Kursmagasin hösten 2012

Hösten 2012

Folkuniversitetets MAGASIN

I höst firar Folkuniversitetets södra region – stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds uni-versitet 70 år. Det var mitt under brinnande krig 1942 som en samling studenter i Lund bestäm-de sig för att starta det som då hette Lundastu-denternas kursverksamhet. Liknande verksam-heter fanns redan tidigare i Stockholm (1933), Uppsala (1938) och Göteborg (1941). 1947 fick Folkuniversitetet status som studieförbund.

De första åren präglades av viljan att sprida universitetets kunskap utanför murarna. Man delade in verksamheten i fyra olika delar; studiecirkelarbete, språk och film, interakade-miskt arbete samt sommarkurser. Närheten till Europa gjorde att man även involverade flyktingar i verksamheten, exempelvis som ledare och författare inom språk och konst. Så länge gränserna var stängda övade man språk genom cirklar och sommarkurser men den 1 juli 1946 kunde den första språkresan anträdas till Paris genom ett krigshärjat Europa. De närmaste decennierna var dessa resor en viktig del av verksamheten. Många har väl kunnat se otextad film med Folkuniversitetets texthäften i handen.

Ett viktigt ämnesområde har alltid varit Svenska för invandrare. 1955 anordnades kur-ser för ungerska flyktingar, under 1960-talet ut-vecklades verksamheten och Folkuniversitetet var länge en av de största anordnarna i landet. Språk med infödda lärare och konstkurser med yrkesaktiva pedagoger skapade grund för den södra regionen.

Folkuniversitetet skapade under lång tid möjlighet för pedagoger från i första hand eng-elskspråkiga länder att i Sverige pröva sina fär-digheter. Det fanns även på de mindre konto-ren en ”engelsklektor” att tillgå. Flera förekom även i press, radio och TV när Folkuniversitetet lärde svenska folket att tala engelska.

Sommar- och kvällsuniversiteten är andra livaktiga aktiviteter där studenter använt som-maren för att läsa in en termin eller en möjlig-het för yrkesverksamma att förbättra sina kun-skaper eller påbörja en akademisk examen på orter som då saknade högskolor/universitet. Diplom inom högre utbildning och språk var målet för många.

En viktig drivkraft för en fri utbildningsor-ganisation som Folkuniversitetet har varit att täcka in luckor där det etablerade utbildnings-systemet inte räckt till. Kvällsgymnasierna på 1960-talet, som senare blev KomVux, är ett så-dant exempel. Gymnasiekurser för vuxna har senare återkommit bland annat i form av den så kallade ”Helsingborgsmodellen” i samband med Kunskapslyftet.

Inom det konstnärliga området har Folkuni-versitetet ett starkt engagemang. Lunds Konst och designskola förbereder elever för högre studier. I Malmö och Helsingborg finns ett antal linjer och kurser för den som vill förkovra sig inom musik, dans, teater, foto och konsthantverk. Konstskolan i Kristianstad och ArtTex i Växjö är andra exem-pel. Monokrom i Kalmar är en livaktig verksam-het för ungdomar som spelar eller agerar.

Folkuniversitetets pedagogik och ett gott samarbete med arbetsmarknadsmyndigheter har varit ett framgångsrikt komplement till den reguljära folkbildningsverksamheten under de senaste tjugo åren. Folkuniversitetet syd är i dag en stor kompletterande aktör i olika arbets-marknadsuppdrag.

I mitten av 1990-talet blev det möjligt att star-ta friskolor. Folkuniversitetet var tidigt ute att starta fria gymnasieskolor där man kunde för-nya skolsystemet med folkbildningens pedago-gik. Idag finns Carl Adolph Agardhgymnasiet i Lund, Johannes Hedberggymnasiet Helsing-borg och Einar Hansengymnasiet i Malmö.

Olika typer av elektroniska stöd har påverkat inlärningsprocessen. Under 60/70-talen kunde man lära språk i språklabb, bås där man lyssna-de på inspelade band och läraren kunde dirige-ra takten. Folkuniversitetet var också tidigt ute med att ha datakurser, allt från ADB-kunskap och programmering till dagens olika kommu-nikativa plattformar. En mängd utvecklingspro-jekt har genomförts där lärande sker oberoende av tid och rum. För många är emellertid fortfa-rande det fysiska mötet som äger rum i cirkeln eller kursen det bästa sättet för lärande. Kursen på tisdag kväll, eller när det är, rubbar man inte så lätt men vi kommer säkert att möta än mer flexibla lösningar i framtiden.

Johan Sandholm

Folkuniversitetets magasin AnsvArig utgivAre Annika Dolk. FrAMsiDA Hummingbirds. FORM & ProDuktion Malmøresund AB. reDAktion Johan Sandholm,

Anna Svensson, Lotta Ihse och Johnnie Dahlberg. ADress Folkuniversitetet, Box 2116, 220 02 Lund. Tel: 046 19 77 00. E-post: [email protected]

(1942 - 2012)FOLKUNIVERSITETET fyller 70 år

InnehållKina......................................................................................4-5Artikelserie:.Nya.möjligheter.till.lärande.............................6-9Notiser...............................................................................10-11Unga.hittar.väg.mot.jobb..................................................12-13När.het.kultur.möter.sval.................................................14-15Recept..................................................................................... 15Att.ingå.i.ett.sammanhang...............................................16-17Studenter.visar.vägen.......................................................18-19Folkbildningen.i.utveckling..............................................20-21Notiser.................................................................................... 22Korsord.................................................................................. 23

På sidan 10 kan du läsa om kryddors positiva effekt på hälsan.

Kina är ett land där kollektivet betyder mer än den enskilda in-dividen. Läs mer om Wenying

Gong som kommer från Kina

och bor i Malmö sedan två år.

Hållbart universitet är ett gäng studenter som bedriver miljö-projekt i Lund. I form av studie-cirklar och kulturarrangemang bidrar de till människors förstå-else för hållbart tänkande. Läs mer på sidan 18-19.

Folkuniversitetet fyller 70 år i år. Läs om den utveckling som folkbildningen har drivit genom åren här till vänster. Nyss pensionerade biträdande rektor och marknadsansvarig på Folkuniversitetet Ulf Wallin är intervjuad i en annan artikel som du kan läsa på sidan 20-21.

Teknik och Internet skapar möjligheter till att skaffa sig kunskaper och utbildning på ett lättillgänglig sätt. Men är vi verkligen så duktiga på att utnyttja det? Läs vår artikelserie på sidan 6-9.

TÄVLING

Skicka in ditt förslag senast 30 september och var med och tävla om ett presentkort på kurser värt 2000 kr.

Lämna ditt bidrag på www.folkuniversitetet.se/nyakurser70 eller skicka in ditt förslag till Folkuniversitetet, Box 2116, 220 02 Lund. Märk brevet med ”Nya kurser”. Glöm inte att ange ditt namn och hur vi kan nå dig.

Nu fyller vi 70 år och blickar framåt. Hur ser Folkuniversitetets kurser ut i framtiden? Vilken kurs skulle du vilja gå som inte finns i vårt utbud idag?

FRÅN SOLENS RIKE TILL

ETT VÄDER- FIXERAT LAND

Wenying.Gong.kommer.från.mångmiljonstaden.Xi`an.i.Kina,.känd.för.den.röda.Terracottarmén..Nu.bor.hon.i.Malmö.och.under-visar.i.kinesiska.på.Folkuniversi-tetet..Hon.har.bott.i.Sverige.i.två.och.ett.halvt.år.och.är.fascinerad.över.hur.viktigt.vädret.är.för.oss.svenskar..–.När.solen.skiner.är.alla.svenskar.glada..Och.det.går.alltid.bra.att.prata.om.vädret,.säger.Wenying.och.ler..

Det var en chock i början när Wenying flyttade till Sverige hur människors humör skiftade i takt med om solen sken eller inte. I hennes hemstad skiner solen nästan varje dag och det är ljust också på vintern om man jämför med Sverige. Därför blev hon förvirrad av alla dessa tända ljus som förekommer på matbordet även under dagen i Sverige.

– I Kina är vi inte så förtjusta i levande ljus som ni är här i Sverige, skrattar Wenying.

Hon trivs med sitt arbete som lärare på Folk-universitetet. Intresset för Kina och kinesiska språket växer hela tiden.

– Många som läser kinesiska behöver det i sitt arbete. Det kan vara att de arbetar med kinesisk medicin eller behöver resa till Kina i sitt jobb, säger Wenying.

TexT: AnnA SvenSSon FoTo: iSTockphoTo

4 KURSTIDNING FRÅN FOLKUNIVERSITETET

Det är inte bara på Folkuniversitetet som det ökade intresset för kinesiska märks. År 2011 var kinesiska en av de mest sökta kurserna vid Lunds universitet.

Punktliga svenskarSverige och Kina är extremt olika länder med olika kulturer, berättar Wenying. I Sverige kommer man i tid. Nästan alla är punktliga. Men i Kina kan det vara svårt att vara punktlig. Det finns till exempel inga busstidtabeller och på grund av den livliga trafiken händer det att bussen plötsligt står stilla mitt i vägen.

– När människor ska till jobbet är de ute i mycket god tid för att hinna någorlunda för man kan aldrig lita på bussarna, säger Wenying.

Om man ordnar en fest i Kina är det vanligt att gästerna kommer antingen en kvart innan eller en kvart efter utsatt tid. Medan i Sverige kommer de flesta prick.

Var och en är viktig– I Sverige bryr man sig om djuren och natu-ren. I början tyckte jag det kändes märkligt att man behandlar djur nästan som människor. Nu tycker jag det är fint, säger Wenying. I Kina kommer människorna först och man bryr sig inte lika mycket om djur och natur som ni gör i Sverige. Ekonomi går först och är högpriori-terat. Skog och mark skövlas till förmån för att bygga fler städer.

Sverige är en individualistisk kultur medan Kina är en kollektivistisk kultur.

– I Sverige bryr människor sig om hur jag har

det och hur jag mår. Jag som individ är viktig. Till exempel blev jag kallad till att ta cellprov för livmoderhalscancer av Malmö stad. Det skulle aldrig ske i Kina, säger Wenying.

I Kina går gruppen och kollektivet först. Det viktigaste är att det går bra för kollektivet och inte hur jag som individ mår. Det finns en stark tradition att leva för sitt land i Kina. Kina går före allt. När människor ser tillbaka i historien ser de att de fått det bättre och bättre. Männis-kor är nöjda med detta.

I Sverige kan jag läsa i tidningen och nyhe-terna rapporterar om saker som hänt enskilda personer. I Kina fokuserar man ofta på de sto-ra sakerna som rör hela kollektivet och om hur det går för Kina.

– Idag är Kina ett ganska öppet land på vissa sätt, men när det gäller värderingar och kultur har folket inte blivit påverkat i samma utsträck-ning av länderna i väst som när det gäller eko-nomin, säger Wenying.

I Sverige är det lättare att kombinera fa-milj och karriär än vad det är i Kina. I Kina vill många anställa kvinnor som redan fått barn och är gifta. Kvinnor som föder barn utanför äktenskapet har det fortfarande svårt, berättar Wenying.

– Människor är öppnare i Kina än i Sverige och det är lätt att få vänner. Man umgås tillsam-mans och är ute mer. I Sverige är människor mer tillbakadragna och det tar tid att lära kän-na folk. Men när man väl lärt känna en svensk är de mycket hjälpsamma och fina som vänner, säger Wenying.

Fakta KinaKina, officiellt Folkrepubliken Kina är det största landet i Öst asien och världens folkrikaste land med över 1,3 miljarder människor. Kina är även känt som Mittens rike. Landet är en socialistisk republik som styrs av Kinas kommunistiska parti. Peking har varit huvudstad sedan 1949. Kina är ansedd som både en ekonomisk och militär stormakt och har en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. Den gamla kinesiska civilisationen var en av världens första och blomstrade kring Gula floden. Folk-republiken Kina grundades 1949.

Namn:.Wenying.GongÅlder:.31.årBor.i:.MalmöKommer.från.Xi’an.i.KinaUndervisar.i:.kinesiska.på.Folkuniversitetet.i.Malmö..

KURSTIDNING FRÅN FOLKUNIVERSITETET 5

Artikelserie:

”Utbildningarna finns på nätet.” ”Ständig ökning av mobilsurfandet.” ”En dator till varje elev.” Det här är påståenden som vi har mött de senaste åren. En del känns skrämmande och andra helt naturliga. Att det ges nya möjligheter för att tillgodogöra sig kunskap är helt klart. Hur det ska gå till och om människor är mogna för den förändringen är en annan sak.

På Folkuniversitetet har vi börjat nosa på att använda teknik för att effektivisera och förstärka utbildningar. I förra numret av kursprogrammet kunde man till exempel läsa om folk som gick

Varje kommun har en skyldighet att ha ett folk-bibliotek, vilket också ännu så länge finns. Ten-densen är dock att filialerna läggs ner. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet för några år sedan läggs var femte bibliotek ner. Man kan undra om det beror på att vi har slutat läsa böcker eller har vi ersatt böckerna med något annat? På kulturekonomi.se kan man läsa om tankar kring bokens framtid. Där spås att läsplattan kommer att ersätta en del böcker, att print-on-demand* växer sig starkare och att boken och texten kommer att leva olika liv. Här spekuleras det i att lösryckta texter i digitalt format i större grad kommer att vara spridningsbara, redigeras, kopieras, kompletteras och uppdateras. Och inte bara av författarna själva, utan av vem som helst.

På Folkbildningsnätet (www.folkbildning.net) tar man fasta på just den principen. Här

FAKTAMobilsurfandet i Sverige ökade 300% under 2009, ökningen var 462% under 2010 och allt tyder på att surfandet ökar ännu snabbare år 2011 och 2012. Med det leder Sverige utvecklingen i Europa.

90% använder internet dagligen i sin mobil och i genomsnitt är de uppkopp-lade nästan en timme per dag.

I Sverige har ca 93% av befolkningen mel-lan 16–74 år tillgång till internet i hemmet.

Nästan nio av tio använder internet var-je dag eller minst en gång i veckan. Detta är en ökning med 14 procentenheter sedan 2004. Ökningen syns i samtliga åldersgrupper.

De mest populära aktiviteterna är att använda internetbank, titta på nyhets-sajter eller söka information om varor eller tjänster. De flesta använder Inter-net till att googla, maila, leta adress eller telefonnummer, leta fakta eller karta och direktioner.

Hälften av alla som är ute på nätet är med i sociala nätverk av något slag.

Källa:.Wikipedia,.Statistiska.centralbyrån,.inter-netstatistik.se,.marketingvox.com,.Kleiner.Perkins.Caulfield.&.Byers,.dec.2010,.TNS.Sifo.Mobil,.feb.2011.

kurser för föräldralediga, nätbaserade kurser och använde sig av communities för att diskute-ra mellan kurstillfällena. Kurser som bidragit till tidseffektivitet och interaktiva tillfällen för alla, oavsett social förmåga. Men fortfarande trevar sig många studieförbund, skolor och utbildning-ar fram och funderar på hur tekniken kan ut-nyttjas som ett bra komplement och hjälpmedel. Undersökningar visar nämligen att den fysiska mötesplatsen fortfarande har stor betydelse för människors välmående, sociala behov och kun-skapsinhämtning.

kan den som är cirkelledare eller lärare inom folkbildningen ta del av en hel massa material och inspirationstexter. Det kan vara allt från Utbildningsradions program, kartor, webbvi-deosystem, databaser med artiklar från svensk press, konferenssystem mm. Det här sätter så klart upphovsrätten i ett nytt ljus.

Tobias Nielsén, skribent på kulturekonomi.se uttrycker sig så här: ”Men vi behöver tänka flerdimensionellt från starten och inte stanna vid en bokutgivning utan fundera över hur tex-ten som helhet eller i lösryckta delar kan leva vidare. Delvis för att marknadsföra boken och författaren, delvis för att det är vad utgivning handlar om: att sprida kunskap och berättelser.”

*print-on-demand.-.innebär.att.nya.exemplar.av.en.bok,.noter.eller.andra.dokument.trycks.först.då.förlaget.får.en.order.Källa:.kulturekonomi.se

Det finns dock många intressanta aspekter i ärendet och här nedan kan du läsa några olika artiklar i ämnet teknik och lärande. Läs till ex-empel i faktarutan om hur vårt beteende gene-rellt har förändrats. Läs också hur den inspi-rerande Russell Stannard låter tekniken hjälpa språklärare och om Alastair Creelman som brin-ner för nya möjligheter att ta till sig utbildning och som anser att vi har mycket kvar att lära om hur vi ska bete oss på Internet.

Vad är en bok?

Nya möjligheter för lärande


rade universitet. Men Russel tror inte att de traditionella universiteteten kommer att se likadana ut i framtiden. Han menar att vi kommer att få ta större individuellt ansvar för vår inlärning.

– Teknik har bidragit till nya sätt att ta till sig kunskap. Fenomen som OER* och de fria utbildningarna på MIT* är två exempel på att vem som helst kan utbilda sig utan att vara formellt registrerade i skolan. Det enda som skiljer är att du inte får något skriftligt bevis på att du tagit examen.

*OER.-.Öppna.digitala.lärresurser.(Open.Educational.Resources).är.resurser.som.finns.tillgäng-liga.på.Internet.och.som.kan.användas.fritt.och.i.många.fall.också.bearbetas.fritt..Det.finns.tre.olika.typer.av.öppna.digitala.lärresurser:.1).Läromedel,.kompletta.kurser,.kurslitteratur..Det.kan.vara.allt.från.en.inspelad.föreläsning.eller.en.powerpoint-presentation.till.en.avancerad.simu-lering,.ett.interaktivt.quizz.eller.en.e-bok.eller.e-tidskrift..2).Verktyg.för.att.utveckla,.använda,.återanvända.eller.sprida.innehållet,.t.ex.en.portal.(Merlot,.TED).3).Upphovsrättslicenser.som.gör.det.möjligt.att.publicera.öppet.material.(Creative.Commons).och.standarder.och.riktlinjer.för.utformning..Källa:.Lunds.universitet..*MIT.(Massachusetts.Institute.of.Technology).har.något.de.kallar.för.OCW.(mitopencourseware).dvs.öppna.kurser.som.man.kan.följa.via.videoinspelningar.av.föreläsningarna.och.genom.att.ta.del.av.den.lista.med.kurslitteratur.som.används..De.har.lika.många.registrerade.studenter.(42%).som.så.kallade.självlärare.(43%).

Användarvänlig teknik för världens alla språklärareRussell.Stannard.är.engelskläraren.som.efter.några.år.i.Grekland.och.Spanien,.åkte.hem.till.England.igen,.för.att.bota.sin.teknikrädsla.genom.att.läsa.teknologi-utbildning.på.universitetet..Hans.studier.resulterade.i.att.han.idag.hjälper.lärare.världen.över.att.arbeta.med.användarvänlig.videoteknik.i.sin.undervisning..

Russel Stannard arbetar för att beskriva och tillhandahålla teknik på ett enkelt och användarvänligt sätt för framför allt språklärare. Han menar att det viktigaste för undervisningen idag är att lärare skaffar sig en bättre självkänsla. Det fungerar inte att någon annan bestämmer vilken teknik som ska användas i skolan. Intresset och förståelsen måste kom-ma från lärarna själva. Och det är det som gör det svårt menar Russell, eftersom många, precis som han själv en gång var, är teknikrädda.

– Vi måste anpassa teknologin efter lärarnas behov och också göra den mer användarvänlig och lättillgänglig, påpekar Russell.

Tillgängligt och gratis för allaRussell berättar att han under årens lopp har medverkat i böcker och också vunnit priser för sitt engagemang. För ett antal år sedan startade han en hemsida – teachertrainingvideos.com – där lärare gratis kan lära sig förbättra och förenkla sin undervisning med hjälp av enkla videoin-spelningar. Sajten finansierade han med hjälp av sina vinstpengar.

– Det är viktigt för mig att hemsidan är gratis och tillgänglig för alla. Jag fick till och med ett mail från en kvinna som var verksam i en kvin-nogrupp i Afghanistan. Jag blev väldigt förvånad och glad över hennes feedback, berättar Russell.

Dela kunskaperRussells engagemang och hans sätt att göra tekniken lättillgänglig för språklärare har blivit ett fenomen. Förutom att han reser världen över och föreläser så kommer det många grupper till England för att gå på hans föreläsningar. Russells egentliga profession har han som Principal Lecturer på Universitetet i Warwick, ett av Englands mest välrenomme-

”Det.är.viktigt.för.mig.att.hemsidan.är.gratis.och.tillgänglig.för.alla.”

TexT LoTTA ihSe FoTo mALin LundmArk

Nya möjligheter för lärande



–.Skolor,.folkbildning.och.högre.utbildningar.hänger.inte.med.i.ut-vecklingen..Tekniken.finns.men.vi.utnyttjar.den.inte.utan.använder.oss.fortfarande.av.ett.traditionellt.sätt.att.lära.ut,.säger.Alastair.Creelman,.projektledare.och.omvärldsbevakare.inom.nätbaserat.lä-rande.på.Linnéuniversitetet.i.Kalmar.

Alastair Creelman är skotten som i början av åttiotalet styrde kosan mot en karriär som språk-lärare på Folkuniversitetet i Sverige. Under en sommar för ett antal år sedan bestämde han sig för att utforska nätets alla möjligheter. Det resul-terade i en ny syn på utbildning för Alastair och idag arbetar han aktivt med att föra ut budskapet om det så kallade sociala lärandet.

– Vi har teknik och verktyg till att göra utbild-ning tillgänglig för alla i hela världen, säger Alastair.

– Men få vet hur man gör. Det finns en digital kompetens hos ungdomar, men de är inga bra källkritiker.

Digital kompetens med källkritikAlastair förklarar att vi generellt är dåliga på att

söka, söka avancerat och hitta specialiserade databaser. Han menar att vi också har svårt att sortera bort det som är skräp.

– Det viktigaste är att skaffa sig en digital kompetens som gör att vi kan sålla rätt. Detta borde tas upp på alla utbildningsnivåer.

Och det kan man hålla med om. Vi är säkert många som inte vet att Google bekräftar vår världsbild. Sökmotorn lär sig vad vi brukar söka på och visar sidor som den tror vi vill se. Därför är det lätt att tro att hela världen tänker och tyck-er som vi. Man kan nästan säga att det blir som att leva i en slags bubbla. Det är först när man förstår det, som man också förstår att det finns en annan värld med andra åsikter.

– Vi lever i ett komplext samhälle idag och här har utbildning och folkbildning ett ansvar, säger Alastair.

Utbildning tillgänglig.för.alla

Artikelserie ”Nya möjligheter för lärande”


Utbildning tillgänglig.för.alla jobbar

som språklärare i engelska i Kalmar. I januari besökte han London och världens största mässa för teknikstöd i utbildningen, BETT. Väl hemkommen startade han Kalmars första iPhone-kurs.– Jag hade naturligtvis förberett mig och verkligen samlat på mig nyheter om de allra senaste apparna och hur man kan använda det i mobilt lärande. Nu blev starten på min iPhonekurs inte så krävande som jag trodde, hälften av deltagarna hade nämligen inte ens packat upp sin nya smartphone! Första sam-mankomsten gick åt att få igång telefonerna.– I höst fortsätter vi med kurser även i iPad och andra smartphones.

Läs.Stefan.Pålsson.intervju.med.Brian.efter.besöket.på.BETT-mässan.i.folkbildningens.nättidning.Re:flex,.http://www.reflex.folkbildning.net/?p=2333

Brian Kottonya

Forum där alla vågar prata– Gårdagens skola är som en charterresa. Allt är förutbestämt, säger Alastair.

Samhället idag vill ha entreprenörer. Men Alastair ifrågasätter hur vi ska kunna få det om vi bara sätter ihop ny teknik med utbildnings-program som har sett likadana ut sedan indu-striella revolutionen, utan att förändra hela ut-bildningstänkandet.

– Det är en konservativ bransch och det blir värre ju högre upp i utbildningsnivån man kommer.

– Envägskommunikation i utbildningen leder bara till att den som är mest högljudd får prata. I ett socialt sammanhang på nätet däremot vågar alla prata. Att träffas i ett klassrum passar bäst för hands-on lärande.

– Vi måste kunna kombinera video av semi-

narier och diskus-sioner på nätet med diskussioner i verkligheten. Hitta nya möjlig-heter helt enkelt.

Internet – ett mingelpartyInternet är billigt och effektivt och det är till för alla. Var och en av oss har en möjlighet att diskutera och uttrycka sig och ta del av information och utbildning som tidigare var mer inlåst. Alla som vill kan hitta föreläsningar, filmer, bilder, texter och övningar på nätet direkt i sin dator eller mobil. Helt gratis.

Det går till och med att plocka ihop sin egen utbildning, skapa studiegrupper och studera var som helst och när som helst. De sociala medier-na har lett till en explosion inom det informella lärandet.

– Den största förändringen idag är att alla kan tycka och tänka över Internet. Vi gil-lar, och det vi gillar sprids. Det är på det sättet vi får informa-tion idag, säger Alas-tair.

– Vem som helst kan lägga upp kom-mentarer. Det är inte längre några få som styr Internet utan al-la är med och sam-verkar och interage-rar. Vi kan alla vara bloggare, ha hemsi-dor och kommen-terar i Twitter. Till-sammans lär vi oss genom att gilla och skicka vidare. Det är som ett stort mingel-party, säger Alastair och avslutar:

– Vi måste gå från att vara nätkonsumenter till att bli nätdeltagare, men det krävs kompetens och insikt. Ett upp-drag för folkbildningen kanske?

Hälften av alla treåringar använder Internet. Upp till tio år är spel det som barn använder Internet till mest. Efter tioårsåldern börjar flickorna intressera sig mer för bloggar och sociala nätverk, medan pojkar mest spelar upp till cirka tjugoårs ålder.

Multitasking, alltså användandet av olika media samtidigt: tv, webben, radio, tele-fon, print osv är ett begrepp som förklarar betydelsen av hur människor idag i allt större omfattning konsumerar flera olika media samtidigt. Vi använder datorn sam-tidigt som vi lyssnar på musik, radio, chattar eller tittar på en streamad video. Detta tillsammans med det faktum att vi alltmer är uppkopplade via mobilen har gjort oss till sociala multitaskers.

Källa:.Wikipedia,.Statistiska.centralbyrån,.internetstatistik.se,.marketingvox.com,.Kleiner.Perkins.Caulfield.&.Byers,.dec.2010,.TNS.Sifo.Mobil,.feb.2011.

FAKTA


&gott

smått

Kardemumma (Elettaria cardamomum)Effekt: Kardemumma innehåller mycket an-tioxidanter och hjälper ditt immunförsvar. Kryddan är också nyttig för matsmältningen och har en lugnande effekt. Detta gör att blod-trycket kan förbättras.

Användningsområde: Kardemumma an-vänds mest i bakverk, men också i asiatisk matlagning. I arabländerna ingår den bland annat som krydda i kaffet. Den ingår också som ingrediens i curry.

Persilja (Carum petroselinum)Effekt: Persilja är en bra antioxidant och fungerar mot inflammationer och anses också urindrivande. Persilja är rik på K och C-vita-miner, betakaroten, folat och järn.

Användningsområde: Persilja används ofta som garnering eftersom dess intensiva gröna färg och krusighet gör den så vacker. Den pas-sar bra i sallader och till grillat. Det går också bra att göra pesto på persilja och tillsammans med citron och vitlök blir den en bra krydd-blandning för lamm och kyckling.

De hälso-samma kryddorna

Kryddor.har.inte.bara.den.fantastiska.egenskapen.att.de.förhöjer.smaken.på.vår.mat..De.har.även.hälsobringande.effekter..Vissa.kryddor.och.örter.har.specifika.funktioner.för.kroppen..Starka.kryddor.ökar.generellt.kroppens.värmeproduktion..Många.kryddor.är.antioxidanter..Här.följer.exempel.på.några.av.våra.vanligaste.kryddor,.vad.du.kan.använda.dem.till.och.vad.de.har.för.positiva.effekter.för.dig..Öppna.ditt.kryddskåp.och.botanisera.bland.hälsopreparaten..Det.går.bra.med..torkade,.malda.kryddor.men.tänk.på.att.förvara.dem.tätt.förslutna,.mörkt.och.svalt.

Ingefära (Zingiber officinale)Effekt: Ingefära är den krydda som innehåller mest antioxidanter per gram. Den fungerar bra mot inflammationer, ledbesvär, magbesvär, hu-vudvärk, illamående, toxiner och åksjuka. Den anses också stärka hjärtat och vara bra mot högt blodtryck, förebyggande mot blodproppar samt sänker det onda kolesterolet.

Användningsområde: Används framför allt i österländska maträtter och i te för att lindra hes-het och hosta.

Timjan (Thymus vulgaris)Effekt: Timjan-te sägs vara bra mot förkylningar och verkar slemlösande. Teet är också bra mot diarré och andra matsmältningsbesvär. Utvärtes kan örten användas som omslag, till gurgelvatten och i bad.

Användningsområde: Strö timjan på klyftpo-tatis och du får en härlig smak av sommar. Tim-jan funkar också som krydda i soppor, såser, kött- och kycklinggrytor, lamm, fisk och biffar. På senare tid har timjan också används i bakverk såsom skorpor och scones, vilket ger en mer ”ma-tig” smak än som ren efterrätt.

NYTT om smått och stort …Ettnyttkandidatprogram som utbildar språkkonsulter startar hösten 2012 vid Göte-borgs universitet. Programmet är treårigt och utbildar den som vill arbeta med språk och språkbruk.

BlekingeTekniskaHögskola har tillsam-mans med företaget Tentaculus AB vida-reutvecklat ett stödsystem som kan hjälpa personer med kognitiva svårigheter, dvs de-mens, utvecklingsstörning, autism, Aspergers syndrom med flera. Stödsystemet Tentaculus finns i form av en app och hjälper personer att orientera sig, att planera, minnas, lära in och förstå begrepp.

Undermångahundra år har växten groblad använts som medicinalväxt för att bland an-nat behandla sår. Nu bekräftar en avhandling från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) att groblad har positiva effekter på sår.

Iboken”Musikenochjag” kan man läsa om resultatet av ett forskningsprojekt kring vad musik betyder för personer med olika sociala bakgrunder, yrken och grad av intresse för musik. Resultatet visar bland annat på att mu-sik är djupt förknippat lust och glädje, min-nen och att musiken används som ett slags självterapi och för välbefinnandet.

Källa: forskning.se


Skissernas.Museum.anordnar.i.samarbete.med.Folkuniversitetet.”Ett.Strindbergprogram.-.ur.poeten.och.musikerns.perspektiv”.av.Niclas.Törnlund..Framförande.den.22/8.kl.19.00.på.Skissernas.museum.i.Lund.

Det har nog inte lyckats undgå någon litteraturintresserad att 2012 är ett Strindbergsår. Det är nu 100 år sedan författaren August Strindberg dog och fortfarande lever hans författarskap.

Strindbergsåret 2012 handlar om att bättre förstå vår samtid genom att uppleva och diskutera Strindbergs verk. Han har trots allt påverkat den kultur vi lever i och vårt språk. Själv var han ofta i opposition och agerade som allt från författare, dramatiker, målare och debattör till vetenskaps-man. Hans inlägg i jämställdhetsdebatten om att det var männen som var förtryckta och hans kamp mot statskyrkans kontroll över människors själar är kanske de mest omdiskuterade. Minnesvärt är också att han etablerade begreppen överklass och underklass, som också gjorde att han i slutet av sitt liv upphöjdes till arbetarrörelsens ikon. Håll utkik på Folk-universitetets hemsida efter aktiviteter och föreläsningar om Strindberg.

Källa: strindberg2012.se, www.folkuniversitetet.se/strindbergsaret

Än.lever.Strindbergs.författarskap

Vitlök (Allium sativum)Effekt: Vitlöken är ett gammalt beprövat re-

cept mot nästan allt. Framför allt sägs det lindra förkylningar och vara bra mot hjärt- och kärl-sjukdomar genom att blodkärlen vidgas och cir-kulationen förbättras. Vitlök är också bakterie-dödande, bra mot svamp, virusdödande samt slemlösande. Det är det svavelaktiga ämnet allicin som ligger bakom de antibakteriella egenska-perna hos vitlök. Det sägs också att vitlök före-bygger bland annat magcancer, sårvård och eksem.

Användningsområde: Det är gott med vitlök som kryddingrediens i många rätter och grytor men också som tillbehör till framför allt grillat. Vitlök passar mycket bra i olika kalla och varma såser, gratänger och soppor. För dig som oroar dig för dålig lukt så minskar den om du också samtidigt äter mycket gröna grönsaker och grö-na kryddor. Ett annat bra tips är att sätta ner vit-löksklyftor bland rosorna. Det håller bladlössen borta! Glöm inte vitlök på sommaren som då skrämmer bort både myggor och fästingar.

Källa:.dietguiden.se,.halsosidorna.se,.santamariaworld.com,.Kryddor.och.medicinalväxter,.Örter.–.odling.och.användning.

PalindromPalindrom är ett ord, vers eller mening som bli samma om du läser det baklänges t ex Anna, madam. I Reval sitta ni alla i natt i slaveri. Ni talar bra latin.

AnagramAnagram är ett namn, ord eller mening vars bokstäver kan kastas om så de bildar ett an-nat ord, namn eller mening. Exempel: Host-anfall – hallonsaft, Mikael, alkemi.

PangramEtt pangram är en text som innehåller varje bokstav i alfabetet. Ett äkta pangram innehåller alla bokstäverna och ett perfekt pangram innehåller varje bokstav precis en

ORDLEKARgång. Exempel: Max fezbok är på hund-wc, ljög Yqvist. The quick brown fox jumps over the lazy dog.

AmbigramEtt ambigram är en fram, ett ord eller en logotype som är skrivet symmetriskt så det går att läsa både upp och ner eller spegel-vänt. Det vanligaste är de som går att läsa även upp och ner. Exempel kokbok (spegel-vänt, upp och ned), bod (spegelvänt)

OxymoronOxymoron eller självmotsägelse är ett sam-mansatt ord eller begrepp som består av två motsatsförhållanden. Exempel: bitterljuv, jätteliten, äckligt gott, enmansband.



Var.och.en.som.någon.gång.har.varit.arbetslös.vet.hur.jobbigt.det.kan.kännas,.hur.man.längtar.efter.arbetsgemenskap.och.att.få.tjäna.sina.egna.pengar..Störst.är.arbetslösheten.hos.ungdomar..Ett.både.välkänt.och.växande.problem..I.Kalmar.jobbar.man.med.att.hitta.en.lösning.för.att.få.de.mest.utsatta.ungdomarna.att.hitta.en.väg.tillbaka.in.i.samhället.

Unga hittar väg mot jobb

Personer under trettio år, som av olika anled-ningar inte kan jobba och varit sjukskrivna under en längre tid har svårt att komma till Arbetsför-medlingen och få den hjälp de behöver för att skaffa sig ett jobb.

– Steget är för stort, berättar David Turesson, anställd av Folkuniversitetet och ansvarig för Unga Kalmar.

– Det behövdes en verksamhet för unga som

Personerna på bilden är inte med i Unga Kalmar.


”...det.roligaste.av.allt.är.att.se.att.de.flesta.av.våra.deltagare.utvecklas.positivt.under.tiden.i.projektet...”

drade gruppen som vi har hand om, berättar Charlotte Tebrell, legitimerad sjuksköterska på Valnötsträdet.

– Men inte bara för funktionshindrade, ut-an över huvud taget att få unga människor som har stått lite utanför att på ett tidigt stadie kunna komma in i samhället.

Charlotte berättar att mönstret för de här ung-domarna har ofta varit sjukskrivning fram till tjugonio års ålder och sen efter det sjukpension. Det finns helt enkelt för lite utåtriktade aktivi-teter för unga arbetslösa och sjukskrivna. Och insatserna måste göras i mycket tidigare åldrar, menar hon.

– Många unga har svårt att ta sig ut i sociala sammanhang och då ville vi rikta en verksam-het mot dem. Något som låg utanför vården och kunde hjälpa till att bryta ett invant mönster, för-klarar Charlotte.

– Vi måste förstå hur svårt det kan vara för en person som kanske har blivit mobbad hela sin skoltid att behöva medverka i en traditionell gruppverksamhet på Arbetsförmedlingen.

– Det kan krävas en oändlig mängd kraft och stor insats för en sådan person att över huvud ta-get ta sig utanför sitt hem.

Mot egen självförsörjningI projekt Unga Kalmar* ingår Försäkringskas-san, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län, Socialförvaltningen i Kalmar kommun och Folkuniversitetet. Målet är att hjälpa deltagarna till egen självförsörjning genom att närma sig samhället och öka deras självförtroende. Alla deltagarna får göra sin egen handlings- och ak-tivitetsplan med sikte på antingen studier eller arbete. Den första gruppen som gick igång i maj 2011 bestod av tjugoåtta ungdomarna från Val-nötsträdet. Agneta Klippvik, som arbetar med utvecklings- och förändringsarbete på arbets-platser och i projekt, är anlitad för att utvärdera projekt Unga Kalmar. Hon har efter intervjuer med alla inblandade kunnat konstatera att det är en samstämmig bild som målas fram.

– Jag ser projektet som lyckat, säger hon. Det händer saker med deltagarna hela tiden.

– Men för att projektet ska lyckas fullt ut mås-te samarbetet med Arbetsförmedlingen utökas, konstaterar Agneta.

Hon berättar också att det har betytt myck-et för deltagarna i Unga Kalmar att de har sam-lats på Folkuniversitetet som ses som en neutral plats där många andra går och studerar. Delta-garna har blivit en del i ett annat sammanhang än vad de traditionellt blir hos Försäkringskas-san och Arbetsförmedlingen.

– Det allra viktigaste man kan konstatera i det här projektet är att var och en måste få ta det i sin takt. Det går inte att vända deltagarna direkt och få snabba resultat. Det måste få ta tid, konstate-rar hon.

Frivillig hjälpDavid berättar att Unga Kalmar jobbar med gruppverksamhet fyra dagar i veckan. En stor del i verksamheten är samverkan med myndig-heterna och det professionella team som finns runt omkring deltagarna. Var sjätte vecka görs uppföljning av de olika deltagarna av det här resursteamet. Där emellan har deltagaren indi-viduell coachning. Men hur ser en vanlig dag ut för deltagaren? David berättar:

– Gruppen består av cirka åtta personer och då jobbar vi med olika teman.

– På måndagar har vi tema hälsa, tisdagar kul-tur och samhälle, onsdagar personlig utveckling och torsdagar framtidsplanering.

David förklarar att deltagarna har möjlighet att påverka vad de ska diskutera. Det är frivil-ligt att vara med i Unga Kalmar och de flesta är mycket positiva och nöjda.

– Och det roligaste av allt är att se att de flesta av våra deltagare utvecklas positivt under tiden i projektet, avslutar David.

*Folkuniversitetet.driver.projektet.med.finansiellt.stöd.av.ESF,.

Europeiska.socialfonden.

överbryggar glappet mellan att vara sjukskriven och gå vidare mot jobb eller studier.

Att bryta ett mönsterDet var på Valnötsträdet, en behandlingsenhet inom psykiatrin i Kalmar, som idén till Unga Kalmar föddes.

– Grundtanken var att se vad ett sådant här projekt kan göra för den svårt funktionshin-


Mexiko blev självständigt från Spanien år 1821 och efter det följde en period av ekonomisk in-stabilitet, inbördeskrig och diktatur. Det ledde till en revolution 1910 som kulminerade strax före införandet av 1917 års konstitution och framväxten av landets nuvarande politiska sys-tem. I valet år 2000 var det första gången som ett oppositionsparti vann ordförandeskapet från det Institutionella revolutionära partiet.

– För tolv år sedan bytte vi parti och det var

jättestor händelse för Mexiko, säger Grecia, som kommer från Mexiko och idag arbetar som spansklärare på Folkuniversitetet i Hel-singborg.

– Nu var det inte bara makt hos en person eller ett parti. Vi fick demokrati och kunde välja själva.

Från stress till lugnGrecia kom till Sverige för cirka tre år sedan. Det första hon slogs av var den stillsamhet som

när ”het” kultur möter ”sval”

TexT LoTTA ihSe FoTo iSTockphoTo

Mexiko.är.världens.största.spansktalande.land..Här.jobbas.det.långa.dagar.och.mammaledigheten.består.endast.av.fyrtio.dagar..Familjen.och.släkten.är.viktig.och.jämförelsevis.med.en.mexikanare.ter.sig.en.svensk.mycket.självständig.

rådde här. Från staden Leon Guanajuato med 1,5 miljoner invånare till Landskrona med cirka fyrtio tusen invånare var skillnaden stor.

– Det är så lugnt här. Alla människor är lugna och trafiken också, säger Grecia.

– När jag kom hit fick jag också lugna mig. Jag var van vid att göra saker snabbt och effektivt.

Grecia berättar att hon ibland känner sig frustrerad när hon vill göra något. Det tar mycket längre tid och hon menar att det finns osynliga svenska regler som reglerar i vilken ordning allt ska göras.

– När jag kom till Sverige ville jag ha jobb med en gång, men det var mycket svårare än jag trodde. Först var jag tvungen att lära mig språ-ket och hur landet funkade, berättar Grecia.

Har man en bra utbildning så är det lätt att få


när ”het” kultur möter ”sval”

Äkta mexikansk GuacamoleDet finns många olika Guacamole-recept och olikheterna har att göra med från vilken del av Mexiko receptet kommer från. Grecia berättar att vi i Sverige ofta använder oss av fel ingredi-enser. Så här bjuder hon på ett äkta recept från hennes hemstad León, Guanajuato.

Ingredienser.Förfyrapersoner.1 silverlök (man kan också använda gul lök)3 tomater4 avokado (mjuka)1 lime (inte citron!)Färsk koriander, klippt i småbitarSalt

Görsåhär:Tärna löken i en skål, pressa över ½ limen och låt dra i 5 minuter (mildrar löksmaken). Tärna tomaterna och häll ner i skålen. Gröp ur avo-kados (kan vara grova bitar) ner i skålen. Rör om i skålen med en gaffel så avokadon mosas. Smaksätt med koriander, salt och lime.

Ät med nachoschips och Buen Provecho!

Sopa Azteca (Sopa de tortilla) Ingredienser.Förtvåpersoner2 tomater1 chile ancho (finns i vanliga svenska butiker)1 paket majs tortillas ½ deciliter olja1 tsk salt2 vitlöksklyftor1 avokadoFetaostGräddfil1 lime

Görsåhär:Öppna chilin och plocka bort fröna. Koka to-mater med chile anchon i rikligt med vatten tills tomaternas skinn börjar lossna, låt svalna.

Ta av tomatskinnet, mixa tomaterna med chilin i 1 liter kokspad, salta. Pressa mixen genom en sil för att bli av med ev frön och stora bitar.

Värm upp en matsked olja i en annan gryta, häll ner mixen i den varma oljan, låt sjuda 5 mi-nuter.

Värm under tiden upp ½ dl olja i en stekpan-na, dela vitlöksklyftorna i mindre bitar och stek tills de får färg, plocka upp vitlöken. Strimla tor-tillas i centimetertjocka bitar och fritera i oljan. Lägg på ett papper och salta.

Häll upp soppan i en skål, lägg i den friterade tortillasen, häll på lite gräddfil, avokado, fetaost och höll över lite lime.

Klart, Buen Provecho!

”Min.mans.mormor.fick.dålig.syn.och.då.ville.jag.att.hon.skulle.flytta.hem.till.oss.”

Recept

jobb i Mexiko. Men däremot ställs det höga krav.– Om du inte ställer upp och jobbar övertid

gratis när det behövs, så säger bara chefen att då tar vi någon annan. Konkurrensen är sten-hård och företagen har makten.

Självständiga svenskarGrecia berättar också att någon föräldraledig-het är det inte att tala om i Mexiko.

– Du kan vara hemma med din bebis i fyrtio dagar sedan måste du tillbaka till jobbet, säger hon.

– Den nya regeringen införde mer eller min-dre gratis dagisplatser så att mammor kunde jobba mer, vilket var fantastiskt. Men barnen får inte börja förrän de är ett år. Så man är mycket mer beroende av att släktingar hjälper till.

Och det verkar gälla tvärtom också. Grecia be-rättar att när någon släkting blir sjuk och gam-mal så flyttar den personen hem till någon yngre släkting. Men så är det inte i Sverige tycker Gracia. Hon upplever att svenskar är så självständiga.

– Min mans mormor fick dålig syn och då ville jag att hon skulle flytta hem till oss, berättar Grecia.

– Men då förklarade min man att hon vill in-te det, att hon vill bo i sitt eget hem. Det tyckte jag var mycket konstigt.

Släkten viktigVill du göra affärer med mexikanare så är det bra om du behärskar spanska, även om många pratar engelska också. Men framför allt finns det en sak man bör tänka på – att bygga en personlig relation. För en mexikanare är det viktigt att inte bara prata affärer utan också om familjen. Grecia berättar att många har stora familjer och släkter i Mexiko och att alla träf-

fas hela tiden. Därför är hon mån om att träffa sin mans släkt så ofta hon kan. Annars träffar hon sina mexikanska väninnor som också bor i Sverige för att prata spanska och laga mat ihop. Något som fascinerar henne är att svenskarna, som annars är så självständiga och individuella, har en så stor passion för traditioner som till exempel Midsommar och Valborg. I Mexiko har många slutat att bry sig om högtider och förlorat känslan inför dem.

– Svenskarna är så engagerade och glada. De sjunger och dansar och alla är med. Det är spännande, säger Grecia.

Spanska står högt i kursGrecia som från början är industriingenjör trivs bra i sitt Sverige. Och just nu har hon inga planer på att ta ett karriärsjobb igen, som det hon hade i Mexiko.

– Jag trivs väldigt bra som spansklärare och nästa termin ska jag plugga spanska på Lunds universitet och sen pedagogik i Malmö så jag blir en ännu bättre spansklärare.

– Att vara ingenjör är ett stress-sigt jobb. Särskilt som jag alltid hade höga mål, prestationskrav och ville ha allt perfekt.

Hon berättar att det är så tack-samt att jobba som spansklärare för svenskar är så intresserade av spanska som språk. Och hennes kursdeltagare frågar mycket och intresserar sig för Mexiko.

– Som spansklärare njuter jag av mitt jobb. Varje dag.


Sofie Jönsson som är språkstödjare och Sedigheh Sehbaradarnamin från Iran har träffats på SFI. De tycker båda att idén med språkstödjare är fantastisk. De förklarar det som en win-win situation.

– Jag har lärt mig att prata bättre, berättar Sedig-heh, som är sjuksköterska sen tjugo år tillbaka.

– Ja, du har utvecklats jättemycket, fyller Sofie i och fortsätter:

– När vi började förra hösten så pratade du inte så mycket och nu pratar du hur bra som helst.

Sofie berättar att hon tycker det är roligt att

Svenskan förde dem sammanfå se resultatet av hennes och de andra språk-stödjarnas insatser.

– Det är så givande att se att jag har bidragit med att förbättra deras svenska, säger hon.

– Dessutom så har det lärt mig att tänka på vilka ord jag själv använder, att jag ska prata långsamt, tydligt och korrekt.

Sofie berättar om olika grammatiska delar i svenskan, vilket hon menar att hon tidigare in-te behövt tänka så mycket på. Men idag är hon fullt medveten om hur viktigt det är att kunna grammatik för att lära sig ett nytt språk.

– Och så är det ju inte bara skolsvenska de får lära sig när de pratar med oss. Vi lär dem or-dentlig skånska med skorrande r, skojar hon.

Man kan se att Sofie och Sedigheh har känt varandra ett tag. De småpratar och skrattar ihop. Och man får förmoda att Sedigheh får en ordentlig skjuts in i det svenska samhället ge-nom att ha en vän som Sofie.

– Mitt mål är att få jobb inom sjukvården i Sverige. Det är det bästa jag vet att få jobba med människor, säger Sedigheh.


Västra hamnen, symbolen för det ”nya Malmö”, som bland annat har mångfald och kunskaps-stad som riktmärken. Här i den ombyggda gamla Ubåtshallen passerar varje dag ett stort antal människor. Mångfalden är påtalande och ger en unik bild av det Malmö som växt fram under de senaste åren. Stående vid hissarna, som finns belägna i det öppna mittpartiet av den glasinfattade byggnaden, får man en känsla av hur det en gång såg ut här när svetslopporna studsade mot betonggolvet.

Tillgång till det svenska språketPå femte och sjätte våningen är lokalerna fyllda av bland andra SFI studenter som sitter och pratar i sofforna eller vid caféborden. En del har lektion i någon av salarna eller har slagit sig ner framför en av de många datorerna. Överallt passerar det människor och luften pulserar av nyfikenhet och framtidsvisioner.

Men det är inte bara det faktum att företag, Malmö högskola och SFI delar byggnad som gör Ubåtshallen speciell. Här pågår också nå-got av en unik verksamhet. Ett projekt som innebär att SFI studenter får extra språkstöd i

”Att.konversera.är.absolut.det.bästa.sättet.att.lära.sig.ett.språk.och.språkstödjarna.är.en.enorm.tillgång.för.våra.elevers.utveckling.och.ett.bra.komplement.till.undervisningen.”

Att ingå i ett sammanhang

form av en unik tillgång av helt vanliga svensk-ar att konversera med. Vad kan vara bättre för språkinlärningen än att få prata med livs le-vande invånare? Det krävs dock att det är ett styrt projekt för det går inte att räkna med att tillgången till svenska språket och svenska kon-takter skapas bara genom att vistas i samma byggnad.

– Många nyanlända har svårt att veta hur de ska närma sig svenskar och svenskarna är inte heller så enkla att få spontan kontakt med, säger Ola Brännström, utbildningsansvarig på SFI.

– Så vi drog helt enkelt igång ett arrangerat språkstöd.

Dubbel vinstI arrangemanget språkstöd är det inte bara studenterna på SFI som drar en vinstlott. De så kallade språkstödjarna utgörs nämligen av långtidsarbetslösa personer som befinner sig i FAS 3*. Den senaste tidens debatter har ofta handlat om hur svårt det är för de här perso-nerna att hitta något meningsfullt att göra, eftersom deras situation ofta hamnar i ett slags moment 22.


Att.vara.en.del.av.något,.att.vara.behövd.och.ha.en.naturlig.plats.är.viktigt.för.alla.människor..I.gamla.Ubåtshallen.i.Malmö.fyller.man.det.behovet.–.för.mer.än.en.kategori.människor.

– Idén föddes för cirka ett år sedan, berättar Ola.– Vi hade följt debatten om FAS 3 på tv och det

var då iden föddes att det var de här personerna vi skulle kunna ta hjälp av som språkstöd.

Många arbetsmarknadsåtgärder har det pro-blemet att de inte utgörs av reella arbetsinsat-ser och kan därför kännas meningslösa. Men att vara en språkstödjare innebär både en riktig och viktig arbetsuppgift samt utgör inte heller ett hot mot någons befintliga tjänst.

– Det fanns ett stort behov hos oss. Majori-teten av alla nyanlända vill och behöver prata svenska, säger Ola.

– Att konversera är absolut det bästa sättet att lära sig ett språk och språkstödjarna är en enorm tillgång för våra elevers utveckling och ett bra komplement till undervisningen.

– Och för de arbetslösa betyder det att de är del i ett större sammanhang och ett bra sätt att bryta utanförskap.

*FAS.3.eller.sysselsättningsfasen,.är.namnet.på.sista.delen.av.jobb-.och.utvecklingsgarantin,.det.arbetsmarknadspolitiska.program.som.regeringen.införde.i.juli.2007..Källa:.wikipedia.


Hållbart Universitet är en politiskt och religiöst obunden miljöförening vid Lunds universitet som grundades i mitten på nittiotalet. Medlemmarna är allt från ekonomer, humanister, naturvetare och samhällsvetare. Till-

sammans verkar de framför allt för att stärka student-engagemanget i miljö- och hållbarhetsfrågor

inom Lunds studentvärld och universitetet. Men de vill

också skapa debatter kring hållbar miljö-utveckling och göra

skillnad i samhället i stort och på hela vår planet.

– Vi är trettio aktiva med-lemmar och cirka tvåhundra

personer får vårt nyhetsbrev, säger Caroline Jonsson, aktiv

medlem i Hållbart Universitet. – Tillsammans arrangerar vi olika

projekt som till exempel klädbytardagar och filmvisningar

– Vi har också stadsvandringar där människor får tips på hur de kan tänka hållbart när de handlar.

Nationellt och internationelltFöreningen agerar både på nationell nivå genom att vara medlem i Svenska Ekodemiker och internationell nivå genom olika samarbeten med miljö-föreningar i andra länder.

– Just nu är vi i färd med att planera Power Shift Sverige, berättar Caroline. – Det är en nationell klimatkonferens där vi samarbetar med bland

annat Fältbiologerna.

För två år sedan arrangerade Hållbart Universitet ett av 7400 events spritt över 180 länder i samband med Global Work Party. Ett projekt som syftade till att visa hur många klimatmedvetna medborgare det globala samhället faktiskt har.

Både studiecirkel och kulturarrangemangOlga Horn, utbytesstudent från Tyskland, sitter i styrelsen för Hållbart Universitet. Hon tycker att det är fantastiskt vilka krafter det finns i Lund.

– Jag har varit medlem i andra föreningar i Tyskland, men här är alla så medvetna och intresserade av miljöfrågor. Det är fantastiskt roligt och det känns som vårt engagemang faktiskt gör skillnad.

Folkuniversitetets Charlott Johansson som arbetar med studieservice håller med:

– Ja, det har skett stora förändringar de senaste åren och vi försöker hjälpa till så mycket vi kan.

Charlott berättar att första gången Folkuniversitetet fick kontakt med Hållbart Universitet behövde de hjälp med att hitta en lokal att vara i. Sen dess har det blivit många projekt inom studieservice.

– En studiecirkels grunder är att det ska vara en demokratisk form för lärande och bidra till varje individs utveckling. Och målsättningen är ju att man lär sig genom sitt engagemang. Folkuniversitetet bidrar med till ex-empel lokaler, böcker och struktureringshjälp till de enskilda projekten, förklarar Charlott.

Hållbart Universitet arrangerar också så kallade kulturarrangemang. Och då kan Folkuniversitetet vara med och hjälpa till också.

– Det kan vara projekt och events som till exempel föreläsningar, före-ställningar, utställningar eller filmvisningar, berättar Charlott.

– Men vi får också låna de duktiga medlemmarna till att komma hit och föreläsa i andra arrangemang som vi har på Folkuniversitetet. Så vi har stor nytta av varandra.

Studenter visar vägen

TexT LoTTA ihSe FoTo mALin LundmArk, iSTockphoTo

Det.pågår.en.välorganiserad.kamp.i.Lund..En.kamp.för.en.hållbar.miljöutveckling.i.samhället..Och.de.som.kämpar.är.studenterna..Hängivna,.dedikerade.och.med.brinnande.engagemang.arrangerar.de.allt.från.stadsvandringar.och.filmvisningar.till.klädbytardagar..Deras.motto:.tänk.globalt,.agera.lokalt.



Uppåttrend för hållbart miljötänkFör Olga och Caroline väntar några intensiva veckor. Förutom den kom-mande klimatkonferensen i september som ska planeras, så är de i färd med att hjälpa till inför Lunds första Hållbarhetsfestival ”Planet Lund”.

– Sen har vi ett ”Urban gardening project” i Linero på gång också, berättar Caroline.

– Vi vill engagera barn att plantera och odla i stadsmiljö.Men inte nog med det. Olga och Caroline och de andra medlem-

marna har många planer inför framtiden. Bland annat har de arbetat fram en egen hållbarhetsdiplomering ”Nationsgrodan” som just nu är mer efterfrågad än någonsin. Det har blivit en trend för universitets-nationerna att tänka hållbart.

– Diplomeringen innebär en del obligatoriska krav men också poäng-satta krav för bland annat mat- och skräphantering, energifrågor och inköp, berättar Olga.

De trettio aktiva medlemmarna har bråda dagar. Men det verkar inte bekomma Olga och Caroline.

– Vi har en styrelse som består av sju personer. Men bortsett från det är vi en platt organisation, säger Caroline.

– Det fantastiska är att vem som helst kan komma med en idé om vad de vill göra och så gör vi den. Det är bara spännande och roligt med fler arrangemang.

Hemsidor:.www.powershiftsweden.org,.www.hallbartuni.se

Olga.Horn,.HU,.Caroline.Jonsson,.HU.och.Charlott.Johansson,.Folkuniversitetet.



Kunskaper.–.något.som.ger.självkänsla.och.får.människor.att.växa..Förr.var.det.få.förunnat.men.idag.är.det.tillgängligt.för.alla.som.vill.tillgodogöra.sig.det..Man.kan.nästan.prata.om.en.kunskapsrevolution..En.revolution.som.följt.den.industriella.utvecklingen.och.samhällets.förändringar..Och.på.Folkuniversitetet.har.man.ända.sedan.starten.på.fyrtiotalet.försökt.följa.en.hållbar.utvecklingslinje.i.takt.med.tidens.förändringar.

Ulf Wallin, nyss pensionerad biträdande rektor och marknadsansvarig på Folkuniversitetet, har varit verksam inom folkbildningen sedan sex-tiotalet. Han har sett hur studieförbunden har genomgått förändringar i takt med teknisk, politisk och samhällelig utveckling. Kunskapstörsten är bestående, det är bara formerna för hur man lär sig och intresset för vad man vill lära sig som ständigt förändras.

– Folkbildningstanken började i England på slutet av artonhundratalet med syftet att utbilda arbetare, berättar Ulf.

– Denna så kallade Liberal Educational Moment spreds sig sen till Danmark och sedermera till Sverige.

Stort behov av folkbildningBehovet av kunskap var stort. Majoriteten av befolkningen hade under början av nittonhundratalet inte mer utbildning än den sexåriga eller sjuåriga folkskolan. Samtidigt rådde det hög arbetslöshet i hela Europa.

– Den ekonomiska krisen på 1930-talet med hög arbetslöshet och den växande nazismen under samma tid gjorde att studenterna vid de svenska universiteten kände sig manade att sprida kunskap till folket, säger Ulf.

Med tiden bildade universitetet och studentkårerna studieledarfören-ingar för att samordna sin verksamhet.

– Från början fanns det inga pengar i verksamheterna. Studiecirklarna hölls av studenterna på ideell bas. Först 1942 fick de folkbildande organisa-tionerna de första stadsbidragen, berättar Ulf.

Det stora språkintressetFemtio och sextiotalet förde med sig en ny företeelse, den så kallade fri-tiden. Och den lediga tiden skulle fyllas med något väsentligt. Det största intresset var att lära sig engelska men även andra europeiska språk.

– Folkuniversitetet bidrog till att hela svenska folket lärde sig engelska. Det var till och med så att några av språklärarna i engelska engagerade sig i språkundervisning via radio och tv och Folkuniversitetets filmbyrå spred otextade spelfilmer till skolor över hela landet.

Nya möjligheterI början av sextiotalet fick studieförbunden möjlighet att bedriva univer-sitetscirklar som sedan kunde tenteras av och ge universitetspoäng. På det sättet fick människor möjlighet att studera på kvällar och somrar. Det


Folkbildningen i ständig utveckling

bidrog till att tusentals människor som inte tidigare haft möjlighet, nu kunde bedriva universitetsstudier.

– Sen kom en jättestor arbetskraftinvandring till Sverige i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet, berättar Ulf.

– Många var politiska flyktingar och Folkuniversitetet fick i uppdrag att lära ut svenska till dessa.

– Det gav helt andra ekonomiska möjligheter för oss och verksamheten kunde drivas mer effektivt, säger Ulf.

– Plötsligt hade vi också resurser att starta kurser i konst och dans till exempel. Och folk hade både tid och intresse för detta. Vi fick en jätteskjuts.

Utbyggda verksamheterUlf berättar att egentligen ser folkbildningen likadan ut idag som på sjuttio- och åttiotalet. Skillnaden är att en del verksamheter som från början har varit kurser har utvecklats till att bli skolor. Balettakademin och Lunds konst- och designskola är exempel på detta.

– Folkbildningen har varit en grogrund till många verksamheter såsom arbetsmarknadsutbildningar, specialinriktade skolor och gymnasieskolor, säger Ulf.

– Vi har andvänt den pedagogik vi utvecklat i folkbildningen och över-fört den till nya verksamheter.

Ökad tillgänglighetPå frågan om fortsatt hållbar utveckling för studieförbunden i framtiden svarar Ulf:

– Det finns ett entydigt svar på alla marknadsundersökningar som görs och det är att folk har brist på tid!

– Vi måste vara tillgängliga på nätet och vara öppna för nya sätt att hämta och bearbeta kunskaper. Undersökningar visar att människor lär sig mest mellan sammankomsterna. Det innebär att det är där vi borde göra insatser.

Ulf tycker lektionstiden bör utnyttjas till det som passar för mänskliga möten, som till exempel feedback. Idag är också lärarrollen mer hand-ledande och coachande.

– Studiecirkeln som pedagogisk form predikar att man tillsammans med andra ska ta ansvar för sin utbildning och kunskapsinhämtning. Ta ansvar för sitt eget liv, helt enkelt.


Vi.skapar.ständigt.nya.ord.för.före-teelser..Här.nedan.följer.några.av.det.senaste.årets.tillkommande.och.godkända.ord.i.svenskan.

BromantikEn direktöversättning av engelskans bromance. Det är ett så kallat teleskopord, dvs. två ord (bror och romantik) som skjutits samman och bildat ett nytt. Bromantik står för manlig vänskap med extra allt, som Aftonbladet skrev redan 2008 i en artikel om killar som umgås ”på tjejvis”: De pratar om känslor, äter middag ihop och tar en runda i klädbutikerna.

VattenkoppspartyEn företeelse som varit känd bland småbarns-föräldrar i flera år. Det går helt enkelt ut på att man ställer till med kalas och bjuder in barn som har vattkoppor för att de ska smitta de friska gästerna. Naturligtvis är alla inblandande föräldrar helt med på noterna; syftet är att smitta barnen med vattkoppor vid en lämplig tidpunkt för att sedan ha det överstökat. Ett för-sök att få kontroll över det så kallade livspuss-let, med andra ord.

VobbaI dagens uppkopplade samhälle är det svårt att vara helt ledig från jobbet. Det gäller kanske särskilt när man är hemma för vård av barn (vab), dvs. vabbar. Allt fler varvar sagor och fe-bertermometrar med jobb, vilket gett oss nyor-det vobba. Alltså att vabba och jobba samtidigt. Varianten jabba, som också förekommer, står för samma sak.

PrehabNu skrivs och pratas det allt mer om prehabträ-ning, eller bara prehab. Det är träning i före-byggande syfte så man slipper skador, värk och rehabträning (skadereparerande träning). Uttrycket är bildat av latinets pre- ’före’ och habilitare ’ordna’, det vill säga att ordna eller fixa kroppen i förväg. Det går förstås lika bra att använda förebyggande träning, men prehab är kort och attraktivt som parallellord till rehab.

Källa:.Språkrådet.–.institutet.för.språk.och.folkminnen.

&gott

smått Nyord

ISU Programs är en del av Folkuniversitetet vars primära målgrupp är utlänningar som vill lära sig svenska och svensk kultur. Vi erbjuder ettårsprogram som heter Swedish Language and Culture med startdatum i september och januari varje år. Dessutom erbju-der vi omfattande kurser på engelska som t.ex. Intercultural Communication och High-lights of Swedish Culture and Society. Mer information om alla våra kurser hittar du på www.isuprograms.se

ISU Programs – en internationell skola

Personlig.tränareVi säljer inte enskild undervisning längre – vi erbjuder personliga tränare. Egentligen gör vi ju det vi alltid har gjort – men nu beskriver vi det bättre. För vi sysslar inte med enskild un-dervisning eller one2one, våra lärare är fak-tiskt mer som personliga tränare – de finns på plats och kan guida dig igenom dina arbets-pass i svenska, engelska, tyska, data. Vill du kunna hantera affärssamtal på eng-elska, skriva e-mail på franska, finslipa pre-sentationer på tyska eller ha en mer specifik branschanpassad språkträning? Vi definierar dina styrkor och svagheter och ger dig därige-nom ett maximalt resultat. Tillsammans med din personliga språk- eller datatränare tränar du ef-fektivt och resultatinriktat på just det du behöver!

TÄVLING

Skicka in ditt förslag senast 30 september och var med och tävla om ett presentkort på kurser värt 2000 kr.

Nu fyller vi 70 år, var med och tävla om presentkort på kurser värt 2000 kr!

Lämna ditt bidrag på www.folkuniversitetet.se/nyakurser70 eller skicka in ditt förslag till Folkuniversitetet, Box 2116, 220 02 Lund. Märk brevet med ”Nya kurser”. Glöm inte att ange ditt namn och hur vi kan nå dig.

Nu fyller vi 70 år och blickar framåt. Hur ser Folkuniversitetets kurser ut i framtiden? Vilken kurs skulle du vilja gå som inte finns i vårt utbud idag?


Såvida Hälsa & måls-man

Svart sjuka?

Madon-naroll

Han är ofta citeradYstad

Är de som håller näsan högt

Hjälp!Bär hinhåle i film

De har lockat många

Donera

Visar uppupphov

Tänker framåtBergart

SpelMakak

Pan utan

bockfotSpets på spets

Sky-lande

skynkeSkär-blad

SlutordMöbel

Reser-verar

Tog Relativt typmått

Fynd Etta i England

Mått påförståelse

Nyår i Hanoi

Sjunger Figaro

Tar Loa

RIE HOLMSTRÖM Bör man ha förmisstankar

Svävar i det blå Är väl

Ameliaen?

Alfapet-bibeln Anförde

Grafiker-verktygetVasslik

Boll Säga tillFör

Baader & för

Biggles

Räckt Varken stor el-ler liten

Äldre än

skröjanEfter maten

Snabb informationFiskevatten

Utgående storlekEttsåntär

inteså

stort

Sät-terfriaordfrä-mst

Grann-kanal

De är inte ön-skvärda

Sf-sessa I viss rubrik

Genom dörren

Bond-doktor Flinta Är en

TV- JaneLägger

skytt Ägde Ofta gudmor

Har kvar punkten Flit Samlade Gick

det hos Almqvist

Musikal-paige

Grönslick Klockhus Ambradjur Så!

Bär bär

Godtro-gen

For förr när fler

for

BachataUr i

norr?

Är det på den

somlyder

Tids-mått

Handi-kapporg.

Den är fin till vin Kan man på

hästPålägg på påläggLångvarig Hans dag

är på hösten

Berömd re-porterhund

Utan slut

Toppar oftast Sno

Peng M.Hulot

TimaProffs-fotboll På riktigt Kåre

Förstär-ker allenZetterling Var Su-

premesMäts i bostä-

der

Spade med falk

Ground i N.Y.

Plockat ut Pigg mus

Kajka Ryssja Näste Anonym

De mindre enheterna

Skattvi haft

Plats för Ferlin &

BoyeUnder

tio


Lös vårt korsord och vinn presentkort!Om du har rätt lösning och skriver varför du väljer Folkuniversitetet så deltar du i tävlingen om pre-sentkort på en kursavgift.

Första pris: Presentkort på kursavgift 900 kr.Andra pris: Presentkort på kursavgift 500 kr.Tredje pris: Presentkort på kursavgift 300 kr.Vinnaren betalar eventuell vinstskatt.

Din lösning ska vara oss tillhanda senast den 15 september 2012 till: Folkuniversitetet, Box 2116, 220 02 Lund. Märk kuvertet”Korsordhö2012”. Vinnaren och rätt lösning publiceras på www.folkuniversitetet.se/korsord2012 den 15 september 2012.

Namn: Adress:Postnummer och ort:E-post:Jag väljer Folkuniversitetet för att (max 10 ord):

www.folkuniversitetet.se

Falkenberg Tel 0346-129 60 E-post [email protected]

halmstad Tel 035-10 69 00 E-post [email protected]

helsingborg Tel 042-38 56 00 E-post [email protected]

kalmar Tel 0480-282 55 E-post [email protected]

karlskrona Tel 0455-36 78 70 E-post [email protected]

kristianstad Tel 044-20 76 40E-post [email protected]

Landskrona Tel 0418-249 00 E-post [email protected]

Lund Tel 046-19 77 00E-post [email protected]

malmö Tel 040-691 83 00 E-post [email protected]

Trelleborg Tel 0410-455 00 E-post [email protected]

växjö Tel 0470-144 20 E-post [email protected]

Ängelholm Tel 0431-41 20 70 E-post [email protected]

Avsändare: Folkuniversitetet, Box 2116, 220 02 Lund

Documents

Kursmagasin hösten 2012