Just Curious

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Projekt slutprodukt

Transcript

  • Just Curious.Fotografier av Max Rovenko, Rasmus Signeul Punsvik och Andrew Rovenko frutom dr annat anges.Kllor anvnda:http://www.comicscenter.net, http://www.space-invaders.com/, Wall and Piece (2005, av Banksy). Samt Wikipedia och NE.se med skord graffiti, banksy, gatukonst, Camden, Andreas Gursky

    OMBoken Just Curious skrevs 2012 av Rasmus Signeul Punsvik och Max Rovenko som ett projektarbete under gymnasiets tredje r.

  • Just Curious.Fotografier av Max Rovenko, Rasmus Signeul Punsvik och Andrew Rovenko frutom dr annat anges.Kllor anvnda:http://www.comicscenter.net, http://www.space-invaders.com/, Wall and Piece (2005, av Banksy). Samt Wikipedia och NE.se med skord graffiti, banksy, gatukonst, Camden, Andreas Gursky

  • Konst eller vandalism?

  • Det r klotter och tags som dessa som ger en fruppfattad negativ sikt om gatukonst

  • Folk som ser graffiti eller mlade vggar ver huvudtaget vet ofta inte hur man skiljer p vandalism och p konst. Frmodligen delvis fr att pongen med dagens moderna konst r att vara kontroversiell och provocerande, ngot som inte bara gller gatukonst utan ven mleri och foto. Individer som inte r insatta i t.ex. mleri kan tycka att vissa moderna konstverk ser ut att vara skapade av barn.

  • Till och med vrldens dyraste fotografi ser ut som en halvdan semesterbild. (Till hger, foto Andreas Gursky)Detta gller ven gatukonst, och fungerar t bda hllen. Vrldsknde graffitikonstnren Banksy sljer sina konstverk fr flera miljoner kronor, samtidigt som det finns fall nr kommunfullmktige i t.ex. olika delar av London har tagit bort Banksys hgt vrderade verk endast fr att dom inte hade tillrcklig expertis fr att knna igen det som konst.

  • Gatukonst visar inte enast konstnrers artistiska ider utan fungerar ofta som ett stt att reflektera ver eller uttrycka sin stllning till aktuella mnen berrandes samhllet och politiken. Till exempel visar Banksy i bilden till hger p hur Storbritannien direkt eller indirekt blir en del av barnarbete i u-lnder.

    Fotografi: http://ordepeter.tumblr.com/

  • Ngot som r vanligare utanfr Sverige r nr folk inom ett stadsstyre eller gare av mindre affrer eller branscher anstller talangfulla konstnrer fr att dekorera husfasader eller liknande med deras verk. De gr detta fr att gra ett omrde kulturellt rikare och intressantare, snarare n ett ghetto.Stder och lnder dr detta sker har ofta en stor konstkultur som r vldigt underground och framstegsvn som i slutndan visar en reflektion av platsernas verklighet.

    Jmfrelsevis ser man tydligt hur Sverige som helhet framstr som ett vldigt konservativt land som nstan har en rdsla fr frndring och utveckling. Man behver inte gra mer n att kolla p fotografierna i brjan av denna bok och dessa fr att inse hur otroligt brett uttrycket gatukonst verkligen r.

    Fotografier frn Camden och Camden Markets i london

  • Tack vare dagens revolutionerande mjligheter med internet och smartphones har man i den stndigt utvecklandes graffitikulturen lyckats ta det hela nnu ett steg lngre. Gatukonsten r inte lngre endast ett lokalt fenoment, vilket det brukade bara. Ett exempel r enormt framgngsrika Space Invaders-projektet som har tagit ver stder ver hela vrlden. Tanken med projektet r att man gr en Space Invaders-karaktr av mosaik och laddar sedan upp p internet fr att sammanstlla hur mnga det totalt finns ute och vilken stad som leder. I endast Paris finns det ver 1 000 figurer.

    Fotografi: http://www.space-invaders.com/1paris.html

  • Belgiens huvudstad Bryssel har ofta kallats seriernas huvudstad. Det r ett utmrkt exempel hur man har anvnt gatukosten fr att visa p stadens historia och skapa identitet. P de stora gatorna i staden hittar man ofta scener ur olika stora knda dagspresserier som var otroligt populra i Belgien. Ett projekt som har fullt std frn staten och anses vara en av de strsta turistattraktionerna.

  • Sammanfattning

  • Under arbetets gng har vi kommit p flera anledningar till varfr gatukonst kan tas emot med mycket mer engagemang och optimism i vissa delar av jorden men med nstan motsatt reaktion i andra delar.Fljande verkar vara nyckelingredienser i de platser dr det finns en framgngsrik och strvande gatukonst-scen, som r helt skild frn vandalism och enkelt taggande.

  • - Det mste finnas en slags gemenskap eller frening med gatukonstnrer istllet fr bara huliganer med sprayburkar. Tillsammans kan de riktiga konstnrerna skapa intressanta verk som skapar std fr deras kultur.

    - Det mste finnas ett officiellt igenknnande av gatukonst frn t.ex. kommunfullmktige eller en liknande representativ person inom staden, som kan samarbeta med konstnrerna och hjlpa att frndra stadens utseende under kontrollerade omstndigheter. T.ex. skapa graffitivggar ur vggar som inte har ngon direkt koppling till historien eller anordna speciella tvlingar fr att konstnrerna ska f synas.

    - Det mste ha gtt tillrckligt lng tid mellan punkt ett och tv i bruk fr att individer i det offentliga rummet ska kunna lra sig om gatukonst och som en fljd av det kunna skilja p vandalism och konst som i slutndan leder till att man faktiskt kan uppskatta det som skapas omkring en.

    Man mste helt enkelt ge det en chans.