nr 5 2015 - sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

jobb(igt) i stanStudenter flyttar till jobben, men vart vill de egentligen bo? Sid 12-16

extraknäck: tortyrJoakim Medin rapporterar från akademin i Syrien. Sid 18-19

stor novischbilagaSå tar du dig från ångest till studentlycka Sid 33-48

intro-värt?Introverta novischer känner sig ofta obekväma på Lunds nollningar. Sid 22-23

s.1 Ettan.indd 1 2015-08-31 03:20

ledare

Regnar det? Besök vårt kulturhus, se en teater eller upplev en konsert.

Hej och välkommen till Helsingborg! Grattis till ditt val av studieort! I Helsingborg finns inte bara ett fantastiskt campus utan också väldigt mycket att göra när föreläsningarna är slut för dagen och du behöver en paus. Passa på att testa några av våra after school-aktiveter och utforska din nya stad.

Vi finns här för dig! Behöver du hjälp att hitta boende eller har du andra frågor som rör din studietid här hos oss i Helsingborg? Besök helsingborgsstudent.se!

facebook.com/helsingborgsstudent @hbgstudent @studentmedarbetarna

I en av Sveriges krogtätaste städer behöver du inte leta länge efter bra after work- priser på mat och dryck.

Ät glass i Norra hamnen.

Plugga på regnbågskuddarna

vid Fria bad.

Ta en tura mellan Helsingborg- Helsingör (passa på att fråga en infödd Helsingborgare om vad en tura är för något).

Ät torsdagsmiddag på Villan och lär känna ett gäng nya

roliga människor.

s.2-3 ledare.indd 1 2015-08-31 04:40

"Hur avgör vi vilka andra vi behöver bry oss om?"

Redigering: lundagård nr 1 2015 3

ledareVÄLKOMMETAv Lunds universitets nio studentkårer har en legat långt utanför gemen-skapen – Konstnärliga fakultetens kår i Malmö. Dålig ekonomi och ett svagt medlemsintresse hos kåren är anledningar-na. Men med en nytillsatt post som språkrör på hel-tid finns det stor chans för ökat samarbete – som bara kan vara positivt. En stark kår kan påverka utbildningen. Välkomna att göra er röst hörd.

tn

LUNDE REGERARLejonet Lunde kom, skapade rabalder och försvann. Det larviga tilltaget från Lunds universitet diskuterades fritt och bland annat valde Sydsvenskan att tillägna lejonparten av sin Lund(e)hemsida åt nyheten.I skymundan briserade bostadsbom-ben om att studenter tvingas vänta ett år på ett korridorsrum – men få reagerade. Bostadskrisen i Lund är nu så hopplös att den brädas av en mjukisbjörn.

cd

vi behöver fler journalister

Rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden är ingen hysteriskt rolig läsning för konstnärer och journalister. Vi är tydligen de kategorier som behövs allra minst i samhället och borde genast omskola oss till yrkeslärare och fritidspedagoger. Samtidigt visar ju utredningar av svensk grundutbildning titt som tätt att studenterna behöver bli mycket bättre på kreativi-tet och språkbehandling, två färdigheter som är något utav journalistikens paradgrenar. Även på frågan om hur vi ska få fler att utbilda sig till de yrken som det råder brist på skulle svaret kunna lyda: In-för mer tvärve-tenskap. Alter-nativt: Utbilda fler journalister.

Missförstå mig rätt, jag förstår också att vårt behov i dag av läkare och specialistsköterskor är mer akut än det av säg, en ung tjej som gärna skriver indignerade texter om bildning. Det jag inte förstår är dock varför studenten måste välja, när alla parter borde vinna på att studenten får sin kunskap från flera dicipliner och därmed lättare ser sammanhang? För det faktum att det lätt blir ångestfullt och fel när studenter tvingas satsa allt på ett enda ämneskort borde egentligen vara up-penbart. Så även att en osäker arbetsmarknad kräver multikompetens och att en utbildning värd namnet bör innehålla stora doser kritiskt tänkande.

I väntan på att beslutsfattarna inser detta - och för all del även därefter - hoppas vi på Lundagård att vi kan vara en plattform för tvärvetenskapliga möten. Här, om inte annanstans i universitetsvärlden, kan du lita på att kreativiteten, det kritiska tänkandet, multikom-petensen och debatten värnas. Vi finns till för dig och försöker att så mångsidigt, insatt och intressant som möjligt berätta om det som händer runtomkring dig. För att vi ska kunna göra detta så bra som m ö l i g t

ser vi gärna att du hör av dig till oss på lundagard@lundagard.se om du har några synpunkter, tips el-ler idéer.

Kanske är du intresserad av att fotografera, skriva, redi-gera, webbutveckla eller il-

lustrera för oss? Eller kanske vill du skälla ut oss för en granskning som du tyckte trampade på lite väl många redan sedan innan ömma tår? Oavsett vad det är du har på hjärtat hoppas vi att du känner att trös-keln att höra av dig till oss är lika låg som våra förhoppningar på journa-listiken är höga.

"Kreativitet och språkkänsla är något som många studenter saknar ."

lundagård nr 1 2015

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Svaret på många av den högre utbildningens utmaningar bör stavas tvärvetenskap. Det hoppas vi på Lundagård få vara med om att visa.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén tove.norden@lundagard.se

Redaktör Virve Ivarssonvirve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Casper Danielsson casper.danielsson@lundagard.seRedaktion Jonas Jacobson, Filip Rydén, Karin Furenhed

Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Angelica Kauntz, Q, Filip Rydén, Katherina Riesner, Dimi-tris Kalandranis, Beri Zangana, Andrea Ax Karlsén, Gustav Wirtén, Marcus B Lesseur, Hedvig Wrede, Jakob Ehde, Camilla Göth, Nike Eliasson, Anna Folkesson, Jens Hansen, Jessica Gustafsson, Hanna Holmquist, Cecilia Hansson, Frida Malmgren, Magdalena Rozenberg, Anna Åkesson, Jonas Jacobson, Emma Andersson, Najla Abdellatif Val-lander, Sara Ottosson, Åsa Bugge Marin, Adam Carlsten, Lars Jansson, Joakim Medin Omslag Dimitris Kalandranis.Kattlogotyp Björn Wallin.Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För

utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 26 januari 2015.Deadline nr 6/2015 18 september. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

Fly hösten

Alezini Loxa pluggar juridik i krisens Grekland Internationell

- sid 17

"Jag är angelägen om att ta ett helhetsgrepp

för den framtida verksamheten."Konstnärliga fakulteten har sedan länge dragits med

ekonomiska bekymmer. Men nu blir det ändring. Fakultet inför stora förändringar – sid 9

"Historiskt sett har akademin varit en frizon där aktivism ofta föds."

Mirjam Katzin är doktorand i juridik och aktivist. Porträttet - sid 20-21

Kulturredaktionen ger dig allt du behöver för att drömma dig bort från

det kommande mörkret.Kulturredaktionen väljer

- sid 26

Stämningsdödare är vi allihopa,

Kulturuppslaget sid 24-25Regnar det? Besök vårt kulturhus, se en teater eller upplev en konsert.

Hej och välkommen till Helsingborg! Grattis till ditt val av studieort! I Helsingborg finns inte bara ett fantastiskt campus utan också väldigt mycket att göra när föreläsningarna är slut för dagen och du behöver en paus. Passa på att testa några av våra after school-aktiveter och utforska din nya stad.

Vi finns här för dig! Behöver du hjälp att hitta boende eller har du andra frågor som rör din studietid här hos oss i Helsingborg? Besök helsingborgsstudent.se!

facebook.com/helsingborgsstudent @hbgstudent @studentmedarbetarna

I en av Sveriges krogtätaste städer behöver du inte leta länge efter bra after work- priser på mat och dryck.

Ät glass i Norra hamnen.

Plugga på regnbågskuddarna

vid Fria bad.

Ta en tura mellan Helsingborg- Helsingör (passa på att fråga en infödd Helsingborgare om vad en tura är för något).

Ät torsdagsmiddag på Villan och lär känna ett gäng nya

roliga människor.

virve ivarssonredaktör

s.2-3 ledare.indd 2 2015-08-31 07:08

4 lundagård nr 5 2015

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣fo

to: jo

nas jacobso

n

augusti i korthet

15–08–25 LTH:S NOVISCHER KAN SLÅ VÄRLDSREKORD750 personer i världens största mänskliga bild av ett kugghjul. Det samlade Lunds tekniska högskola ihop i ett ambitiöst försök att bli historiska.

Redigering: Casper Danielsson/Filip Rydén

15-08-19

300 000 000...kronor skjuter regeringen till för att snabba på byggandet av nya studentbostäder under år 2016. Vad pengarna ska gå till eller hur de ska distribueras är däremot inte klart.

''Det är en fruktansvärt tragisk olycka.'' – Campus Helsingborgs rektor Jesper Falkheimer dagen efter olyckan. Han säger att han har fullt fortroende för Samhällsvetarkårens nollning.

nyheter från www.lundagard.se

LTH–startup backar upp Googles sortiment

Molntjänst kombinerat med sms–tjänst gav jackpott. LTH–studenternas Marcus Zethraeus och Carl Bergmans startupbolag Cloudcom har nu lanserats på Google Drive – tillsammans med blott 70 andra applikationer.

– Vår produkt är snabbare, lättare och billigare, både i tid och pengar. Vi har kapat mellanhänder, säger en av skaparna Carl Bergman.

15-08-28

Student dog efter fall från balkong på studenthemEn 21–årig student dog under slutet av augusti efter att ha fallit från en balkong på tredje våningen på Bryggaregatans studenthem. Olyckan skedde i samband med en förfest inför kvällens nollningsaktivitet och flera andra fester pågick samtidigt i studenthemmet.

sada

15-08-26

SITUATIONEN MED STUDENT-BOSTÄDER RÖDLISTAD – IGENDet krävs att år i kö för ett studentrum och två år för en lägenhet. Bostadssituationen för studenter i Lund är fortsatt svår. Det visar Sveriges förenade studentkårers nya bostadsrapport.

– Det är ett systematiskt problem, säger Cecilia Skoug, ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus.

15-08-19

s.4-5 webb.indd 1 2015-08-31 03:23

lundagård nr 5 2015

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: jonas jaco

bson

15-08-26

500 000 ...kronor investerar Kreditkassan i två företag som bygger studentbostäder. Målet är att tjäna pengar och samtidigt bidra till bostadsbyggandet.

sommarens webbkrönika

Bilismen skapar bostadsbristStudentområdenas stora parkeringar späder på bostadsbristen och föder bilismen. Det tycker Angelica Kauntz, utbildningspolitisk krönikör.

Det närmar sig kursstart och det debatteras om bristen på bostäder runt om i landet. Folkpartiet fortsätter hylla marknadskrafternas ständiga lösning till allt. Studentkårerna skriker efter fler bostäder. När ska vi börja prata om bilen som boven till bostadsbristen?

du som dagligen passerar studentområdet Delphis stora parkeringsplats, vet att den knappast är fylld. Samma sak vid Delphinens lika stora parkeringsyta som finns bakom gymmet. Tomheten blir likaså påtaglig om du besöker Spartas baksida.

Varje kommun har en parkeringsnorm och normen skiljer sig mellan olika typer av bostäder. Normen kan kortfattat beskrivas som att det ska finnas ett visst antal parkeringsplatser för varje nybyggd bostad. Parkeringsnormen är tämligen hög runt om i landet, men oftast aningen mindre för studentbostäder.

dagens parkeringsnorm tvingar fram onödigt höga kostnader för att bygga nya studentboenden. Framför allt matchar inte normen studenternas bilinnehav som gör att intäkterna från parkeringsplatserna inte täcker kostnaden – vilket i stället läggs på hyran.

Parkeringsplatser höjer hyrorna, samtidigt som de tar upp onödigt mycket yta där fler bostäder skulle kunna få plats. Vi betalar alla för bilismens ”bidrag” till bristen på bostäder. Tillbaka får vi mer buller, mindre bostäder och mer föroreningar.

i stället för att bygga minimalt bör det byggas mer bilfritt. Vi borde satsa på fler bilfria boenden och revidera parkeringsnormen för alla variationer av bostäder. Men likaså se över de nuvarande parkeringsytornas användande för att kunna bygga mer i hela Lunds kommun. Ett exempel är att kommunfullmäktige för ett år sedan beslutade att bygga bort delar av studentområdet Vildandens parkering.

Vi bygger bort bostadsbristen samtidigt som vi bygger bort bilnormen.

det handlar inte bara om studentområden utan om en hållbar och långsiktig stadsplanering i stort. Det är dags att utnyttja alla dessa onödiga hårdytor som skapas med framtvingade parkeringsplatser.

Även om jag utnyttjar den tomma parkeringen bredvid min lägenhet som min alldeles egna betongoas, för brassestol och läsning, hoppas jag den snart försvinner till förmån för fler bostäder. Europas tredje största cykelstad kan bättre.

angelica kauntz

15-08-20

''Många internationella studenter har det tufft och svårt att hitta boende. De har letat länge och är uppgivna.''– Sofie Selin på BoPoolen, Lunds universitets studentkårers andrahandsförmedling för bostäder.

15-08-19

LEJONET LUNDE KOM...

Rekrytering och marknads-föring vid Lunds universitet presenterar maskoten lejonet Lunde som sitt senaste tillskott i kampen om studenterna. Maskoten ska vara aktuell i universitetets monter på gymnasiemässor.

– Vi tycker att det är en liten kul grej mot målgruppen, presumtiva studenter, som vi vänder oss till, säger Eva Nilsson, kommunikatör vid universitetet.

15-08-25

KVINNA GRIPEN EFTER NY BRANDPÅ MATEMATIKCENTRUMEn kvinna greps misstänkt för en brand vid Matematikcentrum vid Lunds tekniska högskola. Det var andra gången det skedde på en vecka.

15-08-26...OCH LEJONET LUNDE FÖRSVANN

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Lunde kallades LSD- mardrömsmissfoster på Facebook och universitetet hånades på sociala medier. Rekrytering och marknadsföring valde då att backa från idén och skrota maskoten.

INTERNATIONELL INJEKTION I LUND1750 nya internationella studenter fyllde AF–borgen under höstens Arrival day.

15-08-20

Nytt språkcafé för att bryta barriärerSpråket är nyckeln till förståelse. Det tror blivande studenten Ellen Arnesson och vännen Lola Alshabee som under hösten startar upp ett språkcafé i Helsingborg.

''Jag tycker att Lund är en väldigt cool och modern stad. Det känns bra att vara här.''– Beny Wuin från Singapore, som ska han studera företagsekonomi vid Ekonomihögskolan under hösten.

15-08-20

s.4-5 webb.indd 2 2015-08-31 03:24

nyheter

Redigering: Filip Rydén6 lundagård nr 5 2015

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

colombia1 agentur1 kontor

Ingenjörsstudenten Echo Du från Kina bestämde sig tätt inpå sista anmälningsdagen för att hon ville läsa i Europa. Hon började googla universitet och program och insåg att tiden var knapp. För att reda ut situationen vände hon sig till agentur, och fick höra om Lunds universitet.

– Agenturen hjälpte mig att ta fram en lista med universitet som kunde passa mig. Ett av dem var Lund. När en representant från universitetet mötte mig i Kina fick jag ett bra in-tryck och valde att söka mig dit, säger hon.

Inte ovanligtEcho Du är inte ensam. Varje år rekryteras en dryg tredjedel av de internationella studenterna till Lunds universitet via agenturer i länder som Kina, Indien och Indonesien. Bakgrunden till detta är införandet av studie- avgifter för internationella studenter 2011. När undervis-ningen inte längre var gratis blev det svårare för de svenska universiteten att konkurrera om de bästa utlandsstudenterna.

– Agenturer är en etablerad marknadsföringsmetod bland världens universitet, så vi valde att ge oss in i matchen, säger Maria Lindgren, internationell kommunikatör vid Lunds univer-sitet.

Kampen om toppstudenternaI det tysta deltar Lunds universitet i en global drag-kamp om världens toppstudenter. Universitetet betalar agenturer över hela världen för att lotsa utländska studenter till Lund. Men vad får agenturerna egentligen betalt för att göra?

En värld av agenturerNär blicken vändes utåt upptäckte universitetet att det redan fanns agenturer över hela världen som slussade studenter till Lund. Man hade bara inte märkt dem. Efter en hård sållningsprocess slöt universitetet sedan samarbetsav-tal med 12 agentuer världen över. – Vi har en ganska rigorös process för att hitta agenturer. Eftersom

de blir Lunds universitets företrädare i de här länderna är det förenat med en viss risk att jobba med dem, fortsätter Maria Lindgren.

Maria Lindgren menar att Lunds universitets profilering, både i Sverige och utomlands, bygger på att universitet håller hög internationell standard. En viktig del av att försvara denna position är att fortsätta locka till sig utländska topp-studenter.

Agenturerna har två upp-dragsgivare. Dels hjälper de

universitetet att locka internationella topp-studenter till Lund, dels guidar de lokala studenter genom den inter- nationella universitetsdjungeln. För dessa tjänster erhåller agenturen 10 procent av stu-denternas första terminsavgift, 10-12 000 kronor per student, från Lunds universitet.

Betalade 10 000 kronorEftersom universitetet betalar agenturerna ska deras tjänster vara mer eller mindre gratis för studenterna. Men de studenter Lundagård talat med uppger att de själva har betalat drygt 10 000 kronor för agenturernas infor-mation. De har heller inte blivit informerade om att universitetet betalar agenturerna.

– Det är inte Lunds universitet som betalar agenturen utan jag själv, det är ju jag som ska åka, säger Coraline Zhang, en annan student som kom till Lund från Kina via en agentur kopplad till Lunds universitet. Inte heller Echo Du har hört talas om detta.

– Jag ska inte säga säkert, men jag tror inte att Lund betalar agenturen någonting. Det är nog den som ska åka iväg som betalar, säger hon.

Maria Lindgren förvånas över att Coraline Zhang och Echo Du har betalat den typen av summor till agenturerna.

– Det var förvånande, vi hade räknat med att agenturerna tog

ut mindre avgifter. Samtidigt är det studenternas eget val om de är beredda att betala, säger hon.

Nagarjuna Suryadevara jobbar på den indiska agenturen SMY Cosmos, en av Lunds universitets officiella samarbetsagenturer. Kontoret har norra Europa som specialområde, och samarbetar även med Malmö högskola och Chalmers. Nagarjuna Suryadevara menar att agenturens uppgift är att lotsa studenten från valet av universitet till ankomsten till Sverige.

– Vi hjälper dem med praktiskt taget allting. Allt från att fylla i boendeblanketter till att förklara skillnader mellan universitetsvärlden i Indien och Europa, säger han.

"Agenturen hjälpte mig att ta fram en lista med univer-sitet som kunde passa mig. Ett av dem var Lund."

Echo Du, master-student på LTH

s.6-7 nyheter.indd 1 2015-08-31 03:28

nyheter

lundagård nr 5 2015 7

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

turkiet1 agentur1 kontor

indien4 agenturer35 kontor

kina3 agenturer3 kontor

taiwan1 agentur3 kontor

indonesien1 agentur1 kontor i Sverige

australien, nepal & sri lanka1 agentur3 kontor

Många oseriösa Men agenturernas arbetsmetoder skiljer sig från land till land. Coraline Zhang menar att hon fått fylla i ansökningsblanketterna själv.

– Agenturen tar egentligen bara fram information åt dig så att du kan välja skola och ansöka. Det går också att ta fram informationen själv, men det går mycket snabbare att gå genom en agentur, säger hon.

Utöver de 12 agenturer Lund samarbetar med finns ett stort antal inofficiella aktörer som tar betalt för att förse utländska studenter med information. Även om många av de studenter som kommer på dessa alternativa rutter är nöjda, finns agenturer som far med falska uppgifter.

– Det finns oseriösa agenter där ute som ser det som ett bra sätt att tjäna pengar. Tyvärr är det inte

mycket vi kan göra åt detta, för oss är det omöjligt att kontrollera vad en enskild agent säger till en student i till exempel Pakistan, säger Maria Lindgren.

För Lunds universitet utgör agenturerna en dyr mellanhand. Maria Lindgren tycker att det bästa vore om studenterna själva vände sig till universitetet.

– Men det funkar inte så. Det innebär en trygghet att ha en inhemsk agent av kött och blod att tala med. Vi har till med varit i direktkontakt med studenter som valt att gå en omväg via en agent efter ha pratat med oss. De litar helt enkelt mer på agenturens information, säger Maria Lindgren.

Maria Lindgren, internationell kommunikatör vid Lunds Universitet

"Det innebär en trygg-het att ha en inhemsk agent av kött och blod."

Kartan visar i vilka länder Lunds Universitet har samarbeten med agenturer för att locka utländska studenter. Det finns dessutom många agenturer som förmedlar studieplatser i Lund utan universitetets vetskap. grafik: filip rydén

text marcus b lesseur & gustav wirtén

foto najla abdellatif vallander

s.6-7 nyheter.indd 2 2015-08-31 03:29

nyheter

Redigering: Tove Nordén

"Jag fick en känsla av att vi inte riktigt finns i Lunds studentliv."

8 lundagård nr 5 2015

läs studentnyheter varje dag på lundagard.se ◣

Konstnärliga fakultetens kår har fått ny fart. I år kliver det första språkröret för kåren på, och han tänker jobba för att synas mer i Lund.

Patrik Norrman har från augusti stigit på det första arvoderade heltidsuppdraget som språkrör för studentkåren vid konstnär-liga fakulteten i Malmö (Skfm). Kåren består av tre sektioner: Musikhögskolan, Teaterhögsko-lan och Konsthögskolan som har lokaler på olika ställen i Malmö. Patrik Norrman har tidigare suttit som kassör för sektionen musik, och det var inte förrän han blev kassör som han insåg att det fanns en brist i just kommunikationen med Lunds universitet.

– Jag fick en känsla av att vi inte riktigt finns i Lunds studentliv. Vi är en del av Lunds universitet men det har inte varit tydligt alls, säger han.

Konstnärliga fakultetens tre sektioner – konst, musik och teater - har tidigare varit ganska autonoma, och haft egna ordföranden och kassörer. Men

ingen av uppdragen har varit på heltid och det har varit svårt att få en kontinuitet i uppdragen.

Intresset för att engagera sig i kårerna har fluktuerat. Avståndet från Malmö till Lund har också varit ett problem för samarbetet.

– Vi har inga representanter som kommer på möten i Lund, eftersom det har varit svårt att få tiden att räcka till när representanterna samtidigt har pluggat heltid. Därför har vi jobbat väldigt mycket avsides, säger Patrik Norrman.

Bygga en stabil kårMen nu ska det bli ändring på det. Patrik Norrman har som uppdrag att se till att kårsektionerna för de tre högskolorna ska bli starkare, och ha en gemensam röst. Hans uppdrag handlar mycket om att skapa en grund för uppdraget så att det kan fortsätta.

– Jag vill jobba för att bygga upp en stabil kår i Konstnärliga fakulteten, från grunden. Sen vill jag också att vår fakultet ska närma sig Lund mer. Jag vill jobba mycket med samarbete, både med universitet och kårerna så att vi blir en del av

hela maskineriet och inte står utanför, säger Patrik Norrman.

Finns det några problem som fakultetens studenterna upplever som du vill lyfta?

– Jag vill inte säga problem, men det saknas perspektiv på vad som händer i Lund. Det är inte lika vanligt att vi tar oss till Lund och ser vad som händer. Det är en brist, och jag vill kunna ge våra studenter den möjligheten.

Skulle du vilja flytta fakulteten till Lund för bättre samarbete?

– Det är en fråga som jag känner mig väldigt delad i. Förde-len i Lund skulle vara att komma närmare studentlivet, och att få ett bättre samarbete med andra studenter. Men i både Malmö och Köpenhamn är arbetsmarknaden bättre för oss. Utbildnings-mässigt hade vi mått bra av båda, men vi får ett bredare kontaktnät av att just ligga i Malmö – det är min personliga uppfattning, säger Patrik Norrman.

text tove nordénfoto jens hansen

Vill närma sig Lund

Patrik Norrman kommer under året att vara språkrör konstnärliga fakultetens kår.

s.8-9 nyheter.indd 1 2015-08-31 03:31

nyheter

lundagård nr 5 2015 9

läs studentnyheter varje dag på lundagard.se ◣

Konstnärliga fakulteten har haft ekonomiska problem en längre tid. Idag är loka-lerna slitna och en sektion är dessutom i behov av att flytta. Nu har en utredning påbörjats som ska hjälpa fakulteten att överleva framtiden.

Konstnärliga fakulteten är den enda av universitetets nio fakulteter som ligger i Malmö.Nu står fakulteten inför stora förändringar. Fakultetens dekan, Solfrid Söderlind, tog själv initiativet till utredningen, som hon tycker är nödvändig.

– Jag är angelägen om att ta ett helhetsgrepp för den framtida verksamheten inom Konstnärliga fakulteten, eftersom vi står inför så pass stora omställningar, säger hon.

Det är flera saker som utred-ningen ska ta tag i. Det handlar

både om lokaler, flytt och att försöka få till ökade forsknings-anslag. Framförallt ligger fokus på att få budgeten i balans så att inte verksamheten blir lidande.

– Det kommer ta tid eftersom det är ett så stort underskott. Det går inte bara att dra åt svångremmen, säger Solfrid Söderlind.

Dyr utbildningAnledningen till underskottet är bland annat att fakulteten i hög grad bedriver grundutbildning, som ofta är individanpassad. Dessutom har regeringen tidigare valt att satsa på forskning, vilket inte gynnat konstnärliga fakulteten.

– Men detta är inte unikt för Lunds universitets konstnärliga utbildningar, samma sak gäller över hela landet. Även om forsk-ningsmedlen har stärkts, har grundutbildningens anslag

urholkats. Forskningen utgör en väldigt liten andel av fakulteten, fortsätter Solfrid Söderlind.

Det som också behöver utredas är nya anställnings- former. Många lärare kommer gå i pension den närmaste tiden, och Solfrid Söderlind säger att det generellt behövs ett nytänk för att fylla pensionsavhoppen, kanske med annorlunda kompetens.

– Studenternas intresse för mu-sik förändras. Istället för att ny-anställa en lärare i violin kanske vi behöver fundera över intresset för digital musik, säger hon.

Flytt för två högskolorFörutom det höga priset för utbildningen har de konstnärliga högskolorna blivit trångbodda. Musikhögskolan flyttade in i sina lokaler i början av 1980-talet, och de börjar bli slitna. Förhoppning-en finns att kunna flytta närmare de andra högskolorna, för att

skapa ett campus som hör ihop mer. Konsthögskolan behöver också flytta. De har hyrt lokaler av Malmö stad i 20 år som nu ,på grund av brist på förskoleplatser, måste ta tillbaka lokalerna.

Utredningen förväntas vara klar i januari, och ska bland annat utföras av pensionerade stads-sekreteraren Peter Honeth.

Varför har just Peter Honeth valts till utredare?

– Det kan jag inte svara exakt på, men det grundar sig nog på hans engagemang och kompens. Som tidigare förvaltningschef har han arbetat med att just bygga upp konstnärliga fakulteten och konstnärlig forskning, säger Solfrid Söderlind.

text tove nordénfoto jens hansen

Fakultet inför stora förändringarMusikhögskolan i Malmö kommer behöva flytta inom snar framtid. Lokalerna är för få och dessutom slitna.

s.8-9 nyheter.indd 2 2015-08-31 03:32

aktuellplock

Redigering: Angelica Kauntz10 lundagård nr 5 2015

450 ...kronor kostar det att anmäla sig till högskoleprovet. Sista anmälningsdag är den 15 september. Höstterminens provdag är den 24 oktober. Provtillfällen ges även på våren.

Tentaskrivning på Victoriastadion i Lund.

i korthet

Går det att läsa upp ett kursbetyg?

"Vi lovar en 80% ökning av antalet ediler, pedeller och prokuratorer i kommunen med vår politik."

Tidningen City fick besked om nedlägning i mitten av oktober. Efter den 16 oktober försvinner ännu en gratistidning i Lund. Men, Hallå kommer ges ut en gång i veckan istället!

bra månad

Bopoolen har fått bidrag på 125 000 kronor av kommunen för att utveckla sin andrahandsförmedlning av bostäder. Pengarna ska användas till att utveckla bopoolen.nu. Förhoppningsvis även bra för framtida studenter i jakt på bostad i Lund.

Efter gymnasiet går det att läsa upp betygen, men vid Lunds universitet kan du bara göra det på vissa kurser.

På Lunds Tekniska Högskola, LTH, är det möjligt att läsa upp sina betyg, nå-got som kallas att plussa. Det innebär att studenter kan välja att skriva tentan igen för att höja sitt snitt.

– Vi vet att våra utbildningar är tuf-fa och att det kan ta ett tag innan man kommer in i tempot. Så vi vill ge den här ser-vicen till studenterna, säger Elisabet Gers-bro-Bülow från studie- och karriärvägled-ning på LTH.

Möjligheten att plussa sina betyg gäller bara på LTH och regleras av ett gamalt rektorsbeslut. Även om frågan diskute-rats huruvida det ska vara tillåtet eller ej, är Elisabet Gersbro-Bülow nöjd med att LTH fortfarande kan erbjuda möjligheten.

– Ibland kan det vara så att studenterna inte kunnat prestera efter sin högsta förmåga, kanske framförallt på matten som ofta är första tentan. Så vi är väldigt nöjda med denna möjligheten, säger hon.

Det fungerar dock inte likadant överallt. För även om fakulteten erbjuder speciella plussningstillfällen så finns det finns vissa restriktioner för de som läser matematik. Elisabeth Gersbro-Bülow säger att det är en speciell situation.

– Mattekurser är kanske det som flest väljer att plussa. Ansvariga för mattekurserna har en rätt så belastad ekonomisk situation. Därför finns det vissa restriktioner för när plussning får ske för de kurserna, säger hon.

text hanna holmquistfoto jonas jacobson

I slutet av augusti dök humorkontot FörBryllaLund (FBL) upp på Twitter. FBL meddelade att de tänkte ställa upp med en lista till Lunds kommunfullmäktige, detta i samband med att Vänsterpartiets motion om utlysning av extra val skulle behandlas. Kontot har sedan dess lagt sig i kommunpolitiken och ofta uttryckt sig studentikost. Inte minns i deras ställningstagande om heltidare inom studentlivet!

dålig månad

…studentstäder rödlistas i Sveriges Förenade Studentkårers, SFS, bostadsrapport. De rödlistade städerna kan

inte erbjuda en student en bostad inom ett halvår. Lund finns med bland de rödlistade städerna.

12

frågan?

citatet"

Undantag från andra fakulteter

Matematik har andra regler

s.10-11 plock och aktuell.indd 1 2015-08-31 03:33

aktuellplock

Redigering: Tove Nordén lundagård nr 5 2015 11

Under sommaren var hon på plats i Almedalen. I höst startar Lunds universitets biblioteksuppdrag, där Åsa Grunning ska se till att forskningen inte stannar på universitetet.

Vad innebär ditt jobb?– Jag är samverkansansvarig

på universitet. Det är verkligen en dum titel, jag är inte ansvarig för alla samarbeten utanför universitetet. Men mitt uppdrag handlar om att skapa nya mötesarenor för dialog utanför universitetet. Alltså att få ut forskning till allmänheten.

Varför är Lunds universitet på Almedalen?

– Jag får den frågan väldigt mycket. Många tycker det är märkligt eftersom det anses vara ett politiskt möte. Men det är inte det längre, den stora viktiga biten är nät-verkandet. I många av de frågor som det forskas kring finns politiken i grunden. Därför är det lämpligt att vara på plats.

Varför är ditt uppdrag viktigt?– Jag tycker det är ganska

givet att det existerar. Det finns ingen forskning som bara är bra för sin egen skull, det måste finnas ett större syfte. Med mycket forskning är syftet givet, med till exempel medicinsk forskning.

Men skattebetalarna är den viktigaste forsknings- finansiären vi har, och det hänger ihop. På så sätt finns en skyldighet att rapportera och berätta om sin forskning för allmänheten oavsett om de bor ute på landet eller i stan, om det är organisationer, kommuner eller vem som helst som finns utanför lärosätet.

Varför behövs tredje uppgiften?Det är ett sätt att ge forskningen

en tyngd. För lärosätet i sig är det också viktigt att nå ut, tycker jag. Det är ett sätt att sprida vad man håller på med. Plus att forskarna behöver träna på att titta på sin egen forskning – det är väldigt lätt att bli insnöad och lite nördig på sina ämnen. Att lära sig att se på sin egen forskning populär-vetenskapligt, det är verkligen jätteviktigt.

Berätta mer om biblioteks-uppdraget.

– Det handlar om att olika forskare besöker bibliotek runt om i Skåne nu under hösten. Först ut var Skurup i förra veckan där Ingemar Ottosson, en professor i japanska, höll en föreläsning.

På Landskronas bibliotek anordnas istället forskar-

träff med mingel, med fokus på forskning snarare än ett specifikt ämne. Jag har inte velat styra utan biblioteken har sina egna visioner för hur de vill göra. Kanske har kommunen hälsoveckor, och då föredrar kanske ett bibliotek forskning kopplat till hälsa. Det finns potential att kunna bredda och styra mer när samarbetet är igång.

Vilka forskare ska hålla föredrag?

Lite grand sin vana trogen så har biblioteken fokuserat mest på att välja forskare från humaniora och samhälls- vetenskap, vilket är en liten besvikelse. De har inte riktigt utmanat sig själva – så till våren kommer jag utmana biblioteken

Forskning som når längre

Vem Åsa Grunning.Gör Samverkansansvarig på Lunds universitet.Aktuell med Intiativtagare till biblioteksuppdraget, som är igång i höst. Projektet innebär att forskare från Lunds universitet ska hålla föreläsningar på olika bibliotek i Skåne.

mer med forskare som kan hålla föredrag om andra ämnen. Annars kommer jag bränna ut forskarna om jag bara kommer leta i två fakulteter, vi har så mycket mer på universitetet.

Vad har varit svårt med projektet?

– Svårigheten är att biblioteks-uppdraget tyvärr inte är betalt. Även att en del forskare inte nappar för att det inte är meriterande att jobba med tredje uppgiften. Vissa forskare är mycket ute och föreläser, och har absolut fyllt kvoten med tredje uppgiften, men det gör kanske att de hamnar efter med andra uppgifter. Tyvärr räknas antal publiceringar mer i den akademiska världen än att vara ute och föreläsa för allmän- heten.

– Det handlar om att det inte är meriterande att jobba med tredje uppgiften som forskare eller doktorand. Det har sett ut på det sättet så länge att det är svårt att ändra på, och det tycker jag är synd.

text tove nordénfoto jonas jacobson

citatet

tredje uppgiftenInnebär att högskolor och universitet har en uppgift att dela med sig av kunskap till allmänheten. Detta är vid sidan av de första två huvuduppgifterna, som är forskning och utbildning.

Regleras i Högskolelagen (1992:1434, 1 Kap 2 §) där det står:

”I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”

"Det finns ingen forskning som bara är bra för sin egen skull."

s.10-11 plock och aktuell.indd 2 2015-08-31 03:35

ta dig någonstans - till lundagard.se ◣reportage

Redigering: Filip Rydén12 lundagård nr x 2015

ge mig nåt som tar mig någonstans

text virve ivarsson foto dimitris kalandranis

Ett fristående hus med lummig trädgård som är skymd från allmänheten, där man kan odla grönsaker och det är nära till skogen och någon sjö. Addera lite höns och några katter som kommer och går.

Så skulle Jesper Gester, 27-årig student vid Malmö teaterhögskola, allra helst vilja bo.

- Det är nog för att när jag besöker folk som kan sitta på en altan och bara ta på sig gympadojorna och gå upp till en tjärn som ligger utanför huset så märker jag hur bra jag mår av att ha det så - och då tänker jag att det är så här jag vill bo.

Väl tillbaka i sin lägenhet tycker sig Jesper märka att han blir hämmad och inte går ut så mycket i naturen eftersom det känns så krångligt att ta sig dit.

Detta till trots uppger Jesper i den enkät som Lunda-gård skickat ut till studenterna om hur de vill bo efter examen att han allra helst vill bo i en mindre stad. Vad gäller vilka landskap han skulle kunna tänka sig att bo i kan han bara tänka sig ett enda.

Jesper menar att valet av bostadsort handlar mycket om att han ju vill arbeta med teater och att de jobben ofta mest finns i storstäder. I en liten stad skulle han kunna pendla till jobbet men samtidigt slippa bo mitt

i storstadshetsen. Att jobbmöjligheterna är så viktiga för Jesper handlar inte så mycket om prestige eller försörjning som om att det verkligen är teater som han brinner för och vill hålla på med.

Men skulle han bli erbjuden ett spännande teaterjobb på en ort där han kunde få förstahandskontrakt och där hans flickvän kunde ha någon sysselsättning skulle han nappa direkt, även om orten var liten. Skulle de tre sakerna finnas på en plats tänker sig Jesper även att han skulle kunna bli långvarig där.

- Ja, jag vill gärna hitta någonstans där jag kan slå mig ner för att jag trivs där och inte bara bo kvar i Borås för att jag kommer därifrån. Jag tror att det egentligen är på landsbygden som jag helst skulle vilja bo, men eftersom jag vill bli skådespelare känner jag inte att jag riktigt har råd att tänka så.

Detta framgår även när Jesper i enkäten får frågan om hans svar gällande var han skulle vilja bo efter examen skulle ändras i fall det fanns lika stor tillgång till jobb, välfärd och infrastruktur över hela landet. Han svarar då – likt 46 procent av respondenterna – att det skulle förändra hans svar. Vid jämnare förutsättningar skulle han nämligen helst bo på landet – och han skulle nästan kunna tänka sig att bo i vilket landskap som helst.

Under den urbaniseringsdebatt som rasat under året har det ofta tagits för självklart att unga vill bo i städer. Men vilka faktorer är egentligen viktiga för unga när de väljer var de ska bo efter examen? Och vilka möjligheter finns det egentligen i dag att i praktiken verkligen välja ett liv på landet?

s.12-17 reportage och grekland.indd 1 2015-08-31 03:36

ta dig någonstans - till lundagard.se ◣reportage

lundagård nr 5 2015 13

s.12-17 reportage och grekland.indd 2 2015-08-31 03:37

är framtiden oklar? flytta in på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Filip Rydén

lundagårds undersökningUnder sommaren skickade Lundagård ut en enkät till studenter vid Lunds universitet med frågor om hur de vill bo efter examen. Enkäten fick 870 svar.

Jobb, familj och trivsel är de ord som flest använt för att beskriva vad som kommer vara viktigast för dem.

Jobbmöjligheter var den faktor som flest tyckte var viktigast. Därefter närhet till eventuell partner och när-het till vänner.

Under rådande förhålanden vill majoriteten bo i en storstadVid lika stor tillgång på välfärd, infrastruktur och jobb

vill majoriteten bo i en liten stad.

46% ändrade sitt svar om det var lika stor tillgång på välfärd, infrastruktur och jobb i hela Sverige.

Då kan 29% tänka sig att bo i vilket landskap som helst.

De flesta tror att sannolikheten är mycket hög att de när de tar examen kommer att leta efter en boendeort där de kan stanna minst tio år.

14 lundagård nr 5 2015

i veckan presenterade Lina Bjerke och Charlotta Mellander, båda forskare i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping sin studie ”Moving home? Never!” om var unga flyttar efter examen. I studien har de undersökt var de per-soner flyttat som tagit en universitetsexamen 2001 och sedan analyserat resultatet. Först har de tittat på var personerna bor fem år och sedan tio år efter examen. De har även tagit hänsyn till var personerna bodde fem år före att de tog examen, det vill säga år 1996. Platser som antas vara desamma som personerna ursprungligen kommer ifrån.

Undersökningen visar bland annat att det främst är de unga som inom fem år efter examen fått barn som är mest villiga att flytta tillbaka till en landsbygdskommun. I övrigt kan man se att många hög-utbildade såväl fem som tio år efter examen har flyttat till en statskommun. Enbart 24 procent av de som ”ursprungligen” kommer från landsbygdskommuner bor även tio år efter examen i landsbygdskommuner. De som 1996 bott i stads- kommuner är ännu mindre benägna att flytta till landsbygdskommuner efter examen. Hela 82 procent av dessa är tio år efter examen bosatta i stadskommuner.

Det finns ingen vedertagen definition av begreppet landsbygd men i studien används Jordbruksverkets uppdelning av orter - det vill säga kategorierna storstads-kommun, stadskommun, landsbygdskommun och glesbygdskommun. Då även de som bor i tätortsnära landsbygd enligt den anses

tillhöra stadskommunerna anses dock en person bo i en stadskommun även när denna bor på en ort som ligger ganska långt bort från direkta städer. Bor du på en ort som ligger max 60 kilometer från Stockholm, Malmö eller Göteborg anses du till exempel bo i en stadskom-mun oavsett hur lantligt du själv tycker att du har det.

Att så många unga bor i stadskommuner behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att de bor i regelrätta städer. Det som studien däremot gör klart är att många unga flyttar från landsbygdskommunerna och inte återvänder ens tio år efter examen. Och att många av dessa i stället bor i eller nära en tätort.

Charlotta Mellander tror att detta kan bero på att man i tätorterna har en stark arbetsmarknad och kan erbjuda fler upplevelser.

- Jag tror att vi möter en helt ny generation nu som växt upp med helt andra intryck än vad man gjorde för

20-30 år sedan. De har haft flera tv-kanaler och växt upp med internet. De vet mycket mer vad de har att välja på och de vill ha mycket mer än ett bra jobb.

Charlotta Mellander tror att de som kan vinna till sig ungdomar är de kommuner som kan erbjuda både en bra arbetsmarknad och som dessutom har mycket som man kan ägna sin fritid åt. Hon baserar detta på analyser av de orter där unga ofta slår sig ner och vad som känne-tecknar dem.

- Men det är inte så att vi har ringt runt och frågat folk hur de vill bo, säger hon.

jordbruksverket har inte heller ringt runt och frågat folk, men genom en online-undersökning har de år 2012 frågat unga mellan 15 och 24 år var de kommer vilja bo i framtiden – i en storstad, i en större stad, i en mindre ort/stad eller på landet. Flest svarade att de ville bo i en större stad eller storstad. Men vad är det egentligen som avgör hur unga svarar på den frågan?

- Kanske att jag bor i någon jättefin lägenhet i en större stad där allt är en dans på rosor och jag gör karriär. Eller kanske att jag får en lägenhet utanför en större stad och börjar bygga mitt liv.

Ungefär såhär föreställer sig Sara Bergström, 20-årig juriststudent, sin framtid. I hennes svar på Lundagårds enkät svarar hon ofta i likhet med de flesta och precis som flera andra respondenter återkommer hon ofta till ett behov av att i sitt liv få uppleva mycket och att utvecklas.

- Visst tycker jag om att ha mina rutiner, men jag vill ändå kunna titta tillbaka och tänka att ”jag hade ändå rätt kul där i början på min karriär”. Lite jippon ska man väl hinna vara med om, säger hon.

Spontant tänker Sara att det är lättare att hitta dessa nya upplevelser utomlands eller i storstäder. Men hon menar att hon egentligen lika gärna skulle kunna få det genom att dras in i ett spännande projekt i Norrland. Det viktiga är enligt henne att få någon slags kick sådär just efter examen för att förhindra att man inte bara på en gång fastnar på ett jobb.

i likhet med de flesta respondenter har Sara satt jobb-möjligheter som den viktigaste faktorn när hon ska besluta sig för var hon ska bo efter examen. Därefter kommer möjlighet att få bostad och tillgång till kollektivtrafik. För henne, och många andra respon-denter, tycks det viktigaste vara att först få till en bas av trygghet – när väl det är uppnått handlar resterande mycket om att kunna utvecklas som människa.

- Förutom möjligheterna till boende och jobb vill jag också känna att jag kan förverkliga mig genom flytten, att den kommer att ge mig någonting. Om det sedan är att den gynnar min karriär eller att jag flyttar ihop

"Förutom möjligheterna till boende och jobb vill jag också känna att jag kan förverkliga mig själv."

s.12-17 reportage och grekland.indd 3 2015-08-31 03:37

är framtiden oklar? flytta in på lundagard.se ◣reportage

lundagård nr 5 2015 15

med min framtida partner och att det blir äventyret, det spelar mindre roll, säger Sara.

Återigen i likhet med de flesta har Sara först svarat att hon helst skulle vilja bo i en storstad efter examen. Vid lika möjligheter till jobb, välfärd och infrastruktur tillhör hon dock de 46 procent som svarat att detta skulle ändra hennes svar om var hon kan tänka sig att bo. De flesta som svarade ja på den frågan uppgav att de då hellre skulle bo i en småstad. Så var fallet även för Sara.

- Det är ju kul när det händer saker och när jag är 24-25 vill jag nog fortfarande ha den där pulsen men sedan kommer det här kanske att avta eftersom jag också är en ganska bekväm person som gillar att ha det lugnt omkring mig.

- I storstan ramlar liksom grejer bara ner i knäet på en och egentligen föredrar jag att bo i en liten stad där jag kan välja om jag vill åka in till de där grejerna eller inte.

Småstadens mysfaktor och lugn till trots hamnar alltså ändå storstaden högst för Sara under rådande förhållanden. Det handlar främst om hon tror att det är i storstaden som de intressanta jobben på advokat- byråer kommer att finnas.

en faktor som dock inte är så viktig för Sara, men däremot för många andra respondenter, är den om att ha nära till sina nära och kära. På den punkten känner sig Sara ganska flexibel och menar att man ju alltid kan åka och hälsa på dem. En som på den punkten resonerar ganska precis tvärtom är Axel Berg, 21-årig student i teknisk fysik.

Den första faktorn som Axel nämner som viktig med den ort han vill flytta till efter examen är att det där ska vara bra förhållanden för att skaffa familj. Han vill ha det naturskönt omkring sig och att det ska vara en bra plats för barn att växa upp. Möjligheterna att få jobb hamnar för honom längre ner, främst för att han som ingenjör känner att han kommer kunna få jobb lite överallt.

- Visst, jag vill gärna göra karriär men jag tänker att jag mer kommer sätta familjen främst i framtiden och att jag mer kommer satsa på annat, typ relationer, säger han.

Dock ser Axel det som viktigt att inte ha cirka 20 mil till närmsta större ort, eftersom det troligen är där han kommer jobba och handla. Det känns också viktigt att det finns någon slags framtidstro på orten. Han ser däremot inga problem med att pendla till sitt arbete.

Att få vara i närheten av nära och kära är som sagt något som är viktigt för många respondenter. Den vanligaste förklaringen som ges till att ens svar inte skulle ändras av lika möjligheter till jobb, välfärd och infrastruktur över landet är att respondenten väljer boende snarare utifrån var ens familj bor. En annan sak som flera respondenter nämner är att de vill bo på en liknande plats som den de växte upp på. Axel kan känna igen sig i båda förhållandena. Men han menar att det för hans del också handlar om att han upplever att det finns en större gemenskap på landsbygden.

- Folk hälsar på varandra och alla spelar i samma

fotbollslag. När man växer upp med samma klass från ettan till nian så får man vänner för livet på något sätt. Jag skulle vilja att mina barn får uppleva det, säger han.

det är dock inte alla som har fått samma harmoniska bild utav livet på landet. Liv Clark, 32 år och nyutexaminerad bibliotekarie, lockas på sätt och vis av landsbygden med dess tystnad och potential för hönsägande - men väljer ändå kategoriskt bort sådana orter eftersom hon är rädd att stämningen där ska visa sig vara intolerant. Det är en bild som hon bland annat fått från sin man som växte upp på en mindre ort och som aldrig vill flytta tillbaka.

- Han har då bland annat berättat att det kunde vara svårt att växa upp där om man stack ut och jag har

"Visst vill jag gärna göra karriär, men jag tänker att jag mer kommer sätta familjen främst i framtiden."

Axel Berg, 21, vill gärna ge sina framtida barn möjligheten att växa upp på en mindre ort med en god gemenskap.

s.12-17 reportage och grekland.indd 4 2015-08-31 03:38

reportage

Redigering: Filip Rydén16 lundagård nr 5 2015

verkligen uppskattat friheten i att kunna göra det själv under min uppväxt. Så det bli ju en faktor när jag nu är gravid och tänker på hur det ska bli för vårt framtida barn, säger Liv.

det är toleransfaktorn tillsammans med det faktum att hon vill undvika bilberoende som gör att Liv initialt uppger att hon helstvill bo i en mindre stad.

När hennes svar inte ändras av att det skulle finnas lika möjligheter till infrastruktur, välfärd och jobb överallt beror det främst på att Liv antar att problemen med bristande tolerans trots sådana förändringar skulle kvarstå. Men det beror också på att hon gärna bor i en

stad eftersom hon då tror att hon lättare kan ha nära till ett rikt nöjes- och kulturliv.

- Jag tror faktiskt att det är mer givande för både barn och mig att ha nära till kultur i vardagen än att ha nära till hönor. Kultur är också någonting som bygger empati och tolerans, tänker jag. Att man har möjlighet att lära sig om hur andra människor tänker, säger Liv.

ibland vill man dock inte bara lära sig hur andra människor tän-ker utan även lära känna dem. Det är något som Azaliah Mapombere, 26 år och nyutexaminerad från Raoul Wallenbergs m a s t e r s p r o g r a m i mänskliga rätt- igheter, tycker är särskilt viktigt. Hon är internationell stu-dent och har inte så mycket familj i Sverige. Då betyder nöjes- och kulturlivet på en ort mycket för möjlig-heterna att kunna lära känna nya människor. Det är av dessa

anledningar, men också på grund av den hårda konkurrensen om jobb som hon i första hand uppger att hon vill bo i en storstad. För Azaliah är det också av avgörande betydelse om hon kommer att beviljas fortsatt uppehållstillstånd i Sverige eller inte. Viktigt är också att orten hon flyttar till har aktiviteter för barn eftersom hon har en liten son.

Om tillgången på service och jobb skulle vara bra över hela landet föredrar hon dock att bo i en liten stad. Generellt gillar Azaliah städer. Hon älskar att där finns ett så varierat matutbud och att där alltid händer något.

- Bara det här att det alltid är några ute på gatan som spelar musik eller på andra sätt uttrycker sina talanger i storstäder. Det gör mig glad att se andra människor göra sådant som de njuter av. Det är en viktig känsla för mig. Det får en att stanna upp ett tag och njuta av ögonblicket.

ardalan shekarabi (s) är civilminister och har tillsammans med sin regering som ambition att man ska kunna bo var man vill i landet. Då är det bland annat viktigt att skolan, sjukhusen och äldrevården håller hög kvalité oavsett var man bor i Sverige. I dagsläget går det väl lite sådär med det. Ardalan Shekarabi ser även att utmaningar och brister finns såväl vad gäller jobbens spridning över landet som vad gäller infrastrukturens och bredbandets utbyggande. Förutom att anslå pengar till järnvägs- och bredbandsbygge hoppas Ardalan Shekarabi på en lösning där man slår ihop län och landsting till större regioner. Dessa kan sedan samordna kollektivtrafiken inom regionen så att det blir lättare att till exempel bo på en liten ort men arbeta i en större stad inom den.

– Jag tycker vi kan se goda exempel på hur man arbetat med detta i Skåne och Västra Götaland, säger Ardalan Shekarabi

Annars menar han att mycket handlar om statlig närvaro och om att skapa ett bra företagsklimat även på småorter. Frågan är väl om förutsättningarna i landet kommer att bli mer likvärdiga medan dagens unga fortfarande är unga – och vad de personer ska göra som i dag helst skulle vilja bo på småorter men som inte ser detta som möjligt?

Ardalan Shekarabi tipsar gärna landsortsvurmare om den lösning han själv tycker sig ha hittat genom sitt boende i Knivsta

- Det ligger i gränslandet mellan stad och land och ligger i en region där det är möjligt att resa till större städer på kort tid, säger han.

De som väntar på att Sveriges olika orter ska få mer likvärdiga förutsättningar ska förövrigt inte nödvändigtvis behöva vänta så särskilt länge

- De goda exempel som finns visar ju att det är möjligt att nå detta inom en överskådlig framtid, säger Ardalan Shekarabi.

Azaliah Mapombere, 26, vill bo i en storstad för att hon tror att det är där hon kommer att få jobb. Om hon kunde jobba i en mindre stad skulle hon dock gärna göra det.

"Det gör mig glad att se andra männ-iskor göra sådant som de njuter av."

internationell

s.12-17 reportage och grekland.indd 5 2015-08-31 03:39

reportage internationell

alezini loxaJuridikstuderande, Aten

På vilket sätt påverkas du av att ditt land är i kris?

Krisen påverkar ständigt studenterna i deras vardag. Du måste överleva på alldeles för lite pengar och stressa dig igenom vardagen eftersom du samtidigt måste vara engagerad utanför studierna för att komplettera ditt cv. Du hinner inte heller vara socialt engagerad, om du inte hittar någon som finansierar dina studier vill säga.

Hur drabbas jobbsökande av krisen?

A rbetsma rk na-den i Grekland är inte bra, vilket inte undgått någon. Det är nästan omöjligt att hitta ett jobb i förhållande till vad man studerat. Och även om du gör det betalar jobbet sig inte tillräckligt bra för att du ska bli självförsörjande. En sak leder till nästa. Människor kan inte hitta bra jobb och tjäna pengar, därför kan de inte heller spendera pengar och tillföra likviditet till den dåliga ekonomin.

grigoris paganitsasJuridikstuderande, Aten

På vilket sätt påverkas du av att ditt land är i kris?

Krisens ekonomiska effekter har påverkat de universitetsstuderande på alla möjliga sätt. Vi kan inte njuta av vår studietid, koncentrera oss på studier eller knyta kontakter med våra klass-kamrater. Det finns en enorm press på att avsluta universitetsstudierna så fort som möjligt på grund av bristande finansiering från föräldrar. Dessutom måste de flesta av oss arbeta samtidigt för att överleva ekonomiskt.

Hur drabbas jobbsökande av krisen?Arbetsmarknaden i Grekland idag är

verkligen liten. Att hitta ett jobb som passar din utbildning är sällsynt. Därför ställs man inför ett oundvikligt dilemma: antingen hitta ett jobb - med få eller inga arbetstagarrättigheter – som vanligen inte är kopplat till vad du har studerat, eller att utvandra. Olyck-ligtvis finns inget annat alternativ.

Hur påverkar krisen dig direkt?Avgiften för vårt program är hög.

Samtidigt vill vi inte gå till universitetet dagligen för att lära oss saker om de inte är aktuella eller inte har ett nära samband med hur man arbetar inom vårt fält. Vi måste också ofta köpa till olika studiematerial eftersom många professorer inte accepterar böckerna som tillhandahålls av universitetet. De håller helt enkelt inte med de vetenskapliga teorierna i dessa böcker. Detta belastar oss också ekonomiskt, samtidigt som jag tycker att vi bör lära oss olika teorier och inte bara profes-sorernas åsikter.

Studenter i krisens GreklandGrekland har haft ekonomisk kris sedan 2008. Nu är landet nära ekonomisk kollaps. Lundagård har pratat med studenter i Grekland om hur kri-sen påverkar deras vardagsliv och framtidstro.

Hur påverkar krisen dig direkt?I Grekland påverkar krisen studierna

allvarligt av framför allt två skäl. För det första blir möjligheterna att utbilda dig färre eftersom allt kostar pengar.

Bara för att komma in på universitetet krävs dyr privat- undervisning på grund av att skolundervisningen inte är tillräck-ligt bra. Och väl på universitet får du

inte möjlighet att bredda dina kunskaper i projekt eftersom det också kostar pengar. För varje enskild sak du

vill uppnå behöver du pengar. För det andra läggs det ett enormt

tryck på människor som mig, en student med medelklassbakgrund. Du måste avsluta dina universitetsstudier så fort som möjligt så att du kan bli tillgänglig på arbetsmarknaden. Men samtidigt, som jag sa tidigare, är arbetsmarknaden för dålig.

"Krisen påverkar ständigt stundenter-na i deras vardag."

text & foto dimitris kalandranisöversättning lars jansson

17lundagård nr 5 2015Redigering: Filip Rydén

s.12-17 reportage och grekland.indd 6 2015-08-31 03:41

läs om mer på lundagard.se ◣

Redigering: Filip Rydén18 lundagård nr 5 2015

feature

Kriget i Syrien har blivit en av vår tids stora katastrofer. Förstörelsen av infrastruktur och städer är enorm, minst en kvarts miljon människor har dödats och runt 12 miljoner drivits på

flykt i den största flykting-krisen sedan andra världs-kriget. Ingen vet ännu hur eller när allt ska sluta.

Det syriska samhället har skakats i grunden, och förvandlat helt vanliga människor till ärrade krigs-veteraner, eller blodtörstiga förtryckare. Bland dessa finns också studenter. Många har fått se sina framtids-

drömmar och lärosäten slagna i bitar. Studiemöjligheter har grusats, litteratur och uppsatser har förlorats, många har inte kunnat ta ut sin examen. Det är en katastrofal situation för den studerande generationen, och för landets framtid – ifall det finns någon.

Idag har många studenter funnit nya roller på landets slagfält.

– Jag har läst ett helt år på läkarpro-grammet, säger en stolt ung man, som idag arbetar som doktor och syr ihop folk som skjutits eller klivit på minor.

Många av de som nu arbetar som översättare åt internationella jour-nalister har tidigare studerat engelsk litteratur, mediekommunikation eller annat som gör dem lämpliga för job-bet. Och när jag i februari satt fängslad i Damaskus hos regimens största säker-hetstjänst träffade jag 28-årige Aleppo bland vakterna. Han studerade stats-kunskap och skrev på sin C-uppsats, och extraknäckte som torterare och förhörsassistent för säkerhetstjänsten.

trots det destruktiva kriget är dock ett flertal universitet ännu öppna i Syrien. I Damaskus, Latakia, Homs, Hama, Tartous och andra städer ges fortfarande kurser. Men det är på om-råden kontrollerade av regimen, som på grund av situationen idag blivit ännu farligare.

En del av de studenter som trots allt läser vidare försöker bli klara med sina

utbildningar så snabbt som möjligt för att kunna ta med sig sina examina i bagaget på sin flykt bort från landet. Andra studenter misslyckas medvetet för att dra ut på studietiden så länge som möjligt och undvika att kallas in till militärtjänstgöring.

Ytterligare andra har redan kallats in till militärtjänstgöring, och måste noga hålla sig undan både lärosäten och regimområden för att inte sändas till armén.

– Jag pluggade journalistik vid Damaskus universitet, och hade bara några poäng kvar på sista terminen innan jag skulle ta examen, berättar Serbest Ali, 30 år.

mot slutet av 2011 hade det blivit väldigt farligt i huvudstaden. Serbest sista minne därifrån är att regim- helikoptrar flög lågt ovanför honom och hans vänner samtidigt som de sköt på Fria syriska armén framför. Efter det flydde han genast till familjen i Kobane, och har aldrig återvänt igen.

– Jag förlorade allting från univer-

Kriget ger studenterna nya roller

Serberst Ali, 30, pluggade jouralistik innan han tvingades fly för att undvika militärtjänstgöring

Fyra och ett halvt år in i kriget har Syriens infrastruktur och samhälle slagits sönder, inklusive utbildning och drömmar för landet studenter. Men på sina håll lever hoppet vidare, och i nordöst har frihetliga utbildningsprojekt uppstått som ifrågasätter syftet med högre utbildning.

s.18-19 internationell syrien.indd 1 2015-08-31 03:42

läs om mer på lundagard.se ◣

lundagård nr 5 2015 19

feature

sitetet – jag har inga papper eller be-tyg kvar. Och jag kan inte försöka återvända till något universitet heller, för då kommer jag direkt att bli tagen till militärtjänstgöring.

Just det har hänt flera studiekamrater till honom. Så istället har Serbest tvingats stanna i hemstaden Kobane, som idag ligger i ruiner. I slutet av juni låg han och tryckte bakom en mur i staden när krigare från IS strök omkring på andra sidan. Serbest överlevde, men 251 civila mördades i attacken.

men allt är inte mörker och elände i Syrien. I nordöst finns ett fristående utbildningsprojekt som dykt upp för de som vill studera trots kriget. I ut- kanten av staden Qamishlo ligger ett gäng byggnader som förut tillhörde Assadregimens jordbruksministerium. Nu sitter nya skyltar på byggnaderna: Akademin för sociologi och historia, Akademin för det kurdiska språket och Akademin för sociala rättigheter och juridik. Det liknar ett campus-område och tillsammans heter allt Mesopotamiska akademin. Namnet är hämtat från det urgamla tvåflodslandet i just dessa trakter.

– Mesopotamien är platsen för civilisationens födelse och samma projekt har vi på gång här, säger sociologiläraren Rojda Firat, en av de ansvariga.

I korridorerna finns undervisnings-salar, kök och kollektiva sovrum för studenter, samt datorsal och ett litet bibliotek. Undervisningen är gratis i alla ämnen. Sedan den första grunden lades våren 2013 har över 300 personer utbildats här, i program som sträcker sig över ett år.

projektet har uppstått i den auto-noma regionen Rojava som kurder och allierade utvecklat i norra Syrien, efter att Assadregimen till stor del lämnade

trakten 2012. Akademierna öppnade för att erbjuda utbildning när kriget stoppade folk från att nå de statliga universiteten.

Men initiativet är också en startbana för nya former av undervisning som även ifrågasätter vad syftet med högre utbildning egentligen ska vara. Alla studenter börjar undervisningen med en tvärvetenskaplig grundkurs i både världshistoria och statskunskap, med exempel på juridiska system från antika såväl som moderna statsbild-ningar. Syftet är att lära från historien, och identifiera vad som gått fel i den sönderfallande syriska nationalstaten jämfört med andra.

– Och när studenterna börjar förklarar vi att målet inte är att bara studera och ta examen, säger Rojda Firat.

– Målet är att diskutera som jämlikar, att upplösa tidigare hierarkier på läro-säten och att ibland skifta roller mellan lärare och studenter, menar hon.

Jag går sedan in till dagens lektioner och ser detta system i praktiken. Projektet är ännu relativt litet och verksamt i en region där våldet bara ser ut att öka, bland annat på grund av kur-dernas samarbete med YPG-gerillan. Men vad de människor behöver, som trots allt stannar kvar och inte flyr, är initiativ som kan ge både stabilitet och hopp om samhällsförändring – även radikal sådan, menar Rojda Firat.

– Med den ena handen måste vi kriga, men med den andra måste vi utbilda vårt folk.

text & foto joakim medin

Kriget ger studenterna nya roller

"Med ena handen mås-te vi kriga, med andra handen måste vi ut-bilda vårt folk."

I jordbruksministeriets gamla lokaler har den fristående Mesopotamiska akademin öppnat.

s.18-19 internationell syrien.indd 2 2015-08-31 03:44

porträttet

Redigering: Angelica Kauntz20 lundagård nr 5 2015

Det började med en jämställdhetsgrupp i högstadiet. Sedan dess drivs Mirjam Katzin av sin tro på ett mer rättvist samhälle. Och även om hon är både politiker och doktorand är hon en sak allra mest – aktivist.

Mirjam Katzin sitter på en stads-buss i hemstaden Jönköping. Hon är tretton år och har precis gått med i Ung vänster, i hennes knä ligger partiprogrammet. Och när hon sitter där och läser Vänsterpartiets feministiska manifest pågår ett samtal mellan en grupp tjejer som sitter längre fram i dragspelsbussen. De pratar om en kille som är taskig i klas-sen, och om ångesten inför att behöva banta. Trettonåriga Mirjam Katzin tittar upp, och hon tänker att det inte är så här det behöver vara.

- Jag minns att jag helt plötsligt greppade vad feminism var. Jag kunde äntligen sätta ord på det som jag känt så länge, den där orättvisan i samhället, säger hon.

under högstadiet startade hon en jämställdhetsgrupp med några kompisar. De ordnade en jämställd-hetsdag för niorna, protesterade mot Luciauttagningen på skolan och skrev insändare till Jönköpingsposten om H&M:s underklädesreklam. Det var så det började, berättar hon, med lokal aktivism. I dag bor hon i Malmö, och vi träffas en dag i juni i Folkets park. En rad färgglada vimplar fladdrar i vinden mellan de små försälj-ningsstånden, där man kan köpa stickade grå handledsvärmare med lila kvinnotecken, feministiska halsband eller keramik med menstruerande kvinnor på. Försäljningsstånden är en del av Feministisk festival, som Mirjam Katzin varit en av intiativtagarna till.

i hennes liv står aktivismen och politiken i centrum. Hon har alltid en-gagerat sig i olika grupper och hittar stöd och kraft i vänner som tror och kämpar för samma sak som hon själv gör. För henne handlar engagemanget om att vara ärlig mot sig själv.

- För mig finns det inte något alternativ egentligen. Livet skulle kännas väldigt meningslöst utan det här gemensamma arbetet att göra världen bättre. Det handlar ock-så om att man hela tiden stöter på orättvisor och vill göra något åt dem. När man landat i en feministisk analys av världen så blir man ju tyvärr inte av med den, säger hon och skrattar.

Även om man ibland kunde önska att man skulle sluta se alla orättvisor helt.

jönköping lämnade hon som 17-åring eftersom hon inte stod ut längre. Sista året på gymnasiet gick hon i stället på Katedralskolan i Lund. Hon fortsatte till universitetet och bör-jade efter ett tag på juristutbildningen. I dag är hon engagerad i feministiska föreningar, sitter med i kommunsty-relsen för Vänsterpartiet i Malmö och doktorerar i juridik i Lund. Tre ganska olika uppdrag, men för Mirjam Katzin vilar de på precis samma grund.

- Det handlar om att vilja föränd-ra samhället, och om rättviserörel-sen. Akademin är för mig en viktig del av rättviserörelsen. Där man kan diskutera vad som är problemet och

hur samhället skulle kunna se ut istället, säger hon. ibland känns tanken på att förändra samhället och strukturerna som allt-för stor och avlägsen. Kanske fram-för allt på hennes egen arbetsplats: Juridiska fakulteten. En fakultet, som för ett år sen valde att inte publicera resultat från en beställd genusgransk-ning, eftersom resultaten såg problem i undervisningen och litteraturen. I stället beställdes en ny granskning, som kom till slutsatsen att undervis-ningen inte var problematisk.

- Det är ju ett väldigt märkligt sätt att hantera situationen på. Men som föreläsare kan jag fortfarande välja att göra skillnad genom att ta in andra perspektiv i min undervisning. Och det är fortfarande bättre att ämnet dis-kuteras än att det inte finns utrymme alls för de här frågorna, säger hon.

att vara doktorand beskriver Mirjam Katzin som en blandning av ångest och frihet. Hon hade inte tan-ken på att doktorera när hon först läste till jurist, men kände att hon ville fortsätta arbeta mer generellt med samhällsstrukturer snarare än att hjäl-pa till i enskilda fall. Akademin är för henne en plats för samhällskritik,

där man fortfarande kan få chans att ifrågasätta och undersöka.

- Historiskt sett har akademin varit en frizon där aktivism ofta föds. Nu upplever jag en stor feghet på uni-versitetet. Många prioriterar att vara mindre ifrågasättande för att kunna vara anställningsbara, säger hon.

Men är det inte stressigt att känna att du måste göra samhället bättre? Att aldrig vara nöjd?

- Det är klart det kan finnas en frus-tration om man upplever att det går åt fel håll. Men jag går inte och väntar på att det jag gör ska bära frukt nästa månad. Man får ha inställningen att det är ett livslångt projekt, säger Mirjam Katzin.

själv har hon lovat sig själv att inte fortsätta forska om det inte finns plats för henne att vara obekväm och undersöka frågor ur nya perspek-tiv. Framtiden är för Mirjam Katzin mer av samma, precis samma som började när hon var tretton och greppade varför hon kände att världen var orätt-vis. Mer av feminism, organisation och att vinna små jämställdhetssegrar. Men framför allt, att fortsätta vara trotsig i akademin.

Ålder: 28 år Bor: Malmö Gör: Doktorerar i juridik, lokal styrelseledamot för Vänsterpartiet och samordnare för Feministisk festival. Favoritcitat: Don't spend time mourning - organize! - Joe Hill Detta visste du inte om Mirjam: Dansar lindyhop, har en ständig längtan efter Berlin, är svag för dålig tv och O'boy.

mirjam katzin

"Livet skulle kännas väldigt meningslöst utan det här gemensamma arbetet att göra världen bättre."

Aktivist i akademintext tove nordénfoto nike eliasson

s.20-21 porträtt.indd 1 2015-08-31 03:46

porträttet

s.20-21 porträtt.indd 2 2015-08-31 03:46

22 lundagård nr 5 2015

kulturreportage

Mycket åt alla, för lite åt få

I skuggan av novischveckornas förtrollade värld finns det vissa som hellre stannar hemma. Trots att studentkårerna är överens om att nollningen ska vara till för alla tenderar den att vara anpassad efter de mest utåtriktade. Exkluderas de som behöver nollningen mest?

text filip rydén och mathias alexandersson illustration nike eliasson

s.22-23 kulturreportage introvert.indd 1 2015-08-31 03:48

Redigering: Angelica Kauntz lundagård nr 5 2015 23

kulturreportage

Taggad och glad, det är två ord som kårer använt för att beskriva hur man ska vara för att få ut så mycket som möjligt av nollningen. Själva beskriver sig faddrarna gärna som sociala och entusiasmerande. Att nollningar är den utåtriktades arena kommer kanske inte som en överraskning, men finns det någon plats för de som inte är så?

Novischperioden kan se väldigt olika ut beroende på vilken fakultet man tillhör. Vissa novischperioder ligger helt eller delvis innan terminsstart, andra efter. Vissa pågår i en vecka, andra mer än en månad.

När hundratals studenter ska välkomnas är det kanske svårt att lägga upp ett program som passar för alla, och de flesta satsar formellt på en bred blandning för att alla ska kunna hitta något som passar just dem. Men spelkvällarna till trots är det en stor övervikt av fester, tävlingar och alkohol. Som en röd tråd genom allt löper en förväntan om att man ska vara utåtriktad.

just denna förväntan har Linus Jonkman, föreläsare och konsult, talat mycket om. För två år sedan skrev han boken ”Introvert – den tysta revolutionen”. Han menar att det finns en ex-trovert norm i samhället, det vill säga en norm som gynnar de som är utåtriktade. Sedan boken publicerades 2013 har Linus Jonkman fått många brev från läsare som har känt igen sig, och som klagat på hur de ofta förväntas agera extrovert. Just nollningar är ett återkommande tema.

– Jag tror att nollningen är en del av en extrovert norm, säger han. Man tar för givet att människor som ska lära känna varandra gör det bäst på det viset. Genom att få folk att känna sig obekväma.

Han hävdar att aktivitetsutbudet styrs av vad extroverta personer tycker är kul. Något som kan stämma eftersom kårerna uppger att faddrarna ofta rekryteras passivt och att det ofta är de som uppskattade nollningen året innan som hör av sig. Genom att de som är intresserade av att hålla i en nollning måste anmäla sig själva finns det en risk att främst utåtriktade personer söker sig dit.

artur nilsson är forskare och undervisar om personlighetsteori på psykologiska institutionen i Lund. Enligt honom kan det finnas en viss risk med en alltför ensidig novischperiod. När man kommer till en ny stad är det viktigt att komma in i en gemenskap och ett socialt sammanhang, något som kan vara svårare för en mer introvert person.

– Det kan också leda till negativa känslor kring sig själv om man inte lyckas i det sam-manhanget, kanske att man känner sig vär-delös eller som att man inte duger, säger han.

Artur Nilsson tycker dock att det generella nollningsupplägget inte behöver vara ett problem så länge man också erbjuder lugnare aktiviteter och aktivt försöker få alla att känna sig inkluderade. Han tror att mer utåtriktade inslag kan vara lärorika för de som är mer introverta.

– Det är ju inget negativt i att man lär sig bättre sociala färdigheter eller blir bättre på att hantera fester, förklarar han. Sen behöver man ju inte göra det senare i livet om man inte vill.

freja är en introvert student. Hösten 2014 kom hon in på ett program på naturvetenskapliga fakulteten i Lund. Hon tänkte att det skulle vara en chans att hitta nya vänner och komma in i studentlivet. Men efter tre dagar slutade hon att gå på aktiviteterna. Hon kände att de var anpassade för någon annan än henne.

– Man märkte att det var en viss typ av personer som gjorde det mesta och det var de som verkligen fick ut något, säger hon. Lite spexigare människor, sådana som gillar att stå i centrum. Men det kände inte jag att jag var, utan jag försökte hålla mig mer på utkanten.

För Freja var det framför allt storleken på faddergrupperna som störde. På naturvetarnas nollning är grupperna ofta över 40 personer och hon upplevde att det var svårt att komma in i gruppen.

– En dag delades vi upp i grupper på fem personer, då kände jag att det var så jag ville att det skulle vara. Annars blev det rörigt på något sätt. Det kändes inte så kontrollerat.

en annan introvert student är Kajsa. Hon gick på Medicinska Föreningens nollning hös-ten 2014. För henne var faddergrupperna på tio personer inget problem, men hon upplevde ändå att det inte var riktigt anpassat för henne. Kajsa var relativt nöjd och var med på mycket. Hon vänder sig dock mot antalet intensiva aktiviteter med alkoholhets.

– Jag deltog bara på de lugna aktiviteterna, men det kändes hela tiden som att jag missade något, säger hon.

många kårer erbjuder lugnare aktiviteter, ofta spel- och filmkvällar. Faddrarna uppma-nas att organisera egna aktiviteter för grup-perna. Men de ligger ofta utanför ett redan späckat schema, som domineras av intensiva aktiviteter och stora grupper.

Faddergrupperna på Lunds Naturvetarkår, Luna, är bland de största i Lund, mellan trettio och fyrtio personer per grupp. Enligt Artur Nilsson riskerar så stora grupper att missgynna introverta, som generellt trivs i mindre grupper där de lättare kan känna sig bekväma.

Julia Weber, ordförande för Luna, ser inte de stora grupperna som ett problem. Hon menar att det är bra att novischerna kan dela upp sig själva.

– Alla har ju olika intressen, så man kan gruppera sig som man vill inom de större grupperna, med en fadder, säger hon.

Enligt Artur Nilsson leder ett sådant upplägg till att det bildas klickar som introverta riskerar att hamna utanför. Ett bättre upplägg tycker han är att man delar in folk i små grupper där man umgås även med de man inte annars hade börjat prata med. hos lundaekonomerna är novischperioden en vecka lång. Alla dagar utom den sista kännetecknas av tävlingar på dagen och fester på kvällen. Felicia Jönsson är ordförande för Lunda-ekonomerna, och förklarar upplägget såhär:

– Vi har ju tänkt på att tillgodose alla typer av människor. Vi har väldigt många samar-betsövningar, exempelvis under lekdagen. Man umgås också mycket i mindre grupper

där man är omkring 20 personer, säger hon.Till hösten har man även introducerat en

vilodag mitt i veckan.

på de flesta kårer har man mindre grupper än Luna och större variation än Lundaeko-nomerna. Humanistiska och Teologiska stu-dentföreningen, HTS, är en av dessa. Precis som hos Lundaekonomerna varar HTS no-vischperiod en vecka, men trots detta har de två dagar med lugnare aktiviteter, till exem-pel en spelkväll.

– Den är ju bra om man vill umgås i min-dre grupper, då sitter man bara fyra personer och spelar och snackar, säger Ronja Lundgren, ordförande för HTS. Men jag kan inte säga att vi tänkt på vilka personligheter som kan vara med utan snarare att det ska finnas någonting för alla intressen.

Inför hösten strävar HTS efter att minska gruppstorleken. Problemet är att de inte lyckats rekrytera tillräckligt många faddrar, vilket skulle ge fler och därmed mindre grupper.

– Som det ser ut just nu kommer vi att ha ungefär tjugo personer i varje faddergrupp, säger Ronja Lundgren. Men målet är så små och intima faddergrupper som möjligt.

att skapa en mer inkluderande nollning verkar handla om såväl vilja som kunskap och resurser. Viljan att vara inkluderande verkar finnas hos de flesta kårer, men kanske inte lika mycket av det andra. Ändå behöver det enligt Artur Nilsson inte vara så svårt.

- En sak man skulle kunna göra är att ha de lugna aktiviteterna först. Sen kanske man drar på efterhand med mer galna aktiviteter lite senare, men då kan alla vara med i alla fall i början.

Fotnot: Kajsa och Freja heter egentligen något annat

3 tips för inkluderande nollning 1. Små grupper Det ska vara möjligt för alla att synas och komma till tals i gruppen. En gruppstorlek på som mest ungefär 10 personer är att föredra.2. Blandning En större andel lugna aktiviteter skulle göra nollningen mer inkluderande.3. Börja lugnt Vissa kommer skrämmas bort av de vilda festerna. Att då erbjuda lugna aktiviteter innan dess gör att alla får möjlighet att delta.

introvert och extrovert

Extrovert är den som har en högre grad av extraversion. Extroverta tenderar att vara mer utåtriktade och trivas i sociala sammanhang.

Introvert är den som har en lägre grad av ex-traversion, vilket förknippas med ett lägre socialt behov och högre känslighet. Stora grup-per, högljudda fester och mingel är aktiviteter som riskerar att trötta ut en introvert person.

s.22-23 kulturreportage introvert.indd 2 2015-08-31 03:48

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

Redigering: FredrikToreblad/Angelica Kauntz 24 lundagård nr 5 2015

i strutsarnas land

sagolikt existentielltKan blinda lära sig att se? Vad kommer Google-brillorna göra

med oss som art? Går det att leva utan rädsla? Den amerikanska NPR-podcasten Invisibilia utforskar den mänskliga existensen och gräver fram sagolika berättelser om vad det kan innebära att vara människa, idag och imorgon. I ett avsnitt får vi möta en blind

man som lärt sig se genom att göra klickljud och lyssna på hur de studsar mot omgivningen. I ett annat får en kvinna som till följd av en hjärnskada är oförmögen att känna rädsla berätta om sitt liv. Det är rapp och lysande journalistik, varje avsnitt tillåts ringla fram till spännande tankar och insikter.

gustav wirtén

Redan på åttiotalet ställde det australiensiska bandet Midnight Oil en fråga som spekulativt sinnade människor världen över alltsedan dess har tampats med: ”How can we sleep while our beds are burning?” Efter initiala oenigheter råder det numera konsensus bland det internationella rock- historikerförbundets ledamöter om att frågan är avsedd som en metafor för hur folk skjuter ifrån sig otrevligheter på makronivå för att i stället ”sköta om sitt eget hus”.

Vrider vi fram klockan en massa år gav skribenten Rebecka Åhlund i somras uttryck för en liknande känsla på Twitter. Hon konstaterade att ”Det är fan svårt att känna söndagsmyset när världen brinner”. Och visst känns det som om världen har gått in i en värmebölja, när vi varje dag serveras nyheter om terroristkriser, skuldkriser, migrantkriser, et cetera. Men detta till trots: jag upplever inte att folk verkar ha speciellt svårt att sova fastän lakanen osar bränt. Av någon anledning befinner sig ändå åhlundarna i en behjärtansvärd minoritet; överlag verkar folk inte ha några problem med att komma in i söndagsmysfeelingen. folk är ju strutsar lite till mans. Själv är jag på intet vis bättre. När jag lyssnar på miljövetenskapsprofessorn Johan Rock-ströms sommarprat, i vilket han slår att vår generation är den sista som kan återställa den ekologiska balansen innan vi ställs inför en planetär ”tipping point”, blir jag uppmanad av en vän tv4-röst i mitt huvud att tänka på något trevligare i stället. Rösten förklarar att jag har nog med saker att bekymra mig över ändå, utan att jag har en planets framtid på mina axlar: Vad jag ska äta till middag? Eller hur jag ska ”klickmaxa” min nästa Lundagård-krönika. Vanliga utmattande vardagsproblem, liksom.

allas våra strutstendenser bottnar förstås i ett potpurri av ångestreducering och lathet. Att låtsas som om det regnar är helt enkelt mer skonsamt för magen. Däremot: om vi accepterar att det finns ett problem, och att vi själva bär en del av ansvaret för det, känner vi oss kanske tvungna att agera på något sätt. Vilket de flesta av oss tycker är jobbigt. Om vi helt sonika hellre väljer att tänka på Peter Jidhe är vi inte nödvändigtvis dåliga människor. Men samtidigt utgör vi ett trängande samhällsproblem i oss själva. Jag undrar om vi inte borde låta Greenpeace surra fast och tvångsmata oss med En obekväm sanning tills vi reser oss som en individ och kräver storskaliga politiska strukturförändringar. För i brist på den typen av tvångs-ingripande kan vi ge oss fan på att vi strutsar komma fortsätta göra det vi är bäst på – gömma våra huvuden djupt i sanden tills nästa istid är över oss.

Stämningsförstörare är vi allihopa

Människor vill leva. Egentligen borde det inte vara så svårt att förstå. Det utredningar som gjorts tyder på att de som tigger är fattiga människor i brist på bättre alternativ och att det inte är frågan om kriminella ligor. Personer som rest till platser som många av tiggarna kommer ifrån har flera gånger vittnat om en misär där småslantsamlade på svenska gator faktiskt kan innebära ett hopp. Ändå tycks förslagen om tiggeriförbud aldrig riktigt lämna tapeten.

det finns en hel del väpnade kon-flikter i världen just nu, samtidigt som vi måste hantera effekterna av global uppvärmning adderat till det gamla vanliga oberäkneliga temperamentet som hör vår kära jord till. Detta sammantaget gör att

antalet flyktingar, asylsökande och internflyktingar globalt förra året i juni för första gången sedan andra världs-kriget översteg 50 miljoner. Om

anledningen till att människor flyr är att det pågår ett inbördeskrig i landet eller det på andra sätt har blivit mer eller mindre förenat med livsfara att vistas där är det svårt att ge någon verkligt verkningsfull hjälp till dessa människor på plats. Ändå är hjälp på plats den lösning som Sveriges nu andra största parti främst föreslår.

en annan anledning till att människor flyttar på sig kan vara att strukturer, regeringar och ekonomier fallit sönder i deras land. Kanske ser inte dessa männ-iskor längre någon framtid där de bor och behöver därför ta sig någon annanstans. De kan då till exempel försöka söka jobb i andra länder. Ibland är dock trösklarna höga för att komma in på arbetsmarknaden, i Sverige vill till exempel många arbetsgivare att man ska kunna svenska och utländska meriter värderas ofta ganska lågt. Männ-iskor söker då andra sätt att ta sig bort. I boken Nyttiga människor – en reportagebok om migration, gränser och människosyn möter författaren David Qviström till exempel i ett kapitel unga personer som i Ukraina via särskilda dejtingsajter försöker hitta västerlänningar att gifta sig med för att få uppe-hållstillstånd i deras länder. Ändå pratas det förhållandevis lite om vilket otroligt ojämlikt makt- förhållande den reglerade invand-ringen skapar – och om det absurda i att vi som råkat födas på rätt ställe ska ha så mycket mera att säga till om, bara därför.

men visst förstår vi dem, de som gör vad de kan för att komma till ett drägligt liv? Visst förstår vi önskan som vi människor generellt har om att få våra basbehov tillfredsställ-da, risken att det land vi bor i kan råka ut för något som grovt minskar våra möjligheter till detta och utfallet att det kan göra att vi behö-

illustration: aydin ram

ezani

marcus b lesseur

Vad skulle kunna få dig att bli tiggare alternativt Sverigedemokrat? Virve Ivarsson har tröttnat på beskrivningen av ”problemgrupper” i samhället som framför allt väsensskilda ifrån oss själva.

"Det inte bara kan vara vi nästa gång, det har också redan varit vi."

s.24-25 kulturuppslaget.indd 1 2015-08-31 07:43

ver söka oss någon annanstans? Det inte bara kan vara vi nästa gång, det har också redan varit vi. På 1800- till 1920-talet utvand-rade cirka 1,5 miljoner svenskar till Amerika eftersom samtiden i vårt eget land såg mörk ut. Cirka 90 år senare gör Janne Teller boken Om det var krig i norden som ser ut och känns precis som ett pass. ”Tänk dig att det blev krig i Norden. Vart skulle du ta vägen?", skriver Teller. Och det är en lika bra som obehaglig fråga. För när till exempel Danmark nu förbjudit hjälporganisationer (!) från att hjälpa andra än dem med danskt personnummer så undrar man ju ändå – hur avgör egentligen människor av i dag vilka andra människor som de behöver bry sig om och försöka förstå?

”There were four boys at the party, they weren't special or anything, apart from the fact they were boys. They were real nice to me, they put on some neo Nazi music, said it's pretty good, this neo Nazi music. And I hummed along, tapped my foot along, to the neo Nazi music”.

i vissa delar av samhället upplever jag att det i dag råder konsensus kring att Sverige- demokraternas väljare är en kategori av människor som man inte behöver bry sig om eller försöka förstå. Jag tänker ofta på det när jag lyssnar på Hello Saferides geniala låt Last night bus. I den berättar Annika Norlin om hur hon vid 15 års ålder nästan blev nazist, eller kanske snarare om den insikt hon en gång fick om hur lätt det måste vara att adoptera sin omgivnings åsikter, särskilt om du är ung och/eller i stort behov av kärlek.

I hennes fall var hon tvung-en att ta sista nattbussen hem, och lärde därför aldrig känna killarna med nazistmusiken ordentligt. Tankarna på hur hennes liv hade kunnat utveckla sig om hon stannat verkar hon dock haft svårt att släppa. Själv har jag svårt att sluta fundera på hur det kommer sig att detta förhållningssätt till främlings-fientliga människor, med identifikation och psykolog- iserande, i dag för mig nästan känns kittlande radikalt.

det jag saknar

är inte personer som kan försvara eller förstå SD:s politik (det har vi väl knappast haft någon brist på denna sommar) utan snarare personer som kan upptäcka att en bekant är SD-väljare och rea-gera med någonting annat — och mer konstruktivt — än en block på facebook. ”Nu har du gått över en gräns!”, är väl det budskap som man hoppas sända — och nog kan jag förstå impulsen. Men sen då? Går vi åter till facebook-flödet där vi alla håller med varandra om att Sverigedemokraternas väljare är idioter och totalt väsensskilda från oss själva?

i boken fult folk har Linnéa Nilsson och Emil Schön pratat med och försökt förstå personer som röstar på Sverigedemo- kraterna. När jag läser boken slås jag av hur lite utbyte dessa människor verkar ha med personer som inte röstar på SD, men också på hur lite utbyte jag har med dem. Jag slås av samma sak när jag ser facebookvänner som är SD-anhängare dela tvek-samma artiklar om invandring på facebook. Jag förväntar mig hela tiden att någon ska påpeka det felaktiga i artikeln eller ta

debatten. Men så inser jag att det nog inte är så många menings-motståndare som har dem kvar på facebook. Och så står artikeln kvar oemotsagd, med några likes. Eller så går någon in och skriver att personen är ett as. Så långt borde vi väl i alla fall ha kommit vid det här laget att vi kan konstatera att väldigt få

bytt åsikt efter att de fått höra att de eller deras vänner faktiskt är väldigt hatade?

en dag under mina tonår i Upp-sala fick vi gå på någonting som kallades en fördomsdag. I en konsertsal hade någon samlat olika typer av människor som unga antogs ha fördomar om. Så fick vi sedan alla gå runt och fika med bland andra en bodybuilder, en kvinna i slöja och en feminist (hade man tur var de en och sam-ma person). Det känns innerligt som att ett liknande mingel skulle behövas på många ställen även i dag. För när jag läser såväl Nyttiga människor som Fult folk tänker jag också på att flera av de här män-niskorna vittnar om problem som jag inte har så mycket erfarenhet av – till exempel krig och arbets-löshet inom fabriksjobb. Flera i Fult folk beskriver också politi-ken och media som etablissemang där man har fullt upp med att bara prata med varandra. Och efter att ha läst båda böckerna tänker jag framförallt detta: Att Sverigede-mokraternas lösningar nog inte är det som kommer ge personerna i någon av böckerna det som de saknar. Men återigen säger jag mest det här till mig själv.

text virve ivarssonillustration cecilia hansson

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

lundagård nr 5 2015 25

stans bästa koppkulturell franchisingTvå av årets mest uppmärksammade släpp har båda kontroverser. David "Jag är Zlatan" Lagercrantz har utökat

Millenium-triologin till en kvadrologi. Den amerikanska nationalromanen To Kill a Mocking-bird ha fått en uppföljare, då förlaget funnit ett 55 år bortglömt manus.

Gravplundring och lurande av äldre damer är vad det har kallats. Skillnaden fallen emellan är att Lee lever på åldrande höst, Larsson är död. Vad är det som får förlagen att tänja alla gränser? För det säl-

jer! För visst kommer du vilja veta om uppföljaren? Alla vill ha mer, mer säljer. Kundens efterfrågan måste tillfredställas oavsett om döden skiljer oss åt. Marknaden sätter koderna för vad som är moraliskt rätt och fel. Det nya fenomenet skulle kunna kallas för franchising på konstnärers verk.

Extra komiskt blir det när Larsson själv skriver om Blomqvists jakt på de onda giriga släktingarna i Wanger-koncernen. Var det detta han anade innan han lämnade oss?

angelcia kauntz

Likt studenterna före oss är vi alla beroende av kaffe för att kunna producera våra

akademiska alster. Maskinkaffet för en femma kanske duger en grå tisdag, men inte när det är dags för hemtenta. Jakten på det perfekta kaffet varar lika länge som utbildningen själv, om inte längre. Personligen hittar jag det numera i min thermos.

filip rydén

Stämningsförstörare är vi allihopa

s.24-25 kulturuppslaget.indd 2 2015-08-31 07:44

lunds främsta nöje är lundagard.se ◣nöje

Redigering: Katherina Riesner26 lundagård nr 5 2015

Första hjälpen för hösthatareÅter bland mikromat och kurslitteratur är det lätt att vilja fly hals över huvud till varmare länder. Ett billigare alternativ är dock att ta del av kultur-redaktionens tips på kultur som kan hjälpa dig genom sommarsaknaden.

illustration: asa bugge m

arin

UPPSKATTA MISÄRENI stället för att fly från höst- depressionen kan du hänge dig åt den med sista säsongen av brit-tiska TV-serien Peep Show, som sänds i höst. Serien, som handlar om två män som drar ned varandra i misären, kan förhoppningsvis få dig att uppskatta det fina i ditt liv. Om inte är det som en av huvud-personerna säger: ett deprimerat tillstånd gör dig mer ekonomisk!

filip rydén

"Uppskatta det fina i ditt liv."

emma andersson

"Mina egna be-kymmer bleknar."

"En läsning du inte vill gå miste om."

magdalena rozenberg

NOSTALGI OCH HUMORDröm dig tillbaka till sommarens fria dagar med serien och filmen ”Wet Hot American Summer”. Filmen från 2001 och serien från i år utspelar sig på ett sommar-kollos sista respektive första dag. Humorn är inte alltid den bästa men kanske kan upplevelsen ändå ge dig en såväl sommarnostalgi som en liten smula glädje över att sommaren trots allt tog slut även i år.

NJUTNING FÖR ÖGAT I Bodil Malmstens dikt "Det här är hjärtat" är sorgen central. Med utvalda ord har Malmsten skrivit en dikt som är en njutning för ögat att läsa. Ett jag finns kvar samtidigt som ett du har dött. Tankegångarna kring denna sorg och kärlek är makalösa, och gör ens egen sorg över att hösten är kommen mindre och ens kärlek till människor omkring en större.

MAKT OCH VANMAKTNiklas Åkessons bok Sokrates död är en odefinierbar lyrik om makt och vanmakt. Åkesson leker med ord, språk och formen för litteraturen och tar oss med in i en läsning du inte vill gå miste om. Tankar och filosofier om en annan värld ger dig en mängd möjligheter för att dagdrömma dig bort från den gråa årstiden.

LITTERATUR OCH KAFFE På Møllegade i Köpenhamn hittar man både Møllegades boghandel, Ark books och Literaturhaus vars utbud levererar utvald samtid så väl som klassisk litteratur. Och vad hjälper väl bättre mot höst-ångesten än att vara omgiven av underbar litteratur, författare och gratis kaffe.

DEN SISTA STRIDEN Premiären för den sista The Hunger Games-filmen är det viktigaste i mitt överlevnadskit inför hösten. Filmernas populari-tet bevisade att starka kvinnliga huvudkaraktärer är värt att satsa på. Det blir ett bitterljuvt avsked men storslaget. Vem längtar till sommaren när den sista striden utkämpas onsdagen den 18 november 2015?

TRE MINUTER SOMMARSommaren är möjligheter. Lata dagar. Att bota saknaden kan vara svårt men jag har lösningen. Lägg dig på sängen och lyssna på Lazy Days med Enya. Den låten är som att snurra runt med utsträcka armar på en gräs-matta. Solen i ansiktet. Nästa äventyr runt hörnet. Sommaren komprimerad till tre magiska minuter.

PERSPEKTIVI år är det 70 år sedan andra världskrigets slut. Mina egna bekymmer bleknar i jämförelse. Så varför inte låta hösten gå i historiens tecken? Inled med den tyska miniserien Krigets Unga Hjärtan. Tyskland gör upp med sin historia och gör det väldigt bra. Serien handlar om fem ungdomar som på olika sätt dras in i krigets fasor. Se den.

s.26-27 Kulturedaktionen och Nöje.indd 1 2015-08-31 03:51

lunds främsta nöje är lundagard.se ◣nöje

lundagård nr 5 2015 27

Åter bland mikromat och kurslitteratur är det lätt att vilja fly hals över huvud till varmare länder. Ett billigare alternativ är dock att ta del av kultur-redaktionens tips på kultur som kan hjälpa dig genom sommarsaknaden.

Klubba i en tv-serie

foto

: jonas jaco

bson

Har du drömt om att få ta ett kliv genom rutan rätt in i din favoritserie? Hallands nations nya klubbsatsning Genom rutan ger studenter möjlig- heten att göra just detta med fyra serier under fyra klubbkvällar i höst.

Först ut är tv-serien Breaking Bad. En serie om en gymnasielärare som får ett cancer-besked och väljer att dryga ut kassan genom att börja tillverka och sälja metamfetamin. I entren på Hallands kommer gästerna att mötas av biltvätten där Walter White jobbar.

– Vi kommer också att bygga upp snabbmats- restaurangen Los Pollos Hermanos. Där kommer det att serveras friterad kyckling och majs och jag tänker mig samma sterila belysning som det är på snabbmatskedjor, säger Martin Larrosa, kurator på Hallands nation.

i drinkbaren kommer dryckerna att innehålla blå karamellfärg och mycket krossad is för att efterlikna metamfetamintillverkningen. I shotbaren gästas klubben av ett shotproffs.

– Personalen kommer att ha skyddsdräkter som de också har i serien när de tillverkar metamfetamin i labbet. Vi vill spela på den kemiska reaktionen det också blir av att blanda en drink, säger han.

Det är inget krav att komma utklädd till något Breaking Bad-relaterat även om de vill uppmana och uppmuntra folk att göra det. Martin Larrosa är också tydlig med att de inte vill uppfattas som drogromantiserande.

– Vi tar avstånd från droger och är med

i Krogar mot knark. Genom den här klubben vill visa på en upplevelse, inte droger.

Nästa serie att upplevas är Mad men, men det två sista är ännu inte bestämda. Klubb-satsningen Genom rutan vänder sig framför allt till de som söker en upplevelse när de går ut och dansar.

Men riskerar inte de serier som hittills är bestämda att uppfattas som lite könsstereo-typa och manligt kodade?

– Vi vill inte ha bara väldigt manliga serier utan tänker jämna ut det. Kanske att Orange

is the New Black skulle funka. Det kan bli kul rent vi-suellt med orange overaller, säger Martin Larrosa.

den 25 september är dagen för Breaking bad–fantasten att skriva in i kalendern. Men du behöver nog inte nödvändigtvis tycka om den specifika serien, eller ens serier överlag för att uppskatta Genom rutan. I centrum verkar atmosfären stå, även om igenkänningsfaktorn förmodligen gör upplevelsen mer spännande.

text camilla göth

Klubben "genom rutan" tar sig under hösten an fyra olika tv-serier. Först ut är Breaking Bad.

MALMÖS NYA LIVMalmös monstruösa nya ansikte utåt, där kultur- och föreningsliv möts i en storslagen sammansmältning, heter Malmö live. Här kan du under hösten se Bob Dylan och Annika Norlin såväl som Kristina från Duvemåla i konsertversion – det finns något för alla. Om inte annat kanske det är värt att kolla in bygget som Malmö stad har spenderat över en miljard kronor på.

anna folkesson

THESE ARE THE DAYS28 augusti var en stor dag för mänsklig-heten. Efter år av tröstlös väntan dök då slutligen Van Morrisons samlade katalog upp på Spotify, något som den fria världens ledare hyllat som en triumf för civilisationen. Detta har de förstås rätt i, och det faktum att vi alla nu kan avnjuta Astral Weeks och Caravan at any given hour ger oss skäl att hoppas att hösten 2015 kommer innebära början på en ny och fredlig tidsepok.

marcus b lesseur

EN VÄN MED EN KLUBBEn vän med en klubb tilltalar alla våra pop-hjärtan. 5 september kör de en favorit i repris när deras Håkan-klubb återkommer till Smålands. Facebookeventet har än så länge över 650 attending, så håll förfesten kort! Men var inte ledsen om inte just du får hoppa runt i din randiga tröja – ett så lyckat koncept kommer säkerligen åter.

anna folkesson

3 tips

missa inte…

… Kobras nya programledare Lina Thomsgård. I höst bildar hon en programledarduo tillsammans med Kristoffer Lindström. Lina har bland annat startat upp Rättviseför-medlingen och har en bakgrund som DJ och radioprofil. Kanske känner du igen henne som krönikör i Aftonbladet och Fokus, eller varför inte ifrån senaste säsongen av På Spåret?

angelica kauntz

genom rutanVad Klubbar med olika tv-serieteman, fyra kvällar under höstterminen.När 25 september, 23 oktober, 27 november och 11 december. Det första temat är Brea-king bad och det andra är Mad men. De två sista kvällarnas teman är ännu inte satta.Var Hallands Nation.

"Personalen kommer att ha skyddsdräkter."

foto

: maria hedberg/svt

s.26-27 Kulturedaktionen och Nöje.indd 2 2015-08-31 03:53

lunds universitets studentkårer

Juridiska föreningen bildades 1884 som en social förening. Detta är anor som har bidragit till att ge vår verk-samhet den form den har idag. Sedan vi erhöll kårstatus 1996 är vår främsta uppgift att utbildningsbevaka vid Ju-ridiska fakulteten. Dock har vi även som mål att vara en social knutpunkt där juriststudenterna kan träffas vid sidan av sina studier. Det är tack vare detta vi idag kan visa upp en bred och blomstrande verksamhet med mäng-der av engagerade studenter som dri-ver oss framåt.

En stor uppgift för JF, likt de flesta kårer, är att välkomna de nya studen-terna till staden. Efter två månader som spökstad börjar Lund återigen fyllas med liv när såväl gamla som nya studenter intar gatorna. Alla anländer med olika bakgrunder och erfaren-heter i bagaget och vårt ansvar är att se till att alla känner sig välkomnade och inkluderade. Kårerna ska vara en trygg axel att luta sig mot i denna Lundavärld som för många är ny och främmande.

mitt råd till alla nya studenter är att ta del av novischverksamheten som erbjuds och lära känna staden. Lund är så mycket mer än Universitets-lund och jag vågar påstå att klyschan stämmer — i Lund finns det något för alla. Det är upp till dig att plocka ut de bitarna du själv är intresserad av och bygga din egen Lundaupplevelse.

För Juridiska föreningen,

martina borgström ordförande

juridiska föreningen

För er "gamla" studenter vill vi önska ett varmt välkommen tillbaka. Välkommen tillbaka till ytterligare ett år av långa tentapluggsnätter, köande till nattke-bab, tidiga föreläsningsmorgnar och drickande av ljummen öl i plastglas.

för er som är nya studenter i Lund säger vi varmt välkomna! Första året i Lund är speciellt, så mycket att upp-täcka, så mycket att lära och så många människor med olika åsikter, stu-dieinriktning och bakgrund att lära känna. Vi hoppas att ni förutom era studier även passar på att ta tillvara på att Lund är en stad där man som

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes intressen gentemot universi-

tetet, kommunen och regionen.

student kan lära sig saker långt över vad som undervisas i föreläsningssalarna. Ta tillvara på det breda studentlivet både för nätverk, roligheter, en möjlighet att testa din ledarskapsförmåga eller varför inte engagera dig i studentfackligt och utbildningspolitiskt arbete i kårerna?

oavsett om du är ny eller återkommande i Lund hoppas vi att du har någonstans att bo! När Sveriges Förenade Studentkårer släppte sin bostadsrapport förra veck-an hamnade Lund åter igen bland de 12 rödlistade städerna. Det innebär att som ny student är det inte säkert att du har en trygg bostad den första terminen. Tyvärr är verkligheten för många att man under sin studietid tvingas flytta runt mellan otrygga andrahandsboenden med ibland alldeles för hög hyra relativt mot CSN. Att inte veta var man ska bo om ett halvår är en verklighet och en stress som kan påverka studierna. Vi tycker att detta är en väldigt viktig fråga ovh vi försöker driva och föra di-alog både med lokala studentbostadsföretag, kommunen och universitetet om detta.

Äntligen är det terminstart igen!

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

28 lundagård nr 5 2015

lus kramarAlla nya lundastudenter, och önskar de välkomna in i vårt studentliv.

lus sparkarAnsvariga för den kassa bostadssituationen för studenter.

kårkrönika

foto

: juridiska föreningen

Cecilia Skougordförande lus

Linnea Jacobssonvice ordförande lus

foto

dim

itri

s ka

land

rani

s

"I Lund finns det något för alla."

"Ta tillvara på det breda studentlivet."

För oss som har varit i ett lugnt och nästintill folktomt Lund märks skillnaden två veckor innan terminsstart när både gamla och nya studenter anländer till Sveriges bästa studentstad.

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Varmt välkomna till höstterminen 2015!

Ni som inte har bott här tidigare har förhopp-

ningsvis fått bostad, annars hoppas vi att det

löser sig inom inte alltför lång tid. Det byggs

nya bostäder, även om vi vet att det inte räcker

till. Lunds kommun arbetar tätt med AF Bostä-

der för att bygga nytt, Helsingborgs stad har

beslutat att bygga studentbostäder, vilket vi är

mycket tacksamma för. Helsingkrona nations

nya ”skyskrapa” invigs i höst. Vi vill att alla

studenter ska känna sig trygga när det gäller

den egna bostadssituationen och vi kommer

att arbeta för att se till att bostadsförmedlarna

har så bra underlag som möjligt för att göra

sina beräkningar om behovet.

Några av er bor i Lund och kanske har möj-

lighet att bo hemma. Några kanske kommer

till universitetet efter att ha arbetat och gjort

annat. Ni har olika bakgrund och det är just det

som är så fantastiskt: vi har ett universitet med

så många olika studenter – vi har så många

inriktningar, ja faktiskt är vi det bredaste, mest

populära och mest internationella universitetet

i landet! Nog med skryt – men det är SANT!

Vi har åtta fakulteter som samarbetar väl:

samhällsvetenskap, teknik, medicin, juridik,

naturvetenskap, humaniora och teologi, eko-

nomi samt den konstnärliga fakulteten med

musikhögskola, konsthögskola och teater-

högskola. Vårt universitet är faktiskt det mest

kompletta som finns i Sverige. Inget annat

lärosäte, inte ens Uppsala, har alla fakulteter.

Ni kan möta en teknolog eller en filosof, eller

en biolog, eller jurist, eller en violinist på Musik-

högskolan. Tänk på att var och en har något

att tillföra, till en kurskamrat, till någon som

inte läser just det egna ämnet. Kanske kan tan-

kar uppstå om samarbeten över ämnesgränser

i projekt eller examensarbeten. Tänk på att just

du har något med i bagaget från ditt tidigare

liv som kan vara till hjälp för dig själv och för

andra. Erfarenheterna du får när du träffar

andra är viktiga för att växa som människa.

Så tänk att ni har en spännande och inspi-

rerande tid framför er. Att studera är ett hårt,

spännande och utvecklande arbete, även om

antalet undervisningstimmar ibland känns för

få. Universitetet arbetar aktivt, bl a genom att

påverka regeringen, för att tillföra mer medel

till lärarledd tid.

Vi ska göra allt för att er tid här i Lund ska

ge er gedigna kunskaper och färdigheter. Tro

oss, era kursansvariga jobbar som bara den för

att se till att ni får bra utdelning av undervis-

ningen! Själv har ni uppgifter, gruppövningar,

laborationer och andra moment som ska utfö-

ras. Se till att disponera tiden så bra ni kan, och

se till att ni har kul när ni jobbar med det ni

faktiskt kommit hit för!

Lunds universitet värnar om er studietid.

Ni ska känna att ni bemöts på bästa sätt. Uni-

versitetet har en ”rättighetslista”, eller formellt

uttryckt ”riktlinjer för studenternas rättigheter

och skyldigheter”. Flera av er har säkert fått en

liten broschyr i handen. Annars går det väldigt

bra att hitta den på universitetets webb. Era

studentombud informerar er om vad ni kan

begära när det gäller arbetssituationen för er,

hela vägen från anmälan till examination.

En rättighet är också att få vara närvarande när

beslut fattas som berör studier. Vid Lunds uni-

versitet anser vi att ni ska vara med när beslut

fattas i alla organ. Så finns i universitetsled-

ningen såväl ordföranden i Lunds universitets

studentkårer, som vice ordförande. Och de är

viktiga delar av ledningen.

Därför rekommenderar vi alla att gå med

i Studentlund, där kårerna är en part. Kårerna

bevakar utbildningarna och genom kursombud

i varje kurs kan ni uttrycka er i kursvärderingar

om hur ni ser på den utbildning ni går. Det är

väldigt viktigt att så många som möjligt svarar

på dessa utvärderingar. Gå gärna själva med

aktivt i kåren, för att kunna påverka och vara

delaktiga i beslut. Nationerna, ja välj någon

som ni känner för. De har väldigt fin verksam-

het, med olika sociala evenemang. Sist men

inte minst Akademiska Föreningen med alla

aktiviteter som spex, teater, radio, tv mm. Så

glöm inte lyfta blicken och upptäck det sociala

livet vid sidan av utbildningen!

Varmt välkomna till Lunds universitet!

Torbjörn von Schantz, rektor

Eva Wiberg, prorektor

En ny termin och ett nytt läsår startar nu. Ni cirka 30.000 studenter kommer att bedriva era studier i Lund, Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Ni är så varmt efterlängtade efter sommaren. Det känns lite tomt i början av augusti när man kommer tillbaka, men nu är ni här! Man brukar ju tycka att det är lite synd att sommaren är över, men för oss är det som om det blir en nystart med alla er som kommit hit.

s.28-29 Lus LU.indd 1 2015-08-31 03:54

lunds universitets studentkårer

foto

: juridiska föreningen

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Varmt välkomna till höstterminen 2015!

Ni som inte har bott här tidigare har förhopp-

ningsvis fått bostad, annars hoppas vi att det

löser sig inom inte alltför lång tid. Det byggs

nya bostäder, även om vi vet att det inte räcker

till. Lunds kommun arbetar tätt med AF Bostä-

der för att bygga nytt, Helsingborgs stad har

beslutat att bygga studentbostäder, vilket vi är

mycket tacksamma för. Helsingkrona nations

nya ”skyskrapa” invigs i höst. Vi vill att alla

studenter ska känna sig trygga när det gäller

den egna bostadssituationen och vi kommer

att arbeta för att se till att bostadsförmedlarna

har så bra underlag som möjligt för att göra

sina beräkningar om behovet.

Några av er bor i Lund och kanske har möj-

lighet att bo hemma. Några kanske kommer

till universitetet efter att ha arbetat och gjort

annat. Ni har olika bakgrund och det är just det

som är så fantastiskt: vi har ett universitet med

så många olika studenter – vi har så många

inriktningar, ja faktiskt är vi det bredaste, mest

populära och mest internationella universitetet

i landet! Nog med skryt – men det är SANT!

Vi har åtta fakulteter som samarbetar väl:

samhällsvetenskap, teknik, medicin, juridik,

naturvetenskap, humaniora och teologi, eko-

nomi samt den konstnärliga fakulteten med

musikhögskola, konsthögskola och teater-

högskola. Vårt universitet är faktiskt det mest

kompletta som finns i Sverige. Inget annat

lärosäte, inte ens Uppsala, har alla fakulteter.

Ni kan möta en teknolog eller en filosof, eller

en biolog, eller jurist, eller en violinist på Musik-

högskolan. Tänk på att var och en har något

att tillföra, till en kurskamrat, till någon som

inte läser just det egna ämnet. Kanske kan tan-

kar uppstå om samarbeten över ämnesgränser

i projekt eller examensarbeten. Tänk på att just

du har något med i bagaget från ditt tidigare

liv som kan vara till hjälp för dig själv och för

andra. Erfarenheterna du får när du träffar

andra är viktiga för att växa som människa.

Så tänk att ni har en spännande och inspi-

rerande tid framför er. Att studera är ett hårt,

spännande och utvecklande arbete, även om

antalet undervisningstimmar ibland känns för

få. Universitetet arbetar aktivt, bl a genom att

påverka regeringen, för att tillföra mer medel

till lärarledd tid.

Vi ska göra allt för att er tid här i Lund ska

ge er gedigna kunskaper och färdigheter. Tro

oss, era kursansvariga jobbar som bara den för

att se till att ni får bra utdelning av undervis-

ningen! Själv har ni uppgifter, gruppövningar,

laborationer och andra moment som ska utfö-

ras. Se till att disponera tiden så bra ni kan, och

se till att ni har kul när ni jobbar med det ni

faktiskt kommit hit för!

Lunds universitet värnar om er studietid.

Ni ska känna att ni bemöts på bästa sätt. Uni-

versitetet har en ”rättighetslista”, eller formellt

uttryckt ”riktlinjer för studenternas rättigheter

och skyldigheter”. Flera av er har säkert fått en

liten broschyr i handen. Annars går det väldigt

bra att hitta den på universitetets webb. Era

studentombud informerar er om vad ni kan

begära när det gäller arbetssituationen för er,

hela vägen från anmälan till examination.

En rättighet är också att få vara närvarande när

beslut fattas som berör studier. Vid Lunds uni-

versitet anser vi att ni ska vara med när beslut

fattas i alla organ. Så finns i universitetsled-

ningen såväl ordföranden i Lunds universitets

studentkårer, som vice ordförande. Och de är

viktiga delar av ledningen.

Därför rekommenderar vi alla att gå med

i Studentlund, där kårerna är en part. Kårerna

bevakar utbildningarna och genom kursombud

i varje kurs kan ni uttrycka er i kursvärderingar

om hur ni ser på den utbildning ni går. Det är

väldigt viktigt att så många som möjligt svarar

på dessa utvärderingar. Gå gärna själva med

aktivt i kåren, för att kunna påverka och vara

delaktiga i beslut. Nationerna, ja välj någon

som ni känner för. De har väldigt fin verksam-

het, med olika sociala evenemang. Sist men

inte minst Akademiska Föreningen med alla

aktiviteter som spex, teater, radio, tv mm. Så

glöm inte lyfta blicken och upptäck det sociala

livet vid sidan av utbildningen!

Varmt välkomna till Lunds universitet!

Torbjörn von Schantz, rektor

Eva Wiberg, prorektor

En ny termin och ett nytt läsår startar nu. Ni cirka 30.000 studenter kommer att bedriva era studier i Lund, Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Ni är så varmt efterlängtade efter sommaren. Det känns lite tomt i början av augusti när man kommer tillbaka, men nu är ni här! Man brukar ju tycka att det är lite synd att sommaren är över, men för oss är det som om det blir en nystart med alla er som kommit hit.

s.28-29 Lus LU.indd 2 2015-08-31 03:54

sista sidan

Cyklingen betyder mycket för Lund

Du kan bidra Du som student kan bidra till trafikmiljön genom att cykla snällt, lagligt och säkert. Att cykla snällt är till exempel att parkera i cykelställen, inte utanför, för att funktions-nedsatta och räddningsfordon ska kunna ta sig fram. Cyklar säkert gör du genom att se till att du syns i trafiken och under-hålla din cykel. Nästan en femtedel av cykelolyckorna sker på grund av dåligt underhållna cyklar! Cyklar lagligt gör du genom att följa nästan samma trafikreg-ler som en bilist följer. Läs mer om vad det kostar att bryta mot lagen på: www.lund.se/cyklafint.

I Lund görs hela 46% av alla resor inom staden med cykel. Det är en mycket stor andel jämfört med andra städer, både i Sverige och internationellt. Med en så stor andel cyklar sätter cyklingen en stark prägel på gatulivet i Lund.

Emma arbetar för cyklingen Emma Berginger är ekonomistudenten som engagerade sig politiskt och nu jobbar som kommunalråd och ordföran-de i tekniska nämnden. Ökat cyklande är en av de frågor som Emma brinner för.� Att cykla är det absolut bästa sättet att ta sig fram som student i Lund. Det går snabbt, smidigt och är dessutom bra för klimatet och hälsan. Vi arbetar för fler och bättre cykelvägar. Låt oss veta vad som kan bli bättre på just din cykelväg i vårt felanmälningssystem, det finns på www.lund.se/felanmalan!

Emma Berginger (MP) är lundastuden-ten som nu arbetar heltid med politik. Cyklingen är en av hennens hjärtefrå-gor. Foto: Henrik Larsson

46 % av alla resor inom Lund sker med cykel. Det är mycket! Läs mer om hur du cyklar lagligt, säkert och snällt på:

www.lund.se/cyklafint

Cyklafint_webben.indd 1 2015-08-25 13:08:08

hela denna sida är en annons

s.30-31 Q+serie.indd 1 2015-08-31 03:55

sista sidan

Redigering: Fredrik Toreblad lundagård nr 5 2015 31

Sommaren är snart över och Studentlund

har fyllts med nya förträdare. Men vad har

de egentligen haft för sig?

... det ryktas att herr orange och herr

rubin samlar ledtrådar till årets slut. Vad

ska de med dem göra?

... valde Tornanation, med hus högt som

ett torn, invigningsdatum med avsikt?

... förbryllat stormade de Lund - föredrog

Akademikern.

... kollegium ägnade sig åt aktivitet. Racet

börjar tidigt i år.

... Jävulens Fanfar sjöngs i Lundagård.

Morrhoppan ser fram emot ny termin.

Vi ses när du minst anar det! Mjau.

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANAAvgående redaktörerna kom inte till dukat bord. Räd-dade trots det ekonomin

och en hotad tjänst. Splittrade i musiksmak, förenade i snällism.

Kenneth: Helsingsborgsälskare som ville göra Lundagård till Vice. Läste tidningen och blev besvi-ken. Rökma-skinsdirigent. Whiskykon-nässör. Skrev e v i g h e t s -långt om kår- ernas svek. Fann tröst hos represen-tant.

Annika: Kärleks-narkoman med frek-vent abstinens. Följd-riktigt blev artiklarna på temat. Satte med sitt hår skräck i såväl redigerare som indiska gatubarn. Diplomatstoff. Världsförbättrare. Räddare av tid-ningens ekonomi. Tror att skolan är grunden till allt.

Carl-Johan: Nationsuppfostrad charmör. Rojalist och vän av dump-lings. Hade länge driftsproblem som

illustration : sara o

ttosso

n

Anthem. Fick sedermera se klicken hagla in. Gick till val på att granska sina vänner mindre. Lyckades, och gick till historien som konfliktskygg.

Q kvad

Texter författades med tempo och merit och det sörjdes för

allas känsliga mage.Skribenter sökte

sig till tornet med aptit, fick kaffe, krans och vederkvickande”kage”.

De Tre bestod provet om upp-

sägningshot, skrev om avklädd dekadens

i stridens vila. Webb-kola tjänstgjorde som

lathundars bot, och fredens ljus genom tornfönstren strila.

Granskningar var måhända ej deras spis. Fast när jurister mörklade

förakt, drog Lundagård fram sanningen i ljuset!

Ack, nu de gå vidare på skilda vis.Och i Skåne samt – i transatlantisk trakt,lever minnen kvar om smörjning av kråset.

Cyklingen betyder mycket för Lund

Du kan bidra Du som student kan bidra till trafikmiljön genom att cykla snällt, lagligt och säkert. Att cykla snällt är till exempel att parkera i cykelställen, inte utanför, för att funktions-nedsatta och räddningsfordon ska kunna ta sig fram. Cyklar säkert gör du genom att se till att du syns i trafiken och under-hålla din cykel. Nästan en femtedel av cykelolyckorna sker på grund av dåligt underhållna cyklar! Cyklar lagligt gör du genom att följa nästan samma trafikreg-ler som en bilist följer. Läs mer om vad det kostar att bryta mot lagen på: www.lund.se/cyklafint.

I Lund görs hela 46% av alla resor inom staden med cykel. Det är en mycket stor andel jämfört med andra städer, både i Sverige och internationellt. Med en så stor andel cyklar sätter cyklingen en stark prägel på gatulivet i Lund.

Emma arbetar för cyklingen Emma Berginger är ekonomistudenten som engagerade sig politiskt och nu jobbar som kommunalråd och ordföran-de i tekniska nämnden. Ökat cyklande är en av de frågor som Emma brinner för.� Att cykla är det absolut bästa sättet att ta sig fram som student i Lund. Det går snabbt, smidigt och är dessutom bra för klimatet och hälsan. Vi arbetar för fler och bättre cykelvägar. Låt oss veta vad som kan bli bättre på just din cykelväg i vårt felanmälningssystem, det finns på www.lund.se/felanmalan!

Emma Berginger (MP) är lundastuden-ten som nu arbetar heltid med politik. Cyklingen är en av hennens hjärtefrå-gor. Foto: Henrik Larsson

46 % av alla resor inom Lund sker med cykel. Det är mycket! Läs mer om hur du cyklar lagligt, säkert och snällt på:

www.lund.se/cyklafint

Cyklafint_webben.indd 1 2015-08-25 13:08:08

hela denna sida är en annons

kenneth carlsson (bl), annika skogar (ssk),

carl-johan kullving (ln)Q:

s.30-31 Q+serie.indd 2 2015-08-31 03:56

LU Open söker studenter som kan arbeta i

en rad existerande projekt som till exempel

att skapa en ny vattenbaserad industri eller att

utrota hemlöshet, allt i samarbete med seniora

handledare från LU Open. Dina arbetsuppgifter

kommer att variera beroende på hur långt du

har kommit i dina studier.

LU Open är ett projektkontor vid Lunds universi-

tet som tillsammans med forskare och studenter

löser samhällsutmaningar genom forskning

och industriprojekt, hackathons, workshops,

konferenser, försök, framtagande av prototyper

och många, många fler aktiviteter. Som en del av

paketet erbjuder vi projektledarutbildning till

alla anställda.

Vi söker studenter från alla fakulteter, ned-

anstående är exempel på områden du kan arbeta

inom:

Informations- och kommunikationsteknologi

Juridik

Sociala innovationer

Miljö och hållbarhet

Hälsa och sjukvård

Bygg, konstruktion och arkitektur

Marknadsföring, affärsmodeller

Kommunikation och information

Andra uppgifter inom admin och ekonomi

Skicka din ansökan och CV till: nina.ahlbeck@luopen.lu.se

Deadline för ansökan är 24 september Frågor: peter.lovschall@luopen.lu.se

Läs mer om LU Open: luopen.lu.se

LU Open is looking for students to work in

a variety of existing projects from i.e. crea-

ting a new water based industry or to eradicate

homelessness – all in collaboration with senior

supervisors from LU Open. Your tasks will vary

depending on how far you have come in your

studies.

LU Open is a project office at Lund University

that together with researchers and students sol-

ve societal challenges through research and

industry projects, hackathons, workshops, con-

ferences, testing, prototyping and many, many

more activities. As part of the package we also

offer project management training for the

employees.

We are looking for students from all facul-

ties, the areas stated below are examples of

what you can work within:

Information and Communication Technology

Law

Social innovations

Environment and sustainability

Health care

Construction, construction and architecture

Marketing, business models

Communication and information

Other tasks in administration and finance

Send your application and CV to: nina.ahlbeck@luopen.lu.se

Deadline for application is September 24 Questions: peter.lovschall@luopen.lu.se

Learn more about LU Open: luopen.lu.se

VILL DU KOMBINERA TEORI MED PRAKTIK? Välkommen till LU Open!

Would you like to put your theories into practice? Welcome to LU Open!

s.32 Reklam.indd 1 2015-08-31 03:57

bli lyckligareStudier som lyckopiller Sid 44-45

korridoren inifrånHur bor man som student? Sid 36-37

föreningsförvirradHur hittar man rätt? Sid 38-39

ÅNGESTHur tar du dig ur den bottenlösa avgrunden? Sid. 40-41

s.33 Ettan med domkyrka.indd 1 2015-08-31 03:59

34 lundagård nr 5 2015

tappat bort dig i studentlivet? gå in på lundagard.se för att hitta tillbaka ◣

Välkommen till Victoriastadion!

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI MotionscenterVictoriastadion, Lovisastigen 2–4046-16 22 30 • www.lugimotion.se

I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt

och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

Terminskort 520 kr(studentpris giltigt t.o.m 3/1 2016)

Motionsturneringar ht 2015Dags att anmäla lag till höstens motionsturneringar i utefotboll, innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cup- turnering och genomföres i Victoriastadions idrottshallar (utefotboll - Ler-bäckskolans konstgräsplan). T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare.Sista anmälningsdag för utefotboll fredag 4/9. Inomhusturneringar i inne- bandy, innefotboll och volleyboll onsdag 9/9.Anmälan/Avgifter/lag: Utefotboll 1330 kr, innefotboll 1400 kr, inne- bandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr.Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se

utökning av konditionsparken med �era löpband, crosstrainers, stepmaskiner

Pratbubblans verksamhet är till för dig som har svårigheter med att hålla muntliga pre-sentationer eller att klara av att ta till orda. Hos mig kan du få hjälp.

Jag tar emot hemma hos mig i Dalby och priset för studenter är 300 kr för 45 minuter.

Ring gärna om du har frågor, 073–360 85 22, eller maila eva.nygren.dalby@telia.com.

För mer information se pratbubblan.webnode.se

Pratbubblan– för talängsliga

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅTRÖRELSEHINDRADE I SKÅNE

delar i början av december 2015 ut bidrag till:• Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar

med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.• Forskning och utvecklingsarbete som bedrivs i Skåne beträ�ande hjälp och

hjälpmedel till rörelsehindrade. • Handikapporganisationer i Skåne som företräder rörelsehindradeAnsökningstiden går ut den 30 september 2015.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-14 66 50, e-post bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg. Blankett �nns även att hämta på www.stiftbistandskane.se.

10% studentrabatt på alla behandlingar

Leg. tandläkare Mats Larsson • leg. Tandläkare Heléne FridStora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se

www.tandlakare-larsson.se

Välkomna!

PRISEXEMPEL Klipp 260 - Slingor fr. 695 - Färg fr. 420 - Bryn eller fransar 65 -

“KUNGSGÅRDEN I LUND” – Kungsgatan 2 b, in på gården

30%  STUDENTRABATT

Manja 0700-447311

SYATELJE & BUTIK

VI SYR DET MESTA SÅ SOM LAPPAR GAMLA JEANS,

JUSTERAR PASSFORMEN PÅ TRÄNINGSKLÄDER ELLER

SKRÄDDARSYR BALKLÄNNINGAR!

Eva 0735-281308

lundagårdsöker medarbetare

▶Skribenter ▶Fotografer ▶Indesign och Photoshop - illustratörer

- grafiker - redigerare

SKICKA CV, PERSONLIGT BREV OCH ARBETSPROVER TILL

LUNDAGARD@LUNDAGARD.SE

FIXYOURBIKE LUND Mobile Cycle repairs

Punktering? Maila, PM på Facebook eller ring så kommer jag hem till dig och lagar den på plats! Även bromsbyte, växel och kedja etc.

Puncture? Contact me via email, PM on Facebook or phone and I will come and fix your bike at home or work. Other repairs undertaken such as chains, gears and brakes.

Fixyourbike lund Mobile cycle repairs Punktering? Maila, PM på Facebook eller ring så kommer jag hem till dig och lagar den på plats! Även bromsbyte, växel och kedja etc.

Puncture? Contact me via email, PM on Facebook or phone and I will come and fix your bike at home or work. Other repairs undertaken such as chains, gears and brakes.

Fixyourbike lund

fixyourbike.lund@gmail.com

0762-183959  

s.34-35 krönika och lista.indd 1 2015-08-31 04:00

Redigering: Angelica Kauntz/Filip Rydén lundagård nr 5 2015 35

tappat bort dig i studentlivet? gå in på lundagard.se för att hitta tillbaka ◣

Du kommer att jobba cirka 800 000 tim-mar i ditt liv. Förmodligen kommer du att ha fasta tider. Måndag till fredag, nästan varje vecka om året. En trygg, men inru-tad tillvaro.

som student ser livet annorlunda ut. Det mesta av din studietid kommer du att planera och råda över själv. Du har möj-ligheten att engagera dig i någon av alla de otaliga föreningar och organisatio-ner som studentlivet erbjuder. Alltifrån orkester till extremsport, från tekno-logsällskap till ryttarförening.

Men låt oss vara lite ärliga. Det kom-mer inte alltid att vara solsken och bubb-lande champagne.

under novischtiden kommer du att finna dig själv i helt nya sammanhang, bland helt nya människor, och kanske bli tvungen att ställa den svåra frågan ”vem är jag?”

Vi har varit där. På följande sidor har vi försökt beskriva vilka olika fallgropar och möjligheter som du kan tänkas möta på din väg in.

här hoppas vi kunna hjälpa dig genom korridorskaoset, föreningsförvirringen, ner i och upp ur ångesten, djupt in i och långt utanför Lund.

För trots alla turer har forskning be-kräftat det vi alla har hoppats på – du kommer att bli lyckligare av att plugga!

ett annat ekorrhjul

jakob ehde camilla göth

hedvig wredenovischredaktörer

Bio SF-bio finns i de flesta städer och ofta finns det även mindre biografer som visar mer alternativ film. I Malmö finns Spegeln, i Lund finns Kino och i Helsingborg finns Röda Kvarn, samtliga har egna hemsidor om man vill läsa mer.

Konsert I Lund, Malmö och Helsing-borg finns klubbar som drar stora internationella namn. Håll utkik efter affischer runtom i staden för att inte missa favoriten.

Konst och kultur De flesta muséer och biblioteket har egna Facebook-sidor. Här får du information om speciella uställningar, föreläsningar och events.

lundagård 3G 09:54

KOLL PÅ TIDSFÖRDRIVHär gäller det att vara uppmärksam på städernas anslagstavlor utöver det digitala flödet. Med ett öga i mobilen och ett på affischväggen får man koll.

Akademiska föreningen (AF) Information

från alla föreningar och utskott inom AF

hittar du på deras facebooksida.

lundagård 3G09:51

koll på studentlivet

Var ska du käka lunch i dag?

Var finns den godaste mojiton på fredag?

Vem är nästa gäst på studentafton?

Nationerna Alla nationer har egna sidor på

Facebook. Hitta dina favoriter och gilla dem

för information om alla deras evenemang

och aktiviteter.

Studentlund Det som kopplar samman alla

nationer förutom Smålands, kårerna och

Akademiska föreningen. Själva hjärtat i

studentlivet. Här får du information om allt

som en student i Lund kan intresseras av.

Din institution De flesta institutioner på

universitetet har egna facebooksidor.

Jodel Senaste flugan för Skånes studenter. Ett anonymt och digitalt klotter-plank där man får höra det som ingen vågar prata om på kafferasten.Skånetrafiken Hur tar man sig allra snabbast till mataffären och tillbaka? Hinner jag till föreläsningen om jag tar bussen istället för cykeln?Studentkortet Alla har vi stått i kön till nationen en fredagkväll och insett att

vi glömt studentkortet på nattduksbordet. Nu finns det i mobilen!Tinder När ragget i bokhandeln misslyckats och konkurrensen på nattklub-ben känns för hård kan man alltid ta steget ut på den digitala marknaden.

lundagård 3G

10:01KOLL PÅ APPAR SÖK...

Livet som student i Lund kan vara alldeles, alldeles... superförvirrande. Behåll lugnet och tacka digitaliseringen – med en smartphone i fickan eller en snabb bussresa till bibliotekets datorer har du alltid ett överlevnadskit i närheten.

Bli spindeln i nätet

Foto

: kalandranis dimitris

lundagårdsöker medarbetare

▶Skribenter ▶Fotografer ▶Indesign och Photoshop - illustratörer

- grafiker - redigerare

s.34-35 krönika och lista.indd 2 2015-08-31 04:03

fly från dina grannar på lundagard.se ◣

Redigering: Filip Rydén36 lundagård nr 5 2015

novisch

Att dela kök, disk och ibland dusch är några av studentlivets livets mest utmärkande drag. Vind eller villa, ensamt eller knökfullt – oavsett var du hamnar kommer du någon gång att besöka eller bo i en korridor.

Korridorkultur

Hur hamnade du här? - Jag har bott i två olika lägenheter i Lund innan. Sedan blev jag engagerad som tjänsteman i Göteborgs nation och då kändes det lite mer spännande att bo här. Det är ganska svårt att få boende och de flesta rummen går till de som är engagerade.

Vad är det bästa med att bo i korridor?- I vårt fall är det gemenskapen. Jag har flera av mina bästa kompisar i samma korridor. Min bästa kompis bor mittemot mig och vi brukar öppna dörrarna till våra rum så att vi får en ”tvåa”. Kor-ridoren blir lätt ens värld. Det är kul när det är kul men såklart också jobbigt när det jobbigt.

klara liliedahlÅlder 23Pluggar Politisk kandidat, miljöin-riktning År i korridor 2

"Korridoren blir lätt ens värld."

göteborgs nation - 8 rum, delat kök

Inget städschema behövs i Daniel Berhes korridor högst upp i Dackegården på Smålands nation. I Daniels värld är det en erfarenhet för livet att bo ihop med andra.

Hur hamnade du här? - En kompis från gymnasiet flyttade till Lund och började tala gott om Smålands. Jag ställde mig i nationens bostadskö och en månad senare fick jag boende här, men i en annan korridor längre ner i huset. Sedan bytte jag rum med en tjej och hamnade i den här korridoren högst upp.

Vad är det bästa med att bo i korridor? - Man är inte ensam, man kan alltid hjälpa varandra med vardagliga saker, om någon skulle tappa bort sin nyckel till exempel. Att bo med andra är en social övning och förberedelse inför livet som alla borde prova. Jag tycker att det byggs för få nya kollektiva studentboenden och för många ettor just nu.

Hur är man den bästa korridorgrannen? - Det är viktigt att ta sig tid och hänga i köket. Det är klart, ibland blir det mycket smutsdisk, men då är alla beredda på att styra upp det tillsammans. Vi har inget städschema eller något sådant. Det är kul att göra saker ihop, ett tag såg vi tv-serien Game of Thornes tillsammans varje mån-dag.

daniel berhe Ålder 25Pluggar Kandidatpro-grammet i HumanekologiÅr i korridor 2,5

smålands nation - 7 rum, delat kök, delad dusch

text hedvig wredefoto jakob ehde

"Det byggs för många ettor."

Hur är man den bästa korridorgrannen? - Jag tror att man ska försöka göra sig bekväm snabbt, vilket är svårt i en helt ny miljö. Men om man visar att man trivs och är avslappnad kom-mer man in i gänget tillslut. Man kan bjuda in sig själv till att äta frukost med de andra, vara lite modig även om man inte är det.

Klara Liliedal jobbar, festar och bor på ett och samma ställe: Göteborgs nation. Tillsammans med sina kor-ridorgrannar äter hon de flesta av dagens måltider, pluggar och hänger.

s.36-37 korridorkultur korrad.indd 1 2015-08-31 04:06

fly från dina grannar på lundagard.se ◣

lundagård nr 5 2015 37

novisch

KorridorkulturParentesen är beryktat för sina vilda och högljudda fester. Ibland konfiskerar AF Bostäder korridorernas högtalare för att dämpa oväsendet. Här bor Axel.

Hur hamnade du här? - Först fick jag bo tills vidare i en bekants korridorsrum. Sedan hade jag tur och fick rummet på Parentesen efter att ha ställt mig i novischkön hos AF Bostäder och kunde flytta in med ett förstahandskon-trakt efter en månad.

axel ekÅlder 23Pluggar Masterpro-grammet i ekono-misk historia År i korridor 5

"Var lyhörd och känn in vad som gäller."

Vad är det bästa med att bo i korridor? - Det är att det är socialt. Och att det är billigt. Det är skönt med det spontana säll-skapet man får. Jag behöver inte bjuda över någon för att hänga med kompisar. Man kan välja hur social man vill vara. Vissa hänger jättemycket i köket, andra lever sina egna liv lite mer.

Hur är man den bästa korridorgrannen? - Genom att vara lyhörd och försöka känna in vad som gäller. På Parentesen kan det vara bra att ha lite skinn på nä-san också, samtidigt som man är med-veten om att man inte alltid kan få exakt som man vill.

parantesen - 19 rum, ett uppehållsrum, 4 kök, delad dusch

Hur hamnade du här? - Jag ställde mig i AF-Bostäders bostadskö när jag började plugga och efter att ha stått där i två år kunde jag flytta in i den här ettan.

Vad utmärker livet i en studentetta? - Det som skiljer det från livet i en korridor är att det går att vara i fred ibland. Och när det är smutsigt är det mitt eget fel. Det känns som att det går att ha ett mer eget liv, på gott och ont.

Vad är det bästa med att bo ensam? - Jag gillar att kunna laga mat när som helst utan att behöva oro sig för att det ska vara upptaget.

Hur gör man i en etta för att inte känna sig ensam?- Jag känner ganska många som bor runt omkring i andra ettor eller större lägenheter. Om jag känner att jag vill hänga i en korridor så går jag till en kompis kor-ridor och hänger med dem ett tag. Ett tips är att hälsa på sina grannar så att man känner till varandra.

malin fredén axelsson Ålder 23Pluggar Läkarpro-grammet År solo 1

ulrikedal - 1:a med eget kök och badrum

"Om jag känner att jag vill hänga i en korridor går jag till en kompis korridor."

Hur skiljer sig korridorlivet från det i en egen lya? Malin har efter några år i Lund valt att bo själv i en etta.

s.36-37 korridorkultur korrad.indd 2 2015-08-31 04:07

Redigering: Filip Rydén

Men hur hittar jag rätt?

Skaffa en överblick:I Lund finns det otaliga stu-

dentföreningar, nationer, kårer och vanliga föreningar att gå med i. Det finns mycket infor-

mation att hämta på Akademiska Föreningens hemsida (www.af.lu.se) och många tips på Student-

lunds hemsida (www.studentlund.se) för att få koll på vad som

erbjuds.

En avhandling om Josef K i Kafkas Processen. Jag ska jämföra olika litterära

karaktärer i nästa nummer avOrdkonst.

Hallå! Den där boken ser

intressant

ut. Vad läser du?

Gå med i ett spex!

Det en sorts amatör-

teater som bara finns i student-världen. Vi skriver om sångtexter och gör

våra egna manus, det är jättekul!

Wow, det där ser spän-

nande ut.

Jag klipperihop ett radio progamför Radio AF, Lunds

student radio.

Det ska sändas imorgon!

Jag läser påinför ikväll, vi

ska ha Stefan Löfven som gäst på Student afton.

Vi bjuder in intressanta gäster som får berätta om vad de gör. Kom och

lyssna!

Hej! Vilket

är det bästa sättet att

engagera sig

i studentlivet?

Hej! Har ni några tips på roliga föreningar att gå med

i?

Det fi

nns

måååå

åååå

nga

stude

ntkö

ööreeer

Text & illustration: Hedvig Wrede

38 lundagård nr 5 2015

s.38-39 föreningar.indd 1 2015-08-31 04:08

Redigering: Filip Rydén

Har du gått med i någon nation än? Det är ett jättebra sätt att lära känna nytt folk och få nya erfarenheter! Jag har varit köksmästare i tre terminer nu. Det

roligaste med att vara aktiv i nationen är tjänstemannaresan, i år kommer den att slå alla rekord!

Är du student? Jag letar lite tips på roliga

studentföreningar.

Jag är student, men jag håller mig lite

utanför studentlivet på fritiden. Ikväll är jag volontärarbetare på en

spelning här på Mejeriet, jag hjälper

också till på biografen Kino, men jag är inte

med i någon studentförening.

Det här verkade enklare från början. Det finns för många

alternativ!

Jag klipperihop ett radio progamför Radio AF, Lunds

student radio.

Det ska sändas imorgon!

Jag läser påinför ikväll, vi

ska ha Stefan Löfven som gäst på Student afton.

Vi bjuder in intressanta gäster som får berätta om vad de gör. Kom och

lyssna!

Hej! Vilket

är det bästa sättet att

engagera sig

i studentlivet?

Spelar du något

instrument? Jag är med i

Bleckhornen. Det är en

orkester för

studenter som

har konserter vid olika

tillställningar. Hejsan! Det

där ser jobbigt ut. Vad gör du?

Pust. Jag tränar inför Tandem-staffeten. Det hänger på oss i idrotts- kollegiet att cykla

fortast in i mål.

Det fi

nns

måååå

åååå

nga

stude

ntkö

ööreeer

Ursäkta, vad lyssnar du på?

39lundagård nr 5 2015

s.38-39 föreningar.indd 2 2015-08-31 04:08

novisch

40 lundagård nr 5 2015

behöver du fler tips på hur man skaffar kompisar? gå in på lundagard.se ◣

På Brunnshög, i utkanten av Lund, finns ett odlingsområde. Här har Gustav, tillsammans med två kompisar, hyrt en odlingslott av kommunen. I deras trädgårdsland växer oli-ka sorters bönor på ställningar som de själva byggt och potatisraderna samsas om utrym-met med morötter, olika sorters kål och örter.

Odlingsområdet är ett projekt som Lunds kommun driver med stöd av EU. Här erbjuds kurser i odling, stu-diebesök och workshops men främst är det en mötesplats för trädgårds-intresserade lundabor. Dessutom har det en del personliga fördelar för Gustav.

– Billigt käk, goda grönsaker och en flykt från övriga studentlivet. En liten paus. Det kan vara ganska intensivt ibland och då är det skönt att komma upp hit och släppa allt ett tag, säger han.

Sedan Gustav flyttade till Lund från Stock-holm för två och ett halvt år sedan har han hunnit med att läsa praktisk filosofi och na-tionalekonomi och nu jobbar han mot att ta

en kandidat i statsvetenskap. Han är medlem på Blekingska nationen och är tjänsteman där sedan tre terminer. Tillsammans med en kompis håller han i nationens café, och är också aktiv i S-studenter och spelar tvärflöjt i Bleckhornen.

Trots att han är väl-digt aktiv i studentli-vet tycker han speci-ellt om stunderna på kolonin, som är som små pauser i hans an-nars fulla schema.

– När man kom-mer upp till kolonin

får man frisk luft och man får röra på sig. Det bryter av mot det jobbiga som ändå finns i studentlivet, berättar Gustav.

Idén att det skulle bli just en odlingslott fick han tillsammans med en kompis. Gustav be-rättar att de båda var intresserade av odling och kom fram till att det hade varit kul att ha någonstans att ägna sig åt det. De letade runt och hittade det här projektet.

Hur mycket tid Gustav spenderar på od-lingslotten varierar efter säsong. I skördetider blir det mycket.

– Nu under sommaren har jag varit där typ tre gånger i veckan. Framåt hösten kommer det nog bli ungefär två eller tre gånger i veck-an. Det är så kul att vara där uppe när allt är moget och man kan skörda, säger han.

Från början hade Gustav lätt att hitta olika saker att prova på i Lund. Han tyckte att det fanns många möjligheter.

– Även om man kan känna att man inte rik-tigt passar in i nollningen, så finns det många saker att gå vidare till. Man utvecklas och träffar folk som är aktiva på olika sätt. Man ska inte vara rädd att ta steget och prova på nya saker, säger han.

Men även om man kan anpassa sin upple-velse av Lund som studentstad genom sitt en-gagemang är studenttraditionerna något man måste förhålla sig till. Gustav betonar att det viktiga är att välja ut de saker som passar en själv. Det går att anpassa studentlivet efter sig själv, och inte vice versa. När han var ny i

Han skördar fritt i studentlivetSom ny i Lund kan man längta efter att göra sin egen grej. Gustav Björklund Larsen har lyckats plocka en del av det traditio-nella och en del annat, för att skapa sitt eget studentliv.

"Man ska inte vara rädd att ta steget och prova på nya saker."

Redigering: Tove Nordén Redigering: Jakob Ehde och Angelica Kauntz

s.40-41 Gustav BL.indd 1 2015-08-31 04:09

novisch

lundagård nr 5 2015 41

behöver du fler tips på hur man skaffar kompisar? gå in på lundagard.se ◣

studentlivet fanns det många saker han inte gillade, speciellt vad gäller traditionerna.

– Många traditioner är väldigt heteronormati-va, alltifrån sångerna som sjungs på sittningar till klädkoden på baler. Över huvud taget är studentli-vet väldigt heteronormativt. Det är en aspekt som jag inte tycker om, säger Gustav.

Hur gör du för att balansera de olika delarna av studentlivet?

– De ger mig helt olika saker. Odlingen ger mig väldigt mycket lugn. Studierna ger intellektuell sti-mulans och att bara sitta och spela musik är mycket värt för mig, säger han.

Gustav har hittat många olika sätt att engagera sig. Problemet verkar inte vara att hitta saker att göra, utan snarare att få tiden att räcka till. De givna mallar som finns i studentlivet gör sig säkert på-minda för varje student, men det har inte hindrat Gustav Björklund Larsen att odla sin egen trädgård.

text och foto jakob ehde

Han skördar fritt i studentlivet

Gustav Björklund Larsen har hittat en tillflyktsort på Brunnshög koloni-område.

Vi har alla hört talas om Neil Strauss bok Spelet, i vilken han cheva-lereskt förklarar hur män ska trycka ner tjejer och flirta med deras vänner för att få dem i säng. Men om man inte främst vill få ragg, utan i stället träffa nya vänner och bygga mer hållbara relationer med dem man möter under skolårets första dagar – hur går man då tillväga?

I dagarna skolas alla nya studenter in genom universitetets nollning; de leker lekar, utför uppdrag och festar – allt för att lära känna var-andra. Mitt under denna stress ska man ge ett bra intryck av sig själv, försöka hålla koll på vilka de man träffar är och försöka finna nya kompisar. Först slängs nollorna in i en stor grupp med nya ansikten och ska febrilt försöka komma ihåg rätt namn till rätt person, sedan ska dessa relationer fördjupas. Som nu erfaren andraårselev tror jag mig ha funnit ekvationen rörande hur detta på enklast sätt går till.

Lösningen är enkel: cigg + liten blåsa = nya bästisar.

Ni är på en förfest, fest eller efterfest. Det är massor med folk om-kring er, alla pratar i mun på varandra och stämningen är hög. Plöts-ligt visar det sig att tvärs över bordet sitter någon som kommer från samma ställe som du, som utövat samma sport som du eller som äls-kar Justin Bieber precis lika mycket som du. Du känner att du vill lära känna den här personen bättre, men det sitter flertalet människor mellan er och snart har ämnet gått in på något annat. Hur gör du?

Jo, du tar ögonkontakt med din snart nya vän, viftar lite med två fingrar framför munnen och frågar om hen ska med ut och ta en cigg. Väl ute i nattens stillhet har ni cirka 13 bloss på er att se om ni klickar. Har ni tur och om kemin stämmer kanske ni sitter på en balkong 30 år senare, blickar ut över solnedgången och delar samma Camel Activate som en gång förde er samman.

För er som tycker detta låter fantastiskt men inte vill förstöra era lungor finns ytterligare ett alternativ: toaletten. Ta med din nya frände och kissa ihop. Innanför badrummets fyra väggar hålls allt hemligt och ni kan öppna upp både byxor och hjärta fast ni bara känt varandra i två timmar. Det är här den sanna bondning-en sker. Här kan man erkänna vem man spanat på hela kvällen och vem man tycker skickade osofta blickar från hörnet. Det är här två själar går från bekanta till BFF:s.

Det är sagt att det är på universitetet man träf-far vänner för livet. Här har ni verktygen. Vi ses i toakön!

text jessica gustafsson

Hur en nolla blir två

"Över huvud taget är studentli-vet väldigt heteronormativt."

Redigering: Tove Nordén Redigering: Jakob Ehde och Angelica Kauntz

D et var en student från Lund

som under tentaperioden inte fick en blund när allting var slut hen pustade ut och blev bästa kompis med urkund.

DIKT Av

Andrea Ax Karlsén.

s.40-41 Gustav BL.indd 2 2015-08-31 04:11

text marcus b lesseurillustration anna åkessongrafik adam carlsten

I studentångestskuggans dal

Redigering: Jakob Ehde42 lundagård nr 5 2015

existentiell kris?Du träffar en typ på en hemmafest. Hen har läst en grundkurs i praktisk filosofi och förklarar för dig att tillvaron är absurd och att människan är dömd att leva i "klyftan mellan själens grav och världens ständiga svek". Du drabbas av existentiell ångest! Vad ska du göra nu, när du inser att "Gud är död"?

Svar: Gör som Camus föreslog och revoltera mot absurditeten! Det kan du exempelvis göra genom att hitta meningen i de små tingen. En kopp kaffe på morgonen, en kopp kaffe efter lunch och en kopp efter middagen – det är sådant som sätter guldkant på tillvaron!

Ensam i korridorsmörkretDu sitter i en säng i ett rum i en korridor där du inte känner en enda män-niska. I din ensamhet drömmer du dig tillbaka till tryggheten i hemstaden – till föräldrarna, vännerna och fiskar i akvariet i vardagsrummet. Du tänker: ”Det var ett misstag att flytta hemifrån, ett enormt misstag” och drabbas av febrig hembygdsångest. Vad ska du göra nu, när studietiden sträcker ut sig som en lång föräldrabefriad öken?

Svar: Försök att tänka onda tankar om ditt gamla liv! En välbeprövad klassiker är ”Mina föräldrar/vänner/fisk förstår mig inte!” men för den kreativt sinnade finns här förstås ett stort utrymme för improvisation. Testa även med fördel att fantisera ihop fiktiva barndomstrauman om läget är kritiskt.

”Ångest, ångest är min arvedel” skaldade en gång den unge och levnadsglade poeten Pär Lagerkvist. Även om studentli-vet ofta är härligt drabbas vi alla av stunder då vi kan rela-tera till hans känsla.

Studenttillvaron har nämligen en skuggsida, ett mörker karakteriserat av korridorsstädscheman och prestations-ångest – för att bara nämna några skräckinjagande företeel-ser.

I följande uppslag har vi därför av omsorg för våra novi-scher, våra nya vänner i misären, skapat en guide till några av de avgrundshål ni kan komma att sänkas ned i de kommande åren. Förstås med tillhörande åtgårdspaket innehållande tips på hur ni ska kravla er upp ur dem.

s.42-43 ångest med vita kanter.indd 1 2015-08-31 04:12

lundagård nr 5 2015 43

en förlorad framtidIllavarslande rykten har på senaste tiden börjat spridas från de dunkelt upplysta bortersta bänkraderna i föreläsningssalen. Det viskas oroligt om att delkursen du skoningslöst slungades in i för några veckor sedan kom-mer att avslutas med en så kallad tentamen (eller ”tenta”, som du hörde en andraterminstudent med mätt uppsyn kalla det en gång). Som du förstår det är det alltså ett slags prov du ska utsättas för, och i samma andetag som hoppet om fyra harmoniska studieår lämnar din kropp fylls ditt hjärta av en isande prestationsångest. Vad tusan gör du nu?

Svar: Med stor sannolikhet är du körd. Men innan du lägger dig på järnvägs-spåret kan du testa att läsa nästa uppslag.

tomt i ladornaDu har lassat upp veckans matvaror på kassabandet på Konsum och ler mot den trötta arbetsmyran i kassan (ty du vill göra ett gott intryck). Snabbt slår du in din kortkod men upptäcker till din fasa att ”uttag medges ej”. Insikten att det är tre dagar kvar till nästa CSN-utbetalning drabbar dig med full kraft. Du överfalls av svältångest! Vad gör du för att överleva månaden ut?

Svar: Nöden har ingen lag och följaktligen är det helt okej att stjäla dina grannars mat; det kommer de inte ha några problem med. Andra beprövada metoder är annars att ta på dig rollen som hemsläp och tigga dagenefter-frukost, samt att prova på dumpstring.

diskhögar och depressionI utkanten av ditt medvetande hör du hur det knackar på dörren. Du öppnar den på glänt och framför dig materialiserar sig en passivt aggressiv granne, som upplyser dig om att du har glömt att städa korridoren – ”Det var ju din tur den här veckan”. Din blick sveper över korridorsgolvet: dammtussar och ölburkar överallt. Du grips av städångest! Finns det någon möjlighet att komma helskinnad ur det här?

Svar: Gör som den pressade politikern - ljug ihop något! Exempel på solida förevänd-ningar: uppsatsinlämning, muskelförlamning, födelsedagsfirande av anhörig, bar mitzva, hemvärnsövning, anställningsintervjuförberedelser, olycklig kärlek, lycklig kärlek, politiskt attentat et cetera.

s.42-43 ångest med vita kanter.indd 2 2015-08-31 04:12

är du trött på lund? gå in på lundagard.se ◣

Redigering: Camilla Göth44 lundagård nr 5 2015

novisch

Oavsett om det är ett femårigt program i kemiteknik eller 30 högskolepoäng i idé- och lärdomshistoria som ligger framför dig kommer du sannerligen fråga dig själv om valet att börja stu-dera verkligen gör dig lyckligare.

I dagarna fylls Lunds universitet med exalterade studenter redo att ta sina allra första högskolepoäng. Enligt Universitetskanslerämbetet, UKÄ, på-började totalt 6024 nybörjarstudenter sina utbildningar vid Lunds universitet höstterminen 2014. En siffra som ökat med cirka 200 studenter sedan 2013.

efter att ha plockat några högsko-lepoäng lär man sig att tänka mer kri-tiskt, man blir mer bildad och får efter studierna kanske också en lite högre lön. Men gör det oss verkligen lyckli-gare?

Erik Fernholm jobbar med att till-lämpa forskning om välmående och motivation inom organisationer och skolor. Han menar att det finns tre generella och återkommande faktorer bland människor som lever välmående liv. Dessa är självstyre, gemenskap och känslan av att utvecklas. – Självstyre är att kunna leda sig själv och påverka sin situation, vilket häng-er ihop med att inse sina sociala och ekonomiska möjligheter. Och det är något som påverkas i och med en högre

utbildning. Man lär sig att förstå, av-koda och hantera världen.

och när plugget eller livet känns tungrott ska vi ha i åtanke att kämpa nde i lagom dos faktiskt gör oss mer väl-mående. För när vi har tvingats kämpa lite och s e d a n lyckas så utvecklas vi, vilket är en vik-tig faktor för vårt välmående. – Att plugga ger människor en större och bättre verktygslåda, men jag bru-kar vara lite kritisk till hur folk pratar om akademiska meriter. På den moderna arbetsmarknaden är förmå-gan att göra skillnad, det vill säga att skapa ett värde för någon, långt vik-tigare än ett examensbevis. Mellan 2009-2010 gick runt 75 procent av alla jobb genom kontakter, och den ande-len har bara ökat sedan dess, säger Erik Fernholm.

det verkar alltså som att de tre generella faktorerna självstyre, ge-menskap och utveckling gynnas av utbildning. Det finns dock en baksida. För trots att vi utbildar oss i högre grad än tidigare är unga en grupp i samhäl-

let där psykisk ohälsa också stigit med åren. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ång-est ökat från cirka åtta procent under 80-talet till att ligga på över 20 procent i dag.

Erik Fernholm förklarar detta med att självförverkligande har blivit allt mer viktigt i Sverige. Vi funderar väl-digt lite på hur vi ska få mat för dagen och överleva och har aldrig varit så pressade över vad vi vill göra med våra

liv.– Mitt tips till studenter skulle vara att plugga lite, leka mycket och att an-vända åren till att verkligen fundera ut vilken person man vill vara. Men också

fundera på vilket typ av samhälle man vill leva i, vilka typer av relationer man vill ha och fråga sig på vilken typ av bolag man vill lägga sina 80 0000 tim-mar som man ska jobba under sin livs-tid. Vad för medborgare man vill vara helt enkelt, säger Erik Fernholm.

självstyre, gemenskap och utveck-ling. När man funderar över dessa fak-torer i relation till att studera känns det givet att studietiden skulle kunna vara en av de lyckligare perioderna i våra liv. Du hittar gemenskap bland kursare, i föreningar eller nationer. Du utvecklas av studierna och det nya so-ciala livet som kommer av att plugga. Och du lär dig att leda dig själv och på-verka din livssituation.

text camilla göthillustration cecilia hansson

"Att plugga ger människor en större och bättre verktygslåda."

Jakten på lyckaTrenden att utbilda sig lever vidare och enligt de flesta forskare verkar det göra oss lyckligare. Trots detta ökar den psykiska ohälsan bland unga. Blir vi verkligen lyckli-gare av några års universitetsstudier?

s.44-45 utsocknes med citat på s 45.indd 1 2015-08-31 04:14

är du trött på lund? gå in på lundagard.se ◣

lundagård nr 5 2015 45

malmöMissa inte Folkets Park i Malmö. En ungdomlig park med trevliga restauranger och många inträ-desfria happenings. Missa gärna All snabbmat som inte är falafel.

novisch

MALMÖMed pågatåg tar du dig enkelt till Skånes tredje största stad, Mal-mö. Här finns Malmö Högskola, med ungefär 25 000 studenter och dessutom Konsthögskolan som tillhör Lunds universitet. Staden är ständigt expanderan-de och fylld med pubar, restau-ranger och kultur.

I Malmö är shopping- och fikautbud relativt stort. Det finns många mysiga hål i väggen med bra kaffe. Caféet Solde som ligger vid kanalen, eller Lilla Kafferos-teriet på Baltzarsgatan är två bra ställen. Intill Möllevångstorget finns second hand-butiker där man kan fynda snyggaste jeans-jackan eller tuffaste byxorna.

ta en tripp till Ribersborg strand och låt Öresund skölja bort allt som tynger dig. Där finns även ett kallbadhus som är mer än 100 år gammalt och som är ett utmärkt ställe att till-

bringa såväl en solig dag som en kall vintermorgon.

längs med bergsgatan vid det populära området Mölle-vångstorget finns uteställen som på lördagar stänger klockan fem och falafelhak som är väl-

tänkt utplacerade. På Kulturbo-laget, KB, spelas igenkännande låtar som är lätta att sjunga med till, som Veronica Maggio och The Killers. Vill man hellre till en bra hiphopklubb är Moriskan i Folkets Park ett bra alterna-tiv. Falafeln är Malmös stolthet näst efter Zlatan - ingen student kommer att bli tagen på allvar som tycker att Lundafalafeln är den bästa.

text och foto andrea ax karlsén

Mycket fokus hamnar ofta på Lund. Men universitetet finns även i Helsingborg och Malmö. Vi guidar dig till de bästa smultronställena i Skånes två största städer.

helsingborgMissa inte En sittpaus på stenar-na vid havet. Magisk utsikt och en bra plats för vackra insikter. Missa gärna Uteställena vid Knutpunkten.

Upptäck Skånes två största städer: Malmö och Helsingborg.

HELSINGBORG Helsingborg är födelseplats för bland annat Henrik Larsson och Bob Hund. Dessutom är den Skå-nes andra största stad, näst efter Malmö. Helsingborg är även en av Nordens äldsta städer. Här ligger Campus Helsingborg med fler än 4 000 studenter.

staden är vacker med många romantiska utkikspunkter. Ta med dig kärleken eller kompisar-na och sätt er uppe i Slottshagen för att blicka ut över havet. Pro-menaden dit kantas av kullersten och färgglada hus.

Eller varför inte ta och "tura"? Begreppet känner många igen från filmen Hata Göteborg. Fär-jan till Helsingör går ungefär fyra gånger i timmen och du måste inte gå av när båten ankrar. Med en turabiljett kan du åka fram och tillbaka så många gånger du vill, samtidigt som det spelas musik och serveras grön Tuborg.

från helsingborg går bussar till Höganäs – en kommun med pittoreska fiskebyar och fina bad-möjligheter. Lite längre norrut finns även Kullaberg, ett natur-reservat med branta klippor och brett växt- och djurliv.

i helsingborg håller många av klubbarna öppet till fem på mor-gonen. The Tivoli är en välbesökt klubb som ligger nere vid tågsta-tionen. Som student och medlem i Stampus blir det billigt inträde, 50 kronor efter klockan 01.00 och gratis innan dess. Stampus är Helsingborgs svar på nationerna i Lund. För att få ta del av Stam-pus aktiviteter behövs medlem-skap i Stampus eller ett gästpass.

"Med en turabiljett kan du åka så många gånger som du vill."

"Låt Öresund skölja bort allt som tynger dig."

Smultronställen bortom Lund

s.44-45 utsocknes med citat på s 45.indd 2 2015-08-31 04:15

läs mer om nationer på lundagard.se ◣

Redigering: Camilla Göth

tjejerna på höjden av frida malmgren

46 lundagård nr 5 2015

novisch

Nyfikenhet och ifrågasättande. Det är två egenskaper som är vik-tiga hos en student och som kan vara värda att tänka på inför sin start på universitetet Jan Teorell, professor i statsvetenkap.

– En nyfiken student nöjer sig inte bara med det som sägs på fö-reläsningar utan vill även sätta in det i större sammanhang. Men ifrågasättande är också viktigt. Det vill säga att studenten inte alltid köper det vi säger utan räcker upp handen och inte håller med, säger han.

jan teorell förväntar sig att studenterna lägger ner mycket tid och energi på sina studier. Studenterna visar sin nyfikenhet genom vilka frågor de ställer i fö-reläsningssalen. Ibland blir frå-gorna irrelevanta för föreläsaren och det kan därför vara bra med några extra sekunders betänke-tid innan du räcker upp handen.

Jan Teorell exemplifierar:– ”Vad kommer på tentan” är

inte direkt frågan man som före-läsare blir särskilt inspirerad av.

han berättar att han själv var mycket envis och hade hög stu-diemotivation under sin tid som student. Disciplin är någonting han menar är viktigt hos en stu-dent för att den ska klara av sina studier.

– Det är viktigt att kunna sitta kvar de sista timmarna och igno-rera att telefonen ringer eller att kompisarna vill hitta på något.

Men han menar också att varje tenta inte är en fråga om liv eller död och att man kommer långt med en god natts sömn och att planera sina studier väl.

- En tenta är egentligen bara en tenta, det kommer alltid fler, säger han

text beri zanganafoto jens hansen

Hur ska man egentligen bete sig i föreläsningssalen utöver att lyssna uppmärksamt? Professor Jan Teorell tipsar om vilka frågor du som ny student inte ska ställa och hur du kan lyckas med dina studier.

Föreläsningsvett och etikett

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och han tipsar om hur du ska bete dig i föreläsningssalen för att imponera på föreläsaren.

I Lund finns 13 nationer. Alla med olika, eller mer eller mindre liknande pro-filer. Känns det svårt att välja? Lugn, vi har ringt upp samtliga nationer och bett dem beskriva nationen med tre ord.

illustration filip rydéntext hedvig wrede och camilla göth

s.46-47 professor tipsar.indd 1 2015-08-31 04:17

läs mer om nationer på lundagard.se ◣

lundagård nr 5 2015 47

helsingkrona"Öppenhet, glädje, schlager"

Tycker du om schlager är Helsingkrona nationen för dig. Här arrangeras schlager-klubb och andra evenemag dit alla är välkomna.

novischhitta din nationI Lund finns 13 nationer. Alla med olika, eller mer eller mindre liknande pro-filer. Känns det svårt att välja? Lugn, vi har ringt upp samtliga nationer och bett dem beskriva nationen med tre ord.

illustration filip rydéntext hedvig wrede och camilla göth

hallands"Kärleksfull, öppen, uppfinningsrik" Hallands nation erbjuder bland annat sina medlemmar att prova på sporter. Förra terminen fanns möjlighet att testa allt från E-sport till Badminton. Nationen har dessutom Lunds största utbud av öl- och whiskeysorter.

blekingska"Glädje, gemenskap, musik"

En liten nation som ligger en bit bort från centrum. Här finns en stark musiktradition och stora artister har spelat på nationens scen.

kalmar"Fett Med Kul"

Kalmar nation är den enda nationen som inte har någon klubb, däremot finns här en välbesökt pub. Under den varmare delen av året går det att ta en öl varje tisdag på de-ras mysiga innergård. Här finns även ett internationellt spex.

kristianstads"Vällkomnande, solsken, pubhäng"

Kallas Krischan i folkmun. En-gagera dig i deras spex, serva på beachvolleybollplanen och har du tur kanske du får bada i nationens pool.

lunds"Störst, skratt, fest"

Lunds nation är den största studentnationen med cirka 4000 medlemmar. Den är cen-tralt belägen och har många bostäder både på nationen och det nyöppnade "Arkivet" på Arkivgatan. På deras två klub-bar spelas allt från den senaste house-musiken till populära popdängor.

sydskånska"Musik, kreativitet, värme"

Här står musiken i centrum och nationen är känd som hipsternationen. De har fyra regelbundna klubbar som har fokus på olika musikgenrer. Är du sugen på att starta en klubb finns möjligheten på Sydskånska.

göteborgs"Gemenskap, hjärta, fest"

Nationen anordnar Nordens största studentbal och många andra traditionella student-evenemang. Nationen ligger centralt i Lund.

smålands"Framtidshopp, kamratskap, feminism"

Den alternativa studentnationen som tar aktiv politisk ställning - socialistisk. Här serveras alltid vegansk mat och Club Mate. Nationen bjuder ofta in politiska föreläsare.

malmö"Gemenskap, tradition, glädje"

En festlig nation mitt i stan med mottot "när lagom inte räcker". Nationen har smek-namnet Malmö Nation, Party Station. Här finns också många studentbostäder.

wermlands"Miljövänligt, gemenskap, kreatvitet"

På Wermlands nation garanteras ett mer hälsosamt och miljövänligt besök. På nationen erbjuds ekopub eller stand up och för varje ny medlem skyddar nationen 1 kvadratmeter regnskog.

västgöta"Trygghet, kreativitet, vänskap"

Får du inte nog av att festa på helgen har du ett mitt-i-veck-an-alternativ i form av Klubb Metro på Västgöta. På lördagar och söndagar kan dui stället bruncha hela förmiddagarna.

östgöta"Tradition, glädje, gemen-skap"

En nation mitt i stan, ett sten-kast från både Af-borgen och Kulturen. Här är stämningen opretentiös och det erbjuds bra lunch om du pluggar mitt i stan.

Redigering: Camilla Göth och Hedvig Wrede

s.46-47 professor tipsar.indd 2 2015-08-31 04:54

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kårUniversitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

HELGONAVÄGEN 8223 62 LUND046-222 96 49

www.gerdahallen.lu.se

40% RABATT PÅ TRÄNINGSKORT FÖR STUDENTER VID LU

CA 200 PASS PER VECKA ATT VÄLJA PÅ

VÅRA GYM HAR ÖPPET DYGNET RUNT

VÄLKOMMEN TILL GERDAHALLEN

s.48 Baksida.indd 1 2015-08-31 04:48