Prevent

Kemihjälpenfördjupning

Prevent förmedlar kunskap om hur man genom ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete

kan skapa framgångsrika företag där alla är säkra och mår bra. Prevent vill inspirera

och stödja arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete. Det gör vi genom att:

• informera om arbetsmiljöfrågor

• utbilda och genomföra seminarier runt om i landet

• ta fram enkla och användbara produkter och metoder

Prevent är en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK,

det vill säga fack och arbetsgivare tillsammans.

Besök www.prevent.se – kunskaper för en bättre arbetsdag!

Eller det korta alternativet:

Alla vinner på en bättre arbetsmiljö. Prevent förmedlar kunskap om hur man genom

ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan skapa framgångsrika företag där alla är

säkra och mår bra. Vi är en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och

PTK.

Besök www.prevent.se – kunskaper för en bättre arbetsdag!

Välkommen till Kemihjälpen

fördjupning!

På arbetsplatser runt om i Sverige hanteras många olika kemiska ämnen. Kemiska ämnen har starkt bidragit till en ökad välfärd men även orsakat allvarliga skador på människor och i miljön. Om ett ämne är riskfyllt att arbeta med beror helt på hur det hanteras. Farliga ämnen som hanteras rätt kan ha en låg risk och ett relativt harmlöst ämne kan innebära en risk om det hanteras fel.

Kemihjälpen – fördjupning är ett material som översiktligt går igenom det man behöver veta för att arbeta på ett säkert sätt med kemiska ämnen på arbetsplatsen. För mer omfattande information erbjuder Prevent boken Kemiska hälsorisker.

Kemihjälpen www.prevent.se/kemihjalpen

Innehåll

Hälsorisker 5

Hantering av kemiska riskkällor 11

Mätning av luftföroreningar 19

Lagar och krav 25

Kemihjälpen www.prevent.se/kemihjalpen

5

HälsoriskerI arbetsmiljön förekommer luftföroreningar i form av damm, dimma, ångor eller gaser. Vi kan också utsättas för påverkan genom stänk, spill och slarv med hygienen eller personlig skyddsutrustning.

Effekterna kan ta sig många uttryck. Vissa ämnen har en tydlig inverkan redan vid första kontakten. Andra visar sig först efter en längre tid. För att kunna bedöma riskerna vid hantering av kemiska ämnen behövs kunskaper om på vilket sätt ämnet är farligt och hur vi kommer i kontakt med ämnet.

Exponering och upptagsvägarExponering betyder att man på något sätt utsätts för en kemikalie. Kemiska ämnen kan skada direkt, till exempel genom att ett frätande ämne stänker i ögat eller på huden. Hälsopåverkan kan också visa sig efter en viss tids kontakt, som exempelvis allergier och cancer.

Det finns tre upptagningsvägar för kemikalier, direktkontakt med hud, inandning och nedsväljning. Vissa ämnen kan ta sig in i kroppen genom någon av de tre upptagningsvägarna för att sedan spridas via blodomloppet och skada inre organ. När hälsopåverkan uppstår på andra ställen än där kontakten först skedde med ämnet kallas det för en systemisk effekt.

Hudkontakt

Hudkontakt kan ge skador direkt på huden, orsaka eksem eller leda till att ämnen tas upp genom huden in i kroppen. Om händerna tvättas ofta med tvål eller lösningsmedel blir huden avfettad och skyddar sämre mot främ-mande ämnen.

Det är viktigt att se till att skadliga kemikalier inte kommer på huden. Vid tvätt ska man använda milda rengöringsmedel, samt smörja med fet, återfuktande kräm efteråt. Orga-niska lösningsmedel som lacknafta, thinner eller bensin får aldrig an-vändas för att rengöra huden. Vissa ämnen, till exempel lösningsmedlen metanol och styren, kan passera in i kroppen genom oskadad hud utan att det märks.

Skyddandefettlager

Fettlagerborttvättat

Kemikalier

Skyddandefettlager

Kemikalier tar signer i huden

6

Inandning

När kemiska ämnen sprids i luften kan de ta sig in i kroppen via luftvägarna. Inandning av främmande ämnen är den allvarligaste kemiska risken i arbetsli-vet. Såväl aerosoler (dimma) som damm, gaser och ångor kan komma in i kroppen via lungorna.

Gaser och ångor från lättflyktiga vätskor kan irrite-ra eller skada lungorna eller tas upp i blodet och orsa-ka skador på andra organ. Bland annat är det många lösningsmedel som tas upp genom lungorna och kan påverka hjärnan. En del ångor och gasformiga ämnen är så vattenlösliga att de löser sig redan i näsans slemskikt och i slemhinnorna i luftrören. Många gaser och ångor tas direkt upp i blodet från den luft vi andas in, till exempel styren, kolmonoxid och svavelväte. Inandning av cyanväte och svavelväte kan vara livshotande eftersom upptaget påverkar cellernas förmåga att ta emot syre från blodet vilket kan leda till inre kvävning.

Damm består av små partiklar som kan variera i storlek. Grövre damm fastnar i näsan, munnen eller svalget medan finare partiklar tar sig längre ned i luftvägarna. Därifrån transporteras de upp och bort med det slem som finns på flimmerhåren. De allra minsta partiklarna som är mindre än 5 mikrometer (1 mikrometer = en tusendels millimeter) är tillräckligt små för att nå alveolerna, lungornas minsta enheter. Dessa små partiklar är osyn-liga för blotta ögat. De framkallar inte hosta, som de större men ofarligare dammkornen, eftersom de är för små för att fångas upp av slemhinnorna och transporteras bort av flimmerhåren.

Olika stora partiklar tar sig olika långt ner i luftvägarna. En stor andel av partiklarna

fastnar i slem och transporteras upp igen av flimmerhåren.

Lungor

Alveoler(lungblåsor)

Bronker (luftrör)

Slem

Partikel

Flimmerhår

7

Nedsväljning

Ett mindre vanligt sätt att bli exponerad är nedsväljning. Om hälsoskadliga ämnen finns på händerna kan de överföras vid snusning, rökning eller mat.

En annan risk är om mat förvaras och äts i samma loka-ler som arbete med kemikalier pågår. Det är förbjudet att förvara kemiska produkter på ett sätt så att de kan förväxlas med mat och dryck, att förvara lösningsmedel i en läskflaska kan få förödande konsekvenser.

Skador och sjukdomar Allergi och överkänslighet

Både i arbetslivet och hemmiljön finns ämnen som kan ge upphov till över-känslighetsreaktioner. Reaktioner som beror på att immunförsvaret överre-agerar på ett visst ämne (allergen) benämns allergi.

Atopisk allergi är den vanligaste formen av allergi. Symtomen utgörs av rinnande ögon, hösnuva, astma eller nässelutslag och utlöses av naturliga ämnen i omgivningen, till exempel latexhandskar. Bronkiell hyperreakti-vitet påminner med sina symtom, hösnuva (rinit) och astma, mycket om atopisk allergi. Hyperreaktiviteten är dock inte specifik för ett visst ämne. Det som utlöser besvären kan vara formaldehyd och isocyanater men också cigarrettrök och parfymdoft.

Allergiskt kontakteksem uppstår på det ställe på huden som kommit i kontakt med det ämne man är allergisk mot, till exempel nickel, kobolt, kromater, parfym, gummitillsatser, epoxiharts, kolofonium (plåsterlim) el-ler limonen (rengöringsmedel). Ickeallergiska kontakteksem är vanliga och kan bara genom testning skiljas från allergiska kontakteksem. Orsakerna till ickeallergiska eksem är ofta våtarbete och de som drabbas är ofta personal inom storkök och vårdarbeten. Andra orsaker till ickeallergiska eksem kan bero på upprepad kontakt med oljor och skärvätskor.

Frätskador

Frätande ämnen kan delas in i tre huvudgrupper: Syror, baser (alkaliska ämnen) och övriga där peroxider ingår. Syror kännetecknas av att de har ett lågt pH och exempel på ämnen är svavelsyra och salpetersyra. Baser har ett högt pH-värde och är ofta kalium- eller natriumhydroxid som hanteras i fast form eller är upplöst i vatten. Aminer är en annan grupp av basiska ämnen.

8

Frätskador är vanligt och speciellt allvarligt är det att få frätande ämnen i ögonen. För att undvika ögonskador är det viktigt att använda ögonskydd vid all hantering av frätande kemikalier. Om man ändå skulle få frätande ämnen i ögonen är det viktigt att börja skölja direkt med ljummet vatten i väntan på sjukvårdspersonal. Man kan också använda ett motmedel som neutraliserar det frätande ämnet. Om man har fått lut i ögat måste man skölja extra länge, minst 15–20 minuter. Bär personen kontaktlinser måste man försöka ta bort dem.

Frätskador kan också drabba lungorna genom inandning och kan resul-tera i försvårad andning och vätskeansamlingar i lungornas alveoler (lung-ödem).

Lungsjukdomar

Många yrkesrelaterade lungsjukdomar beror på att fibrosframkallande damm deponeras i luftvägarna. Fibrosframkallande damm innehåller as-best, kvarts eller vissa syntetiska oorganiska fibrer. Långvarig exponering för radon ökar risken för lungcancer, då det avger joniserande strålning som påverkar cellerna i lungan. Försämrad lungfunktion kan också bero på faktorer utanför arbetsmiljön, till exempel rökning. Kombinationen av rökning och exponering för radon ökar risken för lungcancer avsevärt.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är en övergripande benämning för sjukdomar som påverkar hjärtat och blodkärlen. Hjärtinfarkt orsakas av att hjärtats kranskärl täpps till vilket orsakar akut syrebrist och bröstsmärtor. Hjärtat kan även påverkas av att blodflödet genom lungorna försvåras. Andra hjärt- och kärlsjukdomar är stroke och högt blodtryck.

Exempel på rena ämnen som kan öka risken för hjärtsjukdomar är arse-nik, bly och kolmonoxid. Även inandning av asbest och kristallin kiseldi-oxid ökar risken för hjärtsjukdomar. Det är också klarlagt att yrkesmässig exponering för svetsrök och motoravgaser ger en ökad risk för att drabbas.

Nervskador

Nervsystemet är känsligt för kemisk påverkan. Det kan störas och skadas av en mängd olika kemiska ämnen. Många lösningsmedel leder till akuta, berusande eller bedövande effekter. De kan också ge upphov till kroniska och ibland livslånga skador på nervsystemet. Tecken på sådana skador kan vara trötthet och sömnsvårigheter samt i allvarligare fall rörelsestörningar,

9

förlamningar, domningar och förlorad känsel. Förutom organiska lösnings-medel kan även andra ämnen ge kroniska skador på nervsystemet, exem-pelvis bly och blyföreningar.

Tumörer och cancer

Det är inte helt känt varför tumörer och cancer uppstår, men det finns faktorer man vet påverkar, som strålning, virus, vissa kemiska ämnen och ärftlighet. Det kan ta mellan ett år och flera decennier för en tumör att uppstå efter den första exponeringen för ett cancerframkallande ämne och därför är den direkta orsaken till tumören ofta svår att fastställa. Särskilt som vi dessutom kommer i kontakt med många andra faktorer i vår omgiv-ning som kan vara cancerframkallande. I vissa fall har forskningen kunnat fastställa att ett visst ämne ger en specifik cancerform, till exempel bensen, radon och damm från hårda träslag.

Fosterskador och försämrad fertilitet

Fosterskador kan uppstå som en följd av förändringar i könscellerna hos mannen eller kvinnan eller genom en direkt inverkan på embryot/fostret. Det finns kemiska ämnen som kan orsaka nedsatt reproduktionsförmåga eller fosterskador.

Fosterskadorna beror inte bara på vilka kemiska ämnen och mängder som fostret utsätts för, utan även i vilket skede av graviditeten som expone-ringen sker. Utvecklingen av organen hos fostret sker under graviditetens tre första månader och det är under denna tid som risken är störst för att fostret skadas till följd av kemisk påverkan. Liknande exponering under senare delen av graviditeten kan få andra effekter, till exempel att tillväxten hämmas. Hjärnan utvecklas under hela graviditeten. Den så kallade pla-centabarriären skyddar fostret, men kan släppa igenom kemikalier som kan skada fostret. Vissa kemikalier som kan vara farliga för spädbarn kan även passera över till modersmjölken.

Det är mycket viktigt att arbetsgivaren informeras så fort som möjligt vid graviditet om det finns risk för exponering för fosterskadande ämnen. Arbetsgivaren har då ansvar för att göra en riskbedömning över hela den gravida (eller ammandes) arbetsmiljö. Men eftersom risken för kemikalie-påverkan är som störst den första tiden, delvis innan graviditeten är konsta-terad, är det viktigt att skydda alla fertila kvinnor. Om det finns produkter som är klassificerade som cancerframkallande, mutagena eller reproduk-tionstoxiska, så kallade CMR-ämnen, krävs särskilda åtgärder.

10

Några av de viktigaste utvecklingsfaserna hos ett foster äger rum redan innan modern

är medveten om sin graviditet.

Befruktning

Dagar efter befruktning

Inplantation

7 15 30 45 60 90 120 150

Hjärna

Hjärta

Ögon

Extremiteter

Äggstockar

Manliga könsorgan

Kvinnliga könsorgan

Utebliven menstruation

11

Hantering av kemiska riskkällor

Systematiskt arbetsmiljöarbete med kemiska riskkällorArbetsgivaren är ansvarig för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, vilket innefattar arbete med kemiska produkter. SAM har arbetsgången undersöka – riskbedöma – åtgärda – kontrollera, vilket görs i samverkan mellan arbetsgivare och anställda.

Hantering av risker enligt SAM.

Undersöka arbetsmiljönDet systematiska arbetsmiljöarbetet för kemiska produkter inleds med en undersökning som framför allt syftar till att kartlägga vilka kemiska riskkäl-lor som finns på arbetsplatsen. Det är bra att börja med att utse en arbets-grupp som kan bidra med kännedom om förhållandena på arbetsplatsen. Sedan görs en informationsinsamling. Använd befintlig information, till exempel från enkäter, skyddsronder och produkternas säkerhetsdatablad. Andra källor till information kan vara sjukdoms- och frånvarostatistik, till-buds- och olycksrapportering, instruktioner, yrkeshygieniska mätningar och medicinska kontroller. Ibland behöver man komplettera med informa-tionsinsamling hos medarbetarna.

Sista steget i undersökningen är att göra en förteckning över de kemiska riskkällorna på arbetsplatsen. När man tar fram förteckningen kan man till exempel utgå från vilka kemiska produkter man har, organisatoriska områ-den, fysiska områden eller arbetsuppgifter, det viktiga är att det sker syste-matiskt. Ofta är det enklast att utgå från produkterna och för varje produkt dela upp hanteringen i moment, från att den transporteras till arbetsplatsen till att förbrukade förpackningar transporteras bort. Gör en lista med de risker som uppstår vid varje moment. En checklista kan vara till hjälp att identifiera risker eller se om något saknas.

12

SäkerhetsdatabladFarliga kemiska produkter, det vill säga de som har faroangivelse (riskfras) och faropiktogram (farosymbol), ska levereras med säkerhetsdatablad om de ska an-vändas yrkesmässigt. Säkerhetsdatabladet innehåller grundläggande uppgifter för riskbedömningen av arbetet med produkten. I nyare säkerhetsdatablad kan det även finnas med riskbedömningar för olika sätt att använda produkten som kallas exponeringsscenarion. Användaren måste följa de anvisningar som leverantören ger i exponeringsscenarion, till exempel vilken skyddsutrustning som krävs.

Leverantören av produkten ansvarar för att säkerhetsdatabladet lämnas senast vid första leveransen av en produkt. Arbetsgivaren ansvarar för att säkerhetsdata-bladen är aktuella, finns tillgängliga i en pärm eller elektroniskt och att de som är berörda vet hur de ska hitta dem och läsa dem.

Riskbedöma

Ansvarig chef och skyddsombud genomför riskbedömningen tillsammans, men fler medarbetare eller hela arbetsgruppen kan med fördel delta i både riskbedömning och åtgärdsarbete. Resultatet av riskbedömningen blir en prioriteringslista över vilka risker som kan accepteras och vilka risker som ska åtgärdas på något sätt.

Riskbedömningsarbetet kan förenklas genom att jämföra med tidigare riskbedömningar för liknande arbeten. Kemiska produkter som hör ihop och levereras i slutna förpackningar kan riskbedömas tillsammans under ett namn om riskerna i hanteringen är så lika att det är möjligt att bedöma dem gemensamt. Riskbedömningen ska uppdateras vid förändringar av produkter, arbetssätt eller förhållanden på arbetsplatsen.

Tänk på följande vid riskbedömningen för varje kemisk riskkälla:

• Dess farliga egenskaper, se säkerhetsdatabladet avsnitt 2.

• Hur den hanteras, se säkerhetsdatabladet avsnitt 7.

• Vilken arbetsutrustning som används.

• Hur exponeringen ser ut: Vad exponeras man för? Hur länge pågår exponeringen? Hur höga halter rör det sig om? Se säkerhetsdatabladet avsnitt 8 samt föreskrifterna om hygieniska gränsvärden.

• Finns samverkande effekter med andra kemiska riskkällor eller med andra arbetsmiljöfaktorer, finns till exempel exponering för andra kemiska produkter med liknande farliga egenskaper?

• Möjliga reaktioner tillsammans med andra kemiska riskkällor eller material. Fundera över hantering och förvaring, se säkerhetsdatabladet avsnitt 7 och 10.

• Erfarenheter om ohälsa, olycksfall eller tillbud samt övningar på nöd- situationer.

• Resultat från medicinska kontroller.

• Förhållanden vid arbetet som kan påverka risken, inklusive effekten av vidtagna och planerade skyddsåtgärder.

13

Åtgärda

En handlingsplan för åtgärder tas fram där höga risker prioriteras. Åtgär-der kan vara tillfälliga, till exempel att avbryta arbetet, eller permanenta. Medelhöga risker kan åtgärdas direkt eller planeras att åtgärdas i ett senare skede, beroende på riskbilden.

Under åtgärdsarbetet ska man först fundera över om det finns möjlig-heter att eliminera risker, till exempel genom ett förändrat arbetssätt eller byte av produkt. Om det inte är möjligt återstår att minska risken med olika skyddsåtgärder. Det ska ske enligt åtgärdstrappan, som beskrivs i avsnitt Skyddsåtgärder.

Kontrollera

Det sista steget är att följa upp och kontrollera att resultatet av genomförda åtgärder är tillfredsställande och att riskerna nu är på en acceptabel nivå. Om så inte är fallet går man runt ett varv till i SAM-hjulet. Andra anled-ningar till att göra ett nytt varv i hjulet är inför förändrade förhållanden eller att det har gått en viss tid.

SkyddsåtgärderFör vissa arbeten kan det vara svårt att få bort riskerna helt och hållet, så även fast man använder de produkter och arbetssätt som är bäst för männ-iska och miljö så kan det behövas ett antal skyddsåtgärder för att kunna arbeta säkert.

§Enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker gäller att:

1. Kemiska produkter och material ska väljas så att kemiska risker tillsammans med andra risker förbundna med arbetet sammantaget blir så små som möjligt vid hanteringen.

2. Exponeringen och antalet exponerade personer samt olycksrisken ska begrän-sas genom val av lämpliga arbetsmetoder, anpassning av lokaler, arbetsutrustning, plats och tidpunkt.

3. Mängden av varje kemisk riskkälla på arbetsplatsen ska begränsas till den mängd som behövs för arbetet om detta kan minska risken.

14

Åtgärdstrappan

Åtgärdstrappan beskriver den prioriteringsordning som ska användas i åt-gärdsarbetet. Åtgärder i början av trappan är mest effektiva för att få till en bra arbetsmiljö. Sista steget är personlig skyddsutrustning och är egent-ligen ingen åtgärd, utan ska användas när det inte varit möjligt att åtgärda risken. Åtgärdstrappan är viktig att ha med sig när man arbetar med sin riskbedömning och handlingsplan, det är inte ovanligt att personlig skydds-utrustning är det första man kommer att tänka på för att begränsa en risk.

Åtgärdstrappan visar hur man ska prioritera mellan skyddsåtgärder. Åtgärder tidigt i

trappan är i de flesta fall mest effektiva både sett till arbetsmiljö och ekonomi.

Arbeta säkertMed kunskap om när risker uppkommer i arbetet och hur vi skyddar oss har vi möjlighet att undvika skador. För arbetet krävs kunskaper om de produkter som hanteras, arbetsmetoder och utrustning.

Vid risk för exponering via luften, till exempel ångor, sprutdimma och damm, är det viktigt med bra allmänventilation. Det förebyggande arbetet bör även fokusera på inkapsling, punktutsug och personlig skyddsutrust-ning i nämnd ordning. Verktyg, skyddsutrustning och annat som kan föro-renas, till exempel vid sprutmålning, måste också hanteras på ett säkert sätt. Dessutom behövs rutiner för rengöring och hygien. Behövs andningsskydd är det viktigt att de används, underhålls och förvaras på rätt sätt så att inte luftföroreningar läcker in när man andas.

Då huden exponeras för kemikalier beror riskerna på vilket ämne den blir utsatt för, hur länge den blir utsatt för ämnet och hudens kondition. Den personliga hygienen är viktig. Vårdar vi huden genom att alltid tvätta, torka och smörja in efter arbete kan hudens naturliga skydd hållas intakt. Skyddshandskar ska alltid användas och ringar, armband och armbandsur ska tas av innan arbetet. För att undvika att få skadliga ämnen på huden är det viktigt med ordning och reda, framför allt rena bänkar, rena verktyg

Ta bort eller byt ut kemisk produkt/metod

Kapsla in, skärma av och automatisera

Använd processventilation

Arbeta på annan tid/plats

Använd personlig skyddsutrustning

2

3

4

5

1

15

och rena kläder. Några viktiga frågeställningar är: Kan det bli stänk? Var hamnar stänket? Hur hanterar vi förorenade verktyg, behållare och skydds-utrustning? Rutiner för rengöring och hygien är extra viktiga.

Olycksberedskap

Det är mycket viktigt att alla som jobbar med en farlig kemisk produkt i förväg vet vilka akuta åtgärder som krävs och känner till arbetsplatsens ru-tiner för att tillkalla ambulans eller brandkår. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet är riskbedömt och att de åtgärder som behöver vidtas vid en olycka faktiskt kan genomföras. Till exempel krävs ofta möjlighet till ögonspolning och/eller nöddusch i omedelbar närhet till arbetsplatsen. Personalen kan informeras om åtgärder vid olycka genom säkerhetsdatablad, skyddsblad eller instruktioner och informationsmaterial på arbetsplatsen.

De som arbetar med kemiska produkter som kan orsaka ögonskador ska alltid veta var närmaste ögondusch eller nöddusch är. Detta kan vara särskilt viktigt på tillfälliga arbetsplatser eller för personer som arbetar på olika arbetsplatser. Utrustningen ska kunna uppsökas även när man är för-blindad av kemikalier i ögonen och på kort tid. Lösa flaskor som tas med till

arbetsstället är bra för att spola ögat med un-der tiden som man tar sig till en ögondusch, men kan inte ersätta en ögondusch. Flaskor kan också användas i samband med ambu-lansfärd.

Ögonduschen ska vara lätt att hitta och få igång

även om man är förblindad av kemikalier i ögonen.

Ventilation

Många gånger kan det räcka med en god allmänventilation i lokalerna. I vissa situationer behövs ytterligare åtgärder som tar hand om luftförore-ningar som uppstår, till exempel punktutsug, dragskåp eller sprutbox.

16

Punktutsug begränsar mängden

luftförorening i andningszonen

samt spridningen till luften runt

omkring och används till exem-

pel vid arbete som alstrar ångor,

rök eller slipdamm. Det är viktigt

att punktutsuget är riktigt nära

källan för att fungera, är det mer

än någon decimeter bort fungerar

det inte alls.

Personlig skyddsutrustning

De som ska använda personlig skyddsutrustning ska informeras om varför och hur skyddsutrustningen ska användas. All personlig skyddsutrustning ska tas fram och utprovas tillsammans med den som ska använda utrust-ningen. Exempel på personlig skyddsutrustning är hörselskydd, andnings-skydd, ögonskydd, skyddsskor, handskar och hjälm.

Arbetskläder

För att inte förorena ordinarie arbetskläder kan det vara nödvändigt att ha korttidsoverall och/eller förkläde. Om arbetskläder får stänk av allergifram-kallande eller andra farliga ämnen måste de bytas direkt. Privata kläder ska aldrig komma i kontakt med arbetskläder och de ska förvaras i olika skåp i omklädningsrummet.

Kemikalieskyddshandskar

Skyddshandskar används alltid vid manuella arbeten som till exempel mål-ning och blandning. Kemikalieskyddshandskar är ofta tillverkade i nitril-gummi. De skyddar mot många kemiska ämnen, men inte alla, så man behöver alltid kontrollera med säkerhetsdatablad eller handskleverantör att det blir rätt. Vilken typ av handskar som ska användas ska framgå av instruktionen för arbetet.

Handskarna får aldrig användas längre tid än rekommenderat. Vissa kan användas i maximalt 30 minuter från första kontakten med kemikalien, medan andra med tjockare material kan användas i upp till två timmar. Ingen kemikalieskyddshandske kan användas mer än en arbetsdag även om den ser helt intakt ut utanpå. De kan heller inte tvättas rena då kemikalien börjar sin väg in genom materialet så fort den möter handsken. En handske som det gått hål på är sämre än ingen handske alls.

Epoxispackel Epoxispackel

Rätt placerat utsugFel placerat utsug

17

För alla handskar gäller att händerna ska vara rena och torra när hand-sken tas på. Är handskarna förorenade inuti gnuggas föroreningarna mot huden under arbetet samtidigt som miljön i handsken är varm och fuktig.

För att undvika att få kladd från handskar på huden rekommenderas denna metod:

Ett säkert sätt att ta på och av kemikalieskyddshandskar är att använda handskar med

lång ärm och vika ned ärmarna några centimeter direkt efter påtagning. Vid avtagning,

dra i den vikta delen och ta av handsken halvvägs ut och in. Ta av den andra helt. Dra

över den första handsken över båda med insidan utåt.

Andningsskydd

Om tekniska åtgärder för att få bort luftföroreningar inte ger tillräckligt skydd måste andningsskydd användas. De huvudtyper som finns är passi-va andningsskydd där användaren drar luften genom ett filter och aktiva andningsskydd där luften matas in genom att kopplas till tryckluft eller ett fläktpaket som användaren bär på sig. De delas också in i olika typer beroende på hur mycket av ansiktet de täcker, en halvmask täcker näsan och munnen, medan en helmask även skyddar ögonen. Filtermask är den enklaste varianten av passivt andningsskydd för engångsbruk där hela and-ningsskyddet byts ut i stället för bara filtren.

Till vänster visas en

fläktmatad helmask, se-

dan en tryckluftsmatad

halvmask med utbytbara

filter och sist en filter-

mask.

Ta på handskar Ta av handskar

18

Passiva andningsskydd är enkla att använda eftersom de inte behöver särskild lufttillförsel. Det är viktigt att de passar ansiktsformen eftersom förorenad luft annars kan läcka in. För att ett passivt andningsskydd ska fungera måste det sluta tätt mot huden, det får alltså inte finnas skägg eller skäggstubb, då bildas små kanaler där luften smiter in i stället för att filtre-ras. Passiva andningsskydd är ansträngande att ha på sig eftersom luften måste dras genom filtret, de passar därför inte för långtidsanvändning eller vid tunga arbeten där användaren blir andfådd.

Aktiva andningsskydd har ett övertryck inuti masken, vilket gör att de är säkrare och bekvämare än passiva andningsskydd. Nackdelar som kan upplevas är buller och drag.

19

Mätning av luftföroreningar

Mätningar kan ingå som ett led i kontrollen av kemiska hälsorisker. De ger då ett bättre underlag och mer information som är viktigt för att kunna fatta beslut. Det kan avse utredning av behov av arbetsmiljöförbättrande åtgärder, eller vilka åtgärder som behöver vidtas.

Mätning kan även användas vid utvärdering av genomförda åtgärder, eller för att vid regelbundna obligatoriska mätningar säkerställa att expone-ringsnivåerna är låga. Man kan även installera fasta övervakningssystem, som fungerar så att ett antal mätpunkter placeras i lokalen. När ett bestämt värde överskrids slår apparaturen larm.

SyfteMätningar av luftföroreningar är inget självändamål. Syftet med mätningen måste vara tydligt och det måste vara helt klart hur ett kommande mätre-sultat ska tolkas och användas. Många mätningar är tidskrävande, dyra och tekniskt komplicerade. Om det inte finns ett tydligt syfte med mätningen och en genomtänkt planering för hur mätresultatet ska användas, finns risk att mätresultaten inte är användbara.

De flesta mätningar görs för att ge ett bättre underlag inför ett beslut. Om den information man redan har visar att åtgärder behöver vidtas, behövs oftast ingen mätning innan åtgärd. Mätning kan då eventuellt användas för att kontrollera att åtgärderna gett önskvärt resultat. Genomtänkt syfte, med välformulerad frågeställning och målsättning med mätningen, kommer att ge svar på frågorna vad ska mätas, hur och var det ska mätas, samt när det ska mätas.

Syftet med mätningen ger grunden för provtagningsstrategin. Planering-en och även genomförande, genomgång av mätresultat och åtgärder görs av arbetsgivarens representant i samverkan med skyddsombud på arbets-platsen.

Viktigt att tänka på är:

• Ska mätningen återspegla ”worst case” eller ska det motsvara normal exponering?

• Om en specifik person har besvär bör mätningen planeras efter diskus-sion med företagsläkare.

20

• Även om en bedömning visar att risken för exponering är låg, kan en mätning göras för att bekräfta bedömningen, vilket kan vara viktigt för personal som känner oro.

PlaneringInnan mätning är det viktigt att veta hur mätresultatet ska tolkas och vilken åtgärd som ska göras beroende på resultatet. Visar resultatet av en mätning att man ligger klart över eller under det hygieniska gränsvärdet är det lätt att tolka resultatet. Värre blir det om man ligger nära gränsvärdet, oavsett om det är strax över eller under. Då uppstår det ofta diskussioner. I dessa sammanhang ska man tänka på följande:

• Mätresultat är aldrig exakta. Även i en väl utförd mätning finns det en viss felmarginal. Hur stor den är ska framgå av mätrapporten.

• Halterna kommer alltid att variera. Under dagen, mellan olika dagar, mellan olika arbetstagare. ”Worst case” är exempel på tillfällen då hal-terna är höga. Variabiliteten kan vara låg, men för det mesta är variabi-liteten i exponeringsnivåer hög, vilket bör tas hänsyn till då mätresultat utvärderas. För att bedöma variabiliteten behövs oftast flera mätpunk-ter, vilket ger högre kostnader, men även bättre och mer tillförlitlig riskbedömning.

• Det hygieniska gränsvärdet utgör ingen skarp gräns mellan hälsa och ohälsa. Det är en sammanvägning av medicinska, ekonomiska, produk-tions- och analystekniska hänsyn. Det är i de flesta fall praktiskt omöj-ligt att fastställa var den medicinska risknivån ligger. Kom ihåg att de individuella skillnaderna mellan människor kan vara mycket stora.

Man ska alltid sträva efter att med god marginal ligga under det hygieniska gränsvärdet. En tumregel är att när mätvärdet överskrider halva gränsvär-det ska man vidta åtgärder.

Vilken metod man väljer beror på syftet med mätningen. Ska man kont-rollera hur mycket luftföroreningar en person andas in väljer man en expo-neringsmätning. Ska man kontrollera utsläpp från en maskin eller process gör man en emissionsmätning. Ska man bestämma luftkvaliteten i en hel lokal använder man en immissions-/areamätning.

21

BeställningSom beställare av en mätning ska man tänka på detta:

• Mätningen ska utföras av en kompetent person.

• Mätteknikern ska vara väl informerad och förstå syftet med mätningen.

• Om analysföretag anlitas bör man se till att dess personal känner till syftet med mätningen.

• Anlita analysföretag som har kvalitetssäkrat sin verksamhet, till exem-pel genom ISO 9001 eller GLP (Good Laboratory Practice).

• Innan mätningen sätter igång ska teknikern redogöra för berörd perso-nal om syftet med mätningen samt hur mätningen ska läggas upp: när, var och hur.

GenomförandeInledningsvis genomförs ofta en mindre, orienterande mätning, till exem-pel stickprov med analysampuller eller direktvisande instrument. Den här typen av mätning ger ett ungefärligt grepp om halterna i förhållande till gränsvärdet till en relativt låg kostnad. En orienterande mätning kan göras vid sämsta tänkbara förhållanden, till exempel vid satsning av kemikalier, byte av produkt i processen eller vid särskilt hög produktionstakt. Ligger man då betryggande under gränsvärdet behöver man inte göra mer fördju-pade studier. Om man däremot mäter vid de bästa förhållandena och ändå överskrider gränsvärdet måste åtgärder sättas in omedelbart.

Mer grundläggande mätningar måste göras om en inledande mätning inte gett entydiga svar från risk- och åtgärdssynpunkt. Dessa mätningar gör man med en personburen eller stationär utrustning och de är ofta ganska omfattande.

Kontrollmätningar kan göras för att undersöka att halterna föroreningar i arbetsmiljön inte har försämrats från tidigare undersökningar. Det kan ofta göras relativt enkelt, om man går tillväga på ett liknande sätt som vid de orienterande mätningarna. Det kan också handla om luftflödesmätningar i ventilationssystemet. Fungerar till- och frånluft kan man ofta förutsäga om situationen är godtagbar eller inte.

Viktigt att tänka på är:

• Hur många mätningar behövs?

22

• Behövs återkommande mätningar?

• Vid vilken produktion bör mätningen ske?

• Hur stor är variationen?

• Finns flera ämnen som påverkar människan på liknande sätt, så kallad hygienisk effekt, ska mätvärdena läggas samman och ett nytt hygieniskt gränsvärde beräknas. Ett exempel är användning av olika lösningsme-del.

• Exponeringsmätningar ska ske personburet medan emissions- och im-missionsmätningar sker stationärt.

• Om resultatet kommer att jämföras med ett hygieniskt nivågränsvärde ska mätningen avspegla 8 timmars genomsnittlig exponering. Mätning-en ska då kunna genomföras personburet och med upp till 8 timmars provtagningstid.

• Om resultatet kommer att jämföras med hygieniskt takgränsvärde ska mätningen genomföras personburet och under 15-minuters perioder. Direktvisande instrument med dataloggerfunktion är idealiska.

• Vilket mätområde är intressant? Om resultaten kommer att jämföras med ett gränsvärde är det ofta från 1/10 av gränsvärdet upp till 2 gånger gränsvärdet som är det intressanta mätområdet. Då finns ingen anled-ning att använda metoder med betydligt lägre detektionsgräns eller högre kapacitet.

MätmetoderExponeringsmätning används för att bedöma hur mycket av ett visst ämne som en individ exponeras för. Nästan alltid behöver mätningen ske personburet, nära ansiktet, vilket innebär att operatören bär utrustningen på sig. Om mätresultatet kommer att jämföras med ett gränsvärde, bör provtagningstiden vara 15 minuter för ett takgränsvärde och minst 6 timmar för ett nivågränsvärde.

Emissionsmätning syftar till att bedöma omfattningen av spridning av luftförore-ning från en specifik källa. Emissionsmätningar ger ett bra underlag för åtgärder. Med direktvisande instrument kan man följa hur stora utsläppen är från en ma-skin. Man mäter till exempel vid öppningen i torktunnlar och sprutboxar. Det går även att utnyttja rök för att se hur föroreningarna sprider sig.

Immissionsmätning används för att bedöma hur halterna varierar på olika platser, till exempel i en arbetslokal eller inom ett geografiskt område, och för att kartläg-ga källor till utsläpp av luftföroreningar. Metoden kallas ofta areamätning. Mät-

23

ning görs på ett antal punkter inom det område som ska bedömas och resultaten kan presenteras i form av en koncentrationskarta. Oftast används diffusionsprov-tagning, men enkla immissionsmätningar kan utföras med bärbara instrument.

När man ska mäta partikulära luftföroreningar (damm, aerosoler) och gasformiga ämnen kan man använda direktvisande eller icke direktvisande utrustningar.

Direktvisande mätutrustning ger snabba svar, har låg kostnad per mätning och visar variation över tid. Nackdelarna är hög investeringskostnad, återkommande behov av service och kalibrering och att de ofta inte kan användas för personbu-ren mätning eller längre provtagningsperioder. Metoden fungerar oftast inte för att mäta enstaka ämnen i miljöer där andra ämnen förekommer.

Icke direktvisande mätutrustning kännetecknas av att prov och analys inte sker samtidigt. Provtagningen sker oftast med diffusionsprovtagning eller med pump som suger provtagningsluften genom ett filter eller adsorbentrör, till exempel kol-rör. Efter mätning skickas filtren till specialiserade laboratorier för analys.

Mätrapport

Resultaten redovisas i en mätrapport. Det är viktigt att arbetstagarna som kan exponeras för luftföroreningarna får information om resultat och even-tuella åtgärder på ett sätt som är lätt att ta till sig. Viktigt att tänka på är att rapporten:

• återspeglar syftet med mätningen,

• är anpassad till målgruppen och är skriven på ett begripligt språk,

• innehåller tillräcklig information så att resultaten kan förstås även av personer som inte är insatta,

• redovisar resultat med samma enheter (mg/m3 eller ppm) som tidigare mätningar,

• innehåller förslag till beslut samt ett konkret åtgärdsförslag om syftet med mätningen och mätresultatet motiverar detta,

• accepteras av kontrollmyndigheterna (om det är en föreskriven mät-ning).

Blanketter till stöd för rapportering av exponeringsmätningar finns på Ar-betsmiljöverkets webbplats. Använd sökord ”yrkeshygieniska mätningar” för att ta fram dem.

24

Felkällor

Mätning av luftföroreningar är komplext och det finns alltid risk för fel-aktiga resultat och slutsatser. Felen kan bero på mänskliga, tekniska och/eller organisatoriska faktorer. Mätteknikern ansvarar för att den tekniska utrustningen sätts upp och fungerar på rätt sätt vid provtagningen. Analys-företaget ansvarar i sin tur för att analysen görs på rätt sätt. Båda dessa steg kan utföras helt korrekt och ändå ge missvisande mätresultat.

För att mätningarna ska bli tillförlitliga är det mycket viktigt att bestäl-laren är med och tar sitt ansvar. För att undvika organisatoriska fel ska beställaren och mätpersonalen planera mätningen noggrant och diskutera produktionen, arbetsrutiner och lokaler. Viktigt är att man är överens om syftet med mätningen, vilket ger grund för svar på frågorna var, när, hur och varför. Hur mätningen ska gå till är någonting som mätteknikern avgör utifrån syftet med mätningen, vetenskap och beprövad erfarenhet. Ju tydli-gare syftet är och ju fylligare information teknikern får, desto bättre val kan hen göra mellan olika tekniker och metoder.

Det kan också finnas felkällor som mätteknikern måste få veta. Dessa kan till exempel vara starka magnetfält, ovanligt hög luftfuktighet, vibra-tioner i byggnadsstommen, allmän korrosiv natur eller att den elektriska nätspänningen har en onormalt hög nivå. Sådana faktorer kan störa vissa mätinstrument. Det kan även bli handhavandefel om mätteknikern inte har tillräcklig kompetens.

Fel kan vara uppenbara, men kan ibland vara svåra att upptäcka, vilket kan få till konsekvens att arbetsmiljörisker inte blir identifierade och åtgär-dade. Det är viktigt att dokumentera vad som händer under mätningen, till exempel om portar öppnas, arbetet avbryts, eller något annat oförutsett händer. Det kan även vara bra att notera vad som gjorts, hur mycket som producerats, hur många som befunnit sig i lokalen och liknande.

25

Lagar och krav

Regler om kemikaliehantering finns från olika svenska myndigheter och även i EU-direktiv.

När det gäller arbetsmiljö är det framför allt Arbetsmiljöverkets föreskrif-ter man behöver ha kännedom om.

Kemikalieinspektionen (KEMI) hanterar regler för kemiska pro-dukter, bekämpningsmedel och ämnen i varor. Denna myndighet svarar även för tillsyn av importörer och tillverkare av kemiska produkter samt ger vägledning och svarar på frågor om europeisk kemikalielagstiftning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har hand om frågor som rör brand- och explosionssäkerhet, transportsäkerhet och skydd mot olyckor.

Naturvårdsverket värnar om vår yttre miljö och utfärdar exempelvis regler om avfallshantering. Föreskrifterna finns tillgängliga på respektive myndighets webbplats.

ArbetsmiljölagenArbetsmiljölagen är en ramlag som översiktligt beskriver hur arbetsmiljöarbete ska bedrivas. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. När det finns behov av med detaljerade regler finns de i myndigheternas föreskrifter.

Arbetsmiljöverkets föreskrifterKemiska arbetsmiljörisker

Syftet med föreskrifterna är att förebygga olyckor och ohälsa orsakad av kemiska riskkällor. En kemisk riskkälla kan vara en kemisk produkt, men det kan även handla om avfall, avgaser, slipdamm, heta vätskor, varor som är ytbehandlade och syrefattig atmosfär. Farliga kemiska produkter definieras som produkter som har fysikaliska faror eller hälsofaror. Produkter som enbart är klassificerade som miljöfarliga räknas således inte som farliga produkter enligt föreskrifterna.

De kemiska riskkällorna ska identifieras och förtecknas och sedan ska man vidta åtgärder för att minska riskerna genom att exempelvis välja bättre produkter (produktval), begränsa antalet personer som exponeras och begränsa de mängder som hanteras. Att minimera mängden brandfarliga vätskor som hanteras i en arbetslokal är ett bra sätt att begränsa konsekvenserna vid en eventuell brand. Om det fortfarande finns risker med hanteringen krävs åtgärder som ska vidtas enligt en viss prioritetsordning.

26

Det ska finnas skriftliga skyddsinstruktioner och rutiner för riskfyllda arbetsmoment.

Föreskrifterna innehåller särskilda regler för vissa produkter eller ämnen. En del ämnen får inte hanteras eller kräver tillstånd från Arbetsmiljöverket. Alla ämnen och produkter som är klassificerade som cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande (CMR) omfattas av särskilda krav för att skydda arbetstagarna.

Hygieniska gränsvärden

Denna föreskrift innehåller en lista med ämnen eller ämnesgrupper med lufthalter som inte får överskridas. Det kan handla om specifika ämnen som exempelvis bensen, blandningar av likartade ämnen som exempelvis lacknafta eller generella luftföroreningar som oorganiskt damm. Föreskrif-terna skiljer på två typer av gränsvärden, nivågränsvärden (NGV) och kort-tidsgränsvärden (KGV). Nivågränsvärdet är medelexponeringen under en arbetsdag (8 timmar) som är bindande och som därför inte får överskridas. Korttidsgränsvärdet anger en maximal lufthalt som inte får överskridas och som kan vara bindande eller vägledande.

I föreskrifterna om hygieniska gränsvärden finns gränsvärdeslistan som är en för-teckning över alla gränsvärden. I kolumnen för anmärkningar finns bokstäver som ger ytterligare information om ämnet eller ämnesgruppen: B – kan orsaka hörselskada vid samtidig exponering för bullernivåer runt

80 dB eller merC – cancerframkallande H – hudupptag, tar sig igenom hudbarriären och in i kroppen M – medicinsk kontroll kan krävas inför arbete med ämnet R – reproduktionsstörande S – sensibiliserande, dvs kan orsaka allergi eller överkänslighet V – vägledande korttidsgränsvärde (KGV)

Arbete i explosionsfarlig miljö

Explosioner på arbetsplatser vid hantering av brandfarliga produkter är relativt vanligt och syftet med dessa regler är att minimera risken för att det sker explosioner samt att begränsa de skadliga effekterna om det sker en explosion. Risken för att det sker en explosion ska i första hand minimeras genom att förhindra att en explosiv atmosfär bildas. Går inte detta ska man minimera risken för antändning. Ämnen som vid hanteringen kan förekom-ma i form av gas, ånga, dimma eller damm ska betraktas som material som kan bilda explosiv atmosfär om inte en undersökning har visat att de inte kan orsaka en explosion.

27

Första hjälpen och krisstöd

Föreskrifterna kan ses som ett komplement till föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och de skyddsåtgärder som anges i säkerhetsdatabladen. Lagstiftningen anger att första hjälpen-utrustning ska finnas tillgänglig och vara anpassad för de risker som förekommer samt när ögonspolning krävs och hur den ska vara utformad.

Gravida och ammande arbetstagare

Syftet med föreskrifterna är att förebygga att gravida kvinnor, nyligen för-lösta kvinnor och kvinnor som ammar utsätts för faktorer eller förhållan-den i arbetet som kan medföra ohälsa eller olycksfall. När arbetsgivare får veta att en anställd är gravid krävs en riskbedömning om någon av de kän-da eller misstänka riskfaktorerna som nämns i föreskrifterna förekommer på arbetsplatsen.

Medicinska kontroller i arbetslivet

Medicinska kontroller kan krävas för dem som exponeras för bly, kadmi-um, asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer samt allergifram-kallande ämnen. Den läkare som utför undersökningarna ska ha särskild kompetens för uppdraget. Det är arbetsgivarens ansvar att kontrollera det-ta. Dessutom ska undersökningarna göras innan arbetstagaren påbörjar arbetsuppgiften. Förskrifterna anger även att undersökningarna ska ske fortlöpande med bestämda intervall som varierar beroende på vilka ämnen som hanteras och hur stor exponeringen är. Baserat på undersökningen gör läkaren normalt en tjänstbarhetsbedömning där det anges om arbetstagaren får utföra arbetsuppgifterna eller inte.

Minderårigas arbetsmiljö

För de som inte fyllt 18 år finns särskilda regler när det gäller kemiska pro-dukter och ämnen. Vissa ämnen och produkter får inte hanteras alls och många endast under undervisning eller handledning.

Övriga föreskrifter från ArbetsmiljöverketArbetsmiljöverket har även infört speciella regler för hantering av vissa ämnen eller produkter. För sjukvårdspersonal som hanterar cytostatika och anestesigaser finns särskilda föreskrifter. Dessutom finns det separata fö-reskrifter som syftar till att förebygga ohälsa till följd av exponering för kvarts, syntetiska oorganiska fibrer och asbest.

28

EU-gemensam lagstiftningCLP-förordningen

CLP-förordningen anger hur ämnen och blandningar av ämnen ska klas-sificeras och märkas. Klassificering av ett ämne eller en blandning anger typen av faror och hur allvarliga de är, det vill säga dess förmåga att skada människor eller miljö. Om produkten är klassificerad som farlig ska det även finnas ett säkerhetsdatablad utformat enligt REACH-förordningen. Produktens märkning på förpackningen ska följa klassificeringen som ger kortfattad information om risker och hur den kemiska produkten ska han-teras på ett säkert sätt.

REACH-förordningen

Syftet med REACH-förordningen är att samla information om vilka kemis-ka ämnen som hanteras inom EU och hur farliga de är, säkerställa en säker hantering av farliga ämnen och förbjuda eller begränsa användningen av särskilt farliga ämnen. En viktig del är registrering av ämnen som tillverkas eller förs in till EU. Vid registreringen ställs det krav på dokumentation av tester som visar om och hur ämnet är farligt. Ansvaret för registreringen ligger på industrin, det vill säga tillverkare och importörer. Huvudsyftet är ökad kunskap och genomförande av riskbedömning hos dem som står för den allra tidigaste hanteringen av kemikalier i samhället. De ska i sin tur lämna sin kunskap om ämnena vidare till dem som ska hantera dem.

I REACH-förordningen finns det även information om hur säkerhetsda-tablad ska vara utformade samt regler om exponeringsscenarier. Leveran-tören är skyldig att förse den som hanterar en kemisk produkt yrkesmässigt med ett säkerhetsdatablad om produkten är klassificerad som farlig enligt CLP-förordningen. Detta ska ske senast vid leveransen av produkten. Sä-kerhetsdatabladet ska informera användarna om produktens egenskaper, de risker som kan finnas vid användningen samt åtgärder som ska vidtas för att skydda människors hälsa och miljön.

Andra lagar som är bra att känna tillLagen om brandfarliga och explosiva varor

Regler om brandfarliga och explosiva varor finns i lagen och i förordningen om brandfarliga och explosiva varor. Reglerna gäller såväl brandfarliga gaser som vätskor, fasta ämnen eller föremål. Det finns specifika regler för hur mycket brandfarliga eller explosiva varor man får hantera, överföra,

29

importera eller lagra med och utan tillstånd. Tillstånd ges av flertalet olika myndigheter beroende på ämne och den mängd som hanteras.

Lagen om transport av farligt gods

Syftet med lagen är att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods eller obehörigt förfarande med godset orsakar skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Den som transporterar farligt gods eller läm-nar farligt gods till någon annan för transport ska vidta de skyddsåtgärder som behövs för att förebygga skador på hälsa, miljö eller egendom som beror på godsets farliga egenskaper. Tillämpningsbestämmelser till denna lagstiftning finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författ-ningssamling.

Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa

följderna av allvarliga kemikalieolyckor

Det EU-gemensamma Sevesodirektivet är i Sverige införlivat i denna lag och en förordning med samma namn. Tillämpningsbestämmelser till denna lagstiftning finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författ-ningssamling.

Miljöbalken

I miljöbalken finns produktvalsprincipen som innebär att man har en skyl-dighet att ersätta farliga produkter med mindre farliga produkter om det är tekniskt möjligt och kostnaden står i rimlig proportion till förbättringen.

30

Alla vinner på en bättre arbetsmiljö. Prevent förmedlar kunskap om hur man genom ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan skapa framgångsrika företag där alla är säkra och mår bra. Vi är en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Besök www.prevent.se – kunskaper för en bättre arbetsdag!

© 2018 Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTKProjektledare Amanda WolgastText Amanda WolgastIllustratör Elin BranderFoto Pexels GmbHDistribution Prevent, Box 20133, 104 60 StockholmTelefon 08-402 02 00 E-post info@prevent.se Webb www.prevent.se