffs intended for bovines, but this practice was discontinued in 1997.

As regards cereals and cereal products, the data from the National Food Administration are confirmed by the analyses of Cerealia R&D. Cerealia R&D has since 1983 work i.a. with analyses of pesticide residues in cereals. In the few cases were residues have been detected, the levels have always been far below the maximum permitted levels set by the National Food Administration. In most cases, this means at the detection limit. Routine pesticide analyses of feedingstuffs are from the southernmost areas of Sweden only. The analyses have been performed by AgroLab in Kristianstad on commission from Skånska Lantmännen. Samples have been taken for analysis every quarter. The analyses performed in accordance with the GC multi method 553 (SLV M901) in 1998 and 1999 were all negative, i.e. there have been no finds of pesticide residues above detection level. Because of this, there have been no routine analyses performed of pesticide residues in feedingstuffs. The analyses that have been part of projects in earlier years have shown that the levels are below EU maximum permitted levels.

Control of heavy metals

Introduction

There is no unambiguous definition of heavy metals, but in general this group is said to include metals with a density of more than 5 g/cm3. Heavy metals such as lead or cadmium may accumulate in humans, animals, and plants, and lead to harmful effects. Arsenic is often included among the heavy metals since it has similar characteristics, even though its density is

59

less than 5 g/cm3. Aluminium, too, may be mentioned here although it strictly speaking is a light metal.

Heavy metals are found in the ground and in plants used for feedingstuffs production. There are several reasons for this contamination. The important thing is to try to keep the heavy metal levels as low as possible in the feedingstuffs produced.

Copper and zinc are also included in the group of heavy metals. From an environmental point of view, copper and zinc may constitute a load since they are enriched in the ground. These two metals are added to feedingstuffs in order to satisfy the animals’ need of these trace elements. The Board of Agriculture’s control comprises also the presence of these substances in feedingstuffs, but the results are not presented here since copper and zinc are not considered undesirable substances, but are additives to feedingstuffs according to the feed legislation.

Legislation

Maximum permitted levels for undesirable substances in feedingstuffs are laid down in Council Directive 1999/29 on undesirable substances and products in animal nutrition. As regards heavy metals, there are maximum permitted levels for arsenic, lead, mercury, and cadmium in feedingstuffs. These levels are incorporated into Swedish Regulation (1993:177) on feedingstuffs (table 9).

Swedish rules on lead are somewhat different than EC legislation. When Sweden joined the EU, a derogation was obtained for the rules on maximum permitted levels of lead in feedingstuffs. Sweden’s maximum permitted levels of lead in forage and for phosphates are lower than in the rest of the EU, and Sweden has required continued application of these rules (1). Sweden has also proposed a survey of the presence of heavy metal contamination in macro- and micro mineral substances used in feedingstuffs.

Performed analyses of heavy metals in feedingstuffs

In recent years, the Board of Agriculture has had random feed samples analysed for heavy metals in both feed materials and compound feedingstuffs. Also before this, the Board carried out analyses of heavy metals in feedingstuffs. Those analyses indicated no problems, so there has been no routine control. The control in 1997-1999 focused on those heavy metals for which there are maximum permitted levels laid down concerning feedingstuffs.

In addition to these substances, the Board of Agriculture has also studied the content of aluminium in compound feedingstuffs and feed materials. There are no maximum permitted levels for aluminium in feedingstuffs, but there are certain guidelines or recommended daily intake of aluminium for different species.

In what form aluminium is present matters to how toxic it may be to the animal (2). There are recommendations in the literature that feedingstuffs should not contain more than 1,000 mg aluminium per kg feedingstuffs intended for ruminants (2, 3). For other species, such as swine, hens, and horses, lower aluminium contents (<200mg/kg) are recommended (3). High levels of aluminium in feedingstuffs (4.500 ppm) have been found to cause negative effects on the absorption of nutrients such as phosphor in ponies (4).

60

Results of analyses of compound feedingstuffs and mineral feedingstuffs

In 1997/1998 the Board of Agriculture investigated 221 compound feedingstuffs with regard to lead, cadmium, and aluminium. The samples were taken at 75 different feed suppliers. Compound feedingstuffs intended for both food producing animals as pets (dogs and cats) were comprised by the control, and samples were also taken on mineral feedingstuffs. The sampled feedingstuffs intended for food producing animals were all of Swedish manufacture. The purpose of the investigation was to carry out a broad examination in order to get a general picture of the heavy metal levels and of whether any exceeded maximum permitted levels could be traced to certain types of feedingstuffs.

In order to follow up on the results from the first investigation, an additional 20 compound feedingstuffs were analysed for cadmium and lead in 1999.

Results show that the level of heavy metals was below the maximum permitted level in all compound and mineral feedingstuffs analysed in 1997/1998, with the exception of four samples that showed increased levels of lead (tables 10-13). These samples, one of feedingstuffs intended for bovines and three for swine, were all taken at the same manufacturer and at the same occasion. An investigation has been carried out, but it has not been possible to discern the cause of these lead levels. Sampling has been intensified to follow up on the result, and the investigation is not yet completed. Samples taken in 1999 at the manufacturer concerned showed a lead content of 0.2 mg/kg, which is below the maximum permitted level.

The analysis results show that the levels of aluminium are very different in different samples. Since there is no established maximum permitted level for aluminium, the results cannot be related to any absolute value. The mean value of the analysed samples of feedingstuffs intended for bovines was an aluminium content of 270 mg/kg, and the highest level found was 780 mg/kg (table 12). This can be compared with 1,000 mg/kg, which is the recommended maximum content in feedingstuffs intended for ruminants (2, 3).

The 20 compound feedingstuffs that were analysed in 1999 for lead and cadmium all showed levels below the maximum permitted levels tables 14-15).

Results of analyses of feed material

In 1998 samples were taken on 31 feed materials for analyses concerning lead, cadmium, aluminium, mercury, and arsenic. The samples comprised animal and vegetable material as well as mineral raw materials. Both Swedish and imported feed materials were included in the control.

The results from the analysis of feed materials show that the levels of heavy metals were below maximum permitted levels (table 16-18). There was one exception to this conclusion: a sample of palm kernel showed an arsenic level somewhat above the maximum permitted level.

In order to follow up the control, additional samples of palm kernel have been analysed for arsenic. This follow-up is not yet completed.

Conclusions

The Board of Agriculture’s official control of lead, cadmium, arsenic, and mercury in feedingstuffs shows that with few exceptions the levels of heavy metals are below or far below the maximum permitted levels laid down for feedingstuffs. When drawing conclusions based on these results, a certain measure scattering must be taken into account. However, the control

61

described above provides a general picture of the levels of heavy metals in different kinds of compound feedingstuffs and feed materials. Overall, there is no indication that the levels of heavy metals in feedingstuffs used in Sweden should present any hazard to animal health, nor indirectly to human health in the case of animals used in food production. It is of interest to analyse random samples in the future, to ascertain that the levels of heavy metals in feedingstuffs are not increasing, or to study differences between various kinds of feedingstuffs more closely.

From an environmental point of view it is also important to try to minimise the supply of heavy metals to the soil. It may be of value to increase co-operation with other authorities that in different ways are affected by issues concerning heavy metals. For instance, it might be interesting to analyse feedingstuffs produced in certain ”risk areas”, such as areas with high levels of cadmium in the soil.

Within the EU there are currently no requirements concerning how many samples the Member States are to analyse every year regarding e.g. heavy metals in feedingstuffs. It is, however, a long-term intent to harmonise control of feedingstuffs within the union. A first step in this direction is that Member States shall account for the feed analyses that they have carried out to the Commission no later than on 1 April 2000 (in accordance with Council Directive 95/53/EC of 25 October 1995 fixing the principles governing the organisation of official inspections in the field of animal nutrition. This account will then form the basis for an evaluation about at what level the future official control shall take place.

There is reason to assume that that part of control that concerns how injurious feedingstuffs are will be even more important in the future. Heavy metals fall into that category.

References

1. Swedish Board of Agriculture, report No 1997:6 Swedish derogations from EC legislation in the area of feedingstuffs. Undesirable substances and products.

2. Puls, R. 1994. Mineral Levels in Animal Health, second edition. Sherpa International P.O Box 2256, Clearbrook, BC, V2T 4X2, Canada

3. Hapke, HJ, 1998. Toxikologie der Veterinärmedizin. Enke Verlag, Stuttgart.

4. Schryver, H.F, Millis, D.L, Soderholm, L.V, Williams, J & Hintz, H.F 1998. Metabolism of some essential minerals in ponies fed high levels of aluminium. Dornell Vet 1986, 76:354-360.

Control of MBM 32 in feedingstuffs intended for ruminants

Background

In 1997, an agreement within the food industry stopped the use of MBM from ruminants in feedingstuffs intended for such animals. A prohibition against the use of MBM from other mammals entered into force in 1995. Since most establishments in Sweden manufacture other kinds of feedingstuffs with the same equipment as is used for feedingstuffs intended for

32 Meat and bonemeal

62

ruminants, there is a risk of contamination in subsequent production batches. Microscopic analyses have been made of such feedingstuffs, in order to obtain a general picture of possible contamination and the need for manufacturers to take steps to ensure that the products are free from MBM.

Results of the analyses

The examination concerns all establishments in Sweden that manufacture feedingstuffs intended for ruminants. In 1998 and 1999, 209 samples of feedingstuffs intended for ruminants were analysed. Finds of MBM levels of less than 0.5 per cent but not quantifiable are classified as trace, whereas finds of more than 0.5 per cent are classified as positive (table 19).

Three positive samples were detected, and they have been followed up by demanding a statement from the manufacturer and by feed inspector visits. Measures based on investigations concerning how raw materials are transported within the establishment, intermediate storage, and general routines, are all intended to minimise the risk of contamination.

Feed hygiene

Introduction

For reasons of feed hygiene, there are particular GMP33 provisions for feed manufacturers. At annual visits by a hygiene group consisting of a feed inspector and a county veterinarian, general hygiene is inspected, as well as the adherence to internal control and to the hygiene programme that has been drawn up for each feed manufacturing establishment. Furthermore, the inspection includes manufacture and records-keeping concerning feedingstuffs that contain medical products, and samples of feedingstuffs are collected.

Salmonella control

From the 1970s to the end of 1990, feed samples were analysed for salmonella in Sweden. Since 1 January 1991, salmonella control primarily consists of analyses of so called environment samples (see below). The total number of salmonella analyses on environmental and feed samples is around 15,000 per year. When a positive sample is detected, this is immediately reported to the National Veterinary Institute, and the sample is sent there for confirmation and serotyping. This applies both to voluntary and obligatory inspections.

Design of the control

Feedingstuffs intended for dogs and cats. At the annual inspection of importers of petfood, a sample is taken for salmonella analysis. Hermetically sealed containers are not tested, but from each delivery of dog-chew and pig ears that come directly from a third country, a sample is collected. In addition to this official control, there is an internal control of salmonella.

Environment samples in manufacturing establishments. At the feed inspector’s visit an environment sample is taken in the form of a scrape or dust sample from the top of the silo or the elevator bottom. At the annual visit of the hygiene group environment samples are collected near e.g. refrigerators, aspiration works, and conveyors. 33 Good Manufacturing Practice

63

Samples of feed materials. The compulsory internal control comprises sampling of imported protein feed materials of animal origin and raw materials considered particularly sensitive. The analyses shall be carried out by an accredited laboratory and show a negative result before the materials may be used. The samples may be collected in the country of export if this can be verified by the proper forms.

Internal control, compulsory. Establishments that manufacture feedingstuffs intended for poultry shall collect at least five environment samples each week. Establishments that do not manufacture such feedingstuffs nor petfood shall collect to samples each week. These samples are to be analysed by the National Veterinary Institute.

Internal control, voluntary. Additional sampling is voluntary, and the samples may be analysed by any accredited laboratory.

MBM, fish meal, and preserved petfood made from animal waste. The salmonella control is regulated by Council Directive 90/667/EEC of 27 November 1990 laying down the veterinary rules for the disposal and processing of animal waste, for its placing on the market and for the prevention of pathogens in feedstuffs of animal or fish origin and amending Directive 90/425/EEC (SJVFS 1998:34).

EU project, salmonella. Samples for salmonella analysis have been collected from compound feedingstuffs and vegetable feed materials in a project initiated by the EU. All 58 compound feedingstuffs and feed materials analysed were negative regarding salmonella. A final report was sent in autumn 2000. The project was largely an effect of Sweden’s questioning of feed hygiene.

Results of the salmonella control

The results of the salmonella control can be found in the National Veterinary Institute’s zoonosis report for 1999: ”Report to the Commission. Trends and sources of zoonotic infections recorded in Sweden during 1999”, National Veterinary Institute, 31 August 200034.

Control of medical products and coccidiostats 35 in feedingstuffs

Residues of medical products and coccidiostats in feedingstuffs from the feed industry

Levels, unauthorised use, and possible contamination of feedingstuffs containing medical products have been subject to control in the form of projects during 1997-1999.

An extensive control plan was drawn up for the years 1997 and 1998 for control of cross contamination and of that stated levels are correct. The study was meant to comprise samples from both the feed industry and from individual farms; the original plan included around 180 samples. For various technical reasons the project was not carried out as planned, however, i.a. no samples were collected at individual farms. In 1997, 40 samples were analysed, and in 1998 the corresponding figure was 18. The results are shown in table 20.

34 This report is available at the Institute’s web site www.sva.se 35 coccidiostats and other medicinal substances

64

1997

Forty feed samples were analysed in 1997 with respect to correct levels, unauthorised use, and cross contamination. The analysed substances were avoparcine, olaquindox, enrofloxacin, monensin, narasin, chlorinetetracycline, and oxytetracycline. No unauthorised use of medical products or additives to feedingstuffs were detected, and the levels measured were all within the acceptable variance. Out of 17 samples of feedingstuffs without additives, traces of narasin were found in three (table 20).

1998

In 1998, 18 feed samples were analysed concerning contamination. The analysed substances were olaquindox, enrofloxacin, monensin, narasin, chlorinetetracycline, and oxytetracycline. As in 1997, only traces of narasin were found, and this in only two of the samples analysed (table 20).

The results of the analyses regarding the measured level of concentrations must be considered satisfying, since there are no significant deviations. In the 35 samples collected from feedingstuffs in which no additives were expected, traces of narasin (1.0 +/- 0.4 mg/kg) were found in only five. The problem with narasin is partly of a structural nature; since the material is very finely ground it is dusty and adheres to all surfaces of the production equipment. It should be noted that the detection level for narasin was 1 mg/kg in 1997, but only 0.1 mg/kg in 1998. The problem of narasin’s adhesion and the lower detection levels have caused the feed industry to engage in substantial efforts to reduce levels below the detection levels.

1999

Checks were carried out regarding possible unathorised use of medical products (tylosine phosphate) at farm level. Unannounced visits were carried out at 25 randomly selected swine breeders in the region of Västra Götaland in autumn 1999. 16 of these farmers made their own feedingstuffs (mixing with purchased concentrates). At none of the 25 farms could traces of tylosine phosphate be detected.

Residues of medical products and coccidiostats in food

One might say that an indirect control of feedingstuffs takes place via the residue analyses carried out concerning food. These analyses have not given any indication of unauthorised or incorrect use of medical products in feedingstuffs, except traces of narasin in feedingstuffs intended for laying hens in autumn of 1999. The presence of narasin in such feedingstuffs is currently under investigation.

Inspection of labelling and declarations of content

Analysis of the nutrient content of compound feedingstuffs

The National Veterinary Institute performs the analyses, and sends the results to the Board of Agriculture, which passes them on to the feed inspector and the representative of the company. If there is a major discrepancy between the declared content and the result of the analysis, the company is requested to explain this in writing. Maximum permitted discrepancy between declared and analysed value is laid down in Swedish Regulation (SJVFS 1993:177) on feedingstuffs. At the Board of Agriculture, documentary checks are carried out concerning labelling and import of feedingstuffs. The results of the analyses from primarily the official,

65

chemical nutritive control is presented annually, and is also sent to all participating companies. Each participating company also obtains a confidential, company-specific report of their own analysis results for that year.

System of scores and marks

The results are presented both in lump sums per species, and as analytical parameters in a system of scores and marks (table 21). The analyses are rated based on the highest acceptable deviations given in the Swedish Regulation on feedingstuffs. Each analysis is given a score from 1 (worst) to 4 (best), with a plus or a minus sign depending on whether the analysed value is above or below declared value. If there is no declared value for e.g. ashes, the score is 1. The results of the various analyses on one sample are weighted into a single mark between 1 and 5, where 5 is the best. As soon as a sample is associated with one or several analyses with a score of 1, the mark is 1. This means that the supplier shall explain the deviations, in writing, to the Board of Agriculture.

Dealing with irregularities

Less than ten per cent of the analysis results showed values outside the tolerance threshold or lacked declared values, i.e. further statements from the supplier were required (table 22-23). Question marks are straightened via contacts between the authority and the supplier. Normally, irregularities are dealt with by altering the declaration of content and/or updating the data on raw materials that form the basis for optimising recipes.

66

MIXING MEDICAL PRODUCTS INTO FEEDINGSTUFFS, 1999

67

Mixing medical products into feedingstuffs, 1999 Every year the Board of Agriculture collects data on consumption of medical products distributed via feedingstuffs, both produced domestically or imported (fish only), for domestic use. The data in this report is based on the manufacturers’ own consumption reports to the Board of Agriculture and the Fiskhälsan FH AB (1). The data has also been compared with that of the Pharmaceutical Agency (2). In this report, ”medical products” also include coccidiostats and other medicinal substances.

A licence issued by the Board of Agriculture is required for the mixing of medical products into feedingstuffs, both at the farm level (home mixers) and in the feedingstuffs industry. Detailed rules concerning such licences are given in Swedish Regulation (SJVFS 1993:177) on feedingstuffs, particularly Article 50 and Annex 19.

During 1999, manufacture (and import) of feedingstuffs containing medical products have taken place at 31 approved feedingstuffs industries (Table 24), and at 96 licensed home mixers. After more information was given to veterinarians concerning the need for licences for mixing medical products into feedingstuffs, the number of home mixers have doubled since 1998. Out of the home mixers who had a licence, 72 per cent used the opportunity to themselves manufacture feedingstuffs containing medical products in order to treat their animals in this way.

Total consumption

Total consumption of medical products distributed via feedingstuffs is shown in table 25. Please note that all data are given in kg active substance in accordance with the ATC system36 (3).

The data is somewhat different than earlier data for 1999, due to i.a. corrections concerning the group ”other antibacterials” (swine) and ”antiparasitics and deworming agents” (bovines/poultry). With the exception of the groups ”antiparasitics and deworming agents” and ”vitamin E and selenium”, there is a continued decrease in the use of medical products in feedingstuffs. The trend is shown in diagram 5.

Medical products in feedingstuffs per species

Poultry

All mixture of medical products into feedingstuffs intended for poultry is made by the industry, at 14 approved plants (table 24). In other words, there is no such mixing at the farm level. The medical products concerned are primarily intended for combating protozoals (99.7 per cent of total consumption of active ingredients), even though there are some antibacterial treatment and use of antiparasitics and deworming agents (table 26). The use of coccidiostats was 10,596 kg in 1999, the main part of which (90.2 %) was used on broilers (table 25-27).

The use of products against protozoals is still decreasing in relation to the produced quantities of feedingstuffs and poultry, a relationship which is described in diagrams 6 and 7.

36 Anatomical Therapeutic Chemical classification system = a common Scandinavian system comprised by 14 main groups ordered by the effect of the drug.

68

Swine

93 per cent of all medical products mixed into feedingstuffs intended for swine are used by the feedingstuffs industry (22 approved establishments, table 24), whereas 7 per cent are mixed into feedingstuffs at the farm level by 96 approved manufacturers. The consumption of antibacterials, vitamin preparations, and antiparasitics and deworming agents in 1999 is shown in table 28.

Zinc oxide used in high dosages (2,000 ppm) against weaning diarrhoea in piglets is since January 1998 classified as a medical product. This led to a strong decrease in consumption in 1998, and this trend was continued in 1999 (diagram 8).

The data show a strong increase in the use of antiparasitics and deworming agents from 1997 to 1999 (0.7 kg active ingredient in 1997, 12.3 in 1998 and 86.2 in 1999). The main reason for this drastic increase is the use of Neguvon (metriphonate) by a home mixer in 1999 (72 kg). The Board of Agriculture has discussed this with the prescribing veterinarian. There has been no use of Neguvon for mixing into feedingstuffs recorded in the Board of Agriculture’s statistics prior to 1998, and the use of the product was discontinued from 1 January 2000 as regards food producing animals, in accordance with Council Regulation 2377/90.

Total consumption of antibacterials continues to decrease in relation to the produced quantities of feedingstuffs and of pigmeat (diagrams 9 and 10).

Bovines

The main part (79 per cent) of all tetracyclines used on bovines are given via milk replacers in order to prevent lung- or airway diseases when calves from various breeders are brought together. Consumption in 1999 is shown in table 29.

Fish

The use of antibiotics has more than halved in recent years compared with the situation in 1997. The total quantity used has been kept at a low level (table 30) even though 1999 was a year of high water temperature and treatments in more establishments than in 1998, when water temperature was the lowest in several years. A total of 48 fish farms used antibiotics in 1999, and only 32 in 1998. Diagram 11 shows the use of medical products in fish feed during the 1990s. Before 1990 tetracycline was the main substance for treatment, this fact together with a difficult medical record for the year 1990 explain the peak for that year and the gradual reduction of tetracycline.

Most fish feed is imported, and this applies also to feedingstuffs that contain medical products. As in the case of feedingstuffs intended for poultry, no mixing-in of medical products takes place at the farm, i.e. all mixing is done by the industry. There is only one Swedish feed manufacturer that mixes medical products into fish feed, and only in limited quantities. For more information about medical products given to fish from pisciculture, see Fiskhälsan’s report ”Use of medical products and vaccines in pisciculture 1999”.

69

Fur animals

For fur animals as well as for fish, the use of medical products is very seasonal, with a peak in spring (when the cubs are very young). Consumption in 1999 has not changed much from earlier years (table 31).

References

1. Fiskhälsan FH AB ”Use of medical products and vaccines in pisciculture 1999”, 814 70 Älvkarleby.

2. Pharmaceutical Agency, Ms Kristina Odensvik, Box 7017, 750 07 Uppsala (verbal)

3. FASS VET Medical products for use in veterinary medicine, 2000

70

FEED STATISTICS

71

Feed statistics The total quantity of manufactured / imported feedingstuffs in 1999 was 2,519,000 tonnes, which is 18,300 tonnes lower than the year before. This means that the downward trend in total quantities of feedingstuffs noted in 1998 continued also this year (diagram 1). Feedingstuffs manufactured in Sweden claimed 97 per cent of the total market, if all species are considered. If pets are excluded (dogs, cats, horses, rabbits, etc.), the feedingstuffs manufactured in Sweden made up more than 99 per cent of the total quantity. The corresponding figure for petfood made in Sweden was 54 per cent, which is unchanged compared with 1998 (Table 32).

The total quantity of feedingstuffs intended for bovines and sheep increased compared with 1998. Production of feedingstuffs intended for bovines increased by 68,000 tonnes, or six per cent. Most of the increase concerns feedingstuffs intended for young bovines/beef cattle. Production of feedingstuffs intended for sheep increased by 21 per cent to 5,200 tonnes (table 33).

Manufacture of feedingstuffs intended for poultry decreased by one per cent to 497,800 tonnes. The quantities of feedingstuffs intended for breeding hens and layers decreased, whereas an increase took place in manufacture of feedingstuffs intended for geese/ducks as well as for chickens intended for egg or meat production.

Manufacture of feedingstuffs intended for swine decreased by 84,000 tonnes, i.e. four per cent. Manufacture of dogfood decreased in 1999 to 57,600 tonnes. The share of dry feedingstuffs decreased whereas the share of canned dogfood increased. Dogfood manufactured in Sweden had a market share of 57 per cent. Manufacture/imports of catfood increased by slightly more than 2 per cent to 53,600 tonnes. The market share of products made in Sweden was 23 per cent in 1999 (table 34).

The use of wheat increased in feedingstuffs manufacture, whereas the use of barley, oats, and rye decreased compared with the preceding year (Tables 35-46).

Websites of interest EUR-Lex www.europa.eu.int/eur-lex/en/index.html

Ministry of Agriculture www.jordbruk.regeringen.se/index.htm

National Food Administration www.slv.se

SANCO www.europa.eu.int/comm/food/index_en.html

SCAN (agenda/reports) http://europa.eu.inte/comm/food/fs/sc/scan/index_en.html

S. University of Agricultural Science www.slu.se

S. Board of Agriculture www.sjv.se

Standing Committee on feedingstuffs

(reports from meetings) www.europa.eu.int/comm/food/fs/rc/stcan/index_en.html

National Veterinary Administration www.sva.se

72

Figurer & diagram

Figures & diagrams

73

Figur 1. Fördelning av godkända tillverkningsställen Figure 1. Distribution of approved establishment

74

Diagram 1. Foderproduktion i Sverige under tidsperioden 1992 t.o.m. 1999 Diagram 1. Feed production in Sweden during the period 1992 to 1999

0,0E+00

5,0E+08

1,0E+09

1,5E+09

2,0E+09

2,5E+09

3,0E+09

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

Tot

al o

ch P

rodu

ktio

nsdj

ur/T

otal

and

A

nim

al fo

r pr

oduc

tion

(kg)

1,4E+08

1,4E+08

1,4E+08

1,4E+08

1,4E+08

1,5E+08

1,5E+08

1,5E+08

1,5E+08

1,5E+08

Säl

lska

psdj

ur/P

ET

(kg

)

Produktionsdjur/Productionanimals

Samtliga djur/Al animals

Sällskapsdjur/PET

Diagram 2. Import av foder till produktionsdjur Diagram 2. Import of feed intended for animals for production

0,0E+00

2,0E+06

4,0E+06

6,0E+06

8,0E+06

1,0E+07

1,2E+07

1,4E+07

1,6E+07

1,8E+07

2,0E+07

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

Impo

rter

at fo

der/

Impo

rted

feed

(k

g)

EU

Europa utom EU/Europe except EU

75

Diagram 3. Import av foder till sällskapsdjur Diagram 3. Import of petfood

0,0E+00

1,0E+07

2,0E+07

3,0E+07

4,0E+07

5,0E+07

6,0E+07

7,0E+07

8,0E+07

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

EU

(kg

)

0,0E+00

1,0E+06

2,0E+06

3,0E+06

4,0E+06

5,0E+06

6,0E+06

7,0E+06

8,0E+06

9,0E+06

1,0E+07

Övr

iga

områ

den/

Oth

er a

reas

(k

g)

EU Europa utom EU/Europe except EU Australasien * Noramerika/North America

Diagram 4. Import av foder 1999 Diagram 4. Import of feed 1999

Foder för produktionsdjurFeed for animals for production

77%

23%

EU

Ej EU

Foder för sällskapsdjurFeed for pets

78%

8%

2%

12%

EU

Ej EU

NA

AA

EU = Europeiska unionen/European union, Ej EU = Europa utom EU/Europe except EU AA = Australien37, Asien och Nya Zeeland/Australia, Asia and New Zealand NA = Nordamerika/North America

37 Australasien = Australien, Asien och Nya Zeeland/Australia, Asia and New Zealand

76

Diagram 5. Läkemedel inblandat i foder på foderfabrik för djurslagen fjäderfä, nöt och gris mätt som kg aktiv substans för åren 1986 till 1999 Diagram 5. Medicinal products mixed by feed manufacturers into feedingstuffs intended for poultry, cattle and pigs, active substance (kg) 1986-1999

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

År/Year

Kg

aktiv

sub

stans

Medel mot protozoer, fjäderfä/Antiprotozoals, poultry (a)

Tetracykliner, svin och nöt/Tetracyclines, pigs and cattle

Övriga antibakteriella medel/Other antibacterials (b)

(a) till -92 Koccidiostatika, fr.o.m. -91 Medel mot protozoer (QP51A) enl. ATC-systemet (b) till -92 andra antibakteriella medel än Tetracykliner, fr.o.m. -93 Makrolider, Kinolonderivat och Övriga antibakteriella medel enl. ATC-systemet. I denna grupp har läkemedlet Emtryl vet. placerats trots att det enligt ATC-systemet klassas som Medel mot protozoer (QP51A) eftersom det i Sverige normalt har använts som ett antibakteriellt medel för behandling av svin. Den aktiva substansen i Emtryl vet är dimetridazol som förbjöds under 1995 och Emtryl vet. finns därmed med i statistiken t.o.m. 1995.

77

Diagram 6. Förbrukning av medel mot protozoer för åren 1995-1999 Diagram 6. Used antiprotozoals, 1995-1999

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

Kg

aktiv

sub

stan

sK

g ac

tive

subs

tanc

e

Totalförbrukning medel mot Protozoer/Total amount of antiprotozoals

Narasin

Amprolium

Monensin

Lasalocid

78

Diagram 7. Använd mängd Narasin (kg aktiv substans) jämfört med tillverkad mängd slaktkycklingfoder samt produktionen av slaktkyckling (kg kött) för åren 1995-1999 Diagram 7. Narasin (active substance, kg) compared with produced quantity of broiler feed and the production of broilers (kg meat) for the years 1995-1999

0,0E+00

2,0E+07

4,0E+07

6,0E+07

8,0E+07

1,0E+08

1,2E+08

1,4E+08

1,6E+08

1,8E+08

2,0E+08

1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

Kg

fode

r/kö

ttK

g fe

ed/m

eat

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

Nar

asin

Kg

aktiv

sub

stan

s/K

g ac

tive

subs

tanc

e

Tillverkad/importerad mängd slaktkycklingfoder/Produced/imported amount of feed for chickens forfattening

Producerad mängd slaktkycklingkött/Produced amount of chicken meat

Använd mängd Narasin/Used amount of Narasin

Källa: Statens Jordbruksverk och Svensk fågel

79

Diagram 8. Inblandning av antibakteriella läkemedel i foder till svin på foderfabriker under åren 1993 t.o.m. 1999, uttryckt som kg aktiv substans Diagram 8. Admixture by the feed manufacturer of antibacterials in feed for pigs, active substance (kg) 1992-1999

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

Kg

Zin

k/Z

inc

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

Kg

aktiv

sub

stan

s/K

g ac

tive

subs

tanc

eA

ntib

akte

riella

med

el/A

ntib

acte

rials

Zink/Zinc

Antibakteriellamedel/Antibacterials

80

Diagram 9. Inblandning av antibakteriella läkemedel (ej zinkoxid) i foder till svin på foderfabriker under åren 1993 t.o.m. 1999, uttryckt som kg aktiv substans Diagram 9. Admixture by the feed manufacturer of antibacterials (not zinc oxide) in feed for pigs, active substance (kg) 1992-1999

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

Kg

aktiv

sub

stan

sK

g ac

tive

subs

tanc

e

Tetracykliner/Tetracyclines

Kinolonderivat/Quinolonderivatives

Makrolider/Macrolides

Övriga antibakteriella medel(ej zink)/Other antibacterials(not zinc)

81

Diagram 10. Använd mängd läkemedel (kg aktiv substans) jämfört med tillverkad mängd grisfoder samt produktionen griskött (kg kött) för åren 1995-1999 Diagram 10. Used quantity of medicinal products (active substance, kg) compared with produced quantity of pig feed and the production of pig meat (kg meat) for the years 1995-1999

0

100000000

200000000

300000000

400000000

500000000

600000000

1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

Kg

fode

r/kö

ttK

g fe

ed/m

eat

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

Kg

antib

akte

riella

med

elK

g an

tibac

teria

ls

Tillverkad/importerad mängd smågrisfoder och slaktsvinsfoder/Produced/imported amount of feed for piglets and pigs for fattening

Producerad mängd griskött/Produced amount of pig meat

Använd mängd zink/Used amount of zink

Använd mängd antibakteriella medel utom zink/Used amount of medicinal antibacterials except zinc

Källa: Statens Jordbruksverk och Swedish Meats

82

Diagram 11. Förbrukning av läkemedel till odlad fisk under åren 1990-1998 Diagram 11. Consumption of medicinal products to cultivated fish in the years 1990-1998

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

År/Year

Kg

aktiv

sub

stan

sK

g ac

tive

subs

tanc

e

Tetracykliner/Tetracyclines

Amfenikoler/Amphenicols

Sulfonamider & trimetoprim/Suplhonamides &trimetoprim

Kinolonderivat/Quinolon derivatives

Källa: Fiskhälsan FH AB.

83

Tabeller

Tables

84

Tabell 1. Antal provtagningsbesök per fodertillverkare och år Table 1. Number of visits per feed manufacturer and year

Antal foderfabriker (ej petfood) Number of establishment (not PET)

Årsvolym Volume per year

(1000 ton)

Antal kontrollbesök per år Number of visits per year

12 5 1

6 5 - 50 2

7 50 - 100 3

8 100 - 200 4

3 > 200 5

85

Tabell 2 Gränsvärden för aflatoxin B1 i foder Table 2 Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed

Foder/Feed Gränsvärde i mg/kg (ppm) beräknat på 12% vattenhalt Limits as mg/kg (ppm) calculated on 12% water content

Foderråvara med undantag av: Feed materials with exception of:

0,05

- jordnötter, kopra38, palmkärnor, bomullsfrö, babassu39, majs och produkter som framställts genom bearbetning av dessa - groundnut, copra, palm-kernel, cotton seed, babassu, maize and products derived form the processing thereof

0,02

Helfoder40 till nötkreatur , får och getter, med undantag av: Complete feedingstuffs for cattle, sheep and goats with the exception of:

0,05

- mjölkkor/ dairy cattle, 0,005

- kalvar och lamm/calves and lambs 0,01

Helfoder till svin och fjäderfä (med undantag av unga djur) Complete feedingstuffs for pigs and poultry (except young animals)

0,02

Annat helfoder Other complete feedingstuffs

0,01

Kompletteringsfoder41 till nötkreatur, får och getter ( med undantag av kompletteringsfoder till mjölkande djur, kalvar, lamm och killingar) Complementary feedingstuffs for cattle, sheep and goats (except complementary feedingstuffs for dairy animals, calves and lambs)

0,05

Kompletteringsfoder till svin och fjäderfä (med undantag av unga djur) Complementary feedingstuffs for pigs and poultry (except young animals)

0,03

Annat kompletteringsfoder Other complementary feedingstuffs

0,005

38 Kopra = torkad frövita av kokosnöt

39 Babassu = palm (Orbignya phalerata) från Brasilien vars frukt bl.a. används som djurfoder 40 Helfoder = foderblandningar som på grund av sin sammansättning täcker dagsbehovet 41 Kompletteringsfoder = foderblandningar som på grund av sin sammansättning behöver kompletteras med annat foder för att täcka dagsbehovet

86

Tabell 3. Gränsvärden för aflatoxin B1 i foder (godkända fodertillverkare) Table 3. Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed (approved feed manufacturers)

Foderråvaror/Feed Gränsvärde i mg/kg (ppm) beräknat på 12% vattenhalt Limits as mg/kg (ppm) calculated on 12% water content

Jordnötter, kopra, palmkärnor, bomullsfrö, babassu, majs och produkter som framställts genom bearbetning av dessa. Groundnut, copra, palm-kernel, cotton seed, babassu, maize and products derived form the processing thereof

0,2

Tabell 4.Svenska gränsvärden för aflatoxin B1i foder enligt SJVFS 1993:177 Table 4. Aflatoxin B1 maximum permitted levels in feed according to Swedish Regulation, SJVFS 1993:177

Foder/Feed Gränsvärde i mg/kg (ppm) beräknat på 12% vattenhalt Limits as mg/kg (ppm) calculated on 12% water content

Spannmål och grovfoder till mjölkkor Cereals and roughage to dairy cattle

<0,001

Övriga råvaror och oblandade foderråvaror till mjölkkor Other raw materials and unmixed feed materials to dairy cattle

0,010

Råvaror och oblandade foderråvaror42 till övriga djurarter Raw materials and unmixed feed materials to other species

0,05

Helfoder (inkl grovfoder) till mjölkkor Complete feedingstuffs (including roughage) to dairy cattle

0,0015

Kompletteringsfoder (exkl. grovfoder) till mjölkkor Complementary feedingstuffs (excluding roughage) to dairy cattle

0,003

Helfoder till nötkreatur, får och getter ( med undantag av mjölkkor, lamm och killingar Complete feedingstuffs to cattle, sheep and goats (with exception of dairy cattle, lambs and kids)

0,05

Helfoder till svin och fjäderfä (med undantag av unga djur) Complete feedingstuffs to pigs and poultry (with exception of young animals)

0,02

Helfoder till övriga djur Complete feedingstuffs to other animals

0,01

42 Foderråvara = en vara av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung, liksom produkter som framställts genom industriell bearbetning av sådana varor samt organiska eller oorganiska ämnen som är avsedda för utfodring, antingen direkt obearbetade, eller efter bearbetning. En sådan vara kan innehålla fodertillsatser. En foderråvara kan ingå som bärsubstans i förblandningar.

87

Tabell 5. Analysresultat avseende halten aflatoxin B1 från prover tagna 1998 Table 5. Analysis results of aflatoxin B1 concentrations in samples from 1998

Produkt Product

Antal partier under detektionsgränsen Number of batches below the detection

limit

Medelvärde Mean value

µg/kg

Maxvärde Max value

µg/kg

Antal analyserade partier

Number of analysed batches

Bomullsfröexpeller Cotton seed expeller

0 10,2 18,7 1

Majsgluten Maize gluten

8 0,7 2,1 36

Palmkärne produkter Palm kernel products

38 1,0 15,2 92

Raps Rape seed

9 0,3 0,8 11

Sojamjöl Soya meal

148 0,3 3 217

Sojaexpeller Soya expeller

4 0,7 3,3 6

Solrosmjöl Sunflower seed

2 1,1 3 5

Soypass43 93 0,2 0,6 104

Tabell 6. Analysresultat avseende halten aflatoxin B1 från prover tagna 1999 Table 6. Analysis results of aflatoxin B1 concentrations in samples from 1999

Produkt Product

Antal partier under detektionsgränsen Number of batches below the detection

limit

Medelvärde Mean value

µg/kg

Maxvärde Max value

µg/kg

Antal analyserade partier

Number of analysed batches

Majsgluten Maize gluten

19 0,4 3,4 37

Palmkärne produkter Palm kernel products

28 0,5 1,6 69

Raps Rape seed

3 0,3 0,9 4

Sojamjöl Soya meal

88 0,3 2,7 137

Sojaexpeller Soya expeller

5 0,2 <0,2 5

Solrosmjöl Sunflower seed

1 1,3 3,5 7

Soypass 57 0,2 1,1 78

43 Soypass = Proteinkoncentrat från sojabönor/Soya bean Protein Concentrate

88

Tabell 7. Mängden importerade råvaror som faller under aflatoxinkontrollen åren 1998 och 1999 Table 7. Imported feed materiel 1998 and 1999 that should be analysed for aflatoxin

Produkt / Product ton

1998 1999

Bomullsfröexpeller/Cotton seed expeller 1 170 -

Majsgluten/Maize gluten 12 906 17 638

Palmkärnexpeller/Palm kernel expeller 80 131 90 853

Raps/Rape seed 9 917 4 497

Sojamjöl/Soya meal 172 390 181 035

Sojaexpeller/Soya expeller 3 735 7 916

Solrosmjöl/Sunflower seed 3 984 7 100

Soypass 58 803 80 723

Totalt importerat/ Total import 343 036 389 762

Tabell 8. Analysresultat för PCB i fiskmjöl, kött- och benmjöl samt i animaliskt fett 1997 Table 8. Analysis results for PCB in fish meal, meat and bone meal and in animal fat 1997 Produkt Product

Antal prover

Number of samples

Fett innehåll %

Fat content %

Analysresultat (min-max) PCB-153 mg/kg produkt

Analysis results (min-max) PCB-153 mg/kg complete

product

Beräknat värde (min-max) Tot-PCB, mg/kg produkt

Estimated content (min-max) Tot-PCB mg/kg complete

product

Kött- och benmjöl Meat- and bone meal

4 4,8 - 7,7 0,0001 - 0,0003 0,0004 - 0,0012

Animaliskt fett Animal fat

1 100 0,0021 0,0084

Fisk mjöl Fish meal

5 9,2 - 10,4 0,0035 - 0,0071 0,0035 - 0,0071

89

Tabell 9. Gränsvärden för tungmetaller i foder enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:177) om foder Table 9. Heavy metal limits in feed according to Swedish Regulation, SJVFS 1993:177

Produkt Foder Gränsvärde (mg/kg) beräknat vid 12 % vattenhalt

Product Feed Limits (mg/kg) calculated on 12% water content

Arsenik Arsenic

Mjöl av torkat gräs, lusern och klöver samt betfor, torkad melasserad betsnitsel och kompletteringsfoder med undantag av mineralfoder Meal made form grass, from dried lucerne and from dried clover, and dried sugar beet pulp and complementary feedingstuffs with exception of mineral feedingstuffs

4

Fosfater och foder förarbetade av fisk eller andra havsdjur Phosphates and feedingstuffs obtained from the processing of fish or other marine animals

10

Övriga foderråvaror/Other feed materials 2

Fosfater som foderråvara/Phosphates as feed materials 20

Mineralfoder/Mineral feedingstuffs 12

Helfoder till fisk/Complete feedingstuffs for fish 4

Övriga helfoder/Other complete feedingstuffs 2

Bly Grönfoder/Green fodder 10

Lead Fosfater/Phosphates 15

Jäst/Yeast 5

Övriga foderråvaror/Other feed materials 10

Helfoder/Complete feedingstuffs 5

Mineralfoder/Mineral feedingstuffs 30

Övriga kompletteringsfoder/Other complementary feedingstuffs

10

Kadmium Vegetabiliska foderråvaror/Vegetable feed materials 1

Cadmium Animaliska foderråvaror/Animal feed materials 2

Fosfater som foderråvara/Phosphates as feed materials 10

Helfoder till nöt, får och getter (inte till kalvar och lamm) Complete feedingstuffs for cattle, sheep and goats (not calves and lambs)

1

Mineralfoderblandningar/Mixtures of mineral feedingstuffs 5

Övriga foderblandningar, såväl helfoder som andra blandningar, med undantag av foder till sällskapsdjur Other complementary feedingstuffs, complete feedingstuff as well as other mixtures with exception of feed for pet animals

0,5

Kvicksilver Foder förarbetade av fisk eller andra havsdjur Feeds processed by fish or other marine animal

0,5

Mercury Övriga foderråvaror/Other feed materials 0,1

90

Produkt Foder Gränsvärde (mg/kg) beräknat vid 12 % vattenhalt

Product Feed Limits (mg/kg) calculated on 12% water content

Helfoder till hund och katt Complete feedingstuffs for dogs and cats

0,4

Övriga helfoder/Other complete feedingstuffs 0,1

Tabell 10. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av bly i foderblandningar 1997/1998 Table 10. Analysis results of lead concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998

Djurslag Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Animal category Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Nötkreatur/Cattle

46

45

0,87

0,64 a

0,08-10,9

0,08-2,12

Svin/Pigs

63

60

7,0

0,83b

0,14-248

0,14-3,74

Fjäderfä/Poultry 44 0,85 0,23-2,86

Häst/Horse 9 0,86 0,36-1,73

Får/Sheep 6 0,47 0,29-0,73

Fisk/Fish 2 0,46

Sällskapsdjur, torrfoder Pet ansimals, dry feed

33 0,84 0,09-2,51

Sällskapsdjur övrigt, (konserv, fryst)

Pet animals, other feeds (tinned, frozen)

15 0,04 0,01-0,13

Totalt/Total 218

214

1,42

0,46c

0,01-248

0,01-3,74

a medelvärde då ett enstaka prov som var över gränsvärdet inte har räknats med/mean value when individual samples above the limits not are in the calculated b medelvärde då tre prover som var över gränsvärdet inte har räknats med/mean value when three samples above the limits not are in the calculated c medelvärde totalt då fyra prover som var över gränsvärdet inte har räknats med/total mean value when four samples above the limits not are in the calculation

91

Tabell 11. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av kadmium i foderblandningar 1997/1998 Table 11. Analysis results of cadmium concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998

Foder till djurslag Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Animal category Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Nötkreatur/Cattle 46 0,094 0,04-0,16

Svin/Pigs 63 0,110 0,04-0,32

Fjäderfä/Poultry 44 0,065 0,02-0,15

Häst/Horse 9 0,081 0,066-0,11

Får/Sheep 6 0,092 0,075-0,106

Fisk/Fish 2 0,094

Sällskapsdjur, torrfoder Pet animals, dry feed

33 0,061 0,02-0,14

Sällskapsdjur övrigt, (konserv, fryst)

Pet animals, other feeds (tinned, frozen)

15 0,022 0,008-0,08

Totalt 218 0,079 0,008-0,32

Tabell 12. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av aluminium i foderblandningar 1997/1998 Table 12. Analysis results of aluminium concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998

Foder till djurslag Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Animal category Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Nötkreatur/Cattle 46 270 37-781

Svin/Pigs 63 292 45-1223

Fjäderfä/Poultry 44 401 73-1679

Häst/Horse 9 212 61-492

Får/Sheep 6 171 101-229

Fisk/Fish 2 60,5

Sällskapsdjur, torrfoder Pet animals, dry feed

33 144 30-953

Sällskapsdjur övrigt, (konserv, fryst)

Pet animals, other feeds (tinned, frozen)

15 7 0,02-73

Totalt 218 195 0,02-1679

92

Tabell 13. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i mineralfoder 1997/1998 Table 13. Analysis results of heavy metals concentrations in compound feedingstuffs from 1997/1998

Produkt Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Product Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Bly/Lead 3 4,03 0,89-7,4

Kadmium/Cadmium 3 0,176 0,11-0,253

Aluminium 3 1929 486-4413

Tabell 14. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av bly i foderblandningar 1999 Table 14. Analysis results of lead concentrations in compound feedingstuffs 1999

Djurslag Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Animal category Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Nötkreatur/Cattle 4 0,96 0,1-2,6

Svin/Pigs 6 0,2 0,08-0,31

Fjäderfä/Poultry 8 0,42 0,18-0,86

Sällskapsdjur, torrfoder Pet animals, dry feed

2 0,28

Totalt/Total 20 0,46 0,08-2,6

Tabell 15. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av kadmium i foderblandningar 1999 Table 15. Analysis results of cadmium concentrations in compound feedingstuffs 1999

Foder till djurslag Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Animal category Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Nötkreatur/Cattle 4 0,072 0,04-0,1

Svin/Pigs 6 0,068 0,04-0,1

Fjäderfä/Poultry 8 0,052 0,04-0,06

Sällskapsdjur, torrfoder Pet animals, dry feed

2 0,065

Totalt/Total 20 0,065 0,04-0,1

93

Tabell 16. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i vegetabiliska foderråvaror 1998 Table 16. Analysis of heavy metals in vegetable feed materials 1999

Ämne Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Substance Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Bly/Lead 18 0,49 0,045-3,4

Kadmium/Cadmium 18 0,06 0,010-0,114

Aluminium 18 168 10-858

Kvicksilvera/Mercury 18 0,004 0,002-0,03

Arsenika/Arsenic 18 0,371 0,01-2,9

a i de fall analysresultatet är uttryckt som exempelvis <0,002 har motsvarande absoluta värde använts för beräkning av medelvärdet/in the case were analysis results are expressed as for example <0,002 has corresponding definite value been used for calculation of the mean value

Tabell 17. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i animaliska foderråvaror 1998 Table 17. Analysis of heavy metals in animal feed materials 1999

Ämne Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Substance Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Bly/Lead 7 0,23 0,03-0,54

Kadmium/Cadmium 7 0,036 0,002-0,11

Aluminium 7 114 5-409

Kvicksilvera/Mercury 7 0,02 0,002-0,09

Arsenika/Arsenic 7 1,58 0,01-6,6

a i de fall analysresultatet är uttryckt som exempelvis <0,002 har motsvarande absoluta värde använts för beräkning av medelvärdet/in the case were analysis results are expressed as for example <0,002 has corresponding definite value been used for calculation of the mean value

94

Tabell 18. Resultat av Jordbruksverkets kontroll av tungmetaller i mineralråvaror 1998 Table 18. Analysis of heavy metals in mineral feed materials 1999

Ämne Antal prov Medelvärde (mg/kg foder)

Variationsbredd

Substance Number of samples Mean value (mg/kg feed)

Variation

Bly/Lead 5 0,96 0,43-1,95

Kadmium/Cadmium 5 1,305 0,271-3,32

Aluminium 5 835 647-1242

Kvicksilvera/Mercury 5 0,003 0,002-0,004

Arsenik/Arsenic 5 2,43 0,26-5,3

a i de fall analysresultatet är uttryckt som exempelvis <0,002 har motsvarande absoluta värde använts för beräkning av medelvärdet/in the case were analysis results are expressed as for example <0,002 has corresponding definite value been used for calculation of the mean value

Tabell 19. Resultat av undersökta idisslarfoderprover avseende innehåll av köttmjöl 1998/1999 Table 19. Analysis of meat meal in ruminant feed 1998/1999

Resultat/Results 1998 1999

Positiva/Positive, % 0 4

Spår/Traces, % 58 48

Negativa/Negative, % 42 48

95

Tabell 20. Sammanställning över analyserade foderprover 1997-1998 Table 20. Compilation of analysed feed samples 1997-1998

Produkt/Product Antal prover Number of samples

Noteringar/Notes

A. Prover tagna i foder där tillsats av läkemedel eller fodertillsatser har skett 1997. A. Samples from feeds with addition of drugs or feed additives in 1997

Klortetracyklin/Chlortetracykline 2 Inga anmärkningar!/No remarks!

Olaquindox 5 Inga anmärkningar!/No remarks!

Tylosinfosfat/Tylosinphosphate 3 Inga anmärkningar!/No remarks!

Monensin 5 Inga anmärkningar!/No remarks!

Narasin 4 Inga anmärkningar!/No remarks!

C. Prover för att kontrollera användningen av i Sverige ej tillåtna fodertillsatser 1997. C. Samples for control of use of in Sweden forbidden feed additives 1997.

Avoparcin 1 4 Ej detekterat i samtliga prover!/Not detected in all samples!

B. Prover tagna i foder utan tillsatser (blankprover) eller i efterföljande sats2

B. Samples from feeds with out any additives (blank samples) or in the following batch2

Blankprover 1997 14 12 prover, analyserade preparat ej detekterade,

2 stycken med spår av Narasin (1,4 & 1,2 mg/kg)

Efterföljande sats 1997 3 2 prover, analyserade preparat ej detekterade,

1 prov med spår av Narasin (1,4 mg/kg)

Efterföljande sats 1998

18 16 prover, analyserade preparat ej detekterade

2 prov med spår av Narasin (0,5 mg/kg)

Summa prover 58

1 Fodertillsats, tillväxtbefrämjande preparat som ej används i Sverige/Feed additive, growth promoter that not is used in Sweden 2 Proverna analyserade för innehåll av/The samples analysed for: Olaquindox, < 5 mg/kg; Enrofloxacin < 5 mg/kg; Monensin, < 1mg/kg; Narasin, < 0,5-1 mg/kg; Klortetracyklin/Chlortetracyclin < 50 mg/kg; Oxytetracyklin/Oxytetracyclin < 30 mg/kg.

96

Tabell 21. Bedömning av foderkontrollens analysresultat Table 21. Evaluation of results of feed control Gränsvärdesintervall = intervall mellan deklarerat värde och det övre-/undre tolererade avvikelsevärdet Limit interval = interval between declared value and the upper and lower tolerated divergence values

-1.5 +1.5

-1.0 +1.0

-0.5 +0.5

-1 -2 -3 -4 +4 +3 +2 +1

Yttrande krävs

Undre avvikelse- gräns

Deklarerat värde

Övre avvikelse- gräns

Yttrande krävs

Action level Lower level Declared value Upper level Action level

Bedömning av enskild analys/Evaluation of a single analysis 4 poäng: Då analysvärdet ligger inom 1:a halva gränsvärdesintervallet (+/- 0,5) 4 points: When the analytical value is within the first half of the marginal value interval (+/-0.5)

3 poäng: Då analysvärdet ligger inom 2:a halva gränsvärdesintervallet (+/- 1,0) 3 points: When the analytical value is within the second half of the marginal value interval (< +/-1.5)

2 poäng: Då analysvärdet ligger utanför gränsvärdesintervallet (< +/- 1,5) 2 points: When the analytical value is off the marginal value interval (< +/- 1.5)

1 poäng: Då analysvärdet ligger utanför gränsvärdesintervallet (< +/- 1,5) 1 point: When the analytical value is off the marginal value interval (> +/- 1.5)

Totalbedömning av det analyserade foderprovet/Total assessment of the analysed sample Det analyserade värdet bedöms och jämförs med den högsta acceptabla avvikelsen från deklarerat värde. The analysed value is judged and compared with the highest acceptable deviation from the declared value

Betyg 5: Det analytiska resultatet korrelerar till deklarerat värde. Alla analyser har 4 poäng. Mark 5: The analytical result correspond to the declared value. All analysis have 4 points.

Betyg 4: Det analytiska resultatet korrelerar till deklarerat värde. Alla analyser har 4 eller 3 poäng. Mark 4: The analytical result correspond to the declared value. All analysis have 3 or 4 points.

97

Betyg 3: En analys avviker från deklarerat värde och får 2 poäng. Övriga analyser har 3 eller 4 poäng. Mark 3: One analysis deviate from declared value and is given 2 points. The other analysis have 3 or 4 points.

Betyg 2: Analysresultatet avviker från deklarerat värde, fler än en analys har två poäng. Mark 2: The analytical result differ from declared value, more than one analysis with 2 points.

Betyg 1: Analysresultatet avviker kraftigt från deklarerat värde. En eller flera analyser har 1 poäng eller deklarerat värde saknas. Yttrande krävs från den ansvarige för produkten. Mark 1: The analytical results differ substantially from declared values. One or several analyses have one point or lack declared value. Utterance is requested from the responsible for the product.

98

Tabell 22. Sammanställning över antalet officiellt tagna prover Table 22. Compilation of number of official samples Djurslag Kontrollerade prover/Controlled samples Animal category Antal Medel Fördelning/Distribution, % Number Mean value 1 2 3 4 5 Samtliga djurslag All animal categories 903 3,9 11 3 8 45 33 Nöt/Cattle 169 4,0 9 8 50 34 Gris/Pigs 153 3,7 14 5 10 44 27 Fjäderfä/Poultry 123 3,9 12 4 11 32 41 Häst/Horse 42 3,5 17 2 10 60 12 Får/Sheep 6 3,3 17 17 67 Hund/Dog 229 3,9 8 4 7 46 34 Katt/Cat 168 4,1 8 1 6 46 39 Fisk/Fish 13 1,8 69 23 8

Tabell 23. Sammanställning över genomförda analyser samt bedömning för samtliga djurslag Table 23. Compilation of the number of analyses and grading for al species

Analyser Antal Fördelning/Distribution, % Analysis Number 1- 2- 3- 4- 4+ 3+ 2+ 1+

Samtliga djurslag All animal categories 3773 1 1 10 39 34 9 2 3 Nöt/Cattle Råprotein/Crude protein 157 3 1 4 26 59 6 2 Råfett/Raw fat 157 3 2 8 17 48 20 1 1 Växttråd, fiber/Crude fibre 157 22 71 5 3 Aska, mineral/Ash, mineral 157 1 16 50 21 10 2 1 Fosfor/Phosphor (P) 25 17 8 33 17 Kalcium/Calcium (Ca) 12 17 17 25 25 17 Magnesium (Mg) 16 6 25 63 6 Natrium/Sodium (Na) 12 67 25 8

Summa/Sum 680 2 1 12 41 33 9 1 1 Gris/Pigs Råprotein/Crude protein 152 3 3 11 19 58 5 1 Råfett/Raw fat 152 2 5 17 53 18 3 1 Växttråd, fiber/Crude fibre 152 17 64 10 6 3 Aska, mineral/Ash, mineral 152 2 4 15 52 11 6 1 9 Koppar/Copper (Cu) 15 7 20 20 53 Lysin/Lysine (Lys) 36 3 19 22 50 6

Summa/Sum 659 1 2 12 37 33 9 2 4 Fjäderfä/Poultry Råprotein/Crude protein 123 4 33 60 3 Råfett/Raw fat 123 2 3 7 20 39 16 8 4 Växttråd, fiber/Crude fibre 123 7 62 19 11 1 1 Koppar/Copper (Cu) 8 25 13 38 25 Metionin/Methionine (Met) 34 24 3 15 9 50

Summa/Sum 411 3 1 7 35 39 9 3 2

99

Analyser Antal Fördelning/Distribution, % Analysis Number 1- 2- 3- 4- 4+ 3+ 2+ 1+

Häst/Horse Råprotein/Crude protein 35 6 9 11 20 46 6 3 Råfett/Raw fat 35 6 14 20 49 9 3 Växttråd, fiber/Crude fibre 35 40 54 3 3 Aska, mineral/Ash, mineral 35 31 37 6 11 3 11 Fosfor/Phosphor (P) 7 29 29 43 Kalcium/Calcium (Ca) 7 29 29 14 29 Natrium/Sodium (Na) 7 43 29 14 14 Selen/Selenium (Se) 6 17 33 17 33

Summa/Sum 167 4 2 23 32 26 7 2 4 Får/Sheep Råprotein/Crude protein 5 20 40 40 Råfett/Raw fat 5 20 40 40 Växttråd, fiber/Crude fibre 5 40 60 Aska, mineral/Ash, mineral 5 20 80 Fosfor/Phosphor (P) 1 100 Kalcium/Calcium (Ca) 1 100 Natrium/Sodium (Na) 1 100 Selen/Selenium (Se) 1 100

Summa/Sum 24 2 25 38 21 8 4 Hund/Dog Råprotein/Crude protein 229 1 2 7 31 53 6 0 Råfett/Raw fat 229 2 2 11 35 32 14 3 1 Växttråd, fiber/Crude fibre 229 15 53 22 10 0 Aska, mineral/Ash, mineral 229 3 58 28 6 3 3 Vatten, fukt/Water, moisture 51 49 29 14 2 6 Koppar/Copper (Cu) 36 3 3 6 3 33 14 6 33

Summa/Sum 1003 1 1 8 43 33 9 2 2 Katt/ Catt Råprotein/Crude protein 168 1 1 13 38 42 1 1 3 Råfett/Raw fat 168 1 1 6 32 46 7 2 5 Växttråd, fiber/Crude fibre 168 18 34 38 5 5 Aska, mineral/Ash, mineral 168 60 26 10 1 3 Vatten, fukt/Water, moisture 105 44 32 15 2 7

Summa/Sum 777 0 1 8 41 37 7 1 4 Fisk/Fish Råprotein/Crude protein 13 15 8 23 15 23 8 8 Råfett/Raw fat 13 31 8 8 8 15 15 8 8 Växttråd, fiber/Crude fibre 13 54 46 Aska, mineral/Ash, mineral 13 8 23 23 46

Summa/Sum 52 12 4 10 12 23 17 10 13

100

Tabell 24. Godkända anläggningar för tillverkning av foder innehållande läkemedel och medel mot protozoer 1999 samt typ av foder Table 24. Approved establishment for manufacture of feed containing medical products or antiprotozoals 1999 and type of feed

Nr No

Namn Name

Grisar Pigs

Nöt Cattle

Fjäderfä Poultry

Pälsdjur Furred animals

Fisk Fish

Övriga Others

αSE01300BM Teknosan AB, Vänersborg SPO MKO VSTO A F O

αSE01400BM Skånska Lantmännen, Åhus SPO SMK VSO A O

αSE01500BM Specialfoder i Vartofta AB P A

αSE01600BM AB Kvarnbyfoder, Staffanstorp

SPO SO

αSE01700CM HBK Lantmän, Sölvesborg SPO MS VSTO

αSE01800CM HBK Lantmän, Falkenberg SPO MSK VSTO O

αSE01900CM FORI HB, Norrköping SPO MSK O

αSE02000CM FORI HB, Skänninge VSTO

αSE02100BM Vallberga lantmän ek. för. SPO M

αSE02200BM KLF, Kristianstad SPO MSK VSO A O

αSE02300CM Västerbottens fodercentral, Umeå

SPO MSK VTO

αSE02400CM Gotlands lantmän, Gotland SPO MSK VTO O

αSE02900CM Foder Mix, Vara SPO

αSE03000CM A/B Joh. Hansson, Uppsala SPO MSK O

αSE03400CM FORI HB, Västerås SPO MSK VTO A O

αSE03700CM Kalmar lantmän, Kalmar P MSK SO O

αSE03800CM Knislingeortens lagerhusförening ek. för.

SPO MSK

αSE05700CM Aller Aqua AB, Södertälje - - - - F -

αSE07400CM Skåne Blekinge Pälsdjursuppfödning ek. för.

- - - A - -

αse08400CM Panderosa Mink AB - - - A - -

αSE09900BM Lactamin AB, Kimstad SPO MSO VSO A O

αSE10000BM Lactamin AB, Vadstena P MO A O

αSE10500CM Skånska lantmännen, Helsingborg

SPO VSTO

αSE18600CM FORI HB, Umeå SPO MSK VO O

αSE18700CM FORI HB, Lidköping (Lidan) SPO VSTO

αSE18800CM FORI HB, Lidköping (Sjödalen)

MSKO

αSE18900CM Lantab AB SPO MSK

αSE19000CM Semper Foods AB, Mjölby K

101

Nr No

Namn Name

Grisar Pigs

Nöt Cattle

Fjäderfä Poultry

Pälsdjur Furred animals

Fisk Fish

Övriga Others

αSE19300CM Svenska Foder AB, Åhus SPO MSK O

αSE19400CM Svenska Foder AB, Tågarp SPO M VSTO

αSE19500CM Svenska Foder AB, Västerlösa

SPO MSK VSO

αSE19600CM Svenska Foder AB, Hällekis SPO MSK VSTO

Fet stil anger att denna typ av foder har tillverkats innehållande läkemedel/koccidiostatika under 1999. Bold letters indicate that this type of feed had been produced containing medical substances/coccidiostats during 1999. Grisar (Pigs): S = slaktsvin (pigs for fattening), P = smågrisar (piglets), O = övriga (others) Nöt (Cattle): M = mjölkkor (dairy cows), S = slaktnöt (cattle for fattening), K = kalvar (calves), O = övriga (others) Fjäderfä (Poultry): V = värphöns (layers), S = slaktkycklingar (chickens for fattening), T = Slaktkalkoner (turkeys for fattening), O = övriga (others) Övriga djurslag (Other animals): F = fisk (fish), A = pälsdjur (furred animals), O = övriga (others)

102

Tabell 25. Totalförbrukning av kg aktiv substans inblandat i foder till samtliga djurslag 1999 Table 25. Total consumption (kg) of active substance mixed into feedingstuffs for all species of animals 1999

Läkemedelsgrupp enligt ATC-systemet

Svin Nöt Fjäderfä Fisk Pälsdjur Total Preparat

Group of medicinal products according to ATC-system

Pigs Cattle Poultry Fish Furred animal

Total Medicinal product

QJ01A Tetracykliner Tetracyclines

430 118 34 12 262 855 Cetece vet., Chlorosol & Terramycin® vet.

QJ01F Makrolider Macrolids

261 0 0 0 33 294 Tylan® vet.

QJ01X Zinkoxid Zincoxide

4 956 0 0 0 0 4 956

QJ01X & QJ01M Övriga antibakteriella medel Other antibacterials

303 0 0 26 0 329 Stafac® vet. & Tiamutin® vet, Econor®, Nisoclyn

QP51A Medel mot protozoer Antiprotozoals

0 0 10 596 0 0 10 596 Amprol® plus vet., Avatec® vet., Elancoban 200 vet. & Monteban® vet.

QP52A & QP53A Parasit- & av-maskningsmedel antiparasitics and deworming agents

86 0 1 0 0 87 Banminth® vet., Ivomec® vet., Neguvon® vet. & Rintal® vet.

QA12C E-vitamin och selen Vitamin E and selenium

0,3 0 0 0 0 0,3 Eselen vet., Selevitan® vet. & Tokosel® vet.

103

Tabell 26. Förbrukning av medel mot protozoer inblandat i foder till höns och slaktkycklingar 1999 Table 26. Consumption of antiprotozoals mixed into feed for layers and chickens for fattening 1999 Preparat (kg aktiv substans) Preparation (kg active substance)

Avelsdjur Breeding animals

Unghöns Layer

chickens

Höns Layers

Slaktkycklingar Chickens for

fattening

Total Total

QP51A X59 Amprol plus (Amprolium) 56 525 0 0 581

QP51A H03 Elancoban (Monensin) 0 0 0 1 1

QP51A H04 Monteban (Narasin) 0 0 0 9526 9526

QP51A H02 Avatec (Lasalocid) 0 0 0 35 35

Tabell 27. Förbrukning av medel mot protozoer inblandat i foder till övriga fjäderfä 1999 samt totalförbrukningen Table 27. Consumption of antiprotozoals mixed into feed for other poultry 1999 and total consumption

Preparat (kg aktiv substans) Preparation (kg active substance)

Kalkoner Turkeys

Övriga Others

Total Total

Total alla fjäderfä

Avelsdjur Breeding animals

Slaktdjur Turkeys for fattening

Total al poultry

QP51A X59 Amprol plus (Amprolium) 67 8 19 94 675

QP51A H03 Elancoban (Monensin) 1 258 0 259 260

QP51A H04 Monteban (Narasin) 0 0 0 0 9 526

QP51A H02 Avatec (Lasalocid) 0 98 0 98 133

104

Tabell 28. Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till svin 1999 Table 28. Consumption of medical products mixed into feedingstuffs intended for pigs 1999 Preparat (kg aktiv substans) Preparation (kg active substance)

Djurslag Animal category

Total Total

Avelsdjur Breeding animals

Slaktsvin Pigs for fattening

Smågrisar Piglets

Tetracykliner/Tetracyclines

QJ01A A06 Terramycin (Oxytetracycline) 0 0 1 1

QJ01A A03 Cetece (Chlortetracycline) 17 325 87

429

Makrolider/Macrolids

QJ01F A90 Tylan (Tylosinphosphate) 0 87 174

261

Övriga antibakteriella medel/ Other antibacterials

QA07A AA01 Nisoclyn (Neomycin) 0 0 1 1

QA07X A 91 Zinkoxid 0 0 4 956 4 956

QJ01X X91 Stafac (Virginiamycin) 0 101 0 101

QJ01X X92 Tiamutin (Tiamulin hydrogen fumarat)

3 103 55 161

QJ01X X94 Econor (Valnemulin)

1 32 6 39

Vitaminpreparat/Vitamins

QA12C E99 Selevitan (alfa-thocoferol) 0,05 0,04 0,00 0,09

QA12C E99 Tokosel (alfa-thocoferol) 0,00 0,02 0,00 0,02

QA12C E99 Eselen (alfa-thocoferol) 0,00 0,20 0,00

0,20

Parasit- och avmaskningsmedel Antiparasitics and deworming agents

QP52A C05 Rintal (Febantel) 1,0 0,0 0,0 1,0

QP52A F02 Banminth vet. (Pyrantel pamoate) 0,0 1,2 0,0 1,2

QP54A A01 Ivomec (Ivermectin) 0,0 1,3 0,2 1,5

QP53A F02 Neguvon (Metriphonate) 0,0 82,4 0,0 82,4

105

Tabell 29. Förbrukning av läkemedel inblandat i foder till nötkreatur 1999 Table 29. Consumption of medicinal products mixed into feedingstuffs for cattle 1999 Preparat (kg aktiv substans) Preparation (kg active substance)

Slaktnöt Cattle for fattening

Kalvar Calves

Total Total

Tetracykliner/Tetracyclines

QJ01A A03 Cetece (Chlortetracycline) 40 14 44

QJ01A A03 Chlorosol (Chlortetracycline) 0 64 64

Total 40 78 118

Tabell 30. Förbrukning av läkemedel till odlad fisk 1999 Table 30. Consumption of medicinal products intended for cultivated fish 1999 Preparat (kg aktiv substans) Preparation (kg active substance)

Fisk Fish

QJ01A A06 Terramycin (Oxytetracycline) 12

QJ01B Aquaflor (Amphenicols) 10

QJ01M Oxilinsyra (Oxilinic acid) 16

Total 38

Tabell 31. Förbrukning av läkemedel till pälsdjur 1999 Table 31. Consumption of medical products intended for fur animals 1999 Preparat (kg aktiv substans) Preparation (kg active substance)

Fisk Fish

QJ01A A03 Cetece (Chlortetracycline) 262

QJ01F A90 Tylan (Tylosinphosphate) 33

Total 295

106

Tabell 32. Totalt tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar (1000 ton/år) Table 32. Total manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs (1000 tonnes/year) 1996 1997 1998 1999 Alla djurslag/All categories of animals Djur utom sällskapsdjur/Animals except pets 2497,4 2411,0 2386,0 2367,3 Sällskapsdjur/Pets 146,8 145,0 152,0 152,4 2644,2 2556,0 2538,0 2519,7 Fördelning mellan länder/Distribution between countries Djur utom sällskapsdjur/Animals except pets Sverige/Sweden 2484,1 2397,3 2372,5 2351,6 EU utom Sverige/EC except Sweden 13,3 13,7 10,0 12,1 Europa utom EU/Europe except EC 0,0 0,0 3,5 3,6 2497,4 2411,0 2386,0 2367,3 Sällskapsdjur/Pets Sverige/Sweden 78,0 77,1 81,7 83,0 EU utom Sverige/EC except Sweden 57,1 54,7 55,0 54,8 Europa utom EU/Europe except EC 0,3 1,2 4,0 5,3 Australasien/Australasia44 1,4 2,0 1,5 1,2 Nordamerika/North America 10,0 10,0 9,8 8,1 146,8 145,0 152,0 152,4 Fördelat på djurslag/Distribution between animal categories Djur utom sällskapsdjur/Animals except pets Nöt/Cattle 1220,1 1173,6 1193,0 1261,8 Svin/Pigs 716,6 687,2 662,0 578,0 Fjäderfä/Poultry 537,3 522,8 504,1 497,8 Får/Sheep 4,0 4,1 4,3 5,2 Fisk/Fish 10,3 9,6 9,7 10,3 Ren/Reindeer 2,8 6,0 5,3 5,6 Vilt/ Wild animals 0,4 0,5 0,4 0,7 Päls/Furred animals 4,2 4,0 4,1 4,0 Ospecificerat/Unspecified 1,7 3,2 3,1 3,9 2497,4 2411,0 2386,0 2367,3 Sällskapsdjur/Pets Häst/Horse 31,3 32,7 36,2 37,6 Kanin/Rabbit 2,3 2,6 3,7 2,9 Hund/Dog 57,3 56,2 58,3 57,6 Katt/Cat 54,5 52,0 52,3 53,6 Fågel/Birds 1,4 1,5 1,5 0,7 146,8 145,0 152,0 152,4

44 Australien, Nya Zeeland och Asien/ Australia, New Zealand and Asia

107

Tabell 33. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för nöt (1000 ton/år) Table 33. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for cattle (1000 tonnes/year) 1996 1997 1998 1999 NÖT/CATTLE Fördelat på undergrupp/Divided by subgroup Kalv/Calves 22,4 20,1 20,7 19,7 Ungnöt (kött)/Young cattle (meat) 91,4 94,1 113,8 148,7 Mjölkko/Dairy cows 1080,1 1032,2 1033,8 1064,3 Ospecificerat/Unspecified 26,2 27,2 24,7 29,1 1220,1 1173,6 1193,0 1261,8 Fördelat på användningsområde/Divided by field of application Kalv/Calves Start/Starter 20,4 18,0 17,8 15,6 Tillväxt/Growth 2,0 2,1 2,9 4,1 22,4 20,1 20,7 19,7 Ungnöt (kött)/Young cattle (meat) Tillväxt/Starter 48,8 49,1 57,9 93,3 Göd/Fattening 42,6 45,0 55,0 52,8 Ospecificerat/Unspecified 0,9 2,6 91,4 94,1 113,8 148,7 Mjölkkor/ Dairy cattle Höglakterande/High lactating 370,3 370,9 321,3 205,0 Ospecificerat/Unspecified 709,8 661,3 712,5 859,3 1080,1 1032,2 1033,8 1064,3 Fördelat på fodertyp/Divided by feed type Nöt/Cattle Kompleteringsfoder/Supplementary feedingstuffs 64,0 57,0 101,8 160,6 Färdigfoder/Complete feedingstuffs 880,0 848,2 809,9 772,6 Koncentrat/Supplementary (5-30% of complete feedingstuffs) 153,1 157,6 196,1 292,6 Halvkoncentrat/Supplementary (>30% of complete feedingstuffs) 96,2 84,5 59,4 8,1 Premix/Supplementary (<5% of complete feedingstuffs) 0,1 0,1 0,5 2,6 Tillskott/Supplemenatary (vitmains etc.) 1,2 1,8 1,9 1,5 Melass foder/Molasses feedingstuffs 0,7 0,6 0,6 0,4 Mineralfoder/Mineral feedingstuffs 16,3 16,8 15,7 17,1 Mjölkersättning (helfoder)/Milk replacers (complete feedingstuffs) 8,5 7,0 7,1 6,3 1220,1 1173,6 1193,0 1261,8 Fördelat på foderstruktur/ Divided by feed structure Mjölkkor/ Dairy cows Mjöl/Meal 0,8 0,7 0,8 2,3 Pellets 820,0 799,2 871,3 1045,1 Pelletskross/Crushed pellets 3,0 2,8 3,3 3,5 Storkross/Crushed 244,4 219,9 147,2 2,4 Granulat/Granulate 0,2 0,1 0,1 0,1 Flytande/Floating 0,4 0,2 0,2 0,1 Mix/Mixed 11,3 9,3 11,0 10,7 Annan/Others 0,0 0,0 0,0 0,1 1080,1 1032,2 1033,8 1064,3

108

Tabell 34. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för gris (1000 ton/år) Table 34. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for pigs (1000 tonnes/year) 1996 1997 1998 1999 GRIS/PIGS Fördelat på undergrupp/Divided by subgroup Smågris/Piglets 113,0 110,6 99,6 88,9 Slaktsvin/Pigs for fattening 404,1 388,4 367,5 334,3 Sugga (avel)/Sows (breeders) 186,2 176,3 181,0 142,5 Ospecificerat/Unspecified 13,3 11,9 13,9 12,3 716,6 687,2 662,0 578,0 Fördelat på användningsområde/Divided by field of application Smågris/Piglets Prestart 1,3 1,6 1,6 2,2 Smågrisfoder/Piglet feedingstuffs 110,7 107,5 96,1 85,2 Ospecificerat/Unspecified 1,0 1,5 1,9 1,5 113,0 110,6 99,6 88,9 Slaktsvin/Pigs for fattening Insättning/Establish 8,0 5,7 5,9 7,1 Enhetsfoder/Complete feedingstuffs 306,7 294,5 276,9 255,2 Fas 1/Phase 1 16,9 12,6 41,0 11,9 Fas 2/Phase 2 18,7 16,2 16,3 12,6 Blötfoder (kompletering)/Supplementary wet-feedingstuffs 39,7 48,3 20,5 40,5 Ospecificerat/Unspecified 14,1 11,1 6,9 7,0 404,1 388,4 367,5 334,3 Sugga (avel)/Sows (breeders) Avel/Breeder 115,7 101,4 93,0 25,4 Sin/Dry 1,4 1,4 1,0 1,3 Digivning/Suckling 41,2 32,3 30,0 40,1 Ospecificerat/Unspecified 27,9 41,2 57,0 75,7 186,2 176,3 181,0 142,5 Fördelat på fodertyp/Divided by type of feed Gris/Pigs Helfoder/Complete feedingstuffs 559,3 510,4 492,3 442,8 Kompletterings foder/Supplementary feedingstuffs 33,6 37,6 36,3 32,4 Premix (<5%)/Supplementary (<5% of complete feedingstuffs) 6,8 5,2 6,0 8,0 Konc (5-30%)/Supplementary (5-30% of complete feedingstuffs) 105,2 125,8 118,8 93,4 Halvkonc (>30%)/Supplementary (>30% of complete feedingstuffs) 11,2 6,9 7,3 0,0 Tillskott/Supplemenatary (vitmains etc.) 0,1 0,7 1,0 1,2 Mineralfoder/Mineral feedingstuffs 0,2 0,2 0,3 0,2 Ospecificerat/Unspecified 0,2 0,4 0,0 0,0 716,6 687,2 662,0 578,0 Fördelat på foderstruktur/ Divided by feed structure Slaktsvin/Pigs for fattening Mjöl/Meal 83,2 106,8 111,9 98,2 Pellets 15,3 45,2 8,1 23,8 Pelletskross/Chrushed pellets 302,8 231,6 243,6 212,2 Granulat/Granulate 0,2 0,2 0,2 0,1 Annan/Others 2,6 4,6 3,7 0,0 404,1 388,4 367,5 334,3

109

Tabell 35. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för fjäderfä (1000 ton/år) Table 35. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for poultry (1000 tonnes/year) 1996 1997 1998 1999 FJÄDERFÄ/POULTRY Fördelat på undergrupp/Divided by subgroup Anka-gås/Duck-goose 2,3 1,7 1,4 2,3 Kalkon/Tyrkey 8,3 8,8 13,1 13,9 Livkyckling/Chicken (breeders) 41,2 41,9 37,5 46,2 Slaktkyckling/Chickens for fattening 196,1 194,9 184,4 189,9 Kycklingmamma/Mother-hen 34,5 33,7 36,3 30,9 Värphöns/Layers 247,5 234,7 221,1 204,6 Avelstupp/Cock (breeders) 0,0 0,1 0,0 0,0 Övriga fjäderfä/Other poultry 2,3 2,9 2,9 3,8 Ospecificerat/Unspecified 5,1 4,1 7,4 6,2 537,3 522,8 504,1 497,8 Fördelat på användningsområde/Divided by field of application Anka-gås/Duck-goose Tillväxt (göd)/Growth (fattening) 2,2 1,6 0,0 1,4 Värp/Layers 0,9 Ospecificerat/Unspecified 0,1 0,1 1,4 0,0 2,3 1,7 1,4 2,3 Kalkon/Tyrkey Start 0,7 0,7 1,1 1,7 Tillväxt (göd)/Growth (fattening) 7,2 7,6 10,6 10,6 Slut/Finishing 0,2 0,3 0,5 0,6 Ospecificerat/Unspecified 0,2 0,2 0,9 1,0 8,3 8,8 13,1 13,9 Livkyckling/ Chickens (breeders) Start 10,1 8,1 9,4 10,9 Tillväxt (göd)/Growth (fattening) 31,1 33,8 28,1 27,4 Värp/Layers 7,9 41,2 41,9 37,5 46,2 Slaktkyckling/Chickens for fattening Uppstart/Prestart 0,1 1,7 1,5 1,6 Start 44,6 40,0 37,1 30,2 Tillväxt (göd)/Growth (fattening) 112,6 112,1 112,0 118,8 Slut/Finishing 38,8 41,1 33,8 39,3 196,1 194,9 184,4 189,9 Kycklingmammor/ Mother-hen Start 1,9 0,5 0,6 1,1 Tillväxt (göd)/Growth (fattening) 5,4 4,3 3,4 3,9 Förvärp/Pre-layers 0,4 1,4 4,0 1,9 Värp/Layers 21,8 20,1 23,5 24,0 Ospecificerat/Unspecified 5,0 7,4 4,8 0,0 34,5 33,7 36,3 30,9

110

1996 1997 1998 1999 Fördelat på fodertyp/Divided by type of feed Fjäderfä/Poultry Helfoder/Complete feedingstuffs 513,2 495,7 488,3 475,6 Kompleteringsfoder/Supplementary feedingstuffs 4,0 6,4 6,6 7,9 Koncentrat/Supplementary (5-30% of complete feedingstuffs) 15,0 15,9 5,2 9,9 Halvkoncentrat/Supplementary (>30% of complete feedingstuffs) 5,1 4,6 3,8 4,1 Ospecificerat/Unspecified 0,0 0,2 0,2 0,3 537,3 522,8 504,1 497,8 Fördelat på foderstruktur/ Divided by feed structure Mjöl/Meal 0,0 0,0 0,0 4,2 Pellets 4,5 1,2 1,9 2,9 Pelletskross/Crushed pellets 242,5 232,8 219,2 197,4 Annan/Others 0,5 0,7 0,0 0,1 247,5 234,7 221,1 204,6

Tabell 36. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för fisk (1000 ton/år) Table 36. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for fish (1000 tonnes/year) 1996 1997 1998 1999 FISK/FISH Fördelat på undergrupp/Divided By subgroup Laxfisk/the Salmonidae 10,0 8,6 6,8 7,2 Ospecificerat/Unspecified 0,3 1,0 2,9 3,1 10,3 9,6 9,7 10,3 Fördelning mellan länder/Divided by countries Sverige/Sweden 0,0 0,0 0,4 0,0 Europa utom EU/Europe except EC 3,0 3,2 EU utom Sverige/EC except Sweden 10,3 9,6 6,3 7,1 10,3 9,6 9,7 10,3

111

Tabell 37. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för häst (1000 ton/år) Table 37. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for horse (1000 tonnes/year) 1996 1997 1998 1999 HÄST/HORSE Fördelat på undergrupp/Divided by subgroup Föl (avel)/Foal (breeders) 6,0 6,7 9,9 7,6 Häst (motion)/Horse (exercise) 8,6 8,6 7,8 10,0 Häst (tävling)/Horse (competition) 7,1 6,8 7,0 7,2 Ospecificerat/Unspecified 9,6 10,6 11,5 12,8 31,3 32,7 36,2 37,6 Fördelat på foderstruktur/ Divided by feed structure Mjöl/Meal 1,2 1,2 1,0 1,1 Pellets 7,4 8,4 10,8 9,6 Storkross/Crushed 18,3 18,4 18,3 19,8 Granulat/Granulate 0,6 0,5 0,8 0,7 Flytande/Floating 0,1 0,1 0,2 0,2 Snitslat-flingor/Parings-flakes 0,2 0,5 0,8 1,4 Mix (bitar + flingor)/Mix (Bits + flakes) 0,4 0,5 0,9 0,7 Annan/Others 3,1 3,1 3,4 4,1 31,3 32,7 36,2 37,6 Fördelat på fodertyp/Divide by type of feed Helfoder/Complete feedingstuffs 0,5 0,5 0,6 0,2 Kompletterings foder/Supplementary feedingstuffs 1,7 2,3 5,4 3,9 Färdigfoder/Complete feedingstuffs 24,1 24,8 24,6 27,5 Konc (5-30%)/Supplementary (5-30% of complete feedingstuffs) 1,5 1,5 1,4 1,5 Vitamin/Vitamins 0,1 0,1 0,1 0,1 Tillskott/Supplemenatary (vitamins etc.) 0,1 0,2 0,5 0,3 Mineralfoder/Mineral feedingstuffs 3,3 3,3 3,6 4,1 31,3 32,7 36,2 37,6 Fördelning mellan länder/Divided by countries Sverige/Sweden 30,3 31,6 34,6 35,7 Europa utom EU/Europe except EC 0,3 0,2 EU utom Sverige/EC except Sweden 1,0 1,1 1,3 1,7 31,3 32,7 36,2 37,6

112

Tabell 38. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar till hund (ton/år) Table 38. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs to dogs (tonnes/year) 1996 1997 1998 1999 HUND/DOG 57319 56232 58318 57558 Fördelat på användningsområde/Divided by field of application Underhåll/Maintenance 2519 1971 2561 3146 Activity 2049 2370 2651 2386 Avel/Breeding 229 210 211 210 Valp-Kattunge/Puppy-kitten 898 1051 1202 1124 Ospecificerat/Unspecified 51624 50630 51693 50692 57319 56232 58318 57558 Fördelat på konserveringsform/Divided by form of preservation Torrfoder/Dry feedingstuffs 46400 45946 48772 47368 Helkonserv/Non-perishables 8119 7370 6873 7160 Frysvara/Frozen feeds 1198 1296 972 1220 Annan/Others 1602 1620 1701 1810 57319 56232 58318 57558 Fördelat på fodertyp/Divided by type of feed35. Helfoder/Complete feedingstuffs 56127 54947 57043 56064 Kompletterings foder/Supplementary feedingstuffs 176 202 141 179 Vitamin/Vitmins 19 20 20 18 Tillskott/Supplemenatary (vitmains etc.) 8 17 12 11 Godis/Sweets 681 700 791 810 Tuggartiklar/Chewing articles 21 0 0 2 Diet 266 324 301 469 Mineralfoder/Mineral feedingstuffs 18 19 10 2 Mjölkersättning (helfoder)/Milk replacers (complete feedingstuffs) 3 3 0 3 57319 56232 58318 57558 Fördelat på foderstruktur/ Divided by feedstructure Mjöl/Meal 9 12 11 12 Pellets 1033 1252 1331 1247 Pelletskross/Crushed pellets 15 10 0 0 Storkross/Crushed 19 36 30 37 Bitar-briketter/Bits-briquets 42576 42225 44120 42728 Semimoist 1609 1646 1710 1819 Våtfoder/Wet feedingstuffs 9323 8659 7844 8380 Flytande/Floating 0 10 0 2 Snitslat-flingor/Parings-flakes 181 110 62 61 Mix (bitar + flingor)/Mix (Bits + flakes) 2291 2027 2910 2720 Annan/Others 263 245 300 552 57319 56232 58318 57558

113

1996 1997 1998 1999 Fördelat på processmetod/Divided by process method Oprocessat/Unprocessed 1073 1132 792 1101 Kokt/Boiled 8369 7609 7090 7234 Pelleterat/Pellets 192 173 141 128 Ångbehandlat/Steam treated 120 87 52 36 Extruderat/Extruder 41503 41789 42680 40794 Bakat/Baked 4143 3496 5532 5752 Mikroniserat 4 5 0 6 Torkat/Dried 1608 1650 1691 1773 Annan/Others 307 291 340 734 57319 56232 58318 57558 Fördelning mellan länder/Divided by countries Hund, torrfoder/ Dogs, dryed feedingstuffs Sverige/Sweden 28977 28096 28911 29246 EU utom Sverige/EC except Sweden 9765 9255 8620 7457 Europa utom EU/Europe except EC 915 3251 4295 Australasien/Australasia45 0 14 10 8 Nordamerika/North America 7600 7666 7980 6362 46342 45946 48772 47368 Hund, ej torrfoder/ Dogs, not dryed feedingstuffs Sverige/Sweden 4687 4176 3622 3835 EU utom Sverige/EC except Sweden 5960 5746 5571 5957 Europa utom EU/Europe except EC 250 282 262 307 Nordamerika/North America 80 82 91 91 10977 10286 9546 10190

45 Australien, Nya Zeeland och Asien/ Australia, New Zealand and Asia

114

Tabell 39. Tillverkad/importerad kvantitet foderblandningar för katt (1000 ton/år) Table 39. Manufactured/imported quantities of compound feedingstuffs for cat (1000 tonnes/year) 1996 1997 1998 1999 KATT/ CAT 54496 51908 52327 53645 Fördelat på fodertyp/Divided by type of feed Helfoder/Complete feedingstuffs 53321 51036 51333 52338 Kompletterings foder/Supplementary feedingstuffs 682 343 301 323 Vitamin/Vitmins 19 18 12 13 Tillskott/Supplemenatary (vitmains etc.) 104 82 80 94 Godis/Sweets 79 45 221 64 Diet 290 383 380 812 Mjölkersättning (helfoder)/Milk replacers (complete feedingstuffs) 1 1 0 1 54496 51908 52327 53645 Fördelat på konserveringsform/Diveded by form of preservation Torrfoder/Dryed feedingstuffs 11233 11073 12318 13095 Helkonserv/Non-perishables 43110 40658 39895 40449 Annan/Others 153 177 114 101 54496 51908 52327 53645 Fördelning mellan länder Katt, torrfoder/ Cat, dryed feedingstuffs Sverige/Sweden 1262 1385 2045 1763 EU utom Sverige/EC except Sweden 7852 7825 8822 9885 Nordamerika/North America 2072 1863 1451 1445 Australasien/Australasia 2 11186 11073 12318 13095 Katt, ej torrfoder/ Cat, not dryed feedingstuffs Sverige/Sweden 11280 10386 9752 10682 EU utom Sverige/EC except Sweden 30380 28175 28351 28050 Europa utom EU/Europe except EC 142 445 Australasien/Australasia 1350 1976 1483 1169 Nordamerika/North America 300 298 281 204 43310 40835 40009 40550

115

Tabell 40. Tillverkade/importerade mineral- och vitaminfoder och mjölknäring (ton/år) Table 40. Manufactured/imported quantities of mineral and vitamin feedingstuffs and milk replacers (ton/year) 1996 1997 1998 1999 Mineralfoder/ Mineral feedingstuffs Nöt/Cattle 16298 16804 15711 17144 Svin/Pigs 218 195 179 189 Får/Sheep 786 826 844 930 Vilt/ Wild animals 314 403 352 532 Häst/Horse 3270 3236 3655 4046 Kanin/Rabbit 2 2 2 2 Hund/dog 18 19 13 2 Ospecificerat/Unspecified 537 631 352 1526 21443 22116 21108 24371 Fördelning mellan länder/Divided by countries Sverige/Sweden 18361 18313 18424 19996 EU utom Sverige/EC except Sweden 3082 3803 1790 3861 Europa utom EU/Europe except EC 894 514 21443 22116 21108 24371 Vitaminfoder/ Vitamin feedingstuffs Nöt/Cattle 2 2 13 2 Svin/Pigs 5 0 0 1 Fjäderfä/Poultry 3 5 5 4 Häst/Horse 64 84 90 112 Kanin/Rabbit 1 1 0 0 Hund/Dog 19 20 17 18 Katt/Cat 19 18 13 13 Ospecificerat/Unspecified 779 709 953 958 892 839 1091 1108 Mjölknäring/ Milk nutriment Nöt/Cattle 8462 7032 7093 6334 Svin/Pigs 31 26 11 4 Får/Sheep 94 85 92 91 Häst/Horse 2 2 4 4 Hund/Dog 3 3 3 3 Katt/Cat 1 1 1 1 8593 7149 7204 6437

116

Tabell 41. Råvaror ingående i foderblandningar för fjäderfä (1000 ton/år) Table 41. Feed materials in compound feedingstuffs for poultry (1000 tonnes/year) 1997 % 1998 % 1999 % FJÄDERFÄ/POULTRY Spannmål/Cereals Havre/Oats 23,6 4,4 17,2 3,4 14,6 3,0 Korn/Barley 44,5 8,3 36,1 7,1 25,9 5,2 Råg/Rye 0,2 0,0 2,3 0,4 1,7 0,3 Vete/Wheat 187,8 35, 169,6 33, 198,5 40,Annan spannmål/Other cereals 42,3 7,9 49,7 9,8 26,7 5,4 Grönmjöl/Green meal 7,5 1,4 7,9 1,6 6,1 1,2 Kvarnprodukter/ Flour-mill products Majsgluten/ Maize gluten (>70 % råprotein/crude protein) 2,2 0,4 1,9 0,4 2,7 0,5 Vetefodermjöl/Wheat middlings 3,1 0,6 3,5 0,7 2,7 0,5 Andra kvarnprodukter/Other flour-mill products 11,3 2,1 10,9 2,1 12,5 2,5 Vegetabiliskt proteinfoder/Vegetable protein feedingstuffs Bomull/Cotton - - - - - - Kokos/Copra - - - - - - Raps, rybs & senap/Rape, turnip rape & mustard 28,8 5,4 25,6 5,1 26,4 5,3 Soja/Soya 83,6 15, 90,1 17, 85,9 17,Solros/Sunfloweer 1,4 0,3 1,5 0,3 0,5 0,1 Ärter, åkerbönor & lupiner/Peas, horse bean & lupins 17,6 3,3 17,0 3,3 22,0 4,5 Andra vegetabiliska proteinfoder/Other vegetable protein feedingstuffs 7,8 1,5 5,0 1,0 1,8 0,4 Animaliskt proteinfoder/Animal protein feedingstuffs Köttfodermjöl/Meat meal 7,4 1,4 6,9 1,4 10,3 2,1 Fjäderfämjöl/Poultry offal meal - - - - - - Fiskmjöl/Fish meal 6,4 1,2 3,1 0,6 2,9 0,6 Mjölkprodukter/Milk products - - - - - - Fetter/Fats 12,1 2,3 13,8 2,7 13,4 2,7 Övriga biprodukter/ Other by-products Betmassa melass/Beet pulp, molassed (50:50) 0,1 0,0 - - - - Melass/Molasses 0,5 0,1 0,4 0,1 0,7 0,1 Biprod från öl-, sprit- & stärkelseindustien/By products from bear-, spirit- & starch-industry 2,3 0,4 - - - - Johannesbrödmjöl/Carob pods meal - - - - - - Andra biprodukter/Other by-products 2,3 0,4 3,7 0,7 3,2 0,7 Mineralråvaror/Mineral raw products 30,9 5,8 31,9 6,3 28,7 5,8 Övriga råvaror/Other raw products 11,0 2,1 9,0 1,8 8,8 1,8 SUMMA/ SUM 534,7 100 507,1 100 496,0 100

117

Tabell 42. Råvaror ingående i foderblandningar för gris (1000 ton/år) Table 42. Feed materials in compound feedingstuffs for pigs (1000 tonnes/year) 1997 % 1998 % 1999 % GRIS/PIG Spannmål/Cereals Havre/Oats 16,2 2,4 16,2 2,5 15,9 2,8 Korn/Barley 124,4 18, 106,2 16, 86,1 14,Råg/Rye 5,6 0,8 7,7 1,2 3,9 0,7 Vete/Wheat 124,8 18, 113,7 17, 146,2 25,Annan spannmål/Other cereals 72,8 10, 69,6 10, 35,0 6,0 Grönmjöl/Green meal 0,3 0,0 0,4 0,1 0,7 0,1 Kvarnprodukter/ Flour-mill products Majsgluten/ Maize gluten (>70 % råprotein/crude protein) 0,8 0,1 - - 1,4 0,2 Vetefodermjöl/Wheat middlings 30,5 4,5 28,3 4,4 23,5 4,1 Andra kvarnprodukter/Other flour-mill products 47,4 7,0 48,6 7,6 44,1 7,6 Vegetabiliskt proteinfoder/Vegetable protein feedingstuffs Bomull/Cotton - - - - - - Kokos/Copra - - 0,3 0,1 - - Raps, rybs & senap/Rape, turnip rape & mustard 79,7 11, 66,0 10, 55,2 9,5 Soja/Soya 52,5 7,7 60,6 9,5 56,4 9,8 Solros/Sunfloweer 6,7 1,0 4,0 0,6 4,7 0,8 Ärter, åkerbönor & lupiner/Peas, horse bean & lupins 22,7 3,3 29,0 4,5 32,8 5,7 Andra vegetabiliska proteinfoder/Other vegetable protein feedingstuffs 7,5 1,1 4,5 0,7 3,6 0,6 Animaliskt proteinfoder/Animal protein feedingstuffs Köttfodermjöl/Meat meal 12,9 1,9 11,8 1,9 9,2 1,6 Fjäderfämjöl/Poultry offal meal - - - - - - Fiskmjöl/Fish meal 9,9 1,4 6,1 1,0 6,4 1,1 Mjölkprodukter/Milk products - - - - 0,1 - Fetter/Fats 8,4 1,2 7,9 1,2 6,1 1,1 Övriga biprodukter/ Other by-products Betmassa melass/Beet pulp, molassed (50:50) 10,4 1,5 12,5 2,0 6,6 1,1 Melass/Molasses 2,4 0,4 2,8 0,5 5,3 0,9 Biprod från öl-, sprit- & stärkelseindustien/By products from bear-, spirit- & starch-industry 1,2 0,2 0,6 0,1 0,4 0,1 Johannesbrödmjöl/Carob pods meal - - - - - - Andra biprodukter/Other by-products 6,3 1,0 5,5 0,9 3,4 0,6 Mineralråvaror/Mineral raw products 22,4 3,3 22,5 3,5 19,9 3,4 Övriga råvaror/Other raw products 14,7 2,2 13,2 2,1 11,6 2,0 SUMMA/ SUM 680,5 100 638,2 100 578,5 100

118

Tabell 43. Råvaror ingående i foderblandningar för nöt (1000 ton/år) Table 43. Feed materials in compound feedingstuffs for cattle (1000 tonnes/year) 1997 % 1998 % 1999 % NÖT/CATTLE Spannmål/Cereals Havre/Oats 42,7 3,7 39,3 3,3 29,1 2,2 Korn/Barley 46,9 4,1 62,7 5,2 86,5 6,7 Råg/Rye 4,3 0,4 6,5 0,5 5,4 0,4 Vete/Wheat 93,2 8,1 104,6 8,7 150,1 11,Annan spannmål/Other cereals 59,3 5,1 67,8 5,6 48,6 3,8 Grönmjöl/Green meal 0,8 0,1 1,1 0,1 1,6 0,1 Kvarnprodukter/ Flour-mill products Majsgluten/ Maize gluten (>70 % råprotein/crude protein) 30,1 2,6 13,9 1,2 18,3 1,4 Vetefodermjöl/Wheat middlings 4,7 0,4 7,8 0,6 10,9 0,9 Andra kvarnprodukter/Other flour-mill products 35,3 3,1 40,4 3,4 41,8 3,2 Vegetabiliskt proteinfoder/Vegetable protein feedingstuffs Bomull/Cotton 0,9 0,1 - - - - Kokos/Copra 15,5 1,3 7,1 0,6 4,6 0,4 Raps, rybs & senap/Rape, turnip rape & mustard 181,1 15, 185,4 15, 208,7 16,Soja/Soya 138,1 12, 177,5 14, 202,9 15,Solros/Sunfloweer 22,8 1,9 13,6 1,1 14,5 1,1 Ärter, åkerbönor & lupiner/Peas, horse bean & lupins 2,8 0,2 4,2 0,4 10,6 0,8 Andra vegetabiliska proteinfoder/Other vegetable protein feedingstuffs 84,2 7,3 89,2 7,4 94,2 7,3 Animaliskt proteinfoder/Animal protein feedingstuffs Köttfodermjöl/Meat meal - - - - - - Fjäderfämjöl/Poultry offal meal - - - - - - Fiskmjöl/Fish meal - - - - - - Mjölkprodukter/Milk products 5,3 0,5 5,5 0,5 7,4 0,6 Fetter/Fats 28,9 2,5 29,9 2,5 33,4 2,6 Övriga biprodukter/ Other by-products Betmassa melass/Beet pulp, molassed (50:50) 189,9 16, 173,6 14, 156,1 12,Melass/Molasses 38,6 3,3 38,5 3,2 46,0 3,6 Biprod från öl-, sprit- & stärkelseindustien/By products from 22,2 1,9 30,3 2,5 17,1 1,3 bear-, spirit- & starch-industry Johannesbrödmjöl/Carob pods meal - - - - - - Andra biprodukter/Other by-products 49,6 4,3 49,8 4,1 31,9 2,5 Mineralråvaror/Mineral raw products 21,0 1,8 19,8 1,7 23,8 1,9 Övriga råvaror/Other raw products 36,7 3,2 32,6 2,7 45,1 3,5 SUMMA/ SUM 1154, 100 1201, 100 1288, 100

119

Tabell 44. Råvaror ingående i foderblandningar för häst (1000 ton/år) Table 44. Feed materials in compound feedingstuffs for horses (1000 tonnes/year) 1997 % 1998 % 1999 % HÄST/HORSE Spannmål/Cereals Havre/Oats 5,8 21, 6,0 19, 6,7 16,Korn/Barley 1,2 4,3 1,3 4,3 1,1 2,8 Råg/Rye - - - - - - Vete/Wheat 2,9 10, 3,0 9,9 4,8 12,Annan spannmål/Other cereals 1,8 6,5 1,7 5,6 2,1 5,3 Grönmjöl/Green meal 2,8 10, 3,0 9,9 3,4 8,6 Kvarnprodukter/ Flour-mill products Majsgluten/ Maize gluten (>70 % råprotein/crude protein) - - - - 0,2 0,5 Vetefodermjöl/Wheat middlings 0,1 0,4 0,3 1,0 0,7 1,8 Andra kvarnprodukter/Other flour-mill products 4,4 15, 5,5 18, 5,8 14, Vegetabiliskt proteinfoder/Vegetable protein feedingstuffs Bomull/Cotton - - - - - - Kokos/Copra - - - - - - Raps, rybs & senap/Rape, turnip rape & mustard - - - - 1,7 4,3 Soja/Soya 0,4 1,4 0,5 1,6 2,3 5,8 Solros/Sunfloweer - - - - - - Ärter, åkerbönor & lupiner/Peas, horse bean & lupins 0,3 1,1 0,2 0,7 0,6 1,5 Andra vegetabiliska proteinfoder/Other vegetable protein feedingstuffs 0,3 1,1 0,3 1,0 0,6 1,5 Animaliskt proteinfoder/Animal protein feedingstuffs Köttfodermjöl/Meat meal - - - - - - Fjäderfämjöl/Poultry offal meal - - - - - - Fiskmjöl/Fish meal - - - - - - Mjölkprodukter/Milk products - - - - - - Fetter/Fats 0,4 1,4 0,5 1,6 0,4 1,0 Övriga biprodukter/ Other by-products Betmassa melass/Beet pulp, molassed (50:50) 2,9 10, 3,0 9,9 2,3 5,8 Melass/Molasses 1,5 5,4 1,7 5,6 2,0 5,0 Biprod från öl-, sprit- & stärkelseindustien/By products from - - - - - - bear-, spirit- & starch-industry Johannesbrödmjöl/Carob pods meal - - - - - - Andra biprodukter/Other by-products 1,5 5,4 1,3 4,3 2,2 5,5 Mineralråvaror/Mineral raw products 0,4 1,4 0,8 2,6 1,3 3,3 Övriga råvaror/Other raw products 1,0 3,6 1,2 4,0 1,5 3,7 SUMMA/SUM 27,7 100 30,3 100 39,7 100

120

Tabell 45. Råvaror ingående i foderblandningar för övriga djurslag (1000 ton/år) Table 45. Feed materials in compound feedingstuffs for other animal categories (1000 tonnes/year) 1997 % 1998 % 1999 % ÖVRIGA DJURSLAG/OTHER ANIMAL CATEGORIES Spannmål/Cereals Havre/Oats 1,4 2,4 2,3 2,9 1,4 2,8 Korn/Barley 1,3 2,2 1,0 1,3 1,6 3,1 Råg/Rye 0,1 0,2 - - - - Vete/Wheat 17,4 29, 14,8 18, 12,6 25,Annan spannmål/Other cereals 4,4 7,5 4,4 5,5 3,4 6,7 Grönmjöl/Green meal 0,3 0,5 0,4 0,5 0,5 1,0 Kvarnprodukter/ Flour-mill products Majsgluten/ Maize gluten (>70 % råprotein/crude protein) 0,4 0,7 0,3 0,4 0,2 0,4 Vetefodermjöl/Wheat middlings 0,3 0,5 0,2 0,3 0,4 0,8 Andra kvarnprodukter/Other flour-mill products 4,6 7,8 5,5 6,9 4,6 9,1 Vegetabiliskt proteinfoder/Vegetable protein feedingstuffs Bomull/Cotton - - - - - - Kokos/Copra - - - - - - Raps, rybs & senap/Rape, turnip rape & mustard 0,9 1,5 0,8 1,0 1,0 2,0 Soja/Soya 1,6 2,7 2,8 3,5 4,1 8,1 Solros/Sunfloweer - - - - - - Ärter, åkerbönor & lupiner/Peas, horse bean & lupins 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 Andra vegetabiliska proteinfoder/Other vegetable protein feedingstuffs 0,5 0,8 0,6 0,7 0,6 1,2 Animaliskt proteinfoder/Animal protein feedingstuffs Köttfodermjöl/Meat meal 4,9 8,3 6,4 8,1 6,3 12,Fjäderfämjöl/Poultry offal meal 0,1 0,2 0,3 0,4 0,6 1,2 Fiskmjöl/Fish meal 1,6 2,7 0,6 0,7 0,4 0,8 Mjölkprodukter/Milk products - - - - 0,1 0,2 Fetter/Fats 2,2 3,7 1,8 2,3 1,3 2,6 Övriga biprodukter/ Other by-products Betmassa melass/Beet pulp, molassed (50:50) 1,9 3,2 2,3 2,9 1,8 3,6 Melass/Molasses 0,2 0,3 0,3 0,4 0,4 0,8 Biprod från öl-, sprit- & stärkelseindustien/By products from 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 bear-, spirit- & starch-industry Johannesbrödmjöl/Carob pods meal - - - - - - Andra biprodukter/Other by-products 1,0 1,7 26,2 33, 5,5 10,Mineralråvaror/Mineral raw products 1,0 1,7 0,8 1,0 0,6 1,2 Övriga råvaror/Other raw products 12,6 21, 7,5 9,4 2,8 5,6 SUMMA/ SUM 59,0 100 79,5 100 50,4 100

121

Tabell 46. Råvaror ingående i foderblandningar för samtliga djurslag (1000 ton/år) Table 46. Feed materials in compound feedingstuffs for all animal categories (1000 tonnes/year) 1997 % 1998 % 1999 % Spannmål/Cereals Havre/Oats 89,7 3,6 81,0 3,3 67,8 2,8 Korn/Barley 218,3 8,9 207,2 8,4 201,2 8,2 Råg/Rye 10,1 0,4 16,6 0,7 11,0 0,5 Vete/Wheat 426,1 17, 405,6 16, 512,4 20,Annan spannmål/Other cereals 180,4 7,3 193,2 7,9 115,9 4,7 Grönmjöl/Green meal 11,7 0,5 12,7 0,5 12,4 0,5 Kvarnprodukter/ Flour-mill products Majsgluten/ Maize gluten (>70 % råprotein/crude protein) 33,5 1,4 16,2 0,7 22,6 0,9 Vetefodermjöl/Wheat middlings 38,8 1,6 40,1 1,6 38,1 1,6 Andra kvarnprodukter/Other flour-mill products 102,9 4,2 110,6 4,5 108,8 4,4 Vegetabiliskt proteinfoder/Vegetable protein feedingstuffs Bomull/Cotton 0,9 0,0 - - - - Kokos/Copra 15,5 0,6 7,3 0,3 4,6 0,2 Raps, rybs & senap/Rape, turnip rape & mustard 290,5 11, 277,8 11, 293,0 11,Soja/Soya 276,2 11, 331,6 13, 351,5 14,Solros/Sunfloweer 31,0 1,3 19,2 0,8 19,8 0,8 Ärter, åkerbönor & lupiner/Peas, horse bean & lupins 43,3 1,8 50,5 2,1 66,0 2,7 Andra vegetabiliska proteinfoder/Other vegetable protein feedingstuffs 100,3 4,1 99,7 4,0 100,7 4,1 Animaliskt proteinfoder/Animal protein feedingstuffs Köttfodermjöl/Meat meal 25,3 1,0 25,1 1,0 25,8 1,1 Fjäderfämjöl/Poultry offal meal 0,1 0,0 0,3 0,0 0,6 0,0 Fiskmjöl/Fish meal 18,0 0,7 9,9 0,4 9,7 0,4 Mjölkprodukter/Milk products 5,4 0,2 5,5 0,2 7,6 0,3 Fetter/Fats 52,1 2,1 53,9 2,2 54,5 2,2 Övriga biprodukter/ Other by-products Betmassa melass/Beet pulp, molassed (50:50) 205,2 8,4 191,4 7,8 166,8 6,8 Melass/Molasses 43,1 1,8 43,7 1,8 54,5 2,2 Biprod från öl-, sprit- & stärkelseindustien/By products from bear-, spirit- & starch-industry 26,0 1,1 31,1 1,3 17,6 0,8 Johannesbrödmjöl/Carob pods meal - - - - - - Andra biprodukter/Other by-products 60,6 2,5 86,5 3,5 46,3 1,9 Mineralråvaror/Mineral raw products 75,7 3,1 75,8 3,1 74,3 3,0 Övriga råvaror/Other raw products 76,0 3,1 63,4 2,6 69,7 2,8 SUMMA/ SUM 2456, 100 2456, 100 2453, 100

Jordbruksverkets rapporter 2001

1. Djurtransporter, – Nationellt tillsynsprojekt om tillsyn av djurtransporter.

2. Biodlingsnäringens förutsättningar.

3. Halvtidsutvärdering av rådets förordning (EG) 950/97 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet.

4. Utvärdering av etableringsstödet till unga jordbrukare som en del i utvärderingen av förordning (EG) 950/97. Bilaga A (Bilaga 1 av 2 till Rapport 2001:3).

5. Utvärdering av kompensationsbidrag som en del i utvärderingen av förordning EG 950/97. Bilaga B (Bilaga 2 av 2 till Rapport 2001:3).

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping telefon 036-15 51 75 (direkt), 15 50 00 (växel) fax 036-34 04 14 Internet: www.sjv.se ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-01/6-SE SJV offset, Jönköping 2001

RA01:6 Pris 100:- (exkl. moms)