sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 3 2015

alltid vara gladEn positiv attityd har blivit vår tids ideologi. Hur kul är det? Sid 24-25

handledd åt helveteMånga har problem med struliga handledare under uppsatsen. Sid 6-7

parkfria alternativTrött på siste-april kaoset i Stads-parken? Vi listar alternativen. Sid 26

åh nej, jag är gravid1975 infördes fri abort i Sverige - 40 år senare frågar sig Lundagård: Hur fri är aborten egentligen? Sid 12-15

s.1 Ettan.indd 1 2015-04-12 16:49

ledare

Visa hela härligheten.Vinn en kamera.Studentlivet är härligt, det kan vi på AF Bostäder lova. Men när vi ska visa hur härligt det är (på vår nya supersnygga webb) så blir det svårt. Vi har massor av fi na bilder från utsidan men inga som visar allt kul och bra som händer på insidan. Vi behöver din hjälp att visa nya kunder vad det innebär att plugga i Lund, och att bo hos AF Bostäder.

Vinn Narrative Clip – kameran du har på digSkicka in din bästa bild från ditt eget bostadsområde och tävla om Narrative Clip-kameror, biobiljetter och fi ka. Tävlingen delas i två kategorier, korridor och lägenhet, med lika fi na vinster i båda. Utförandet är fritt med några enkla regler: Ärligt, påklätt, snällt och härligt.

Mer info på vår webb!

#afbostaderwww.afbostader.se/foto

s.2-3 ledare.indd 1 2015-04-12 16:15

Redigering: Axel Larsson lundagård nr 3 2015 3

ledareSKAMLIGTAtt påverka media för att undvika negativ publicitet är ett illtyg som vi ofta tillskriver slutna stater. Tyvärr nu även kårer. På Chalmers har kåren beslutat att deras tidning Tofsen nu endast "aktivt ska bevaka", medan deras granskande syfte upphör. Chefredaktören har fullt förståeligt avgått i pro-test. När Lundagård sökte kårordföranden Philip Radtke ville han först inte kommentera. Det är också ett sätt att ducka för granskning. Ynkrygg.

kenneth carlsson

PROTESTERI Nederländerna har studenter ockuperat hus i några av de största studentprotesterna sedan 1960-talet. Att vilja effektivisera den högre utbildningen är i grunden bra, men då krävs också en öppen dialog mellan stu-denter, lärare och politiker. Något som uppenbarligen fallerat. Läs mer i reporter Paula Dubbinks reportage på sidorna 18-19.carl-johan kullving

bli bättre än en reservplan

Det finns några sa-ker som diskuterats mer intensivt än an-dra under mina snart fem år i Lund. Vad det finns för utgångs-planer i helgen är en sådan sak. Vad vi ska göra med resten av våra liv, är en annan.

Och så fort det senare kommer på tal tycks det alltid finns en återkommande reservplan.

– Om allt skiter sig får jag väl bli lärare.Under mina år som student har jag bara träffat en

handfull som faktiskt pluggar till lärare. Men, med reservation för en skev bekantskapskrets, verkar de flesta ha tänkt tanken. Om det inte vore för den låga statusen, lönen, Pisa... Ja, ni fattar.

samma tankar presenteras i Lärarförbundets rapport ”Allt annat än lärare” från 2012 där 1 000 gymnasie-elever intervjuats om sina framtidsplaner. Var fjärde elev som tänkt plugga vidare har övervägt lärarutbild-ningen, men bara tre procent trodde att de skulle söka den. Dessutom är det gymnasieelever med högst merit-värden i grundskolan som i störst utsträckning funderat på lärarutbildningen.

jag tänker på det när jag läser om regeringens två senaste satsningar på högskolan. Den första hand-lar om just lärarutbildningen. För att möta behovet av fler lärare ska de fram till 2019 expandera programmet

med ytterligare 6 000 utbildningsplatser. Det är en snabb åtgärd, men knappast någon lösning. Det är inte bristen på utbildnings-platser som resulterat i så få lärarstudenter.

Snarare tvärtom. Att det räcker med 0,1 på högskole- provet för att komma in ger snarare motsatt effekt.

den andra satsningen som regeringen nyligen lan-serat handlar om breddad rekrytering till högskolan. Det är fortfarande tre gånger så vanligt att de som har högskoleutbildade föräldrar går vidare till högre studier än de vars föräldrar endast har gymnasieexamen. Nu ska saken analyseras och goda exempel från landets hög-skolor presenteras.

det finns såklart inga enkla lösningar på varken ointresset för lärarutbildningen eller den sociala sned-rekryteringen. Ändå kan jag inte undgå att tänka att en större satsning på det första också skulle resultera i en förändring av det senare.

Vill regeringen göra verklighet av några ambitioner måste lärare bli en prestigeutbildning. Höj lönen och antagningsgränsen. Erbjud utbildning i världsklass. För om skolan någonsin ska kunna bli en plats där alla elever utrustas med likvärdiga möjligheter kan inte läraryrket tillåtas vara en nödlösning om allt annat skiter sig.

annika skogarredaktör

"Var fjärde elev som tänkt plugga vidare har övervägt lärarutbildningen."

lundagård nr 3 2015

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Sverige behöver fler lärare. Att starta upp fler platser på lärarutbildningen är ingen lösning. Först måste studenterna vilja söka överhuvudtaget.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer, Lus, och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se

Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.seRedaktion Jonas Jacobson, Virve Ivarsson, Karin Furenhed, Philip Stålhandske, Tove Nordén,

Karolina Jakstrand, Linus Gisborn, Filip Rydén, Casper Danielsson.Jubileumsredaktör Linus Gisborn.Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Saga Sandin, Camilla Göth, Q, Axel Larsson, Najla Vallander, Ulf Waltré, Sara Ottosson, Sofia Esfandi, Paula Dubbink, Tindra Englund, Nike Eliasson, Hedvig Wrede, Jakob Ehde, Ebba Sundberg, Stina Bergdal, Søren Steensig Jacobsen, Malin Johannesson, Jessica Gustafsson, Pontus Bark, Anna Åkesson, Linus Lorentzon, Aydin Ramezani, Simon Cesarini, Beri Zangana, Anna Folkesson, Marcus Bornlid, Emma Andersson, Andrea Ax Karlsén, Lukas J. Herbers. Omslag Nike Eliasson.Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggs-avgift på 150 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 13 april 2015.Deadline nr 4/2015 8 maj. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe och Ung Media Sverige/Kulturens studieförbund. TS-kontrollerad upplaga 38 300.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tid-ning levererad.

Visa hela härligheten.Vinn en kamera.Studentlivet är härligt, det kan vi på AF Bostäder lova. Men när vi ska visa hur härligt det är (på vår nya supersnygga webb) så blir det svårt. Vi har massor av fi na bilder från utsidan men inga som visar allt kul och bra som händer på insidan. Vi behöver din hjälp att visa nya kunder vad det innebär att plugga i Lund, och att bo hos AF Bostäder.

Vinn Narrative Clip – kameran du har på digSkicka in din bästa bild från ditt eget bostadsområde och tävla om Narrative Clip-kameror, biobiljetter och fi ka. Tävlingen delas i två kategorier, korridor och lägenhet, med lika fi na vinster i båda. Utförandet är fritt med några enkla regler: Ärligt, påklätt, snällt och härligt.

Mer info på vår webb!

#afbostaderwww.afbostader.se/foto

"Vi tänker inte ge oss,vi är här för att stanna." De vill verka för ett normkritiskt perspektiv på juristutbildningen. Nyheter – sid 8-9

Slaget i parkenSiste april-firandet i Stads-parken lockar tusentals studenter varje år. Läs om lundatraditionens historia. Historiska händelser – sid 20-21

11...gånger flyttar genom-snittsvensken under sitt liv, men hur påverkas vi av en kringflackande livsstil? Kulturreportaget – sid 22-23

"Vad vi vill är egentligen den mest normala saken i världen."Studenterna i Amsterdam fick nog av orättvisan och ockuperade sitt universitet. Internationellt – sid 18-19

Möt Verner, som säljer blommor på Clemens- torget. Porträttet – sid 16-17

Blomster-mannen

s.2-3 ledare.indd 2 2015-04-12 17:37

4 lundagård nr 3 2015

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣fo

to: lukas j. herbers

månaden i korthet

15-03-30MÅLKALAS NÄR GRIPARNA VANN Universitetets ishockeylag LTH Griparna slog gästande HJ Hockey från Jönköping med 8-1 och har nu en chans på mästerskapstiteln. Läs hur det gick i sista matchen på lundagard.se

Redigering: Carl-Johan Kullving/Axel Larsson

nyheter från www.lundagard.se1 507 102 ... kronor. Så mycket av Lundakarnevalens överskott delas ut till 30 studentorganisationer.

15-03-12

15-03-27

"Innan kursen börjar måste lärarna vara överens om vilket språk tentan ska skrivas på."

15-03-10

LUNDS NATIONS KAMERAÖVERVAKNING STÄNGS NEDKamerorna som har övervakat ingångarna till Lunds nations bostadshus Arkivet kan vara olagliga, enligt experter på Länsstyrelsen. Efter Lundagårds uppmärksam-mande väljer nationen att stänga ned all kameraövervakning. 251

15-03-23... novischer fick Malmö nation skriva in under vårens novischperiod, vilket var flest av de 13 nationerna. Totalt sett är dock Lunds nation störst med 3050 studenter inskrivna.

foto: saga sandin

foto

: arkiv/carl-johan kullving

15-03-23

FLYTTEN FRÅN VILLAN FÖRSENADSent förra våren bestämdes det att studentföreningarna i Helsingborg skulle flytta ut från Villan till förmån för nya och större lokaler. Flytten skulle stå klar i sommar – men har nu blivit uppskjuten till tidigast februari.

– Studenten Erik Edholm, som läst kursen Strategisk organisering på Företagsekonomiska institutionen, är kritisk till otydligheten från föreläsarna om vilket språk tentan ska skrivas på. Studierektor Nikos Merchadis säger att institutionen ska se över problemet.

s.4-5 webb.indd 1 2015-04-12 17:06

skippa mallorca – bo på nation Det är natten mellan tisdag och onsdag och klockan är tjugo i tre på morgonen. I vanliga fall hade jag befunnit mig i djup sömn. Men nu ligger jag klar-vaken efter att ha väckts för jag vet inte vilken gång i ordningen. Tydligen har mina grannar fest.

låt mig berätta något om mina grannar. De har de mest högljudda fester jag någonsin hört. Höga skottliknande ljud blandas med djup bas, kör-sång och vad som ibland låter som slagsmål eller misshandel.

När jag till sist kliver upp, tar på mig kläderna och kliver in i grannarnas lägenhet, vet jag att de flesta andra i korridoren redan varit där före mig. Jag har genom dörren hört folk vädja till dem att sänka och lugna ned sig. Svaren de har fått har varit dryga och i stil med att ”om man bor på nation får man faktiskt tåla lite fest”.

i lägenheten är folk halvnakna och kraftigt berusade. En grupp hoppar och skriker i kör. Jag försöker desperat göra mig hörd. En tjej säger åt mig att jag borde skaffa öronprop-par.

Efter en stund blir jag uppfångad av värdarna som för ut mig i kor-ridoren. Jag ber dem vänligt att sänka. De lovar att göra det. Jag går och stänger min dörr, kryper ned under täcket och lyssnar. Väntar på en sänk-ning, men den kommer aldrig, i stället fortsätter festen som om ingenting har hänt.

i mina öron ringer orden ”om man bor på nation får man faktiskt tåla lite fest”. Men vad är lite fest och vad ska man egentligen tåla? Är det ok att sabotera sömnen för alla i korridoren? Är det detta som är nationsliv? Upphör de sociala koder som styr hur vi i vanliga fall förhåller oss till var-andra helt att existera då vi befinner oss innanför nationens väggar?

Någonstans slås jag av likheten mellan denna syn på nationsli-vet och en charterresa. Är syf-tet med nationerna att de ska erbjuda studentlivets charter-resor? Där svineri är något man får räkna med och där enskilda individers frihet går före majoritetens väl-mående?

tindra englundstudentlivskrönikör

lundagård nr 3 2015 5

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: lukas j. herbers

news from www.lundagard.net

"Är syftet med nationerna att de ska erbjuda studentlivets charterresor?"

15-04-09“WE ARE HEARTBROKEN”“We are heartbroken”. This is how Mark Thiong'o, a Kenyan master’s student in environmental policy and management at Lund University, began his speech in front of the AF Building. The event was held in commemoration of the 147 students of Garissa University in Kenya killed by the al-Shabab on April 2nd.

15-03-18

"...the least idealistic people in the world are like fifty year old men. " – Professor Lawrence Lessig is a reputable name in the United States for his struggle against governmental corruption and his commitment in Internet issues.

photo

: lukas j. herbers

15-04-01

TANDEMBILJETTERNA SLÄPPTAJessica Almqvist och Sebastian Strand är Tandemgeneraler på Lunds nation. Den 8-9 maj kommer de och över tusen andra lunda-studenter att cykla från Göteborg till Lund i Tandemstafetten.

32415-02-02

... kronor i månaden. Så mycket mer tjänar en manlig professor jämfört med sin kvinnliga kollega vid Lunds universitet. Resultatet presenteras i en analys av 2014 års löner som gjorts av Saco-S vid Lunds universitet.

foto

: naj

la v

alla

nder

foto

: saga sandinfo

to: tekno

logkåren

foto: saga sandin

15-03-25

"I dagsläget finns det inga planer att ändra på hur det ser ut."– Sara Gunnarsson, ordförande för Teknologkåren, apropå att TLTH inte är med i Studentlund. I mars föreslog Smålands nations styrelse att nationen skulle ansöka om medlemskap i både Kuratorskollegiet och Studentlund.

photo

: dimitris kalandranis

PHOTO COLUMN STUDENTGÅRD: ÅSA

15-04-07

"Nu är jag inte särskilt politiskt korrekt, men: Ta gärna ett studieår extra."– Jonas Hafström, före detta ambassadör och kårordförande, är ny styrelseordförande för Lunds universitet. Och han tycks sakna plugget.

photo

: christina zhou

s.4-5 webb.indd 2 2015-04-12 17:07

nyheternyheter

Redigering: Filip Rydén6 lundagård nr 3 2015

Mitt i handledarkaosetStrul med handledare skapar problem för mängder av studenter varje termin. För studenten Li blev handledningen ett helvete.

Slutet av terminen närmar sig och därmed även uppsatsarbetena. För stu-dentombudet Petra Holst betyder det bråda dagar eftersom frågor om handledare börjar strömma in.

– Det brukar vara i slutet av vårterminen de kommer i en stor bunt, säger hon.

För en stor del av studenterna förlöper upp-satsarbetet utan dramatik. Men för många uppstår problem. Det är inte ovanligt att handledaren och studenten inte fungerar ihop, något som kan skapa stora bekymmer i uppsatsarbetet.

Petra Holst betonar att det är viktigt att lyfta problem med handledaren tidigt.

– Jag har haft väldigt många handlednings-

ärenden där studenter inte vågar gå vidare med en önskan att byta handledare. Där de säger ”jag gör detta och blir jag underkänd – då går jag vidare”. Då är det oftast för sent, det har gått för långt och studenten har kanske precis gått miste om sitt CSN, säger Petra Holst.

År av problemEn av de som drab-bats av problem med handledaren är Li. För henne blev dålig per-sonkemi med hand-ledaren det som fick en

redan slitsam situation att kantra fullständigt.Li är en aktiv person som håller igång med

flera olika aktiviteter. Men hon lider också av en sjukdom som i perioder ger oerhört kraf-tiga smärtor och kräkningar, något som också sätter stor psykisk press på henne.

Höstterminen 2011 inledde Li sitt ettåriga mastersarbete i fysik. Till en början flöt saker på som de skulle.

– Det funkade ju okej, säger hon. Så länge jag hade hon som skulle få barn.

Handledaren var gravid. I december upp-stod komplikationer. Handledaren gick på en tidigarelagd barnledighet och när Li på vårterminen åter började uppsatsarbetet fick hon en ny handledare. Enligt Li var det då problemen började.

Nedsättande kommentarerLi upplevde att handledaren bara lyfte fram det negativa i det hon gjorde. I en situation där hon redan var hårt pressad på grund av sin sjukdom och personliga problem blev det för mycket.

– Konstruktiv kritik kan man ju lägga fram på ett mycket bättre vis. Med tiden fick jag massor av otrevliga och obehagliga kommen-tarer.

Handledaren har en annan bild. Hon beskri-ver det som en svår balansgång mellan att pres-sa Li till att få arbetet färdigt i tid och samtidigt ta hänsyn till hennes personliga problem.

"Det är inte ovan-ligt att handledaren och studenten inte fungerar ihop."

För många blir arbetet med handledaren en plåga. Få känner till att man alltid har rätt att byta.

s.6-7 nyheter.indd 1 2015-04-12 13:58

NYHETERNYHETER

LUNDAGÅRD NR 3 2015 7

Li beslutade sig för att prata med den

ansvarige för utbildningen om de samarbets-

problem hon upplevde. Men därifrån kom

ingen hjälp.

– Jag sa ju till han som var ansvarig flera gånger, om och om igen.

Den ansvarige för utbildningen viftade

enligt Li bort problemen med att handledaren

”menade väl”.

– Han sa aldrig att ”då kanske vi ska göra

något åt det här, så du får byta handledare om

ni två inte kan samarbeta”.

Kursansvarige bekräftarDen ansvarige för kursen bekräftar att Li flera gånger sagt att det inte fungerade med hand-

ledaren. Som student har man alltid rätt att

byta handledare och som kursansvarig var

han rätt person för Li att kontakta för att byta

handledare.

Trots det ville den kursansvarige inte

blanda sig i, eftersom han också var exa-

minator för kursen. Han har däremot inget

svar på varför han inte hänvisade Li vidare.

Li fick bilden av att man inte ville ta ansvar för samarbetssvårigheterna mellan henne

och handledaren.

Höstterminen 2013 förlorade Li sitt studie-

medel. Hon hade inte fått ihop tillräckligt

högskolepoäng för att få det förlängt. Sam-

tidigt mådde hon allt sämre och en läkare

konstaterade att hon var överarbetad. Trots

det jobbade hon vidare. Hon trodde fortfa-

rande att uppsatsen skulle gå att ro i hamn.

Slut på handledningI början av 2014 fick Li ett besked som tog henne på sängen. Hennes arbete bedömdes

hålla för låg kvalitet och hon skulle inte få

vidare handledning. Arbetet skulle nu kortas

och hon skulle i stället få "mentorstid".

Li hävdar att ingen hade flaggat för att det här var på väg att hända. I de mejl som Lunda-

gård tagit del av framgår också att handleda-

ren mejlat Li så sent som dagen innan hon fick besked. Då nämns ingenting om att det skulle

finnas så omfattande problem med arbetet att det behövde läggas ner. Tvärt-

om säger handledaren att de

ska höras för att arbeta vidare,

trots att hon visste att arbetet

inte höll måttet.

Handledaren själv beskri-

ver det som att hon inte visste vilka krav hon

kunde ställa när studenten hade en svår per-

sonlig situation.

– Jag drunknar inte i information om

handledning, det gör jag verkligen inte, säger

hon.

Svårt att ge dåliga nyheterPetra Holst beskriver oförmågan att kom-

municera brister i arbetet som ett vanligt

problem i kontakten mellan handledare och

student.

– Många har svårt att lämna ut dåliga

beslut och meddelanden till studenterna,

men de gräver bara en djupare grav. Det blir

både svårare för studenterna och för de som

hanterar studenterna om man inte berättar

sanningen direkt.

Prefekten på Lis institution känner igen

Petra Holst bild av att handledare ofta har

svårt att ge raka besked när uppsatser inte

håller måttet.

– Jag kommer från Tyskland, jag upplever

det som ett allmänt svenskt problem.

Resultatet blir att studenter jobbar på

i blindo, utan att veta att arbetet dras med

stora problem. Petra Holst har haft flera ären-

den där studenter fått komplettera trots att

handledaren sagt att arbetet var bra. Vissa så

många som tio gånger på raken.

Förlorad tidLi lovades hjälp efter tre dagar, men hela vår-

terminen gick innan situationen löste sig.

Hon var inte registrerad på några kurser och

fick inget CSN. Det var först i juni institutionen satte henne i kontakt med en mentor, som

skulle hjälpa henne att

slutföra ett nedkortat mas-

terarbete.

Den nya mentorn var

ljusningen för Li. I dag är

hon åter igång med arbetet.

Hennes masterexamen har kortats och det

verkar som om hennes mentor kommer kun-

na handleda henne uppsatsen ut.

Att det funkar bra med den nya handleda-

ren menar hon också visar att problemet var

personkemin och att situationen hade kunnat

lösas om hon fått byta handledare tidigare.

– För min del har det varit bättre, eftersom

det är en person jag kan samarbeta med och

vi förstår varandra. Det får jag nog säga är det

absolut viktigaste, att det är någon som

förstår.

Men för Li är skadan redan skedd.

– Det har tagit så mycket tid av mitt liv, när

jag hade kunnat haft jobb och allt möjligt.

Li heter egentligen något annat.TEXT PHILIP STÅLHANDSKE

FOTO LUKAS J. HERBERS

"De gräver bara en djupare grav."

DINA RÄTTIGHETER VID HANDLEDNING ▶ Som student har du alltid rätt att byta handledare. ▶ Du behöver inte ange skäl om du inte vill. ▶ Önskan att byta handledare kan tas upp direkt med

handledaren eller med den kursansvarige. ▶ Om det känns obekvämt, till exempel för att hand-

ledaren är kursansvarig, kan man kontakta studie-rektorn, prefekten eller dekanen.

▶ Hur mycket handledningstid du har rätt till står i kursplanen.

▶ Står det inget har du rätt till handledning så länge du behöver det, det vill säga tills du är klar.

▶ Även när handledningstiden i kursplanen har över-skridits bör det gå att hitta en lösning.

▶ Den som vill ha hjälp eller stöd i att byta handledare kan kontakta sin kår eller studentombudet.

▶ Därifrån försöker man ofta medla, se till att studen-ten kommer i kontakt med rätt personer inom univer-sitetet eller informera studenten om vilka rättigheter man har i det specifika fallet.

Bilden är arrangerad.

"Jag sa ju till han som var ansvarig flera gånger, om och om igen."

s.6-7 nyheter.indd 2 2015-04-12 19:42

i fokus: juristutbildningen

Redigering: Filip Rydén8 lundagård nr 3 2015

Kritiska och reflekterande perspektiv förekommer på alla kurser inom juristutbild-ningens grundutbildning. Åtminstone om man får tro en ny rapport från fakulteten.

Bristen på kritiska perspektiv på juristutbildningen vid Lunds universitet är något som varit uppmärksammat vid flertalet tillfällen de senaste åren.

I en ny rapport som gjorts på uppdrag av Juridiska fakultetens nämnd för utbildning på grund- och avancerad nivå, Nuga, är dock inte läget så allvarligt.

– Vi kunde konstatera att alla kursplaner på något sätt hade en tanke kring att det skulle finnas kritiska och reflekterande per-spektiv på kursen, säger Jacob Rosell Svensson.

Intervjuer med lärareTillsammans med sin kollega Martin Andersén genomförde han under hösten en inventering av alla kursplaner på grundut-bildningen där de förutom kritiska och reflekterande perspektiv också undersökte i vilken grad de tar hänsyn till progression och färdighetsträning.

– För att komplettera under- laget intervjuade vi även alla kursansvariga på grundutbild-ningen. Alla var väldigt positiva och tyckte att rap-porten var ett bra initiativ, säger Jacob Ro-sell Svensson.

De kunde dock konstatera att det fanns olika definitioner av vad kritiska perspektiv innebär.

– Det blev tydligt att det finns olika ansatser till vad som ingår i ett kritiskt perspektiv. Vissa kurser har till exempel ett speci-fikt perspektiv som till exempel genus, medan andra mer trycker på ett kritiskt förhållningssätt till rätten i stort.

Studenter inte tillfrågadeAtt ta reda på hur studenterna, som bör ses som huvudpersonerna i utbildningen, upplever förekom-sten av kritiska- och reflekterande

perspektiv i utbildningen ingick inte i uppdraget. Enligt Rasmus Ringström, ordförande för Juri-diska föreningen, går det därför inte att dra några direkta slut-satser från rapporten.

– Det är en väldigt bra rapport utifrån hur det ser ut på pappret men den behöver kompletteras med studentperspektivet för att det ska skapa en fullständig bild av läget, säger han.

Juridiska föreningen har lyft frågan till fakultetsstyrelsen och just nu pågår arbetet för att ta fram en enkätundersökning som ska ut till alla studenter.

– Vår hållning är att enkäten ska färdigställas under våren och om möjligt gärna även gå ut till studenterna under vårterminen. Det viktigaste är dock att enkät-en genomförs och når så många studenter som möjligt, säger Ras-mus Ringström.

Kursplan är styrdokumentPer Nilsén, som fram till årsskif-tet satt som ordförande i Nuga, tycker att det var välmotiverat att rapporten tog sin utgångspunkt i hur det ser ut på pappret.

– Kursplanen är det styrinstru-ment som vi har för hur utbild-ningen ska se ut. Den beskriver tydligt innehållet i kursen och vad som är betygskriterierna.

Precis som Rasmus Ring-ström ser han dock att det finns skäl att framöver också

samla in studen-ternas åsikter.

– Det är besvärligt att det ibland finns tankar inom en ut-bildning som sedan kanske inte medvetandegörs av studenterna, säger Per Nilsén.

Han tycker också att rapporten visar att kursplanerna måste få en tydligare progressionstanke.

– Progressionen skulle kunna bli mycket tydligare när det kom-mer till muntlig- och skriftlig färdighetsträning. Det tror jag i sin tur också skulle stärka de kritiska och reflekterande per-spektiven, säger Per Nilsén.

text annika skogar

Allt är bra på pappret

krav att följa lagenTre juridikstudenter skickar en skrivelse till fakulteten där de uppmanar dem att börja följa Högskoleförordningen som kräver att en juriststudent ska ha ”förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser”. – Det finns ingen kritisk diskussion alls. Vi får aldrig tillfälle att se till olika bestämmelsers syften, bakgrunder eller eventuella konsekvenser, säger Anna Karlsson Wede, en av de protesterande.

läs om fler som slår näven i bordet på lundagard.se ◣

allt bra på pappret En rapport med snarlik frågeställning som den förra genomförs. Nu granskas till hur stor del kritiska perspektiv och skriftliga och muntliga färdighetsmoment finns med bland kursplanernas mål och betygskriterier. Intervjuer med lärare genomförs, men denna gång tillfrågas inga studenter. Resultatet visar att alla kursplaner inkluderar kritiska och reflekterande perspektiv.

stereotyp kurslitteraturPå uppdrag av Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingskommitté genomförs en granskning av litteraturen på juristutbildningen i Lund. Resultatet visar att i stort sett all kurslitteratur saknar ett genusperspektiv. Kvinnor i litteraturen förekommer främst i passiva roller, så som mor, flickvän eller offer.

kritik från högskoleverketJuristutbildningen utvärderas av Högskoleverket (numera Universitetskanslerämbetet). Det samlade omdömet på utbildningen är att den håller mycket hög kvalitet. Den enda kritik som framförs är att vissa studenter brister i sin förmåga att anlägga kritiska och reflekterande perspektiv.

censurerad rapport Genom djupintervjuer med kursansvariga, lärare och studenter genomförs en genusinventering av utbildningen. När rapporten är färdig ställer fakulteten ett ultimatum – censurera de känsliga delarna eller glöm publicering. Att studenter vittnade om att lärare uttryckt klassförakt ansågs kunna skada fakultetens rykte. Efter uppmärksammandet publicerades rapporten digitalt.

"Det finns olika ansatser till vad som ingår i ett kritiskt perspektiv."

Historiskt har juristutbildningen enbart fokuserat på gällande rätt. Sedan 1999 finns det dock med i examensordningen för juristutbildningen att det ska finnas ett genusperspektiv på alla delkurser. Hur väl det uppfylls har debatterats i flera år.

detta har hänt

2004

2011

2012

2013

2015

s.8-9 juridicum.indd 1 2015-04-12 13:59

feministiska juriststudenter lundSyften:

▶ Verka för att främja normkritik och ett intersek-tionellt genusperspektiv på juristprogrammet vid Lunds universitet.

▶ Verka för att främja ett inkluderande studieklimat på juristprogrammet vid Lunds universitet.

▶ Fortbilda sig själva i feminis-tiska frågor och normkritik,

▶ Utgöra ett diskussions-forum för dessa frågor.

Feministiska juriststudenter finns även vid universiteten i Göteborg och Uppsala.

i fokus: juristutbildningen

lundagård nr 3 2015 9

Ett normkritiskt perspektiv saknas på juristutbildningen. Det anser Caroline Beck-Friis och Hanna Rosqvist, engagerade i den nystartade föreningen Feministiska juriststudenter Lund.

– Att något står på ett papper är inte samma sak som att det görs i praktiken, säger Caroline Beck-Friis.

På prestigefulla Juridicum i Lund utbildas framtidens advokater och domare, men utan att lära sig att tänka normkritiskt. I alla fall enligt Hanna Rosqvist och Caro-line Beck-Friis, ordförande res-pektive kassör för den nystartade föreningen Feministiska jurist-studenter.

– Det finns en jämställdhets-plan på pappret men det märks inte i undervisningen. Vi har haft en föreläsning med fokus på genus under termin ett, men det var inte kopplat till juridik över huvud taget. Vi vill föra in ett normkritiskt perspektiv i under-visningen, det ska inte klassas som en särfråga som det gör i dag, säger Hanna Rosqvist.

Saknas kunskap hos föreläsareTanken är att bland annat bjuda in externa föreläsare som är ex-perter på olika områden som rör genus- och normkritiska frågor. Och de har fått stort gehör bland sina medstudenter.

– Det finns ett stort intresse för de här frågorna. När vi tar exa-men vill vi ha de här kunskaperna så att vi kan använda oss av dem i vår yrkesroll. I nuläget finns inte den kunskapen hos föreläsarna, de har inte den kompetensen helt enkelt.

Speglar inte samhälletÄven fakulteten har lyssnat på vad de har att säga, berättar Hanna Rosenqvist.

– Vi har startat upp som en självständig förening men vill gär-na samarbeta och ha en dialog med dem. De har sagt att de är öppna för att lyssna på vad vi har att säga.

Kan ni ge något exempel på vad det är ni är kritiska mot i den nuvarande utbildningen?

– På ett seminarium för en vecka sedan hade vi fått en text att diskutera som handlade om kvinnorepresentation. Semina-rieledaren sa rakt ut att han inte hade kunskap i de här frågorna och att vi gärna fick diskutera det på egen hand. Det har alltså valts ut en text bara för att, och sen säger han: ni får gärna disku-tera för jag är inte insatt, berättar Caroline Beck-Friis.

– Det är problematiskt att seminarieledaren inte har kun-skap om texten vi skulle läsa. De här frågorna diskuteras inte på föreläsningarna och studen-terna förväntas ha kunskap om dem, inte föreläsarna, menar Hanna Rosqvist.

Varför är det viktigt att ha ett genusperspektiv och ett norm-kritiskt förhållningssätt på ju-ristutbildningen?

– I vår kurslitteratur finns en norm där utgångspunkten är en vit, hetero, medelklassman utan funktionsnedsättning. Det speglar inte samhället i stort

och det speglar inte vad vi vill lära oss. Det är viktigt för att de flesta jurister kommer sitta på maktpositioner senare i livet. Har vi då inte kunskap i de här frågorna så kan det få stora kon-sekvenser, säger Hanna Ros-qvist.

– Man uppmanas att tänka kritiskt inom en viss ram, men går man utanför den, då är det för mycket, fyller Caroline Beck-Friis i.

Mer måste görasHanna Rosqvist och Caroline Beck-Friis anser att det finns några föreläsare som är engage-rade i de här frågorna, men får man en sådan då har man tur.

De är positiva till den senaste rapporten som gjorts, men anser att det inte räcker.

– Börja prioritera de här frå-gorna, vi tänker inte ge oss, vi är här för att stanna.

text karolina jakstrandfoto simon cesarini

De vill förändra i praktiken

läs om fler som slår näven i bordet på lundagard.se ◣

"De här frågorna diskuteras inte på föreläsningarna."

Caroline Beck-Friis och Hanna Rosqvist har startat föreningen Feministiska juriststudenter i Lund.

s.8-9 juridicum.indd 2 2015-04-12 14:00

aktuellplock

Redigering: Axel Larsson 10 lundagård nr 3 2015

6,4... miljarder. Så mycket pengar fördelar Vetenskapsrådet till forskning varje år. Rådets uppgift är att stödja de bästa fors-karna, oavsett om de är kvinnor eller män. Men som av en slump har drygt 70 procent av budgeten hamnat hos män och forsk-ningsområden som domineras av män.

Runt om universitetet finns på många håll rum med duschar som denna - men vem får lov att använda dem?

i korthet

Vem duschar på universitetet?

"Jag hoppas innerligt att fler människor gör motstånd när de blir utsatta för den typ av förföljelse och trakasserier som drabbat mig och vd för Gerdahallen".

Göteborgs universitetet som i en intern utredning föreslår avsluta sin prenume-ration på studenttidningen Spionen och i stället ge pengarna till studentkårerna. Åtgärden skulle riskera att försätta tidningen i konkurs.

bra månad

Thomanders studenthem som nu får tillbaka äganderätten för huset på Sand-gatan. Av misstag hamnade lagfarten hos Statens fastighetsverk på 1970-talet men nu är ordningen återställd. Med ett stiftelsekapital på 9 miljoner kan nu de unga herrarna fortsätta frodas i fred.

Ingalill Rahm Hallberg, styrelseordförande för Gerdahallen, skriver i slutet av mars ett längre brev till de anställda på träningsscentret. Hon förklarar där att hon avsäger sig sitt uppdrag med omedelbar verkan. Orsaken är den artikelserie som Sydsvenskan publicerat där det bland annat framkommit att de som varit kritiska till den senaste tidens förändringar hotats till tystnad. Frågan är ju vem det egentligen är som har utsatts för trakasserier?

dålig månad

… år låg biskop Peder Winstrup, en av Lunds universitets initiativtagare, i domkyrkans krypta.

Sedan i höstas har forskare analyserat hans kropp och insett att han är en unik tidskapsel från 1600-talet. Och att det ligger ett foster begravt vid hans fötter.

335

frågan?

citatet"

Lite massage och en dusch efteråt? Många av universitetets institutioner har såväl massagerum som duschar på toaletterna. Men de är inte till för vem som helst.

Om du besöker tredje våningen på Absalon på Språk- och litteraturcentrum hittar du intill personalrummet en dörr med såväl toalett- som duschsymbol. Det kan verka märkligt att det finns duschar i fastigheter avsedda för undervisning, men det finns en enkel förklaring.

- Vi vill erbjuda de som vill cykla till jobbet en möjlighet att kunna fräscha till sig om de har en längre sträcka hit. Man kan bli varm och vi vill ge den här möjligheten, säger Jessica Åhs, avdelningschef på LU Byggnad.

Inte för allaExakt vilka av universitetets fastigheter som har dusch och vilka som inte har det kan Jessica Åhs inte svara på.

– Duscharna brukar vi se till att det finns i lokalerna i närheten. De finns inte i vartenda hus. Duscharna är huvudsakligen till för de

anställda, men det finns också för studenter i viss utsträckning, säger hon.

I anslutning till LTH finns duschar för alla, men de är uppdelade.

- Vi har tre duschar på E-huset, men de är enbart till för anställda. På Kårhuset finns även duschar till studenterna på källarplan, säger Per-Henrik Rasmussen, husintendent på E-huset.

Massage del av friskvårdenPå en del institutioner finns också massagerum, exempelvis på sociologiska institutionen. De får dock inte användas av studenter.

– Är du inte anställd får du inte använda dem, säger Rose-Marie Olsson, vaktmästare på sociologiska institutionen.

Hur ofta massagerummen används är oklart, men de är en del av de anställdas förmåner på universitetet.

– Det finns inga krav på att det ska finnas massagerum, utan det kan man ha som en del av friskvården. Massagerum är något varje verksamhet tar ställning till, säger Jessica Åhs.

text ulf waltré

foto

: press, kennet ruona

foto jo

nas jacobso

n

s.10-11 plock och aktuell.indd 1 2015-04-12 17:35

aktuellplock

Redigering: Saga Sandin lundagård nr 3 2015 11

Vad vet du om Tandem- traditionen?

– Jag vet att det från början var ett sätt för studenter att ta sig från Göteborg till Lundakarneva-len. Sedan utvecklades det till ett koncept där man cyklade vartan-nat år från Lund till Göteborg och vartannat år från Göteborg till Lund. Numera är det bara Lund som fortfarande har kvar tradi-tionen och turen går enbart från Göteborg till Lund, med några stopp på vägen förstås.

Hur kom du på att du ville bli tandemgeneral?

– Jag har alltid tyckt att det är kul att engagera mig och Tandem är ett riktigt stort projekt som alla studenter i Lund har hört talas om. Jag var idrottsförman på Östgöta nation i ett år och fick inblick i hur Idrottskolle-giet fungerar och dessutom höra massor av galna tandemhistorier. Så klart är det också en merit att ha varit projektledare för ett så stort event.

Har du själv deltagit i Tan-dem?

– Nej, faktiskt inte! Förra året var det ju ingen Tandem efter-som det var Lundakarneval, och året innan dess var jag bortrest. Men jag har hört, sett och läst så mycket om det att det känns som om jag vet precis vad det innebär. Kanske är det en fördel att inte veta vad man ger sig in på, hehe.

Vilka deltar i Tandem? – Alla nationer förutom Små-

lands, nio kårer, fyra bussar från LTH och en från Campus Helsing-borg. Totalt blir det 22 lag i 22 bussar, med ungefär 50 personer i varje buss. Vi räknar med att

hela Tandem kommer att ha 1200 deltagare plus ungefär 60 job-bare.

Är det en tävling? – Nej. Man kan vinna priser,

men de är mer som belöningar än vinster. Som till exempel priset för ”Idealtiden”, där det gäller att komma närmast en idealtid som ingen vet om i förväg. Tandem får inte vara någon tävling längre.

Varför då? – Det handlar om säkerheten.

Folk kan triggas till att ta ut sig alldeles för mycket på cykeln.

Det är på många sätt en riskabel tillställning. Vad är det värsta som kan hända?

– Det värsta som kan hända är att polisen får ingripa. Då är det kört för mig i och med att jag som ansvarig har sökt och skrivit på alla stora tillstånd. Det är klart att det finns många tänkbara incidenter, men numera har vi ett regelverk för säkerheten som Kuratorskollegiet, KK, har tagit fram – det har det inte funnits under tidigare år. Ett annat tråkigt scenario hade varit om något av discona längs vägen blir tvunget att stängas ner.

Vad har hänt tidigare år som har fått KK att ta fram ett regel-verk?

– Förut har det bara funnits lösa riktlinjer kring Tandems säkerhet men eftersom det hände några incidenter 2013 har vi bestämt att ha ett striktare regelverk. Det var bland annat några som cyklade fel 2013 så nu har vi bestämt att alla cyklar ska vara utrustade med GPS-utrust-ning. Det är inte heller tillåtet att ha så kallade ”partybussar” eller dubbeldäckare.

Varför behövs Tandem som

en studenttradition i Lund? – Det är ett event som lockar

folk. Dessutom är det just en tradition, och traditioner ska

I täten för vinglande studenter

Vem Hanna Bengtsson. Ålder 22 år.Pluggar Till arbetsterapeut.Aktuell Som tandemgeneral och Idrottskollegiets ordförande.Bakgrund Har stött kula och kastat diskus på elitnivå, vilket hon slutade med för bara ett år sedan. Hon tränar fortfarande 5-6 gånger i veckan. För att få tandemuppdraget, studier och träning att gå ihop säger hon att planering är A och O.

hållas på, tycker jag. Många lundastudenter vill göra galna grejer under sin studietid och det här är ett utmärkt tillfälle. Flera jag pratat med säger att det är något av det bästa de gjort.

Kommer du att bada i font- änen i Lundagård?

– Nej, det blev olagligt för några år sedan och man får böter om man blir tagen av poli-sen. Det finns ju en anledning till att LTH brukar hyra in kravall- staket runt fontänen när de har nollning. Det är något vi tänkt på men antagligen inte kommer att göra, det får ligga på var och en om man väljer att bada eller inte.

text hedvig wredefoto saga sandin

… år låg biskop Peder Winstrup, en av Lunds universitets initiativtagare, i domkyrkans krypta.

Sedan i höstas har forskare analyserat hans kropp och insett att han är en unik tidskapsel från 1600-talet. Och att det ligger ett foster begravt vid hans fötter.

citatet

tandemstafetten

▶ Tandem är en årlig, nattlig, cykelstafett på tandemcyklar för lundastudenter.

▶ Idrottskollegiet, IK, som anordnar Tandemstafetten, är ett underkollegium till Kuratorskollegiet, KK.

▶ Sträckan går från Götaplat-sen i Göteborg till Lundagård.

▶ Rutten är uppdelad i 20 cykelsträckor på mellan en till två mil.

▶ Varje lag har en buss som följer cyklarna och byter av cyklister.

▶ Det finns två stora disco-stopp längs vägen, ett i Kållered och ett i Falkenberg.

"Många lunda-studenter vill göra galna grejer under sin studietid."

Att anordna en rullande fest mellan Göteborg och Lund är ingen barnlek. 90 procent av tiden som ordförande för Idrottskollegiet lägger Hanna Bengtsson på att förbereda inför Tandem. I år är reglerna för tillställningen åtstramade och ansvaret vilar tungt på tandemgeneralens axlar.

foto

: press, kennet ruona

s.10-11 plock och aktuell.indd 2 2015-04-12 17:36

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Filip Rydén12 lundagård nr 3 2015

en är okej två är för mycket

text karin furenhed& karolina jakstrand

foto nike eliasson

I fyrtio år har Sverige haft fri abort, och varje år väljer omkring 40 000 kvinnor att avsluta sina graviditeter. Över hälften av alla studenter skulle välja det samma om de blev gravida i dag. Men med valet följer ofta skam och tystnad. Hur fri är egentligen en abort?

s.12-15 reportage.indd 1 2015-04-12 19:51

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

lundagård nr 3 2015 13

Det är sommar och Sara är en av alla studenter som njuter av en paus från studierna. Eller, rättare sagt, hon skulle njuta om det inte var för att hon mår så illa. I flera dagar har illamåendet hållit i sig, brösten känns ömma och en envis smärta moler i magen.

Den påminner om mensvärk, men mensen kommer inte. Efter ett tag börjar hon ana, tar mod till sig och bokar in tid hos en barnmorska för att göra ett gravi-ditetstest.

om du blev gravid i dag, skulle du då behålla barnet? Frågan ställdes till svenska studenter i en studie från Uppsala universitet. Sex av tio svarade att de skulle välja att göra abort. Att inte befinna sig i rätt fas i livet, att vilja hitta rätt partner, plugga klart och komma in på arbetsmarknaden var några av anledningarna som uppgavs.

Varje år gör upp emot 40 000 kvinnor abort i Sverige och i snitt genomgår varannan kvinna en abort någon gång under sin livstid. Flest aborter görs i åldrarna 20-24 år. Att göra abort är alltså inget ovanligt.

När den nuvarande abortlagen infördes för fyrtio år sedan vad det för att säkra kvinnans rätt till kontroll över sin egen kropp och sexualitet. Lagen gör det tillåtet att avbryta sin graviditet när som helst fram till och med vecka 18 och av vilken anledning som helst. På pappret kan rättigheterna låta självklara. Men är de det?

när sara får se det där strecket dyka fram på stickan skulle man kunna tro att den första känslan som kommer är panik, men i stället känner hon lättnad.

– Jag var lättad över att jag över huvud taget kunde bli gravid eftersom jag gärna vill ha barn. Men jag var ändå 110 procent säker på att jag ville göra abort, säger Sara.

– Just då var det inte läge, jag var ganska ung och mitt uppe i mina studier. När jag skaffar barn vill jag bo stör-re än jag gör nu och ha en plan för framtiden.

Hon har varit tillsammans med sin pojkvän i fyra månader, ätit p-piller, och att skaffa barn

finns inte på kartan. Att göra abort känns inte som en stor grej.

Sara upplever inte heller graviditetssympto-men som ett barn på väg, utan mer som något som

ska bort för att hon ska bli frisk igen. Hon fattar beslutet utan grubblerier och får stöd både från en

kompis och från pojkvännen. Därför är hon två veckor senare tillbaka hos barn-

morskan, den här gången för att ta några tabletter som ska stöta ut fostret ur hennes livmoder.

Det är då oron börjar smyga sig på. Hon är rädd för hur det ska kännas när någonting kommer ut ur hen-nes kropp och för att inte veta hur eller när det händer.

– Innan man vet vad som kommer hända är det job-bigt. Du stoppar upp fyra tabletter i slidan och det ska

du göra själv. Om man har tur kommer fostret ut när man är på sjukhuset, annars måste man gå hem och vänta. Just det momentet var ångestladdat, säger Sara.

aborten avslutas på sjukhuset, men den fysiska smärtan hon upplever är inget Sara är beredd på. Inte heller på hur skrämmande det är med blodet och alla klumpar som kommer ut.

Efter hemkomsten fortsätter hon att blöda i fyra veckor - så länge att hon måste åka tillbaka till sjuk-huset. Där upptäcks att sju millimeter fosterrester är kvar och hon skickas hem med ett recept på p-piller, i förhoppning om att resterna ska stötas ut av dem. Av komplikationerna får Sara en infektion och måste äta antibiotika i en vecka.

Trots allt fortsätter livet i stort sätt som vanligt och Sara fortsätter att plugga när terminen kommer igång. Men efter den tunga månaden har relationen med pojkvännen tagit slut. Humörsvängningar, smärta och efterföljande komplikationer blev mycket för dem båda.

Sara säger att hennes syn på aborter har förändrats efter att hon gjorde det första gången, det känns inte längre som en lika enkel grej.

– Efter min första abort sa jag att det här är enda och sista gången jag gör det. Jag be-håller barnet om jag blir gravid igen.

men två år senare händer det igen, trots nya p-piller. När Sara hamnar i samma situation för andra gången känns det ändå självklart att göra abort. Den här gången upplever hon sig dock bli mer ifrågasatt för beslutet.

– När alla hela tiden frågade hur jag mådde och inte nöjde sig med att jag sa att det var bra så blev jag ju till slut lite deppig. Alla förväntar sig att man ska må dåligt. Det kändes lite som att de inte tror på att man använder skydd, men det är väl ingen som vill göra abort för skojs skull, säger hon.

Andra gången blir aborten mindre påfrestande för kroppen och hon slipper komplikationer, även om hon måste sjukskriva sig från jobbet en vecka på grund av smärtorna.

i en annan del av landet befinner sig Maja. Snart ska hon flytta för att börja läsa i Lund. Men den här sommaren blir inte som hon har tänkt. Efter ett one-night stand i början av våren har hon blivit gravid.

– När jag fattade att jag var gravid trodde jag inte att det var sant. Vi hade ju skyddat oss. Jag visste inte alls hur jag skulle göra. Jag skulle ju precis flytta till Lund och börja plugga och hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen i livet, säger Maja.

Efter en tids funderande bestämmer hon sig för att inte berätta om graviditeten för killen som hon legat med. Hon känner honom inte och de har inte haft någon kontakt sedan den där kvällen.

"Jag var ändå 110 procent säker på att jag ville göra abort."

s.12-15 reportage.indd 2 2015-04-12 19:51

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Filip Rydén

– Varför skulle jag berätta det för honom? Speciellt nu när jag valde att göra abort. För honom förändrades livet inte alls, säger Maja.

över huvud taget håller Maja graviditeten för sig själv under lång tid. Så småningom märker hon att hon börjar få känslor för fostret. Hon tar på sin mage och småpratar med den. För henne är beslutet att göra abort inte okomplicerat och hon går till både en psykolog och en präst för att få stöd. De säger båda att det i slutändan är hennes val.

– Jag bestämde mig till slut för att göra abort eftersom det inte skulle bli ett bra liv för barnet. Om jag får barn vill jag att pappan ska få vara med i barnets liv. Jag hade ingen utbildning, inget jobb. Om jag skulle behållit det hade det varit för min egen egoism.

Liksom Sara blir Maja chockad över att aborten gör så ont. Innan hade hon trott att den psykiska upplevel-sen skulle vara värre än den fysiska, men så blir det inte.

– Det gjorde väldigt ont och det var mycket blod, jag mådde så illa så att jag spydde upp de smärtstil-lande tabletterna jag fick. Jag låg en hel dag på sjuk-huset. Jag kände mig väldigt utsatt, säger hon.

Maja har med sig en kompis som hon får stöd av på sjukhuset, men efteråt är hon helt slut.

när sara och Maja ser tillbaka på sina aborter gör de det med blandade känslor. Båda var lättade efteråt, men Maja berättar att hon fortfarande kan känna en slags sorg när hon tänker tillbaka.

– Det känns som att jag har förlorat någonting. Livet hade kunnat vara helt annorlunda om jag hade valt att inte göra abort. Jag har en barnlängtan och vill ha barn och det känns som att jag tog bort en chans att få det. Samtidigt vet jag att det inte var rätt tillfälle.

Sara hade inga dubbla känslor inför besluten att göra abort. Det svåra för henne var i stället omgiv-ningens bemötande. Hon tycker att det finns ett tabu kring att prata om att man har gjort abort:

– På ett sätt känns det som ett misslyckande att göra abort. Det är samhället som får mig att känna mig misslyckad för att jag ens blev gravid.

både maja och Sara upplever att det finns före-ställningar om att abort används allt för lättvindigt, lite som ett preventivmedel för tjejer som har slar-vat runt. Maja har knappt pratat om aborten med någon efteråt eftersom hon är rädd för att bli dömd av andra.

Sara upplevde också en besvikelse från familjens håll.

– Första gången tyckte folk synd om mig. Andra gången tyckte de att det var typiskt mig att vara så ansvarslös. Många ser abort som en självklarhet, att det är en rättighet. Men när det väl gäller en anhörig kanske folk är lite mer strikta. En abort är väl okej, men två är för mycket.

Maja reflekterar över att normen kring att en kvinna ska vilja ha barn också är något som bidrar till att hon har känt att hon måste försvara sig för att hon har gjort abort.

– Den som har en livmoder, den ska bära ett barn och det är meningen med livet, i princip. Får man inte barn har man inte levt ett fullt liv, säger Maja.

att det är vanligt att ha motstridiga känslor efter en abort bekräftas av en studie från Umeå universi-tetssjukhus där kvinnor intervjuades om sina abort-erfarenheter.

Det visade sig att den vanligaste känslan var lätt-nad och befrielse, men att många på samma gång upplevde en viss skuld, tomhet eller sorg. Efter ett år var det dock få som hade några känslomässiga men.

Rosel Wällstedt, kurator på Kvinnokliniken i Malmö, känner igen att många har blandade käns-lor kring en abort.

– Majoriteten klarar av en abort hur bra som helst, även om det också kan kännas sorgligt att man ska ha behövt gå igenom den här processen.

Rosel Wällstedts erfarenhet är att de som kom-mer till henne ofta upplever en moralisk konflikt och dömer sig själva hårt för att de överväger eller vill göra abort. Samtalen kretsar då kring huruvida man har rätt att välja bort ett barn.

– Man har någon sorts hemmagjord livsåskåd-ning som säger att man själv inte får göra det, trots att man inte är religiös och säger ”Jag är absolut inte

1864

Dödsstraff för kvinnor som gör abort avskaffas. Många tog till desperata åtgärder genom att till exempel äta fosfor från tändstickor.

1921

Straffet mildras till böter eller 6 månaders fängelse.

1938

Första lagen som tillåter abort – i medicinska eller rashygieniska syften.

1962

Mellan 10- och 20 000 illegala aborter utförs eftersom det är svårt att tillstånd för en laglig abort.

1975

Nuvarande lagen, som tillå-ter fri abort utan särskilda anledningar, börjar gälla.

1992

Första medicinska (icke-kirurgiska) aborten i Sverige genomförs.

1996

Kravet på obligatoriskt kuratorssamtal efter vecka 12 tas bort.

2001

Akut p-piller börjar säljas receptfritt på apoteket.

2007

Utländska kvinnor får rätt att göra abort i Sverige.

"Det är samhället som får mig att känna mig misslyckad för att jag ens blev gravid."

abort i sverige

1890

Abort kunde leda till sex års straffarbete.

s.12-15 reportage.indd 3 2015-04-12 19:52

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

lundagård nr 3 2015 15

abortmotståndare, men…”. Det är mycket skuld, skam och strafftankar, säger Rosel Wällstedt och fortsätter:

– Det är inte heller ovanligt att skämmas över att man inte har hållit koll på preventivmedlen. Graviditeten blir som ett bevis på att man är en slarvig person.

Hon ser det som en viktig uppgift att hjälpa kvinnor att förstå att de inte behöver döma sig själva så hårt.

– Många dömer sig själva hårdare än vad de skulle döma någon annan. Andra får lov att göra abort, men inte de själva, säger hon.

roxana aguilar är barnmorska och arbetar också på Kvinnokliniken i Malmö. Hon ser att aborter görs av kvinnor i alla åldrar, från olika samhällsskikt och av alla tänkbara skäl. Även hon berättar att många uttrycker skuldkänslor över att de vill göra abort, även om det kan yttra sig på olika sätt hos äldre och yngre kvinnor.

– Bland de äldre är det många som klandrar sig själva. ”Hur kun-de jag vara så oaktsam, jag borde veta bättre.” De yngre jämför sig ofta med någon sys-ter eller väninna som inte kan få barn, mer ”att jag ska ha det så lätt, när hon inte kan och så vill jag ändå inte behålla det”, säger Roxana Aguilar.

Hon har märkt en tydlig skillnad mellan hur abort-processen upplevs av de som är mycket säkra på sitt beslut och de som har blandade känslor inför det.

– Om du är väldigt säker på ditt beslut och känner i hela din kropp att det här är det rätta så blir det ofta lättare både mentalt och fysiskt att gå igenom proces-sen, säger Roxana Aguilar.

rosel wällstedt betonar vikten av att den som gör en abort har fått chans att prata och fundera för att för-ankra beslutet i sig själv och känna att det är hon själv som har tagit det, inte någon annan. Aborten i sig blir då i de flesta fall inte särskilt problematisk.

Både Rosel Wällstedt och Roxana Aguilar anser att aborter är något som det talas allt för tyst om i dag.

– Det är det här att om en berättar så vågar fler ock-så berätta. Men min bild är att det fortfarande är så

i Sverige att det här inte är något som man vill tala så högt om, att det fortfarande är lite tabubelagt på det sättet, säger Rosel Wällstedt.

För Roxana Aguilar är kampen för kvinnans rätt att bestämma över sin kropp en drivkraft i arbetet.

- Jag vill få bort allt hysch-hysch som skapar för- domar om vem det är som gör abort och varför.

– Det är någonting som händer mig alldeles för ofta och som gör mig ledsen; när jag har haft en patient och hon efteråt tackar för att jag har varit så snäll. ”Men hur skulle jag annars vara”, kan jag säga då och de svarar ”jag vet inte, men jag förväntade mig ett helt annat bemötande”, säger Roxana Aguilar.

när kvinnor blir mer öppna med att prata om sina erfarenheter, kanske är det först då som en abort också kan kännas fri.

För även om aborträtten är fri formellt sett, finns det fortfarande normer kring hur en kvinna får leva ut sin sexualitet.

Kvar lever fördomar om att den är oansvarig som inte har skyddat sig ordentligt.

Många är rädda för att bli dömda av sin omgivning, något som både Sara och Maja upplevde. Dessutom kände de en förväntan på att må sämre över aborten än vad de faktiskt gjorde.

– Jag fick nästan skuldkänslor över att jag inte mådde tillräckligt dåligt över det, säger Sara.

Maja uttrycker liknande känslor.– Det finns en föreställning om att

det är en av de värsta sakerna man kan vara med om i sitt liv om man har en livmoder. Men jag har varit med om värre.

Sara och Maja heter egentligen något annat.

"Jag vill få bort allt hysch-hysch som skapar fördomar om vem det är som gör abort och varför."

abort i världenSamvetsfrihet inom abortvården är en fråga som diskuterats på senare tid i Sverige. Det innebär att vård- personal skulle få rätt att vägra utföra aborter på grund av sin tro. I Italien åberopar 75 procent av landets läkare och vårdpersonal samvetsfrihet vilket leder till att kvinnor måste resa långt för att få vård eller tvingas till illegala aborter. I Europa råder abortförbud på Irland, Malta och i Polen. Cypern, Finland och Island har begränsade abort-rättigheter.Fortfarande är abort olagligt eller kraftigt begränsat i stora delar av världen och till följd av detta görs ungefär 20 miljoner osäkra aborter årligen vilket leder till att omkring 70 000 kvinnor dör i sviterna av aborten. Källa: WHO och RFSU

Kvinnor i alla åldrar gör abort. Gemensamt för många är att känna skuld, men av flera olika anledningar. Bilden är arrangerad.

s.12-15 reportage.indd 4 2015-04-12 19:52

porträttet

Redigering: Saga Sandin16 lundagård nr 3 2015

text sofia esfandi foto najla vallander

En ö i folkströmmenSamma plats, samma tid, år efter år. För många som passerar Clemenstorget är blomsterförsäljaren vid den röda skåpbilen ett känt ansikte. Men få vet vem han är.

"Jag jobbar med min hobby på heltid"

Vissa saker förändras över tid medan andra består. Förändringen märks särskilt mycket i en stad där en stor del av invånarna är studenter som flyttar när de pluggat färdigt. En ständig förgänglighet.

Mitt i allt detta finns en blomster-försäljare på Clemenstorget i Lund. Han står vid sin röda skåpbil från tidig morgon till sen eftermiddag, måndag till lördag, och säljer blommor. Medan människor rusar till och från tågen sitter han ständigt i bakluckan och hälsar på förbipasserande.

– Det är förbjudet att stå här på söndagar, då åker jag i stället till gros-sisten och handlar veckans blommor. De är importerade från Holland, säger han.

Men om det var tillåtet att sälja på söndagar och röda dagar skulle han stå då också, försäkrar han.

hans namn är Verner Karlsson och är snart 74 år. Att sälja blommor sex dagar i veckan håller honom igång.

– Det här är min hobby. Jag jobbar med min hobby på heltid, säger han stolt.

Han tar aldrig ledigt från jobbet. I alla väder står han ute och säljer blommor, från högsommarvärme till februaris köldknäppar.

När det varit alldeles för dåligt väder har han ändå tagit sig till sin arbets-plats, men stängt igen efter några tim-mar om det varit folktomt. Men det har inte hänt särskilt ofta.

Så mycket mer än försäljningen på torget blir det inte för Verner Karlsson. Han har ingen familj och inga hus-djur. När han kommer hem tittar han en stund på TV innan det är dags att lägga sig, för att sedan vakna upp tidigt nästa dag.

exakt hur längesedan det var Verner Karlsson började har han glömt. Inte undra på när dagarna flyter samman och veckor till slut blir år.

– Jag har sålt blommor i minst 25 år men det är nog mer än så. Jag har i alla fall stått här på Clemenstorget de se-naste tolv åren, säger han och skrattar.

Det känns nästan som om det är för-sta gången det slår honom att det har gått så lång tid.

Tidigare brukade Verner Karlsson

stå på Mårtenstorget. Men det blev för besvärligt med eftermiddagsparke-ringen och det verkade som att fler människor passerade vid stationen.

Innan han började sälja blommor jobbade han på ett företag som impor-terade grönsaker och blommor från Europa till Sverige. Där jobbade han länge innan han sa upp sig. Han tyckte det var dags göra något annat.

– Det var trevligt på företaget, men det är trevligt här också, säger han och vinkar till förbipasserande.

Hälsningarna sker inte alltid på Verner Karlssons intiativ. Det är tyd-ligt att människor på väg till sina jobb eller föreläsningar är vana att hälsa på honom.

Känner du igen många?– Ja det är samma människor som

passerar här varje dag, säger han.Efter ett tag kommer en man fram

och ger honom en wienerlängd. Verner Karlsson tackar och frågar om mannen vill ha en blomma. Mannen säger att det är bra och tackar nej.

– Det var chefen för caféet på Ica. Han är snäll och ger oss lite godsaker ibland, förklarar Verner Karlsson och lägger fikabrödet i bilen.

Han jobbar ensam, och tycker inte att han behöver några medhjälpare. Lunchrast tar han inte, han har med sig mat hemifrån.

verner karlsson är från Lund, men har aldrig gått på universitetet. Han bor fortfarande i stan och säger att han aldrig tröttnar på den.

– Jag har ingen anledning att flytta härifrån. Jag trivs bra och människor är trevliga här. Jag vet inte vart jag skulle flytta annars, svarar han.

Har du aldrig känt en morgon att du hellre skulle vilja stanna hemma?

– Nej nej!Det verkar nästan som att frågan är

den mest absurda någon skulle kunna ställa till honom.

varje dag lindar Verner Karls-son in människors nyköpta blommor i blomsterpapper. Då och då blir han ett glatt inslag i någon stressad stu-dents morgon, genom att få hen att stanna upp en sekund och säga ”hej!”.

Kontrasterna mellan hur Verner Karlsson lever sitt liv jämfört med de

flesta människor som passerar honom kunde inte varit större. Han vill inte vara någon annanstans än där han är, på Clemenstorget varje dag, mellan halv sju på morgonen och sex på efter-middagen.

Medan andra springer in i livet på jakt efter den perfekta bostaden, arbetsplatsen och förhållandet, verkar Verner Karlssons enda kriterie till en bra vardag vara att det ska vara trevligt.

Just trevligt är ett ord som återkom-mer när Verner Karlsson pratar om sitt jobb. Han behöver ingen smart telefon att försvinna in i när folkflödet är segt på måndag förmiddag. Det finns inget instagramkonto kopplat till hashta-gen #blomverner. Han vet förmodligen inte riktigt vad allt det där är.

Och allt Verner Karlsson berättar säger han med ett leende. Han behö-ver inte hävda sig för att folk ska se honom. Det räcker bara med ett leende och en handvinkning.

När sedan arbetsdagen är över kom-mer han hem till en tom lägenhet, vilket kan låta ensamt. Men han verkar inte sakna något. Det kanske rent av är skönt med lite ensamhet efter elva timmar på Clemenstorget med tusen-tals passerande människor.

mycket tyder på att Verner Karlsson gör detta av passion och att pengar är en bisak.

Två damer kommer fram och kö-per några blommor. Efter köpet pekar damerna på en annan blomma.

- Hur mycket kostar den vita där, frågar en av dem.

- Åtta kronor, svarar han och tar fram en påse.

- Hurså? Arton?– Nej åtta, säger han. Men eftersom han gav sex kro-

nor växel på det förra köpet erbjuder han dem blomman för fem. Damerna accepterar och Verner tar femkronan, ler, och vänder sig till nästa kund.

Ålder: 73 år.Pluggat: Inte på universitetet.Gör: Blomsterförsäljare på Clemen-storget i Lund.

verner karlsson

s.16-17 porträtt.indd 1 2015-04-12 18:09

porträttet

s.16-17 porträtt.indd 2 2015-04-12 18:10

skaffa dig mer perspektiv på tillvaron på lundagard.se ◣internationell

18 lundagård nr 3 2015

kort om internationella studenthändelser

höjden av fusk fuskknep export utlandsstudier

Antalet ryska studenter som studerar utomlands har minskat med 25 till 30 procent sedan förra året. Enligt Bureau of international educational

programmes ligger ekonomisk kris och devalveringen av rubeln, orsakad av västerländska sanktioner, till grund för minskningen.

... miljarder kronor fick Australien in i utländska studieavgifter 2014, en siffra som förväntas dubblas till 2030. Det gör utbildning till landets fjärde största exportvara.

112The Hindu rapporterade i mars om drastiska fusk-metoder bland studenter i tentasalar i nordindiska delstaten Bihar. Familje-medlemmar och vänner till

många av studenterna har under provskrivningar klätt-rat upp längs fasader för att kunna ge fusklappar. När polisen ingripit har de fått stenar kastade på sig.

färre ryssar

Ett universitet ska inte drivas som ett privat företag. Det anser studenter och anställda vid Universiteit van Amsterdam som under våren ockuperat universitetets lokaler i protest mot ledningen. Nu kräver de mer demokrati.

Universiteit van Amsterdam, UvA, är Nederländernas största universitet och ligger i centrala Amsterdam. I internationella rankingar är det ansett som ett av Europas främsta. Men bland studenter och personal har det under en längre tid spridits ett missnöje över att universi-tetet, enligt dem, allt mer börjat likna ett privat företag.

När fakulteten för humaniora i fe-bruari meddelade att de planerade att lägga ner flera mindre kurser och program som de menade var olön-samma, blev det en utlösande faktor för de största studentprotesterna Ned- erländerna upplevt sedan 1960-talet.

48 studenter arresteradeDen 13 februari ockuperade en grupp studenter och anställda humaniora- fakultetens huvudbyggnad, Bunge-huis. Förenade under namnet De nieuwe universiteit, som på svenska kan översättas till Det nya universitetet, krävde de bland annat ett demokratiskt val av universitetets styrelse och att humanioraplanerna skulle upp-hävas.

Men trots förhandlingar mel-lan universitetets styrelse och ockupanterna kom parterna inte till en kompromiss. Efter tio dagar tog sig polisen in i Bunge-huis och avslutade ockupationen. 48 studenter arresterades.

En organiserad ockupationDet kunde ha varit slutet på pro-testerna, men knappt två dagar efter att ha blivit utslängda tog De nieuwe universiteit sig in i Maagdenhuis, universitetets huvudbyggnad, som är

känd för att ha varit platsen för långa ideologiska ockupationer och protester under 1960- och 1970-talet.

Teun är en av de studenter som deltar i proteströrelsen. Han är 22 år och pluggar statsvetenskap och histo-ria vid UvA.

– Vi är ungefär 80 personer som organiserar allting. Vi har före-läsningar och debatter med per-soner som är förknippade med utbildning. Dessutom organiserar vi musikframträdanden av kända artister. Men det ges också vanlig undervisning här i byggnaden. Vi förhindrar inte det, säger han.

Brist på demokratiFör Teun är bristen på demokrati inom universitetet en av de viktigaste orsakerna till varför han fortsätter att protestera.

– För några år sedan fanns det en idé om att slå ihop de naturvetenskap-liga fakulteterna på Amsterdams två universitet, UvA och VU. Studenterna

De kräver att få göra sina röster hörda

"Vad vi vill är egentligen den mest normala saken i världen."

På Universiteit van Amsterdam har olika byggnader ockuperats under våren. Studenter och anställda kräver nu att de ska ha rätt till mer inflytande.

s.18-19 internationell.indd 1 2015-04-12 13:19

egentligen den mest normala saken i världen.

Protesterna har också spridit sig utanför universitetet i Amsterdam. På flera andra universitet i Nederlän-derna har studenter börjat gruppera sig under namnet De nieuwe universiteit.

– Vi har ganska bra kontakt med grupperna i andra städer, även om de är mindre än vi. Men det är inte bara här i Nederländerna. Det pågår uni-

versitetsockupationer på många ställen runt om i världen just nu, till exempel på London school of economics, säger Teun.

En större rörelseErin Nordal, vice ordförande i Euro-pean student unions, ser de pågående ockupationerna som ett svar på de nedskärningar som gjorts de senas-te åren och tror att det här kan vara starten på en ny proteströrelse.

– Sedan finanskrisen 2008 har det varit en generell trend i alla länder att skära i budgeten för högre utbildning

skaffa dig mer perspektiv på tillvaron på lundagard.se ◣internationell

lundagård nr 3 2015 19Redigering: Filip Rydén, Illustration: Malin Johannesson

kort om internationella studenthändelser

universitetspistol burmastudenter gripna pang i texas protester

Studenter i Burma vill få ige-nom en ny utbildningsreform. Efter ett protestmöte i mars i staden Letpadan greps minst 100 studenter. Protesterna har pågått

sedan november förra året men ännu inte lett till önskat resultat. Flera av studenterna uppgav att de blivit slagna av kravallpoliser som ryckt fram mot demonstrantrerna.

Enligt ett nytt lagförslag kan det bli lagligt för studenter att bära skjutvapen på campus i Texas. Enligt senatorn Brian Birdwell har vapenfria

zoner inte förhindrat brott och studenter över 21 år bör därför ha möjlighet till försvar. Rektorn på University of Texas är dock kritisk till lagförslaget.

och forskarna hade rätt att vara med i beslutet och röstade emot. Men det genomfördes ändå.

Det andra stora problemet är enligt Teun att effektivitetstänkande har bli-vit för dominerande inom akademien.

– Studieprogram läggs ner på grund av att de är för små. På mitt program har kurser med få studenter lagts ner för att de ansågs för dyra.

Inga radikala kravTeun har svårt att sia om vad som kom-mer hända i framtiden. Ockupationen av huvudbyggnaden avbröts våldsamt den 11 april då kravallpolis stormade platsen och arresterade nio personer.

De nieuwe universiteit har dock bestämt sig för att inte ge upp och tän-ker fortsätta med olika protester tills alla krav är genomdrivna. Vissa saker har redan fått bifall, men ju längre upp i hierarkin – desto svårare att få gehör.

– Vi har verkligen inga radikala krav utan det handlar bara om demo-kratiskt beslutfattande. Vad vi vill är

och att införa studieavgifter. Nu kom-mer motreaktionen, säger Erin Nordal.

Precis som i fallet med Universiteit van Amsterdam ser hon också en trend där universitet i Europa i allt högre grad präglas av ett affärs- och effekti-vitetstänkande.

– Det pågår en varufiering av högre utbildning och demokratin blir lidande. Allt färre studenter är tillåtna att bli en del av beslutsfattande organ, säger Erin Nordal.

Att ett universitet ska styras med demokratiska principer ser hon som självklart.

– Ett universitet ska vara en demo- kratisk institution som verkar för allmännyttan, då måste alla som är del av universitetet också ha rätt att vara representerade vid beslutsfattande, säger Erin Nordal.

text paula dubbink& annika skogar

foto stina bergdal & søren steensig jacobsen

De kräver att få göra sina röster hördaI februari ockuperades humaniorafakultetens huvudbyggnad. Den ockupationen avbröts efter tio dagar då polis ingrep och arresterade 48 studenter.

"Demokratin blir lidande."

s.18-19 internationell.indd 2 2015-04-12 13:23

fira in våren på lundagard.se ◣historiska händelser

Redigering: Filip Rydén 20 lundagård nr 3 2015

”Där ute står maj-natten blånande blå...”Siste april i Lund ligger många varmt om hjärtat. Men var kommer egentligen valborgs-festen från? Följ med i historien om en av studentlivets viktigaste traditioner.

Våren är återigen på ingång och med den kommer en av Lunds mest firade dagar: Siste april. Stadsparken genomgår en förändring denna dag. 25 000 vårrusiga studenter tar de lekande barnens plats och parken görs om till festivalområde. Siste april- firandet är i dag självklart för student-erna i Lund, men det ligger också en lång historia bakom.

det hela började redan under med-eltiden, då valborgsfirandet var en spontan ungdomsfest till vårens ära som firades av drängar och skolung-domar runt om i Europa. Det första siste april-firandet i Lund skedde redan 1668. Universitetet hade då bara funnits i två år och hade inte ens egna undervisningslokaler, men student-erna, en grupp på ett runt 80 män, firade alltjämt valborg.

det är först från och med 1800-talet som vi vet exakt hur firandet gick till. Universitetet hade då växt sig lite stör-re men studenterna var fortfarande bara några hundra. Vid denna tid hade alla nationer sina egna valborgsfester. Men efter några år kom de fram till att det var bättre att ha en stor fest i stället för en massa små och denna fest ham-nade i Lundagård. Där kombinerades spontana dryckeslekar och snapsvisor med några återkommande upptåg, som efter hand kom att bli traditioner.

en tradition som blev populär var att studenter sprang runt i universitets-husens korridorer och hyllade de om-tyckta professorerna genom att ropa ”vivat!”, som ungefär betyder ”hurra!”,

utanför deras dörrar. De mindre po-pulära professorerna fick ett ”periat!”, som betyder ungefär ”örsvinn!”.

Hiss eller diss-inslaget verkar mest ha varit ett sätt för studenterna att, med punschens hjälp, få ur sig sådant som de under resten av året inte vågade säga. Dock lever "vivat" och "periat" fortfarande kvar i talet som hålls av Lunds universi-tets studentkårers ordförande under rektorsuppvaktningen den första maj varje år.

men när blev egentligen siste april- firandet till det fylleslag som utspelar sig i Stadsparken varje år? Det verkar ha börjat eskalera någon gång under 1860-talet. Då började en del av de mer

spritglada studenterna åka runt i staden och tömma vattenbrunnarna, så att krö-garna ”inte skulle blanda ut punschen”.

Det blev allt stökigare och ett antal år senare, 1908, samlades en stor grupp

studenter i Lundagård och sjöng och spelade dragspel mitt i natten. Polisen kom till platsen för att skingra klungan med hjälp av häs-tar. När de berusade studenterna vägrade red poliserna in i dem med sablarna dragna.

oroligheterna eskalerade för varje år och 1926 skrev en morgon-tidning om ”skandalösa vårorgier i Lundagård” efter ett särskilt de-kadent siste april-firande. Det som började som en vårfest hade allt mer blivit till en ursäkt för studenterna att få supa och skråla i ett helt dygn och universitet började inse att de kanske

"Att, med punchens hjälp, få ur sig sådant som de under resten av året inte vågade."

Två år efter att universitetet grundades firar studenterna siste april för första gången. Men festen är förmodligen ganska liten då det bara finns runt 80 studenter på hela universitetet.

Under 1800-talet blir firandet mer organiserat och de äldsta traditionerna etableras – bland annat att ropa "vivat" och "periat", vilket kårordförande gör än i dag. Det är även nu supandet börjar ta fart.

Universitetet anordnar för första gången siste april-lekarna i ett försök att stävja det eskalerande drickandet. De hålls än i dag – men dagen innan siste april, så att de inte krockar med drickandet.

1668 1840-60 1928

19351937

foto: af:s arkiv foto: af:s arkiv

s.20-21 historiska händelser.indd 1 2015-04-12 14:38

fira in våren på lundagard.se ◣historiska händelser

lundagård nr 3 2015 21

”Där ute står maj-natten blånande blå...”

1. Varför firar du valborg?2. Har du koll på historien bakom valborgs-firandet?3. Spelar studenttraditionerna för valborgs-firandet någon roll för dig?

hade ett visst ansvar för att ordna upp firandet.

Sagt och gjort, två år efter tid-ningsartikeln anordnade universitetet idrottstävlingar i ett försök att få in studenterna på mer hälsosamma vägar. Dragkampen - som än i dag anordnas av Idrottskollegiet under siste april-lekarna - var huvudgrenen och studenterna tävlade nationsvis om en guldpokal som de sedan fick ha på sitt nationshus tills nästa år. Nationsbanden som ofta bärs på baler av nationsaktiva i dag kom till i sam-band med dessa tävlingar, då studen-terna ville representera sin nation.

i samband med idrottsevenemangen anordnades också den första klas-siska mösspåtagningen. Fram till 1960-talet hade studenter alltid sina studentmössor på sig och det fanns

en mörkblå för vinterhalvåret och en vit för sommarhalvåret. Vid midnatt den 30:e april höll kårordföranden ett vårtal, som alltid skulle innehålla orden ”Där ute står majnatten blå-nande blå...” och efter det bytte man mössa till den vita.

I dag lever traditionerna vidare, både mösspåtagning och rektorsuppvakt-ning, vårtal och (näst) siste april-lekar.Både universitetet och staden har vuxit sedan 1600-talet men på många sätt är siste april sig likt. Den lilla student-eliten består numera av 30 000 perso-ner och dragspelandet i Lundagård har bytts ut mot house på Radio AF:s scen i Stadsparken.

Och trots universitetets ansträng-ningar är det fortfarande ett sju helvetes fylleslag.

text jacob ehdegrafik filip rydén

foto: arkiv/sebastian steffensen

Daniel Mikkola, 22 år, pluggar fysik.1. För att det är fantastiskt lundensikt att göra. Det hör till livsstilen om man bor i Lund.2. Ingen aning.3. Ja det gör det. Jag är med i Bleckhornen och vi spelar på mösspåtagningen och så har vi vår vårkonsert också.

Emma Augustsson, 21 år, pluggar historia1. Jag vill fira in våren och dricka utomhus. Och jag älskar högtider. Jättemycket.2. Nej inte riktigt, påskbrasor har väl att göra med att man ska skrämma bort häxor och så. Men jag tänker att det har något med våren att göra, att det är efter vårdagjämningen och så.3. Jag är ny i Lund och i Göteborg är det inte alls en så stor grej.

Jonna Öhman, 21 år, pluggar sociologi1. Jag har aldrig firat valborg. Eller jo, typ när jag var femton. Jag är ingen superfirare.2. Det har väl med brasorna att göra. Nej, jag vet faktiskt inte.3. Gud nej. Lol.

tre frågor...

Radio AF sänder från Stadsparken, ett första tecken på att det officiella firandet håller på att flytta från siste april-lekarna till parken. Redan då har studenter spontanfestat där i flera år.

Kommunen börjar organisera firandet i parken. Bajamajor, containrar och vattenstationer placeras och en karta trycks. 15 000 studenter dyker upp. 2014 är siffran 25 000.

2000 2010

1937foto: af:s arkiv

"Fram till 1960-talet hade studenter alltid sina studentmössor."

s.20-21 historiska händelser.indd 2 2015-04-12 14:38

känner du dig vilse? gå in på lundagard.se ◣

vilse på väg hemElva gånger. Så många gånger flyttar svenskar under ett liv. Vi river upp gamla rutiner och bekväma sammanhang, ibland för att vi förväntas göra det och ibland för att vi vill. Och vi längtar hem.

text camilla göth illustration anna åkesson

s.22-23 kulturrep.indd 1 2015-04-12 00:23

Helt plötsligt kan den där känslan infinna sig som du kopplar ihop med att vara åtta år och det är första dagen på kollo. Är det hemlängtan? I din bostad står en säng och du har en tand-borste vid handfatet i badrummet, men sam-tidigt finns också den där knuten i magen. Är det ditt hem då?

Monika Edgren är forskare på Malmö hög-skola och förklarar att vi bör skilja mellan bostad och hem. En bostad är en plats där ens säng och kök finns, men det är nödvändigtvis inte ett hem.

– Ett hem är en plats i tillvaron. Det är någonting som hela tiden skapas och pro-duceras, en känsla av att vara hemma i ett sammanhang, säger Monika Edgren.

När vi byter stad och sammanhang stökas rutiner till och livet blir till ett annat. Det kan vara frivilligt, kanske har vi be-stämt oss för att bli studenter. Eller så är flytten ett nödvändigt ont för att vi separerat från en partner eller fått nytt jobb.

i dag finns det en press på unga människor att ständigt upptäcka nya saker och byta sammanhang. Det finns en mentalitet som menar att det inte är lika utvecklande att bo kvar i barndomsstaden, utan att nyckeln till framgång och lycka ligger i att flytta, gärna till en större stad.

Men för många är det viktigt att känna sig hemma för att må bra. Och då inte bara i sam-manhanget vi befinner oss i, utan också i vår faktiska bostad – något som blir svårt när vi flänger runt mer än vad vi någonsin tidigare har gjort.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, flyttar genomsnittssvensken elva gånger under en livstid och unga vuxna är de som flyttar mest frekvent. En siffra som har ökat på senare år. I åldrarna 20 till 29 år flyttar genomsnitts-personen fyra gånger.

för många är det inte någon enkel sak att slå ner sina bopålar i en ny stad och bryta upp från sitt tidigare sammanhang. I en student-stad som Lund är det lätt att få en känsla av att alla upptäcker och lär känna staden, männis-korna, nationslivet – förutom en själv.

Studentprästerna i Lund har enskilda sam-tal med studenter som känner att de har något viktigt eller personligt att prata om. Josefin Andersson jobbar framför allt med svenska studenter och hon förklarar att hemlängtan ofta kommer upp i samtal.

– Det är inte helt ovanligt att det kommer studenter till oss som känner sig väldigt vilsna och där studietiden inte blivit som de tänkt sig och det skapar en hemlängtan, berättar Josefin Andersson.

jacob norström pluggar till brandingenjör vid Lunds tekniska högskola och minns käns-lan av att vara ny i en stad. Han fick ta över sin systers lägenhet som deras föräldrar köpte för 12 år sedan och har sluppit att slänga sig mel-lan andrahandskontrakt. Men trots det trygga boendet tog det tid att känna sig hemma.

– Det är viktigt att du har vänner runt om-kring dig. Att du hittar till mataffären, men också i den. Och att hitta den där tavlan du tycker är så härlig, berättar Jacob Norström.

Under sin första tid i Lund kunde han ibland önska att han bodde i korridorsrum.

– Det skulle ha varit skönt att ha en naturlig mötesplats som ett korridorskök, säger han.

idéen om vad ett hem är produceras av före-ställningar om var vi hör hemma någonstans. Med det menas att sammanhanget och bemö-tandet på den nya platsen spelar en viktig roll.

Att som student komma till en ny stad och passa in i livet som levs där, eller att som invandrare komma till ett nytt land och bli intvingad i andra mönster för att bli accepte-rad, kan vara en utmaning.

Enligt SCB och Universitetskansleräm-betet är Lunds universitet ett av de lärosäten i Sverige där högst andel studenter också har föräldrar med akademisk bakgrund.

Av nya studenter i Lund kommer 47 procent från ett akademikerhem. På prestigeutbild-ningar som läkar- och arkitektprogrammen är siffran ännu högre, där 70 procent har för-äldrar med akademisk examen - någonting som kan ses som en orsak till att alla inte kän-ner sig hemma och välkomna i Lund. Kanske är det extra svårt för studenter som kommer från en icke-akademisk bakgrund att känna sig hemma i studentlivet och alla dess egen-heter.

att känna hemlängtan är komplicerat och skiljer sig mellan situationer och personer. Det kan vara att längta någonstans, till en konkret plats, eller att längta efter någon-stans att höra till, förklarar Monika Edgren.

Allas bostadssituationer är inte lika enkla som Jacob Norströms. Att leva i väskor, aldrig kunna slappna av och misslyckas med tentor på grund av stress över att hitta en ny bostad är något som många studenter i Lund fått erfara. Felix Andersson är en av dem.

– Jag har egentligen inte så många kriterier för att jag ska känna mig hemma. Glada och trevliga grannar och att jag kan slappna av i bostaden, säger Felix Andersson som läser till läkare vid Lunds universitet.

felix andersson hade flyttat åtta gånger sedan han kom till Lund när han en dag beklagade sig över sin bostadssituation på ett kafé och en person kom fram och erbjöd honom en tvåa i centrala Lund.

”Det kan ju inte vara sant”, var hans första tanke. Innan hade han bott hos familjevän-ner, vänner, vänners familjer, klasskamrater och delat 20 kvadratmeter med sin syster.

Tvåan i centrala Lund var ett bra alternativ och nu hyr han den tillsammans med sin syster. Kontraktet löper tills-vidare och i andra hand.

– Jag kan Lund utan och innan, eftersom jag har bott i nästan alla stadsdelar. Även om mitt sociala liv och plugget till viss del påverkats har det ändå resulterat i många nya kontakter och vänner, säger Felix Andersson.

Bostad är tillsammans med sysselsättning två grundpelare i våra liv – vi behöver någon-stans att bo för att klara av vår sysselsätt-ning och vi behöver försörjning för att kunna betala för vår bostad. Det har visat sig att enbart bostad inte är tillräckligt för att vi ska känna oss hemma, utan också sammanhanget. Och kanske är det så att vi behöver tänka om idéen av vad ett hem är, för att fler ska känna sig hemma.

Felix Andersson heter egentligen någonting annat.

känner du dig vilse? gå in på lundagard.se ◣

Redigering: Camilla Göth lundagård nr 3 2015 23

"Att känna hemlängtan är komplicerat och skiljer sig mellan situationer och personer."

s.22-23 kulturrep.indd 2 2015-04-12 00:24

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Filip Rydén24 lundagård nr 3 2015

amerikanska komedier har blivit roligaen dikt om vårenNär jag var liten var romantiska komedier min favoritgenre. Men sällan var de roliga och

egentligen inte särskilt romantiska heller, men jag gillade att fly den verk-liga världen och omringa mig i lätt-samhet.

Nu har dock förändringens vindar blåst över Hollywood och komedier har – hör och häpna – blivit roliga.

Jag har de senaste åren chockerats över hur mycket filmer som Bridesmaids och 22 Jump street, fått mig att skratta. Om det är filmerna som ökat i kvalitet eller min humor som sjunkit kan jag inte svara på, men alla som i vår vill ha lite lättsam förnöjelse kan bege sig till biografen och se The Wedding Ringer. Det blir kul.

jessica gustafsson

Känner du att livet har varit lite tungt på sistone? Att studentlivet inte har levt upp till dina förväntningar? Att folk runt omkring dig inte ser och uppskattar dig för den du är, och att framtiden känns som ett stort svart ångesthål av osäkra arbetsvillkor och potentiell social marginalisering? Att livet, som Woody Allen en gång slog fast, är ”fullt av lidande och misär, men är över på tok för snabbt”? Att du kommer dö ensam?

om svaret på åtminstone en av dessa frågor är ”kanske” ska gudarna veta att du är en förlorare. Vet du vad ditt problem är? Du är inte tillräckligt positiv. I stället för att lalla runt och tycka synd om dig själv kan du väl kosta på dig ett leende? Ingen tycker om en gnällspik; de är ju så trista att ha på middags-bjudningar. Som min farmor brukar säga: ”Le, så ler världen tillbaka; gråt så kommer världen fråga om du har missat ett möte med din lyckocoach.” Sträck på dig! Vägen till framgång finns inom dig! Våga säg JA till lyckan!

ungefär så kan man också samman- fatta den filosofi som de senaste decennierna har nästlat sig in i prak-tiskt taget varje skrymsle av vår kultur: Det positiva tänkandet. Denna glättigt livsbejakande världsåskådning dikterar

att kungsvägen till lycka går via din mentala attityd. Anlägger du en käck carpe diem-attityd ligger världen för dina fötter, medan negativitet och bitterhet är ett bergsäkert recept på misslyckande.

I den nyutkomna boken Wellnessyndromet under-söker forskarna Carl Cederström och Andrew Spicer det positiva tänkandet, som de anser har upphöjts till ideologi i vår samtid.

De menar att det är det positiva tänkandets fel

att våra liv har förvandlats till en ”övning i wellness-

optimering”, där det förväntas av oss att vi iförda yogabyxor och stegräknare ska göra oss av med alla otrevliga laster, trim-

ma våra kroppar, psyken och personliga varumärken.

I positivitetskultssamhället förväntas vi vända blicken bort

från kollektiva frågor och in i oss själva. Vi ska i alla lägen efter-

sträva välmående och självförverk-ligande.

positivitetsfilosofin lär ut att lycka är ett aktivt val. Den grun-dar sig i personliga beslut, hos fria,

autonoma individer. Lycklig är således något du bestämmer dig

för att bli. Lyckan i sin tur är grunden för framgång i livet – den gör dig hälsosam (den

kan bota cancer!), den gör dig produktiv (du får mer gjort på

jobbet!) och den gör dig till en bättre (och mer moralisk) människa.

Det budskap som basuneras ut av otaliga självhjälpsböcker, själv- utnämnda lyckoguruer och jobb-coacher är att du inte är beroende av ditt omgivande samhälle. Skälet till att du inte får ditt drömjobb, varför dina relationer spricker eller varför uppsatserna du skriver går åt skogen är för att du inte har rätt inställning.

Självdisciplinen tryter,när vintergäcken skryter med sin återkomst

Ångesten försvunnen, böckerna undangömdaKvällen återfunnen, vinterns pinor bortglömda

Solen reflekteras på dator-skärmarnas uppsatserOmöjligt att lägga tid på akademiska insatser

Om i dag är en dålig hårdag Var det förmodligen en bra gårdag

Underbara vårdag

Livet från den ljusa sidanDet positiva tänkandet har upphöjts till en av vår tids stora ideologier. Men konsekvensen är att enskilda individer skuld-beläggs för samhälleliga orättvisor.

andr

ea a

x ka

rlsé

n

s.24-25 kulturuppslaget.indd 1 2015-04-12 15:30

Kommer framtiden handla om musik- streamingtjänster som konkurrerar ut varandra? Kanske är vi redan där.

För några veckor sedan meddelades det att Jay Z köpt upp den nya musikstreamingtjäns-ten Tidal. Bättre ljud och mer inriktning på musikvideos ska locka fler att köpa tjänsten, som är dyrare än Spotify. Men lättillgänglig-het till lägsta möjliga pris är fortfarande vik-tigt för de flesta lyssnare. Hur intressant blir

då ljudkvalitén och musikvideos när majo-riteten av oss bara vill lyssna på musik? Om publiken är redo att betala 100 kronor extra för att höra Kanye Wests autotune återstår att se. Superstjärnorna bakom projektet pratar altru-istiskt om att de vill ta tillbaka musiken till artisterna. Men undrar om inte Jay Z och de andra musikentreprenörerna letar sig tillbaka till Spotify om det visar sig vara mer lönsamt?

beri zangana

Det är slutet av februari och Lundensiska litteratursällskapet anordnar en poesi-kväll på temat ”Vad är poesi?” Malmö-poeten Jacques Werup är gäst och pratar om poesins och konstens förenande kraft. Samtalet söker kärnan i vad det innebär att vara människa och Werup behandlar livet, döden och existensen.

I frågestunden mot slutet av kvällen räcker en tjej upp handen.

− Finns det något politiskt budskap i din poesi?

Som om hon, innan hon bestämde sig för att tycka om poesin, behövde försäkra sig om att hon och dikterna delar politisk övertygelse.

de flesta av oss rutar in sig på liknande sätt. Men ska vi använda samma taktik på kulturen? En del kultur är förstås rent politisk och placerar sig själv i ett fack. Men vad händer med konsten när den krävs på enkla svar?

Mycket av den kultur vi tar del av och läser om i tidningarna tilldelas lättför-ståeliga etiketter. Kvinnliga och rasifierade författares romaner beskrivs och mottas ofrånkomligen som ”motståndslitteratur”. Äldre verk får ofta epiteten förlegade, sexistiska eller rasistiska och det som förenar människan genom tiderna, glöms bort.

vi tycks behöva etiketterna. Samhällets fokus ligger i dag på individen, inte kol-lektivet. Med ständig input från tusentals olika kanaler och kulturer och möjlighet att resa jorden runt tycks identiteten vara flyktigare än någonsin. Lättförståeliga karaktärer och idéer blir byggmaterial när vi skapar oss själva.

Men när mottagarmiljön för konst formas av en förväntan på att det ska finnas enkla idéer att snabbt ta till sig eller identifiera sig med, riskerar kon-sten att anpassas efter det. Utrymmet för eftertanke blir allt trängre i blockbusters och bästsäljare. Karaktärerna och storyn är ofta stereotyper och budskapet serveras på ett silverfat.

när tjejen undrar över det politiska i Jacques Werups dikter söker hon kanske efter något konkret att hålla fast vid. Hon känner måhända av de första symptomen av en ny kulturell inriktning, där konsten förväntas ge oss svar i stället för att hjälpa oss ifrågasätta.

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

lundagård nr 3 2015 25

visst, det finns självfallet ett värde i ett visst mått av optimism. Hjärn-forskare från London och Berlin har visserligen fört fram tesen att obotliga optimister kan lida av en mental defekt som gör dem oförmögna att se nyktert på livets realiteter. Men även dessa skulle säkerligen skriva under på att det är lite onödigt pessimistiskt att begå självmord bara för att man bli-vit underkänd på en salstenta. Men det finns icke desto mindre en stor baksida av det tvångs-mässiga positiva tänkande som bemäktigat vårt samhälle. i den uppmärksammade boken Gilla läget från 2011 beskriver Barbara Ehrenreich hur positivitetskulten fick sitt stora genombrott tillsammans med det nyliberala projektet, med dess fokus på ensamma nyttomaximerande individer som konkurrerar med var-andra på den öppna marknaden. Detta var under Thatcher- och Reaganåren i skarven mellan sjuttio- och åttiotalet, men det positiva tänkandets rötter går att spåra betydligt längre tillbaka än så.

Ehrenreich hävdar att det positiva tänkandet härstammar från de ame-rikanska kristna kalvinisterna, ”som fäste vikt vid självkontroll och hårt arbete”, men var något mer dystra till sinnet än nutidens positivitetsivrare.

Men när det positiva tänkandet först nådde de breda amerikanska folklagren var det i den före detta metodistprästen Norman Vincent Peales bok The Power of Positive Thin-king från 1952. I boken fanns den starkt moraliserande synen på vikten av självkontroll och arbete fortfarande kvar i brygden. Och detta har i sak inte förändrats sedan dess. Positivitets-kulten är kluven.

Å ena sidan präglas den av ett magiskt tänkande, inspirerat av österländsk mysticism och tvivel– aktigt underbyggda vetenskapliga rön

som påvisar att en positiv inställning genererar god hälsa och ekonomiska framgångar.

Å andra sidan – som författarna till Wellnessyndromet uttrycker det – ”ett oförsonligt krav på eget ansvar”.

Ehrenreich skriver att det positiva tänkandet ända från bör-jan har fungerat som en ”ursäkt för marknadsekonomins grym-

mare sidor”. Det har, enligt henne, erbjudit närings-livet en möjlighet att föra över skulden för sam-

hällsproblem på enskilda individer. Dessutom har nyliberalt sinnade politiker som David Cameron bland annat tagit fasta på ”positiva psyko-logers” påståenden att ett samhälles lyckonivå inte minskar på grund av, säg, nedskärningar eller lågkonjunktur.

det stora problemet med denna världsåskådning är att den implicerar att alla jävligheter som kan drabba en människa kan tillskrivas hennes egen viljas slapphet. Människor som blir arbetslösa har inte ansträngt sig till-räckligt för att göra sig anställnings-bara, folk som blir sjuka har inte tagit hand om sin hälsa väl nog, och fattiga har inte kämpat tillräckligt hårt för att bli rika. I det positiva tänkandets värld finns det inga kollektiva problem - enbart individuella lösningar.

Dessa antaganden skapar i sin tur ett försvar för upprätthållan-det av klassklyftor och orättvisor, då personliga misslyckanden ses som

ett utslag av karaktärsbrist. Därmed lämnas fältet

fritt för närmast socialdarwinistiska

fördomar om fattiga, sjuka och socialt marginaliserade

grupper att florera. Och ett sådant samhälle

är till sin natur ruttet, hur positivt vi än ser på saken.

text markus bornlidillustration sara ottosson

silverfats- kulturen

nya tjänster strömmar in

hedvig wrede

illustration: aydin ramezani

"Obotliga optimister kan lida av en mental defekt."

jacob ehde

s.24-25 kulturuppslaget.indd 2 2015-04-12 15:31

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣nöje

Redigering: Axel Larsson26 lundagård nr 3 2015

Allt utom parkenEftermiddagsfylla dränkt i housemusik. Den siste april är det åter tid för årets mest planerade spontanfest i Stadsparken i Lund. Kulturredaktionen ger dig sina bästa tips på vad du kan göra om du vill slippa hänga där.

ÅK TILL UPPSALASom uppväxt i Uppsala säger jag bara: Boka biljett dit NU! I Upp-sala är valborg till för alla åldrar och stadsparkshäng utgör knappt en timme av firandet – resten är forsränning, champangegallop, stadsfest och brasor. Uppsala sak-nar egentligen bara en sak – näm-ligen dina vänner, som ofta envist stannar i Lund.

virve ivarsson

ebba sundberg

"Musik som de kallar 'tropisk house'."

"Med säll-skap av en bättre påse löst."

pontus bark

GÖR DET BÄSTA AV LUNDBörja romantiskt med frukost i Rinnebäcksravinen (grönområde i närheten av Vildanden med vat-ten och kossor), dansa sedan Lund runt på spontana hemmafester (aka något av det bästa med val-borg) och se sedan till att ha bo-kat in dig på nationssittning. Vid klockan 20 kommer det inte att vara så roligt att grilla som du tror.

TA EN LÖPTURVill du njuta av ditt smarta val att skippa mainstream-valborg bör du under dagen bege dig ut på en löptur. Detta skänker inte bara ro i själen då du på avstånd får se kursare sitta och få allt sämre hållning på en filt. Du kommer dessutom att irritera oerhört många bara genom din hurtiga uppenbarelse. Vem vill inte det?

BLI POLISVOLONTÄRAtt Lund är stökigt på valborg är ingen nyhet. Poliser från hela Skå-ne samlas för att hjälpa överför-friskade studenter och ungdomar hem. Känner du att du har gjort ditt på den fronten kan det vara dags att hjälpa till. Bli polisvolontär! Hör av dig till polisens volontärs-verksamhet och fråga hur just du kan hjälpa till.

KOLLA PÅ FOTBOLLFör den som inte vill vara i Lund kan det vara en god idé att besöka en fotbollsläktare där känslorna flödar. På siste april spelar Helsingborgs IF hemma på Olympia. Föredrar du högkvalita-tivt lir kan du med fördel stanna hemma i sängen med sällskap av en bättre påse löst och streama blåvittmatchen på valfritt sätt.

VILL DU DANSA?För andra året i rad anordnar Radio AF Siste april-klubben på Mejeriet. Förutom att själva spela allt mellan punk och dancehall uppträder artisten Zhala, som är albumaktuell på Robyns skiv-bolag. Hitlåten Slippin Around är en blandning mellan just Robyn, Kate Bush och Ennio Morricones Il buono, Il cattivo, Il brutto.

VILL DU MINGLA?Fira dagen innan på Kulturens kvalborg. Tempot under dagen kommer vara åt det ”loungeiga” hållet – med musik som de kallar ”tropisk house” och ”yacht-disco” – för att sedan trappas upp under kvällstimmarna. Sitt i solen och njut på uteserveringen, eller ming-la och stöt ihop med en spännande eller kanske pinsam tindermatch.

VILL DU VARA FRI?Vad hände med hemmafesterna under siste april? Sitt i en trädgård, ha en klassisk champagnefrukost eller kanske en mer alternativ grillbrunch. Lek lekar, spela kubb eller kasta gris. Om du sedan trött-nar på det kan du ju alltid svänga förbi Lunds nyöppnade bar Shot-luckan. Det är ju trots allt bara valborg en gång om året.

"Uppsala saknar egentligen bara en sak..."

illu

stra

tio

n: l

inus

lo

rent

zon

s.26-27 Nöje.indd 1 2015-04-12 16:06

Kändisar får sina liv uppspelade spontant av en improvisationsgrupp. Månteatern bjuder på annorlunda intervjukvällar i månadsskiftet.

Gillar du att se idoler bli intervjuade och få en djupare inblick i deras liv? Under före-ställningen Being... på Månteatern kan du göra det med en twist. Bland andra kommer artisten Oscar Zia och videobloggaren Clara Henry under varsin kväll att få sitta i strålkastarljuset, samtidigt som en teatergrupp improviserar fram scener ur deras liv.

henrik hulander och Sara Mortazavi anordnar Being... för att de vill uppmuntra unga att gå mer på teater och få chansen att lära känna sina idoler lite bättre.

– Många får chansen att gå på teater i skolan men vi vill att fler ska ta del av teatervärlden på eget bevåg också, säger Sara Mortazavi och fortsätter:

– Vi tycker att detta är en fantastisk möjlighet att öppna upp fler människors intresse för teatern och nå fler genom att hotta upp den lite.

konceptet är att kändisar intervjuas av SVT-programledaren Amelie Nörgaard, för att sedan få en del av sin berättelse agerad av improvisationsskådespelare. Den 29 april kommer Clara Henry på besök och en vecka senare gästar Oscar Zia.

Det finns sedan tidigare liknande kon-cept, som Här är ditt liv, men arrangörerna ville rikta in sig mer mot unga.

gästerna har handplockats med huvudsakligen den yngre publiken i åtan-ke. Därför valde de att ta reda på vilka kändisar ungdomar var intresserade av att lära sig mer om. Däremot är det svårt att definiera exakt vad de vill förmedla.

– Det är så mycket, det är svårt att säga. Vi vill få fler att uppmärksamma teatern och kombinera det med att inspirera unga, säger Sara Mortazavi.

Men förhoppningarna om vad projektet kan leda till är stora och Sara Mortazavi hoppas på att förena unga och väcka deras nyfikenhet för teater.

– Det är en fantastisk möjlighet att få träffa andra och skapa ett gemensamt intresse, säger hon.

text jessica gustafsson

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣nöje

Redigering: Axel Larsson/Filip Rydén lundagård nr 3 2015 27

Månteatern möter unga med kändisar

Videobloggaren Clara Henry kommer att få delar av sitt liv uppspelat av en improvisationsteater.

GLADA KOR PÅ BETEDet våras för kosläppsperiod! Liksom vi har korna längtat efter sol, grönt gräs och vår. I slutet av april släpper Skånemejeriers gårdar i Skurup, Svalöv och Klippan ut sina kor. Det utlovas ett vårigt skådespel med glada och hoppande kossor. För dig som inte lyckas ta dig till en av gårdarna går det att följa kosläppen live på Skånemejeriers hemsida.

camilla göth

DARDEL PÅ MODERNASagor och mytologi, blandat med moder-nism och utdrag ur konstnärens liv. Fram till den 6 september kan du besöka Moderna muséet i Malmö och flanera runt bland teck-ningar och målningar av Nils Dardel. Verk som Den döende dandyn och Svartsjuke-drama tillhör de mest kända utställnings-objekten.

andrea ax karlsén

TÄVLING MED ORDPå Grand öl & mat den 22 april ska mästaren i Poetry Slam för Malmö 2015 koras, och ett lag till de Svenska mästerskapen kommer att utses. Under kvällen ska åtta poeter slänga sig med metaforer, rim och tjusiga ord. Ät en bit mat, ta något att dricka och upplev en afton där poesi och kreativitet står i centrum.

camilla göth

3 tips

missa inte…

... Kulturpolitiska veckan på Smålands nation den 9-17 maj. Detta årligen återkommande event som inkluderar en bland-ning av det Smålands är bäst på – politik och musik. På dagarna kommer föreläsningar hållas av bland andra Liv Strömquist och Amalia Alvarez, och om kväl-larna erbjuds det pub eller klubb av olika slag. Alla (även de utan student-id alltså) är välkomna.

anna folkesson

being...En improvisationsföreställning baserad på berättelser från kändisars liv.

Var Månteatern i Lund.När 29:e april och 6:e maj.Vilka Clara Henry och Oscar Zia. Tidigare har även Ellen Benediktson gästat.

"Det är en fantastisk möjlighet att få träffa andra och skapa ett gemensamt intresse."

foto

: lukas j. herbers

foto

: press

s.26-27 Nöje.indd 2 2015-04-12 16:06

lunds universitets studentkårer

Science is often seen as a prestigi-ous field of study, the frontier of the development of human society. Everyone can name a scientist whose research has changed society for bet-ter, and sometimes for worse.

it is therefore strange, that students at the faculty of science are sometimes ignored in their demands for quality in education. They want a clear direc-tion and purpose with their education, they love science, but the road ahead – even during studies, is shrouded. The lack of oversight, and in seve-ral cases teacher’s interest in actually teaching, is a major contributor to this uncertainty. But where the educa-tion leads is an equal problem. Many students in science are uncertain of where their studies will take them, even though science is heavy on re-search, only 10% continue researching after their degrees. Students have long demand connections with the labour market outside of the academia but the departments choose to focus on their own research, rather than seeing why they have so many students to teach, and for what purpose.

a major issue emerging from the lack of oversight on programmes and un-certainty of the future - is the health problems of students. A staggering amount of stress-related dropouts and depression has led the student health organisation to contact us to figure out why so many science students are seeking help during their studies. We claim the reason to be directly rela-ted to the before-mentioned problems, which have been our main focus areas this fiscal year.

one must therefore draw the fol-lowing conclusions that departments need to be able to evaluate themselves, identify problems in education and constructively, together with students, continuously audit the education they provide, preventing stagnation in pro-grammes.

jesper sjöström strobel president of the student union for natural sciences

Vårvindarna har så smått börjat susa genom Lundagård, äntligen! Även inom hög- skolesektorn har vindarna börjat blåsa och flera rop på förnyelse och förändring kan höras, äntligen!

Regeringen pratar jämställdhet, breddad rekrytering och en utbygg-nation av den högre utbildningen. Nu har även våra rektorer gemen-samt tagit ställning att de vill se en förändring av hur resurser fördelas till våra lärosäten, en diskussion vi vill och måste vara med i.

Dagens resurstilldelningssystem är inte bara dåligt och problema-tiskt, det är direkt skadligt för kva-litén på vår utbildning. Många av de problem som vi som studenter möter dagligen är relaterade till detta. För få undervisningstimmar, uteblivna satsningar på pedagogisk kompe-tensutveckling, för få och för dåliga undervisnings- och studielokaler är bara några exempel som är en följd av den dåliga utbildningsekono-min. Något måste alltså göras.

vi vill understryka att vi inte nöd-vändigtvis ställer oss bakom den mo-dell som SUHF nu valt att företräda, men vi ställer oss bakom att debatten lyfts. En utredning och en konse-kvensanalys måste göras. Vi vill inte, så som regeringen verkar vilja, tum-ma på utbildningskvalitén bara för att fler ska kunna utbildas. Vi ser inget negativt med en nationell utbyggnad av utbildningssektorn, men vi ser ett stort problem med att riksdagen fortsätter att konsekvent försämra vår utbildning.

Därför ser vi på Lunds universi-tets studentkårer det som väldigt positivt att våra kårer som är med i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) nu lyfter denna fråga inför SFS stun-dande fullmäktige. Oavsett lösnings-alternativ på resurstilldelningsfrågan

detta är lusLunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes

intressen gentemot universitetet,

kommunen och regionen.

vi har, vore det synd om vi inte tar tag i denna fråga nu när våra lärosäten lyfter detta unisont. Vi hoppas att ni vinner denna kamp så att studenterna kan stå längst fram i kampen om ett nytt resurs-tilldelningssystem.

avslutningsvis vill vi skicka en uppmaning till dig som student vid Lunds universitet. Vårvindarna innebär också att vi student- organisationer (såväl kårer, som nationer som AF) förbereder oss för förändring.

Fullmäktigen ska ersättas, hel- tidarna ska bytas ut och nya personer ska få möjligheten att leda. Ta chansen att prova något nytt! Alla våra tillgängliga poster hit-tar du på vår hemsida. Vi väljer studentrepresentanter från allt ifrån universitetsstyrelsen till uni-versitetsbiblioteket till Skissernas museum. Ta chansen att påverka vårt universitet, det är tillsammans vi som studenter kan göra skillnad. Och om det är så att din student-kår har fullmäktige val under våren, glöm inte att rösta. Din röst gör skillnad!

vi vill också uppmärksamma dig på att den 30 april kl. 17:55 håller Sebastian tal och välkomnar vå-ren på Tegnérplatsen och den 1 maj uppvaktar vi rektor och Oskar håller tal på universitetsplatsen kl. 12.20. Missa inte det!

Äntligen kommer våren

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

28 lundagård nr 3 2015

lus kramarTidningen Lundagård som nyligen fyllde 95 år.

lus sparkarRiksdagen och regeringen som inte är beredd att stärka kvalite-ten på vår utbildning.

kårkrönika

foto

: jens hunt

"Ta chansen att på- verka vårt universitet."

oskar styfordförande lus

sebastian perssonvice ordförande lus

foto jonas jacobson

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Fler studenter till våra masterutbildningar

Drygt 15.000 studenter har sökt till univer-

sitetets masterutbildningar, vilket är mer än

600 fler jämfört med föregående år. 65% har

angivit Lund som förstahandsval, vilket kan

jämföras med 58% förra året. Lund fortsätter

att vara det svenska universitet som är mest

populärt bland utländska studenter som väljer

en masterutbildning.

Nästan 3.000 studenter är antagna till

höstterminen, vilket är en ökning med drygt

200 jämfört med fjolåret. Ungefär en tredjedel

– dvs cirka 1.000 studenter betalar avgift (s k

tuition fee). Det märks en tydlig nedgång av

antalet ansökningar från länder i Afrika samt

Bangladesh, vilket till stor del beror på färre

nationella stipendier det här året. Detta visar

att stipendier är viktiga för att bevara mång-

falden bland internationella studenter och öka

möjligheten till att ha en internationell studie-

miljö, vilket även gynnar svenska studenter.

Nästa år kommer Svenska Institutet att på nytt

dela ut stipendier som drogs in det här året.

De vanligaste länderna som studenterna kom-

mer ifrån är, förutom Sverige: Tyskland, Stor-

britannien, Kina, USA, Nederländerna, Indien,

Turkiet, Danmark och Ukraina.

Både antalet ansökningar och antalet antagna studenter till våra masterutbildningar med start höstterminen 2015 har ökat.

Bästa öppna källkod utsesVårt samhälle styrs i allt högre grad av mjukva-

ra, och mjukvaran blir i sin tur allt mer öppen,

det vill säga byggs allt oftare i öppen källkod.

Av den anledningen har ett nytt stipendium

instiftats av mjukvaruprofessor Björn Regnell.

Stipendiet ska gå till de studenter eller

doktorander som gjort

viktiga bidrag till öppen

källkod. Den 27 april

koras vinnarna bland

åtta finalister i E-huset

på LTH. I juryn ingår bl a

Axis-grundaren Martin

Gren och TAT-grundar-

en Hampus Jakobsson.

Tre stipendiater ska utses bland finalisterna.

Utöver äran får den vinnande studenten

10.000 kronor medan övriga får 5.000 kronor

var.

Läs tidigare artikel om Lufoss (Lund University

Fund for Open Source Software) på www.lu.se,

under fliken Nyheter och press.

MILJONDONATION TILL STUDENTSTIPENDIERIndustrimannen och kemisten Karl-Erik

Sahlberg, tidigare styrelseordförande för

Lunds Tekniska Högskola, har donerat

en miljon kronor till LTH. Pengarna ska

förvaltas i en stiftelse och avkastningen

delas ut som stipendier till nyutexamine-

rade kemistudenter.

Syftet med stipendiet är att det ska

vara en hjälp och uppmuntran innan för-

sta jobbet eller vidare studier.

Stipendiesumman kommer att vara

minst 50.000 kronor per år. Stipendiet

kommer för första gången att delas ut

i samband med LTH:s examensceremoni

den 22 maj.Björn Regnell

s.28-29 Lus LU.indd 1 2015-04-12 17:57

lunds universitets studentkårer

foto

: jens hunt

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Fler studenter till våra masterutbildningar

Drygt 15.000 studenter har sökt till univer-

sitetets masterutbildningar, vilket är mer än

600 fler jämfört med föregående år. 65% har

angivit Lund som förstahandsval, vilket kan

jämföras med 58% förra året. Lund fortsätter

att vara det svenska universitet som är mest

populärt bland utländska studenter som väljer

en masterutbildning.

Nästan 3.000 studenter är antagna till

höstterminen, vilket är en ökning med drygt

200 jämfört med fjolåret. Ungefär en tredjedel

– dvs cirka 1.000 studenter betalar avgift (s k

tuition fee). Det märks en tydlig nedgång av

antalet ansökningar från länder i Afrika samt

Bangladesh, vilket till stor del beror på färre

nationella stipendier det här året. Detta visar

att stipendier är viktiga för att bevara mång-

falden bland internationella studenter och öka

möjligheten till att ha en internationell studie-

miljö, vilket även gynnar svenska studenter.

Nästa år kommer Svenska Institutet att på nytt

dela ut stipendier som drogs in det här året.

De vanligaste länderna som studenterna kom-

mer ifrån är, förutom Sverige: Tyskland, Stor-

britannien, Kina, USA, Nederländerna, Indien,

Turkiet, Danmark och Ukraina.

Både antalet ansökningar och antalet antagna studenter till våra masterutbildningar med start höstterminen 2015 har ökat.

Bästa öppna källkod utsesVårt samhälle styrs i allt högre grad av mjukva-

ra, och mjukvaran blir i sin tur allt mer öppen,

det vill säga byggs allt oftare i öppen källkod.

Av den anledningen har ett nytt stipendium

instiftats av mjukvaruprofessor Björn Regnell.

Stipendiet ska gå till de studenter eller

doktorander som gjort

viktiga bidrag till öppen

källkod. Den 27 april

koras vinnarna bland

åtta finalister i E-huset

på LTH. I juryn ingår bl a

Axis-grundaren Martin

Gren och TAT-grundar-

en Hampus Jakobsson.

Tre stipendiater ska utses bland finalisterna.

Utöver äran får den vinnande studenten

10.000 kronor medan övriga får 5.000 kronor

var.

Läs tidigare artikel om Lufoss (Lund University

Fund for Open Source Software) på www.lu.se,

under fliken Nyheter och press.

MILJONDONATION TILL STUDENTSTIPENDIERIndustrimannen och kemisten Karl-Erik

Sahlberg, tidigare styrelseordförande för

Lunds Tekniska Högskola, har donerat

en miljon kronor till LTH. Pengarna ska

förvaltas i en stiftelse och avkastningen

delas ut som stipendier till nyutexamine-

rade kemistudenter.

Syftet med stipendiet är att det ska

vara en hjälp och uppmuntran innan för-

sta jobbet eller vidare studier.

Stipendiesumman kommer att vara

minst 50.000 kronor per år. Stipendiet

kommer för första gången att delas ut

i samband med LTH:s examensceremoni

den 22 maj.Björn Regnell

s.28-29 Lus LU.indd 2 2015-04-12 17:49

sista sidan

Är du lika annorlunda som vi?Många kapitalförvaltare ägnar sig åt att prognostisera företags framtida vinster för att förutspå om enskilda aktier eller hela börser ska gå upp eller ner. På Lynx Asset Management har vi ett annorlunda angreppssätt. Vi använder oss av kvantitativa modeller vars mål är att identifiera trender och andra mönster på världens finansiella marknader. När vi skapar avkastning åt våra kunder är prisrörelser på råvaror, valutor och obligationer lika viktiga som aktiebörsernas utveckling.

Vår position som en av världens ledande aktörer inom denna typ av förvaltning har gett oss resurser att bygga upp ett team med 50 begåvade lagspelare.

Just nu söker vi ett tiotal nya medarbetare med hög ambitionsnivå. Är du som vi?

Läs mer på www.lynxhedge.se

s.30-31 Q+serie.indd 1 2015-04-12 17:24

sista sidan

Redigering: Tove Nordén lundagård nr 3 2015 31

Vintern rasat ut band våra fifflare!

Och...

...i plånboken har vicen sitt skydd,

när han sedan åt Justitia ger beskydd.

... i mars åt fifflarna på trean våffla,

iförd bling-bling och foppatoffla.

... moralpanik på rejv är lätt att få,

när livet utanför Studentlundsbubblan

man nå.

... futuralarnas framtidsplan nu blomma,

häng med till stranden i Lomma.

... det är slitit att vara VC,

när alla möten avbryts med WC.

... ligg på!

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANillustration : sara ottosson

q: julia pavlova (ssk)

Om hennes skiftande personlighet funderar Q:

Inre persona på huvudroll pockastundligen för denna ryska docka

Är du lika annorlunda som vi?Många kapitalförvaltare ägnar sig åt att prognostisera företags framtida vinster för att förutspå om enskilda aktier eller hela börser ska gå upp eller ner. På Lynx Asset Management har vi ett annorlunda angreppssätt. Vi använder oss av kvantitativa modeller vars mål är att identifiera trender och andra mönster på världens finansiella marknader. När vi skapar avkastning åt våra kunder är prisrörelser på råvaror, valutor och obligationer lika viktiga som aktiebörsernas utveckling.

Vår position som en av världens ledande aktörer inom denna typ av förvaltning har gett oss resurser att bygga upp ett team med 50 begåvade lagspelare.

Just nu söker vi ett tiotal nya medarbetare med hög ambitionsnivå. Är du som vi?

Läs mer på www.lynxhedge.se

Balettdansös från Sovjetunionen. Kompetent och driven på de poster hon innehaft inom Lunds

studentliv, bland annat inom Sydskån-ska nationen och Kuratorskollegiet. Hårt arbetande, men hennes rykte är mest baserat på hennes hårda leverne utanför arbetstid. Pavlova är alltid

den som kommer först till, och går sist från, ett galej. Hon har enligt uppgift över 165 000 s.k. snapchat- poäng. Vid mörkrets inbrott förvandlas hon till sitt nattliga alter ego ”Pavvan”, som är en oberäknelig och utåtriktad vivör – ett janusansikte till den ryska arbetsbjörnen under dagtid.

s.30-31 Q+serie.indd 2 2015-04-12 18:16

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

Nu behöver du aldrig mer känna dig naken. Vinn en kamera du kan ha på dig.#kollatävlingenpåsidan2#afbostaderwww.afbostader.se/foto

VÄLKOMMEN TILL

STADSPARKENI LUND

DEN 30 APRIL!

2015

PPPPPP

PPPPP

PPPPP

PPPP

MejerietMejerietMejerietMejeriet

Idrottshal lottshal lottshal l

ObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparkenObservatorieparken

Stadsparkscaféet

Sjukvård

Högevallsbadet

LUN

D C

»

« ARENANARENAN

KATEDRALSKOLAN »

1

22

33

4

5

Svanegatan

Svanegatan

Svanegatan

Nyg

atan

Grö

ne

ga

tan

Grö

ne

ga

tan

Gyl

len

kr

Gyl

len

kro

ks

al l

é

St

Sö

de

rga

tan

Polis

Information, vatten Information, vatten Information, vatten och sjukvård. och sjukvård.

s.32 Baksida.indd 1 2015-04-12 18:16